Kungl. Maj.ts proposition nr So
1
Nr 95.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronan tillhöriga fastigheter; given Stockholms
slott den 3 mars 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna 1 och 2 hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Höns
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler två ärenden
angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter, vilka ärenden
synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.
1 :o.
Karleby Norra 4’ i Östergötlands län.
Domänstgrelsen (skr. 21/11 1949) hemställer, att kronoegendomen Karleby
Norra 41 i Normlösa socken, Östergötlands län, skall säljas till egendomens
arrendator Sten Hesser.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.
Egendomen är belägen 10 kilometer från Skänninge och 3 kilometer från
Normlösa järnvägsstation. Arealen är 37,5 hektar, varav 37 hektar åker och
0,5 hektar impediment. Av åbyggnaderna är manbyggnaden, som är inredd
till tre lantarbetarebostäder, i gott stånd. Övriga hus äro av medelgod beskaffenhet.
Arrendatorn har på egen bekostnad upptagit brunn. De elektriska
ledningarna och en del mindre hus m. m. tillhöra jämväl honom. Egendomen
är täclcdikad i erforderlig omfattning. Taxeringsvärdet är 56 100 kronor.
Egendomen är till den 14 mars 1961 utarrenderad mot en avgäld, som för
arrendeåret 1948/49 utgick med 2 892 kronor. Arrendator är sedan år 1949
Sten Hesser. Före honom har egendomen under cirka 70 år arrenderats av
hans fader och farfader. Egendomen har under denna tid sambrukats med
arrendatorns egna fastigheter; dock har kronoegendomen brukats med. särskild
växtföljd och med egen, fulltalig kreatursbesättning. Kronoegendomen
gränsar intill arrendatorns fastigheter och skjuter delvis in i dessa sona
en kil.
De arrendatorn tillhöriga fastigheterna ha en areal av i runt tal 128 hektar,
varav 100 hektar åker, 2 hektar ängs- och betesmark samt 26 hektar skog.
Intill arrendatorns egna fastigheter ligger ett mindre jordbruk, tillhörande
Karl Hagsten. Detta jordbruk omfattar 8,2 hektar åker och 1,3 hektar annan
mark. Jordbrukets byggnader äro i gott stånd och tillräckliga för en betydligt
större areal än den nuvarande.
I fråga om den förberedande behandlingen av ärendet anför domänstyreisen
bland annat, att styrelsen år 1941 efter ansökan av dåvarande arrendatorn
Hugo Hesser gjort framställning om försäljning av kronoegendomen till
denne men att framställningen avslagits av Kungl. Maj :t genom beslut den
30 januari 1942. Efter förnyad framställning av Hesser hemställde styrelsen
år 1945 ånyo att egendomen skulle säljas till honom. Hesser hade då träffat
överenskommelse med Hagsten om att denne skulle få förvärva omkring 5
hektar mark av Hesser, såvida kronoegendomen kom i Hessers ägo. Denna
framställning lämnades emellertid enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 oktober
1945 likaledes utan bifall.
Hugo Hesser har år 1948 ånyo anhållit att få köpa kronoegendomen. Han
har därvid såsom skäl för sin ansökning bland annat åberopat att hans förvärv
av egendomen skulle innebära en rationalisering av hans lantbruk. De!
cirka 70-åriga sidobruket av kronoegendomen till hans egna fastigheter medför
nämligen betydande olägenheter. Hesser har vidare erbjudit sig att sälja
jord till Hagsten för komplettering av dennes jordbruk.
Uppskattningsnämnden bär saluvärderat kronoegendomen till 83 500 kronor.
Nämnden har tillstyrkt egendomens försäljning till nuvarande arrendatorn
Sten Hesser med hänsyn till den långa tid, under vilken egendomen
arrenderats av dennes fader och farfader. Försäljningen bör dock enligt
nämndens förmenande komma till stånd allenast under förutsättning att
Hesser till Hagsten säljer ett visst oinråde om cirka 6,1 hektar åker och 0,7
hektar ängs- och betesmark, som Hagsten förklarat sig vilja förvärva.
Enligt köpeavtal den 7 juni 1949 har nämnda område sålts till .Hagsten
under förutsättning att Hesser får förvärva kronoegendomen. „ ; „
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
3
Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningen av kronoegendomen under
villkor att Hagstens förvärv genomföres.
Domänstyrelsen tillstyrker för sin del att egendomen skall säljas till
Hesser för en köpeskilling motsvarande saluvärdet, 83 500 kronor. Såsom
villkor vid försäljningen anser styrelsen att följande bör föreskrivas.
Egendomen skall överlåtas i befintligt skick med tillträde för köparen å
dag, som domänstyrelsen bestämmer. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
å egendomen ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn, med undantag för
eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter, skola anses vara reglerade genom
försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja
ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av
ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation och
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt
skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
Överlantmätaren har förklarat att hinder ur fastighetsbildningssynpunkt
icke möter mot den föreslagna överlåtelsen till Hagsten under förutsättning
att erforderlig sammanläggning såmtidigt kommer till stånd.
I yttrande till lantbruksstyrelsen har lantbruksnämnden betonat att sammanslagningen
av kronoegendomen med Hessers egna fastigheter och den
i samband därmed möjliggjorda förstärkningen av Hagstens ofullständiga
jordbruk till en bärkraftig brukningsdel måste anses innebära en synnerligen
förmånlig rationalisering av två gårdar.
Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande tillstyrkt försäljningen. Styrelsen
har därvid framhållit, att de avsedda fastighetsbildningsåtgärderna synas
lämpliga ur fastighetsteknisk och driftsekonomisk synpunkt. Ur jordpolitisk
synpunkt måste den genom förvärvet möjliggjorda förstärkningen
av Hagstens brukningsenhet anses synnerligen önskvärd. Vissa betänkligheter
kunna dock enligt styrelsens mening anföras mot att Hessers storjordbruk
får ett tillskott bestående av en fastighet som har möjligheter att
kunna utgöra ett familjejordbruk. Emellertid utgår Hessers arrende av
kronoegendomen först år 1961. Vidare synes enligt lantbruksstyrelsens mening
viss hänsyn böra tagas till att egendomen under mycket lång tid arrenderats
av sökandens fader och farfader. Dessutom är egendomens byggnadsbestånd
numera icke anpassat för att utgöra brukningscentrum i en
särskild brukningsdel.
Departementschefen.
I likhet med lantbruksnämnden och lantbruksstyrelsen finner jag att dornänstyrelsens
försäljningsförslag är lämpligt. Jag hemställer därför, att
Kungl. Ma j rf måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen Karleby Norra 4‘ i Normlösa socken,
Östergötlands län, må, sedan försäljning enligt förenämnda
köpekontrakt den 7 juni 1949 kommit till stånd av angivna
4
Kunql. Mai ds proposition nr 95.
område om cirka 6,3 hektar, säljas til! egendomens arrendator
-Sten Hesser för en köpeskilling av 83 50!) kronor samt på
huvudsakligen de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
2:o.
Sunderbyns försöksgård i Norrbottens län.
Styrelsen för lantbruks högs kolan och statens lantbruksförsök (skr. 3/10
1949) hemställer, att statens försöksgård Norra Sunderbvn i Nederluleå socken,
Norrbottens län, skall säljas.
Sunderbyns försöksgård (Sunderbyn 46‘) är .belägen mitt emellan Luleå,
och Boden. Arealen är 121,7 hektar, varav omkring 24 hektar åker. Taxeringsvärdet
utgör 39 700 kronor. Gårdens levande och döda inventarier ha
uppskattats till ett värde av omkring 16 000 kronor.
Då försöksverksamheten vid Sunderbyn jämlikt statsmakternas beslut
(prop. nr 139/1944; r. skr. nr 309) i huvudsak avvecklades och överflyttades
till den nya försöksgården vid Öjebyn utanför Piteå, förutsattes att
Sunderbyn skulle säljas. Frågan om försäljningen skulle enligt departementschefens
uttalande senare underställas riksdagen.
Högskolestyrelsen har i sin skrivelse den 3 oktober 1949 i fråga om de
försök, som gjorts att sälja försöksgården, anfört, att gården, sedan försöksverksamheten
flyttats till Öjebyn, vid upprepade tillfällen under hand
utbjudits till försäljning. Vid förhandlingar med de spekulanter, som anmält
sig, hade framhållits som önskvärt, att pågående försöksserier vid gården
finge fortsättas jämväl efter en försäljning. Något antagbart anbud hade
ej erhållits förrän våren 1948, då Norrbottens läns prodncentförening u. p. a.
förklarat sig önska förvärva egendomen. Föreningen skulle använda denna för
försök med gödsvinsproduktion, baserad på vassle och hemmaproducerade
fodermedel. Dessutom skulle gården utnyttjas för praktiska försök för utrönande
av produktionskostnaden för mjölk. Efter förhandlingar hade uppgjorts
ett preliminärt köpeavtal med producentföreningen. Enligt detta skulle
försöksgården, inklusive kreatur och inventarier, säljas för 60 000 kronor
på vissa närmare angivna villkor. Dessa innebära, bland annat, att de
försöksserier, som pågå vid överlåtelsen, skola kvarligga på försöksgården
till dess de enligt planen för försöksverksamheten skola vara avslutade.
Kostnaderna för försökens skötsel under vegetationsperioden, som skall
ske enligt försöksledningens anvisningar, skola bestridas av köparen medan
kronan skall svara för sådd och skörd av försöksytorna.
Sedermera hade emellertid Rederiaktiebolaget Nordstjernan förklarat sig
önska inköpa försöksgården för det av bolaget inrättade institutet för växtforskning
och kijllagring i Nynäshamn för en köpeskilling av 60 000 kronor.
Bolaget hade vidare förklarat, att det, om köp korome till stånd, vore
villigt att övertaga vissa av de till egendomen hörande inventarierna, i den
män överenskommelse om priset kunde träffas.
Kunff!. Maj.ts proposition nr 95
5
I högskolestyrelsens skrivelse uppgives vidare, att styrelsen redan våren
1948 förhandlat med representanter för institutet om försäljning av försöksgärden
men att förhandlingarna då avbrutits av de sistnämnda.
Bolaget har till motivering av sin begäran att förvärva gården för institutets
räkning anfört i huvudsak följande.
Institutet bedriver sedan åtskilliga år en omfattande forsknings- och försöksverksamhet
på potatisodlingens område med särskild inriktning på att
få till stånd svensk export av utsädespotatis. Ett betydelsefullt led i detta
arbete är uppdragning av virusfria elitstammar av viktigare potatissorter.
Erfarenheterna ha visat, att det för hindrande av infektion av dessa elitstammar
är nödvändigt att förlägga åtminstone de tidigare stadierna av
dessa eliters uppförökning till trakter med minimal virusspridning. Övre
Norrlands jordar erbjuda särskilt gynnsamma betingelser för sådana elitodlingar.
Eliternas förökning har hittills ordnats genom kontraktsodlingar
hos enskilda jordbrukare. Dessa ha emellertid icke skött odlingarna på tillfredsställande
sätt. Institutet finner det därför nödvändigt att förvärva en.
egen gård i övre Norrland. Av flera skäl är Sunderbvns försöksgård sällsynt
säl lämpad för ändamålet.
Institutet har även för avsikt att förlägga vissa delar av sin potatisförsöksverksamhet
till Sunderbyn, Norrland har synnerligen goda naturliga
förutsättningar för produktion av högklassig utsädespotatis. Åtskilliga för
denna del av Sverige speciella potatisproblem återstå dock ännu att lösa,
innan produktionen kan utvidgas till större omfattning. Försäljningen av
elitutsädet är avsedd att överlåtas på Svenska lantmännens riksförbund och
kommer därigenom landets jordbruk til! godo. Institutet räknar även med
att elitutsädet kommer att göra svensk utsädespotatis mera konkurrenskraftig
på världsmarknaden. De fleråriga försök som finnas utlagda på gården
äro avsedda att skötas av institutets personal i enlighet med lantbmkshögskolans
föreskrifter. Institutets avsikt är att driva jordbruket kreaturslöst
tills närmare erfarenheter vunnits. Ladugården ämnar institutet utnyttja
som förgroningshall. Institutets potatisodlingar äro avsedda att till en.
början omfattar cirka sex hektar per år.
Högskolestyrelsen har framhållit att bolagets anbud ur ekonomisk synpunkt
är klart förmånligare än det som avgivits av producentföreningen.
Styrelsen har hemställt, att försöksgården måtte säljas till den av anbudsgivarna
som Kung!. Maj :t finner lämplig.
Producentföreningen har sedermera i skrivelse den 24 oktober 1949 påpekat
att det för åstadkommande av den differentiering av jordbruksproduktionen
i Norrbotten, som bör eftersträvas, är i hög grad önskvärt att
praktiska demonstrationsförsök inom svinavelns och speciellt fläskproduktionens
område anordnas å en för ändamålet avsedd försöksgård. Försöksverksamhet
på svinskötselns område saknas alltjämt i länet. Den odlade
arealen vid Sunderbyns försöksgård synes väl avvägd för att kunna producera
de fodermedel för fläskproduktion, som vid sidan av mejeriavfall erfordras
för att hålla eu för gården och dess ekonomibyggnader lämpad svin -besättning. Gården ligger vidare mitt emellan Boden och Luleå, i vilka båda
städer föreningen bär centrahnejericr. För närvarande utnyttjas vasslen syn -nerligen dåligt inom landet. Över en miljon foderenheter vass le beräknas
sålunda för närvarande årligen gå till spillo inom länet.
6
Kungl. Maj.ts- proposition nr 95.
I föreningens skrivelse anföres vidare, att vissa olägenheter uppstå, om
Sunderbyn säljes i syfte att åstadkomma stora odlingar av potatis för exportändamål.
Olägenheterna sammanhänga med att egendomens odlade areal
blir ensidigt utnyttjad, samt att all mark där icke är speciellt fördelaktig
för potatisodling. Gårdens ekonomibyggnad skulle dessutom vid en sådan
driftsinriktning bliva i stort sett värdelös. Enligt föreningens åsikt kommer
försöksgården till största nytta för länets jordbrukare, om den får disponeras
i enlighet med föreningens förslag. Potatisodling för export torde bäst tjäna
jordbrukets intresse, om den sker i form av kontraktsodling.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i remissyttrande
den 22 december 1949 över föreningens skrivelse anfört att en
jämförande värdering av de försöksuppgifter, som de båda anbudsgivarna
ha uppsatt på sitt program, är synnerligen vansklig att göra. Styrelsen lutar
dock åt den uppfattningen, att institutets program är att föredraga framför
producentföreningens, icke minst med tanke på att statens försöksgård öjebyn
tillkommit för att möjliggöra bland annat svinförsök. Om hänsyn tages
till köpeskillingens storlek måste uppenbarligen institutets anbud anses fördelaktigare
än producentföreningens. Styrelsen kan emellertid icke undgå att
anse, att producentföreningen på grund av det preliminära köpekontraktet
bär visst företräde till förvärvande av egendomen.
Producentföreningen har sedermera i en den 21 januari 1950 dagtecknad
skrift meddelat, att föreningen är villig att betala, förutom 60 000 kronor
för fastigheten, ett skäligt belopp för levande och döda inventarier tillhörande
gården.
Departementschefen.
Såväl producenlföreningen som bolaget ha enligt min mening anfört goda
skäl för sin önskan att förvärva Sunderbyns ''försöksgård. Det pris, som
båda bjudit, nämligen 60 000 kronor för själva gården jämte skäligt belopp
för inventarier, synes också godtagbart, Jag torde i detta sammanhang även
få erinra om att båda de ifrågasatta köparna förklarat sig villiga att låta
pågående försök kvarligga. Jag är emellertid ej beredd att utan ytterligare
överväganden angiva vem av dem som bör tillerkännas företräde. Under
dessa omständigheter anser jag att riksdagens medgivande bör inhämtas till
att gården säljes på angivna villkor. Därest riksdagen ej har något att erinra
däremot, torde det senare få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, om gården
skall säljas till föreningen eller bolaget.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att sälja statens försöksgård
Norra Sunderbyn (Sunderbyn 461) i Nederluleå socken, Norr.
bottens län, på i huvudsak de villkor, som angivits i det
föregående.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Vad departementschefen ovan under punkterna 1—2
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Grass