Kungl. Maj-.ts proposition nr 36.
1
Nr 36.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag angående ändrad lydelse av 8 § 2 mom. och
47 § lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting;
given Drottningholms slott den 13 januari 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § 2 mom.
och 47 § lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
FAje Mossberg.
Propositionens innehåli.
Propositionen avser två av varandra oberoende ändringar i landstingslagen.
1. Då det visat sig att föreskriften i 8 § 2 mom. landstingslagen, att bl. a.
området för en ren landsbygdsvalkrets för val av landstingsmän skall kunna
omslutas med en sammanhängande gränslinje, av geografiska skäl ej alltid
kan iakttagas, föreslås införande för sådant fall av en möjlighet att avvika
från densamma.
2. Bestämmelsen i 47 § landstingslagen att lokal skattemyndighet vid
lämnande av uppgift till landstings förvaltningsutskott om antalet påförda
skattekronor skall behöva specificera det antal, som belöper på jordbruksvärde,
skogsvärde, tomt- och industrivärde samt värde av annan fastighet,
föreslås skola upphävas.
1—38 so Bihany till rikmhujem protokoll 1330. I samt. Nr 36.
Kungl. Maj:ts proposition nr Sfi.
h o »• s 1 a a
till
Lag
angående
ändrad lydelse av 8 § 2 inom. och 47 § lagen den 20 juni
1924 (nr 349) om landsting.
Härigenom förorclnas, att 8 § 2 mom. och 47 § lagen den 20 juni 1924
om landsting1 skola erhålla ändrad 1
(Nuvarande lydelse:)
8§-
2 mom. Vid landstingsområdes —
Stad, vars---------—
Stad med--- — -------
Vid valkretsindelningen iakttages
i övrigt, att området för annan valkrets
än den, i vilken två eller flera
städer ingå, slcall kunna omslutas med
en sammanhängande gränslinje, samt
att delningen i vad angår landsbygden
verkställes, där så lämpligen kan ske,
efter domsaga, tingslag eller härad,
men eljest efter kommuner. Med
tingslag förstås sådan del av domsaga,
som utgör egen domkrets.
47 §•
Till ledning för landstingsskattens
bestämmande skall lokal skattemyndighet
varje år efter slutade taxeringsförrättningar
så fort ske kan till landstingets
förvaltningsutskott genom länsstyrelsen
insända förteckning, som för
varje kommun summariskt upptager
antalet skattekronor och skatteören,
som påförts enligt kommunalskattelagen,
särskilt för jordbruksvärde, särskilt
för skog svär de och särskilt för
födelse på stift nedan angives.
(Föreslagen lydelse:)
8 §•
--högst 9 landstingsman.
— — en valkrets.
— — olika valkretsar.
Vid valkretsindelningen iakttages
i övrigt, att denna, såvitt möjligt, verkställes
så att området för annan valkrets
än den, i vilken två eller flera
städer ingå, kan omslutas med en
sammanhängande gränslinje. Vidare
iakttages, att delningen i vad angår
landsbygden verkställes, där så lämpligen
kan ske, efter domsaga, tingslag
eller härad, men eljest efter kommuner.
Med tingslag förstås sådan
del av domsaga, som utgör egen domkrets.
47 §.
Till ledning för landstingsskattens
bestämmande skall lokal skattemyndighet
varje år efter slutade taxeringsförrättningar
så fort ske kan till landstingets
förvaltningsutskott genom länsstyrelsen
insända förteckning, som för
varje kommun summariskt upptager
antalet skattekronor och skatteören,
som påförts enligt kommunalskattelagen,
särskilt för fastighet och särskilt
för inkomst. Förvaltningsut
-
Senaste lydelse av 8 § 2 inom., se SFS 1945: 141 samt av 47 §, se SFS 1946: 487.
Kungl. Maj.ts proposition nr 36.
3
(Nuvarande lydelse:)
tomt- och. industrivärde å jordbruksfastighet,
särskilt för annan fastighet
och särskilt för inkomst. Förvaltningsutskottet
låter däröver upprätta
sammandrag, upptagande summan för
hela landstingsområdet, samt huru
mycket sig belöper å varje kommun.
(Föreslagen lydelse:)
skottet låter däröver upprätta sammandrag,
upptagande summan för hela
landstingsområdet, samt huru mycket
sig belöper å varje kommun.
Denna lag träder i kraft dagen
efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 36.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden. hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Drottningholms slott den 13 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen
anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga
om vissa ändringar i landstingslagen samt anför.
Med anledning av att det vid prövningen inom inrikesdepartementet av
ett underställt beslut om indelning av landstingsområde i valkretsar visat
sig omöjligt att följa de i 8 § lagen den 20 juni 1924 om landsting härutinnan
givna bestämmelserna,'' har i december 1949 inom departementet upprättats
en promemoria med förslag till ändring av 8 § 2 mom. nämnda lag.
I en den 21 oktober 1949 dagtecknad skrivelse har Sveriges häradsskrivarförening
hemställt om min medverkan till viss ändring av bestämmelsen i
47 § landstingslagen om lokal skattemyndighets skyldighet att till landstingets
lörvaltningsutskott lämna uppgift om för varje kommun påfört antal skattekronor
och skatteören enligt kommunalskattelagen.
Sedan berörda promemoria och framställning remissbehandlats, anhåller
jag att få upptaga de sålunda väckta frågorna om ändring i landstingslagen
till närmare behandling.
8 § 2 inom. landstingslagen.
Bestämmelser om val av landstingsmän finnas upptagna i 2 kap. (5 —15 §§)
landstingslagen. I 8 § 1 mom. stadgas att landstingsområde för sådant val
skall indelas i valkretsar. Rörande denna indelning föreskrives i paragrafens
2 mom. bl.a., att stad vars folkmängd utgör minst 15 000 bildar en valkrets
samt att stad med mindre folkmängd förenas med annan stad eller andra
städer eller, då särskilda skäl därtill föranleda, med angränsande landsbygd
till en valkrets. Enligt sista stycket av samma moment skall vid valkretsindelningen
i övrigt iakttagas, att området för annan valkrets än den, i vilken
två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje samt att delningen i vad angår landsbygden verkställes, där så
lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad, men eljest efter kommuner.
Av paragrafens bestämmelser framgår vidare, att valkrets vari landsbygd
ingår skall ha minst 20 000 invånare. Enligt 9 § må dock, där bildande
av valkrets med iakttagande av reglerna i 8 § 2 mom. medför synnerlig
olägenhet, område med mindre invånarantal utgöra valkrets. Sådan valkrets
o
Kungl. Maj.ts proposition nr 36.
skall dock, om landsbygd ingår, ha en folkmängd av minst 10 000 samt i
vad angår landsbygden utgöras av domsaga eller av ett eller flera tingslag
eller härad.
Föreskriften att området för eu landsbygdsvalkrets skall kunna omslutas
med en sammanhängande gränslinje tillkom 1909 i samband med att det
vid införande av den proportionella valmetoden gjordes möjligt att dela
upp landsbygden i landstingsvalkretsar efter andra grunder än efter tingslag
och härad. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning 1924, då det
dittillsvarande förbudet att stad och landsbygd skulle välja landstingsmän
var för sig upphävdes.
Såsom inledningsvis nämnts har det i ett aktuellt fall visat sig omöjligt
att vid indelningen av ett landstingsområde i valkretsar i allo följa bestämmelserna
i 2 kap. landstingslagen. I den i anledning härav inom inrikesdepartementet
upprättade promemorian anföres angående detta fall.
Bjurtjärns kommun i Karlskoga härad av Örebro län har cirka 1 300 invånare.
Den gränsar i norr, väster och söder till Yärmlands län och i öster
till Karlskoga stad, vilken stad sålunda skiljer Bjurtjärn från den övriga
delen av Örebro län. Karlskoga stad har över 15 000 invånare och skall sålunda
bilda egen valkrets vid val av landstingsmän i länets landstingsområde.
Bjurtjärn kan däremot icke bilda egen valkrets. Den gränsar icke
heller till någon stad, med vilken den kan förenas vid valkretsindelningen
utan måste sammanföras med andra landsbygdskommuner. Härvid kan tydligen
föreskriften att en ren landsbygdsvalkrets skall kunna omslutas av eu
sammanhängande gränslinje icke iakttagas.
I departementspromemorian framhålles i fortsättningen, att en liknande
situation kunde tänkas inträffa även inom andra landstingsområden och att
det därför torde vara nödvändigt att genom en lagändring möjliggöra eu
författningsenlig reglering av dessa fall. Angående innebörden av en sådan
ändring anföres härefter.
De grunder för valkretsindelningen, som innefattas i bestämmelsen om
förening av stad och landsbygd och om kretsarnas invånarantal, böra icke
rubbas. Dessa bestämmelser äro nämligen av principiell betydelse och utgöra
resultatet av eu noggrann avvägning mellan de olika intressen, som här
göra sig gällande. Ändringen bör i stället avse regeln att »området för
annan valkrets än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas
med eu sammanhängande gränslinje» och tillåta eu avvikelse från denna.
Enklast synes detta kunna ske genom att mellan orden »ingå» och »skall»
inskjutes orden »såvitt möjligt». Genom en sådan avfattning markeras att
avvikelse endast får göras om ingen annan utväg står till buds.
Vid promemorian har såsom eu bilaga fogats ett i enlighet med det anförda
upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § 2 mom. landstingslagen.
över promemorian ha efter remiss yttranden angivits av länsstyrelsen i
Örebro län och Svenska landstingsförbundets styrelse. Länsstyrelsen har
hört förvaltningsutskottet vid Örebro läns landsting. Ingen av dessa remissinstanser
bär något att erinra mot den föreslagna lagändringen i och fö)'' sig,
Ii
liungl. Majds proposition nr 86.
därest eu sådan anses ofrånkomlig i rådande läge. Örebro läns landstings
förvaltningsutskott ifrågasätter emellertid, om det verkligen vore nödvändigt
att för ifrågavarande fall ändra landstingslagen. Svenska landstingsförbundets
styrelse uttalar sig i samma riktning och anför.
Den omständigheten, att Bjur tjärns kommun i Örebro län icke kan inordnas
i länets indelning i valkretsar för val av landstingsmän på så sätt, att valkretsen
kan omslutas med en sammanhängande gränslinje? är icke ny. Förhållandet
var likartat vid 1942 och 1946 års landstingsmannaval. I samband
med en i år beslutad ändring i den tidigare valkretsindelningen har denna
oformlighet emellertid observerats, och i samband därmed har föreliggande
uppmjukning av lagstiftningen föreslagits.
Det kan enligt styrelsens mening knappast anses tillfredsställande, att
med anledning av ett enstaka aktuellt fall en lagändring vidtages, som kan
få vidare konsekvenser. Såvitt styrelsen känner till, föreligga motsvarande
förhållanden icke annorstädes i landet. Därtill kommer, att den omständighet,
som nu nödvändiggör lagändringen, kan komma att undanröjas i samband
med att beslut fattas i kommunindelningsfrågan beträffande vissa återstående
kommuner i Örebro län, däribland Bjurtjärn. En lagändring nu är desto
mera oläglig, som den, låt vara på en enda punkt, föregriper den revision
av landstingslagen, som nu pågår inom kommunallagskommittén.
departementschef en.
Vid prövningen inom inrikesdepartementet på hösten 1949 av ett underställt
beslut om ett läns indelning i valkretsar för val av landstingsmän visade
det sig att föreskriften i 8 § 2 mom. landstingslagen, att bl. a. området
för en ren landsbygds valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje, av geografiska skäl icke kunde följas i fråga om viss landskommun.
Kommunen skiljes nämligen från länet i övrigt av eu stad. Då denna stad
är av sådan storlek att den måste bilda egen valkrets, kan ett sammanförande
av landskommunen med staden icke ske. Det är ej heller möjligt
att med iakttagande av landstingslagens regler på annat sätt inordna kommunen
i en valkrets. Förhållandet är uppenbarligen icke tillfredsställande.
Visserligen har oformligheten varit för handen redan tidigare utan att
observeras, men denna omständighet bör rimligen icke föranleda att den
nuvarande ordningen får bestå särskilt som det icke är uteslutet, att samma
situation kan inträffa inom ett annat län. Jag vill därför förorda, att 8 §
landstingslagen ändras så att fall av denna art kan författningsenligt regleras.
De farhågor för att eu sådan ändring skulle få vidare konsekvenser, som
uttalats av landstingsförbundet, kan jag icke dela. Och det förhållandet att
ifrågavarande landskommun möjligen kommer att i samband med kommunindelningsreformen
övex-fiyttas till ett annat län bör ej påverka ställningstagandet,
då eu sådan indelningsändring är avsedd att träda i kraft först
den 1 januari 1952. Vid 1950 års landstingsval kommer kommunen därför
att ingå i samma landstingsområde som f. n.
Ändringen i 8 § landstingslagen bör lämpligen ske i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som föreslagits i den i ärendet upprättade departementspromemorian.
Vissa formella jämkningar torde emellertid böra göras
i det vid promemorian fogade lagförslaget. Jag förordar sålunda att fjärde
Kungl. Maj-.ts proposition nr 36.
<
stycket av paragrafens andra moment ändras så, att en avvikelse från regeln
att området för annan valkrets än den, i vilken två eller liera städer ingå,
skall kunna omslutas med eu sammanhängande gränslinje blir tillåten, då
det icke är möjligt att eljest verkställa en författningsenlig valkretsindelning
inom ett landstingsområde. Måste en avvikelse göras enligt den ändrade
bestämmelsen, bör det eftersträvas att denna icke blir större än läget kräver.
Landskommuner i helt olika delar av ett landstingsområde böra sålunda
icke sammanföras i en valkrets.
Den föreslagna ändringen bör träda i kraft omedelbart. Det är nämligen
angeläget att det underställda beslut om valkretsindelning, som aktualiserat
ifrågavarande spörsmål, kan fastställas så snart som möjligt.
47 § lamlstingslagen.
De lokala skattemyndigheterna äro enligt 47 § landstingslagen skyldiga
att till landstingens förvaltningsutskott lämna vissa uppgifter till ledningför
landstingsskattens bestämmande. Sålunda skall sådan myndighet varje
år efter slutade taxeringsförrättningar så fort ske kan till utskottet genom
länsstyrelsen insända förteckning som för varje kommun summariskt upptager
antalet skattekronor och skatteören, som påförts enligt kommunalskattelagen,
särskilt för jordbruksvärde, särskilt för skogsvärde och särskilt för
tomt- och industrivärde å jordbruksfastighet, särskilt för annan fastighet och
särskilt för inkomst. Den åsyftade bestämmelsen i kommunalskattelagen återfinnes
i lagens 2 §. Denna paragraf föreskrev i sin före den 1 januari 1950
gällande lydelse att skattskyldig såsom underlag för fastighetsskatt skulle påföras
för jordbruksfastighet fem skatteören för varje etthundra kronor av fastighetens
jordbruksvärde, fem skatteören för varje etthundra kronor av fastighetens
tomt- och industrivärde samt fyra skatteören för varje etthundra kronor
av fastighetens skogsvärde; samt för annan fastighet fem skatteören för varje
etthundra kronor av fastighetens taxeringsvärde. Genom lag den 26 juli
1947 (nr 590), som trädde i kraft den 1 januari 1950, ändrades emellertid 2
§ kommunalskattelagen så att numera gäller att skattskyldig som underlag
för fastighetsskatt skall påföras fem skatteören för varje etthundra kronor
av fastighets taxeringsvärde.
I skrivelse den 21 oktober 1949 har Sveriges här ads skriv ar före,ning framhållit,
att det för landstingets vidkommande hädanefter icke syntes ha någon
betydelse för utdebiteringens bestämmande att erhålla kännedom om skattekronornas
fördelning å de i taxeringsvärdet för jordbruksfastighet ingående
delvärdena. Med hänvisning härtill har föreningen hemställt om min medverkan
till sådan ändring av 47 § landstingslagen, att summarisk uppgift
skall av lokal skattemyndighet lämnas endast å antalet skattekronor och
skatteören, som påförts enligt kommunalskattelagen, särskilt för fastighet
och särskilt för inkomst.
Over häradsskrivarföreningens framställning har efter remiss Svenska landstingsförbundets
styrelse yttrat sig. Förbundsstyrelsen har härvid förklarat att
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 36.
den icke ville motsätta sig den föreslagna lagändringen. Styrelsen framhåller
att även om det ur landstingssynpunkt kunde vara av intresse att följa utvecklingen
av de olika slagen av fastighetsvärden, så syntes det dock icke
av denna anledning nödvändigt att belasta de årliga sammanställningarna om
skattekronornas antal med uppgifter härom, helst om därigenom en viss
försening i avlämnandet av sammanställningarna kunde bli följden.
Departementschefen.
Från och med år 1950 har genom en ändring i kommunalskattelagen införts
ett gemensamt repartitionstal för fastighetsvärden av olika slag så att
skattskyldig såsom underlag för fastighetsskatt numera alltid påföres fem
skatteören för varje etthundra kronor av fastighetens hela taxeringsvärde.
Vid sådant förhållande synes det icke vara av någon större betydelse för
landstingen att erhålla en specificerad uppgift på det antal skattekronor
som belöper på de olika slagen av fastighetsvärde. Däremot kan såsom
landstingsförbundet framhållit den nuvarande skyldigheten för de lokala
skattemyndigheterna att lämna sådan uppgift medföra att uppgifterna om
skatteunderlagens storlek försenas. Jag tillstyrker därför häradsskrivarföreningens
framställning om eu sådan förenkling av de lokala skattemyndigheternas
uppgiftsskyldighet till landstingen, att denna endast skall avse det
antal skattekronor och skatteören, som påförts enligt kommunalskattelagen,
särskilt för fastighet och särskilt för inkomst. Förenklingen påkallar ändring
i 47 § landstingslagen. Ändringen bör lämpligen träda i kraft omedelbart.
Föredraganden hemställer härefter, att ett i enlighet med det anförda
inom inrikesdepartementet upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse
av 8 § 2 mom. och 47 § lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting måtte
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. HöghetKronprinsen Idegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
(rösta Kahm.
Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.