Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

1

Nr 32.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar m. m.; given Drottningholms
slott den 13 januari 1950.

Kungl. Maj :t vill härined, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna 1—16 hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Drottningholms slott den 13 januari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler vissa ärenden
angående försäljning av kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts
böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

1 :o.

Mörby l1 i Stockholms län.

Domänstyrelsen (skr. 14/12 1949) hemställer, att ett område om cirka 8
hektar av kronoegendomen Mörby l1 i Danderyds köping, Stockholms län,
skall säljas till Stockholms läns landsting.

Rörande områdets beskaffenhet m. m. meddelas följande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 samt. Nr 32.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Med hänsyn till att försäljning av bland annat förevarande område varit
ifrågasatt sedan 1930-talet, är området jämte annan mark utarrenderat på
ett år i sänder till arrendatorn av egendomens huvudgård mot en årlig avgift
av 550 kronor. Området gränsar med sin norra sida till centrallasarettets
i Mörby tomt. Marken å området utgöres av inägojord med spridda
gärdes- och skogsbackar. Å området ha uppförts en ladugård och en bod,
tillhöriga kronan, samt en mindre backstuga, som äges av arrendatorn.
Boden har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 22 september 1944 förklarats
vara byggnadsminnesmärke av kulturhistoriskt värde. En å området växande
större ek skall enligt domänstyrelsens beslut tills vidare skyddas.

Om den förberedande behandlingen av ärendet anföres i huvudsak följande.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anhöll i mars 1948 hos
domänstyrelsen att få av kronoegendomen inköpa omkring 10 hektar mark
för utvidgning av centrallasarettets område. Lasarettsdirektionen ansåg att
markpriset borde för större delen av det föreslagna förvärvsområdet sättas
till högst två kronor 50 öre per kvadratmeter. Vissa delar av området borde
enligt direktionens förmenande överlämnas utan kostnad eller säljas till
lägre pris. Domänintendenten ansåg bland annat att områdets gränser borde
jämkas samt att försäljning icke borde ifrågakomma, såframt kronan
icke kunde påräkna en köpeskilling av lägst fem kronor för kvadratmeter.
Byggnadsstyrelsen framhöll att vissa delar av området borde undantagas
från försäljningen och reserveras för andra ändamål. I fråga om prissättningen
å marken borde enligt styrelsens mening det pris, som erhölls för
det av kronan år 1947 försålda området vid Bergshamra, kunna vara i viss
mån vägledande. Över jägmästaren förklarade efter hörande av jägmästaren
i reviret att området borde behållas i kronans ägo i avvaktan på definitivt
beslut rörande dess användning. Länsarkitekten ansåg att det föreslagna
området borde begränsas på visst sätt. Byggnadsnämnden i Danderyds
köping anförde, bland annat, att enligt dess förmenande den erbjudna
köpeskillingen av två kronor 50 öre för kvadratmeter borde kunna godtagas
med hänsyn till att marken vore avsedd att användas för allmännyttigt
ändamål. Riksantikvarieämbetet erinrade bland annat om att fasta fornlämningar
funnes inom området.

Sedan domänstyrelsen sainrått med byggnadsstyrelsen och vägförvaltningen,
träffades den 1 september 1949 preliminär överenskommelse mellan
de av ärendet intresserade parterna. Enligt denna skulle förvärvsområdet
omfatta viss angiven mark med en areal av ungefärligen 8 hektar.

Bostadsstyrelsen uppskattar värdet av denna mark till 276 221 kronor,
motsvarande cirka tre kronor 50 öre per kvadratmeter. Byggnadsstyrelsen
har intet att erinra mot denna värdering.

Å området växande skog värderas av revirförvaltaren till 3 500 kronor.
Överjägmästaren ansluter sig till denna värdering.

Domänstyrelsen anför för egen del i huvudsak följande.

Domänstyrelsen tillstyrker försäljning för den föreslagna köpeskillingen,
tre kronor 50 öre per kvadratmeter, jämte tillägg av värdet av växande
skog, 3 500 kronor. Efter förhandlingar med landstingets representanter ha
dessa slutligen godtagit försäljningsvillkoren under förutsättning av landstingets
godkännande. Det föreslagna markpriset, tre kronor 50 öre per leva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

3

dratmeter, får enligt styrelsens mening anses vara skäligt med hänsyn
bland annat till det ändamål, vartill området är avsett att användas. Till
jämförelse må nämnas att det av kronan till Solna stad år 1947 försålda
Bergshamraområdet betingade ett pris av cirka fem kronor 70 öre per kvadratmeter.
Å andra sidan har ett av landstinget till Danderyds köping numera
överlåtet område norr om lasarettet, vilket område dock är bergbundet
och starkt kuperat, sålts för enligt uppgift tre kronor per kvadratmeter.
Domänstyrelsen förutsätter, att den å förvärvsområdet växande
större eken kommer att skyddas även av landstinget.

Enligt styrelsens åsikt böra följande försäljningsvillkor föreskrivas.

Området skall, med undantag av därå befintliga byggnader och anläggningar,
försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt för landstinget å dag,
som bestämmes av domänstyrelsen. Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen.
Kronan och egendomens arrendator förbehållas rätt att under
tio år från den 14 mars 1950 utan ersättning behålla och nyttja befintliga
byggnader jämte erforderligt utrymme omkring desamma. Därest landstinget
vid utgången av nämnda tid eller vid senare tidpunkt påfordrar att
den arrendatorn tillhöriga backstugan skall bortföras, skall landstinget inlösa
byggnaden mot skälig ersättning som, om överenskommelse ej kan
träffas, bestämmes av skiljemän på sätt i 2 kap. 18 § nyttjanderättslagen
är stadgat för där avsett fall. Arrendatorn förbehålles rätt att från tillträdesdagen
få av landstinget arrendera i området ingående åkerjord i den
mån landstinget icke behöver taga densamma i anspråk. Landstinget skall
bestrida kostnaderna för avstyckning och lagfart å området jämte övriga
med köpet förenade utgifter ävensom å området för tiden från tillträdesdagen
belöpande skatter och onera. Innehavare av över området med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehållas rätt att bibehålla
och nyttja ledningarna utan rätt för landstinget till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningarna.

Departementschefen.

Som ifrågavarande område torde erfordras för utökning av centrallasarettets
i Mörby tomt vill jag förorda, att området skall säljas till landstinget.
Den av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingen synes kunna godtagas.
Övriga av styrelsen föreslagna försäljningsvillkor möta ej heller någon erinran
från min sida. Jag tillstyrker fördenskull, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att förevarande område om cirka 8 hektar av kronoegendomen
Mörby l1 i Danderyds köping, Stockholms län, må
efter verkställd avstyckning säljas till Stockholms läns landsting
för en köpeskilling, beräknad efter tre kronor 50 öre per
kvadratmeter med tillägg av 3 500 kronor för å området
växande skog, samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som
domänstyrelsen föreslagit.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 32-

2:o.

Kungsbro l1 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 9/11 1949) hemställer, att ett område om cirka 33,2
hektar av kronoegendomen Kungsbro l1 i Vretaklosters socken, Östergötlands
län, skall säljas till Vreta Klosters kommun.

Rörande områdets beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Området, som utgöres av åker och betesmark, är beläget omedelbart norr
om Bergs samhälle vid sjön Roxen. Byggnadsplan har fastställts för området
med undantag av 8,6 hektar där ett antal gravrösen finnas.

För närvarande är området upplåtet på arrende till den 14 mars 1951 i
två lotter. En lott om cirka 0,24 hektar är upplåten såsom bostadstomt till
agronomen Carl Sondén mot en arrendeavgift av 50 kronor. Området i övrigt
är utarrenderat till arrendatorn av egendomens huvudgård mot en arrendeavgift
av 1 500 kronor. Sondén äger ett å bostadslotten befintligt boningshus.
Å området i övrigt finnas två kronan tillhöriga baracker, vilka disponeras
av Svea trängkår.

Hela egendomen omfattar, förutom skogsmark, en areal av 263 hektar.

I fråga om den förberedande behandlingen av ärendet anföres i huvudsak
följande.

Vreta Klosters kommun anhöll år 1948 under framhållande av att Bergs
samhälle är i trängande behov av bostadstomter att få av kronoegendomen
förvärva ett område om cirka 9,9 hektar eller eventuellt ett område om cirka

20,4 hektar. För det mindre området erbjöd kommunen en köpeskilling av 50
öre per kvadratmeter. Sondén förklarade, att han önskade inköpa den av
honom arrenderade tomten direkt av kronan. Kårchefen för Svea trängkår
meddelade, att trängkårens baracker kunde behöva kvarstå å området intill
år 1954.

Domänintendenten föreslår, att markpriset å det mindre området fastställes
till 70 öre för kvadratmeter och å det större området till 60 öre per
kvadratmeter.

Bostadsstyrelsen framhåller, att det mindre området om 9,9 hektar synes
vara alltför begränsat för att medgiva en rationell planläggning och utbyggnad
av gator och ledningssystem. Detta område bör därför icke ensamt
komma i fråga för försäljning. Därest försäljning i allt fall skulle äga rum,
bör marken med hänsyn till det högre utnyttjandet och den kortare exploateringstiden
åsättas ett pris av 50 öre per kvadratmeter. Området om cirka

20,4 hektar synes böra åsättas ett värde av 35 öre per kvadratmeter. Bostadsstyrelsen
ifrågasätter emellertid, om icke försäljningen bör omfatta hela
det å byggnadsplanen redovisade området om cirka 33,2 hektar. Värdet av
marken inom detta område synes böra uppskattas till 95 000 kronor, motsvarande
cirka 29 öre per kvadratmeter.

Domänstyrelsen tillstyrker i anslutning till bostadsstyrelsens förslag, att
planområdet i dess helhet skall säljas till kommunen för en köpeskilling av
95 000 kronor. Tillträdesdagen bör bestämmas av domänstyrelsen, sedan
området avstyckats. I försäljningen bör sålunda Sondéns tomt ingå, men

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

o

denne bör förbehållas rätt att av kommunen inköpa tomten till det pris,
som bestämmes av bostadsstyrelsen. Domänstyrelsen meddelar slutligen att
kommunalfullmäktige enhälligt beslutat inköpa området för 95 000 kronor.

Vad angår villkoren vid försäljningen bör enligt domänstyrelsens mening
följande föreskrivas.

Området med undantag av därå befintliga byggnader och anläggningar
överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt för kommunen å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen.
Egendomens arrendator förbehålles rätt att skörda den säd, som kan ha
blivit sådd å området. Kommunen inträder i de rättigheter och skyldigheter,
som kronan har i förhållande till agronomen Carl Sondén beträffande ett
tomtområde om cirka 2 400 kvadratmeter, vilket område Sondén förbehålles
rätt att inköpa av kommunen till det pris, som bestämmes av bostadsstyrelsen.
Svea trängkår förbehålles rätt att utan ersättning disponera å området
uppförda byggnader och anläggningar till utgången av år 1953. Innehavare
av över området med vederbörligt tillstånd framdragna avloppsledningar
och elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningarna
utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna.
I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945
(nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

Departementschefen.

Även jag tillstyrker att hela det å byggnadsplanen upptagna området om
cirka 33,2 hektar skall överlåtas till kommunen för den föreslagna köpeskillingen
av 95 000 kronor. Vad domänstyrelsen anfört om försäljning av en
bostadstomt till Carl Sondén, föranleder icke någon annan erinran från min
sida än att jag förutsätter, att vid bestämmandet av köpeskillingen för tomten
skall tagas erforderlig hänsyn till att Sondén åtskilliga år arrenderat
densamma. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att ifrågavarande område om cirka 33,2 hektar av kronoegendomen
Kungsbro l1 i Vretaklosters socken, Östergötlands
län, må, sedan avstyckning skett, säljas till Vreta Klosters
kommun för en köpeskilling av 95 000 kronor samt på
i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

3:o.

Klämmestorp I1 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 6/12 1949) hemställer, att kronoegendomen Klämmestorp
l1 i Viby socken, Östergötlands län, skall säljas till egendomens
arrendator Folke Fallsberg.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är till den 14 mars 1956 utarrenderad mot en arrendeavgäld,
som för arrendeåret 1948/49 uppgick till 2 355 kronor. Gården är belägen

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

två kilometer från Mantorps järnvägsstation och 12 kilometer från Mjölby.
Arealen uppgår till 48,5 hektar, varav 25,4 hektar åker och tomt, 6,8 hektar
ängs- och betesmark, 15,6 hektar skogsmark och 0,6 hektar impediment. Omkring
20 hektar av åkern är täckdikad enligt plan.

Med egendomen sambrukas en grannfastighet om 5 hektar åker. Denna
fastighet tillhör arrendatorn, som förvärvat densamma för att få bostad till
en arbetare.

Av egendomens åbyggnader är manbyggnaden i knappt medelgott skick.
Övriga kronan tillhöriga hus äro i medelgott stånd. Arrendatorn äger gårdens
vattenledningar, avlopp och elektriska anläggning. Även en del hus
å egendomen tillhöra arrendatorn.

Taxeringsvärdet är 48 100 kronor, varav 42 100 kronor jordbruksvärde
och 6 000 kronor värde å skogsmark och skog.

I fråga om den förberedande behandlingen av ärendet anföres bland annat,
att en av domänstyrelsen i februari 1942 gjord framställning om försäljning
av egendomen till arrendatorn Fallsberg för en köpeskilling av 54 100 kronor
avslagits av Kungl. Maj:t genom beslut den 6 mars 1942. Arrendatorn
har nu ånyo anhållit att få inköpa gården. Domänintendenten har tillstyrkt,
att egendomen skall säljas till arrendatorn.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 82 000 kronor,
därav 25 700 kronor för skogsmarken med växande skog. Nämnden har tillstyrkt
hembudsrätt för arrendatorn. Egendomen har sedan år 1937 arrenderats
av arrendatorn och dessförinnan under cirka 70 år av hans släkt.

Arrendatorn har förklarat sig villig inköpa egendomen till det föreslagna
saluvärdet.

Jägmästaren i reviret och över jägmästaren ha liksom lantbruksnämnden
icke funnit något att erinra mot saluvärderingen och ha förordat egendomens
försäljning till arrendatorn.

För egen del har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Av föreliggande förslag till byggnadsplan för Mantorps samhälle framgår,
att endast ett område om 0,3i hektar av kronoegendomens skogsmark beröres
av planen. Någon värdestegring av marken på grund av tätbebyggelse
torde sålunda icke kunna förväntas inträda. Den verkställda utredningen
har icke givit vid handen, att egendomen på grund av några särskilda skäl
bör behållas i kronans ägo. Styrelsen anser därför, att arrendatorn Fallsberg
med hänsyn till den långa tid, som han och före honom hans släkt innehaft
egendomen, bör beredas tillfälle att förvärva densamma. Mot det
åsatta saluvärdet, 82 000 kronor, har styrelsen intet att erinra.

Såsom villkor vid försäljningen anser styrelsen att följande bör föreskrivas.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde för köparen å dag,
som bestämmes av domänstyrelsen. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
å egendomen ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan kronan och köparen, med undantag av
eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter, skola anses vara reglerade
genom försäljningen. Kronan eller eventuell köpare av en utstämplad virkespost
om 98 skogskubikmeter, vilken icke ingår i försäljningen, förbehålles
rätt att behålla posten å rot intill den 1 juni 1951 samt att ha virket
kvarliggande högst ett år därefter. Innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

7

behålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj
1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen.

Biträdande domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Klämmestorp l1 i Viby socken, Östergötlands
län, må säljas till egendomens arrendator Folke
Fallsberg för en köpeskilling av 82 000 kronor samt under
huvudsakligen de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

4:o.

Norrö Östergård l1 i Östergötlands län.

Domänstijrelsen (skr. 6/12 1949) hemställer, att kronoegendomen Norrö
Östergärd l1 i Heda socken, Östergötlands län, skall säljas till en av egendomens
arrendatorer, Hans Lejon.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till bröderna Hans
Lejon och Tage Lejon mot en avgäld, som för arrendeåret 1948/49 uppgick
till 3 632 kronor. Den är belägen fyra kilometer från Hedaslätts järnvägsstation
och tre mil från Vadstena. Ägorna äro förlagda i ett hemskifte och
ett mosskifte. Hemskiftet omfattar 42,8 hektar åker och tomt, 6,2 hektar
äng och 1 hektar impediment. Mosskiftet har en areal av 3,4 hektar. Av åkern
behöva 5—6 hektar täckdikas. Ängen kan efter täckdikning omföras till
åker.

Av åbyggnaderna är manbyggnaden i gott skick. Övriga hus äro i medelgott
stånd med undantag'' av svinhuset, som är sämre. Ett par mindre byggnader
tillhöra arrendatorerna, vilka även äga gårdens brunn.

Egendomen äger del i Lysings häradsallmänning. Vidare beröres egendomen
av Norrö—Isberga dikningsföretag av år 1948.

Taxeringsvärdet är 61 800 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 99 000 kronor.
Arrendatorerna böra enligt nämndens mening tillerkännas hembudsrätt,
därest egendomen försäljes. De nuvarande arrendatorerna ha brukat egendomen
sedan år 1945. Dessförinnan har den under cirka 50 år brukats av
deras far och farfader.

Arrendatorn Hans Lejon har uppgivit sig vilja köpa gården för en köpeskilling,
motsvarande det föreslagna saluvärdet. Tage Lejon har förklarat
sig avstå från sin del i hembudsrätten till förmån för sin broder.

Lantbruksnämnden upplyser att egendomen icke erfordras för rationaliseringsändainål.
Nämnden har intet att erinra mot att Hans Lejon förvärvar
egendomen.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Domänstyrelsen anser för egen del, att starka skäl tala för att Hans
Lejon skall beredas tillfälle att förvärva egendomen, som brukats av honom
och hans närmaste släkt i mer än 50 år. Styrelsen tillstyrker fördenskull,
att egendomen skall säljas till Hans Lejon för en köpeskilling av 99 000
kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsens förslag i övrigt ske under följande
villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt räknat från den
14 mars 1951. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen.
Kronan svarar för egendomens andel i kostnaderna för Norrö-Isberga
dikningsföretag av år 1948 med rätt för domänstyrelsen att uppbära
egendomens andel i det statsbidrag, som kan komma att beviljas företaget.
A egendomen belöpande jordersättning från samma dikningsföretag skall
tillkomma kronan. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan kronan och köparen — dock med undantag för eventuellt oguldna
arrendeavgälder och skatter — skola anses vara reglerade genom försäljningen.
Innehavaren av en över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragen
elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningen
utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare
för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom in. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen.

Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Norrö östergård l1 i Heda socken,
Östergötlands län, må säljas till arrendatorn Hans Lejon
för en köpeskilling av 99 000 kronor samt på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

5:o.

Hässleby med Högebro och Olovstorp nr 1 i Jönköpings län.

Domänstyrelsen (skr. 10/12 1949) hemställer, att av kronoegendomen
Hässleby med Högebro och Olovstorp nr 1 i Jönköpings län skola till Mariannelunds
köping säljas dels stadsägan nr3-)-4-j-5-f-6 jämte de områden
därav, som enligt tomtindelning ingå i tomterna nr 8 och 9 i kvarteret
Örnen samt nr 2 och 5 i kvarteret Klockaren, ävensom tomterna nr 3, 4 och
b 11 i sistnämnda kvarter, allt i köpingen, dels fastigheten Hässleby med
Högebro och Olovstorp l61 i Hässleby socken.

Om beskaffenheten m. m. av kronoegendomen och de föreslagna saluområdena
upplyses följande.

Kronoegendomen är belägen delvis i Hässleby socken och delvis i Mariannelunds
köping. Den är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Ernst Samuelsson
mot en årlig avgäld av 1 670 kronor. Den utarrenderade arealen

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

9

utgör omkring 54 hektar inägor, huvudsakligen åker, belägen i två skiften.
Egendomens skogsmark, cirka 83 hektar, förvaltas av domänverket. Av
^byggnaderna äro arrendatorsbostaden och ladugården av god beskaffenhet,
medan övriga byggnader kunna betraktas som medelgoda eller knappt medelgoda.
Den elektriska anläggningen tillhör arrendatorn liksom två mindre
byggnader. Taxeringsvärdet å den inom köpingen belägna delen av egendomen
är 60 600 kronor. Den inom Hässleby socken liggande delen är åsatt
ett taxeringsvärde av 25 200 kronor jordbruksvärde, vartill kommer värdet
å skogen, vilken är samtaxerad med närliggande kronopark.

Ett under egendomen lydande torp, Backen, innehaves av Karl Gustavsson.
Vidare nyttjar Mariannelunds och Hässleby hembygdsförening två
mindre områden under egendomen för en hembygdsgård.

De av domänstyrelsen till försäljning föreslagna områdena ha en areal av
omkring 144 hektar, varav cirka 60 hektar utgöra inägor. Dessa områden
omfatta, bland annat, hela den utarrenderade delen av egendomen jämte torpet
Backen och den till hembygdsgård upplåtna marken.

I fråga om den förberedande behandlingen av ärendet meddelas huvudsakligen
följande.

Sedan Mariannelunds köping hos domänstyrelsen hemställt att få förvärva
kronans mark inom köpingen samt den från kronoegendomen avstyckade
fastigheten Hässleby med Högebro och Olovstorp 1”, d. v. s. hela den utarrenderade
delen av egendomen jämte viss annan mark, anhöll arrendatorn Samuelsson
att få friköpa viss del av egendomen. Förenämnde Gustavsson och
hans hustru Ellen Gustavsson ha begärt att få inköpa det av dem disponerade
boningshuset jämte tomt vid Backen. Likaså har hembygdsföreningen
anhållit att få förvärva den för hembygdsgården nyttjade marken.

Domänintendenten har framhållit, att köpingen knappast kunde äga något
större intresse av att förvärva den mark, som Samuelssons ansökan
avsåge.

Kommunalnämnden och kommunalfullmäktige ha i anledning av Samuelssons
ansökning understrukit att en försäljning av delar av egendomen till
enskild person skulle medföra att en okontrollerad bebyggelse med säkerhet
skulle uppstå alldeles vid köpingsgränsen. Vid en senare inkorporering
komme detta att medföra oproportionerligt stora kostnader för framdragande
av vatten- och avloppsledningar. Vidare har kommunalnämnden framhållit,
att köpingen ämnade fortfara att bruka kronoegendomen såsom jordbruk
i den mån marken ej toges i anspråk för bebyggelse. I fråga om hembygdsföreningens
framställning har byggnadsnämnden meddelat, att det
kunde förväntas att köpingen, sedan den blivit ägare till ifrågavarande mark,
komme att överlåta marken eller i vart fall låta föreningen disponera den på
fördelaktiga villkor.

Jägmästaren i reviret har förklarat sig icke ha något att erinra mot försäljningen.

Efter utredning av distriktslantmätaren har byggnadsnämnden efter samråd
med övriga beslutande organ i köpingen meddelat, att försäljningen
till köpingen borde omfatta dels stadsägan nr 3 + 4 + 5 + 6 samt vissa
andra närmare angivna områden inom köpingen, omfattande sammanlagt

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

00,7 hektar, dels fastigheten Hässlebv med Högebro och Olovstorp 1” i
Hässleby socken om 83,6 hektar.

Skogsmarken och den växande skogen ha saluvärderats av revirförvaltaren.
Den inom köpingen belägna marken med undantag av ett område om
cirka 2,5 hektar, varå jordbrukets byggnader i huvudsak äro belägna, har
värderats av bostadsstyrelsen och slutligen har fastigheten Hässleby med
Högebro och Olovstorp 1” jämte nyssnämnda gårdsområde värderats av uppskattningsnämnden.
Revirförvaltaren har uppskattat värdet av skogsmarken
med växande skog inom köpingen till 26 561 kronor för skogen och 2 139
kronor för marken samt inom Hässleby socken till sammanlagt 62 000 kronor.
Denna värdering har lämnats utan erinran av domänstyrelsen. Bostadsstyrelsen
har åsatt den mark, som dess värdering avsett, ett värde av 165 500
kronor, frånsett värdet av växande skog. Detta värde motsvarar 32 öre per
kvadratmeter råmark. Uppskattningsnämnden har värderat förenämnda
fastighet jämte gårdsområdet till 125 441 kronor, därav 62 000 kronor för
skogsmark med trädbestånd. Vidare har nämnden påfört ett område om
cirka 1,5 hektar av skogsmarken inom Hässleby socken ett tomtvärde av
5 000 kronor. De till försäljning föreslagna områdena ha sålunda värderats,
förenämnda stadsäga med undantag av gårdsområdet till (165 500 -f- 26 561
=) 192 061 kronor och sagda fastighet jämte nyssnämnda gårdsområde till
(125 441 + 5 000 =) 130 441 kronor eller tillhopa i avrundat belopp 322 500
kronor.

Bostadsstyrelsen bär i samband med saluvärderingen bland annat framhållit,
att den av styrelsen värderade marken är välbelägen ur vatten- och
avloppssynpunkt samt att köpingens kontinuerliga utbyggnad säkerställes
genom markförvärvet. Enligt styrelsens förmenande bör arrendatorn Samuelssons
framställning om förvärv av mark för jordbruksändamål icke bifallas
men han bör tillförsäkras rätt att få arrendera jorden i den omfattning
densamma icke tages i anspråk för köpingens successiva utbyggnad.
Likaså böra Gustavsson och hembygdsföreningen tillförsäkras rätt att friköpa
av dem arrenderade områden till priser, som böra fastställas efter
samråd mellan domänstyrelsen och köpingen. Fastigheten Hässleby med
Högebro och Olovstorp l81 saknar enligt bostadsstyrelsens uppfattning tätbebyggelsevärde.

Sedan domänstyrelsen tillställt kommunalnämnden förslag till försäljning
av ifrågavarande markområden ha kommunalfullmäktige på kommunalnämndens
förslag beslutat inköpa markområdena för en köpeskilling av
322 500 kronor samt på övriga av domänstyrelsen föreslagna försäljningsvillkor.

Domänstyrelsen anser i likhet med bostadsstyrelsen att egendomen i föreslagen
omfattning bör säljas till köpingen. Härigenom synes samhällets ändamålsenliga
utveckling bäst främjas. Arrendatorns intressen böra tillgodoses
så, att han vid försäljningen förbehålles rätt att i första hand få av köpingen
arrendera egendomen i den omfattning densamma icke behöver tagas
i anspråk för köpingens successiva utbyggnad. Beträffande den av bostadsstyrelsen
gjorda värderingen påpekar domänstyrelsen, att den areal tomt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

11

mark, varå bosladsstyrelsen grundat sin värdering, synes vara beräknad i
underkant. Mot uppskattningsnämndens värdering har domänstyrelsen icke
något att erinra. Det av nämnden åsatta tomtvärdet å ett område av skogsmarken
synes vara fullt befogat, i all synnerhet som området är väl beläget
invid köpingsgränsen. Köpingen har också godtagit detta tomtvärde. Styrelsen
hemställer sålunda, att förevarande områden om tillhopa cirka 144
hektar skola säljas till köpingen för en köpeskilling av 322 500 kronor.

I anslutning härtill och såsom försäljningsvillkor i övrigt föreslår domänstyrelsen
följande.

Egendomen överlåtes med tillträdesrätt räknad från dagen för köpekontraktets
underskrivande av köpingen i då befintligt skick. Försäljningen omfattar
icke andra å egendomen befintliga byggnader och anläggningar än
sådana, som tillhöra kronan. Köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet.
Köpingen inträder i de rättigheter och skyldigheter, som kronan enligt gällande
arrendekontrakt har i förhållande till arrendatorn Ernst Samuelsson.
Detta innebär, bland annat, att köpingen skall vid arrendetidens utgång
till arrendatorn utgiva honom på grund av kontraktet tillkommande ersättning
för trädesbruk, höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd eller för
utsäde ävensom för förbättring, för vilken jordägaren jämlikt lagen om
nyttjanderätt till fast egendom är skyldig ersätta nyttjanderättshavaren.
Vidare följer därav att köpingen äger av arrendatorn uppbära det ersättningsbelopp
för brister i byggnad, hägnad m. in. som denne enligt syn,
varom köpingen har att föranstalta, kan bliva skyldig utgiva. Domänstyrelsen
skall uppbära de arrendeavgälder och övriga inkomster från egendomen,
som belöpa på tiden intill tillträdesdagen. Arrendatorn förbehålles rätt
att i första hand få av köpingen arrendera egendomen i den omfattning, densamma
icke behöver tagas i anspråk för köpingens successiva utbyggande.
Innehavaren av torpet Backen, Karl Gustavsson, förbehålles rätt att av köpingen,
så snart ske kan, få friköpa ett bostadshus — i de delar detsamma
tillhör kronan — jämte tomt i kvarteret Klockaren till det pris, som bestämmes
av bostadsstyrelsen. Mariannelunds och Hässleby hembygdsförening förbehålles
enahanda rätt beträffande av föreningen nyttjat område, dock med
de jämkningar, som kunna föranledas av fastställd stadsplan och tomtindelning.
Köpingen erlägger avstycknings-, mätnings- och lagfartskostnaderna
jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom å egendomen för tiden
från tillträdesdagen belöpande skatter och onera. Innehavare av över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehälles
rätt att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till
annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till
följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna.

Departementschef en.

Även jag anser att Mariannelunds köping bör få förvärva ifrågavarande
för köpingens utbyggande avsedda områden. Arrendatorns intresse synes
bliva behörigen tillgodosett genom att rätt förbehålles honom att arrendera
marken i den mån denna icke behöver tagas i anspråk för tätbebyggelse eller
dylikt. Den föreslagna köpeskillingen, 322 500 kronor, giver mig icke anledning
till erinran liksom ej heller övriga av domänstyrelsen föreslagna försäljningsvillkor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

att av kronoegendomen Hässleby med Högebro och Olovstorp
nr 1 i Jönköpings län må till Mariannelunds köping säljas
dels stadsägan nr3 + 4-|-5 + 6 jämte de områden
därav, som enligt tomtindelning ingå i tomterna nr 8 och 9
i kvarteret örnen samt nr 2 och 5 i kvarteret Klockaren ävensom
tomterna nr 3, 4 och 6—11 i sistnämnda kvarter, allt i
köpingen, dels ock fastigheten Hässleby med Högebro och
Olovstorp l61 i Hässleby socken, allt för en köpeskilling av
322 500 kronor samt på huvudsakligen de villkor i övrigt,
som domänstyrelsen föreslagit.

6:o.

Upplanda Kronogård 33 m. fl. i Jönköpings län.

Domänstyrelsen (skr. 29/11 1949) hemställer, att de från kronoegendomen
Upplanda Kronogård 31 och Upplanda 61 avstyckade fastigheterna Upplanda
Kronogård 33, 3‘ och 35 samt Upplanda 67 och 6S i Vetlanda stad skola
säljas till nämnda stad.

Rörande beskaffenheten m. m. av kronoegendomen och de avstyckade
fastigheterna meddelas följande.

Egendomen, som är utarrenderad till den 14 mars 1951, är belägen vid
Emån omkring fem kilometer från Vetlanda stads centrum. Arealen utgör
för egendomen i dess helhet 363,4 hektar, varav 63,8 hektar åker och tomt,
23,8 hektar äng och 275,8 hektar avrösningsjord och impediment. Av arealen
belöpa cirka 6 hektar å ett inom egendomen beläget skogsjordbruk, benämnt
Åtorpet. Huvuddelen av egendomens mark är belägen inom Vetlanda stad.

De från nyssnämnda del av egendomen avstyckade fastigheterna Upplanda
Kronogård 33, 3\ och 35 samt Upplanda 67 och 68 innehålla sammanlagt
54,2 hektar, varav 8,4 hektar åker, 5,3 hektar betesmark, 38,7 hektar skog
och 1,8 hektar impediment. Fastigheterna äro icke bebyggda. En mindre
del av Åtorpet ingår i Upplanda 68.

År 1945 anhöll drätselkammaren i Vetlanda hos domänstyrelsen att få
förvärva egendomen eller viss närmare angiven del av densamma. Ungefär
samtidigt begärde innehavaren av Åtorpet att få köpa viss del av torpet. Till
stöd för stadens framställning åberopades att staden borde tillförsäkras möjlighet
att kontrollera den framtida bebyggelsen och utvecklingen å kronoegendomens
mark. För att kunna åstadkomma en sådan kontroll och genomföra
planläggning av marken måste staden bliva ägare till området.

Efter förhandlingar träffades överenskommelse om att staden i första
hand skulle förvärva de områden, som motsvara de numera avstyckade fastigheterna
Upplanda Kronogård 33—35 samt Upplanda 67 och 68.

Tillförordnade länsarkitekten har icke funnit anledning till erinran mot
avstyckningarna ur planteknisk synpunkt. Genom ifrågavarande förvärv
skulle enligt hans mening staden komma att behärska och vid rätt tidpunkt
kunna exploatera främst för industri men även för bostäder väl lämpad mark
i anslutning till redan planlagda och delvis bebyggda områden inom staden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

13

Fastigheterna ha beträffande skogsmarken med därå växande skog saluvärderats
av jägmästaren till 47 279 kronor, därav 43 409 kronor för skogen.
Skogsmarken, 38,7 hektar, har värderats efter 100 kronor per hektar till
3 870 kronor.

Bostadsstyrelsen, som tillstyrkt försäljningen, har i fråga om stadens behov
av marken framhållit, att förevarande fastigheter äro belägna omkring
fem kilometer från stadens centrum och, såvitt nu kan bedömas, endast till
en mindre del torde komma att utnyttjas för tätbebyggelse. Då staden redan
äger betydande markområden, som i första hand torde komma i fråga för
tätbebyggelse, torde de nu aktuella områdena bliva exploaterade först efter
åtskilliga år. Det aktuella behovet av mark synes vara begränsat och man
kan därför ifrågasätta, om förvärvet lämpligen bör omfatta hela det avsedda
området. Denna fråga bör emellertid i första hand bedömas ur jordbrukspolitiska
synpunkter, varför det icke tillkommer bostadsstyrelsen att uttala
sig härom. De delar, som kunna tänkas ifrågakomma för exploatering,
kunna uppskattas till omkring 10 hektar, i sin helhet utgörande skogsmark.

Vad angår saluvärderingen har bostadsstyrelsen ansett att skogsmarken
och den växande skogen bör värderas på sätt jägmästaren och domänstyrelsen
föreslagit med undantag av att 10 hektar av marken böra åsättas ett tätbebyggelsevärde,
beräknat efter 2 000 kronor per hektar. Åkerjorden och
betesmarken böra enligt bostadsstyrelsens mening ersättas efter jordbruksvärdet.
Detta uppskattas av styrelsen till 1 200 kronor för hektar åkerjord
och 500 kronor för hektar betesmark. Fastigheternas saluvärde uppgår enligt
dessa beräkningsgrunder till i avrundat belopp 80 000 kronor.

Uppskattningsnåmnden har för sin del funnit, att åkerjorden och betesmarken
böra värderas högre än vad bostadsstyrelsen föreslagit. Nämnden
har uppskattat värdet av åkerjorden till 3 000 kronor per hektar för en
areal av 6,9 hektar och till 1 500 kronor per hektar för en areal av 1,5 hektar.
Betesmarken har värderats efter 1 000 kronor per hektar. Med dessa utgångspunkter
har nämnden beräknat fastigheternas saluvärde till 95 000 kronor.

Nämnden har vidare anfört att egendomens arrendator bör av staden erbjudas
att fortfarande arrendera förevarande områden, tills dessa behöva
tagas i anspråk av staden, ävensom att enahanda erbjudande bör lämnas
innehavaren av Åtorpet.

Stadsfullmäktige i Vetlanda ha enhälligt bifallit ett förslag av drätselkammaren
om att inköpa fastigheterna för 95 000 kronor.

Domänstgrelsen tillstyrker för sin del, att ifrågavarande fem fastigheter
skola säljas till staden för 95 000 kronor med tillträde den 14 mars 1951.
Styrelsen påpekar dock, att det av bostadsstyrelsen åsatta tätbebyggelsevärdet
å 10 hektar av skogsmarken, motsvarande 20 öre per kvadratmeter,
torde betydligt understiga i staden gängse pris för mark i motsvarande läge.
Den av arrendatorn av Åtorpet gjorda ansökningen om att få inköpa viss del
av torpet kommer styrelsen senare att underställa Kungl. Maj :t för prövning.

Styrelsen har såsom villkor i övrigt vid försäljningen föreslagit följande.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Fastigheterna skola överlåtas till staden i befintligt skick med tillträde
den 14 mars 1951. Endast kronan tillhöriga, å fastigheterna befintliga anläggningar
ingå i försäljningen. Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen.
Huvudgårdens arrendator respektive arrendatorn av Åtorpet förbehållas
rätt att från tillträdesdagen i första hand få av staden arrendera den
åker och betesmark, som ingår i försäljningen och som för närvarande brukas
av dem, till dess jorden behöver tagas i anspråk av staden. Staden erlägger
kostnaderna för avstyckning av och lagfart å fastigheterna jämte
övriga med köpet förenade utgifter ävensom å fastigheterna för tiden från
tillträdesdagen belöpande skatter och onera. Innehavare av över fastigheterna
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för staden till
annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till
följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna.

Lantbruksnämnden har i remissyttrande förklarat att nämnden icke har
något att erinra mot försäljningsförslaget. Nämnden framhåller, att ett
avstående av de avstyckade fastigheterna icke torde i högre grad inverka
på driften vid huvudgården och Åtorpet, i synnerhet som det är avsett att
inägorna skola i första hand få nyttjas i samma ordning som hittills. Stadens
förvärv av fastigheterna kan därför icke sägas medföra någon nämnvärd
skada för jordbruket, även om staden icke inom nära förestående tid
synes ha direkt behov av hela försäljningsområdet.

Departementschefen.

I likhet med Bomänstyrelsen förordar jag försäljning till staden av förevarande
fem fastigheter för en köpeskilling av 95 000 kronor. Jag har ej
heller i övrigt något att erinra mot de av domänstyrelsen föreslagna försäljningsvillkoren.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att de från kronoegendomen Upplanda Kronogård 31 och
Upplanda 61 i Vetlanda stad avstyckade fastigheterna Upplanda
Kronogård 33, 34 och 35 samt Upplanda 6’ och 67 8 må
säljas till Vetlanda stad för en köpeskilling av 95 000 kronor
och på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.

7 :o.

Skrickerum 32 i Kalmar län.

Domänstyrelsen (skr. 31/12 1949) hemställer, att kronoegendomen Skrickerum
32 i Tryserums socken, Kalmar län, skall säljas till egendomens arrendator
Nils Andersson.

Om egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Av kronoegendomen Skrickerum 31 om cirka 448 hektar bär huvudgården,
som är utarrenderad som jordbruksdomän, jämte lämpligt skogsområde avstyckats
med beteckningen Skrickerum 32. Denna fastighet är till den 14
mars 1951 utarrenderad till Andersson mot en avgäld, som för arrendeåret

Kungi. Maj.ts proposition nr 32.

15

1948/49 utgjorde 1 600 kronor. Den är belägen 17 kilometer från Valdemarsvåks
köping. Arealen är 128,5 hektar, varav 30,7 hektar åker och tomt,
16,6 hektar betesmark, 78,9 hektar skog och 2,2 hektar annan avrösningsjord.
Fastigheten består av två skiften. Huvuddelen av åkerjorden ligger på
hemskiftet med ägorna placerade utmed en tre kilometer lång väg. Den
bästa åkerjorden, 9,4 hektar, finnes på utskiftet, som är beläget mer än en
kilometer från brukningscentrum. Egendomen är icke täckdikad. Dikningsförhållandena
äro mindre goda på hemskiftet, som är mycket kuperat. Byggnadsbeståndet
är gammalmodigt och i mindre gott stånd. Taxeringsvärdet
är 41 600 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit försäljning av gården till Andersson,
som arrenderat densamma sedan år 1935. Egendomen har dessförinnan
sedan år 1880 brukats av Anderssons hustrus fader och morfader. Saluvärdet
har uppskattats till 103 900 kronor, varav 36 600 kronor för inägorna
och 67 300 kronor för skog och skogsmark. Enligt nämndens åsikt bör emellertid
saluvärdet nedsättas till 84 000 kronor med hänsyn till att värdet å skogen
och skogsmarken av revirförvaltningen upptagits till för högt belopp.

Nämnden har i fråga om egendomens beskaffenhet framhållit, att arrendelotten
ur arronderingssynpunkt är en dålig jordbruksfastighet. Vidare har
nämnden påpekat, att byggnadsarbeten omedelbart behöva vidtagas å gården
för en beräknad kostnad av 65 000 kronor.

Revirförvaltaren har icke haft något att erinra mot försäljning till arrendatorn
men har ansett att den av uppskattningsnämnden föreslagna nedsättningen
av saluvärdet bör begränsas till 6 700 kronor.

Över jägmästaren har icke ansett anledning finnas att nedsätta värdet på
skog och skogsmark. Enligt över jägmästarens förmenande bör en eventuell
nedsättning av försäljningssumman under 103 900 kronor motiveras med
det dåliga byggnadsbeståndet och den mindre goda arronderingen.

Andersson har meddelat att han med hänsyn till det bristfälliga och otillräckliga
beståndet av byggnader för gårdens behov icke ser sig i stånd att
betala en så hög köpeskilling som 84 000 kronor. Han har emellertid samtidigt
framhållit, att han önskar köpa egendomen. Vid köpeskillingens bestämmande
bör enligt hans åsikt hänsyn tagas till den långa tid, varunder
gården brukats av honom dch hans släkt. Vidare böra beaktas de stora kostnader,
som särskilt förutvarande innehavare inom släkten nedlagt för egendomens
torrläggning och odling.

Lantbruksnämnden har icke haft något att erinra mot försäljningen.

Domänstgrelsen har för egen del anfört att uppskattningsnämnden räknat
med att arrendeavgiften, om nya byggnader uppfördes, skulle kunna
höjas med en procent av kostnaderna för byggnadsarbetena. Då dessa skulle
bliva omfattande och dyrbara i förhållande till den arrendeavgift, som kunde
påräknas, anser dock styrelsen att arbetena icke böra utföras genom kronans
försorg (jfr prop. 171/1946, p. 4, s. 17 och 18). Egendomen bör i stället
säljas och saluvärdet sättas så lågl, alt arrendatorn kan godtaga detsamma.
Om arrendatorn kan förvärva egendomen till skäligt pris, torde han
bliva i stånd att verkställa behövliga arbeten med betydligt lägre kontanta

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 32.

utlägg, därigenom att han själv kan utföra en icke oväsentlig del av arbetet.
Andersson har förklarat, att han med hänsyn särskilt till de förestående
omfattande byggnadsarbetena icke kan erlägga högre köpeskilling än 72 500
kronor. Mot värderingen å skogen och skogsmarken har styrelsen icke funnit
något egentligt att erinra. Styrelsen anser sig emellertid på grund av
de föreliggande omständigheterna böra förorda, att fastigheten säljes till
Andersson för en köpeskilling av 72 500 kronor.

I anslutning härtill och såsom försäljningsvillkor i övrigt har domänstyrelsen
föreslagit följande.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan arrendatorn och kronan — dock med undantag av till äventyrs
oguldna arrendeavgälder och skatter — skola anses vara reglerade genom
försäljningen. Endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i
försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehållas rätt att bibehålla och nyttja
desamma utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn
av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt
skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom in. m. i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

Departementschefen.

I likhet med domänstyrelsen anser jag, att fastigheten bör hembjudas till
arrendatorn samt att fastighetens beskaffenhet och de stora kostnader, som
erfordras för komplettering av byggnadsbeståndet, göra det befogat att godtaga
den av arrendatorn bjudna köpeskillingen, 72 500 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Skrickerum 32 i Tryserums socken,
Kalmar län, må säljas till egendomens arrendator Nils Andersson
för en köpeskilling av 72 500 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

8:o.

Solberga 41 och 181 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 14/12 1949) hemställer, att av de utarrenderade
kronoegendomarna Solberga 4l och 181 i Solberga socken, Malmöhus län, den
förra skall utbjudas till salu med ett saluvärde av 109 300 kronor och den
senare säljas till egendomarnas arrendator Olof Olsson för en köpeskilling
av 102 500 kronor.

Om egendomarnas beskaffenhet in. in. meddelas i huvudsak följande.

Egendomarna, som gränsa intill varandra, äro var för sig utarrenderade
till Olsson för tiden intill den 14 mars 1951. Arrendeavgälderna utgingo
för arrendeåret 1948/49 med 3 370 kronor 80 öre för Solberga 41 och med

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

3 378 kronor 30 öre för Solberga 181. Egendomarna äro belägna två kilometer
från Tånebro järnvägsstation och sju kilometer från Skurups köping.

Solberga har en areal av 33,7 hektar, varav 31,9 hektar åker och tomt,
1 hektar äng och 0,8 hektar impediment. Ägofiguren utgöres av ett triangelformat
skifte med byggnaderna belägna i ena hörnet. Marken är relativt
kuperad med torvjordsfyllda svackor mellan upphöjningarna. Av åbyggnaderna
är boningshuset gammalt och dåligt medan övriga hus äro medelgoda.
Arrendatorn har på egen bekostnad elektrifierat egendomen samt utfört
viss taktäckning. Vattentillgången är otillräcklig. Taxeringsvärdet är
84 100 kronor.

Solberga 181 har en areal av 27,3 hektar, varav 25,9 hektar åker och tomt,
0,6 hektar äng och 0,9 hektar impediment. Härtill kommer 0,6 hektar åker
och äng, som dock brukas till Solberga 41. Av åbyggnaderna är boningshuset
i gott stånd. Övriga hus äro medelgoda och tillräckliga. Svinhus saknas
dock. Arrendatorn har på egen bekostnad elektrifierat egendomen, inlagt
hydroforanläggning samt uppfört ett mindre garage. Vattentillgången å
egendomen är tillfredsställande. Taxeringsvärdet är 73 600 kronor.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat Solberga 41 till 109 300 kronor
och Solberga 181 till 104 000 kronor. Enligt nämndens åsikt böra båda egendomarna
säljas. Solberga 181 bör hembjudas arrendatorn Olsson, som brukat
egendomen sedan år 1931. Med hänsyn till de förbättringsarbeten, som
Olsson utfört å egendomen, föreslår nämnden, att köpeskillingen för Solberga
181 skall bestämmas till 102 500 kronor. Solberga 41 bör enligt nämndens
åsikt utbjudas till salu under hand och säljas till den högstbjudande
för ett pris ej understigande saluvärdet, 109 300 kronor.

Olsson, som förklarat sig villig inköpa Solberga 181 för den föreslagna
köpeskillingen 102 500 kronor, har anhållit att få förvärva även Solberga 41.
Han har till stöd för sin begäran anfört följande.

Solberga 4\ som han arrenderat i åtta år, är en mycket svårskött egendom
för en ensam brukare. Den omväxlande samt styva jorden är starkt
kuperad. Bostadshuset är av mindre god beskaffenhet och tarvar ombyggnad,
om egendomen skall drivas som en självständig brukningsenhet. Vattenbrist
råder å egendomen, vars brunnar äro helt utsinade. Dryga kostnader
för grävning och borrning krävas därför. Om han bleve ägare av båda
egendomarna och finge fortsätta sambruket komme förhållandena att gestalta
sig helt annorlunda. Kostnaderna skulle då bortfalla för såväl anskaffande
av vatten som upprustning av den bristfälliga bostaden. Vatten finnes
nämligen i tillräcklig mängd å Solberga 181 och bostadshuset där är
bra samt tillräckligt stort. Vad jordbruksdriften beträffar kan denna skötas
på båda egendomarna med samma maskinuppsättning som skulle behövas
enbart på Solberga 4l. Denna egendoms kuperade terräng och styva jord
fordrar nämligen större och kraftigare maskiner än normalt. Brukandet
blir därigenom kostsammare och mindre lönande för en enskild brukare.
Detta förhållande var huvudorsaken till att förre arrendatorn på Solberga
41 för åtta år sedan överlät arrendet på Olsson.

Lantbruksnämnden har intet att erinra mot att egendomarna säljas. I
anledning av Olssons begäran att få förvärva båda fastigheterna framhålner
nämnden som sin åsikt, att sammanläggning eller sambruk av de båda
egendomarna kan medföra vissa möjligheter till rationalisering av jord2
nihan i/ till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 32.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

bruksdriften och besparingar vid framtida förnyelse av byggnadsbeståndet.
Emellertid har sökanden under hand upplyst, att han icke ämnar sammanlägga
eller varaktigt sambruka fastigheterna utan att han avser att senare
bruka dem som två självständiga brukningsenheter. Nämnden anser därför
icke att bärande skäl föreligga för bifall till Olssons anhållan att få förvärva
båda egendomarna. Ett sådant tillstånd skulle för övrigt tillika innebära,
att Olsson finge möjlighet att förvärva två brukningsenheter till
förmånligt pris.

Domänstyrelsen ansluter sig till lantbruksnämndens åsikt att endast Solberga
181 bör hembjudas Olsson. Anledning föreligger emellertid icke att
behålla Solberga 41 i statens ägo. Jämväl denna fastighet bör i stället säljas
genom utbud antingen under hand eller å offentlig auktion. Det område om
0,6 hektar av Solberga 181, som nu brukas till Solberga 41, bör även i fortsättningen
lämpligen höra till Solberga 41. Denna fråga synas de blivande
ägarna till Solberga 41 och 181 kunna lösa genom överenskommelse sinsemellan.
Mot de föreslagna saluvärdena å Solberga 181 och 41 har styrelsen
ej något att erinra.

Såsom villkor vid försäljningarna bör enligt styrelsens förslag i övrigt
följande föreskrivas.

Egendomarna skola säljas i befintligt skick. Endast kronan tillhöriga
byggnader ingå i försäljningarna. Innehavare av över egendomarna med
vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att
bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köpare till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25
maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen.

I likhet med domänstyrelsen anser jag att kronoegendomen Solberga 18l
bör hembjudas arrendatorn samt kronoegendomen Solberga 4l säljas genom
utbud under hand eller å offentlig auktion. De åsatta saluvärdena föranleda
icke någon erinran från min sida liksom ej heller övriga av domänstyrelsen
föreslagna försäljningsvillkor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomarna Solberga 181 och Solberga 41 i
Solberga socken, Malmöhus län, den förra må säljas till
egendomens arrendator Olof Olsson för en köpeskilling av
102 500 kronor och den senare utbjudas till salu för en köpeskilling
icke understigande 109 300 kronor; skolande vid försäljningarna
i övrigt gälla i huvudsak de villkor, som domänstyrelsen
föreslagit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

9:o.

19

Fuglie 81 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 23/9 1949) hemställer, att kronoegendomen Fuglie
81 i Fuglie socken, Malmöhus län, skall säljas till egendomens brukare Arvid
Larsson.

Om egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1951 till Johan Larssons
dödsbo mot en avgäld, som för arrendeåret 1948/49 utgick med 3 546 kronor.
En av dödsbodelägarna, Arvid Larsson, brukar egendomen. Egendomen
är belägen 13 kilometer från Trelleborg. Den innehåller i ett skifte 27,4 hektar,
därav 25,3 hektar tomt och åker, 0,3 hektar äng samt 1,8 hektar impediment.

Byggnaderna äro tillräckliga och väl underhållna. Arrendatorn har på
egen bekostnad uppfört ett par mindre hus, elektrifierat egendomen samt
utfört hydroforanläggning.

Taxeringsvärdet är 78 000 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har uppskattat saluvärdet till 101 400 kronor.
Under framhållande av att egendomen arrenderats av Johan Larsson sedan
år 1911 och av hans dödsbo sedan år 1944 har nämnden tillstyrkt försäljning
till arrendatorn för en köpeskilling, som med hänsyn till de förbättringsarbeten
arrendatorn utfört å egendomen borde bestämmas till 100 000
kronor.

Arvid Larsson, vilken sköter egendomen för dödsboets räkning, har förklarat
sig villig köpa densamma för den föreslagna köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har meddelat, att nämnden anser sig kunna tillstyrka
försäljning av egendomen i befintligt skick till Arvid Larsson.

Jämväl domänstyrelsen förordar att egendomen skall säljas till Arvid
Larsson för den föreslagna köpeskillingen. Därvid förutsättes dock att dödsboet
avstår från hembudsrätten till förmån för Arvid Larsson.

Såsom försäljningsvillkor bör enligt styrelsen följande föreskrivas.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt räknad från den
14 mars 1951. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen.
Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan
kronan och köparen — dock med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgälder
och skatter — skola anses vara reglerade genom försäljningen.
Köparen skall svara för samtliga annuiteter och kostnader för ett egendomen
berörande torrläggningsföretag. Innehavaren av en över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt
att bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningen ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945
(nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

Hilda Larsson och Ebba Germundsson — vilka jämte Arvid Larsson utgöra
delägarna i Johan Larssons dödsbo — ha genom en den 17 oktober

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 32.

1949 dagtecknad handling förklarat sig avstå från hembudsrätten till förmån
för Arvid Larsson.

D e partem en t s chef en.

I enlighet med domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Fuglie 81 i Fuglie socken, Malmöhus
län, må säljas till egendomens brukare Arvid Larsson för en
köpeskilling av 100 000 kronor samt på i huvudsak de villkor
i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

10:o.

Viarp 41 i Malmöhus län.

Domånstyrelsen (skr. 17/11 1949) hemställer, att kronoegendomen
Viarp 41 i Härslövs socken, Malmöhus län, skall med undantag av två torvskiften
säljas till egendomens arrendator Anton Löwgren.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Löwgren mot en
avgäld, som för arrendeåret 1948/49 utgick med 3 067 kronor 40 öre. Två
till egendomen hörande torvskiften äro dock utarrenderade för sig. Egendomen
är belägen tre kilometer från Vallkärra järnvägsstation och en mil
utanför Landskrona. Arealen är 31,3 hektar, varav å hemskiftet 30,4 hektar
åker och tomt samt 0,3 hektar impediment. De två för sig belägna torvskiftena
ha en sammanlagd areal av 0,6 hektar samt gränsa det ena till kronoegendomen
Viarp 21 och det andra till rektor shemmanet Viarp nr 11. Av
åbyggnaderna är boningshuset i gott stånd. Övriga byggnader äro gamla och
otillräckliga. Egendomen har på arrendatorns bekostnad elektrifierats och
försetts med hydroforanläggning. Härjämte har arrendatorn på egen bekostnad
inlagt badrum och w. c. i boningshuset. Taxeringsvärdet är 88 200
kronor.

Uppskattningsnåmnden har saluvärderat egendomen, frånsett torvskiftena,
till 106 600 kronor. Vid hembud till Löwgren bör saluvärdet enligt
nämndens åsikt nedsättas till 102 800 kronor med hänsyn till de förbättringsåtgärder
han vidtagit. Nämnden har tillstyrkt försäljning till Löwgren,
vilken brukat egendomen sedan år 1937. Denne har förklarat sig vilja för
102 800 kronor inköpa egendomen med undantag av torvskiftena.

Lantbruksnämnden har intet att erinra mot egendomens försäljning till
arrendatorn, under förutsättning att de två utskiftena tilläggas de brukningsdelar,
som gränsa till skiftena.

Ej heller domänstyrelsen har något att invända mot försäljningsförslaget.
Styrelsen förordar sålunda, att Löwgren får inköpa egendomen med undantag
av de två utskiftena för en köpeskilling av 102 800 kronor.

Såsom villkor vid försäljningen bör enligt styrelsens förslag följande föreskrivas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

21

Den försålda egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag,
som domänstyrelsen bestämmer. Endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade
rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn -— dock med undantag för
eventuellt oguldna arrendeavgälder och skatter -—• skola anses vara reglerade
genom försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och
nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Departementschefen.

Med biträdande av det av domänstyrelsen förordade försälj ningsförslaget
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Viarp 41 i Härslövs socken, Malmöhus
län, må, sedan de till egendomen hörande två utskiftena
avstyckats, säljas till egendomens arrendator Anton Löwgren
för en köpeskilling av 102 800 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

11 :o.

Klagstorp 441 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 18/8 1949) hemställer, att kronoegendomen Klagstorp
441 i Västra Klagstorps socken, Malmöhus län, skall säljas till egendomens
arrendator Karl Jönsson.

Om egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1950 till Jönsson mot en avgäld,
som för arrendeåret 1948/49 utgick med 4 683 kronor 70 öre. Egendomen
är belägen omkring en mil från Malmö. Dess areal är 36,4 hektar, varav
35,6 hektar åker och tomt samt 0,8 hektar övrig mark. Till egendomen hör
vidare ett vattenområde i Öresund om 13,5 hektar. Byggnaderna äro i stort
sett goda och tillräckliga. Taxeringsvärdet är 115 600 kronor jordbruksvärde.

Vppskattningsnämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 138 800 kronor.
Nämnden har tillstyrkt hembudsrätt för arrendatorn, vilken arrenderat
egendomen sedan år 1921.

Lantbruksnämnden har meddelat, att nämnden icke har något att erinra
mot att kronoegendomen säljes. Enligt vad nämnden inhämtat äger emellertid
arrendatorn redan en jordbruksfastighet -—■ Klagstorp IT1—" om 13,5
hektar —- som icke synes böra sammanläggas med kronoegendomen. Det
torde därför vara tvivelaktigt, huruvida han kan erhålla förvärvstillstånd.

Arrendatorn, som förklarat sig villig betala 138 800 kronor för egendomen,
har uppgivit att han är beredd att försälja sin egen fastighet, därest så erfordras
för att han skall kunna få förvärva kronoegendomen.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

Domänstyrelsen tillstyrker försäljning till arrendatorn för en köpeskilling
motsvarande det åsatta saluvärdet.

Vid försäljningen böra enligt styrelsens mening i övrigt följande villkor
föreskrivas.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt för köparen å
dag, som domänstyrelsen bestämmer. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade
rättsanspråk mellan kronan och köparen — dock med undantag för eventuellt
oguldna arrendeavgälder och skatter — skola anses vara reglerade genom
försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och
nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Departementschefen.

Jag har icke något att erinra mot kronoegendomens försäljning till arrendatorn
för en köpeskilling av 138 800 kronor. I samband härmed vill jag
erinra om att de i jordförvärvslagen gällande förutsättningarna för förvärv
av jordbruksfastighet givetvis måste föreligga för att försäljningen till arrendatorn
skall kunna genomföras. Under åberopande härav hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Klagstorp 441 i Västra Klagstorps
socken, Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator
Karl Jönsson för en köpeskilling av 138 800 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

12:o.

Våtamåsa l1 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 17/11 1949) hemställer, att kronoegendomen Våtamåsa
l1 i Väsby socken, Malmöhus län, skall med undantag av ett strandskifte
säljas till egendomens arrendator Mauritz Andersson.

Om egendomens beskaffenhet m. in. upplyses följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Andersson mot en
avgäld, som för arrendeåret 1947/48 uppgick till 2 977 kronor 55 öre. Egendomen
är belägen intill Ingelsträde järnvägsstation och 18 kilometer från
Hälsingborg. Arealen utgör 46,6 hektar, varav 45,9 hektar åker och tomt, 0,3
hektar äng och 0,4 hektar impediment. Till egendomen hör även ett strandskifte
om cirka ett hektar. Detta ligger omkring fem kilometer från huvudgården.
Av åbyggnaderna är boningshuset i gott stånd. Övriga byggnader äro
gamla och av medelmåttig eller dålig beskaffenhet. Arbetarbyggnad saknas.
Egendomen är elektrifierad på arrendatorns bekostnad. Ett egendomen berörande
dikningsföretag belastar fastigheten med en årlig annuitet av i
runt tal 600 kronor. Taxeringsvärdet är 89 500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

23

Uppskattningsnämnden har förordat, att egendomen med undantag av
strandskiftet skall säljas med hembudsrätt för arrendatorn, vilken brukat
egendomen sedan år 1939. Egendomens saluvärde har uppskattats till 112 500
kronor. Vid försäljning till arrendatorn anses köpeskillingen böra nedsättas
till 110 000 kronor med hänsyn till de förbättringsåtgärder denne vidtagit.

Arrendatorn har förklarat sig önska förvärva egendomen för den föreslagna
köpeskillingen.

Försäljningsförslaget har icke föranlett någon erinran från lantbruksnämndens
sida.

Enligt vad överlantmätaren meddelat, kommer strandskiftet att ingå i ett
byggnadsplaneområde. Överlantmätaren anser dock att hinder i förevarande
fall icke möter mot att avstycka skiftet.

Domänstyrelsen har icke något att erinra mot den föreslagna försäljningen
liksom ej heller mot det åsatta saluvärdet. Styrelsen förordar sålunda,
att egendomen skall med undantag av strandskiftet säljas till arrendatorn
för en köpeskilling av 110 000 kronor.

Såsom ytterligare villkor vid försäljningen föreslår styrelsen följande.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå
i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan
kronan och arrendatorn —- dock med undantag för eventuellt oguldna
arrendeavgälder och skatter — skola anses vara reglerade genom försäljningen.
Köparen betalar på egendomen belöpande kostnader i dikningsföretaget
»Torrläggning av mark till nr 1 och 2 S. Danhult med flera hemman
i Väsby socken». Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja
ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av
ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt
skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.

Departementschefen.

Biträdande domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att lcronoegendomen Våtamåsa ll i Väsby socken, Malmöhus
län, må, sedan strandskiftet om cirka ett hektar avstyckats,
säljas till egendomens arrendator Mauritz Andersson
för en köpeskilling av 110 000 kronor samt på huvudsakligen
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

13:o.

Ettarp 9'' i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 24/11 1949) hemställer, att kronoegendomen Ettarp
91 i Gödelövs socken, Malmöhus län, skall säljas till egendomens arrendator
Gunnar Olsson.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Olsson mot en avgäld,
som för arrendeåret 1948/49 utgick med 4 017 kronor 30 öre. Den är
belägen sju kilometer från Dalby municipalsamhälle och 19 kilometer från
Lund. De i ett skifte liggande ägorna omfatta 38,6 hektar, varav 33,3 hektar
åker och tomt, 5 hektar äng och 0,3 hektar impediment. Av åbyggnaderna
är boningshuset av god beskaffenhet samt övriga hus i medelgott stånd.
Byggnaderna äro i stort sett tillräckliga. Arbetarbostad samt traktor- och
redskapshus saknas dock. Arrendatorn har på egen bekostnad utfört hydroforanläggning
och elektrifierat egendomen samt verkställt vissa sanitära förbättringsarbeten.
Dräneringen är icke tillfredsställande. Egendomen drives
för närvarande kreaturslöst. Egendomen är delaktig i ett dikningsföretag.
Taxeringsvärdet är 85 900 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har uppskattat saluvärdet till 117 800 kronor.
Nämnden har därvid tagit hänsyn till det förbättrade skick, vari egendomen
befinner sig på grund av de av Olsson bekostade förbättringsarbetena. Under
framhållande av att Olsson innehaft arrendet sedan år 1944 tillstyrker
nämnden, att egendomen skall säljas till denne för en till 115 000 kronor
nedsatt köpeskilling.

Arrendatorn har skriftligen förklarat sig vilja köpa egendomen för den
föreslagna köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har meddelat, att nämnden icke har något att erinra
mot egendomens försäljning till arrendatorn.

Jämväl domänstyrelsen tillstyrker för egen del försäljningsförslaget.

Såsom försäljningsvillkor föreslår domänstyrelsen, att följande skall föreskrivas.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt räknad från
den 14 mars 1951. Endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i
försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan
kronan och arrendatorn — dock med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgälder
och skatter — skola anses vara reglerade genom försäljningen.
Köparen skall svara för egendomens andel i kostnaderna för dikningsföretaget
»Höjeåns uppgrävning år 1939». Innehavaren av en över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles
rätt att bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köparen till annan
ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd av
förändring, reparation och tillsyn av ledningen ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25
maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. m.
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen.

I enlighet med domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Ettarp 91 i Gödelövs socken, Malmöhus
län, må säljas till egendomens arrendator Gunnar Olsson
för en köpeskilling av 115 000 kronor och på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32-

25

14:o.

Allerum 91 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 8/12 1949) hemställer, att kronoegendomen Allerum
91 i Allerums socken, Malmöhus län, skall med undantag av ett strandmarksskifte
säljas till egendomens arrendator Birger Jönsson.

Om egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Jönsson mot en avgäld
av 3 125 kronor. Den är belägen tre kilometer från Ödåkra järnvägsstation
och 10 kilometer från Hälsingborg. Arealen utgör 40,i hektar, varav

36,5 hektar åker och tomt, 0,7 hektar äng, 2,5 hektar skog och 0,4 hektar
impediment. Härtill kommer ett strandmarksskifte om 0,7 hektar, beläget
cirka 9 kilometer från hemskiftet. Byggnaderna äro tillräckliga och av god
beskaffenhet med undantag av arbetarbostadshuset som är i mindre gott
stånd. En del anläggningar tillhöra arrendatorn. Egendomen är delaktig i ett
dikningsföretag. Taxeringsvärdet är 85 000 kronor.

Uppskattningsnämnden har förordat, att egendomen skall hembjudas till
arrendatorn, vilken brukat egendomen sedan år 1931. Från försäljning
borde dock undantagas strandmarksskiftet. Det kunde nämligen tänkas, att
detta skifte senare kunde säljas som tomtmark. Egendomen har saluvärderats
till 108 100 kronor. Med hänsyn till de förbättringsåtgärder, som arrendatorn
vidtagit å egendomen, har nämnden ansett att vid försäljning till
denne köpeskillingen bör bestämmas till ett belopp av 107 100 kronor.

Arrendatorn har förklarat sig vilja förvärva egendomen på de av uppskattningsnämnden
föreslagna villkoren.

Lantbruksnämnden har icke haft något att erinra mot försälj ningsförslaget.

Även domänstyrelsen anser att egendomen med undantag av strandskiftet
bör säljas till arrendatorn för det av uppskattningsnämnden föreslagna priset
107 100 kronor.

Såsom ytterligare försäljningsvillkor föreslår domänstyrelsen, att följande
skall föreskrivas.

Den försålda egendomen skall tillträdas å dag, som domänstyrelsen bestämmer,
i då befintligt skick. Endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningen. Köparen betalar å egendomen belöpande
kostnader för dikningsföretaget »Allerum—Tornliult år 1934». Samtliga på
arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn —
dock med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgälder och skatter
— skola anses vara reglerade genom försäljningen. Innehavare av en över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles
rätt att bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köparen till
annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25
maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. m.
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 32.

Departementschefen.

Ej heller jag har något att erinra mot det av domänstyrelsen förordade
försäljningsförslaget. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Allerum 9l i Allerums socken, Malmöhus
län, må, sedan strandmarksskiftet om 0,7 hektar avstyckats,
säljas till egendomens arrendator Birger Jönsson
för en köpeskilling av 107 100 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

15 :o.

Stubbarp 31 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 13/12 1949) hemställer dels att kronoegendomen
Stubbarp 31 i Vikens socken, Malmöhus län, skall med undantag av två
områden om cirka 1 270 och 1 360 kvadratmeter säljas till egendomens arrendator
Eric Jarring, dels att nämnda områden skola överlåtas till innehavarna
Gustav Jönsson och Nils Jönsson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. upplyses följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Jarring mot en
avgäld, som för arrendeåret 1948/49 utgick med 3 700 kronor. Egendomen
är belägen två kilometer från Vikens fiskeläge och fem kilometer från
Höganäs. Den innehåller i ett skifte 36,6 hektar, varav 35,i hektar åker och
tomt, 0,2 hektar äng och 1,3 hektar impediment. Två tomtplatser om cirka
1 270 och 1 360 kvadratmeter, som äro belägna vid egendomens norra gräns,
äro av arrendatorn upplåtna till muraren Gustav Jönsson respektive lantbrukaren
Nils Jönsson. Dessa äga de boningshus, som finnas uppförda å
tomterna.

Av åbyggnaderna är boningshuset av mycket god beskaffenhet. Övriga
byggnader äro, frånsett drängkammare- och vagnsportslängan, goda och tillräckliga.
Arrendatorn har på egen bekostnad elektrifierat egendomen samt
inlagt vattenledningar i boningshuset. Ett mindre bilgarage tillhör även
honom.

Egendomen har andel i en Stubbarps by tillhörig strandmark vid Arild.

Taxeringsvärdet utgör 68 000 kronor.

Uppskattningsnämnden förordar försäljning av såväl de båda tomterna
som egendomen i övrigt. Nämnden har saluvärderat tomterna efter ett pris
av 50 öre per kvadratmeter och återstoden av egendomen till 104 600 kronor.
Vid värderingen av jordbrukslotten har hänsyn tagits till det förbättrade
skick, vari densamma nu befinner sig genom de av arrendatorn bekostade
anläggningsarbetena. Nämnden har därför tillstyrkt nedsättning av priset
för jordbrukslotten med 600 kronor, i händelse lotten förvärvas av Jarring.
Nämnden har tillstyrkt hembudsrätt för Gustav Jönsson och Nils Jönsson
till tomterna samt för Jarring till kvarvarande del av egendomen. Denna har
innehafts av Jarring och dennes förfäder alltsedan år 1873.

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

27

Såväl nyssnämnda tomtinnehavare som Jarring ha skriftligen förklarat
sig önska köpa respektive lotter för de köpeskillingar, som uppskattningsnämnden
föreslagit.

Bostadsstyrelsen har upplyst, att varken avstyckningsförbud eller utomplansbestämmelser
gälla för egendomen eller del av densamma.

Lantbruksnämnden har icke något att erinra mot försäljningsförslaget.

För egen del anför domänstyrelsen följande.

Såsom av utredningen framgår äro de två tomterna bebyggda med boningshus,
som tillhöra nuvarande tomtinnehavarna. Dessa böra därför beredas
möjlighet att friköpa markområdena. Kronoegendomen har brukats
av Jarring och hans släkt i flera generationer. Vid sådant förhållande anser
sig styrelsen ej böra motsätta sig Jarrings önskan att bliva ägare av släktgården.
Några särskilda statliga intressen, som göra egendomens behållande
i allmän ägo önskvärt, finnas icke. De saluvärden, som uppskattningsnämnden
åsatt lotterna, ha icke givit styrelsen anledning till erinran.

I anslutning härtill har domänstyrelsen i fråga om försäljningsvillkoren
anfört följande.

Beträffande en var av lotterna bör föreskrivas att lotterna överlåtas i befintligt
skick med tillträdesrätt räknad från den 14 mars 1951, att endast
kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningarna, samt att i
övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. skola i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.

Beträffande huvudgårdslotten bör iakttagas att samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — dock med
undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder och skatter — skola anses
vara reglerade genom försäljningen, samt att innehavaren av en över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehålles
rätt att bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningen ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur.

Departementschefen.

Jag biträder domänstyrelsens förevarande förslag och hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Stubbarp 31 i Vikens socken,
Malmöhus län, må säljas dels kronoegendomen, med undantag
av förenämnda två områden om cirka 1 270 och 1 360
kvadratmeter, till egendomens arrendator Erik Jarring för
en köpeskilling av 104 000 kronor, dels sagda områden till
dessas innehavare Gustav Jönsson och Nils Jönsson för köpeskillingar,
beräknade efter 50 öre för kvadratmeter; skolande
vid försäljningarna i övrigt gälla i huvudsak de villkor,
som domänslyrelscn föreslagit.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

16 :o.

Omset l1 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 13/12 1949) hemställer, att av kronoegendomen
Omset l1 i Östraby socken, Malmöhus län, ett område om cirka 55 hektar
skall säljas till egendomens arrendator Edvin Svensson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är till den 14 mars 1951 utarrenderad till Svensson mot en
avgäld, som för arrendeåret 1948/49 utgjorde 1 694 kronor. Den är belägen

10 kilometer från Bjärsjölagårds järnvägsstation och 11 kilometer från
Hörby köping. Arealen är 57 hektar, varav 37 hektar åker och tomt, 2,8 hektar
äng och betesmark samt 17,2 hektar odlingsmark. Härtill kommer från
arrendet undantagen avrösningsjord om 27,3 hektar. Av åbyggnaderna äro
boningshuset och stallbyggnaden av god beskaffenhet, medan övriga hus
äro i sämre stånd. Vissa mindre byggnader tillhöra arrendatorn. Taxeringsvärdet
utgör 52 000 kronor.

Sedan arrendatorn, vilken sedan år 1943 arrenderat egendomen, förklarat
sig önska förvärva denna med viss skogsmark, har uppskattningsnämnden
föreslagit försäljning till arrendatorn av inägojorden (37 hektar åker och
tomt samt 2,8 hektar äng) ävensom ll,i hektar av odlingsmarken och 4,i
hektar skog. Saluvärdet av denna mark uppskattas till 80 500 kronor, varav

11 432 kronor för skogsmarken med växande skog. Arrendatorn har förklarat
sig villig inköpa salulotten för det föreslagna saluvärdet.

Jägmästaren i reviret har ifrågasatt viss jämkning av den av uppskattningsnämnden
föreslagna gränsdragningen med hänsyn till skötseln av den
i skogsstatens förvaltning kvarvarande skogsmarken.

Lantbruksnämnden har intet att erinra mot försäljningsförslaget.

Domänstyrelsen har icke heller något att invända mot att den föreslagna
salulotten hembjudes arrendatorn för en köpeskilling av 80 500 kronor.
Styrelsen påpekar att viss mindre jämkning kan visa sig erforderlig beträffande
gränsdragningen. En sådan ändring kan i sin tur medföra, att saluvärdet
behöver justeras något. Domänstyrelsen anhåller att bliva bemyndigad
att företaga dylik jämkning.

Såsom villkor vid försäljningen anser styrelsen att följande bör föreskrivas.

Den avstyckade salulotten överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag,
som domänstyrelsen bestämmer. Endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade
rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag för
eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter — skola anses reglerade genom
försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och
nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.
I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Kungi. Maj:ts proposition nr 32.

29

Departementschefen.

Domänstyrelsens försälj ningsförslag möter icke någon invändning från
min sida. Jag har ej heller något att erinra mot att domänstyrelsen bemyndigas
företaga de mindre jämkningar beträffande gränsdragningen och köpeskillingen,
som till äventyrs kunna komma i fråga. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Omset l1 i östraby socken, Malmöhus
län, må efter avstyckning säljas en lott om cirka 55
hektar till egendomens arrendator Edvin Svensson för en
köpeskilling av cirka 80 500 kronor samt på huvudsakligen
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—-16 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gösta Kahm.