Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
1
Nr 45.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till Sveriges
utsädesförening; given Drottningholms slott den
20 januari 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 20 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nii.sson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om lån till
Sveriges utsädesförening samt anför därvid följande.
Framställning från Sveriges utsädesförening.
I skrivelse den 21 november 1949 hemställer Sveriges utsädesförening om
ett ränte- och amorteringsfritt statslån å 500 000 kronor. Föreningen anför
att den börjat uppföra en ny laboratoriebyggnad i Svalöv, vilken är oundgängligen
erforderlig för föreningens verksamhet. Kostnaderna för detta
byggnadsföretag, inbegripet inredning och utrustning av den nya byggna1
liihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 45.
2
Kungl. Maj:Is proposition nr 43,
den samt vissa av nybyggnaden föranledda ändringsarbeten i föreningens
institutionsbyggnad, beräknas till sammanlagt omkring 2 195 000 kronor.
Genom bidrag från olika håll har föreningen för ändamålet erhållit omkring
1 490 000 kronor och föreningen beräknar att på samma sätt kunna anskaffa
ytterligare omkring 200 000 kronor. För återstoden av beloppet eller omkring
500 000 kronor ser sig föreningen nödsakad att anhålla om ett statslån.
Föreningen redogör i sin skrivelse för sin verksamhet och den utveckling
denna undergått samt för de forskningsuppgifter, som föreligga. Vidare
behandlar föreningen verksamheten vid dess olika laboratorier och
dessas lokalbehov. Härom anföres bland annat följande.
Vid föreningen äro följande laboratorier inrättade, nämligen ett kemiskt
laboratorium med eereallaboratorium, ett kromosomlaboratorium, ett växtfysiologiskt
laboratorium med köldlaboratorium samt ett växtpatologiskt
laboratorium.
Det kemiska laboratoriet, som inrättades år 1908, är det största. Under
de första åren disponerade detta laboratorium endast två rum. Efter hand
som laboratoriets arbetsuppgifter ökat har det emellertid måst taga i anspråk
åtta rum i källarvåningen, delvis på rotfruktsavdelningens bekostnad,
samt ytterligare sex rum i andra våningen, vilka förut använts bland annat
för Lunds universitets institution för ärftlighetsforskning. Denna institution
är för närvarande provisoriskt inhyst i en närbelägen bostadsfastighet. Dessutom
har en del mindre lämpliga vindsutrymmen måst utnyttjas för laboratoriets
räkning.
Till belysande av laboratoriets tillväxt kan nämnas, att antalet per år
utförda analyser stigit från 2 100 år 1920 till 6 275 år 1930, 59 055 år 1940
och 95 264 år 1948.
Laboratoriets huvuduppgift är att utföra olika slag av kvalitetsbestämningar
beträffande förädlingsmaterialet. Dessa tjäna till ledning för de olika
förädlingsavdelningarna vid urvalet av detta material. Dessutom ha under
senare år vissa analyser utförts för utomstående uppdragsgivare. Genom inkomsterna
av sistnämnda arbeten har en större fast personal kunnat hållas
å laboratorierna och ett betydligt större förädlingsmaterial kunnat undersökas
än som eljest skulle varit fallet.
Efter hand som kvalitetsproblemen alltmera träda i förgrunden vid förädlingen
kan laboratoriet räkna med starkt stegrade krav på ökad analysoch
undersökningsverksamhet. Bland annat kommer denna intensifierade
verksamhet att gälla ett närmare studium av de använda analys- och undersökningsmetoderna.
En utvidgning av laboratoriets verksamhet skulle i hög
grad gagna förädlingsverksamheten. Den förutsätter emellertid att laboratoriet
erhåller väsentligt utökade utrymmen.
Vid kromosomlaboratoriet, som inrättades år 1931 med bidrag från Wallenbergska
stiftelsen, framställas polyploida former, d. v. s. former med förhöjt
kromosomtal. Det har emellertid konstaterats, att målet att erhålla
högkromosomiga och i övrigt fullt odlingsbara sorter ej var uppnått genom
själva kroinosomökningen. Denna måste följas av ett förädlingsarbete genom
urval och korsning enligt förut tillämpade metoder. För att bästa möjliga
resultat skall uppnås vid detta oftast omfattande och tidsödande förädlingsarbete
är det nödvändigt med ett rikligt sortiment av utgångspolyploider
av varje bearbetad växtart. En utvidgning av kromosomlaboratoriets
kapacitet är därför önskvärd. Från början var laboratoriet inrymt i ett
enda rum. År 1936 inreddes dessutom ytterligare ett laboratorierum samt ett
rum för föreståndaren. För att kromosomlaboratoriet skall kunna tjäna det
Kungl. Maj.ts proposition m 45.
3
direkt praktiska sylte vid förädlingen, som motsvarar polyploidiförädlingens
möjligheter just nu, är det nödvändigt, att laboratorielokalerna utökas med
ytterligare ett par rum.
Motståndskraften mot sjukdomar och skadedjur kan i hög grad påverka
skörderesultatet. Vid förädlingen är det nödvändigt att taga hänsyn även
härtill. För undersökningar rörande dessa problem är det önskvärt att utsädesföreningen
disponerar ett växtpatologiskt laboratorium. Vissa undersökningar,
t. ex. rörande olika vetesorters motståndskraft mot angrepp av
vetemygga, olika oljeväxters motståndskraft mot rapsbagge in. fl. skadedjur
och olika potatissorters motståndskraft mot potatiskräfta, ha utförts vid
utsädesföreningen genom samarbete med statens växtskyddsanstalt, som för
ändamålet disponerat ett par vindsrum och ett källarrum i institutionsbyggnaden.
Ytterligare flera problem av hithörande slag vore emellertid värda
att upptaga. Vare sig detta skall ske genom fortsatt samarbete med växtskyddsanstalten
eller i föreningens egen regi, erfordras ändamålsenligare
lokaler härför än de hittills disponerade.
Växtfysiologiska laboratoriet utgöres av ett 1927 inrättat köldlaboratorium.
I detta undersökas nyuppdragna och utländska sorter av höstvete,
höstråg in. fl. övervintrande växter genom artificiella frysningsförsök beträffande
sin köldresistens. Vidare innefattar laboratoriet ett mindre, allmänt
fysiologiskt laboratorium, vari mera teoretiska undersökningar rörande
köldresistensens natur och härdningsfenomenet utförts. Flera andra
fysiologiska problem av intresse för förädlingen finnas emellertid, såsom
rörande torkresistens, groningsmognad, utvecklingsrytm, näringsupptagande
in. m. Då det är nödvändigt att lösa dessa viktiga fysiologiska problem för
att ernå största möjliga effektivitet i förädlingsarbetet, äro väsentligt ökade
resurser för det fysiologiska laboratoriet önskvärda.
Utsädesföreningen framhåller vidare, att laboratorierna spelat en synnerligen
viktig roll vid förädlingsarbetet. De skulle emellertid kunna fylla ännu
större uppgifter, om de erhölle rymligare och ändamålsenligare lokaler och
utrustades med nödig apparatur. Särskilt har det kemiska laboratoriet svårt
att fullgöra sina uppgifter. Trångboddheten och det förhållandet, att de olika
laboratorierummen äro förlagda i både källarvåningen, andra våningen och
vindsvåningen, medföra direkta olägenheter för arbetets rationella bedrivande.
De lokaler, som laboratorierna nu disponera, ha till stor del erhållits
genom att förädlingsavdelningarna fått avstå rum och koncentrera sina arbeten
inom trängre utrymmen. Detta har medfört flera olägenheter. Sålunda
ha vissa avdelningsföreståndare fått nöja sig med arbetsrum i källaren,
varjämte assistenter och avdelningsbiträden i allmänhet icke fått egna rum
utan måst placeras i respektive avdelningsföreståndares arbetsrum. En synnerligen
önskvärd och nödvändig utvidgning av biblioteket har hittills icke
kunnat utföras. Lunchrum för personalen saknas vidare helt, och den personal
som bor avlägset från föreningen är hänvisad att intaga sina måltider
i arbetslokalerna.
I skrivelsen anföres, att föreningen diskuterat olika utvägar att avhjälpa
trångboddheten. Man har därvid funnit den enda rationella lösningen vara
att uppföra en särskild byggnad för laboratorierna. Enligt de slutligen fastställda
byggnadsplanerna skall den nya byggnaden bestå av två flyglar, förenade
av ett eentralt trapphus. Den skall placeras nordväst om den nuva
-
4 Kungl. Maj.ts proposition m 4o.
rande institutionsbyggnadcn. De utrymmen, som bliva lediga i sistnämnda
byggnad, skola iå disponeras av förädlingsavdelningarna. Det hittillsvarande
bränslerummet skall användas för en gemensam panncentral för båda
byggnaderna. För förvaring av bränsle skall byggas en särskild kolficka
utanför byggnaden. Ett rum som nu användes såsom förrådsrum för kemiska
laboratoriet skall ändras till arkiv för sekretariatet. Slutligen skall
det hittillsvarande bakningslaboratoriet göras om till arkiv för förädlingsavdelningarna.
Beträffande kostnaderna för realiserandet av dessa planer anför föreningen
att enligt beräkningar, som föreningen låtit verkställa år 1945, skulle
en ny laboratoriebyggnad jämte växthus samt vissa reparationsarbeten i
den gamla byggnaden kosta tillhopa 989 600 kronor. Sedan föreningen från
privat håll anskaffat detta belopp, sökte den hösten 1946 byggnadstillstånd.
I samband därmed gjordes en ny kostnadsberäkning. Denna slutade på omkring
900 000 kronor enbart för den nya byggnaden. Byggnadstillstånd beviljades
emellertid först i november 1948. Under mellantiden hade planen
för den nya byggnaden ändrats på vissa punkter, bland annat så att nybyggnaden
skulle uppföras i två byggnadskroppar. Byggnadsarbetena ha
nu fortskridit så långt, att hela byggnaden är under tak och värmeledningsmstallationen
är slutförd. Vidare har värmesystemet i den nuvarande institutionsbyggnaden
omlagts och den gemensamma värmecentralen monterats.
Byggnadskostnaderna beräknas numera till sammanlagt omkring
1 730 000 kronor. En av anledningarna till att kostnaderna blivit så mycket
högre än vad som ursprungligen beräknats angives vara den stegring av
byggnadskostnaderna, som ägt rum från hösten 1946, då ansökningen om
byggnadstillstånd ingavs, till hösten 1948, då byggnadstillstånd meddelades,
b öreningen framhåller i detta sammanhang, att prisstegringsindex för
fabriksbyggnader i Stockholm, med vilka laboratoriebyggnaden anses närmast
jämförbar, under sagda tid stigit med cirka 22 procent. I den nämnda
summan ingå kostnaderna för en ny kylanläggning, beräknade till
55 000 kronor. Den gamla kylanläggningen, vilken tillkom år 1931, uppgives
nämligen vara förbrukad och under alla omständigheter behöva förnyas.
Till bestridande av dessa kostnader, tillhopa omkring 1 730 000 kronor,
disponerar föreningen, enligt vad som upplyses i skrivelsen, omkring
1 492 000 kronor. Av sistnämnda belopp utgöras cirka 1 412 000 kronor av
bidrag från olika bidragsgivare samt 80 000 kronor av reserverade inkomster
av kemiska laboratoriets verksamhet för främmande uppdragsgivare.
För fullföljande av byggnadsföretaget erfordras sålunda omkring 238 000
kronor. Därutöver behöver föreningen emellertid medel för att bestrida
kostnaderna för viss utrustning och för omändringsarbeten i den gamla institutionsbyggnaden.
En del av laboratoriernas apparatur uppgives nämligen
vara försliten. Dessutom förklaras det vara önskvärt, att apparaturen
skall kompletteras, så att de ökade resurserna i de nya lokalerna skola kunna
utnyttjas på bästa sätt. Kostnaderna för att anskaffa ny apparatur beräknas
till omkring 215 000 kronor. Ändringsarbetena i den gamla institutions
-
Kungl. Ma):ts proposition nr 4-5. 5
byggnaden, däri inbegripet inrättande av verkstäder för trä- och metallarbeten
samt en modern tvättstuga, beräknas kosta 251 000 kronor. Utsädesföreningen
uppskattar sålunda sitt behov av ytterligare medel till (238 000 -f
215 000 -f- 251 000 —) i runt tal 700 000 kronor. Föreningen räknar med att
av enskilda bidragsgivare kunna erhålla medel till att bekosta den nödvändiga
apparaturutrustningen eller omkring 200 000 kronor. Det belopp, som
erfordras för att fullfölja byggnadsarbetena, eller 500 000 kronor, ser sig
föreningen däremot ur stånd att anskaffa. Då en lösning av lokalfrågan i
överensstämmelse med den uppgjorda planen är en angelägenhet av största
vikt för föreningens hela verksamhet, hemställer föreningen att beloppet
skall ställas till föreningens förfogande i form av ett ränte- och amorteringsfritt
statslån.
Yttranden.
Över utsädesföreningens framställning ha remissutlåtanden avgivits av
statskontoret den 5 december 1949, av styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök den 11 januari 1950 samt av byggnadsstyrelsen
den 13 januari 1950.
Statskontoret anför följande.
Statskontoret finner det anmärkningsvärt att utsädesföreningen, som för
sin verksamhet ytterst är beroende av statsbidrag, utan statsmakternas godkännande
igångsätter byggnadsarbeten av sådan omfattning att det för arbetenas
slutförande blir nödvändigt att staten träder mellan. Handlingssättet
tramstår som särskilt stötande, som statens mellankomst påkallas i ett
statsfinansiellt läge, då statsmakterna funnit nödigt iakttaga största återhållsamhet
i fråga om medelsanvisning för tillgodoseende av statliga institutioners
behov av ökade lokalutrymmen och förbättrad utrustning. I det
beträngda läge, vari föreningen nu synes ha blivit försatt, synes det emellertid
vara ofrånkomligt att staten lämnar sin medverkan till färdigställandet
av den nya laboratoriebyggnaden.
Beträffande de omändringsarbeten och nyanskaffningar, som beröra de
nuvarande institutionsbyggnaderna, kan statskontoret ej frigöra sig från
intrycket att en icke oväsentlig begränsning av arbetenas och nyanskaffningens
storlek är möjlig. Statskontoret vill därför ifrågasätta om ej en
översyn av omändringsarbetena bör verkställas genom byggnadsstyrelsens
försorg i syfte att åstadkomma en minskning av medelsbehovet.
Det tillskott, som staten kan befinnas böra lämna, torde böra ställas till
förfogande i form av ett räntefritt lån utan amorteringsskyldighet. Anslag
till ändamålet torde böra upptagas under fonden för låneunderstöd. För
länets åtnjutande torde böra i tillämpliga delar uppställas enahanda villkor,
som förbundos med det statslån, som 1943 års riksdag beviljade föreningen
för inrättande av ett linlaboratorium.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker,
att utsädesföreningen skall erhålla ett statslån å 391 000 kronor för att färdigställa
och utrusta den nya laboratoriebyggnaden samt för ny inredning
och utrustning av den gamla institutionsbyggnaden. Av innehållet i högskolestyrelsens
utlåtande må här återgivas följande.
Styrelsen vitsordar, att ett starkt behov av nya utrymmen för laboratorieändamål
förefinnes vid utsädesföreningen. De nuvarande laboratorie
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 4-5.
lokalerna äro dels otillräckliga, dels mindre ändamålsenliga, vilka förhållanden
torde försvåra och fördyra arbetena därstädes.
Planen för den nya laboratoriebyggnaden har styrelsen funnit väl genomarbetad
och ändamålsenlig för föreningens nuvarande behov. Beträffande
detta behov må dock framhållas, att föreningens kemiska laboratorium i
väsentlig utsträckning är sysselsatt med analysverksamhet på uppdrag av
utomstående. Enligt uppgift från föreningen torde cirka s/4 av kemiska laboratoriets
kapacitet vara tagen i anspråk härför. Styrelsen har vM bedömningen
av utrymmesbehovet utgått från att verksamheten i fråga får ungefär
nuvarande omfattning. För byggnadens färdigställande erfordras 238 000
kronor utöver vad föreningen erhållit från enskilt håll. Högskolestyrelsen
tillstyrker, att föreningen skall beviljas ett amorterings- och räntefritt lån
för detta ändamål.
Högskolestyrelsen, som införskaffat närmare upplysningar från föreningen
om utrustningen av de nya laboratorierna, har funnit densamma vara
väl tilltagen. Laboratorierna torde bliva bättre utrustade än flertalet statliga
institutioners laboratorier. Då emellertid föreningen enligt uppgift i sin skrivelse
avser att täcka det erforderliga beloppet genom anskaffande av ytterligare
donationsmedel å cirka 200 000 kronor, har styrelsen icke något att
erinra mot utrustningens omfattning. Något statslån utöver nvssberörda donationsmedel
torde emellertid icke vara erforderligt för utrustningen.
Styrelsen vill beträffande arbetena inom den gamla institutionsbyggnaden
vitsorda lämpligheten av att de nu komma till stånd. Dock vill styrelsen
framhålla, att en betydande del av det för dessa arbeten beräknade beloppet
utgöres av eftersatt underhåll. Byggnadsstyrelsen har enligt uppgift beräknat
denna del till 65 000 kronor. Högskolestyrelsen anser det icke lämpligt,
att statslån beviljas till komplettering av detta eftersatta underhåll utan
anser att denna post bör uppföras på föreningens driftsanslag fördelad på
ett eller flera år. Till bestridande av övriga kostnader för arbeten i den
gamla institutionsbyggnaden vill styrelsen förorda, att statslån skall beviljas
med ett sammanlagt belopp av 153 000 kronor.
Utsädesföreningen har slutligen även anhållit om ett statslån till anläggning
av en tvättstuga, vilken skulle förläggas i en byggnad i närheten av
den gamla institutionsbyggnaden. Styrelsen är icke övertygad om lämpligheten
av denna tvättstugas inredande. Möjligheterna att ordna föreningens
tvättfråga genom samarbete med en centralanläggning för tvätt torde böra
närmare undersökas. Styrelsen anser sig därför icke kunna tillstyrka statslån
till tvättstugans inredande.
Byggnadsstyrelsen, som haft att yttra sig om ändamålsenligheten av ändringsarbetena
i den gamla institutionsbyggnaden, har genom besök i Svalöv
låtit införskaffa närmare uppgifter om förhållandena. Styrelsen anför att
arbetena i viss utsträckning innebära ett återställande av byggnaden i ursprungligt
skick genom att åtskilliga provisoriska anordningar avlägsnas.
Detta är enligt styrelsens mening till fördel för byggnadens ändamålsenliga
användning. I de föreslagna arbetena ingår även en viss utökning och omläggning
av den synnerligen knappt tilltagna och delvis föråldrade sanitära
anläggningen.
Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att byggnaden icke genomgått några
mera omfattande reparationer sedan den färdigställdes år 1906. Styrelsen har
i huvudsak funnit de föreslagna ändrings- och reparationsarbetena ändamålsenliga
och behövliga samt de därför beräknade kostnaderna skäliga.
7
Kungl Maj.ts proposition nr 45.
Enligt styrelsens uppskattning komina av det uppgivna totalbeloppet 153 000
kronor på ändringsarbeten och 65 000 kronor på underhållsarbeten.
Byggnadsstyrelsen finner jämväl de till 33 000 kronor beräknade kostnaderna
för att anordna en maskintvättstuga skäliga. Styrelsen ifrågasätter
emellertid, om icke föreningens tvättbehov på ett mera ekonomiskt sätt kan
tillgodoses genom anlitande av någon närbelägen tvättinrättning.
Ehuru en stor del av de berörda byggnadsarbetena ha karaktären av rena
underhållsarbeten och sålunda kunna tänkas genomförda under loppet av
flera år, anser byggnadsstyrelsen det vara praktiskt och ekonomiskt fördelaktigast
att de utföras i ett sammanhang och då lämpligast i samband med
de föreslagna ändringsarbetena.
Departementschefen.
Utsädesföreningens insatser i det svenska växtförädlingsarbetet torde vara
sä väl kända, att det är överflödigt att närmare utveckla den stora betydelse,
som föreningens verksamhet har på detta område. Såsom framgår av den i
det föregående lämnade redogörelsen har emellertid föreningens arbete under
senare tid hämmats av utrymmesbrist. Den lösning av föreningens lokalfråga,
som uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden innebär, finner jag vara
ändamålsenlig. För täckande av kostnaderna för den nya byggnaden disponerar
föreningen, i huvudsak tack vare enskilda bidragsgivare, över närmare
1 500 000 kronor. För att färdigställa byggnaden behöver föreningen dock
ytterligare 238 000 kronor. Trots att finansieringsfrågan enligt min mening
bort underställas statsmakterna på ett tidigare stadium, förordar jag med
hänsyn till det allmännyttiga ändamål, som byggnaden kommer att tjäna,
att staten skall tillskjuta detta belopp.
Någon medelsanvisning till inköp av apparatur torde icke vara behövlig,
då föreningen räknar med alt kunna erhålla härför erforderliga belopp från
annat håll.
Vad angår ändrings- och reparationsarbetena i den gamla institutionsbyggnaden
har föreningen beräknat, alt dessa skulle kosta omkring 218 000
kronor. Enligt byggnadsstyrelsens uppskattning hänföra sig av detta belopp
153 000 kronor till ändringsarbeten samt 65 000 kronor till underhåll. De
förstnämnda arbetena föranledas av den omdisposition av byggnaden, som
bör ske då laboratorieavdelningarna flytta in i den nya byggnaden. Att så
omfattande underhållsarbeten behövas synes bero på att byggnadsunderhållet
sedan lång tid tillhaka eftersatts. Byggnadsstyrelsen har ansett såväl
ändrings- som underhållsarbetena ändamålsenliga och behövliga. Vidare har
byggnadsstyrelsen funnit det fördelaktigt, att samtliga dessa arbeten skola
utföras i ett sammanhang, .lag delar byggnadsstyrelsens åsikt härvidlag.
Liksom jag nyss förordat, all föreningen skall erhålla ekonomiskt stöd från
det allmänna för uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden, anser jag
även, att föreningens begäran om lån av statsmedel till bestridande av utgifterna
för ifrågavarande ändrings- och underhållsarbeten bör bifallas. Mot
de gjorda kostnadsberäkningarna har jag icke något alt erinra.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
Föreningen har slutligen upptagit ett medelsbehov å 33 000 kronor för att
anordna en maskintvättstuga. Denna skulle dels användas för föreningens
eget behov dels upplåtas till föreningens personal. Föreningen har därvid
upplyst, att någon allmän tvättinrättning icke finnes inom Svalövs samhälle.
Enligt min åsikt böra emellertid medel för sagda ändamål icke anvisas i
denna ordning. Jag torde få erinra om de möjligheter, som finnas att hos
bostadsstyrelsen erhålla statslån till kollektiva tvätterier.
I enlighet med vad jag nu förordat böra av statsmedel (238 000 + 218 000
= ) 456 000 kronor ställas till föreningens förfogande. Beloppet, som torde
kunna jämkas nedåt till 450 000 kronor, torde böra utgå i form av ett ränteoch
amorteringsfritt lån till föreningen. Skyldighet att återbetala lånet bör
inträda, om föreningens verksamhet skulle upphöra. För lånet torde böra
Jämnas betryggande inteckningssäkerhet. Anslag för ändamålet torde höra
uppföras å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under fonden för låneunderstöd
samt benämnas Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande
av laboratoriebyggnad m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under fonden
för låneunderstöd till Lån till Sveriges utsädesförening
för uppförande av laboratoriebyggnad m. m. anvisa ett investeringsanslag
av 450 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
507032. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.