Kungi. Maj.ts proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring i
avseende å lönestållning och antal beträffande vissa
ordinarie tjänster vid kommunikationsverken m. m.;
given Stockholms slott den 17 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, föreliggande
framställningar om ändring i avseende å löneställning och antal beträffande
vissa ordinarie tjänster vid kommunikationsverken m. m. samt anför
därvid följande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 194.

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 194.

Postverket.

Inrättande av 2 postmästartjänster i Ca 27 och 1 förste kontrollörstjänst
i Ca 25. Postmästartjänsterna äro avsedda för ett vart av de nya postkontoren
Johanneshov och Hägersten 1, bägge i Stockholm. Förste kontrollörstjänsten
avses för utrikesavdelningen vid Stockholms bangårdspostkontor.

Generalpoststyr elsen.

Postkontoret Johanneshov, som tagits i bruk under oktober 1949, ombesörjer
brevbäringen inom följande stadsdelar i Stockholm, nämligen Johanneshov,
Årsta, Enskede gård, Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp.
Inom dessa stadsdelar belägna postanstalter ha förlagts under det nya
postkontoret, som jämväl ombesörjer posttransporter och brevlådtömning
inom hela södra förortsområdet. I samband med inrättandet av det nya
postkontoret har en tillfällig postexpedition inom Ärstaområdet indragits
och postkontoret Hammarbyhöjden (klass 23) utbytts mot postexpedition av
klass 20.

Den biträdande personalen vid postkontoret Johanneshov uppgår till 65
befattningshavare. Vid verkställd provklassificering har postkontoret erhållit
poängtalet 812. Enligt gällande klassificeringsregler hänföras postkontor
med lägst 701 poäng till klass 27.

Postkontoret Hägersten 1, som beräknas kunna tagas i bruk på nyåret
1950, skall ombesörja brevbäringen inom större delen av det sydvästra förortsområdet
till Stockholm (i stort sett Brännkyrka församling utom Älvsjö
postområde). Postkontoret skall dessutom ombesörja posttransporter
och brevlådtömning inom detta område. Inom området belägna postexpedilioner
och poststationer komma att i administrativt hänseende förläggas
under postkontoret. I samband med att postkontoret träder i verksamhet
kan en tillfälligt inrättad postexpedition inom stadsdelen Hägerstensåsen
indragas och postkontoret Stockholm 32 (klass 23) inom stadsdelen Midsommarkransen
utbytas mot postexpedition av klass 20.

Postkontoret kommer att sysselsätta ett 70-tal funktionärer. Vid provklassificering
har det erhållit poängtalet 935.

Expedieringen från Stockholm av post till utlandet äger f. n. rum inom
två skilda avdelningar, nämligen utrikes brevavdelningen vid postkontoret
Stockholm 1 och utrikes paketavdelningen vid Stockholms bangårdspostkontor.
Under första halvåret 1950 kommer sorteringen och expedieringen
av i Stockholm med förorter inlämnad brevpost att centraliseras till bangårdspostkontoret.
Utrikes brevavdelningen överflyttas från Stockholm 1
till bangårdspostkontoret och sammanslås med utrikes paketavdelningen vid
sistnämnda postkontor till en avdelning med gemensam föreståndare. Till
avdelningen kommer även att knytas den expedition för behandling och
vidareexpediering av bl. a. transiterande flygposter, som är avsedd att inrättas
vid Bromma flygplats.

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Postutväxlingen med utlandet har under åren efter krigsslutet visat en
markant uppgång. Det sammanlagda antalet avgångna och ankomna försändelser
i den internationella rörelsen har sålunda ökat från 60,2 miljoner
år 1946 till 84,8 miljoner år 1948. Omkring 40 % av denna post ingår
till eller expedieras från Stockholm. F. n. avfärdas dagligen ett 70-tal poster
från Stockholm till utväxlingspostanstalter över hela världen.

Arbetsuppgifterna inom den omorganiserade och utvidgade utrikesavdelningen
vid Stockholms bangårdspostkontor komma sålunda att bliva av
betydande omfattning. Den biträdande personalstyrkan kommer att uppgå
till ett 50-tal funktionärer. På grund av de administrativa göromålens art
och betydelse måste stora anspråk ställas på avdelningens föreståndare.
Förutom god organisationsförmåga måste av honom krävas ingående specialkunskaper
— såväl teoretiska som praktiska — om den internationella
posttrafiken. Han skall företräda postverket vid den dagliga kontakten med
flygbolag och rederier och ombesörja en omfattande och viktig skriftväxling
med utländska utväxlingspostanstalter. Befattningen såsom föreståndare
för utrikesavdelningen vid Stockholms bangårdspostkontor anses därför
böra anförtros åt tjänsteman i förste kontrollörs grad.

I samband med att förste kontrollörstjänsten inrättas vid bangårdspostkontoret
kan en kontrollörstjänst (Ca 23) indragas vid postkontoret Stockholm
1.

Statens lönenämnd.

Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag ha icke föranlett något särskilt
uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

Postkontoret Hägersten 1 har numera tagits i bruk. Enligt gällande, av
riksdagen godkända grunder för klassificeringen av postanstalter bör såväl
detta som det nyinrättade postkontoret Johanneshov hänföras till klass
27 och föreståndarna placeras såsom postmästare i Ca 27. Jag tillstyrker
därför styrelsens förslag i denna del. Ej heller har jag funnit anledning till
erinran mot förslaget att inrätta en förste kontrollörstjänst vid Stockholms
bangårdspostkontor i samband med ifrågasatt omorganisation av
expedieringen från Stockholm av post till utlandet. Vid bifall härtill torde
å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut om minskning av antalet
kontrollörstjänster i Ca 23 med en.

Uppflyttning av 1 postmästare från Ca 29 till Ca 31 och 2 kontrollörer från
Ca 23 till förste kontrollörer i Ca 25. Postmästaren förestår Stockholms bangårdspostkontor.
Av kontrollörerna är den ene placerad vid detta postkontor
och den andre vid postkontoret Göteborg 1.

Generalpoststyrelsen.

Vid klassificeringen av postanstalterna den 1 juli 1948 placerades Stockholms
bangårdspostkontor i klass 29. I sitt förslag till tjänster i Ca 24 och
högre lönegrader fr. o. m. den 1 juli 1949 föreslog styrelsen, att postkonto -

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

ret skulle uppflyttas till klass 31. Statens lönenämnd framhöll i sitt utlåtande,
alt med uppflyttningen borde anstå ett år i avbidan på att kontorets
samtliga underavdelningar trätt i full verksamhet. Förslaget vann ej heller
statsmakternas bifall. De skäl, som förestavat statsmakternas beslut, kvarstå
icke efter den 1 juli 1950. Med hänsyn härtill anser styrelsen, att uppflyttningen
då bör ske.

Såsom personalledare vid bangårdspostkontoret tjänstgör en kontrollör.
Personalstyrkan uppgår till omkring 400 funktionärer. På grund av arbetsuppgifternas
art fordras specialutbildning för en stor del av personalstyrkan.
Utbildningen av vikarier och förstärkningspersonal måste planläggas
med omsorg. Den centrala personaldirigeringen kräver, att personalledaren
behärskar organisationen av arbetet vid postkontorets samtliga avdelningar
och expeditioner samt äger kännedom dels om de speciella krav, som måste
ställas på befattningshavarna, dels ock om de olika funktionärernas kvalifikationer.
Arbetsmängden vid postkontoret företer betydligt större fluktuationer
än vid andra postkontor. Sålunda kan nämnas, att postkontoret under
jul- och nyårsperioderna sysselsätter omkring 2 000 man. Personalledaren
är närmast ansvarig för personalanskaffningen och personaldirigeringen.
De göromål, som åvila honom, få bedömas såsom särskilt kvalificerade
och ansvarsfulla. Under första halvåret 1950 kommer sorteringen och expedieringen
av från Stockholm avgående brev- och värdepost att överflyttas
till Stockholms bangårdspostkontor. Personalstyrkan vid postkontoret kommer
därefter att normalt uppgå till omkring 650 funktionärer.

Vid postkontoret Göteborg 1 behandlas utlandsposten inom två särskilda
avdelningar, brevposten inom en utrikes brevavdelning och paketposten
inom en utrikes paketexpedition. Utrikes brevavdelningen utgör en självständig
avdelning med en kontrollör såsom föreståndare. Utrikes paketexpeditionen
sorterar under postkontorets paketavdelning, som också förestås
av en kontrollör. Uppdelningen på två olika avdelningar av utlandspostens
behandling har visat sig mindre lämplig. Det är därför avsett att i samband
med viss omdisponering av postkontorets lokaler under första halvåret
1950 till utrikes brevavdelningen överflytta de arbetsuppgifter beträffande
paketutväxlingen med utlandet, som f. n. handläggas inom paketavdelningens
utrikesexpedition.

Det administrativa arbetet i samband med utlandspostens behandling och
expediering åvilar till huvudsaklig del kontrollören å utrikes brevavdelningen.
På grund av de täta båtfmbindelserna mellan Göteborg och utlandet
äro dessa arbetsuppgifter av betydande omfattning. Föreståndaren för
utrikes brevavdelningen måste upprätthålla daglig kontakt med rederier och
båtbefäl för överläggningar och förhandlingar angående båtlägenheter o. d.
På honom ankommer att ordna de lokala transporterna mellan postkontoret
och de postförande båtarna. I hans arbetsuppgifter ingår också anskaffandet
ay extra utrymmen för järnvägspostbefordringen av transiterande
postsändningar från utlandet. Vidare åligger det honom att granska och
attestera räkningar från rederier. Ersättningen för postföring å fartyg, an -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

* ■ *< ( ; i.'' , 4 \ S j * * f» . V

komna till och avgångna från Göteborg, uppgick år 1946 till 1 054 077 kronor,
år 1947 till 1 848 007 kronor och år 1948 till 1 928 381 kronor. Utöver
nyssnämnda speciella arbetsuppgifter i samband med båttfafiken har kontrollören
att ombesörja viktigare skriftväxling samt upprätta för avräkningar
med främmande postförvaltningar nödvändiga och från ekonomisk
synpunkt betydelsefulla uppgifter och sammanställningar. Störa krav måste
ställas på hans kunnighet och erfarenhet samt förmåga att bemästra de
situationer, som uppkomma vid trafikrubbningar o. d. Hans arbetsuppgifter
äro sålunda redan nu av mycket kvalificerad natur. Då efter sammanslagningen
av postkontorets båda utrikesexpeditioner även ledningen och
övervakningen av det arbete, som f. n. fullgöres å paketavdelningens utrikesexpedition,
kommer att åvila föreståndaren för den omorganiserade utrikesavdelningen,
komma dennes arbetsuppgifter att bliva så ansvarsfulla
och omfattande, att de enligt styrelsens uppfattning väl motivera tjänstens
placering i förste kontrollörs grad.

Statens löncnämnd.

Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag ha icke föranlett något särskilt
uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

Jag vill erinra att 1946 års klassificeringskommitté, vars förslag ligger till
grund för nu gällande klassificering av trafikanstalterna vid postverket,
förklarade sig anse, att skäl talade för att Stockholms bangårdspostkontor
hänfördes till klass 31. Kommittén framhöll dock, att postkontoret i avvaktan
på att dess organisation slutgiltigt genomförts borde placeras i klass 29.
Samma ståndpunkt har intagits av statsmakterna. Såsom generalpoststyrelsen
anfört beräknas postkontoret vara slutligt organiserat till den 1 juli
1950. Med hänsyn härtill anser jag mig bära tillstyrka, att den ifrågasatta
uppflyttningen genomföres vid denna tidpunkt.

Även förslagen om uppflyttning av två kontrollörer till förste kontrollörer,
vilka förslag sammanhänga med organisatoriska förändringar, anser
jag mig böra tillstyrka. Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma
att meddela beslut om minskning av antalet kontrollör stjänster i Ca 23
med två.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har framlagt
ett på särskild utredning inom postverket grundat förslag till klassificering
av föreständarskapet för postkupéer, innebärande bl. a. att tjänstebenämnirigen
kupémästare skulle införas i Ca 17 och Ca 19 samt tjänstebenämningen
förste kupémästare uteslutas i Ca 16. Vidare har styrelsen
föreslagit uppflyttning av dels föreståndarna för postkontoren Falkenberg
och Lidingö 1 från postmästare i Ca 25 resp. Ca 23 till postmästare i Ca 27
resp. Ca 25, dels ock föreståndaren för postverkets undervisningsanstalt från
förste byråsekreterare i Ca 29 till byrådirektör i Ca 31.

Statens lönenämnd har beträffande de tjänsteförändringar, som samman -

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

hänga med postkupéernas klassindelning, ävensom den ifrågasatta uppflyttningen
i lönegrad av tjänsten såsom föreståndare för postverkets undervisningsanstalt
framhållit, att dessa spörsmål synas ha ett visst samband med
1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete. Med utgångspunkt från nu
vid postverket i allmänhet gällande lönegradsplaceringar har lönenämnden
dock icke något att invända mot bifall till förslagen i denna del. Beträffande
förslaget om uppflyttning av föreståndaren för postkontoret i Falkenberg
finner lönenämnden, att rörelsestegringen vid postkontoret knappast visat
sådan stabilitet, att uppflyttningen för närvarande bör ske.

För egen del anser jag att med den slutliga prövningen av styrelsens
förslag om inrättande av tjänster såsom kupémästare i Ca 17 och Ca 19 bör
anstå till dess 1949 års tjänsteförteckningskommitté avslutat sitt arbete.
Då emellertid de med tjänsternas inrättande sammanhängande organisationsförändringarna
äro angelägna ur rationaliseringssynpunkt, har jag för
avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs
arbete medgiva, att extra ordinarie kupémästartjänster inrättas
i nämnda lönegrader. I övrigt föranleda styrelsens ifrågavarande förslag
icke annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är
beredd att tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat böra följande
ändringar vidtagas i personalförteckningen, nämligen ökning av antalet
postmästare i Ca 31 från 3 till 4, minskning av antalet postmästare i
Ca 29 från 30 till 29, ökning av antalet postmästare i Ca 27 från 48 till 50
samt ökning av antalet förste kontrollörer i Ca 25 från 56 till 59.

Telegrafverket.

Inrättande av 1 förste kontrollörs- och 1 ingenjörstjänst i Ca 25 samt utbyte
av 1 byråingenjörstjänst i Ca 29 mot radio ingenjörstjänst i samma lönegrad
och 1 telegrafkommissarietjänst i Ca 29 mot trafikinspektörstjänst i samma
lönegrad. Förste kontrollörstjänsten avses för ekonomibyråns kassa- och
bokföringsavdelning; ingenjör stjänsten för televerkstaden i Sundsvall. De till
utbyte föreslagna tjänsterna äro placerade vid Stockholms rundradiocentral
resp. Göteborgs station.

Telegrafstyrelsen.

Den allmänna ökningen av telegrafverkets rörelse, omläggningen av kapitalbudgeten
samt källskattesystemets införande ha medfört en väsentlig stegring
av de mera kvalificerade arbetsuppgifterna å ekonomibyråns kassa- och
bokföringsavdelning, samtidigt som avdelningens arbete i sin helhet avsevärt
ökats. Det har på grund härav blivit nödvändigt att å avdelningen
fr. o. m. den 1 maj 1948 inrätta en ny extra ordinarie befattning, vilken
med hänsyn till arten av de med densamma förenade göromålen funnits
böra placeras i förste kontrollörs grad. Ifrågavarande extra ordinarie förste

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 194-

kontrollör, vilken är avdelningsföreståndarens närmaste man och ställföreträdare,
har övertagit vissa av dennes åligganden, varjämte åt honom anförtrotts
att svara för det av källskattesystemet föranledda betydande arbetet
å avdelningen. Det åligger honom sålunda — förutom att biträda avdelningsföreståndaren
med vissa löpande göromål — att helt ansvara för och
övervaka arbetet med avdelningens avlönings-, skatte- och pensionsärenden,
vilket arbete berör ca 1 000 anställda och 5 000 pensionärer.

Vid televerkstaden i Sundsvall handhar en extra ordinarie ingenjör i 25
lönegraden närmast under platschefen den driftstekniska ledningen av verkstadens
arbeten. Av denne ingenjör kräves god organisationsförmåga och
kännedom om moderna arbetsmetoder, varjämte han måste vara väl insatt
i frågor rörande verktyg och maskiner. Verkstaden sysselsätter f. n. ca
200 personer, vilket antal beräknas successivt stiga till ca 600. Tjänstemannen
ifråga, som är född 1916, antogs i telegrafverkets tjänst 1939 och, efter
ett 8 månaders uppehåll i anställningen, ånyo 1941. Han antogs till extra ordinarie
ingenjör i 23 lönegraden 1944 och till extra ordinarie ingenjör i 25
lönegraden den 1 februari 1946.

Såsom föreståndare för Stockholms rundradiocentral är placerad en byråingenjör
i Ca 29. Med hänsyn till arten av de med tjänsten förenade göromålen
bör denna förändras till radioingenjör stjänst i samma lönegrad.

I Göteborg ha sedan gammalt centraltelefonstationen och telegrafstationen
utgjort två i förhållande till varandra fristående förvaltningsenheter. Telefonstationen
förestås av en telefondirektör (Ca 33), medan som föreståndare
för Göteborgs telegrafstation fungerat en telegrafkommissarie i Ca 29 (tidigare
telegrafdirektör). Den senaste innehavaren av telegrafkommissarietjänsten
avgick med pension den 1 april 1949, och befattningen har därefter
hållits vakant i avvaktan på resultatet av en såsom ett led i den fortlöpande
rationaliseringsprocessen inom telegrafverket igångsatt utredning rörande
möjligheterna att förenkla arbets- och befälsförhållandena vid telegrafstationen.
Ifrågavarande utredning, som nu är avslutad, har givit vid handen,
att ett samordnande av telegrafstationens förvaltning med telefonstationens
skulle medföra icke obetydliga besparingar och en förenkling av arbetsrutinen.
Med anledning härav har styrelsen bestämt, att ledningen av
Göteborgs telegrafstations förvaltning skall fr. o. m. den 1 januari 1950 åvila
telefondirektören i Göteborg. Telegrafstationen kommer sålunda att i
fortsättningen utgöra en del av den under telefondirektörens befäl stående,
sammanslagna Göteborgs station. Den befattningshavare, som närmast under
telefondirektören har att svara för ledningen av arbetet å telegrafavdelningen
av Göteborgs station, bör med hänsyn till arten och omfattningen av
honom åvilande arbetsuppgifter placeras i överkontrollörs grad, d. v. s. Ca 27.
Den vakanta telegrafkommissarietjänsten i Ca 29 i Göteborg bör sålunda icke
återbesättas. Emellertid föreligger ett starkt behov att bereda föreståndaren
för riksavdelningen vid telefonstationen i Göteborg, vilken befattning sedan
år 1939 är placerad i överkontrollörs grad, en mot befattningens vikt och
karaktär bättre svarande, förhöjd tjänsteställning. Styrelsen föreslår, att

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

för detta ändamål telegrafkommissarietjänsten ifråga förändras till trafikinspektörstjänst
i Ca 29 och överflyttas till riksavdelningen å telefonstationen.
Vid bifall härtill kan den ledigblivande överkontrollörstjänsten å riksavdelningen
disponeras för föreståndarbefattningen å telegrafavdelningen.

Statens lönenämnd.

Vad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit har icke föranlett något särskilt
uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

Den föreslagna samordningen av telegraf- och telefonstationernas i Göteborg
förvaltning synes mig väl motiverad. Jag tillstyrker därför det föreslagna
utbytet av en telegraf kommissarietjänst i Ca 29, avsedd för föreståndaren
för telegrafstationen, mot en trafikinspektörstjänst i samma lönegrad,
avsedd för föreståndaren för telefonstationens riksavdelning. Den härvid lediga
överkontrollörstjänsten bör i enlighet med styrelsens förslag disponeras
för den befattningshavare, som närmast under telefondirektören har att svara
för ledningen av arbetet å den sammanslagna stationens telegrafavdelning.

Jag anser mig även böra tillstyrka, att de föreslagna förste kontrollörsoch
ingenjörstjänsterna i Ca 25 inrättas samt att byråingenjör stjänsten i
Ca 29 vid Stockholms rundradiocentral utbytes mot en radioingenjörstjänst
i samma lönegrad.

Uppflyttning av 1 ingenjör från Ca 23 till byråingenjör i Ca 29, 3 ingenjörer
från Ca 23 till linjeingenjörer i Ca 29, 1 förste kontrollör från Ca 25 till
överkontrollör i Ca 27 och 1 kontrollör från Ca 23 till förste kontrollör i Ca 25
samt nedflyttning av 1 telegrafkommissarietjänst från Ca 27 till Ca 25. Den
till uppflyttning till byråingenjör föreslagne ingenjören är placerad på tekniska
byråns stationsavdelning. De tre till uppflyttning till linjeingenjörer
föreslagna ingenjörerna äro placerade vid distriktsbyrån i Norrköping resp.
distriktsbyrån i Sundsvall och ingenjörskontoret i Karlskrona. Den föreslagne
överkontrollören är placerad vid Stockholms telefonstations riksavdelning
och förste kontrollören vid Göteborgs stations riksavdelning.
Telegrafkommissarietjänsten avses för föreståndaren för Filipstads station.

Telegrafstyrelsen.

På tekniska byråns stationsavdelning finnes inom sektionen för automatiska
storstationer en underavdelning för Stockholms och Göteborgs stationer,
vilka sistnämnda genom såväl storlek som art skilja sig från landets
övriga anläggningar men sinsemellan äro väsentligen lika i uppbyggnad.
Pä denna underavdelning handläggas ärenden rörande automatiska telefonstationer
för abonnenterna inom Stockholms nätgrupp samt inom Göteborgs
innerstationsområde och förortsområde. Antalet telefonapparater inom
de av underavdelningens verksamhet berörda områdena, vilket den 1 januari
1940 utgjorde i runt tal 284 000, hade den 1 januari 1949 stigit till

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

495 000, innebärande en ökning av apparatantalet inom berörda områden
med mer än 70 %. Arbetsuppgifterna ha emellertid ökat icke enbart på
grund av arbetsområdets kvantitativa tillväxt utan även genom ständigt
stigande teknisk komplikation hos anläggningarna, särskilt i samband med
den halvautomatiska rikstrafikens införande och den påbörjade helautomatiseringen
av fjärrtelefontrafiken. På grund av den allmänna ökningen
av arbetsuppgifterna inom sektionen ha vidare allt fler ärenden överlämnats
av sektionsföreståndaren till underavdelningen för mera självständig
handläggning. Underavdelningens föreståndare, vilken är ordinarie ingenjör
i Ca 23, antogs fr. o. m. den 1 januari 1947 till extra ordinarie byråingenjör
och bör nu beredas ordinarie anställning i byråingenjörsgraden.

Vid envar av distriktsbyråerna i Norrköping och Sundsvall finnes en
ingenjör i Ca 23 som närmaste medhjälpare till och ställföreträdare för
distriktsingenjörcrna å resp. byråer. De måste i denna egenskap vara kompetenta
att bestrida alla på distriktsingenjören ankommande göromål. Befattningshavaren
å distriktsbyrån i Norrköping har därjämte såsom egna
arbetsuppgifter att omhänderha automatiserings- och kablifieringsutredningar,
rationaliseringsärenden och frågor rörande utbildning av den tekniska
personalen inom distriktet m. m. Åt befattningshavaren å distriktsbyrån
i Sundsvall har för självständig handläggning anförtrotts övervakningen
av distriktets anläggnings- och underhållsarbeten ur transmissionsteknisk
synpunkt, speciellt i fråga om blankledningar och bärfrekvenssystem
på dylika ledningar, att uppgöra förslag till landskabelanläggningar,
att behandla ärenden rörande teleanläggningar för militära ändamål
m. m. Den 1 juli 1945 förordnades ifrågavarande ingenjörer till extra ordinarie
i 27 lönegraden och den 1 januari 1947 till extra ordinarie i 29 lönegraden.

Ingenjören i Ca 23 vid ingenjörskontoret i Karlskrona, vilken sedan den
1 januari 1947 är extra ordinarie i 29 lönegraden, är sektionsföreståndarens
(förste sektionsingenjör) ställföreträdare och närmaste man. Sektionens
utveckling ävensom det förhållandet, att sektionsföreståndarens tid till
stor del tages i anspråk för tjänsteresor inom sektionen, har nödvändiggjort
överflyttning för självständig handläggning genom den här berörde
ingenjörens försorg av en betydande del av föreståndarens arbetsuppgifter.
Åt honom har sålunda uppdragits att planlägga och övervaka större automatiserings-
och stationsarbeten, att utföra kvalificerade ekonomiska, organisatoriska
och tekniska utredningar av skilda slag, att handlägga ärenden
rörande fastigheter och andra telegrafverkets lokaler m. m.

Vid Stockholms telefonstations riksavdclning, vilken förestås av en trafikinspektör
i Ca 29, är det egentliga trafikarbetet organiserat på två avdelningar,
utlandsavdelningen och inländska avdelningen. Medan den förstnämnda
avdelningen ledes av en överkontrollör (Ca 27), har en förste kontrollör
(Ca 25) att närmast under trafikinspektören svara för göromålens
behöriga gång å inländska avdelningen. Trafikens oavlåtliga och snabba
tillväxt och den fortlöpande rationaliseringen av metoderna för trafikens

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 194.

avveckling har nödvändiggjort, att trafikinspektörens båda nyssnämnda
medhjälpare ålagts att mera självständigt handha den allmänna ledningen
av resp. avdelningar och att därvid fatta erforderliga avgöranden i uppkommande
frågor. Förste kontrollören å inländska avdelningen åvilar sålunda
— förutom de direkt arbetsledande uppgifterna å denna avdelning
— att bedöma och på eget ansvar besluta i ofta mycket betydelsefulla trafikala
angelägenheter. I hans åligganden ingår vidare att med biträde av
nio vaktföreståndare leda utbildningen av telefonistpersonalen, såväl den
grundläggande utbildningen av till riksavdelningen nykommen personal
som vidareutbildningen av personal för tjänstgöring i mera krävande expeditionsplatser.
För att belysa omfattningen av denna arbetsuppgift må nämnas,
att under den sistförflutna 5-årsperioden i medeltal per år 430 telefonister
utbildats för tjänstgöring å riksstationens olika avdelningar. Befattningshavaren
ifråga ansvarar dessutom för den fortlöpande expeditionsövervakning,
som sker genom kontrolltagning. Han har att med utgångspunkt
från föreliggande kontrollresultat fatta beslut om repetitionsövning
för telefonister, som uppvisa bristande färdighet i sitt arbete m. m. Denna
övervakning, vilken gäller samtliga inemot 1 800 expeditörer å riksavdelningen
(således även de å utlandsavdelningen), är av största betydelse för
ernåendet av ett gynnsamt driftresultat och en god kundservice, och uppgiften
ställer på sin utövare de största krav med avseende å omdöme och
befälsegenskaper. Den här ifrågavarande förste kontrollören har därjämte
att på basis av fortlöpande trafikstatistik m. m. uppgöra förslag beträffande
de skilda trafikvägarnas dimensionering.

Såsom befäl vid Göteborgs stations riksavdelning tjänstgör närmast under
avdelningens föreståndare två kontrollörer. Den kraftiga utvecklingen
av trafikarbetet å avdeiningen under senare år ävensom den pågående ralionaliseringen
av metoderna för trafikens avveckling har gjort det nödvändigt
att på en av de båda kontrollörerna överflytta vissa betydelsefulla
uppgifter för mera självständig handläggning. Denne kontrollör, vilken tilllika
fungerar som avdelningsföreståndarens ställföreträdare, har sålunda
att bl. a. handlägga frågor rörande stationsutrustningen och angående ledningsfördelningen
i expeditionsborden, att med hänsyn till det förefintliga
ledningsbehovet utarbeta förslag beträffande dimensioneringen av nya samlalsförbindelser,
att svara för personaldispositioner och vaktlistor samt att
besörja ärenden rörande utlandstrafiken m. m. Ett rätt handhavande av
de arbetsuppgifter, som åvila denne befattningshavare, är av största betydelse
såväl för expeditionsstandarden å riksavdelningen som för det ekonomiska
resultatet av denna avdelnings verksamhet.

På förslag av styrelsen upptog Kungl. Maj :t i den från och med den 1 januari
1950 gällande personalförteckningen för tjänster i högst Ca 23 en ny
telegraf kommissarietjänst i nämnda lönegrad. Enligt styrelsen hade det befunnits
nödvändigt att vidtaga en uppdelning av Filipstads centralstationsområde
för att säkra en fullgod ledning och övervakning av trafikarbetet
inom detta vidsträckta område. I sådant syfte komme i samband med förestående
automatisering av vissa telefonstationer att från Filipstads central -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

stationsområde avskiljas Uddeholms och Sysslebäcks taxeområden och av
dessa bildas ett nytt centralstationsområde med centralstationen förlagd
till Hagfors. Den nya telegraf kommissarietjänsten avsågs för föreståndaren
för Hagfors station. För närvarande tillhör Filipstads station klass 27. Stationens
poängtal, beräknat enligt de av 1946 års klassificeringskommitté angivna
grunderna, synes komma att ligga mellan 600 och 650, varför stationen
bör hänföras till klass 25. Den sänkning i grad av telegrafkommissariebefattningen
i Filipstad, som sålunda blir en följd av inrättandet av den nya centralstationen
i Hagfors, kan lämpligen genomföras den 1 juli 1950. Den nuvarande
innehavaren av befattningen pensioneras nämligen den 1 maj 1950,
och styrelsen ämnar därefter hålla tjänsten vakant under återstoden av första
halvåret 1950.

Statens lönenämnd.

Beträffande förslagen under denna och nästa punkt har lönenämnden med
utgångspunkt från de inom telegrafverket f. n. tillämpade lönegradsplaceringsnormerna
funnit desamma i och för sig motiverade. Huruvida med
hänsyn till den av statsmakterna eftersträvade lönestabiliseringen eller den
pågående allmänna tjänsteförteckningsrevisionen återhållsamhet bör iakttagas
vid förslagens genomförande undandrar sig lönenämndens säkra bedömande.

Departementschefen.

Utöver de förslag, för vilka jag här redogjort, har telegrafstyrelsen begärt
uppflyttning i högre lönegrad av ett betydande antal tjänster. Jag återkommer
härtill under nästa punkt. Det är klart att ett bifall i full utsträckning
till styrelsens förslag icke skulle väl överensstämma med de allmänna riktlinjer,
som i lönestabiliseringssyfte tillämpats inom statsförvaltningen i övrigt
under höstens budgetarbete. I vissa fall skulle därjämte risk för föregripande
av pågående tjänsteförteckningsrevision föreligga. Med hänsyn härtill
är jag beredd att tillstyrka styrelsens förslag endast i de fall, då till grund
för förslagen ligga organisatoriska förändringar eller då till uppflyttning
föreslagen tjänsteman under längre tid varit extra ordinarie i den lönegrad,
till vilken uppflyttning föreslås. Från denna utgångspunkt tillstyrker
jag uppflyttning av en ingenjör från Ca 23 till byraingenjör i Ca 29, tre
ingenjörer från Ca 23 till linjeingenjörer i Ca 29, en förste kontrollör från
Ca 25 till överkontrollör i Ca 27 och en kontrollör från Ca 23 till förste
kontrollör i Ca 25.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut om
minskning av antalet ingenjörer i Ca 23 med 4 och antalet kontrollöier i
samma lönegrad med 1.

Den av styrelsen föreslagna nedflyttningen av föreståndarejänsten för Filipstads
station från Ca 27 till Ca 25 föranleder icke någon erinran från min
sida.

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

'' . ‘it . , ‘ : \ ’■ . i \ * • ‘ . j '' : . -

Av departementschefen avstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har vidare föreslagit
uppflyttning av dels 3 förrådsintendenter från Ca 27 till Ca 29, dels
telegrafkommissarien vid Lunds station från Ca 27 till Ca 29, dels 1 överkontrollör
vid Malmö station från Ca 27 till trafikinspektör i Ca 29, dels
telegrafkommissarien vid Lycksele station från Ca 25 till Ca 27, dels 1 byråsekreterare
på tekniska byråns allmänna avdelning från Ca 24 (Ce 27) till
förste byråsekreterare i Ca 27, dels 1 ingenjör på samma byrås transmissionsavdelning
från Ca 25 (Ce 27) till Ca 27, dels 4 kontrollörer, en på driftsbyrån,
en vid Stockholms telefonstation, en vid Eskilstuna station och en vid
Växjö station, från Ca 23 till förste kontrollörer i Ca 25, dels 1 kontrollör vid
Stockholms telegrafstation från Ca 23 (Ce 25) till förste kontrollör i Ca 25,
dels ock 6 ingenjörer, en på driftsbyråns rationaliseringsavdelning, en vid
tekniska byråns provningsanstalt, en på samma byrås stationsavdelning, en
vid kabelkontoret, en på förrådsbyråns bilavdelning och en på samma byrås
tekniska avdelning, från Ca 23 (Ce 25) till Ca 25.

Beträffande statens lönenämnds utlåtande får jag hänvisa till redogörelsen
under föregående punkt.

För egen del finner jag under hänvisning till vad jag under nämnda punkt
anfört styrelsens förslag icke föranleda annat uttalande från min sida än
att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
följande ändringar vidtagas i personalförteckningen, nämligen ökning av
antalet linjeingenjörer i Ca 29 från 28 till 31, ökning av antalet radioingenjörer
i Ca 29 från 5 till 6, minskning av antalet telegrafkommissarier i Ca 29
från 22 till 21, ökning av antalet trafikinspektörer i Ca 29 från 7 till 8,
minskning av antalet telegrafkommissarier i Ca 27 från 22 till 21, ökning
av antalet överkontrollörer i Ca 27 från 14 till 15, ökning av antalet förste
kontrollörer i Ca 25 från 25 till 26, ökning av antalet ingenjörer i Ca 25
från 33 till 34 och ökning av antalet telegraf kommissarier i Ca 25 från 31
till 32.

Statens järnvägar.

Inrättande av 1 distriktschefstjänst i Cp 15, 1 byråingenjörs- och 1 förste
byråsekreterartjänst i Ca 29, 1 ingenjörstjänst i Ca 27, 1 ingenjörstjänst i Ca
25 samt 2 byråassistent- och 1 byråsekreterartjänst i Ca 24. Distriktschefstjänsten
avses för sjunde distriktet. Av de föreslagna tjänsterna i Ca 29 är
byråingenjörstjänsten avsedd för bantekniska byråns husbyggnadsavdelning
och förste byråsekreterartjänsten för biltrafikbyrån. Av ingenjör stjänsterna
avses den i Ca 27 för elektrotekniska byråns signalavdelning och den i Ca 25
för huvudverkstaden i Tomteboda. Byråassistenttjänsterna äro avsedda för
sjunde resp. femte distriktskanslierna och byråsekreterartjänsten för godstrafikbyråns
transportavdelning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

13

Järnvägsstyrelsen.

Den 1 juli 1948 införlivades med statens järnvägar hela det till trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle hörande järnvägsnätet om sammanlagt
1 317 km längd. I samband härmed medgav Kungl. Maj :t genom beslut
den 14 maj 1948, att ett provisoriskt distrikt, benämnt sjunde distriktet och
med visst undantag omfattande nämnda järnvägslinjer, finge inrättas, varjämte
Kungl. Maj :t genom skilda beslut förordnat en tjänsteman att mot
åtnjutande av vikariatslön upprätthålla en distriktschefsbefattning. Orsaken
till provisoriet var den, att den då pågående utredningen rörande statens
järnvägars organisation icke var slutförd, varför man ville avvakta
vad denna utredning kunde komma att föreslå beträffande linjeorganisationen.
Sedan denna utredning nu avslutat sitt arbete och i sitt betänkande
enhälligt uttalat sig för ej blott ett bibehållande av distriktschefsinstitutionen
utan även ett utökande av distriktens och därmed distriktschefernas
antal till tretton, torde det icke råda något tvivel om att distriktens antal
kommer att alltjämt utgöra minst sju. Det må förtjäna omnämnas, att i
ett på sin tid inom styrelsen uppgjort utkast till distriktsindelning vid fullbordat
förstatligande av de enskilda järnvägarna räknades med ett distriktsantal
av åtta såsom det lägsta, som vore tänkbart med hänsyn till
distriktens storlek. Även om det nuvarande sjunde distriktets omfattning
kan komma att bliva förändrat i och med ytterligare införlivande av enskilda
järnvägar eller genom en ändrad organisation på grund av utredningens
förslag, finnes dock enligt styrelsens mening icke längre någon anledning
att vidmakthålla provisoriet med avseende på distriktschefsbefattningen.

Den betydande ökning av arbetsuppgifterna inom bantekniska byråns
husby g g nåd s av delning, som föranletts av statsbanenätets vidgade omfattning,
tillkomsten av husbyggnadsarbeten för nya uppgifter (exempelvis
verkstads- och garageanläggningar för biltrafik), det alltmer framträdande
behovet av förbättrade tjänstelokaler och personalbostäder m. m., har
under de senare åren kommit att ställa allt större krav på avdelningens
prestationsförmåga, vilket förhållande även medfört en besvärande eftersläpning
av projekteringsarbetet för planerade arbeten. Såvitt nu kan bedömas
är en ytterligare, ej oväsentlig ökning av avdelningens arbetsuppgifter
att förutse. Såsom framgått av styrelsens till Kungl. Maj :t ingivna
förslag angående anslag till nya byggnader och anläggningar m. m. föreligger
på åtskilliga platser behov av ny- eller ombyggnader av stationshus,
lokstations- och verkstadsanläggningar samt andra för trafikens ombesörjande
erforderliga husbyggnader. De skärpta krav på personallokaler, som
den nya arbetarskyddslagen ställer, komma vidare att föranleda ny- och
ombyggnadsarbeten i avsevärd omfattning. Härtill kommer den allmänt
omfattande förbättringen av statens järnvägars bostadsbestånd, varom förslag
framlagts av särskilt utsedda sakkunniga. En förstärkning av husbyggnadsavdelningens
arbetskrafter är därför enligt styrelsens mening av
behovet starkt påkallad, vilket även understrukits av nyssnämnda sakkun -

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

niga. Ej minst gäller detta befattningshavare i ledande ställning och för
mera krävande arkitektoniska uppgifter. På avdelningen finns sedan 14 år
anställd en arkitekt, nu ingenjör i Ca 27. Med hänsyn till de utökade arbetsuppgifter,
som redan pålagts och väntas att ytterligare komma att tillföras
avdelningen, har nämnde arkitekt efter hand fått allt mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Styrelsen anser det därför väl motiverat, att en byråingenjörsbefattning
inrättas å avdelningen. Den ingenjörsbefattning i Ca 27, som härigenom
väntas bliva ledig, är behövlig för tillgodoseende av rekryteringsbehovet
i vad avser kvalificerade arkitekter.

På biltrafikbyrån tjänstgör såsom närmaste man till och ställföreträdare
för byråchefen en extra ordinarie förste byråsekreterare i Ce 29, vilken befattning
han innehaft sedan den 1 juli 1946. Orsaken till att styrelsen hittills
icke begärt befattningens uppförande på ordinarie stat har varit, att styrelsen
— efter de inskränkningar i biltrafiken, som voro nödvändiga under
krigstiden — velat avvakta utvecklingen av denna trafik. Under de senaste
tio åren har den trafikerade våglängden successivt ökats från 5 377 till 22 185
km och antalet bilkilometer från 14,7 till 52,5 milj. Genom den ökning av statens
järnvägars billinjer, som sålunda ägt rum under en följd av år, har
emellertid nu bilrörelsen nått en sådan omfattning, att personaluppsättningen
på biltrafikbyrån icke kan tänkas undergå någon minskning. Även om
en omorganisation av biltrafiken enligt det av 1947 års järnvägsutredning
framlagda förslaget skulle komma till stånd, är dock behovet av den nu
ifrågavarande befattningen helt oberoende därav.

På elektrotekniska byråns signalavdelning erfordras ytterligare en ingenjör
i Ca 27. Denne skall huvudsakligen handlägga ärenden avseende planering
av nya och ändring av befintliga ställverk och linjeblockeringar. Han
skall vara kompetent att självständigt projektera anläggningar av detta slag
och kunna fungera som arbetsledare för en honom underställd personalgrupp.

Vid huvudverkstaden Tomteboda, som är statens järnvägars största med
avseende på mindre revision av personvagnar (f. n. 285 verkstadsarbetare
och ca 1 650 revisioner per år) utgöres verkstadsbefälet — bortsett från verkstadsföreståndaren
— av en ingenjör i Ca 23. Denne har att närmast under
verkstadsföreståndaren planera och leda arbetet vid verkstaden. Då under
de senare åren det alltjämt fortgående rationaliseringsarbetet åstadkommit,
att antalet arbetsobjekt per år vid verkstaden successivt kunnat ökas, har
allt större krav måst ställas på denna arbetsledare. Detta har isynnerhet
blivit fallet, sedan verkstaden i Tillberga tillförts huvudverkstaden Tomteboda,
varvid verkstadsföreståndaren måst uppdela sin tid mellan två ortsskilda
verkstäder, medförande att ifrågavarande ingenjör fått sig ålagda
såväl flera som framför allt mera ansvarsfulla och självständiga arbetsuppgifter.

På samtliga distriktskanslier utom vid sjunde distriktet finnas f. n. en befattning
som personalledare i Ca 24. På sjunde distriktskansliet upprätthålles
personalledarbefattningen av en tjänsteman på övergångsstat. Då styrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

15

är övertygad om att antalet distrikt vid statens järnvägar, oavsett resultatet
av pågående utredningar, icke kominer att understiga sju, anser styrelsen,
att en byråassistentbefattning i Ca 24 som personalledare nu bör inrättas
även på distriktskansliet vid sjunde distriktet. Detta innebär endast, att en
byråassistentbefattning i Ca 24 överföres från övergångs- till aktiv stat.

Biltrafiken vid femte distriktet har under efterkrigstiden kännetecknats
av en stark utveckling och utvidgning, särskilt genom nyorganisering av
det av statens järnvägar ägda Svenska Lastbilsaktiebolaget. Det har därför
varit nödvändigt att avdela en särskild tjänsteman på femte distriktskansliet
— direkt underställd distriktschefen — för handläggning av biltrafikärendena
samt för övervakning av biltrafikens skötsel. Sålunda beordrades en
stationsinspektor i Ca 23, tidigare länstrafikledare i Norrbottens län, att från
och med den 1 september 1947 tjänstgöra som ledare av distriktets biltrafik.
Nämnde tjänsteman har bl. a. till uppgift att övervaka statens järnvägars
biltrafik och att leda och organisera Svenska Lastbilsaktiebolagets verksamhet
inom det vidsträckta trafikområdet i övre Norrland, som beröres av
femte distriktet. Det åligger honom sålunda att inleda förhandlingar om förvärv
av enskilda billinj ef öretag och åkerirörelser, taga initiativ till startande
av beställningstrafik, kretskörning, ortskörning o. d. samt göra de utredningar,
som härför äro erforderliga, ävensom organisera samtrafik i önskvärd
omfattning med postverkets och andra billinjer. Vederbörande måste därför
äga ingående kännedom om trafik- och övriga lokala förhållanden i olika
delar av trafikområdet. Med hänsyn till de krav, som ställas på ledaren av
distriktets biltrafik, inrättade styrelsen från och med den 1 juli 1949 en e. o.
byråassistentbefattning i Ce 24 för tjänsten i fråga. Då bestående behov av
befattningen föreligger, synes det skäligt, att denna tjänst inrättas som ordinarie.

Arbetet på godstrafikbyråns transportavdelning ledes av en förste byråsekreterare
i Ca 30. Genom förstatligandet av enskilda järnvägar har arbetet
på byrån ökat avsevärt. En stor del av ökningen faller på transportavdelningen,
varigenom föreståndaren för denna avdelning icke hinner handlägga
alla ärenden av större betydelse. Bland sådana ärenden kunna nämnas
kvalificerade utredningar, som ligga utanför rutinen, exempelvis remisser,
kommittéförslag, sakkunnigeutlåtanden, över vilka byrån skall yttra sig,
ävensom byråns egna initiativärenden av större räckvidd samt ärenden, som
röra samarbetet i transportfrågor med utländska järnvägsförvaltningar.
När utlandstrafiken efter krigets slut återupptogs, befanns det önskvärt att
till en i hithörande problem väl insatt tjänsteman sammanföra de viktiga
uppgifter, som återuppbyggnaden och utvecklingen av godstrafiken med utlandet
förde med sig för godstrafikbyråns del. Det uppdrogs fördenskull år
1946 åt en tjänsteman att handlägga byråns utlandsärenden i deras väsentliga
delar. De s. k. utlandsärendena ha emellertid ökat i betydande omfattning
icke minst genom att nya internationella organ för nydaning inom godstransporttjänsten
tillkommit. Då den nu nämnde tjänstemannen, som numera
tillhör byråns vagnavdelning, icke ensam kunde medhinna behand -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

lingen av alla utlandsärenden, har en uppdelning av dessa ärenden måst
göras, så att de ärenden, som falla inom vagnavdelningens arbetsområde tillförts
denna avdelning, under det att de utlandsärenden, som beröra transportavdelningens
arbetsområde, tillförts transportavdelningen. Genom den
allmänna arbetsökning, som inträtt, dels genom statsbanenätets utvidgning,
dels genom ökningen av utlandsärendena, dels ock genom det allt större
behovet av att rationalisera godstransporttjänsten har det blivit nödvändigt,
att ge föreståndaren för transportavdelningen kvalificerad hjälp med
större och hela avdelningens arbetsområde sammanhängande ärenden. Styrelsen
anser, att en byråsekreterarbefattning bör inrättas för detta ändamål.

Statens lönenåmnd.

Vad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit har icke föranlett något särskilt
uttalande från lönenämndens sida.

Departementschefen.

De skäl, som järnvägsstyrelsen anfört till stöd för de föreslagna nya tjänsterna,
synas mig övertygande. Jag tillstyrker därför, att en distriktschefstjänst
i Cp 15, en byråingenjörs- och en förste byråsekreterartjänst i Ca
29, två ingenjörstjänster, en i Ca 27 och en i Ca 25, samt två byråassistentoch
en byråsekreterartjänst i Ca 24 inrättas. Liksom övriga distriktschefstjänster
bör den nu föreslagna tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av 1 byråsekreterare från Ca 24 till förste byråsekreterare i
Ca 27, verkstadskamrern från Ca 25 till förste byråsekreterare i Ca 27, 2 ingenjörer
från Ca 25 till Ca 27 och 1 ingenjör från Ca 23 till Ca 25. Byråsekreteraren
är placerad på godstaxebyråns utrikesavdelning. Verkstadskamrern
tillhör verkstadsbyrån. Av ingenjörerna äro de två förstnämnda placerade
på maskintekniska byråns elektroavdelning resp. Malmö lokstation och den
sistnämnde vid 20 bansektionen.

Järnvägsstyrelsen.

Arbetet på godstaxebyråns utrikesavdelning har, efter nedgång under andra
världskrigets sista år, på grund av den numera ökade godstrafiken med
utlandet, denna trafiks utsträckning till allt flera länder och genom upprättandet
av nya direkta godssamtrafikstaxor såväl med grannländerna som
med avlägsna länder, bl. a. Tjeckoslovakien, Ungern och Italien, blivit alltmera
omfattande, men framför allt av ständigt mera komplicerad och
grannlaga natur. Avdelningen, som under byråchefen närmast ledes av byrådirektören,
arbetar på fem underavdelningar: nordisk avdelning, »mellanvästeuropeisk»
avdelning, osteuropeisk avdelning, avdelning för fraktrestitutioner
och avdelning för fraktupplysningar. Som arbetsledare på vardera
av de båda förstnämnda avdelningarna finnes en byråsekreterare, på övriga
avdelningar tjänstemän i lägre lönegrader. Med hänsyn till att byrådirektören,
på grund av allt oftare förekommande internationella konferenser,
en stor del av året måste vistas på resor i utlandet liksom till det helt all -

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

17

männa behovet av ersättare inom utrikesavdelningens ledning, är det nödvändigt
att giva en av de fem underavdelningarnas arbetsledare större befogenheter
och ansvar än de övriga. Samtidigt måste självfallet större fordringar
ställas på honom. Han måste alltså såsom ställföreträdare för byrådirektören
vara beredd att härvid helt övertaga arbetsledarskapet för hela
utrikesavdelningen och att självständigt avgöra vissa ärenden eller, då det
gäller frågor av principiell eller prejudicerande natur, att föredraga dem
för byråchefen. Han bör också vara väl insatt i de allmänna fraktnedsättningsärendena,
som beröra olika länder och som på grund av frakt- och
konkurrensförhållandena i trafik med utlandet ofta äro av komplicerad och
grannlaga natur. Dels med hänsyn till dessa betingelser, dels till att ifrågavarande
tjänsteman åtminstone någorlunda bör kunna behärska engelska,
franska och tyska språken, synes hans tjänsteställning icke böra sättas
lägre än i Ca 27.

Såsom föreståndare för den till verkstadsbijrån centraliserade bokföringen
för statens järnvägars huvudverkstäder tjänstgör en verkstadskamrer i
Ca 25. Denna centralisering genomfördes år 1931, och föreståndaren har
allt sedan dess haft oförändrad löneplacering, å ordinarie stat dock endast
sedan 1937. Sedan sistnämnda år har verkstadsrörelsen ökat avsevärt. Sålunda
funnos då endast 7 verkstäder med ett sammanlagt arbetarantal av
omkring 3 000 man och en omslutning av omkring 23 milj. kronor per år
mot för närvarande 15 verkstäder med omkring 5 000 man och en omslutning
av omkring 75 milj. kronor. Härtill kommer den väsentliga utveckling
och förändring, som verkstäderna genomgått under denna tid på grund av
genomförd och alltjämt fortgående rationalisering av verkstadsdriften, vilket
nödvändiggjort ett smidigt anpassande av bokföringsarbetet och därmed
sammanhängande kostnadskalkylering efter utvecklingen för att i
första hand göra det möjligt att bedöma rationaliseringens ekonomiska resultat
och vidare lämna verkstadsledningen material för fortlöpande teknisk
och ekonomisk kontroll av verkstädernas drift samt planering och fördelning
av arbetsuppgifterna de olika verkstäderna emellan. För att bättre
kunna fylla nämnda uppgifter genomföres numera successivt vid verkstäderna
ett av 1943 års verkstadsdelegation till styrelsen framlagt förslag för
omläggning av verkstädernas bokföring och kostnadskalkylering, vilket såväl
kvalitativt som kvantitativt ökat arbetsbördan för ledaren av byråns
bokföringsavdelning, vilken är ansvarig för förslagets praktiska genomförande
och närmare övervakande. Med hänsyn till vikten och omfattningen
av de göromål, som sålunda numera påvila ledaren av verkstadsbyråns bokföringsavdelning,
och de störa krav, som härvid ställas på innehavaren av
denna befattning, finner styrelsen det synnerligen välmotiverat, att befattningen
placeras i Ca 27, lämpligen såsom förste byråsekreterare.

Till maskintekniska byråns elektrolokavdelning har under senare åren
hänförts en del elektrotekniska ärenden, som icke avse elektroloken utan
egentligen falla under motor-, personvagn- resp. godsvagnavdelningen. Den2
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 104.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

na »vagnelektriska avdelning» handlägger ärenden beträffande elektriska
anläggningar och utrustningar på vagnar och rälsbussar, såsom belysning i
personvagnar, värmeledning i personvagnar, utrustning för varmvattenanläggningar
i sovvagnar och barnkupéer, köksutrustning i restaurangvagnar
och kafévagnar, kylanläggningar i restaurangvagnar, fläktventilationsanläggningar
och luftkonditioneringsanläggningar i vagnar samt utrustning i
vissa specialvagnar och rälsbussar. Dessa uppgifter äro i och för sig synnerligen
svårlösta och bliva det ännu mer genom att den elektriska utrustningen
upphandlas från ett 40-tal olika leverantörer. Då det för de speciella
driftförhållanden, som äro rådande på ett järnvägsfordon, erfordras speciella
maskiner och apparater, åligger det den »vagnelektriska avdelningen»
att utarbeta ritningar och tillverkningsbestämmelser för dessa detaljer samt
att utföra kontrollprovningar och leveransbesiktningar. På äldre vagnar
måste anläggningarna moderniseras och förbättras för att uppfylla nutida
fordringar på belysning och uppvärmning. Dessutom erfordras regelbunden
skötsel och övervakning av anläggningarna för att dessa skola fungera tillfredsställande.
Detta arbete planlägges och hjälpmedel för provning och
kontroll utarbetas av den avdelningen. Som föreståndare för denna avdelning
inom byråns elektrolokavdelning fungerar en ingenjör i Ca 25. Med
hänsyn till det omfattande och självständiga arbete, som åligger denne
tjänsteman, anses det väl motiverat att för dessa arbeten inrättas en byråingenjörsbefattning.

Är 1946 uppdrog styrelsen åt fyra sakkunniga att utreda frågan om klassificeringen
av lokstationerna. Resultatet av utredningen innebar bl. a., att
föreståndaren för Malmö lokstation, vilken var placerad i Ca 25, borde erhålla
placering i Ca 27. Uppflyttningen motiverades av att lokstationen tillförts
nya arbetsobjekt genom utökning av antalet lok och elmotorvagnar.
Styrelsen har emellertid hittills icke ingivit någon framställning om dylik
höjning av nämnda tjänst med hänsyn till erhållna direktiv att iakttaga
återhållsamhet vid ifrågasatt inrättande av nya tjänster. Sedan de sakkunniga
avgåvo sitt förslag, har Malmö lokstation emellertid ytterligare utvidgats.
I anledning härav och med hänsyn jämväl till att avsevärda tillbyggnadsarbeten
äro planerade vid denna lokstation — bl. a. är det avsett att
väsentligt öka antalet motorvagnar därstädes — meddelade styrelsen föreståndaren
för ifrågavarande lokstation vikariatslöneförordnande såsom
ingenjör i Ca 27 från och med den 1 augusti 1949.

På de mest arbetstyngda bansektionerna äro närmaste männen till sektionsföreståndarna
placerade i Ca 25, medan motsvarande tjänstemän på
de mindre sektionerna äro placerade i Ca 23. 1938 års personalkommission
vid statens järnvägar, vars utredningar legat till grund för bedömandet av
denna fråga, hänförde 20 bansektionen till de mindre sektionerna med baningenjör
som föreståndare och ingenjör i Ca 23 som dennes närmaste man.
Sedan kommissionen verkställde sina utredningar, har emellertid sektionens
arbetsomfattning väsentligt ökats. I anledning härav hemställde styrelsen i
skrivelse den 31 december 1948 till Kungl. Maj :t om inrättande av en förste

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

baningenjörsbefattning vid 20 bansektionen. Framställningen bifölls och
befattningen höjdes den 1 juli 1949. Då de arbetsuppgifter, som åvila sektionsföreståndarens
närmaste man, även blivit av mera betungande och kvalificerad
art, anser styrelsen en höjning av dennes befattning till Ca 25 motiverad.

Statens lönenämnd.

Beträffande förslagen under denna och nästa punkt har lönenämnden
med utgångspunkt från de inom statens järnvägar f. n. tillämpade lönegradsplaceringsnormerna
funnit desamma i och för sig motiverade. Huruvida
med hänsyn till den av statsmakterna eftersträvade lönestabiliseringen
eller den pågående allmänna tjänsteförteckningsrevisionen återhållsamhet
bör iakttagas vid förslagens genomförande undandrar sig lönenämndens
säkra bedömande.

Departementschefen.

Utöver de förslag, för vilka jag här redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt
om uppflyttning av ett flertal tjänster till högre lönegrad. Jag återkommer
härtill under närmast följande punkt. På skäl, som jag närmare
utvecklat vid behandlingen av telegrafstyrelsens motsvarande förslag, anser
jag mig icke böra tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag i vidare mån än att
jag förordar, att en byråsekreterare och verkstadskamrern uppflyttas från
Ca 24 resp. Ca 25 till förste byråsekreterare i Ca 27, två ingenjörer från
Ca 25 till Ca 27 och en ingenjör från Ca 23 till Ca 25.

Beträffande de till uppflyttning till Ca 27 föreslagna ingenjörerna har
styrelsen hemställt, alt en, nämligen ingenjören på maskintekniska byråns
elektroavdelning, måtte uppflyttas till byråingenjör i Ca 29. Med hänsyn
bl. a. till de undersökningar, som för närvarande bedrivas av 1948 års personalkommission,
anser jag, att uppflyttningen tills vidare bör begränsas
till Ca 27.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde å Kungl. Maj:t få ankomma
att meddela beslut om minskning av antalet ingenjörer i Ca 23 med en.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har vidare
hemställt om inrättande av dels 1 byråchefstjänst i Ca 33 för en ny byrå,
benämnd utredningsbyrån, dels 1 byrådirektörstjänst i Ca 31 för elektrotekniska
byråns avdelning för telegraf och telefon, dels 2 förste byråingenjörstjänster
i Ca 30, en på bantekniska byråns husbyggnadsavdelning och en
på elektrotekniska byråns allmänna avdelning, dels 1 trafikinspektörstjänst
i Ca 29 på persontrafikbyrån, dels 1 ingenjörstjänst i Ca 27 på bantekniska
byråns geotekniska avdelning, dels ock 1 expeditionsföreståndartjänst i
Ca 24 för resebyråfilialen hos Nordiska Kompaniet i Stockholm.

Därjämte har styrelsen hemställt om uppflyttning av dels 3 förste byråingenjörer,
en på förrädsbyråns kemiska laboratorium, en på samma byrås
besiktningsavdelning och en på verkstadsbyrån, från Ca 30 till byrådirektörer
i Ca 31, dels 1 byråingenjör på verkstadsbyråns plancringsavdelning

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

trän Ca 29 till förste byråingenjör i Ca 30, dels 1 förste byråsekreterare på
persontaxebyråns reklamavdelning från Ca 29 till förste byråsekreterare i
Ca 30, dels 1 ingenjör på bantekniska byråns värme- och sanitetstekniska
avdelning trån Ca 27 till byråingenjör i Ca 29, dels 3 byråsekreterare, en på
godstaxebyråns inrikesavdelning, en på godstrafikbyråns vagnavdelning och
en på persontaxebyråns inländska avdelning, från Ca 24 (Ce 27) till förste
byräsekreterare i Ca 27, dels 2 ingenjörer, en vid huvudverkstaden i Malmö
och en vid huvudverkstaden i Notviken, från Ca 25 (Ce 27) till Ca 27, dels
1 ingenjör vid huvudverkstaden i Göteborg från Ca 25 till Ca 27, dels 7 underinspektörer
vid envar av stationerna Stockholm C, Göteborg C, Malmö C,
Hallsberg och Nässjö samt vid envar av rangerbangårdarna i Tomteboda och
Sävenäs från Ca 23 till expeditionsföreståndare i Ca 25, dels 1 ingenjör på
elektrotekniska byråns signalavdelning från Ca 23 till Ca 25, dels 1 lokmästare
vid lokstationen Gävle S från Ca 22 till Ca 25, dels 1 byråassistent på
bantekniska byrån från Ca 23 till byråsekreterare i Ca 24, dels 2 bokhållare,
en på persontaxebyråns reklamavdelning och en på persontrafikbyråns vagnavdelning,
från Ca 21 (Ce 24) till byråsekreterare i Ca 24, dels 1 byråassistent
på persontaxebyråns restitutionsavdelning från Ca 23 (Ce 24) till byråsekreterare
i Ca 24, dels ock 1 byråassistent på kontrollkontoret från Ca 23
till kontrollör i Ca 24.

Beträffande statens lönenämnds utlåtande får jag hänvisa till redogörelsen
under föregående punkt.

Med hänsyn till pågående strävanden att i befordringskarriären för civilingenjörer
undvika intill varandra liggande lönegrader anser jag mig icke
böra tillstyrka de bägge nya ordinarie förste byråingenjör stjänsterna i Ca 30.
Uå emellertid ett angeläget behov av nämnda tjänster synes föreligga, torde
hinder icke böra möta för järnvägsstyrelsen att, i avbidan på resultaten av
personalkommissionens och 1949 års tjänsteförteckningskommittés undersökningar,
inrätta tjänsterna som extra ordinarie i Ce 30. I övrigt finner jag
under hänvisning till vad jag under föregående punkt anfört styrelsens förslag
icke föranleda annat uttalande från min sida än att jag för närvarande
icke är beredd att tillstyrka desamma.

Nya tjänster i anledning av statsförvärv av enskilda järnvägar. I annat
sammanhang föreslås, att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands och
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägar den 1 juli 1950 införlivas
med statens järnvägar. Vid bifall härtill erfordras å ordinarie stat 1
baningenjör i Ca 29, 1 trafikinspektör i Ca 29, 1 stationsinspektor i Ca 25
och 1 byråassistent i Ca 24 samt å övergångsstat 1 maskiningenjör i Ca 29
och 1 förste byråsekreterare i Ca 27.

Av Kungl. Maj:t beslutad ändring i stationsklassificeringen. Enligt riksdagens
bemyndigande äger Kungl. Maj :t besluta bl. a. om uppflyttning av
station i klass i samband med motsvarande nedflyttning av annan station.
Sådant beslut skall anmälas för riksdagen.

Kung!. Maj:ts proposition nr 194.

21

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t den 29 december
1949 beslutat, att stationerna Sveg (tidigare klass 25) och Skelleftehamns
övre (tidigare klass 23) från och med den 1 januari 1950 skola tillhöra
klass 23 resp. klass 25.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
ökning av antalet distriktschefer i Cp 15 från 6 till 7, ökning av antalet baningenjörer
i Ca 29 från 12 till 13, ökning av antalet byråingenjörer i Ca 29
från 22 till 23, ökning av antalet förste byråsekreterare i Ca 29 från 6 till 7,
ökning av antalet trafikinspektörer i Ca 29 från 7 till 8, ökning av antalet
förste byråsekreterare i Ca 27 från 15 till 17, ökning av antalet ingenjörer i
Ca 27 från 28 till 31, ökning av antalet stationsinspektorer i Ca 25 från 42
till 43, uteslutning av verkstadskamrern i Ca 25 och ökning av antalet byråassistenter
i Ca 24 från 45 till 48.

I tjänsteförteckningcn skulle verkstadskamrer i Ca 25 uteslutas.

Statens vattenfallsverk.

Inrättande av 1 avdelningsdirektörstjänst i Cp 10. Befattningen är avsedd
för elektrobyggnadsbyrån, som förestås av en överingenjör i Cp 18.

Vattenfallsstyrelsen.

Elektrobyggnadsbyrån är för närvarande organiserad på följande kontor
och avdelningar, nämligen allmänna kontoret med provningsanstalten i Älvkarleby
(16 tjänstemän), upphandlingskontoret (21 tjänstemän), linjeavdelningen
(101 tjänstemän), ångtekniska kontoret (16 tjänstemän), första
stationskontoret (41 tjänstemän), andra stationskontoret (43 tjänstemän),
tertiärstationskontoret (5 tjänstemän), apparatkontoret (8 tjänstemän),
husbyggnadskontoret (15 tjänstemän) samt arkitektkontoret (8 tjänstemän).
Sammanlagda antalet tjänstemän utgör alltså 274. Härtill bör läggas vaktoch
städningspersonal m. fl., tillhopa 86 personer.

Under byrån sorterar dessutom stationsmontageavdelningen med 37 tjänstemän
och ett 150-tal arbetare. Den har ställning som byggnadsföretag och
förestås av en arbetschef.

överingenjören vid elektrobyggnadsbyrån har sålunda sammanlagt elva
föredragande. Dessa äro alltför många för att överingenjören skall hinna
effektivt leda, fördela och övervaka arbetet inom samtliga arbetsgrupper
samtidigt med att han fullgör de övriga omfattande åligganden, som äro förbundna
med tjänsten. En förenkling av organisationen har länge varit behövlig
och blivit nödvändig allteftersom arbetsbelastningen på. byrån ökat.
Därtill kommer att styrelsen genom de senaste årens pionjärarbete bland
annat med 380 kV kraftöverföringen Harsprånget—Hallsberg erövrat en
ledande ställning inom krafttekniken och därför måste i större utsträckning

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

än tidigare deltaga i det internationella arbetet på detta område. Detta medför
ökade arbetsuppgifter både för överingenjören och byrån i övrigt.

Den naturliga åtgärden för att rationalisera byråns organisation är att sammanföra
de sistnämnda sex kontoren i förenämnda uppräkning till en särskild
avdelning. Nämnda sex kontor utarbeta huvudsakligen konstruktioner
för kraft- och transformatorstationer. Denna organisationsändring har också
förordats av styrelsens rationaliseringsavdelning efter en under år 1948
genomförd undersökning. Byrån kommer härvid att omfatta följande kontor
och avdelningar, nämligen för utredningar allmänna kontoret med provningsanstalten
i Älvkarleby (16 tjänstemän), för inköp upphandlingskontoret
(21 tjänstemän), för konstruktion av linjer linjeavdelningen (101 tjänstemän),
för konstruktion av ångkraftanläggningar ångtekniska kontoret (16
tjänstemän) samt för konstruktion av generator- och transformatorstationer
stationsavdelningen (120 tjänstemän). Sammanlagda antalet tjänstemän blir
även nu 274. Som byggnadsföretag skulle under byrån bibehållas stationsmontageavdelningen
för montage av elektrisk utrustning i kraft- och transformatorstationer.

Genom denna organisationsändring reduceras antalet direkt föredragande
bos överingenjören från elva till sex samtidigt som de kontor, som äro sysselsatta
med stationskonstruktioner, bli fastare knutna till varandra. Dessa
kontor avses att tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. På längre sikt
torde emellertid en viss omfördelning av arbetsuppgifterna böra genomföras.

För chefen för den nybildade stationsavdelningen behöver en ny befattning
inrättas. Efter jämförelser med de nuvarande lönegraderna för liknande
befattningar inom elektrobyggnadsbyrån och vattenbyggnadstekniska byrån
föreslås, att tjänsten placeras i Cp 12. Innehavaren bör förordnas för viss
tid. Som tjänstebenäinning föreslås avdelningschef. Det förutsattes dock, att
det efter en tids erfarenhet av den nya organisationen kan visa sig motiverat
att höja lönegradsplaceringen och att detta kan bli fallet redan före utgången
av den första sexårsperioden.

Statens lönenämnd.

Lönenämnden har funnit vattenfallsstyrelsens förslag icke föranleda annan
erinran än att tjänsten tills vidare bör placeras i Cp 10 under tjänstebenämningen
avdelnin gsdirektör.

De partem en tschefen.

Den ifrågasatta ändrade organisationen av elektrobyggnadsbyrån synes
mig ändamålsenlig. Jag tillstyrker därför att den genomföres i enlighet med
vattenfallsstyrelsens förslag. Liksom lönenämnden anser jag, att den nya
befattning, som därvid erfordras, bör placeras i Cp 10. Tjänstebenämningen
bör vara avdelningsdirektör, vilken benämning redan finnes vid vattenfallsverket.
Innehavaren av den nya tjänsten bör tillsättas medelst förordnande
på viss tid.

23

Kunffl. Maj:ts proposition, nr 194.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har vidare
hemställt om uppflyttning av dels chefen för kommersiella byrån från Ca 33
till ekonomidirektör i Cp 14, dels cheferna för juridiska byrån resp. kanslibyrån
till kanslidirektörer i Cp 14, dels förrådsdirektören från Cp 10 till
Cp 14, dels chefen för rationaliseringsavdelningen från Cp 10 till Cp 14, dels
chefen för vattenbyggnadstekniska byråns regleringsavdelning från förste
byrådirektör i Ca 33 till överingenjör i Cp 14, dels chefen för driftbyråns
driftkontor från byrådirektör i Ca 31 till driftchef i Cp 10, dels ock 2 förste
byråsekreterare vid juridiska byrån från Ca 29 till Ca 30.

Statens lönenämnd har vid sin prövning av dessa förslag blivit övertygad
om att behov föreligger av en allmän översyn av lönegradsplaceringen för
de högre tjänsterna inom vattenfallsverket. För en sådan översyn talar bl. a.
den omständigheten, att å gällande personalförteckning för vattenfallsverket
finnas upptagna tjänster, hänförda till löneplan 2, i ej mindre än 8 olika
lönegrader; en differentiering som synes väl långt driven. Lönenämnden
förordar, att översynen sker beträffande tjänster i Ca 33 samt tjänster å
löneplan 2 vid den omprövning av löneställningen för sådana tjänster inom
statsförvaltningen i dess helhet, som lönenämnden förordat i utlåtande den
15 december 1949 över betänkande angående löneställningen för byråchefer
m. fl. högre tjänstemän inom statsförvaltningen, samt beträffande övriga
hithörande tjänster å löneplan 1 i samband med den pågående allmänna
t j änsteförteckningsrevisionen.

För egen del finner jag styrelsens ifrågavarande förslag icke föranleda
annat uttalande från min sida än att jag för närvarande icke är beredd att
tillstyrka desamma.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
i personalförteckningen antalet avdelningsdirektörer i Cp 10 ökas från 1
till 2.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Ivungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

1 :o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av riksdagen godkända
personalförteckningarna för post- och telegrafverken, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk vidtaga de ändringar,
jag i det föregående förordat;

2:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av
mig i det föregående förordad ändring;

3:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra
de tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt,
som vid genomförandet av förberörda förslag må erfordras.

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 194.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Dagmar lägerstad.

Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

501025