Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens
yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet
m. mgiven Drottningholms
slott den 29 december 1949.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om
riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet
m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen hemställes om riksdagens yttrande rörande frågan om
överflyttning av ärendena rörande löne- och pensionsväsendet (inklusive
ärenden rörande dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt för statens tjänstemän)
från finansdepartementet och — i den mån dylika ärenden hittills
handlagts å andra departement — från dessa departement till ett nyinrättat
departement, benämnt civildepartementet.

Omorganisationen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1950.

Vidare hemställes i propositionen om riksdagens yttrande beträffande
frågan om avvecklingen av folkhushållningsdepartementet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 3.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 29 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om uppdelning
av finansdepartementet m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

Under de senaste årtiondena har finansdepartementets verksamhetsområde
avsevärt utvidgats; nya uppgifter av olika slag ha anförtrotts departementet
och antalet inom departementet handlagda ärenden har visat en
betydande stegring.

Med anledning härav har fråga uppkommit huruvida möjligheter förelåge
att genom organisatoriska förändringar inom finansdepartementet
åstadkomma en effektiv lättnad i arbetsbördan för chefen för nämnda departement
samt i övrigt ernå en efter arbetets omfattning mera lämplig och
ändamålsenlig organisation än den nuvarande. Härvid har den frågan trätt
i förgrunden, huruvida löne- och pensionsärendena (inklusive ärenden rörande
dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt för statens tjänstemän)
kunde utbrytas från finansdepartementet för att — tillsammans med av
andra departement handlagda ärenden av dessa slag -— överföras till ett
nytt departement.

En närmare undersökning av berörda fråga har under hösten 1949 verkställts
inom finansdepartementet; och jag torde i det följande få redogöra
för denna undersökning.

Gällande bestämmelser rörande finansdepartementets arbetsuppgifter.

Enligt 2 § departementsstadgan den 30 juni 1947 (nr 319) tillkommer
det finansdepartementet att handlägga följande förvaltningsärenden, nämligen
ärenden rörande

de allmänna riktlinjerna för den statliga finans- och penningpolitiken;

statsregleringen samt den allmänna förvaltningen och redovisningen av
statsmedlen;

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

3

statens skatteväsende; stämpelavgifter; expeditionslösen;
det kommunala skatteväsendet;

statens till andra förvaltningsgrenar ej upplåtna fasta och lösa egendom;
hov- och slottsstaterna; till konungens och konungahusets bruk anslagen
fast och lös egendom;

löneväsendet, i vad det ej enligt särskilda föreskrifter tillhör annat departement;
allmänna resereglementet;

pensionsväsendet, i vad det ej ankommer på annat departement;
förhandlingsrätt för statens tjänstemän;
kommunal upplåning och fondbildning;

tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehålla
alkohol, med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror; försäljning av vissa
alkoholfria drycker;

tobaksmonopolet; statliga bolag som ej äro hänförliga till annat departement; bank-,

hypoteks- och fondväsendet; fastställande av den räntefot, efter
vilken ränta å de i postsparbanken innestående medlen skall gottgöras, samt
bestämmande, huruvida och efter vilka grunder ränta å medel, som innestå
å postgirokonto, skall gottgöras kontoinnehavare;
tullväsendet; frihamnar;

myntväsendet; justeringsväsendet samt kontrollstämplingen; mått och
vikt;

folkbokföringen;

statistik, i vad den ej tillhör annat departement;

avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente
i fall, som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden; försäljning
av fastigheter, som tillfallit allmänna arvsfonden;

jordeboksväsendet samt de jord eller lägenheter åtföljande rättigheter
och skyldigheter, i den mån sådant ärende icke är hänförligt till annat departement.

I 3 § departementsstadgan har reglerats i vilken omfattning lagstiftningsärenden
skola handläggas i finansdepartementet. Såsom huvudregel gäller
att inom nämnda departement handläggas lagstiftningsärenden inom departementets
förvaltningsområde. I samma paragraf har särskilt angivits bl. a.,
att i finansdepartementet handläggas ärenden rörande lagstiftning angående
olovlig in- eller utförsel av varor, lagstiftning angående prisreglering och
lagstiftning i frågor rörande bank- och fondväsendet, med undantag av dem
som angå bankers konkurs.

Enligt 6 § departementsstadgan skola till finansdepartementet anses höra:

kammarkollegiet;

statskontoret;

mynt- och justeringsverket;
kammarrätten;

generaltullstyrelsen med tullstaten;
statistiska tabellkommissionen;

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

statistiska centralbyrån;
bank- och fondinspektionen;
sparbanksinspektionen;
riksräkenskapsverket;

kontrollstyrelsen med styrelsens lokala kontrollorgan;
statens pensionsanstalt; övriga pensionsinrättningar, i den mån de ej tillhöra
annat departement;
kon j unkturinstitutet;
statens lönenämnd;
statens bostadsnämnd;
statens sakrevision;

mellankommunala prövningsnämnden;
valutakontoret;

centrala krigskonjunkturskattenämnden;

centrala omsättningsskattenämnden;

centrala uppbördsnämnden;

statens organisationsämnd;

statens tobaksnämnd;

statens avtalsnämnd;

mjöltypskommissionen;

kupongskattenämnden;

justerare av mått och vikter;

styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank;

styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa;

styrelsen för svenska bostadskreditkassan;

styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa;

civilstatens understödsnämnd.

Till finansdepartementet höra vidare statens befordringsnämnd (jfr 7 §
kungörelsen den 30. 6. 1947, nr 436), dyrortsnämnden (särskilda föreskrifter
rörande nämndens verksamhet ha meddelats av Kungl. Maj :t den 18.
10. 1946) samt spärrkontonämnden (jfr 11 § lagen den 23 april 1948, nr
175).

Fördelningen av finansdepartementets arbetsuppgifter på olika statsråd.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 mars 1941 förordnades dåvarande statsrådet
Ewerlöf att i stället för chefen för finansdepartementet föredraga följande
finansdepartementet tillhörande ärenden, nämligen ärenden, som för
det dåvarande bereddes genom departementets första byrå, pensionsbyrå och
lönebyrå samt avsåge utövandet av Kungl. Maj :t tillkommande beslutandebefogenhet
i vad anginge
löne- och pensionsväsendet;

tillverkning och försäljning av drycker och andra varor som innehålla alkohol,
med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror, försäljning av vissa
alkoholfria drycker;

bank-, hypoteks- och fondväsendet;

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

5

tullväsendet och frihamnar;

myntväsendet; justeringsväsendet samt kontrollstämpling, mått och vikt;
avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av
testamente i fall som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden, försäljning
av fastigheter som tillfallit allmänna arvsfonden;

jordeboksväsendet samt jord eller lägenheter åtföljande skyldigheter och
rättigheter, i den mån sådana ärenden icke vore hänförliga till annat departement; allt

i den mån nämnda ärenden icke prövades äga sådant samband med
ärenden, som bereddes genom departementets statssekreterareavdelning, att
de borde dit hänföras.

I anslutning härtill må tilläggas, att Kungl. Maj :t genom samma beslut
förordnade statsrådet Ewerlöf att i stället för chefen för försvarsdepartementet
föredraga till försvarsdepartementet hörande ärenden rörande avlöning,
pension och understöd.

Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1948 förordnat
statsrådet Andersson att i stället för chefen för finansdepartementet föredraga
följande finansdepartementet tillhörande ärenden, nämligen

dels ärenden rörande personalen hos departementet underlydande verk
utom ärenden som avsåge tillsättning, avsked eller entledigande av chefer
för (ordförande i) och ledamöter i nämnda verk,

dels andra ärenden än nyss angivits, vilka bereddes genom departementets
första byrå, pensionsbyrå och lönebyrå samt avsåge

statens skatteväsende, i vad detsamma anginge arvs- och gåvoskatter;
stämpelavgifter och expeditionslösen;
löneväsendet, pensionsväsendet;

tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehålla
alkohol, med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror, försäljning av vissa
alkoholfria drycker;

bank-, hypoteks- och fondväsendet;
tullväsendet, frihamnar;
myntväsendet;

justeringsväsendet samt kontrollstämplingen, mått och vikt;
folkbokföringen;

avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente
i fall som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden, försäljning
av fastigheter som tillfallit allmänna arvsfonden;

jordeboksväsendet samt jord och lägenheter åtföljande skyldigheter och
rättigheter,

dels ock ärenden, som bereddes genom departementets löne- och pensionsavdelning
samt avsåge pensioner i särskilda fall och statens pensionsanstalts
verksamhetsområde,

allt i den mån ovannämnda ärenden icke prövades äga sådant samband
med andra ärenden, som bereddes genom departementets statssekreterareavdelning,
att de borde dit hänföras.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

I samma beslut har statsrådet Andersson tillika förordnats bl. a. att i
stället för chefen för försvarsdepartementet föredraga till sistnämnda departement
hörande ärenden rörande avlöning, pension och understöd.

Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 21 oktober 19b9 — med
ändring av den föredragningsskyldighet i fråga om finansärenden, som enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 28 oktober 1948 tillagts statsrådet Andersson
— förordnat denne att i stället för chefen för finansdepartementet föredraga
samtliga departementet tillhörande ärenden angående:
löneväsendet;
allmänna resereglementet;
pensionsväsendet;

förhandlingsrätt för statens tjänstemän.

Tidigare ändringsförslag rörande finansdepartementet.

I fråga om äldre förslag till omorganisation av finansdepartementet hänvisas
till propositionen den 21 mars 1919 (nr 359) med förslag till lag om
statsdepartementen (s. 3 o. ff.). I enlighet med vad som föreslogs i nämnda
proposition samt i propositionen den 7 januari 1920 (nr 3) överfördes från
finansdepartementet från och med den 1 juli 1920 ärenden rörande handel,
industri och sjöfart till handelsdepartementet, byggnadsärenden till kommunikationsdepartementet,
ärenden angående teatrarna till ecklesiastikdepartementet
samt ärenden angående stormvarningar till jordbruksdepartementet.
Samtidigt överfördes till finansdepartementet ärenden angående
expeditionslösen och valstatistik (från justitiedepartementet) samt ärenden
angående resereglementet (från dåvarande civildepartementet).

Frågan om en reform av departementsindelningen gjordes under år 1939
till föremål för en utredning av landshövdingen K. Levinson, som i ett den
20 december samma år avgivet betänkande (SOU 1939: 44) framlade vissa
alternativa förslag i ämnet. Enligt nämnda betänkande skulle finansdepartementet
icke beröras av det såsom alternativ I betecknade förslaget, vilket
innebar bibehållandet av samma antal departement som tidigare, medan
enligt alternativ II ärenden rörande kommunernas finanshushållning skulle
överföras från finansdepartementet till ett nyinrättat inrikesdepartement.

I propositionen den 31 januari 1947 (nr 32) med förslag till lag om antalet
statsdepartement och statsråd utan departement föreslogs inrättandet av ett
inrikesdepartement, men i detta förslag upptogs icke den av Levinson förordade
överflyttningen från finansdepartementet av ärendena rörande kommunernas
finanshushållning.

Statistiska uppgifter rörande finansdepartementets verksamhet.

Till belysande av finansdepartementets storlek i förhållande till övriga
departement må till en början lämnas följande upplysningar rörande d epartementens
personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

7

Ordinarie

personal

Departement

Justi-

tie

För-

svars

Social

Kom-mu ni-ka-tions

Finans

Eckle-

siastik

Jord-

bruks

Han-

dels

Inrikes

Folk-

hus-

hålln.

Statssekreterare ...

1

i

1

i

1

1

1

1

1

1 1

Exp.chef o. avd.chef

1

i

2

i

3

1

2

1

2

f

Byråchef.........

3

i

1

i

4

2

1

1

2

2

Kansliråd.........

3

4

3

3

4

4

3

2

1

1. Byråingenjör____

1

1. Kanslisekr......

3

4

3

5

6

6

4

4

3

2. Kanslisekr......

5

6

5

3

4

6

4

2

4

Registrator........

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Kvinnl. biträden ..

11

7

10

8

17

13

6

6

8

1. Exp. vakter____

1

1

1

1

2

1

1

1

1

Telefonister.......

8

Summa

29

26

27

25

50

35

23

19

23

3

Icke-ord. personal.

Avlöning

i kronor

Avlöningar i kr. ..

152 700|165 000|126 900j203 300)368 400j210 000)130 200| 127500)173 000) 94 500

I fråga om antalet till finansdepartementet inkomna
ärenden hänvisas till nedanstående tablå.1

År

Regerings-och departe-mentsären-den

Regerings-

rätts-

ärenden

Summa

1931......................

2 526

791

3 317

1932......................

2 600

941

3 541

1933......................

2 822

816

3 638

1934......................

2 802

747

3549

1935......................

2 663

738

3 401

1936......................

2 887

634

3 521

1937......................

3 259

724

3 983

1938......................

3 472

921

4 393

1939......................

3 866

959

4 825

1940......................

3 287

776

4 063

1941......................

3 887

982

4 869

1942......................

4 023

1099

5122

1943......................

4 091

1294

5 385

1944......................

4 435

1679

6114

1945......................

4 802

1901

6 703

1946......................

5 862

2 011

7 873

1947............: ........

5 366

1798

7164

1948......................

6 071

1712

7 783

Jan.—aug. 1947............

3 602

1297

4 899

» » 1948............

3 754

1247

5 001

» > 1949............

3 950

1170

5120

1 Siffrorna för åren 1931—1936 lia hämtats från I.evinsons betänkande s. 78 ocli för tiden
därefter från finansdepartementets registratorskontor.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Beträffande ärendenas fördelning på olika avdelningar
och byråer inom finansdepartementet hänvisas till följande
tablå.

Antalet till finansdepartementet inkomna ärenden.

År

Stats-

sekre-

terare-

avd.

Löne-& pen-sions-avd.

Rätts-

avd.

Första

bvrån

Kom

ärend

lån
m. in.

munala

en ang.

skatte-

utjäm-

ning

byrån

Sum-

ma

Pen-

sions-

byrån

Löne-

byrån

Rege-

rings-

rätts-

byrån

Sum-

ma

1946 ......

411

495

427

1025

1647

447

2 094

572

1283

2 011

8 318

1947 ......

408

337

339

956

1613

218

1831

567

1127

1798

7 363

1948 ......

364

357

410

988

1803

82

1885

572

985

1712

7 273

Vi-S0/6 1949

179

166

249

570

1355

30

1385

292

437

858

4136

I anslutning till sistnämnda tablå må följande upplysningar lämnas. Å
statssekreterareavdelningen har handlagts — utöver det i tablån upptagna antalet
ärenden — ytterligare ett stort antal ärenden från andra departement
(ca 400 stycken per år) vilka för gemensam beredning överlämnats till finansdepartementet.
Även å löne- och pensionsavdelningen ha handlagts
ett betydande antal ärenden från andra departement, i vilka ärenden gemensam
beredning med finansdepartementet påkallats. Till första byrån
ha under år 1948 inkommit, förutom i tablån angivna 988 ärenden, ytterligare
omkring 500 diarieförda framställningar om handräckning för uttagande
av finska skatter. Av de till kommunala byrån inkomna ärendena
angående lån m. m. avsågo omkring 20 procent fråga om tillstånd till ansvarsteckning
för statliga lån för bostadsändamål. På pensionsbyrån ha
handlagts, utöver de i tablån angivna ärendena, ytterligare ett stort antal
pensionsärenden från andra departement, varjämte på pensionsbyrån utarbetats
vissa propositioner i pensionsärenden. Även på lönebyrån har, utöver
de i tablån redovisade ärendena, handlagts ett antal ärenden från andra
departement. De olikheter som föreligga i slutsummorna i denna och nästföregående
tablå bero i huvudsak därpå att ärendena rörande skatteutjämning
diarieförts efter skilda metoder på registratorskontoret och kommunala
byrån.

I fråga om finansdepartementets löne- och pensionsavdelning må vidare
nämnas, att antalet propositioner åren 1946—1948 utgjort respektive 25, 24
och 21 samt att antalet författningar i Svensk författningssamling under
samma år utgjort respektive 81, 99 och 60.

Statistiska uppgifter om löne- och pensionsärenden, avgjorda inom andra

departement.

Inom försvarsdepartementet handläggas Iöneärenden och vissa
pensionsärenden på departementets andra byrå.

Antalet avgjorda ärenden på nämnda byrå redovisas i nedanstående tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

9

År

Antalet avgjorda
ärenden på andra
byrån

Totala antalet till
försvarsdepartementet
inkomna ärenden

1946

1393

8 430

1947

1172

7 346

1948

996

6 023

Inom försvarsdepartementet har uppgjorts en sammanställning, utvisande
vilka av andra byråns under åren 1946—1948 avgjorda ärenden som
—- därest ett särskilt departement för löne- och pensionsärenden funnits
inrättat — bort handläggas av sistnämnda departement. Denna sammanställning
visar följande.

Ärendenas art

För-

svars-

dep.

Dep.
för löne-ärenden
m. m.

För-

svars-

dep.

Dep.
för löne-ärenden
m. in.

För-

svars-

dep.

Dep.
för löne-ärenden
m. m.

År 1946

År 1947

År 1948

1. Löneställning......................

168

273

198

2. Lön vid tjänstledighet.............

20

40

38

3. Särskilda förmåner (sjö- och flygtill-

lägg m. m.).......................

92

100

59

4. Ortsgrupp i lönehänseende..........

8

12

3

5. Förläggnings- (stationerings-) ort....

16

5

16

6. Semester, semesterersättning........

3

3

9

7. Omplaceringstraktamente, tjänstgö-

ringstraktamente ..................

86

71

92

8. Reseersättning, flyttningsersättning..

57

105

87

9. Avskedsersättning, civilanställnings-

stat ..............................

30

12

6

10. Tjänsteförening....................

47

45

36

11. Vikariatsersättning eller vikariatslön

132

25

60

12. Organisation m. m.................

140

137

133

13. Kvarstående i tjänst efter uppnådd

pensionsålder......................

9

15

9

14. Förmåner (övergångsförmåner, hem-

ortslön, familjebidrag, premier m. m.)

åt värnpliktiga....................

286

135

87

15. Ekipering.........................

5

15

11

16. Tillfälligt (provisoriskt) lönetillägg,

kristillägg.........................

63

37

6

17. Försvarsattachécr..................

40

24

31

18. Rekrytering.......................

146

84

84

19. Disponerande av lön å vakant beställ-

ning..............................

20

14

16

20. Pension (gratifikationi.............

3

2

3

21. Diverse (överskridande av anslags-

poster in. in.)......................

22

18

12

Summa

745

648

499

673

425

571

Summa

1 393

1172

996

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Jämväl inom ecklesiastikdepartementet handläggas årligen
ett flertal löne- och pensionsärenden. De ärendeen som här åsyftas kunna
enligt verkställda beräkningar antagas uppgå till i genomsnitt 300 per år.

I övriga departement handlagda ärenden av nyss angivet slag
ha uppskattningsvis beräknats till i genomsnitt 100 per år.

Personalökningen inom finansdepartementet åren 1920—1949.

För att belysa finansdepartementets tillväxt efter 1920 års omorganisation
torde en redogörelse böra lämnas för förändringarna i fråga om antalet
befattningshavare av lägst kansliråds tjänsteställning efter det nämnda omorganisation
trädde i kraft.

Av den förut omnämnda propositionen nr 3 till 1920 års riksdag framgår
att på finansdepartementets ordinarie stat skulle från och med den 1
juli 1920 uppföras en statssekreterare, en expeditionschef, 4 kansliråd och
en byråchef för lagärenden. Inom byråerna skulle handläggas, på första
byrån förvaltningsärenden i allmänhet, som icke tillagts annan byrå, på
andra byrån budgetärenden och ärenden från statistiska centralbyrån, på
tredje byrån kommunala finansärenden och ärenden från kammarkollegiet
och postsparbanken, på fjärde byrån regeringsrättsärenden samt på
femte byrån lagstiftningsärenden.

I nyssnämnda proposition ha icke redovisats några statistiska uppgifter
rörande byråernas dåvarande arbetsbörda utom såvitt angår tredje byrån.
Enligt i propositionen anförda siffror uppgingo de kommunala finansärendena
till 344 år 1918 och 546 år 1919; och för sistnämnda år beräknades
det totala antalet ärenden å byrån (med de uppgifter som från och
med den 1 juli 1920 anförtroddes åt byrån) till 622.

Under senare delen av 1920-talet indrogs kanslirådsbefattningen å kommunala
byrån. Vid samma tid inrättades i stället en ny byrå — pensionsbyrån
— vars chef erhöll kansliråds ställning.

Under 1930-talets senare del omändrades byrån för lagärenden till en
rättsavdelning, och dåvarande lagbyråchefstjänsten ersattes med en befattning
såsom chef för rättsavdelningen med expeditionschefs tjänsteställning
och en byråchefstjänst. På rättsavdelningen har vidare från och med den 1
juli 1947 — då 1924 års skatteberedning avvecklades — funnits ytterligare
en byråchefsbefattning.

På statssekreterareavdelningen har år 1938 tillkommit en ny befattning
såsom byråchef.

Lönebyrån inrättades i slutet av 1930-talet. För denna byrå har inrättats
en särskild kanslirådsbefattning.

Slutligen har i början av 1940-talet från statssekreterareavdelningen utbrutits
löne- och pensionsavdelningen. På sistnämnda avdelning tjänstgöra
en chef för avdelningen med expeditionschefs tjänsteställning samt — från
och med den 1 juli 1949 — en byråchef.

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

11

Vidare må här nämnas att i samband med finansdepartementets flyttning
till nya lokaler i april 1948 inrättades en organisationsavdelning, i
vilken ingå bl. a. statsdepartementens kassakontor samt telefon- och budcentralerna.

Såsom framgår av det förut anförda omfattar byråorganisationen inom
finansdepartementet numera 5 byråer, nämligen första eller administrativa
byrån, kommunala byrån, pensionsbyrån, lönebyrån och regeringsrättsbyrån.
Av dessa byråer är f. n. regeringsrättsbyrån den största; till denna
byrå äro knutna 10 föredragande i regeringsrätten (antalet föredragande år
1920 var 2) och därutöver viss kanslipersonal. Inom första byrån (administrativa
byrån) fullgöres föredragningsskyldigheten städse av 2 föredragande
(ett kansliråd och en förste kanslisekreterare, av vilka den sistnämnde
handlägger bl. a. stämpel- och arvsskatteärenden) och stundom av 3
föredragande. Å kommunala byrån utgör antalet föredragande minst 2
(båda förste kanslisekreterare) — vissa tider av året 3 eller 4 •— på pensionsbyrån
fullgöres föredragningsskyldigheten av 1 eller 2 föredragande
och på lönebyrån handhaves föredragningen regelmässigt av 3 föredragande.

Jämfört med förhållandena den 1 juli 1920, då finansdepartementet senast
var föremål för omreglering, ha departementets arbetsuppgifter ökats
i sådan omfattning att — såvitt angår personalen i lägst kansliråds ställning
— i departementet tillkommit en byråchef på statssekreterareavdelningen,
en rättsavdelningschef och en byråchef på rättsavdelningen, en chef
för löne- och pensionsavdelningen och en byråchef å samma avdelning. Vidare
har antalet föredragande på byråerna (med undantag för regeringsrättsbyrån)
ökat från högst 3 år 1920 till minst 8 de senaste åren.

Den beräknade arbetsbelastningen efter överflyttning av löne- och pensionsärendena
till ett särskilt departement.

I nedanstående tablåer redovisas den arbetsbelastning som skulle förelegat
år 1948 dels inom finansdepartementet och dels inom ett departement
för löne- och pensionsärenden, därest ett sådant funnits inrättat nämnda år.
Att år 1948 lagts till grund för beräkningarna är föranlett av att ännu
under åren 1946 och 1947 handlagts inom finansdepartementet åtskilliga
ärenden, som haft nära samband med tidigare rådande krisförhållanden;
och härtill kommer att löneärendena under sistnämnda två år på grund
av särskilda omständigheter (nya löneförfattningar m. m.) uppgått till ett
förhållandevis stort antal.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 3-

Den beräknade arbetsbördan för finansdepartementet
(efter en uppdelning) dr 1948.

Antalet

inkomna

ärenden

Antal

proposi-

tioner

Statssekreterareavdelningen ..

364

10

Rättsavdelningen............

410

33

Första byrån ...............

*988

5

Kommunala byrån..........

1885

—

Summa

3G47

48

Regeringsrättsbvrån.........

1712

—

Summa

5 359

48

Den beräknade arbetsbördan för ett särskilt departement
för löne- oeh pensionsärenden dr 1948.

Antalet

Antal

inkomna

proposi-

ärenden

tioner

Löne- och pensionsavdelningen

357

21

Pensionsbyrån ..............

572

9

Lönebyrån..................

985

—

Löne-och pensionsärenden från

försvarsdepartementet.....

571

—

Löne- och pensionsärenden från

övriga departement .......

400

—

Summa

2 885

30

Vid bedömandet av sistnämnda två tablåer kan såsom jämförelsematerial
utnyttjas den statistik som sammanställdes i samband med utbrytningen
av inrikesdepartementet från socialdepartementet. Sistnämnda statistik
— som återfinnes i propositionen nr 32 till 1947 års riksdag —- avser förhållandena
år 1945. I sagda proposition åberopas, att därest en uppdelning
år 1945 varit genomförd beträffande socialdepartementet enligt i propositionen
angivna riktlinjer (vilket sedermera skedde) skulle socialdepartementet
fått svara för 2 381 ärenden och 37 propositioner, medan inrikesdepartementet
skulle fått svara för 2 701 ärenden och 22 propositioner.

I anslutning till förenämnda 2 tablåer bör emellertid erinras om att finansdepartementets
nuvarande statssekreterareavdelning intager en särställning
i förhållande till motsvarande avdelningar inom övriga departement i så
måtto, att förstnämnda avdelning under större delen av året är sysselsatt
med arbeten som sammanhänga med statsverkspropositionen. Till dessa
arbeten kunna hänföras de gemensamma beredningarna med andra departement
rörande anslagsfrågor. Detsamma kommer givetvis att gälla även efter

1 Antalet inkomna ärenden uppgick rätteligen till omkring 1 500. (Jfr ovan sid. 8).

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

13

cn uppdelning av finansdepartementet. Vidare må påpekas, att de i riksstaten
redovisade totala inkomst- och utgiftsbeloppen mer än fyrdubblats
under den senast förflutna tioårsperioden. Jämväl för löne- och pensionsavdelningen
innebära de gemensamma beredningarna en betydande belastning,
eftersom denna avdelnings medverkan påkallas beträffande lönespörsmål
av principiell natur eller eljest av större vikt.

Beträffande fördelningen av de i svensk författningssamling upptagna
författningarna under år 1948 må nämnas, att av författningssamlingens
828 författningar in. m. avsågo 223 finansdepartementets verksamhetsområde.
Därest en uppdelning av departementet varit genomförd år 1948 skulle
på det nya finansdepartementet handlagts 164 samt på departementet för
löne- och pensionsärenden 59 författningar m. in.

För att ytterligare belysa arbetsbördan under den närmaste framtiden vid
en uppdelning av finansdepartementet synes det vara av intresse att undersöka
hur de statliga kommittéerna skulle fördela sig på det nya finansdepartementet
respektive departementet för löne- och pensionsärenden. Antalet
kommittéer, som för närvarande är i verksamhet under finansdepartementet,
uppgår till 38. Av dessa kommittéer kunna 20 anses tillhöra det nya
finansdepartementet och 18 departementet för löne- och pensionsärenden. I
detta sammanhang må även nämnas, att en kommitté under försvarsdepartementet
och 2 kommittéer under ecklesiastikdepartementet för närvarande
äro sysselsatta med utredningsarbete på löne- och pensionsområdet.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår att en uppdelning av finansärendena
mellan chefen för finansdepartementet och annat statsråd i praktiken
funnits genomförd alltsedan mars 1941. En sådan uppdelning har självfallet
varit föranledd av den betydande stegring i antalet till finansdepartementet
inkomna ärenden och den ökning av övriga arbetsuppgifter som inträtt
under det senaste årtiondet. Denna uppdelning av finansärendena är
principiellt sett icke tillfredsställande och kan knappast anses rationell
vare sig ur organisatoriska synpunkter eller eljest. Såvitt möjligt bör eu
uppdelning av sådant slag icke bliva bestående för framtiden, varför det
synes nödvändigt att undersöka huruvida de föreliggande olägenheterna
kunna på lämpligt sätt undanröjas.

Såsom inledningsvis omnämnts har förslag numera framkommit om en
sådan uppdelning av finansdepartementet, att därifrån skulle överföras till
ett nytt departement samtliga löne- och pensionsfrågor och därmed sammanhängande
ärenden (inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen och
förhandlingsrätt för statens tjänstemän); och till detta nya departement
skulle vidare överflyttas vissa löne- och pensionsärenden, som för närvarande
behandlas i andra departement än finansdepartementet.

Det statistiska material, som omnämnts i det föregående och som sammanställts
till ledning för bedömandet av frågan om en uppdelning av fi -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

nansdepartementet, måste anses utvisa, att en uppdelning av departementet
efter förut angivna riktlinjer är praktiskt genomförbar. Såväl det nya
departementet som den återstående delen av finansdepartementet torde komma
att erhålla så omfattande arbetsuppgifter, att uppdelningen — även rent
statistiskt sett — är motiverad; vartdera departementet skulle sålunda komma
att handlägga större antal ärenden än som vid 1947 års uppdelning av
socialdepartementet beräknades, med utgångspunkt från 1945 års siffror,
tillkomma sistnämnda departement respektive inrikesdepartementet.

Vad särskilt angår frågan om sammanförandet till ett departement av
samtliga löne- och pensionsärenden inom Kungl. Maj:ts kansli må erinras
om att före den 1 juli 1947 gällt olika avlöningsreglementen för civila och
militära befattningshavare. Sedan emellertid från och med nämnda dag
gemensamma löneförfattningar införts för i stort sett samtliga statliga befattningshavare,
framstår det såsom i hög grad angeläget, att även handläggningen
av ärendena rörande tillämpningen av dessa författningar sker
på endast ett håll inom Kungl. Maj :ts kansli och att ärendena icke, såsom
för närvarande är fallet, uppdelas på flera departement. Frågan om en koncentration
av samtliga löne- och pensionsärenden till finansdepartementet
har tidigare varit under diskussion inom nämnda departement i samband
med utfärdandet av nu gällande löne- och pensionsförfattningar, men någon
sådan ändring ansågs då icke möjlig att genomföra med hänsyn till den stora
arbetsbörda, som med den dåvarande organisationen åvilade finansdepartementet.
Vid en uppdelning av detta departement enligt förut angivna riktlinjer
skulle samtidigt ernås den såsom önskvärd ansedda koncentrationen
inom Kungl. Maj :ts kansli av ärendena rörande tillämpningen av löne- och
pensionsförfattningarna. Vidare skulle därigenom ökade möjligheter kunna
skapas för ett samråd beträffande statens och kommunernas lönepolitik.

För försvarsdepartementets del skulle en uppdelning av finansdepartementet
på nu angivet sätt innebära en organisatorisk fördel; genom en överföring
av ett stort antal löne- och pensionsärenden från försvarsdepartementet
till det nyinrättade departementet skulle sålunda en i och för sig önskvärd
lättnad i arbetsbördan kunna vinnas inom försvarsdepartementets
andra byrå, som hittills varit alltför arbetstyngd.

En uppdelning av finansdepartementet bör självfallet icke komma till
stånd, såvida det icke kan anses sannolikt att det nuvarande finansdepartementets
arbetsbörda för framtiden kommer att bestå i åtminstone sin hittillsvarande
omfattning. Att ökningen i arbetsbördan exempelvis åren 1946
och 1947 delvis varit av mera tillfällig natur är troligt; under dessa två år
anhängiggjordes nämligen i finansdepartementet åtskilliga ärenden som
ägde nära samband med de då genomförda löneregleringarna eller som voro
föranledda av den på grund av krigsförhållandena genomförda skattelagstiftningen
(krigskonjunkturskatten m. in.).

Å andra sidan finnas åtskilliga omständigheter som tyda på att den nuvarande
arbetsbelastningen kommer att icke endast bestå för framtiden utan
även öka i omfattning. Vissa synpunkter, som härvidlag äro av intresse,,
torde böra närmare utvecklas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

15

Med hänsyn till den utvidgning av statens verksamhet, som under senare
år ägt rum och alltjämt pågår på olika områden av samhällslivet, torde det
icke kunna antagas, att de statliga löne- och pensionsärendena komma att
framdeles visa någon tendens att nedgå i antal. Därjämte bör beaktas, att
vederbörande personalorganisationer numera vuxit betydligt i styrka och
omfattning, och härav torde följa, att för framtiden förhandlingar mellan
departementet och organisationerna i hithörande frågor uppenbarligen komma
att äga rum i större omfattning än tidigare, ävensom att organisationerna
i varje särskilt fall komma att med ökad styrka bevaka de enskilda medlemmarnas
ekonomiska intressen gentemot staten.

Uppenbart är att spörsmålen rörande den allmänna ekonomiska politiken
och budgeten för framtiden komma att kräva minst lika stor uppmärksamhet
som för närvarande.

På skattelagstiftningens område må nämnas att åtskilliga stora frågor
föreligga som framdeles kräva sin lösning; en fullständig översyn av den
kommunala beskattningen torde bliva erforderlig sedan kommunindelningen
trätt i kraft, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet kommer under
många år framåt att kräva ständig uppmärksamhet, lagstiftningen rörande
tullförfattningarna är i behov av en omfattande revision, den indirekta
beskattningen i övrigt (acciser, stämpelavgifter m. m.) torde ständigt
bliva föremål för omläggningar och jämkningar och slutligen torde internationella
skattefrågor, vilka de sista åren avsevärt ökat i antal, för framtiden
komma att taga betydande arbetskrafter i anspråk.

Ytterligare må framhållas att i samma mån som lagstiftningen inom olika
delar av finansdepartementets verksamhetsområde ändras eller utvidgas
komma de till vederbörande byråer hörande ärendena av mera löpande natur
att öka.

I enlighet härmed torde någon lättnad i finansdepartementets arbetsbörda
icke vara att förutse under den närmaste framtiden; tvärtom kan det hållas
för visst, att en icke obetydlig utvidgning av departementets arbetsbörda
kommer att successivt inträda.

Under hänvisning till det nu anförda och då sålunda betydande fördelar
stå att vinna genom en uppdelning av finansdepartementet förordar jag,
att från nämnda departement utbrytas samtliga ärendena rörande löne- och
pensionsväsendct (inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt
för statens tjänstemän) för att överföras till ett nyinrättat departement.
Vidare synes det lämpligt att till detta nya departement överflytta
vissa ärenden rörande löne- och pensionsväsendet, som för närvarande
handläggas inom övriga departement.

Det nya departementet torde böra erhålla benämningen civildepartementet.

I enlighet härmed torde inom finansdepartementet framdeles höra handläggas
ärenden rörande de allmänna riktlinjerna för den statliga finansoch
penningpolitiken; statsregleringen samt den allmänna förvaltningen och
redovisningen av statsmedlen; statens skatteväsende; stämpelavgifter; expeditionslösen;
det kommunala skatteväsendet; statens till andra förvaltnings -

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

grenar ej upplåtna fasta och lösa egendom; hov- och slottsstaterna; till konungens
och konungahusets bruk anslagen fast och lös egendom; kommunal
upplåning och fondbildning; tillverkning och försäljning av drycker
och andra varor, som innehålla alkohol, med undantag av alkoholhaltiga
apoteksvaror; försäljning av vissa alkoholfria drycker; tobaksmonopolet;
statliga bolag som ej äro hänförliga till annat departement; bank-, hypoteks-
och fondväsendet; fastställande av den räntefot, efter vilken ränta å
de i postsparbanken innestående medlen skall gottgöras, samt bestämmande,
huruvida och efter vilka grunder ränta å medel, som innestå å postgirokonto,
skall gottgöras kontoinnehavare; tullväsendet; frihamnar; myntväsendet;
justeringsväsendet samt kontrollstämplingen; mått och vikt; folkbokföringen;
statistik, i vad den ej tillhör annat departement; avstående av
arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente i fall,
som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden; försäljning av fastigheter,
som tillfallit allmänna arvsfonden; jordeboksväsendet samt de jord eller
lägenheter åtföljande rättigheter och skyldigheter, i den mån sådant ärende
icke är hänförligt till annat departement.

I samband med den ifrågasatta omorganisationen bör till finansdepartementet
överföras nationalbudgetdelegationen.

På civildepartementet bör ankomma handläggningen av följande ärenden,
nämligen ärenden rörande löneväsendet, i vad det ej enligt särskilda föreskrifter
tillhör annat departement, allmänna resereglementet, pensionsväsendet,
i vad det ej ankommer på annat departement, dyrortsgrupperingen
samt förhandlingsrätt för statens tjänstemän.

Av de till det nuvarande finansdepartementet hörande ämbetsverken m. m.
böra följande överflyttas till civildepartementet, nämligen statens pensionsanstalt,
övriga pensionsinrättningar, i den mån de ej tillhöra annat departement,
statens lönenämnd, statens bostadsnämnd, statens avtalsnämnd, civilstatens
understödsnämnd, statens befordringsnämnd och dyrortsnämnden.

Frågan om de nya departementens inre organisation och kostnaderna i anledning
av omorganisationen kommer senare att anmälas i 1950 års statsverksproposition.
I detta sammanhang torde dock i stora drag böra angivas
hur dessa departement böra organiseras.

Hos finansdepartementet böra självfallet kvarbliva statssekreterare- och
rättsa vdelningar na. Nationalbudgetdelegationen bör anknytas till statssekreterareavdelningen.
På expeditionschefens avdelning böra handläggas dels de
ärenden, som för närvarande tillhöra administrativa och kommunala byråerna
och som icke skola överflyttas till civildepartementet, och dels vissa
ärenden av mera löpande natur, vilka hittills handlagts på rättsavdelningen.

Till civildepartementet bör löne- och pensionsavdelningen inom finansdepartementet
överföras. Jämväl den år 1949 nyinrättade byråchefstjänsten
i finansdepartementet torde böra överflyttas till civildepartementet. För
handläggningen av löpande löne- och pensionsärenden torde inom expeditionschefens
avdelning erfordras två lönebyråer och en pensionsbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

17

I anslutning härtill må framhållas, att genom överföring av vissa ärenden
från försvars- till civildepartementet möjlighet torde föreligga att från förstnämnda
departement överföra bl. a. en kanslisekreteraretjänst till det nyinrättade
departementet.

Kostnadsökningen för statsverket genom den här förordade ändringen i
departementsindelningen torde kunna beräknas till i runt tal 100 000 kronor.
I fråga om detta belopp bör emellertid understrykas, att beloppet motsvarar
den nominella kostnadsökningen; den reella ökningen torde bliva avsevärt
mindre, bl. a. i betraktande av att genom omorganisationen skapas möjligheter
att så småningom nedbringa arbetsbalansen särskilt i finansdepartementet.
Därjämte bör beaktas, att omorganisationen innebär en avlastning
i arbetsbördan för andra departement.

Omorganisationen av finansdepartementet torde lämpligen böra träda i
kraft vid ingången av nästa budgetår den 1 juli 1950.

I detta sammanhang torde jag få upptaga till behandling även frågan om
upphörande av folkhushållningsdeparte mentets verksamhet.

I detta hänseende må erinras om att det allmänna försörjningsläget under
de senare åren utvecklats i så gynnsam riktning, att de flesta ransoneringarna
numera kunnat avvecklas. Som en konsekvens härav ha arbetsuppgifterna
för de krisorgan, som handlägga försörjningsfrågor, helt bortfallit
eller väsentligt minskat. Detta har i sin tur medfört en sådan minskning av
folkhushållningsdepartementets arbetsuppgifter, att en organisation av departementstyp
för handläggning av dessa arbetsuppgifter icke längre kan
anses erforderlig. En avveckling av folkhushållningsdepartementet torde
därför böra ske, lämpligen med utgången av detta budgetår.

Folkhushållningsdepartementets verksamhet omfattar numera den ekonomiska
försvarsberedskapen och priskontrollen samt därjämte ännu kvarstående
försörjningsfrågor, främst inom industri- och bränsleområdena, ävensom
vissa avvecklingsfrågor. För handhavande av dessa uppgifter erfordras
icke den personalorganisation som departementet tidigare haft. Under
senare delen av år 1949 har också omkring halva antalet befattningshavare
lämnat departementet, även om vissa av dem alltjämt formellt kvarstå i
personalförteckningen. Med ett sålunda reducerat antal befattningshavare
avser man att kunna möta de arbetsuppgifter, som komma att åvila departementet
under tiden fram till budgetårets slut.

Då folkhushållningsdepartementet upphör bör huvuddelen av dess då
ännu kvarstående arbetsuppgifter överflyttas på handelsdepartementet.

Av de under folkhushållningsdepartementet nu lydande myndigheterna
beräknas trafikkommissionen komma att upphöra inom den närmaste tiden,
då dess regleringsuppgifter numera bortfallit och endast vissa avvecklingsfrågor
återstå. Industri- och handelskommissionerna ha enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 16 december 1949 sammanslagits till en kommission, underställd
handelsdepartementet. Livsmedelskommissionen kommer att upphöra vid
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 3.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

budgetårsskiftet och dess arbetsuppgifter övergå på den nya jordbruksnämnd,
som avses skola börja sin verksamhet den 1 juli 1950. Kristidsstyrelsema
upphöra med utgången av år 1949, då deras arbetsuppgifter överflyttas
på länsstyrelserna.

Bränslekommissionens fortsatta verksamhet är delvis beroende av hur
länge subventioneringen av hushållsbränslen kommer att bestå. Då det icke
är uteslutet att subventioneringen kan komma att upphöra med utgången
av år 1950, kan bränslekommissionens avveckling tänkas ske före utgången
av budgetåret 1950/51.

Övriga under folkhushållningsdepartementet lydande krisorgan eller alltså
priskontrollnämnden och överrevisionen för krisförvaltningen torde komma
att fortsätta sin verksamhet även under nästa budgetår. Dessa båda myndigheter
torde jämte bränslekommissionen böra överföras till handelsdepartementet,
dit även riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap bör hänföras.

Enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdepartement och
statsråd utan departement skall antalet statsdepartement vara elva.

Såsom framgår av det förut anförda torde folkhushållningsdepartementet
komma att upphöra med utgången av juni månad 1950. Vid sådant förhållande
kan den nu ifrågasatta uppdelningen av finansdepartementet genomföras
utan att någon ändring vidtages i förenämnda lag.

Å andra sidan bör uppenbarligen riksdagen beredas tillfälle att uttala sin
mening beträffande den nu föreslagna uppdelningen av finansdepartementet
samt i fråga om folkhushållningsdepartementets upphörande.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag

att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition
med anhållan om riksdagens yttrande över föreliggande förslag
till uppdelning av finansdepartementet samt angående
folkhushållningsdepartementets upphörande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Patric Kalling.

498159. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.