Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
1
Nr 172.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor
m. m. inerm ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; given Stockholms slott den 3
mars 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 3 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlandeb, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementet
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Weijne följande.
I 1950 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 159, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Chalmers tekniska
högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (bilagan 28, Kapi
1
— Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 172.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
talbudgeten, punkten 8) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1950/51 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Jag torde nu ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor. I samband härmed
torde jag få behandla vissa andra anslagsfrågor m. m.
1. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946/47 anvisade
investeringsanslaget till Om- och tillbyggnad
av landsarkivet i Göteborg.
Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag
av 245 000 kronor. Genom beslut den 18 juni 1949 har
Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras under innevarande budgetår.
I skrivelse den 24 januari 1950 har byggnadsstyrelsen anhållit att
få disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl
under budgetåret 1950/51, enär styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd
beviljats igångsätta byggnadsarbetena. Då jag funnit mig böra
biträda byggnadsstyrelsens framställning men riksdagens medgivande erfordras
för fortsatt disposition av anslaget, föreslår jag, att riksdagens medgivande
härtill inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
medgiva, att vid utgången av budgetåret 1949/50 befintlig
behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade
investeringsanslaget till Om- och tillbyggnad av landsarkivet
i Göteborg må disponeras intill utgången av budgetåret
1950/51.
2. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946/47 anvisade
reservationsanslaget till Bidrag till uppförande av
nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.
Till detta ändamål anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Genom beslut
den 22 april 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras
under innevarande budgetår. Då det är önskvärt, att anslaget kan
disponeras även därefter, föreslår jag, att riksdagens medgivande inhämtas
till fortsatt disposition av anslaget intill utgången av budgetåret 1951/52.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
medgiva, att vid utgången av budgetåret 1949/50 befintlig
behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade
reservationsanslaget till Bidrag till uppförande av nybyggnad
för Göteborgs stadsbibliotek må disponeras intill utgången
av budgetåret 1951/52.
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
3
3. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946 47 anvisade
investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten
vid kungl. biblioteket.
Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag
av 520 000 kronor. Genom beslut den 18 juni 1949 har
Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras under innevarande
budgetår. I skrivelse den 24 januari 1950 har byggnadsstyrelsen anhållit
att få disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget
jämväl under budgetåret 1950/51, enär styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd
beviljats igångsätta byggnadsföretaget. Då jag funnit mig
böra biträda byggnadsstyrelsens framställning, förordar jag, att riksdagens
medgivande att disponera anslaget även under nästa budgetår inhämtas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
medgiva, att vid utgången av budgetåret 1949/50 befintlig
behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade
investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten vid kungl.
biblioteket må disponeras intill utgången av budgetåret
1950/51.
4. Inredning av en ny fotografiateljé i nationalmusei byggnad.
I skrivelse den 1 augusti 1949 har överintendenten och chefen för nationalmuseum,
hemställt om anvisande av 40 000 kronor för inredande av en
ny fotografiateljé i nationalmuseibyggnaden.
Museichefen har anfört bland annat följande.
Det har numera visat sig, att ventilationssystemet i museets fotografiateljé
trots vissa förbättringsarbeten är helt otillfredsställande, vilket synes
ha medfört, att en i ifrågavarande lokaler arbetande kopist ådragit sig en
svårartad huvudvärk, enligt vad företagen utredning giver vid handen.
Jag hänvisar till två läkarintyg ävensom till ett yttrande från statens
institut för folkhälsan och ett från karolinska sjukhusets yrkesmedicinska
klinik. Enligt det förra yttrandet har vid undersökning tydligt framgått,
»att arbetslokalerna äro olämpliga att användas på det sätt som nu är
fallet», under det att det senare utmynnar i ett understrykande av »att
de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen äro otillfredsställande».
Med anledning av vad sålunda förekommit har jag i skrivelse den 7 juli
1949 hos byggnadsstyrelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen ville verkställa
och till mig överlämna en ny kostnadsberäkning av ett av styrelsen
år 1947 uppgjort förslag till inredande av ny fotografiateljé inom museibyggnaden.
Byggnadsstyrelsen har härefter i skrivelse till mig den 19 juli
1949 framlagt nya kostnadsberäkningar, av vilka framgår, att inredande
av en fotografiateljé i enlighet med det tidigare förslaget numera kan beräknas
draga en kostnad av 40 000 kronor.
Frågan om inredande av ny fotografiateljé i nationalmuseibyggnaden
har sålunda nu bliyit trängande. Härtill må anmärkas, att ett genomförande
av det föreliggande förslaget såtillvida icke kan anses innebära ett före
-
4
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 172.
gripande av nationalmuseiutredningens förslag, som detta enligt vad jag
har mig bekant härutinnan kommer att helt överensstämma med det förevarande.
Byggnadsstyrelsen har vitsordat, att museets nuvarande fotografiateljé
både ur teknisk och hygienisk synpunkt är olämplig som arbetslokal, samt
tillstyrkt anvisande av 40 000 kronor till inredning av en ny ateljé enligt
styrelsens förslag av år 1947.
Statskontoret har med hänsyn till vad som anförts i ärendet icke velat
motsätta sig ett tillmötesgående av museichefens framställning.
Departementschefen. Med hänsyn till att nationalmuseets nuvarande
fotografiateljé synes vara helt undermålig och hälsovådlig som arbetslokal,
tillstyrker jag, att medel anvisas till inredande av en ny ateljé inom
museibyggnaden. Mot det föreliggande förslaget har jag icke funnit anledning
till erinran och jag föreslår därför att för nästa budgetår för ifrågavarande
ändamål anvisas ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei
byggnad för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 40 000 kronor.
5. Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.
För innevarande budgetår har till ifrågavarande ändamål anvisats ett
investeringsanslag av 50 000 kronor, avseende inredande av två arbetsrum
inom zootomiska laboratoriets utrymmen (13 000 kronor) och av fem arbetsrum
på institutionsbyggnadens vind (37 000 kronor). Medelsanvisningen
har föranletts av att flera nya befattningar inrättats vid zoologiska
institutionen och att jämväl den nyupprättade zoofysiologiska institutionen
inrymts i byggnaden.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet har nu anfört,
att det vid äskandet av nämnda anslag hade varit svårt att bedöma
zoofysiologiska institutionens behov och lokalmöjligheterna inom byggnaden.
Det hade varit meningen, att institutionen efter omändringarna skulle
övertaga vissa rum i källarvåningen, men dessa vore ej lämpliga för fysiologiska
arbeten. På grund av stark tillströmning av studerande måste
ytterligare laboratorieutrymmen anskaffas snarast möjligt. Den mest rationella
lösningen vore, att en vaktmästarbostad, som bleve ledig sommaren
1950, omändrades till tre laboratorier, sekretariat och kylrum. Enligt av
byggnadsstyrelsen gjord beräkning skulle kostnaderna härför uppgå till
45 000 kronor. Om bostaden bleve inredd på föreslaget sätt, kunde förutnämnda
källarrum ställas till zoologiska institutionens förfogande. Sek
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
tionen hemställde, att nyssnämnda belopp måtte anvisas för budgetåret
1950/51. Eventuellt kunde inredandet av vindsrummen anstå och härför
anvisat belopp disponeras för omändring av vaktmästarbostaden.
Framställningen har tillstyrkts av universitetets drätselnämnd, det större
akademiska konsistoriet, byggnadsstyrelsen och universitetskanslern.
Departementschefen. Den nu föreliggande framställningen om ytterligare
medelsanvisning för ändringsarbeten inom zoologiska institutionens
byggnad har huvudsakligen föranletts av att antalet studerande inom zoofysiologiska
institutionen blivit större än beräknat och av att möjlighet
uppkommit att disponera vissa bostadsutrymmen för institutionens behov.
Jag anser mig böra tillstyrka, att för omändring av bostadsutrymmena för
nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 45 000 kronor.
I detta sammanhang torde få behandlas en annan fråga rörande institutionslokalerna.
För budgetåret 1948/49 anvisades ett investeringsanslag
av 18 000 kronor till Inredning av vissa lokaler inom zoologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala. Medelsanvisningen avsåg inredning av
ett djurstall på vinden. Dessa inredningsarbeten ha ännu icke kommit
till stånd. Universitetsmyndigheterna ha nu anhållit, att anslaget i stället
skulle få användas till att uppföra ett fristående djurstall på institutionens
tomt. Vederbörande institutionsföreståndare ha nämligen numera funnit,
att djurstallet på vinden skulle bli otillräckligt och att rastgårdar erfordras.
Ritningar till ett fristående djurstall ha utförts av Uppsala universitets
byggnadskontor, som tillika förklarat, att anslaget å 18 000 kronor
syntes förslå till uppförandet av detta djurstall. Jag har icke något att
erinra mot bifall till denna framställning, därest förslaget, som ännu icke
granskats av byggnadsstyrelsen, av denna myndighet finnes godtagbart.
Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde anslaget under
angivna förutsättning få disponeras på föreslaget sätt.
Under åberopande av vad som anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1950/51 å
kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 45 000 kronor.
6. Avskrivning av ett universitetet i Uppsala beviljat lån
för institutet för högspänningsforskning m. m.
I underdånig skrivelse den 8 oktober 1948 har föreståndaren för institutet
för högspänningsforskning vid universitetet i Uppsala, professorn E. II.
Norinder gjort framställning dels angående befrielse för universitetet från
skyldighet att återbetala ett lån å 425 000 kronor, som universitetet erhållit
år 1981 för anordnande av lokaler m. m. för institutet för högspännings
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
forskning, dels angående dispositionen av B. John F. Anderssons donationsfond
vid universitetet. Angående ifrågavarande lån och donationsfond inhämtas
av handlingarna i ärendet till en början följande.
Genom ett den 3 maj 1918 dagtecknat gåvobrev donerade ingenjören B.
John F. Andersson och hans hustru vissa medel till Uppsala universitet för
främjande av lösningen av vissa frågor, hörande till luftelektricitetens område.
Samtidigt överlämnade donator till en stiftelse, benämnd »B. John
F. och Svea Anderssons stiftelse för främjande av forskning inom electricitetsläran
med hänsyn särskilt till atmosfäriska urladdningar» en av donator
ägd institution, åskledarkontrollanstalten.
Vad beträffar donationsmedlen bestämde donator, att dessa skulle fonderas
tills de vuxit till ett sådant belopp, att, efter det en sjättedel av årsavkastningen
lagts till kapitalet, medel funnes för inrättande och avlönande
av en professur i elektricitetslära, för uppförande av institutionsbyggnad
m. m., för beredande av erforderligt årsanslag för de arbeten, som utfördes
därstädes samt för understödjande av åskledarkontrollanstalten.
Genom propositionen 1931: 64 framlade Kungl. Maj:t förslag om finansiellt
stöd från statens sida för förverkligande av det med donationen avsedda
ändamålet. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen
(skrivelsen 1931: 94), bland annat, att vid universitetet i Uppsala upprätta
ett institut för högspiinningsforskning, att, med iakttagande av de i donationsbrevet
angivna villkor och bestämmelser, från och med den 1 juli 1932
vid universitetet inrätta en professur i elektricitetslära, benämnd »B. John
F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till
atmosfäriska urladdningar», att bevilja medel för avlönande av innehavaren
av nämnda professur samt att bevilja universitetet ett räntefritt lån å
425 000 kronor för uppförande, inredning och utrustning av lokaler för institutet
för högspänningsforskning. Sistnämnda lån anvisades av riksdagen
å riksstaten för budgetåret 1931/32 bland utgifter för kapitalökning under
rubriken »Fonden för förlag till statsverket» att utgå av lånemedel. Detta
ekonomiska understöd beviljades under förutsättning att, så snart ske kunde,
de genom sagda gåvobrev överlämnade medlen användes ej mindre till
återbetalning av nyssnämnda lån, än även till bestridande av avlöning för
innehavaren av professuren ävensom övriga med institutets verksamhet
förenade kostnader. Riksdagen utgick ifrån att samtliga ifrågavarande kostnader
skulle efter en till ungefär tio år beräknad tid kunna bestridas av
donationsmedlen.
Sedermera ha — i enlighet med vad som förutsattes redan i propositionen
1931:64 — vissa ytterligare medel av riksdagen beviljats för personal- och
driftskostnader vid institutet för högspänningsforskning.
I överensstämmelse med beslut av 1938 års riksdag (propositionen
1938: 218 och riksdagens skrivelse 1938: 417) har därefter den av donatorn,
ingenjören B. John F. Andersson, grundade åskledarkontrollanstalten anslutits
till högspänningsinstitutet såsom en särskild avdelning.
Professor Norinders framställning går ut på följande, nämligen
dels att riksdagens medgivande måtte utverkas till att Uppsala universitet
befrias från skyldigheten att återbetala förutnämnda räntefria lån
å 425 000 kronor,
dels att bestämmelser måtte utfärdas av innebörd att avkastningen å den
7
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 172.
av ingenjören Andersson och hans maka donerade fonden, förslagsvis benämnd
»B. John F. och Svea Anderssons dispositionsfond för åskforskning»,
skall, sedan två tiondelar lagts till fondens kapital, disponeras för täckande
av kostnader för sådana forsknings- och utredningsuppgifter, vilka falla
inom ramen för den forskningsverksamhet donationen avser att främja, varvid
det skall ankomma på kanslern för rikets universitet att, efter framställning
av innehavaren av professuren i elektricitetslära och sedan matematisk-naturvetenskapliga
sektionen avgivit yttrande i ärendet, i varje särskilt
fall bevilja anslag ur fonden,
dels ock att medgivande måtte lämnas angående disponerande av ett belopp
av 130 000 kronor av de senaste årens behållna avkastning å fonden
för täckande av kostnaderna för uppförande av en särskild byggnad vid institutet
för högspänningsforskning, avsedd för åskledarkontrollanstaltens
lokalbehov.
I professor Norinders framställning har anförts bland annat följande.
Institutets uppgift att svara för forskning på ett ur såväl vetenskaplig
som praktisk synpunkt ytterst viktigt område har ställt mycket stora krav
icke minst på utrustning och nödvändig personal. Genom att institutet
kommit att över huvud taget svara för en nyckelposition i fråga om åskforskning
ha dessa krav ytterligare accentuerats. Att institutet kunnat hävda
denna sin ställning beror icke minst på att man vid detsamma lyckats få
fram mätapparater och andra hjälpmedel med de speciella egenskaper, som
äro en nödvändig betingelse för modern åskforskning. Erfarenheten har
visat, att denna forskning för att rätt kunna bedrivas och hävda sin ställning
måste till sitt förfogande ha omfattande yttre resurser i form av vidlyftiga
och dyrbara experimentella anordningar.
Institutets inklusive åskledarkontrollanstaltens direkta, årliga anslag för
drift och materiel uppgår för närvarande till 64* 000 kronor. B. John F. Anderssons
fond uppgick den 1/7 1948 till 1 045 548 kronor med en årlig avkastning
av 33 400 kronor. Det kommer alltså med nuvarande ränteläge
att dröja avsevärd tid, innan fonden blir i sådant läge, att institutet kan
återbetala sitt lån och driva sin verksamhet på den resterande avkastningen.
Det synes ur denna synpunkt rimligt, att fondens avkastningsmedel redan
nu komma till nytta för forskningen.
De medel, som institutet nu disponerar för sin verksamhet, räcka icke
för erforderliga arbeten, utan man är hänvisad till att på olika sätt skaffa
tillfälliga anslag. Detta medför stor osäkerhet i planläggningen särskilt av
vissa forskningsuppgifter på längre sikt. Det har också under senare år blivit
allt svårare att skaffa bidrag till verksamheten från privat håll.
Ur andra synpunkter är det i högsta grad önskvärt, att institutet har
möjligheter att disponera medel för speciella forskningsuppgifter, vilka göra
sig gällande och fordra snabb lösning. Sådana uppgifter äro betingade av
plötsligt uppdykande, ännu icke klarlagda skadegörelser genom åskslag.
För sin lösning fordra dessa speciella och ofta mycket omfattande undersökningar.
Medel för sådana fall kunna icke förutberäknas i den årliga budgeten
för institutet.
Behovet att ha tillgång till särskilda medel ur en dispositionsfond har
därför gjort sig starkt gällande. Att härvid söka stöd hos enskilda företag
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
har vid inånga tillfällen icke varit lämpligt. Enligt min erfarenhet ställa
dessa i vissa fall villkor för arbetets bedrivande, vilka icke äro förenliga med
institutets självständighet.
Universitetskanslern, som i ärendet hört matematisk-naturvetenskapliga
sektionen, drätselnämnden och det större akademiska konsistoriet i Uppsala,
har tillstyrkt professor Norinders framställning och därvid framhållit,
att ett bifall till denna innebure, att fondens avkastning framdeles beräknades
icke komma att anlitas för bestridande av de nu av statsmedel utgående
utgifterna för uppehållande av ifrågavarande professur samt övriga
med driften vid institutet förenade kostnader. Kanslern har anfört bland
annat följande.
Jag får för min del framhålla, att det måste dröja en mycket avsevärd
tid, innan fondens kapital uppgår till sådant belopp, att återbetalning av
omförmälda lån kan ske och institutet driva sin verksamhet med anlitande
av fondens avkastning. Under sådana förhållanden synes mig goda skäl tala
för att åtgärder vidtagas för att redan nu göra fondens avkastning disponibel
för forsknings- och utredningsuppgifter vid institutet. Så vitt jag kan
finna, synes ett beslut i dylik riktning stå i god överensstämmelse med syftet
i den Anderssonska donationen. Man kan givetvis tänka sig, att de nuvarande
kapitaltillgångarna i fonden anlitas för lånets återbetalande, men
härigenom kommer den årliga avkastningen å återstående donationsmedel
att så avsevärt reduceras, att de belopp, som därefter skulle kunna komma
forskningen till godo, icke bliva av önskvärd omfattning. Under sådana förhållanden
synes mig övervägande skäl tala för ett bifall till professor Norinders
förslag om lånets avskrivning.
Vidkommande de föreslagna ändrade reglerna för disponerandet av fondens
avkastning, avseende bland annat att två tiondelar i stället för i donationsurkunden
angiven en sjättedel av den årliga avkastningen skulle läggas
till kapitalet, är jag av den uppfattningen, att fonden genom bifall till förslaget
komme att på ett tillfredsställande sätt befrämja de syften, som lågo
donator om hjärtat, och icke stå i strid med hans avsikter. Jag anser mig
alltså böra tillstyrka bifall till förslaget även i denna del.
Vad beträffar professor Norinders framställning om ianspråktagande av
130 000 kronor av fondens avkastning för tillgodoseende av åskledarkontrollanstaltens
lokalbehov anser jag med hänsyn till i donationsbrevet av
den 3 maj 1918 given föreskrift om donationsmedlens användning jämväl
till understödjande av åskledarkontrollanstalten hinder icke böra möta, att
taga nämnda belopp i anspråk för angivna ändamål (se propositionen
1931: 64 s. 12 ff och propositionen 1938: 218 s. 58 ff). Det torde få ankomma
på byggnadsstyrelsen att verkställa erforderlig utredning beträffande
den ifrågasatta byggnadens utförande.
Statskontoret har ansett hela förevarande fråga böra tagas upp till förnyad
prövning och har därför hemställt, att professor Norinders framställning
icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Justitiekansler sämbetet, som icke yttrat sig i frågan om återbetalning av
lånet å 425 000 kronor, har icke haft någon erinran mot bifall till framställningen
i övrigt.
9
Kunql. Maj:ts proposition nr 172.
Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att riksdagens revisorer
i sin till 1949 års riksdag avgivna berättelse angående verkställd granskning
av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för budgetåret 1947/48 till
behandling upptogo frågan om avveckling av, bland annat, det under fonden
för förlag till statsverket av 1931 års riksdag beviljade anslaget å
425 000 kronor till lån till universitetet i Uppsala för anordnande av lokaler
m. in. för institutet för högspänningsforskning. I riksgäldsfullmäktiges yttrande
häröver av den 4 januari 1949 uttalade sig fullmäktige för att en avskrivning
av nämnda anslag borde kunna ske.
Sedermera ha riksgäldsfullmäktige i underdånig skrivelse den 26 januari
1950 beträffande ifrågavarande lån erinrat, att frågan om dettas avskrivning
för närvarande låge under Kungl. Maj:ts prövning, varför fullmäktige
endast ville uttala, att därest professor Norinders framställning skulle bifallas,
avskrivning borde ske av det ifrågavarande anslaget medelst anlitande
av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Departementschefen. Som av den föregående redogörelsen framgått har
vid inrättandet av institutet för högspänningsforskning vid universitetet i
Uppsala från statsmakternas sida förutsatts, att genom anlitande av B.
John F. Anderssons donation skulle, så snart ske kunde, icke blott återbetalas
det räntefria lån å 425 000 kronor, som beviljats universitetet för
uppförande, inredning och utrustning av lokaler för nämnda institut, utan
även bestridas kostnaderna för avlöning åt innehavaren av B. John F. och
Svea Anderssons professur i elektricitetslära ävensom övriga med nämnda
instituts verksamhet förenade kostnader. Fondens kapitalbehållning utgjorde
den 30 juni 1948 i runt tal 1 045 000 kronor, och den årliga avkastningen
uppgick vid samma tid till omkring 33 400 kronor. Jämlikt donationsvillkoren
skall avkastningen av donationen läggas till kapitalet, tills detta
vuxit till ett sådant belopp att efter det en sjättedel av årsavkastningen
fonderats, medel finnas för inrättande och avlönande av en professor i elektricitetslära,
för uppförande av institutionsbyggnad in. m. för institutet för
högspänningsforskning, för beredande av erforderligt årsanslag för de arbeten,
som utföras därstädes, samt för understödjande av den till institutet
knutna åskledarkontrollanstalten.
De kostnader för verksamheten vid institutet för högspänningsforskning,
som för närvarande bestridas av universitetets anslag å riksstaten till avlöningar,
omkostnader och materiel, kunna enligt vad jag under hand inhämtat
beräknas till omkring 100 000 kronor per år. Med hänsyn härtill och
till fondens nuvarande ställning torde det dröja avsevärd tid, innan det blir
möjligt icke blott att med anlitande av fondens medel återbetala förutnämnda
lån utan att därjämte dels fondera en del av fondens årsavkastning
dels med återstoden av denna bestrida kostnaderna för verksamheten
vid institutet. I betraktande av detta förhållande finner jag övervägande
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
skäl tala för att åtgärder vidtagas för att tidigare låta fondens medel komma
forskningen till godo. För egen del har jag icke funnit anledning till
erinran mot det förslag härvidlag, som framlagts av professorn Norinder
och tillstyrkts av universitetskanslern. Jag förordar därför, att ifrågavarande
lån å 425 000 kronor avskrives medelst anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster samt att bestämmelser meddelas angående den
fortsatta dispositionen av B. John F. Anderssons donation i huvudsaklig
överensstämmelse med det i ärendet framlagda förslaget. För avskrivningen
såväl som för den ifrågasatta ändringen av donationsbestämmelsema erfordras
emellertid riksdagens medgivande — det sistnämnda med hänsyn
till de villkor, som av riksdagen uppställts vid inrättandet av institutet för
högspänningsforskning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att avskrivning må ske medelst anlitande av
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster av det universitetet
i Uppsala beviljade lånet å 425 000 kronor för anordnande
av lokaler för institutet för högspänningsforskning,
b) medgiva, att B. John F. Anderssons donationsfond
vid universitetet i Uppsala må framdeles disponeras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag i det föregående
förordat.
7. Ombyggnad av fysiska institutionens och barnklinikens
i Lund nuvarande byggnader.
Genom beslut den 26 april 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med vederbörande myndigheter vid universitetet i
Lund verkställa förnyad utredning rörande utbyggnadsplan för universitetet.
Sedan utredningen slutförts, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den
30 juni 1949 överlämnat utredning i ämnet, benämnd »1948 års förslag till
generalplan för utbyggande av Lunds universitet». Förslaget har godkänts
av det större konsistoriet i Lund och universitetskanslern. I nämnda utredning
lämnas en närmare redogörelse för redan beslutade byggnadsåtgärder
och de nuvarande lokalförhållandena vid universitetet, varjämte
framlägges plan för ytterligare byggnadsåtgärder.
Den av statsmakterna beslutade nybyggnaden vid universitetet för institutionerna
för fysik, matematik samt mekanik och matematisk fysik är nu
under uppförande och beräknas bliva färdigställd under år 1950, varigenom
den nuvarande institutionsbyggnaden för fysik kommer att frigöras för
annat ändamål. Den nuvarande barnkliniken, tillhörande Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund och belägen inom det s. k. södra lasarettsområdet,
vilket med därå uppförda byggnader avses skola successivt över
-
11
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 172.
föras till universitetet, kommer likaledes genom färdigställande av en under
uppförande varande ny pediatrisk klinik att bliva tillgänglig för annan
användning. Jämväl detta beräknas inträffa under år 1950.
I skrivelse den 22 december 1949 har byggnadsstyrelsen framlagt slutgiltigt
förslag till användningen av fysiska institutionens och barnklinikens i
Lund nuvarande byggnader och äskat anslag till erforderliga ombyggnadsarbeten.
I nyssnämnda förslag till generalplan för utbyggande av Lunds universitet
har räknats med att den nuvarande fysik byggnaden
i första hand skulle tagas i anspråk för institutionen för klassisk fornkunskap
jämte antikmuseet. Detta museum, som nu disponerar lokaler, belägna
under aulan i universitetshuset, har med hänsyn till såväl samlingarnas
nuvarande omfattning som undervisningens behov vid den verkställda utredningen
ansetts böra beredas ökade lokaler. Då fysikbyggnaden i dess
helhet icke lämpligen kunde utnyttjas för institutionen för klassisk fornkunskap
jämte antikmuseet har enligt förslaget till generalplan utrymme
ansetts där böra beredas jämväl för de klassiska språken, latin och grekiska.
En i samråd med universitetet verkställd skissutredning har, framhåller
nu byggnadsstyrelsen, givit vid handen, att den i förslaget till generalplan
antydda lösningen låter sig väl genomföras. De härför behövliga arbetena,
som framginge av fyra den 30 augusti 1949 dagtecknade ritningar,
omfattade i första hand vissa ändringsarbeten inom byggnaden i avsikt
att erhålla smärre rum för lärare m. m. Vidare erfordrades en upprustning
av byggnadens uppvärmningssystem och elektriska installationer. För antikmuseet
avsåges att dels iordningställa byggnadens mittparti i bägge våningarna
och dels uppföra en till västra gaveln ansluten mindre envåningsflygel
i enkelt utförande.
Kostnaderna ha beräknats för erforderliga ombyggnadsarbeten jämte
upprustning av värmesystemet och de elektriska installationerna till 315 000
kronor samt för den nya flygeln till 120 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har
räknat med, att under nuvarande förhållanden ombyggnaden och upprustningen
av den befintliga byggnaden i första hand borde komma till utförande,
medan tillbyggnaden kunde hänföras till en andra byggnadsetapp,
varför de för nästa budgetår erforderliga medlen kunde begränsas till
315 000 kronor.
I fråga om den nuvarande barnkliniken har i generalplaneförslaget
anförts, att denna byggnad sannolikt bleve den första, som
vid ett successivt överförande av södra lasarettsområdet till universitetet
kunde tagas i anspråk för att tillgodose något för universitetet angeläget
lokalbehov, varvid i första hand räknades med att bereda en tillfällig lättnad
i mera aktuella lokalsvårigheter.
Sedan man kunnat närmare bedöma tidpunkten för färdigställandet av
den nya pediatriska kliniken, har, anför byggnadsstyrelsen, inom styrelsen
12
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.
i samråd med universitetet till behandling upptagits frågan om den gamla
klinik byggnadens iordningställande för att tillgodose lokalbehoven för den
juridiska fakulteten samt ämnet statskunskap. Vid en mera ingående utredning
rörande möjligheterna att utnyttja byggnaden för nämnda ändamål
hade det framgått, att väl lämpade lokaler kunde erhållas till kostnader,
vilka i förhållande till de utrymmen, som kunde utvinnas, vore att anse
såsom rimliga.
I förslaget till generalplan hade räknats med, att juridiska fakultetens
lokalfråga framdeles skulle definitivt lösas genom uppförande av en nybyggnad
inom det södra lasarettsområdet, men att fakulteten dessförinnan
under en övergångsperiod borde få disponera lokaler i barnklinikens nuvarande
byggnad. Den nu gjorda utredningen hade emellertid givit vid
handen, att man inom denna byggnad syntes kunna nå en så god lösning,
att fakultetens lokalbehov därigenom skulle bliva tillgodosett för en längre
tid framåt.
Det förslag till den här berörda ombyggnaden, som byggnadsstyrelsen
låtit upprätta, framgår av fyra den 30 augusti 1949 dagtecknade ritningar.
Arbetena skulle i enlighet härmed bliva förhållandevis begränsade och även
i princip av samma art som de inom gamla fysiska institutionen.
Kostnaderna ha beräknats till sammanlagt 325 000 kronor.
I samband med iordningställandet av ifrågavarande byggnader för nya
ändamål måste man, framhåller byggnadsstyrelsen, jämväl räkna med en
allmän upprustning och iståndsättning av desamma; underhållet av dem
hade nämligen under de närmast föregående åren starkt begränsats, eftersom
man sedan länge räknat med, att de skulle frigöras för annan användning.
Kostnaderna för nu avsedda åtgärder vore medräknade i de av styrelsen
angivna kostnadsbeloppen.
Juridiska fakulteten har, anför byggnadsstyrelsen slutligen, för närvarande
lokaler inom byggnaden Sandgatan 1, vilken delades med teologiska
fakulteten. Sedan lokalfrågan för de juridiska ämnena lösts på av styrelsen
föreslaget sätt, är avsikten att de utrymmen, som därvid frigöras i nämnda
fastighet, skola tillföras teologiska fakulteten. De härmed förbundna byggnadsåtgärderna
bleve av ringa omfattning, och medel för deras genomförande
syntes böra äskas först av 1951 års riksdag.
Departementschefen. Den av mig i det föregående berörda, av byggnadsstyrelsen
i samråd med vederbörande universitetsmyndigheter jämlikt
Kungl. Maj:ts uppdrag verkställda utredningen rörande utbyggnadsplan
för universitetet i Lund ger vid handen, att universitetets byggnadsbestånd
är otillräckligt med hänsyn till den starka ökningen av studentantalet
under tiden efter de olika institutionsbyggnadernas uppförande.
Jag vill erinra om, att någon ny institutionsbvggnad icke tillkommit
vid universitetet, sedan den kemiska institutionen blev färdig år
1936. De skilda vetenskapernas utveckling under de senaste decennierna,
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
tillkomsten av nya ämnen och utökningen av personalorganisationen samt
undervisningens omläggning till den numera allt vanligare kombinationen
av föreläsningar, övningar och kurser liksom i synnerhet de naturvetenskapliga
och medicinska institutionernas behov av omfattande och utrymmeskrävande
teknisk och instrumentell utrustning ha medfört, att
byggnadsbeståndet till stor del måste betecknas såsom ej blott otillräckligt
utan även otidsenligt med hänsyn till forskningens och undervisningens nuvarande
omfattning och inriktning.
I anslutning till den uppgjorda utbyggnadsplanen har byggnadsstyrelsen
nu framlagt förslag till ombyggnad av fysiska institutionens och barnklinikens
i Lund nuvarande byggnader, vilka under innevarande år beräknas
bliva disponibla för andra ändamål genom färdigställandet av nybyggnader.
Enligt nämnda förslag skall den nuvarande fysikbyggnaden utnyttjas för
institutionen för klassisk fornkunskap jämte antikmuseet samt de klassiska
språken, latin och grekiska. Den gamla klinikbyggnaden åter föreslås
skola utnyttjas för att tillgodose lokalbehoven för den juridiska fakulteten
samt ämnet statskunskap. Vad sålunda föreslagits har icke givit mig anledning
till erinran.
Kostnaderna för om- och tillbyggnad av fysikinstitutionen jämte upprustning
av värmesystemet och de elektriska installationerna ha beräknats
till 435 000 kronor, varav 120 000 kronor belöpa på en mindre tillbyggnad
för antikmuseet och 315 000 kronor å byggnadsföretaget i övrigt,
medan kostnaderna för ombyggnaden av klinikbyggnaden beräknats till
325 000 kronor.
Tillbyggnaden av fysikbyggnaden torde i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag böra hänföras till en andra bvggnadsetapp. För övriga föreslagna
byggnadsåtgärder synes medel böra anvisas å riksstaten för nästa
budgetår. Det erforderliga investeringsanslaget beräknar jag i enlighet med
styrelsens förslag till (315 000 -j- 325 000 =) 640 000 kronor. Anslaget torde
lämpligen böra uppföras under den rubrik som angives i det följande.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet
i Lund m. m. för budgetåret 1050/51 å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 640 000 kronor.
8. Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa
institutioner vid universitetet i Lund.
Till uppförande av nybyggnad för fysiska institutionen vid universitetet
i Lund, vilket företag även avser nybyggnad för institutionerna för matematik
samt för mekanik och matematisk fysik, har riksdagen anvisat sam
-
14
Kungl. Maj:ts -proposition nr 172.
manlagt i runt tal 2 930 000 kronor (jfr 1949 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten, bilagan 29, punkten 3).
Byggnadsstyrelsen har nu föreslagit, att en i nämnda företag ingående
vaktmästarbostad icke skulle komma till stånd utan i stället anslag anvisas
till uppförande av en även för andra institutioner avsedd byggnad för vaktmästarbostäder.
Av ärendet inhämtas bland annat:
Det av Kungl. Maj:t den 29 juni 1946 godkända ritningsförslaget till
nybyggnaden för fysiska institutionen upptog en vaktmästarbostad om 3
rum och kök, förlagd i en friliggande enfamiljsbyggnad. Kostnaden för
denna bostad ingick i det förutnämnda beloppet med 45 000 kronor inklusive
kostnader för yttre ledningar och planering.
Intill det område, där institutionsbyggnaden uppföres, äro jämväl vissa
nybyggnader för andra institutioner planerade, i vilket sammanhang styrelsen
vill framhålla, att riksdagen fattat beslut om uppförande av nybyggnader
för ämnena fysiologi och bakteriologi.
Vid den närmare bearbetning av frågan om dessa byggnaders planering
och om den framtida dispositionen av markområdet i dess helhet, som
byggnadsstyrelsen verkställt i samband med upprättande av förslaget till
generalplan för universitetet, har styrelsen funnit det mindre lämpligt, att
vaktmästarbostäder för de skilda institutionerna anordnas i form av friliggande
enfamiljshus i anslutning till respektive institutionsbyggnader. Då
dessa bostäder lämpligen icke heller böra inrymmas inom en institutionsbyggnad
av bär ifrågavarande slag, har styrelsen i samråd med universitetet
undersökt möjligheten att sammanföra ett antal bostäder till en gemensam
byggnad för detta särskilda ändamål.
Vid framställningen fogat ritningsförslag avser sålunda en dylik byggnad,
omfattande fyra vaktmästarbostäder om 3 rum och kök samt så anordnad,
att möjlighet hålles öppen för framtida tillbyggnad. Den nu föreslagna
byggnaden har kostnadsberäknats till 150 000 kronor inklusive yttre
ledningar och planering m. m. Byggnadsstyrelsen hemställer, att för uppförande
av byggnaden måtte anvisas (150 000 — 45 000 =) 105 000 kronor.
Departementschefen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår har
byggnadsstyrelsens framställning huvudsakligen föranletts av önskemål att
ernå en bättre markdisposition och en lämpligare förläggning av vaktmästarbostäder.
Jag anser mig böra understödja framställningen. Mot den
begärda medelsanvisningen, 105 000 kronor, har jag intet att erinra. Av de
till nybyggnaden för fysiska institutionen anvisade medlen bör således ett
belopp av 45 000 kronor få disponeras till uppförande av ifrågavarande
byggnad för vaktmästarbostäder. Motsvarande spörsmål uppkommer icke
i fråga om övriga byggnadsföretag, som beröras av nu ifrågavarande förslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa
institutioner vid universitetet i Lund för budgetåret
1950/51 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 105 000 kronor.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
9. Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola m. m.
A. Nybyggnader.
Till uppförande av nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ha för
budgetåren 1945/46—1949/50 anvisats tillhopa 9 478 000 kronor, varav
för innevarande budgetår 114 000 kronor.
Högskolans kollegienämnd har — såvitt angår anslagsändamål, som böra
tillgodoses under nämnda anslag — hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna
hemställt, bland annat, att till vissa byggnadsarbeten vid högskolan
måtte för nästa budgetår anvisas sammanlagt 6 010 000 kronor.
Kollegienämnden har därvid åberopat en från Chalmerska byggnadskommittén
till kollegienämnden ingiven framställning i ämnet jämte tillhörande
handlingar.
Överstyrelsen har beträffande den del av kollegienämndens framställning,
som nu är i fråga, föreslagit en till 4 885 000 kronor begränsad medelsanvisning
för nästa budgetår.
De för närvarande aktuella byggnadsföretagen vid högskolan finnas upptagna
i följande sammanställning, i vilken i förekommande fall tillika angivits
för de olika företagen hittills anvisade belopp, nu beräknade totalkostnader,
av kollegienämnden för budgetåret 1950/51 äskade medel och
av överstyrelsen föreslagen medelsanvisning:
Byggnader |
Hittills anvisade belopp |
Nu beräknad |
Av kollegienämnden |
Av överstyrelsen för |
Nybyggnad för avd. |
4 640 000 |
7 545 000 |
1 400 000 |
1 400 000 |
Nybyggn ad för avd. |
2 500 000 |
5150 000 |
2 650 000 |
2 650 000 |
Nybyggnad för biblio-teket . ........ |
700 000 |
1 320 000 |
— |
|
Nybyggnad för kans-liet .......... |
— |
1 175 000 |
500 000 |
— |
Tillbyggnad för kemi-avd.......... |
_ |
6 400 000 |
1 000 000 |
375 000 |
Övertagande av |
_ |
460 000 |
460 000 |
460 000 |
Summa kronor |
7 840 000 |
22 050 000 |
6 010 000 |
4 885 000 |
Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.
Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik.
Av denna byggnad ha hittills påbörjats och i det närmaste färdigställts dels
värme- och kraftcentralen och dels den byggnadsdel, som innehåller ritoch
föreläsningssalar. Den för laboratorier avsedda delen av byggnadskomplexet
återstår. De totala kostnaderna för hela byggnadskomplexet ha se
-
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.
nast (se 1949 års statsverksproposition, Bilaga 29, Kapitalbudgeten, s. 10
och 11) uppskattats till 4 981 000 kronor, varav 2 545 000 kronor för högskolans
värme- och kraftcentral och 2 436 000 kronor för de byggnadsdelar,
som skola innehålla rit- och föreläsningssalar samt laboratorier.
För värme- och kraftcentralen, vilken numera är i det närmaste färdigställd,
har byggnadskommittén räknat med ytterligare merkostnader, preliminärt
uppskattade till omkring 400 000 kronor. Det hade enligt vad
kommittén anfört icke varit möjligt att hålla kostnaderna inom ramen för
den för ändamålet avsedda medelsanvisningen, enär enligt gällande kontrakt
entreprenadsummorna ändrades i förhållande till förskjutningarna i
priserna för arbete och material. Överstyrelsen har funnit det beklagligt,
att kommitténs kostnadsberäkningar beträffande värme- och kraftcentralen,
vilka tidigare upprepade gånger måst avsevärt justeras, ånyo visat
sig mindre tillförlitliga. Då anläggningen vore i det närmaste färdig och de
nu konstaterade merkostnaderna hänförde sig till redan uppgjorda entreprenadkontrakt,
syntes emellertid den ytterligare medelsanvisningen vara
ofrånkomlig.
I fråga om de byggnadsdelar, som omfatta ritsalar, föreläsningssalar och
laboratorier, ha byggnadskostnaderna tidigare beräknats till 2 436 000 kronor
enligt ett år 1944 uppgjort förslag, vilket godkänts av statsmakterna
vid 1945 års riksdag (prop. 326; riksd. skriv, nr 485). För ifrågavarande
byggnadsdelars vidkommande har nu framlagts ett nytt förslag, som väsentligen
avviker från det tidigare godkända och vars genomförande beräknas
kosta 4 600 000 kronor. Av detta belopp belöper, enligt vad jag under hand
inhämtat, i runt tal 1 000 000 kronor på den i det närmaste färdigställda
byggnaden för ritsalar och föreläsningssalar.
Omarbetningen av det äldre förslaget till laboratoriebyggnad har huvudsakligen
föranletts av nya önskemål, som framställts av avdelningskollegiet
för avdelningen för maskinteknik.
Avdelning skollegiet har rörande laboratorierna för maskinteknik anfört
huvudsakligen följande.
Av 1940 års sakkunniga uttrycktes maskinlaboratoriets utrymmesbehov
i vissa golvytor och viss takhöjd. Det på grundval härav år 1944 upprättade
förslaget utformades till följd av terrängförhållandena i ett plan med
bottenvåning endast under vissa partier. Bj^ggnadens utformning är emellertid
icke endast ett ytproblem.
Enligt modern uppfattning böra de olika dellaboratorierna utformas efter
ett enhetligt modulsystem, vilket medför fördelar i fråga om ledningsdragning
in. m. och möjligheten till framtida expansion. Behovet av travers
kräver en takhöjd av minst 5 meter. Förläggandet av laboratorier i ett
plan medför flera olägenheter, såsom alltför små möjligheter till »höjd» och
»fall» samt användande av värdefull golvyta för mindervärdiga ändamål.
För framdragning av ledningar under golvet erfordras i enplans byggnaden
en låg »källare». Om denna höjes, kommer man fram till anordnandet av en
bottenvåning. Byggnaden bör därför utföras i två våningsplan.
17
Kungl. Mcij:ts proposition nr 172.
I det nya förslaget har laboratoriernas ytinnehåll ökats med 85 procent,
huvudsakligen genom anordnandet av undervåning. Det har blivit möjligt
att inrymma tre nya laboratorier. Kostnadsökningen för utrymmesökningen
är dock relativt ringa. Däremot ha tillkommit icke obetydliga kostnader
för vissa tidigare icke förutsedda specialinstallationer, såsom ledningar, fästanordningar,
fundament m. m.
Om elevantalet ökas, erfordras större utrymme kring maskinerna. Det
är även mycket önskvärt att kunna hålla examensarbetande inom högskolan.
Genom modulsystemet kunna laboratoriernas form lättare ändras efter
nya krav.
Ämnet ångteknik, som avsetts skola utnyttja kraftstationen som laboratorium,
bör få även visst laboratorieutrymme. Också ämnet värmeteknik
bör på grund av utvecklingen erhålla ett laboratorium. Inom institutionen
för pumpar, fläktar och vattenturbiner erfordras på grund av försöksarbetenas
omfattning en uppdelning och utökning av laboratorierna. Institutionen
för uppvärmnings- och ventilationsteknik har erhållit större utrymme
genom tillkomsten av ett laboratorium för provning av värme(lednings)pannor.
Byggnadskommittén har anfört bland annat:
Vad angår de maskintekniska laboratorierna, ha de år 1944 uppgjorda
ritningarna detaljbearbetats och i samband därmed omarbetats. Under den
tid, som i väntan på byggnadstillstånd förflutit sedan byggnaden planerades,
har den tekniska utvecklingen fortskridit, och kommittén har måst taga
hänsyn härtill, liksom även till att det visat sig nödvändigt att iakttaga
sparsamhet vid utnyttjandet av tomtmarken. Byggnadskommittén har då
icke ansett sig kunna stå till svars med att låta den under byggnaden liggande
bergknallen vara kvar, eftersom bortsprängning av densamma icke
utan synnerlig svårighet kan utföras sedan byggnaden blivit färdig. Det
är att märka, att större sprängningsarbeten än man tidigare räknat med
ändå hade blivit erforderliga till följd av berggrundens beskaffenhet. Härigenom
har erhållits möjlighet att för en jämförelsevis liten merkostnad
tillmötesgå de krav på ökade utrymmen, som avdelningskollegiet framfört.
Kostnaderna för ritsals- och laboratoriebyggnaderna enligt föreliggande
ritningar uppskattas till 4 600 000 kronor, under det att kostnaden år 1944
angavs till 2 436 000 kronor. Kostnadsökningen beror till mycket stor del
på de allmänna prishöjningar, som ägt rum och på de justeringar och utökningar,
som skett i samband med ritningarnas detaljbearbetning på
grund av önskemål från avdelningen för maskinteknik, samt på tillkomsten
av specialinredningar av olika slag (fundament, ledningar in. in.), vilka icke
kunnat överblickas i 1944 års förslag.
Överstyrelsen har tillstyrkt godkännande av det nya förslaget beträffande
den byggnadsdel, som skall inrymma laboratorier, samt föreslagit en medelsanvisning
av 1 400 000 kronor för maskinteknikbyggnaden för nästa
budgetår. Överstyrelsen har anfört huvudsakligen:
Den allmänna prishöjning som ägt rum sedan 1944 kan enligt vad överstyrelsen
inhämtat som regel uppskattas till 29 procent, d. v. s. i förevarande
fall 706 440 kronor. Ett utförande av den byggnadsdel, varom här är
2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1050. 1 samt. Nr 172.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
fråga, i enlighet med det tidigare förslaget kan sålunda för närvarande
beräknas draga en kostnad av i runt tal (2 436 000 + 706 440 =) 3 142 000
kronor, varför den verkliga kostnadsökningen vid ett genomförande av
det nu framförda förslaget, inräknat merkostnaden för förutnämnda
sprängningsarbeten, kan beräknas komma att stanna vid (4 600 000 —
— 3 142 000 =) 1 458 000 kronor. Denna ökning kan visserligen synas avsevärd,
men av vad i ärendet anförts har överstyrelsen blivit övertygad
därom, att det tidigare förslaget icke är tidsenligt. Med hänsyn härtill och
då överstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot det nu framlagda
förslaget i och för sig och icke heller mot de därför verkställda kostnadsberäkningarna,
har överstyrelsen förordat, att detsamma förelägges 1950
års riksdag för godkännande. Vid detta ställningstagande har överstyrelsen
ansett sig böra förutsätta, att detta förslag skall kunna anses som slutgiltigt
i så måtto, att några ändringar, som kunna föranleda en ytterligare
kostnadsökning, icke återigen skola ifrågasättas från högskolans sida.
Kostnaderna för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik i dess
helhet ha alltså nu beräknats till 7 545 000 kronor, varav 2 945 000
kronor för värme- och kraftcentralen samt 4 600 000 kronor för byggnaden
i övrigt. För ändamålet har hittills anvisats ett belopp av sammanlagt
4 640 000 kronor, varför vid bifall till nu föreliggande förslag skulle återstå
en medelsanvisning av (7 545 000 — 4 640 000 =) 2 905 000 kronor. För
nästa budgetår föreslår överstyrelsen en medelsanvisning av 400 000 kronor
för värme- och kraftcentralen samt 1 000 000 kronor för ifrågavarande nybyggnad
i övrigt eller sålunda tillhopa 1 400 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har funnit det till 7 545 000 kronor upptagna beloppet
för nybyggnaden för maskinteknik skäligt.
Nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik.
Denna byggnad har avsetts skola omfatta en del, innehållande i
huvudsak institutionerna för elektronik och teleteknik I, en del, innehållande
övriga svagströmstekniska institutioner jämte föreläsnings- och ritsalar
m. m. samt en del, innehållande starkströmstekniska laboratorier
samt högspänningshall. Förstnämnda byggnadsdel är under uppförande,
svagströms- och ritsalsbyggnaden torde komma att påbörjas innevarande
vår medan sistnämnda byggnadsdel ännu befinner sig på planeringsstadiet.
Kostnaderna för ifrågavarande byggnadskomplex ha tidigare på grundval
av 1944 års prisnivå beräknats till 3 390 000 kronor vid utförande i enlighet
med ett samma år upprättat, vid 1945 års riksdag godkänt förslag
(prop. 1945: 326, riksd. skriv, nr 485).
Byggnadskommittén har även beträffande denna nybyggnad framlagt
ändringsförslag och beräknat ökade kostnader. Kommittén har anfört i
huvudsak följande.
På grund av från högskolans sida framförda önskemål om tillgodoseende
av nya och ändrade behov har byggnadskommittén i ritningarna måst
göra icke obetydliga omgrupperingar och ändringar. De krav, som högskolan
framfört, ha framtvingats av den starka utveckling inom elektro
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
teknikens område, som ägt rum sedan år 1944. Detta gäller framför allt
elektronik och radioteknik, där under kriget gjorts stora framsteg, vilka
fått praktisk tillämpning inom skilda områden, icke minst för militära
ändamål. Elektroniken var 1944 ett rätt litet beaktat ämne i vårt land.
Det är av största vikt att vi skapa goda möjligheter till undervisning
och forskning inom dessa områden. Behovet av i detta ämne utbildade
ingenjörer är mycket stort, icke minst inom försvarsväsendet. Det har därför
synts kommittén nödvändigt att bereda hithörande institutioner större
utrymmen.
En faktor, som medfört krav på större utrymmen, är tillkomsten av s. k.
matematikmaskiner. Vid högskolan har byggts en mindre maskin och anslag
har beviljats för utförande av en större. Kommittén har därför måst
bereda härför erforderligt utrymme i de elektrotekniska nybyggnaderna.
Beträffande de starkströmstekniska laboratorierna föreslås betydande
ändringar, i det att den i 1944 års förslag däri ingående högspänningshallen
lagts som en särskild flygelbyggnad. Högspänningshallen var tidigare
dimensionerad för max. 150 kV (kilovolt) driftspänning. Med hänsyn till
teknikens utveckling mot allt högre spänningar är detta i dag för litet. Den
nu projekterade kan användas för spänningar upp till 300 kV. Från vattenfallsstyrelsens
sida har ifrågasatts, huruvida man icke borde räkna med
ännu högre spänningar. Genom att högspänningshallen på detta sätt brutits
ut ur den övriga byggnadskroppen räknar man vidare med att effektivt
kunna eliminera från densamma härrörande störningar på de känsliga institutionerna
för elektronik och teleteknik.
Byggnadskostnaderna uppskattas nu till 5 150 000 kronor. Ökningen av
byggnadskostnaderna utöver den sedan 1944 inträffade prisstegringen är
relativt liten och beror på ändrade rumshöjder och höjd teknisk standard.
Överstyrelsen har tillstyrkt godkännande av nu föreslagna ändringar i
byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningar samt förordat anvisande
för nästa budgetår av hela det ytterligare erforderliga anslagsbeloppet,
2 650 000 kronor. Överstyrelsen har anfört bland annat följande:
Det nu framlagda förslaget innebär en kostnadsökning av (5 150 000 —
3 390 000 = ) 1 760 000 kronor. Då emellertid den allmänna prisstegringen
i fråga om byggnadskostnader sedan 1944 kan uppskattas till 29 procent,
kan ett genomförande av det äldre förslaget numera beräknas kosta
(3 390 000 -|- 1 083 100 =) i runt tal 4 473 000 kronor, varför den verkliga
kostnadsökningen skulle stanna vid (5 150 000 — 4 473 000 =) 677 000
kronor.
Den föreslagna utökningen av högspänningshallen, som medför ökade
kostnader, framstår såsom ett angeliiget önskemål med hänsyn till de krav,
som numera måste ställas på den starkströmstekniska forskningen och undervisningen.
Icke heller i övrigt har överstyrelsen funnit den utformning
förslaget nu erhållit och de därför beräknade kostnaderna i och för sig giva
anledning till erinran. Det företer emellertid i vissa delar avsevärda avvikelser
från det vid 1945 års riksdag antagna förslaget och — även med beaktande
av inträffade prisstegringar — en betydande kostnadsökning, varför
frågan ånyo torde få underställas riksdagens prövning. Överstyrelsen vill
framhalla, att byggnadskommittén vid utformningen av det nya förslaget
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
kunnat tillgodogöra sig de erfarenheter, som ett antal professorer vid högskolan
vunnit vid en för byggnadskommitténs räkning företagen studieresa
till Amerikas förenta stater år 1940. Då denna nybyggnad sedan länge tillhört
de mest angelägna på högskolans utbyggnadsprogram och behovet därav
alltmera accentuerats, hade det emellertid enligt överstyrelsens mening
varit önskvärt, att förevarande ändringsförslag framförts tidigare än som nu
skett.
Till nybyggnaden för elektroteknik har hittills anvisats sammanlagt
2 500 000 kronor, varför ett genomförande av det nu framlagda förslaget
kräver en ytterligare medelsanvisning av (5 150 000 — 2 500 000 =)
2 650 000 kronor. För att undvika att tillkomsten av denna byggnad ytterligare
försenas vill överstyrelsen förorda att i enlighet med kommitténs
förslag för nästa budgetår anvisas hela det återstående beloppet, 2 650 000
kronor.
Byggnadsstyrelsen har funnit det till 5 150 000 kronor upptagna beloppet
för elektroteknikbyggnaden skäligt.
Tillbyggnad för kemiavdelningen. Beträffande denna
byggnadsfråga torde få hänvisas till vad därom anförts i 1949 års statsverksproposition,
bilagan 29, s. 11. Byggnadsstyrelsen har funnit det för
byggnadsföretaget upptagna beloppet av 6 400 000 kronor skäligt.
Övertagande av Gibraltarvallen m. m. Det av Chalmers
tekniska högskola disponerade området vid Gibraltargatan (»Nya
Chalmers») överläts genom avtal år 1920 av Göteborgs stad med full äganderätt
utan ersättning till Kungl. Maj:t och Kronan under villkor, bland
annat, att byggnader för en högre teknisk läroanstalt skulle vara uppförda
inom 15 år, räknat från den 1 januari 1920. Detta avtal har därefter med
vissa sedermera avtalade jämkningar i fråga om det ursprungligen överlåtna
områdets storlek förlängts att gälla till den 1 januari 1945, i samband
varmed bestämts, att vissa byggnader för högskolan skulle uppföras
och vara färdigställda senast till nämnda tidpunkt. Genom en år 1944
träffad överenskommelse har tiden för uppförande av återstående byggnader
för högskolan utsträckts ytterligare 10 år eller till den 1 januari
1955.
På området ha hittills uppförts byggnader för avdelningarna för kemi,
skeppsbyggnad, väg- och vattenbyggnad och arkitektur, för institutionerna
för fysik och silikatkemi samt för kärnkemi och radioteknisk sändarstation.
Härjämte ha uppförts byggnader för statens skeppsprovningsanstalt och
svenska textilforskningsinstitutet. På området äro vidare under uppförande
eller planerade byggnader för avdelningen för maskinteknik med värmeoch
kraftcentral, för avdelningen för kemi, för avdelningen för elektroteknik
samt för bibliotek.
Högskolans lokalstyrelse har meddelat, att sedan en längre tid förhandlingar
förts med Göteborgs stads myndigheter rörande förvärv för högskolans
räkning av ytterligare mark i anslutning till högskolans område å
21
Kicngl. Maj:ts ''proposition nr 172.
Gibraltar. Förhandlingarna hade resulterat i ett av lokalstyrelsen den 20
augusti 1949 och stadens drätselkammare, å andra avdelningen, den 23 i
samma månad undertecknat preliminärt avtal, vars giltighet gjorts beroende
av bland annat fastställelse av visst stadsplaneförslag. Avtalet innebär
främst, att högskolan skall erhålla ett större område, varå idrottsplatsen
Gibraltarvallen är belägen, mot det att staten bestrider de till 460 000 kronor
beräknade kostnaderna för anläggandet av en ny idrottsplats i närheten.
Av det preliminära avtalet inhämtas bland annat:
Avtalet innefattar gränsregleringar mellan staten och staden, betingade
av i avtalet nämnda stadsplaneförslag. Därjämte överlåtes emellertid åt
högskolan dels vissa smärre områden i anslutning till äldre avtal mellan
Kungl. Maj:t och Kronan och Göteborgs stad, vilka hittills icke föranlett
ändrad fastighetsbildning, dels ett större område, som för närvarande
disponeras för idrottsplatsanläggningen Gibraltarvallen. Genom avtalet berättigas
Kronan vidare att för eventuell förlängning av skeppsprovningsanstalten
på vissa villkor överbygga viss gatumark i anslutning till skeppsprovningsanstaltens
nuvarande, inom högskolans område belägna mark. Såsom
villkor för överlåtelsen till Kronan av i avtalet avsedda områden har stadgats,
att de få användas för Chalmers tekniska högskola jämte därtill anslutna
institutioner, ävensom att bebyggelse skall ske i överensstämmelse med
stadsplan med tillhörande stadsplanebestämmelser, som vid varje byggnadstillfälle
äro gällande. Skulle området eller del därav av Kronan utnyttjas
för annat ändamål än nu sagts, skall sådan mark i gravationsfritt
skick på anfordran av staden återlämnas till denna med äganderätt utan
ersättning.
Genom överlåtelse till Kronan av det område, där idrottsplatsen Gibraltarvallen
med tillhörande paviljong, lekfält och två tennisbanor nu är belägen,
komma dessa att slopas. Motsvarande anläggningar äro avsedda att
utföras på ett område, som särskilt utmärkts å i avtalet bifogat stadsplaneförslag.
Staden åtager sig att på Kronans bekostnad utföra ifrågavarande
anläggningar på sätt närmare angives i avtalet. Kostnaderna härför ha av
stadens vederbörande verk beräknats till sammanlagt omkring 460 000 kronor.
Därest detta belopp på grund av inträffade ändringar, arbetslöner och
materielpriser skulle över- eller underskridas, skall stadens verkliga kostnader
för anläggningarna av Kronan betalas. På vissa i avtalet närmare
angivna villkor äger Kronan rätt att själv på egen bekostnad utföra ifrågavarande
arbete.
Genom avtalet skola de mellan staden samt Kronan rörande regleringar
av högskolans område m. m. ingångna, delvis giltigblivna avtal av den
23/7 och 12/8 1935, 15/6 1937, 30/10 och 9/11 1937, 18/4 och 21/4 1939
samt 16/1 och 20/1 1948, som hittills icke föranlett iindrad fastighetsbildning,
anses upphävda.
Lokalstyrelsen har rörande högskolans markbehov anfört i huvudsak
följande:
Genom nu ifrågavarande avtal tillförsäkras högskolan erforderlig mark
för utförande av det byggnadsprogram, som inom det närmaste decenniet
kan aktualiseras. För undervisningen vid högskolan kunna emellertid ytterligare
byggnadsbehov inom en icke alltför avlägsen framtid ifrågakomma.
22
Kungl. Maj:ts -proposition nr 172.
Sådana byggnadsbehov utgöras av byggnad för arkitekturavdelningen,
byggnad för en föreslagen avdelning för textilundervisning, eventuell nybyggnad
för skeppsbyggnadsavdelningen och reservplats för institutioner,
som eventuellt kunna visa sig erforderliga. Ehuru högskolan genom avtalet
tillförts ett betydande markområde, torde detta icke kunna anses tillräckligt
för samtliga dessa byggnadsbehov. Enligt lokalstyrelsens mening bör
planeringen av området ske på sådant sätt, att nu bestående och kommande
byggnader erhålla en sådan placering i förhållande till varandra, att
plats lämnas för framtida utbyggnader.
Underhandlingar pågå med staden om förvärv av ytterligare mark för
högskolans räkning. Det är osäkert, om ytterligare mark kan förvärvas i
anslutning till Gibraltarområdet. Däremot kan ett större område vid Kallebäek
ställas till förfogande. För en studentkårsbyggnad har reserverats en
tomt intill Gibraltarområdet, vilken tomt staden torde vara villig överlåta
till högskolan. Enligt lokalstyrelsens mening är det angeläget, att högskolans
byggnader planeras på sådant sätt, att undervisningen i största utsträckning
kan koncentreras till Gibraltarområdet och att de forskningsinstitutioner,
som kunna komma att framdeles knytas till högskolan, förläggas
i första hand till Kallebäcksområdet.
Stadsfullmäktige i Göteborg ha genom lagakraftvunnet beslut den 22 september
1949 godkänt det preliminära avtalet.
Byggnadskommittén har hemställt, att förutnämnda belopp av 460 000
kronor måtte anvisas för nästa budgetår. Kommittén har anfört, att det
för varje Gibraltar-byggnad beräknade området ej borde tillmätas alltför
snävt, då därigenom eventuella framtida utbyggnader skulle försvåras eller
hindras. På grund härav vore en ytterligare bebyggelse av området ej att
rekommendera. Bland de ytterligare nybyggnader, som enligt föreliggande
planer skulle komma till utförande, vore nybyggnaderna för kansli och för
de båda lägre årskurserna, varjämte borde finnas visst reservutrymme.
Enda möjligheten att utvidga högskolans område vid Gibraltargatan vore
att övertaga Gibraltarvallen.
Kollegienävinden har, under framhållande att anläggandet av en ny
idrottsplats komme att taga lång tid, understrukit angelägenheten av att
medel för ändamålet anvisades för nästa budgetår.
Överstyrelsen har tillstyrkt godkännande av avtalet och anvisande av
det begärda anslaget. Överstyrelsen har anfört bland annat:
Gibraltarområdet synes icke vara tillräckligt för högskolans utbyggnad.
Det framstår såsom angeläget, att markfrågan snarast löses. För den erforderliga
utvidgningen av högskolans område bör eftersträvas att förvärva
mark i omedelbar anslutning till det nuvarande området, då högskolan
eljest riskerar att inom en snar framtid ånyo få sina lokaler förlagda till
olika delar av staden. Den mest rationella lösningen synes vara ett förvärv
av Gibraltarvallen jämte viss närliggande mark. Det är rimligt, att staten
såsom motprestation bekostar anläggningen av en ny idrottsplats, så mycket
mera som staden hittills överlåtit högskolans nya område till staten
utan någon ersättning. Enligt vad överstyrelsen inhämtat avser beloppet
460 000 kronor följande kostnader: idrottsplats 173 000 kronor, två trä
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
ningsplaner 77 000 kronor, två tennisplaner 40 500 kronor, gemensamma
anläggningskostnader 87 000 kronor, elektriska ledningar 18 000 kronor,
vattenledningar 11 700 kronor och omklädningspaviljong 52 800 kronor.
Genom avtalet ersättes bland annat ett avtal av den 15 juni 1937, enligt
vilket Kronan — förutom annat — förbundit sig att anordna fem ståplatsgradiner
av betong utmed Gibraltarvallens västra sida. Anslag härför (av
överstyrelsen tidigare beräknat till 25 000 kronor) erfordras alltså icke.
Byggnadsstyrelsen har yttrat, att ett förvärv av Gibraltarvallen helt anslöte
sig till vad byggnadsstyrelsen tidigare föreslagit beträffande markfrågan
vid högskolan.
B. Inredning och utrustning.
Till inredning och utrustning av nya lokaler vid Chalmers tekniska högskola
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
65 000 kronor.
Kollegienämnden har för nästa budgetår för inredning och utrustning
av nya lokaler begärt en medelsanvisning av 3 150 000 kronor i enlighet
med vad efterföljande sammanställning utvisar, vari tillika angivits för
inredning och utrustning av olika för ifrågakommande nybyggnader hittills
anvisade belopp, tidigare och nu beräknade totalkostnader samt av överstyrelsen
äskad medelsanvisning.
Nybyggnad |
Tidigare beräknad totalkostnad |
Nu beräknad |
Hittills anvisat belopp |
Av kollegie-nämnden be-gärd medels-anvisning för |
Av översty-relsen äskad |
Avdelningen för ma-skinteknik ..... |
760 000 |
1 286 000 |
400 000 |
600 000 |
600 000 |
Avdelningen för elek-troteknik ...... |
1 000 000 |
4 861 000 |
825 000 |
2 500 000 |
2 500 000 |
Kanslihusbyggnad . . |
— |
250 000 |
— |
50 000 |
— |
Summa kronor |
1 760 000 |
6 397 000 |
1 225 000 |
3 150 000 |
3100 000 |
Överstyrelsen har som motivering för den av överstyrelsen tillstyrkta
medelsanvisningen för inredning och utrustning av nybyggnaderna för maskinteknik-
och elektroteknikavdelningarna anfört i huvudsak följande.
Såväl nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik som nybyggnaden
för avdelningen för elektroteknik tillhöra de mest angelägna på högskolans
utbyggnadsprogram. Till följd av den försening av utbyggnaden, som
på grund av kända förhållanden ägt rum, ifrågasattes emellertid icke någon
fortsatt medelsanvisning till inredning och utrustning av dessa byggnader
för innevarande budgetår.
Det ackumulerade anslagsbehov, som härigenom uppkommit, finner överstyrelsen
därför — med hänsyn till nuvarande långa leveranstider — kräva
en väsentlig anslagsförstärkning för nästa budgetår, då eljest torde äventyras,
att ifrågavarande nybyggnader av brist på utrustning icke kunna
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
tagas i anspråk, när de val blivit uppförda. Vid en uppskattning av den
sålunda erforderliga medelsanvisningen måste även beaktas de totala utrustningskostnadernas
storlek, vilka kostnader numera avsevärt överstiga
de tidigare beräknade.
Vad till en början angår nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik,
så beräknas kostnaderna för dess inredning och utrustning av
kollegienämnden nu till 1 286 000 kronor mot förut 760 000 kronor, vilket
innebär en ökning av 526 000 kronor. Med hänsyn till den prisstegring, som
ägt rum sedan år 1942, vars prisnivå legat till grund för de äldre kalkylerna,
och till den tekniska utvecklingen sedan dess anser överstyrelsen denna
kostnadsökning godtagbar. I anslutning till vad förut anförts vill överstyrelsen
även för nästa budgetår förorda en medelsanvisning av 600 000
kronor.
För nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik ha utrustningskostnaderna
tidigare av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
beräknats till 1 000 000 kronor, under det att kostnaderna nu av
kollegienämnden uppskattas till i runt tal 4 861 000 kronor. Jämväl beträffande
denna betydande kostnadsökning må till en början framhållas prisstegringen
sedan år 1942, på vars prisnivå de sakkunnigas beräkningar
basera sig. Vidare lärer den av de sakkunniga verkställda uppskattningen
ha varit synnerligen approximativ. Härtill kommer, att den utomordentligt
snabba utveckling på elektroteknikens område, som skett under krigsåren,
nödvändiggör en utrustning av helt annan omfattning än tidigare. Överstyrelsen
erinrar, hurusom överstyrelsen med hänsyn till nämnda utveckling
även förordat en utökning av den ursprungligen planerade högspänningshallen
ävensom en utvidgning av lokalerna för de svagströmstekniska
institutionerna. Utrustningskostnaderna beräknades av avdelningsrådet
för avdelningen för elektroteknik hösten 1948 till ett belopp av
4 320 000 kronor, varför — även i förhållande till detta förslag — det nu
föreliggande, som uppgjorts i augusti 1949, företer en icke oväsentlig kostnadsökning,
541 000 kronor. Enligt vad överstyrelsen inhämtat äro emellertid
dessa båda förslag i fråga om utrustningen identiska och ökningen
helt beroende på under året inträffade prisstegringar. Med hänsyn till anförda
förhållanden har överstyrelsen funnit jämväl de nu beräknade totalkostnaderna
för utrustningen av nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik
böra godtagas. Likaledes får överstyrelsen förorda att för ändamålet
anvisas 2 500 000 kronor.
Utrustningskostnaden för nybyggnaderna för elektroteknik fördelar sig
på de särskilda institutionerna m. m. sålunda:
Föreläsnings- och ritsalar.................................. 100 000
Elektricitetslära och elektrisk mätteknik.................... 248 010
Elektromaskinlära........................................ 1 130 000
Elektrisk anläggningsteknik ............................... 1 350 000
Teleteknik I och II....................................... 712 860
Elektronik .............................................. 1 271 000
Brandförlust1) ........................................... 49 700
Summa kronor 4 861 570
Specificerade förteckningar finnas bifogade handlingarna i ärendet.
1 Redan inköpt utrustning gick delvis till spillo vid brand i Göteborgs hamn den 11 h. 1946.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
Departementschefen. Av nybyggnaderna för avdelningen för maskinteknik
återstår att uppföra den byggnadsdel, som avsetts skola inrymma
de maskintekniska laboratorierna. Kostnaderna härför ha beräknats till i
runt tal 3 600 000 kronor, vilket innebär en högst avsevärd fördyring i
förhållande till tidigare beräkningar. Anledningen har uppgetts vara — förutom
den betydande stegring av byggnadskostnaderna, som ägt rum sedan
den tidpunkt, år 1944, då kostnadsberäkningarna först uppgjordes — att
byggnadsdelen omplanerats för att tillgodose nya och ändrade utrynnnesbehov.
Skälen härtill förefalla visserligen beaktansvärda, men jag anser
mig likväl böra förorda att en översyn av förslaget företages i syfte
att söka nedbringa kostnaderna. Vid denna översyn bör undersökas, dels i
vad mån lokalbehovet kan beskäras och dels i vad mån det är möjligt att
uppdela byggnadsarbetena på etapper, varvid till den första etappen bör
hänföras endast de byggnadsdelar, som befinnas nödvändiga för att tillgodose
det mest angelägna lokalbehovet.
De nya kostnadskalkylerna för de delar av nybyggnaden för avdelningen
för maskinteknik, som redan i det närmaste färdigställts, utvisa vissa merkostnader,
vilka torde få godtagas. Någon ytterligare medelsanvisning för
nästa budgetår erfordras dock icke till följd härav.
Även i fråga om nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik har uppkommit
kostnadsökning till följd av prisstegringar och ändrad utformning
av byggnadsprogrammet.
I den mån den ändrade planeringen hänför sig till de delar av byggnadskomplexet,
som inrymma de svagströmstekniska institutionerna samt ritoch
föreläsningssalar m. m., har den redan tidigare godtagits. De mest
betydande ändringarna hänföra sig till den byggnadsdel, som avses skola
inrymma de starkströmstekniska laboratorierna samt en högspänningshall.
Denna byggnadsetapp beräknades ursprungligen draga en kostnad av
1 783 000 kronor, vilket med nuvarande priser torde motsvara en kostnad
av i runt tal 2 300 000 ä 2 320 000 kronor. De gjorda ändringarna i byggnadsplanen
ha medfört, att kostnaderna nu beräknas till 2 600 000 kronor.
Beträffande ändringarna har framhållits, att utvecklingen lett till användande
av högre spänningar, varför högspänningshallen nu utformats för
maximum 300 000 volts i stället för som tidigare 150 000 volts driftspänning.
Enligt vad jag inhämtat skulle en återgång till den lägre spänningen
kunna medföra en minskning av byggnadskostnaderna med omkring
250 000 kronor och av utrustningskostnaderna med cirka 300 000 kronor,
men den skulle omöjliggöra en framtida utbyggnad för den högre spänningen.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra biträda
överstyrelsens förslag rörande kostnaderna för elektroteknikbyggnaden.
För hela det elektrotekniska byggnadskomplexet ha hittills anvisats
2 500 000 kronor, varför 2 650 000 kronor skulle återstå att anvisa. Med
hänsyn till att takten i fråga om byggnadernas uppförande måste anpassas
26
Kungl. Ma]ds proposition nr 172.
efter rådande bvggnadsreglering synes medelsanvisningen för nästa budgetår
kunna begränsas till 1 000 000 kronor.
Vad beträffar tillbyggnaden för kemiavdelningen, är jag icke nu beredd
att upptaga denna fråga till närmare behandling. Jag förutsätter emellertid
att även denna tillbyggnad blir föremål för sådan översyn, som jag förordat
i fråga om de maskintekniska laboratorierna.
Huvuddelen av högskolans Gibraltarområde överläts av Göteborgs stad
till staten år 1920. Allteftersom högskolans utbyggnad medfört ökat markbehov
har staden därefter ställt ytterligare områden därinvid till förfogande.
Högskolemyndigheterna anse nu en ytterligare utvidgning av Gibraltarområdet
behövlig för att vissa planerade byggnader skola kunna uppföras
utan olämplig begränsning av övriga byggnaders tomtutrymmen och utvecklingsmöjligheter
samt för att framtida utbyggnadsbehov skall kunna
säkerställas. Denna utvidgning synes på grund av de lokala förhållandena
endast kunna åstadkommas på så sätt, att högskolan övertager den mark,
som upptages av idrottsanläggningen Gibraltarvallen. Staden har samtyckt
till övertagandet, under förutsättning att staten bekostar anläggandet av
en ny idrottsplats i närheten. Högskolan har framhållit, att ett snabbt
avgörande av frågan är angeläget med hänsyn till vissa byggnadsplaner.
Den föreslagna utvidgningen av högskoleområdet synes mig vara i hög grad
önskvärd, och jag finner det skäligt, att staten bekostar idrottsanläggningens
flyttning på sätt i ärendet föreslagits. Mot innehållet i övrigt av
det framlagda preliminära avtalet med staden rörande marköverlåtelsen har
jag icke funnit anledning till erinran. Därest riksdagen icke framställer
erinran däremot, torde Kungl. Maj:t få godkänna avtalet för Kungl. Maj:ts
och kronans del. Mot den beräknade kostnaden för anläggandet av en ny
idrottsplats, 460 000 kronor, har jag intet att erinra.
Utgifterna härför böra bestridas från investeringsanslaget till nybyggnader
för högskolan. Någon förstärkning av anslaget torde icke påkallas
härav redan för nästa budgetår. Jag förordar därför, att anslaget uppföres
med 1 000 000 kronor.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan om anvisande avytterligare
medel till kostnaderna för inredning och utrustning för nybyggnaden
för avdelningen för maskinteknik; denna prövning torde böra anstå
till dess resultaten av den av mig i det föregående föreslagna översynen
fullbordats.
De beräknade kostnaderna för inredning och utrustning av nybyggnaderna
för avdelningen för elektroteknik äro avsevärda och nödvändiggöra,
att anskaffningen sker successivt i den takt de statsfinansiella förhållandena
möjliggöra att erforderliga medel ställas till disposition. Även beträffande
det föreslagna utrustningsprogrammet förordar jag, att en översyn
verkställes i syfte att söka nedbringa kostnaderna. För nästa budgetår föreslår
jag, att ett anslag av 1 000 000 kronor anvisas för ändamålet.
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor,
b) till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning
av nya lokaler ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
10. Inredning av vissa lokaler för tandläkarhögskolan
i Stockholm.
Den femåriga studieplanen, som börjat tillämpas vid högskolan från och
med höstterminen 1947, kräver bland annat på grund av tillkomsten av nya
undervisningsämnen, nya kurser i ämnen, som redan äro representerade
på den gamla studieplanen, samt utökat antal lärare och övriga befattningshavare
utrymmen, vilka för närvarande icke disponeras inom högskolans
lokaler. De utökade lokalerna skulle enligt bedömande av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga
erfordras från och med höstterminen 1951.
Genom beslut den 23 juli 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm
verkställa utredning rörande det behov av ökade lokaler vid högskolan, som
kunde föranledas av genomförandet av den femåriga studieplanen för tandläkarutbildningen,
samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Med underdånig skrivelse den 3 februari 1950 har byggnadsstyrelsen,
efter samråd med lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm, avgivit
utredning och förslag i ämnet.
I ärendet har medicinalstyrelsen, som hört föreståndaren för statens rättsläkarstation
i Stockholm, avgivit utlåtande den 27 februari 1950.
Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse behandlat tre alternativ till lokalfrågans
lösning.
Alternativ I innebär, att tandläkarhögskolan skulle övertaga de lokaler
i kvarteret Grönlandet norra, där högskolan nu är belägen, vilka nu disponeras
av medicinalstyrelsen och fångvårdsstyrelsen. Kostnaderna för en
dylik lösning ha uppskattats till i runt tal 6 000 000 kronor.
Enligt alternativ II skulle all undervisning, som meddelas i laboratorier,
förläggas till en nybyggnad, så utformad att densamma framdeles kunde
utbyggas till en fullständig högskola. Kostnaderna för ett genomförande av
detta alternativ ha uppskattats till, för ombyggnad av nuvarande lokaler
cirka 1 100 000 kronor, för nybyggnad för undervisningslaboratorier cirka
3 200 000 kronor samt för nybyggnad för odontologisk ortopedi och barntandvård
cirka 1 400 000 kronor eller tillsammans cirka 5 700 000 kronor.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
Alternativ III, huvudalternativet, innebär, att vissa lokalutrymmen för
tandläkarhögskolans behov, omfattande omkring 700 m3 golvyta, skulle
anskaffas genom att i den beslutade nybyggnaden för statens rättsläkarstation
inom Norr backaområdet den översta våningen jämte en planerad
ytterligare våning toges i anspråk för visst undervisningsändamål. I samband
härmed skulle viss omdisponering och förändring av en del av tandläkarhögskolans
lokaler i kvarteret Grönlandet norra ske. Såsom av propositionen
1948: 108 närmare framgår har översta våningen i den beslutade
nybyggnaden för rättsläkarstationen avsetts skola tills vidare disponeras
för något annat statligt ändamål. Kostnaden för en påbyggnad av denna
nybyggnad med ytterligare en våning har uppskattats till 275 000 kronor,
vartill komma kostnader för fast inredning om cirka 95 000 kronor. Kostnaderna
för ombyggnad och omändring av de nuvarande lokalerna ha uppskattats
till cirka 875 000 kronor.
Föreståndaren för statens rättsläkarstation professorn Bosaeus har på
närmare anförda skäl på det bestämdaste avstyrkt alternativ III.
Medicinalstyrelsen finner ur styrelsens synpunkt alternativ I vara att
föredraga. Styrelsen anser sig icke kunna tillstyrka alternativ III utan
håller före, att ytterligare undersökningar böra ske i syfte att lösa föreliggande
spörsmål.
Departementschefen. Från och med läsåret 1951/52 gör sig ett trängande
behov av utökade lokaler för tandläkarhögskolan i Stockholm gällande. En
utökning av lokalerna synes nödvändig, om man icke vill väsentligt minska
den årliga intagningen av studerande vid högskolan. En dylik åtgärd anser
jag emellertid utesluten med hänsyn till rådande brist på tandläkare. Frågan
om på vad sätt det ökade lokalbehovet skall kunna tillgodoses har
ägnats ingående överväganden inom ecklesiastik- och inrikesdepartementen
i samråd med representanter för högskolan och byggnadsstyrelsen. Såsom
resultat av dessa överväganden har framgått, att förevarande byggnadsfråga
i rådande läge endast kan lösas i anslutning till det i det föregående
omnämnda alternativet III. Då vissa skäl ansetts tala emot att påbygga
den för rättsläkarstationen avsedda nybyggnaden med ytterligare en våning,
har i stället undersökts möjligheterna att tillgodose lokalbehovet utan
att vidtaga en dylik åtgärd. Det har härvid visat sig, att detta är möjligt,
om man för tandläkarutbildningen utnyttjar visst reservutrymme i den beslutade
nybyggnaden å Norrbackaområdet för statens rättskemiska och
farmaceutiska laboratorier. Därjämte behöver emellertid föreläsningssalen
i rättsmedicinska institutionen få tagas i anspråk ett par timmar dagligen
för tandläkarutbildningen, vilket bör vara möjligt. Beträffande byggnadsfrågan
för nyssnämnda laboratorier torde jag få erinra om följande.
I skrivelse den 20 maj 1949, nr 267, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till nybyggnad för statens rättskemiska och farma
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 172.
ceutiska laboratorier jämte i ämnet väckta motioner anmälde riksdagen,
att riksdagen till Nybyggnad för statens rättskemiska och farmaceutiska
laboratorier för budgetåret 1949/50 under statens allmänna fastighetsfond
anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor. I samma skrivelse anhöll
riksdagen därjämte om utredning — i enlighet med vad statsutskottet i
memorial nr 149 anfört — rörande rättskemiska laboratoriets framtida
arbetsuppgifter, möjligheterna att företaga inskränkningar och ändrad disposition
av det föreliggande förslaget till nybyggnad för statens rättskemiska
och farmaceutiska laboratorier m. m.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 3 juni 1949 givna bemyndigande tillkallade
chefen för inrikesdepartementet samma dag fem sakkunniga för att
inom departementet biträda med den av riksdagen begärda utredningen.
Sedan nämnda sakkunniga med skrivelse den 29 december 1949 överlämnat
betänkande med förslag rörande statens rättskemiska laboratoriums framtida
arbetsuppgifter m. m., uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 3 februari
1950 åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med i
nämnda betänkande framlagt förslag för en kostnad av högst 2 800 000
kronor låta uppföra en nybyggnad för statens rättskemiska och farmaceutiska
laboratorier. De sakkunnigas förslag innebar bland annat, att utrymmen
till en yta av omkring 375 m2 i den förordade nybyggnaden skulle
tillsvidare användas för något annat statens ändamål. Dessa disponibla utrymmen
skulle enligt de sakkunnigas förslag förläggas till botten- och källarvåningarna
i den för farmaceutiska laboratoriet avsedda flygeln.
Jag anser mig efter samråd med chefen för inrikesdepartementet böra
förorda, att behovet av ökade lokaler för tandläkarhögskolan tillgodoses på
sätt i det föregående angivits. Om så sker synes erforderligt, att medel nu
äskas till fast inredning för de lokaler, som avses skola disponeras för tandläkarutbildningen
i nybyggnaderna för rättsläkarstationen samt rättskemiska
och farmaceutiska laboratorierna. Kostnaderna härför torde kunna
uppskattas till 95 000 kronor. Då den erforderliga ombyggnaden och omändringen
av vissa av tandläkarhögskolans nuvarande lokaler lämpligen
kan ske först efter det att nyssnämnda lokaler tagits i bruk för högskolan,
torde det vara tillfyllest, att medel för dessa byggnadsarbeten äskas av 1951
års riksdag.
Jag torde redan nu böra nämna, att rätt betydande utrustningskostnader
äro förknippade med den erforderliga utvidgningen och ombyggnaden
av högskolans lokaler. Enligt vad jag under hand inhämtat torde emellertid
utgifterna härför, åtminstone till huvudsaklig del, kunna bestridas utan
ökad medelsanvisning till högskolan, om för ändamålet får disponeras den
reservation, som beräknas uppstå å det anslag, som anvisats till Utrustning
av ett tandläkarinstitut i Malmö.
Jag torde i detta sammanhang få erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 25 november 1949 medgivit, att ett belopp av högst 12 500 kronor av
30
Kimgl. Maj:ts proposition nr 172.
reservationsanslaget till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning finge förskottsvis disponeras för inredning av
vissa oinredda reservutrymmen inom karolinska sjukhusets patologiska institution,
vilka utrymmen upplåtits till tandläkarhögskolan för undervisningen
i dental histopatologi. Genom samma beslut förklarade Kungl. Maj:t
Sig vilja framdeles meddela beslut om inredningskostnadernas slutliga bestridande.
Jag förordar nu, att medel för ändamålet äskas av riksdagen
med 12 500 kronor.
Sistnämnda belopp och det av mig nyss förordade beloppet å 95 000 kronor
torde böra äskas såsom reservationsanslag under rubriken Tandläkarhögskolan
i Stockholm: Inredning av vissa lokaler och uppföras med 107 500
kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Inredning av
vissa lokaler för budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 107 500 kronor.
Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—10
hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. v. Krusenstjerna.
Stockholm 1950 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
500836