Bevillningsutskottets betänkande nr 32.
1
Nr 32.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen.
(1 :a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 111 av herrar Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122
av herr Nilsson i Bästekille m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t vid tullöverenskommelser
ville utsträcka tullen för äpplen att gälla till den 1 april, samt att
Kungl. Maj :t måtte vidtaga viss importbegränsning av utländsk frukt.
Beträffande motiveringen för de i motionerna framförda yrkandena får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
motionen II: 122.
Färsk frukt införes till riket årligen i avsevärda kvantiteter. Till belysande
härav ha i en vid betänkandet fogad bilaga sammanställts vissa uppgifter
över Sveriges införsel av färsk frukt åren 1948—1950. Av dessa uppgifter
framgår, bland annat, att hela införseln av färsk frukt år 1948 uppgick till
81 947 ton med ett värde av 67,o miljoner kronor och år 1950 till 135 863 ton
med ett värde av 133,i miljoner kronor. Den betydande ökning, som nämnda
siffror utvisa, avser huvudsakligen införseln av apelsiner och bananer, vilka
frukter år 1950 utgjorde de ojämförligt största importartiklarna på området.
Den sammanlagda införseln av apelsiner och bananer motsvarade år 1950
efter vikten räknat 77 procent och efter värdet räknat 74 procent av hela
införseln av färsk frukt. I fråga om äpplen framgår av de statistiska uppgifterna
att införseln åren 1949 och 1950 varit något mindre än år 1948. Införseln
år 1950, som uppgick till 14 442 ton, motsvarade 11 procent av hela
införseln av färsk frukt och omkring 10 procent av den kvantitet, till vilken
den inhemska skörden enligt motionerna uppskattats.
Färska äpplen, päron, bananer, apelsiner och citroner, vilka slag av frukt
i förevarande sammanhang torde vara av största intresset, äro belagda med
tull i den utsträckning och enligt de grunder, som framgå av nedanstående
uppställning:
tull för
100 kilogram
äpplen:
under tiden 1—31 januari................................ 10 kronor
> 3 1 februari—30 juni .......................... fria
s * 1 juli—31 december.......................... 20 kronor
1 liihang till riksdagens protokoll 195/. 7 samt. Nr 32.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 32.
tull för
100 kilogram
päron:
under tiden 1 januari—30 juni............................ fria
» »1 juli—31 december.......................... 20 kronor
bananer .................................................. 10 kronor
apelsiner .................................................. fria
citroner................................ 5 kronor
Nu angivna tullbestämmelser för äpplen, päron, apelsiner och citroner äro
bundna genom allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), till vilket Sverige
efter tullförhandlingarna i Annecy år 1949 anslutit sig.
Apelsiner, citroner och övriga citrusfrukter kunna numera utan importlicens
införas från länder, som tillhöra organisationen OEEC (den s. k. Parisorganisationen).
Den färska frukten är emellertid i övrigt underkastad importreglering.
Härvid bör särskilt framhållas att regleringen från och med
den 1 april 1951 omfattar även bananer, som intill sistnämnda dag voro upptagna
å frilista.
Frågan om tullskyddet för den inhemska fruktodlingen behandlades av
1950 års riksdag i anledning av proposition nr 52 angående Sveriges anslutning
till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m. I sitt betänkande
nr 26 hemställde 1950 års bevillningsutskott bl. a. att riksdagen måtte, med
bifall till propositionen, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
för sin del godkänna Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet
enligt det i Annecy upprättade anslutningsprotokollet. I betänkandet
anförde utskottet bl. a. följande:
»Vad därefter beträffar de enligt avtalet gjorda tullkoncessionerna är det
uppenbart, att dessa begränsa våra möjligheter att med tullar eller liknande
avgifter skydda olika grenar av inhemsk produktion. Koncessionerna ha
emellertid såvitt utskottet kunnat finna skett med all den varsamhet, som
varit förenlig med uppnåendet av förhandlingarnas syfte, och utskottet har
med tillfredsställelse funnit, att det varit möjligt att konstruera medgivandena
på ett sätt som ger viss rörelsefrihet vid en ur olika synpunkter önskvärd
revision av tulltaxan. Uteslutet är givetvis icke att vissa av de lämnade koncessionerna,
närmast de ovillkorliga tullnedsättningarna och bland dem av
allt att döma främst de som beröra trädgårdsodlingen, kunna komma att
förorsaka olägenheter för därav berörda produktionsgrenar. Dessa olägenheter
torde emellertid väl uppvägas av de fördelar, särskilt i form av ökade
exportmöjligheter, som avtalet otvivelaktigt är ägnat att medföra. I detta
sammanhang må jämväl erinras om de möjligheter, som enligt avtalets bestämmelser
finnas för revidering av de gjorda koncessionerna, därest detta
framdeles skulle visa sig av behovet påkallat.»
Vid betänkandet fanns fogat ett särskilt yttrande av herrar Gustaf Elofsson,
Niklasson och Jonsson i Skedsbygd.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (r. skr. nr 88).
Bevillningsutskottets betänkande nr 32.
3
I de förevarande motionerna har anförts i huvudsak följande. Den svenska
fruktodlingen hade under senare år utvecklats på sådant sätt, att den numera
intoge en framträdande plats inom den svenska livsmedelsproduktionen.
Produktionen av frukt hade fått sin mest betydande utbredning inom
jordbruksområden, som vore mindre lämpade för krävande spannmålsodlingar.
Fruktodlingen hade därför inom dessa trakter utomordentligt stor
betydelse som stödodling till jordbruket. År 1948 uppskattade man skörden
av äpplen till 100 000 ton, 1950 till 150 000 ton, och 1958 års skörd beräknades
komma att uppgå till 300 000 ton. Värdet av 1950 års skörd hade
beräknats till 350 miljoner kronor, vilket skulle innebära, att fruktskördens
värde skulle komma att uppgå till cirka 700 miljoner kronor i slutet
av 1950-talet. Med hänsyn till de stora värden fruktskörden representerade
vore det av väsentlig betydelse, att avsättningsfrågan bleve ordnad på ett
tillfredsställande sätt. För 1950 hade beräknats att 15 procent av skörden
förstörts genom att den fått ligga och ruttna bort. På grund av de nuvarande
tullbestämmelsernas utformning torde under goda fruktår importen i stor
utsträckning försvåra avsättning av inhemsk frukt på hemmamarknaden.
Tullskyddet för äpplen borde omfatta även månaderna februari—mars efter
samma grunder som tullen under januari. Med anledning av de avsättningssvårigheter,
som förefunnits 1950, torde ett utökat tullskydd för äpplen återigen
böra införas.
Den stora import av frukt, bananer m. m. som förekommit under förra
året, ungefär 130 000 ton, kunde enligt motionärernas mening ge anledning
till överväganden, huruvida icke en begränsning av ifrågavarande import
borde införas. Avsättningssvårigheterna vid förra årets fruktskörd torde i
icke ringa utsträckning ha berott på den stora importen av utländsk frukt.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit yttranden över motionerna av statens jordbruksnämnd och Sveriges
lantbruksförbund.
Statens jordbruksnämnd har i sitt yttrande till en början erinrat om att
Sverige vid 1949 års tullkonferens i Annecy förpliktat sig att borttaga tullen
på äpplen under månaderna februari—juni och att binda gällande tullsatser
på varan under övrig tid av året. En ändring härav skulle förutsätta nya
tullförhandlingar och torde, för den händelse ett ökat tullskydd påfordrades
från svensk sida, icke kunna genomdrivas utan att vitala svenska exportintressen
uppgåves.
Nämnden har därjämte framhållit, att en begränsning av importen av
citrusfrukter, som — med undantag av importen från Spanien och Israel —
skedde nästan uteslutande från länder inom OEEC-blocket, förutsatte, att
frilistningen övergåves och frukten åter underkastades generell importreglering.
Konsekvenserna av ett sådant steg vore svåra att överblicka, men åtgärden
torde enligt de normer efter vilka frilistningsarbetet inom OEEC
hittills bedrivits kunna vidtagas endast i samband med en likvärdig frilist
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 32.
ning av andra produkter på livsmedelsområdet. En frilistning av viktigare
jordbruksprodukter vore nämnden för närvarande icke beredd att förorda.
Importen av bananer hade direkt tjänat viktiga svenska exportintressen,
framför allt i Brasilien och Spanien.
I fråga om icke frilistad frukt reglerades importen i stort sett genom kontingenter
i bilaterala handelsavtal. De åtaganden, som därvid gjordes från
svensk sida, vore resultatet av ingående förhandlingar, vid vilka export- och
importintressena å ömse sidor vägdes mot varandra. En begränsning av
åtagandet beträffande importen av viss vara innebure därför ofta att angelägna
import- eller exportönskemål eftersattes. Det borde emellertid observeras
att fastställandet av en importkontingent endast medförde skyldighet
lör importlandet att medgiva licenser upp till kontingentens kvantitet eller
värde; kontingenten innebure däremot icke skyldighet att tillse, att importen
under alla förhållanden komme till stånd. Vad särskilt importen av
äpplen från Danmark beträffade hade man under hand från dansk sida
förklarat sig införstådd med från svensk sida uttryckt önskemål om att import
ej skulle ske under de för svensk fruktodling kritiska tiderna i slutet
av sommaren och under hösten. Uttryckliga överenskommelser om framflyttande
av importen till viss tid under hösten eller vintern hade under det
gångna året träffats vid förhandlingar med Italien och Schweiz.
I detta sammanhang kunde vidare framhållas att vederbörande utskott
inom OEEC i samband med arbetet för 75-procentig frilistning i fråga om
trukten antytt möjligheten till en partiell frilistning, d. v. s. en frilistning
gällande endast under viss tid av året.
Jordbruksnämnden har slutligen uttalat, att möjligheterna att på annat
sätt än som angivits framtvinga en begränsning av importen under den
egentliga säsongen för inhemsk frukt enligt nämndens uppfattning för närvarande
vore relativt små.
Sveriges lantbruksförbund har anfört, att de senaste årens kraftiga utökning
av den inhemska odlingen av såväl frukt som andra trädgårdsprodukter
givit förbundet anledning att uppmärksamma de svårigheter rörande
avsättningen för dessa produkter, som inom de allra närmaste åren torde
vara att emotse och som för övrigt redan innevarande säsong kunnat iakttagas.
Vissa undersökningar, som med anledning härav inom förbundet ägt
rum, hade givit vid handen, att många för närvarande ovissa faktorer funnes,
när det gällde att bedöma den inhemska odlingens behov av skydd och
stöd och de lämpligaste formerna härför. Det vore även att märka att Sverige
genom internationella överenskommelser tills vidare vore bundet beträffande
såväl tullsatserna som möjligheterna till handelsregleringar. Förbundet
vore fördenskull av den uppfattningen, att en närmare utredning
rörande odlingen och dess avsättningsförhållanden vore erforderlig, innan
några enstaka och därjämte till sin allmänna konsekvens så svårbedömbara
åtgärder som de i motionerna föreslagna vidtoges och förordade, att en sådan
utredning komme till stånd genom statsmakternas försorg. Det vore
emellertid av vikt att myndigheterna icke gjorde sådana åtaganden och ut
-
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 32.
fästelser i fråga om tullar och importregleringar, som sedermera kunde förhindra
eller försvåra genomförandet av de åtgärder, som en dylik utredning
kunde komma att föreslå.
Utskottet. Såsom i motionerna framhållits har den inhemska fruktodlingen
utvecklats till en för vårt folkhushåll mycket betydelsefull näringsgren. Under
de senaste åren har ytterligare ett stort antal fruktträd planterats, och dessa
nyplanteringar komma uppenbarligen att med tiden medföra en avsevärd
ökning av den inhemska fruktskörden. Enligt vad som framgår av de statistiska
uppgifter, som återfinnas i den vid detta betänkande fogade bilagan,
förekommer även en betydande införsel till riket av färsk frukt, och
denna införsel är utan tvivel ägnad att försvåra avsättningen av den svenska
frukten. Såsom motionärerna antytt har den rika skörden av äpplen under
år 1950 icke kunnat i sin helhet avsättas, utan stora kvantiteter ha gått till
spillo. Utskottet finner det därför vara förklarligt, att de inhemska odlarna
hysa oro för framtiden och att krav framkommit om att åtgärder måtte
vidtagas från det allmännas sida till stöd och skydd för ifrågavarande näringsgren.
Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har frågan om det
tullskydd, som erfordras för upprätthållandet av den inhemska fruktodlingen,
behandlats av 1950 års riksdag i samband med att riksdagen för sin
del godkände Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT). Genom nämnda avtal ha de tullbestämmelser som för närvarande
gälla beträffande frukt i stor utsträckning bundits i förhållande till andra
länder. Vidtagandet av åtgärder i syfte att uppnå en höjning av det nuvarande
tullskyddet skulle därför — liksom även en skärpning av importregleringen
— otvivelaktigt komma att medföra stora svårigheter av handelspolitisk
natur. I detta sammanhang är även att märka att det icke
varit möjligt att vid GATT-förhandlingarna medgiva några mera betydande
tullnedsättningar för andra varor inom jordbruksområdet än för vissa frukter
och trädgårdsprodukter samt att några sådana tullmedgivanden ej heller
numera kunna ifrågakomma.
Den utredning, som ifrågasatts i lantbruksförbundets yttrande, skulle
avse såväl fruktodlingens förutsättningar och omfattning som dess avsättningsförhållanden.
En sådan utredning torde kunna bliva av stort värde;
det torde emellertid icke närmast ankomma på bevillningsutskottet att
föreslå åtgärder härutinnan, utan synes frågan härom böra prövas i annan
ordning. Utskottet vill dock som sin mening uttala, att stora fördelar för
producenterna kunna vinnas genom upprättandet av en modern och effektiv
organisation för avsättning av den inhemska fruktskörden. Slutligen
vill utskottet erinra om de vid årets riksdag väckta till jordbruksutskottet
hänvisade motionerna I: 113 och II: 123, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Ivungl. Maj:t måtte, för ernående
av en ökad fruktkonsumtion i Norrland, bevilja fraktlindring för färsk
frukt till nämnda del av landet.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 32.
Ehuru utskottet väl förstår de motiv, som föranlett kravet på ökat skydd
från statsmakternas sida för den svenska fruktodlingen, finner utskottet sig
med hänsyn till vad ovan anförts böra hemställa,
att de likalydande motionerna I: 111 av herrar Hjalmar
Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122 av herr Nilsson i Bästekille
m. fl. om vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 april 1951.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elof sson,
Velander, Petrén, Falk, Ramberg, Niklasson, Einar Eriksson och Ebbe Ohlsson
samt .
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sandberg, Björklund,
Orgård, Nilsson i Kristinehamn, Vigelsbo, Brandt, Guunarsson, Strandh
och Nilsson i Svalöv.
Reservation
av herrar Gustaf Elof sson, Velander, Niklasson, Ebbe Ohlsson, Vigelsbo
och Nilsson i Svalöv, vilka — under åberopande av de likalydande motionerna
I: 111 av herrar Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122 av
herr Nilsson i Bästekille m. fl. ävensom med hänvisning till innehållet i
det av Sveriges lantbruksförbund till utskottet avgivna yttrandet i ärendet
— ansett, att utskottet bort hemställa
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om skyndsam utredning rörande de åtgärder i form av ytterligare
tullskydd m. m., som böra vidtagas för den svenska
fruktodlingens stödjande samt framläggande för riksdagen
av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Bevillningsutskottets betänkande nr 32,
7
Bilaga.
Sveriges införsel av färsk frukt åren 1948—1950.
Varuslag |
1 9 |
4 8 |
19 4 9 |
19 5 0 |
||
ton |
1 000 kr. |
ton |
1000 kr. |
ton |
1000 kr |
|
Äpplen ................ |
16 446 |
13 432 |
13 453 |
11 963 |
14 442 |
13108 |
Päron.................. |
4 676 |
4 582 |
3 657 |
3 398 |
4 618 |
5102 |
Bananer................ |
6 444 |
6 886 |
5 355 |
5 699 |
30074 |
27 797 |
Apelsiner .............. |
44 268 |
31 602 |
62 951 |
53 392 |
74 684 |
71114 |
Citroner................ |
5180 |
3 255 |
4 702 |
3 658 |
4 291 |
3 658 |
Andra frukter.......... |
4 933 |
7 289 |
6 865 |
8 821 |
7 754 |
12 326 |
Stimma |
81947 |
67 046 |
95983 |
86933 |
135863 |
133105 |
Införseln av färska äpplen månadsvis åren 1948- |
-1950. |
|||||
Månad |
19 4 8 |
19 4 9 |
19 5 0 |
|||
ton |
1 000 kr. |
ton |
1000 kr. |
ton |
1 000 kr. |
|
Januari ................ |
1522 |
1101 |
2 045 |
1656 |
2 470 |
2 045 |
Februari................ |
384 |
279 |
606 |
490 |
1738 |
1363 |
Mars .................. |
1961 |
1457 |
94 |
84 |
1261 |
1079 |
April .................. |
4 362 |
3 273 |
145 |
146 |
781 |
667 |
Maj.................... |
2 447 |
2 331 |
1444 |
1381 |
3188 |
.3 052 |
Juni .................. |
2 989 |
2 788 |
4 674 |
4 292 |
3 424 |
3 399 |
Juli.................... |
277 |
270 |
658 |
611 |
1409 |
1403 |
Augusti ................ |
0 |
0 |
0 |
0 |
70 |
73 |
September.............. |
30 |
27 |
0 |
0 |
— |
|
Oktober................ |
436 |
32S |
118 |
90 |
— |
— |
November.............. |
1064 |
832 |
1654 |
1418 |
32 |
8 |
December .............. |
982 |
741 |
2152 |
1819 |
69 |
19 |