Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
1
Nr 186.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
i personalförteckningen för domänverket; given
Stockholms slott den 10 mars 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att byråchefs- och byrådirektörstjänsterna å domänstyrelsens
personalbyrå skola överföras å ordinarie stat. Tillika förordas,
att fyra nya jägmästartjänster skola inrättas. Sistnämnda tjänster äro
avsedda för fyra av domänstyrelsen tillskapade extra revir, vilka nu förvaltas
av extra eller extra ordinarie tjänstemän i jägmästares löneställning
och vilka anses böra förvandlas till permanenta revir.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 186.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa ändringar
i personalförteckningen för domänverket samt anför därvid.
Domänstyrelsens förslag.
I skrivelse den 3 januari 1950 har domänstyrelsen framlagt förslag till
vissa personalförändringar vid domänverket. Förslaget innebär i huvudsak,
att byråchefen, byrådirektören och biträdande ombudsmannen å personalbyrån
samt två förste byråsekreterare å försälj ningsbyrån och kameralbyrån
skola överföras å ordinarie stat. Samtidigt förordas att sistnämnda tre
tjänstemän skola erhålla tjänstebenämningen jägmästare. Vidare föreslås
att ytterligare fyra ordinarie jägmästartjänster, avsedda för lika många nya
revir, skola inrättas.
över förslaget ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket
och statens lönenämnd. Vidare har Statsvetenskapliga intresseförbundet
inkommit med en den 27 februari 1950 dagtecknad skrift
i ärendet.
Ur motiveringen till domänstyrelsens förslag må här återgivas följande.
Byråchefs- och byrådirektörs tjänsterna å personalbyrån.
Personalbyrån inrättades från och med den 1 juli 1946 och står under
ledning av en byråchef i lönegrad Ce 33. Denne är tillika ombudsman
för arbetarfrågor. Å byrån finnes därjämte bland annat en byrådirektör i lönegrad
Ce 31 för den direkta handläggningen av personalärenden.
Domänstyrelsen framhåller, att man med hänsyn till arten av byråchefens
tjänstgöring som styrelsens förhandlare i avtalsfrågor kunnat hysa tvekan,
huruvida han även skulle kunna handha ledningen av byrån i vad angår
personalfrågor på det sätt som uppgiften kräver. Erfarenheterna från de
gångna tre åren ge emellertid enligt styrelsens mening vid handen att så
kunnat ske. Byråchefen har visserligen icke kunnat personligen deltaga i
handläggningen av vissa personalärenden, men detta har ej heller varit erforderligt.
Dessa frågor ha nämligen varit av den art, att de lämpligen kun
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 186.
3
nät handläggas av byrådirektören i enlighet med riktlinjer, varom byråchefen
och byrådirektören varit eniga. Alla personalfrågor av principiell betydelse
eller särskild vikt ha självfallet handlagts i närvaro av byråchefen.
Den fullständiga samordning, som på detta sätt vunnits mellan personal- och
arbetarfrågor, är enligt styrelsen mycket fördelaktig, så mycket mer som de
båda nämnda ärendesgrupperna under senare år i vissa avseenden bedömas
efter likartade principer. Byrån har sålunda fungerat väl. Med hänsyn
härtill anser styrelsen anledning saknas att längre uppskjuta överförandet
av byråchefs- och byrådirektörstjänsterna till ordinarie stat.
Biträdande ombuds mannatjänsten å personalbyrån.
Denna tjänst har alltsedan den inrättades år 1945 varit placerad i lönegrad
Ce 29. Några särskilda kompetensföreskrifter rörande tjänsten äro icke
meddelade. De med tjänsten förenade göromålen bestå främst i att biträda
byråchefen å personalbyrån vid avtalsförhandlingar, att i betydande utsträckning
på byråchefens uppdrag i stället för denne företräda domänstyrelsen
vid lokala avtalsförhandlingar samt att självständigt handlägga frågor rörande
förtjänststatistiken. Då stadigvarande behov av tjänsten måste anses
föreligga, anser styrelsen, att denna liksom byråchefs- och byrådirektörstjänsterna
bör överföras till ordinarie stat. Samtidigt härmed bör tjänstebenämningen
ändras till jägmästare. Med hänsyn till göromålen kräves nämligen
av tjänsteinnehavaren högre skoglig utbildning och stor praktisk erfarenhet.
Förste byråsekreterartjänsten å försäljningsbyrån.
Tjänsten placerades den 1 januari 1942, då byråns nuvarande arbetsuppgifter
fastställdes, i lönegrad Ce 29. Enligt instruktionen för domänverket
gäller, att ifrågavarande tjänsteman skall hava förvärvat insikter och erfarenhet
i fråga om virkeshandel och industri. På särskild framställning av
domänstyrelsen förordnade dock Kungl. Maj :t genom beslut den 13 augusti
1948, att vid då förestående återbesättande av tjänsten skulle gälla, att sökande
till befattningen skulle hava avlagt examen från skogsinstitutets
högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs eller på annat sätt erhållit
motsvarande utbildning samt äga god insikt i frågor angående mätning, värdering
och försäljning av virke. Alltsedan tjänstens tillkomst har den innehafts
av tjänstemän med jägmästarutbildning.
I tjänsteinnehavarens göromål ingår bland annat alt sammanställa årliga
försäljningsplaner för rotstående och avverkat virke, att upprätta förslag
till försäljnings- och betalningsvillkor för rotstående virke och rundvirke,
att förbereda skogsauktionerna samt att bereda försäljning av rotstående
och avverkat virke. När försäljningschefen åtnjuter ledighet, inträder förste
byråsekreteraren som dennes vikarie.
Domänstyrelsen framhåller nu att det under den tid, varunder tjänsten
funnits, ådagalagts, att ett permanent behov av densamma föreligger. Vidare
synes det nödvändigt, att kravet å jägmästarutbildning för tjänsteinnehava
-
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 186.
ren allt framgent vidhålles. På grund härav föreslår styrelsen, att ifrågavarande
tjänst skall ordinariesättas och innehavaren erhålla tjänstebenämningen
jägmästare.
Förste byråsekreterartjänsten å kameralbyrån. I gällande
personalförteckning är ifrågavarande tjänst placerad i lönegrad Ca 27.
Tjänsteinnehavaren förestår domänstyrelsens kansli. Beträffande förevarande
med flera tjänster vid domänverket äro kompetensföreskrifter meddelade
i 55 § 6 mom. instruktionen för domänverket (nr 262/1947). Dessa föreskrifter
innebära, att vederbörande skall hava avlagt avgångsexamen från
skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs eller handelshögskola
eller examen inför juridisk fakultet inom riket eller sådan examen
inför filosofisk fakultet inom riket, varuti såsom huvudämne ingår något
av ämnena nationalekonomi, statskunskap, statistik eller matematik.
Domänstyrelsen erinrar om att kameralbyrån med avseende å anställd
personal är styrelsens största byrå. De göromål, som skola handläggas å
denna byrå, äro också omfattande och till arten synnerligen skiftande. Med
hänsyn härtill är byrån —- vars arbete ökat väsentligt till följd av uppbördsreformen
-— uppdelad på ett flertal avdelningar. Personalen uppgår för närvarande
till omkring 125 personer.
För att bereda byråchefen erforderlig tid för ledningen av de skilda avdelningarnas
verksamhet har det, fortsätter styrelsen, blivit nödvändigt att
till förste byråsekreteraren för mera självständig handläggning och i vissa
fall med föredragningsskyldighet överlämna vissa ärenden, som kräva tidsödande
och omfattande utredningar. På grund härav och då redan denne
tjänstemans arbetsuppgifter i övrigt måste anses närmast jämförliga med
dem, som åligga jägmästarna å styrelsens skogsbyråer, har styrelsen från
och med den 1 januari 1946 placerat honom i lönegrad Ce 29. Styrelsen anser
det nödvändigt, att byråchefen å kameralbyrån allt framgent beredes
möjlighet att till förste byråsekreteraren överlämna vissa ärenden för utredning
och självständig föredragning.
Vidare framhåller domänstyrelsen, att en mycket betydande del av de
ärenden, som förste byråsekreteraren har att handlägga, i ett eller annat
avseende äger intimt samband med rent skogliga förvaltningsförhållanden.
Detta gäller bland annat anslags- och budgetfrågor, vilka ärenden äro särskilt
anvisade sekreteraren för mera självständig handläggning. Det är av
största betydelse för utredningen och behandlingen av dessa ärenden att den
tjänsteman, som handlägger dem, själv äger insikt i skogliga frågor samt har
praktisk erfarenhet av skogsförvaltning inom domänverket. Domänstyrelsen
anser det därför erforderligt att tjänsten, vilken alltsedan år 1937 innehafts
av jägmästarutbildade tjänstemän, även framdeles besättes med person, som
har sådan utbildning och som därjämte, i likhet med den nuvarande tjänsteinnehavaren,
har erfarenhet av skoglig förvaltningstjänst vid domänverket.
Styrelsen föreslår fördenskull att tjänsten skall uppföras å ordinarie stat i
lönegrad Ca 29 och att innehavaren skall erhålla tjänstebenämningen jäg
-
0
Kungl. Maj.ts proposition nr 186.
mästare. Vid bifall härtill blir eu befattning som förste byråsekreterare i
lönegrad Ca 27 icke längre erforderlig.
De fyra nya jägmästartjänsterna. Domänstyrelsen erinrar
om att en allmän översyn beträffande förvaltningsenheternas storlek och
antal inom domänverkets skogsförvaltning företogs senast i samband med
den revirreglering, som genomfördes från och med år 1935. Såsom allmänt
omdöme om den revirindelning, som för närvarande tillämpas inom domänverket,
uttalar styrelsen att densamma, sedan vissa ändringar och jämkningar
företagits, tills vidare i stort sett synes tillgodose de krav, som böra
ställas i fråga om förvaltningsområdenas storlek.
På grund av skilda förhållanden har emellertid en viss justering av indelningen
i förvaltningsområden tid efter annan befunnits påkallad. I en
del fall har styrelsen provisoriskt löst dylika frågor på så sätt, att vissa
områden lagts under särskild förvaltning av en extra eller extra ordinarie
tjänsteman i samma lönegrad och med enahanda befogenhet som jägmästare.
Ett antal sådana extra revir inrättades under åren 1937—1944. Sålunda
avskildes från Kalmar revir Hornsö extra revir från och med år 1937. Genom
uppdelning av Jönköpings revir från och med år 1939 avskildes en del,
som numera utgör Nässjö extra revir. Från Hunnebergs och Uddevalla revir
avskildes Dalslands extra revir från och med år 1943 samt från Hälsinglands
revir Hudiksvalls extra revir från och med år 1944. I samtliga dessa
fyra fall har styrelsen funnit, att den provisoriska uppdelningen varit till
gagn för reviren beträffande skogsskötseln och den ekonomiska förvaltningen
samt att såväl de berörda jägmästarna som förvaltarna av de extra reviren
väl utnyttjas. Styrelsen anser därför att nämnda fyra extra revir böra
förvandlas till permanenta revir. I samband härmed böra vissa smärre jämkningar
av de nuvarande revirgränserna vidtagas. Vidare böra förvaltarna
av de fyra nya reviren överföras å ordinarie stat i jägmästares lönegrad.
Härvid bör motsvarande antal tjänster såsom biträdande jägmästare i lönegrad
Ca 25 utgå ur personalförteckningen.
Domänstyrelsen understryker, att de föreslagna personalförändringarna
icke föranleda någon ökning av domänverkets kostnader, då de nya ordinarie
tjänsterna ersätta extra ordinarie sådana i samma lönegrad. Tillika
påpekas, att inrättandet av de fyra nya reviren icke medför behov av nya
tjänstebostäder eller kontorslokaler.
Vidare framhåller domänstyrelsen, att vid den nu företagna översynen av
revirindelningen en viss jämkning av tjänstgöringsområdena befunnits påkallad
även i andra delar av landet. I samband därmed erfordras emellertid
vissa nybyggnader, och regleringarna äro även förenade med andra kostnadsökningar.
På grund härav och särskilt med hänsyn till läget på byggnadsmarknaden
anser sig styrelsen icke för närvarande böra framlägga ytterligare
förslag i ämnet. Styrelsen finner sig emellertid redan nu böra anmäla,
alt behov föreligger av ytterligare tre nya befattningar för jägmästare i
övre Norrland samt av fem reservbefattningar, avsedda att tagas i anspråk
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 186.
där ändringar av jägmästarnas arbetsuppgifter eller andra omständigheter
så kräva. Så snart förutsättningar föreligga att genomföra dessa ändringar
i revirindelningen, ämnar styrelsen framlägga förslag härom samt om inrättande
av berörda åtta jägmästarbefattningar.
Slutligen upplyser domänstyrelsen, att dess förslag tillställts vissa personalorganisationer,
nämligen Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund,
Domänverkets allmänna kontorspersonals förening, Statsjägmästarnas förening,
Sveriges juristlörbund samt Sveriges jägmästares och forstmästares
riksförbund. Av dessa organisationer ha de fyra sistnämnda icke gjort några
erinringar mot domänstyrelsens förslag. Däremot har Civila statsförvaltningens
tjänstemannaförbund framställt vissa invändningar mot förslaget.
Ifrågavarande förbund har sålunda icke funnit skäl föreligga för att utbyta
tjänsterna såsom förste byråsekreterare och såsom biträdande ombudsman
mot jägmästartjänster. Till stöd för denna förbundets uppfattning
har anförts, att kravet att innehavarna av dessa tjänster skola äga god
kännedom om de rent skogliga förvaltningsförhållandena synes väl kunna
tillgodoses även inom nuvarande kompetensvillkor. Ett fastställande av jägmästarutbildning
som enda kompetensvillkor måste vidare medföra, att väl
meriterade tjänstemän, som på annat sätt än genom jägmästarutbildning
förskaffat sig motsvarande kunskaper om den skogliga förvaltningen, skulle
utestängas från att i fri konkurrens söka dessa tjänster. Med hänsyn härtill
har förbundet icke funnit det motiverat, att kompetensvillkoren skärpas på
föreslaget sätt, och ej heller att tjänstetiteln jägmästare införes för rent kamerala
tjänster.
I anledning av vad förbundet sålunda anfört uttalar domänstyrelsen, att
förbundets yttrande icke synes vara byggt på tillräcklig kännedom om de
krav, som styrelsen ställer å de berörda tjänstemännen. Styrelsen har därtör
icke funnit skäl att göra någon ändring i sitt förslag.
Yttrandena.
Statskontoret har intet att erinra mot att de av domänstyrelsen föreslagna
tjänsterna övertöras å ordinarie stat. Däremot är statskontoret icke övertygat
om lämpligheten av att begränsa urvalet av sökande till tjänsterna
såsom förste byråsekreterare och biträdande ombudsman på sätt som ifrågasatts.
Enligt ämbetsverket bör möjlighet alltjämt stå öppen för den, som på
annat sätt än genom examen från skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans
jägmästarkurs styrkt sig äga för befattningen erforderlig utbildning,
att i fri konkurrens med jägmästarutbildad personal kunna söka
och erhålla sådan tjänst. Vad angår förste byråsekreteraren å kameralbyrån
och särskilt biträdande ombudsmannen synas i tjänstegöromålen ingå åtskilliga
arbetsuppgiiter, för vilkas behöriga fullgörande den högre skogliga
utbildningen icke är det i första hand väsentliga. I alla utpräglat faekbetonade
verk förekomma administrativa arbetsuppgifter, som kunna eller
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 186.
lämpligen böra omhänderhavas av tjänstemän utan fackutbildning inom
verkets specialområde, även om dylik utbildning ur vissa synpunkter kan
befinnas så värdefull, att den bör givas utslagsgivande betydelse vid valet
mellan i övrigt lika meriterade sökande. Då kompetensföreskrifterna med
nuvarande utformning icke lägga hinder i vägen för domänstyrelsen att fritt
pröva de omständigheter, som äro av beskaffenhet att böra tagas i betraktande
vid tjänstetillsättningen, avstyrker statskontoret ändringsförslaget i
denna del. Ämbetsverket kan därför icke heller förorda ändring av nuvarande
tjänstebenämningar. I övrigt finner statskontoret förslaget icke giva
anledning till särskilt uttalande.
Riksräkcnskapsverket yttrar sig endast över kompetenskraven för förste
byråsekreteraren å kameralbyrån och biträdande ombudsmannen. Beträffande
förstnämnda tjänst uttalar ämbetsverket, att de med denna förenade
göromälen synas vara av sådan art, att de kräva insikter icke blott på skogsförvaltningens
område utan även på det ekonomiska och budgettekniska området.
Vad angår biträdande ombudsmannen framhålles att de ärenden, som
ankomma å denne, visserligen till stor del äro av sådan natur, att skogstekniska
kunskaper äro av värde vid deras handläggning. Å andra sidan anser
riksräkenskapsverket det vara av väsentlig betydelse, att jämväl de administrativa
och avtalstekniska synpunkterna bliva väl tillgodosedda. Med hänsyn
till det anförda anser ämbetsverket, att ifrågavarande tjänster icke uteslutande
böra förbehållas personer med skoglig utbildning. I anslutning
härtill förordas, att å tjänsterna skola tillämpas förut omförmälda, i 55 §
6 mom. instruktionen för domänverket angivna kompetenskrav.
Statens lönenåmnd finner icke anledning till erinran mot att tjänsterna
såsom byråchef och byrådirektör å personalbyrån överföras till ordinarie
stat. Vad åter angår tjänsterna såsom förste byråsekreterare å försäljningsbyrån
och kameralbyrån samt såsom biträdande ombudsman å personalbyrån
anser lönenämnden skäl föreligga, att frågan om dessa tjänsters
lönegradsplacering och benämning närmare prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Med hänsyn härtill ifrågasättes, huruvida icke tills vidare
bör anstå med ordinariesättning av dessa tjänster. Slutligen anför
nämnden att, enligt vad som under hand inhämtats från domänstyrelsen, de
fyra föreslagna reviren äro avsedda att placeras i lönegrupp I. Under denna
förutsättning har nämnden intet att erinra mot att de fyra tjänsterna såsom
biträdande jägmästare i Ca 25, vilkas innehavare av domänstyrelsen hänförts
till Ce 29, utbytas mot fyra jägmäslarebefattningar i Ca 29.
Slutligen må nämnas, att Statsvetenskapliga intresseförbundet i sin förut
omförmälda skrivelse anför i stort sett samma synpunkter, som framförts
av Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
Departementschefen.
Såsom framgår av det föregående tillkommo de extra ordinarie byråchefsoch
byrådirektörstjänsterna å personalbyrån samtidigt med att denna byrå
inrättades den 1 juli 1946. Byrån har sålunda fungerat i nära fyra år. Då numera
närmare erfarenheter vunnits beträffande byråns verksamhet och stadigvarande
behov av ifrågavarande båda tjänster otvivelaktigt torde föreligga
böra dessa, såsom domänstyrelsen anfört, överföras till ordinarie stat
irån och med den 1 juli 1950. Jag tillstyrker sålunda styrelsens förslag i
denna del.
Vad domänstyrelsen anfört torde väl utvisa, att ett varaktigt behov förefinnes
även av de båda tjänsterna såsom förste byråsekreterare å försäljningsbyrån
och kameralbyrån samt av befattningen såsom biträdande ombudsman
å personalbyrån. Såsom lönenämnden anfört torde det emellertid
vara lämpligt, att frågan om dessa tjänsters lönegradsplacering och benämning
närmare prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Vid sådant
förhållande bör det för närvarande anstå med ordinariesättning av tjänsterna.
Av samma skäl bör ej heller någon ändring nu vidtagas beträffande
kompetenskraven för sökande till tjänsterna. De nuvarande tjänstebenämningarna
böra sålunda tills vidare bibehållas oförändrade.
Vad härefter angår förslaget att överföra fyra av domänstyrelsen tillskapade
extra revir till permanenta sådana, synes detsamma böra bifallas. Denna
fråga torde jag senare få ånyo anmäla för Kungl. Maj :t. För förslagets
genomförande erfordras emellertid att fyra nya jägmästartjänster upptagas
i personalförteckningen för domänverket. Häremot synes icke vara något
att erinra, i all synnerhet som motsvarande antal extra ordinarie eller
extra tjänstemän i samma lönegrad redan finnes. Någon kostnadsökning
uppstår sålunda icke och, enligt vad styrelsen framhållit, icke heller behov
av nya tjänstebostäder eller kontorslokaler.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör personalförteckningen
för domänverket från och med den 1 juli 1950 utökas med en byråchefstjänst
i lönegrad Ca 33, en byrådirektör stjänst i lönegrad Ca 31 samt fyra jägmästartjänster
i lönegrad Ca 29. Å andra sidan böra fyra biträdande jägmästartjänster
i lönegrad Ca 25 utgå. Enligt vad jag inhämtat kunna vidare numera
de å övergångsstat uppförda byråchefs- och byråjägmästartjänsterna
utgå ur förteckningen. Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas till
att vidtaga nu angivna ändringar i personalförteckningen för domänverket.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för domänverket som angivits i det
föregående.
Kungi. Maj:ts proposition nr 186.
9
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Malte Olsson.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 186.