Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott
den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att för karolinska sjukhuset anvisas 181 000
kronor för uppförande av en tillbyggnad till det befintliga elevbostadshuset,
200 000 kronor för täckande av merkostnader för pågående byggnadsarbeten
och likaledes 200 000 kronor till utredningsarbeten för nya
byggnadsföretag. Till utrustning av barnkliniken och tillbyggnaden till elevhemmet
beräknas ett reservationsanslag av 591 000 kronor.

Vidare framlägges förslag om nya grunder för den framtida fördelningen
mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för driften av Norrtulls
sjukhus. I anslutning härtill föreslås anvisande av ett förslagsanslag å
128 000 kronor för avlönande av vissa läkare och ett förslagsanslag å 60 000
kronor såsom bidrag till driftkostnaderna vid sjukhuset. Det nu till sjukhuset
utgående anslaget till Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik avföres
från riksstaten.

Även i fråga om Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn framlägges
förslag till avtal, avsett att träffas mellan staten, Stockholms stad och

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 170.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

län samt vårdanstalten angående fördelningen av anstaltens driftkostnader.
I anslutning härtill beräknas ett förslagsanslag av 84 000 kronor såsom bidrag
till driftkostnaderna vid anstalten.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag av 9 300 kronor anvisas till
anordnande av en transformatorstation vid akademiska sjukhuset i
Uppsala.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkten 58, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm
(Norrtulls barnsjukhus) för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag
av 132 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga denna anslagsfråga till fortsatt behandling.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om anvisande
av medel dels till utbyggande av karolinska sjukhuset, dels till utrustning
av karolinska sjukhuset, dels till bidrag till Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn, dels ock till anordnande av en transformatorstation
vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

3

Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Förslag och yttranden.

Dispositionsplan för sjukhusområdet.

Sjukhuset omfattar följande kliniker: medicinsk, kirurgisk, obstetriskgynekologisk
(kvinno-), oftalmiatrisk (ögon-), otolaryngologisk (öron-, näsoch
hals-), radioterapeutisk, psykiatrisk och dermatologisk (hud-). En pediatrisk
(barn-)klinik är under byggnad. Vidare har 1946 års riksdag fattat
beslut om uppförande av dels en reumatologisk klinik, dels ock en byggnad,
inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en thoraxkirurgisk
klinik. 1 samband med att 1948 års riksdag fattade beslut om serafimerlasarettets
försäljning till Stockholms stad förutsattes, att de neurologiska
och neurokirurgiska klinikerna vid lasarettets nedläggande skulle
överflyttas till karolinska sjukhuset. Av sjukhusets vårdplatser disponeras
108 som garnisonsavdelningar. Vid karolinska sjukhuset finnas vidare
vissa för sjukhuset gemensamma anläggningar såsom röntgenanläggning,
centrallaboratorier, patologisk institution samt centrala köks-, tvätt- och
maskinanläggningar. Karolinska institutets ortopediska klinik är förlagd
till den ävenledes å Norrbackaområdet belägna vanföreanstalten.

Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén
lör karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att efter samråd med karolinska
sjukhusets direktion och representanter för karolinska institutets
lärarkollegium uppgöra förslag till dispositionsplan för Norrbackaområdet
i vad avsåge karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. Den 7 september
1949 inkom kommittén med utredning och förslag i ämnet. Yttranden över
förslaget ha avgivits av universitetskanslern —• efter hörande av karolinska
institutets lärarkollegium — karolinska sjukhusets direktion, statskontoret,
centrala sjukvårdsberedningen, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, styrelsen
för föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm samt sällskapet
Eugeniahemmets förvaltningsutskott. Dessutom har kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. m.
inkommit med en skrift i ämnet.

I fråga om sjukhusets storlek anser kommittén det både ur ekonomiska
och administrativa synpunkter nödvändigt, att vårdplatsantalet
begränsas till omkring 2 000. Vid ett större vårdplatsantal skulle mycket
kostnadskrävande ombyggnader av de centrala anläggningarna eller dubblering
av desamma helt eller delvis bliva ofrånkomliga. Administrerandet av
en sjukhusanläggning, som motsvarar två var för sig betydande sjukhuskomplex,
erbjuder dessutom stora vanskligheter.

Genom uppförandet av redan beslutade kliniker kommer sjukhuset att
omfatta 1 747 vårdplatser och, om ett av byggnadskommittén framlagt för -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

slag om utvidgat platsantal vid lungklinikerna bifalles, 1 774 platser. Sedan
nervklinikerna vid serafimerlasarettets nedläggande överflyttats till karolinska
sjukhuset, kommer vårdplatsantalet att stiga till 1 990 om dessa kliniker
erhålla ett föreslaget platsantal av 216. Kommittén anser dock, att
för nervklinikerna ej bör beräknas högre platsantal än 200.

Några ytterligare kliniker böra ej uppföras på sjukhusområdet. Behovet
av nya kliniker bör därför tillgodoses på annat sätt. Den ortopediska kliniken
bör sålunda kvarstanna vid vanföreanstalten, som genom en kulvertförbindelse
bör anslutas till karolinska sjukhuset. En föreslagen plastikkirurgisk
klinik bör förläggas till Sabbatsbergs sjukhus liksom vissa andra
specialkliniker i den mån dessa ej kunna anordnas genom partiell differentiering
inom redan förefintliga kliniker. Ej heller bör till sjukhuset förläggas
ett projekterat alkoholistsjukhus eller ett föreslaget akustiskt
institut.

En nybyggnad för sjukhusets centrallaboratorier bör däremot uppföras
vid sjukhuset. Vidare bör militärapotekets lokalbehov uppmärksammas
liksom behovet av bostäder för sköterske- och biträdespersonal.

Dispositionsplanen bör enligt kommittén omfatta följande anläggningar:

1. nya kliniker för reumatologi, lungtuberkulos, thoraxkirurgi, neurologi
och neurokirurgi ävensom utvidgning av radioterapeutiska kliniken,
sammanlagt högst 583 nya platser, varigenom platsantalet skulle komma
att högst uppgå till 2 024,

2. centralt laboratorium,

3. utbyggnad av tvättanläggningen,

4. erforderlig utbyggnad av maskinanläggningen,

5. anordnande av vissa personalbostäder samt

6. eventuellt lokaler för militärapoteket.

Härvid har förutsatts, att de nuvarande garnisonsavdelningarna disponeras
för en urologisk klinik.

I fråga om byggnadernas placering på sjukhusområdet innebär kommitténs
förslag följande. Den reumatologiska kliniken förlägges till den plats,
som avsetts för densamma vid 1946 års riksdagsbeslut om klinikens uppförande.
Lungklinikerna, vilkas placering preliminärt bestämts till södra
delen av den cirka 200 meter väster om huvudkomplexet belägna höjden,
flyttas 75 meter åt sydost. Nervklinikerna förläggas till områdets västra
del, sydost om den nyssnämnda höjden och i direkt anslutning till en ny
laboratoriebyggnad, vilken i sin tur skulle ansluta till den patologiska
institutionen, varigenom en naturlig anslutning till de centrala anläggningarna
och kulvertsystemet skulle erhållas. Ett eventuellt nytt militärapotek
kan förläggas nordväst om den nya laboratoriebyggnaden. Invid
sjukhusets västra gräns kommer en markreserv att återstå, lämplig för
ytterligare personalbostäder.

Byggnadsföretagen böra uppföras i följande ordning: 1) reumatologiska

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kliniken, 2) elevbostäder, 3) lungklinikerna, 4) centrallaboratorier, 5) eventuella
ytterligare personalbostäder, 6) nervklinikerna. En förutsättning är,
att före ianspråktagandet av lungklinikerna utbyggnad av värmecentralen
och tvättbyggnaden genomförts.

I yttrandena över byggnadskommitténs förslag ha olika uppfattningar
gjort sig gällande. Yttrandena innebära i huvudsak följande.

Byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen ha i frågan om
sjukhusets storlek uttalat, att en deklaration eller ett beslut om en begränsning
av anläggningens storlek ej torde förhindra, att utvecklingen kommer
att medföra krav på nya institutioner, vilkas behövlighet och storlek icke
f. n. med säkerhet kan bedömas. En plandisposition bör därför ej uppgöras,
som skulle medföra att ett utbyggande till 2 000 sängar tager i anspråk
praktiskt taget hela sjukhusområdet. Karolinska institutets lärarkollegium
anser, att frågan om eventuella driftkomplikationer vid ett fortsatt
utbyggande av sjukhuset bör utredas för utrönande av till vilket merpris
man kan vinna den fördel för undervisning och forskning, som ligger
i att de olika klinikerna sammanföras på ett område. Nervklinikerna böra
enligt kollegiet omfatta 236 platser, varjämte 24 platser böra beräknas för
en epileptikeravdelning. Karolinska sjukhusets direktion anser ytterligare
utredning vara nödvändig om nervklinikernas sängantal.

Beträffande det aktuella behovet av nija kliniker understryker lärarkollegiet
starkt behovet av en ny ortopedisk klinik. Universitetskanslern och
karolinska sjukhusets direktion anse däremot ej behovet vara trängande.
I fråga om specialklinikerna för urologi och plastikkirurgi anse lärarkollegiet
och universitetskanslern att, sedan garnisonsavdelningen avflyttat från
karolinska sjukhuset, de ledigblivna 108 platserna där kunna fördelas mellan
nämnda specialiteter. För övriga specialiteter bör mark reserveras på
sjukhusområdet.

I fråga om klinikernas förläggning på sjukhusområdet framhåller byggnadsstyrelsen,
att styrelsen ej kan underlåta att starkt ifrågasätta, om icke
fördelar skulle stå att vinna för framtiden genom en omprövning av ritningsförslaget
i vad avser sättet för den reumatologiska klinikens anslutning
till huvudbyggnaden. Mot angelägenheten av alt snarast påbörja
byggnaden bör noga vägas fördelen av en sålunda ändrad förläggning med
direkt anslutning till det centrala vårdblocket, vilket bl. a. skulle möjliggöra
framtida interna omdispositioner av lokalerna mellan medicinska och
reumatologiska klinikerna. Centrala sjukvårdsberedningen erinrar om att
den i tidigare avgivet yttrande över byggnadskommitténs förslag till uppförande
av den reumatologiska kliniken uttalat, att den saknade möjlighet
att bedöma i vad mån den föreslagna med hänsyn till klinikens utbyggnadsmöjligheter
olyckligt valda placeringen vore nödvändig.

Lärarkollegiet hävdar med bestämdhet nödvändigheten av ett lokalt samband
mellan nervklinikerna och psykiatriska kliniken. I anslutning till ett

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

av kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
framlagt förslag uttalar kollegiet, att nervklinikerna böra placeras på
östra sjukhusområdet med utnyttjande av en del av Eugeniahemmets tomt.
Även karolinska sjukhusets direktion ger uttryck för eu liknande uppfattning
och understryker, att vid en sådan lösning centrallaboratorierna böra
placeras öster eller söder om sjukhusets huvudkomplex.

Byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen hävda med utgångspunkt
från sin uppfattning om nödvändigheten av en strängare koncentration
av byggnaderna på sjukhusområdet, att redan beslutade och
vissa planerade utbyggnader böra bilda en ekonomisk och administrativ enhet,
omfattande omkring 1 960 platser, medan nytillkommande institutioner
böra sammanföras i självständiga grupper, eventuellt med egna värme- och
ekonomicentraler. En sådan självständig grupp kunde bildas omkring lungklinikerna
på sydvästra sjukhusområdet, där ytterligare 375—450 vårdplatser
kunde inrymmas. I framtiden borde även Eugeniahemmets område avsättas
för sjukvårds- och forskningsändamål, varjämte en samordning med
vanföreanstalten borde komma till stånd. För att frigöra sydvästra området
för framtida bebyggelse borde lungklinikerna flyttas tillbaka till den
plats, som tidigare avsetts för dem. Som följd härav borde nervklinikerna
förläggas till östra sjukhusområdet, förslagsvis med placering mellan barnkliniken
och radiumhemmet.

Uppförande av elevbostäder.

I skrivelser den 15 februari och 17 maj 1949 har direktionen för karolinska
sjukhuset upptagit frågan om anordnande av bostäder åt befattningshavare
vid karolinska sjukhuset. Med hänsyn till angelägenheten av att
bostäder i ökad omfattning finnas tillgängliga vid den tidpunkt, då den under
byggnad varande pediatriska (barn-) kliniken blir färdig att tagas i
bruk, har direktionen i den sistnämnda skrivelsen framlagt ett förslag till
anordnande av bostäder genom tillbyggnad av det befintliga bostadshuset
för sjukvårdselever. Därigenom skulle åtminstone bostadsbehovet för de
barnsjuksköterskeelever, som beräknas överflytta till sjukhuset i samband
med att den pediatriska kliniken tages i bruk, kunna tillgodoses. Direktionen
fortsätter.

F. n. finnas 88 enkelrum och 80 dubbelrum för sjukvårdselever. Dessa
bostäder äro sammanförda i en särskild byggnad (elevhemmet) belägen invid
entrén till sjukhuset. I bottenvåningen är inrymd en sjukavdelning för
elever om 14 platser och bostadsrum för 12 elever samt ett för eleverna gemensamt
dagrum. I var och en av byggnadens sju övre våningar äro inrymda
12 enkelrum och 11 dubbelrum samt dagrum, thékök, duschrum,
toilettrum och borstrum. Sammanlagt finnas i byggnaden bostadsrum för
248 elever och en föreståndarinna. Antalet elever vid sjukhuset har numera
nedgått till 219. Med beräkning att elevantalet vid den pediatriska kliniken
kommer att uppgå till 73 har direktionen därför tidigare uppskattat

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

behovet av nya elevbostäder vid denna kliniks ibruktagande till 44, varvid
förutsatts att den förefintliga bostadsreserven helt skulle utnyttjas för en
del av barnklinikens elever. Vid en tillbyggnad av elevbyggnaden synes det
emellertid icke vara tillrådligt att utgå från att reserven helt skall utnyttjas.
Att elevantalet på senare tid nedgått sammanhänger med att tillströmningen
av elever till sjuksköterskeskolorna minskats. Det är icke osannolikt,
att elevantalet vid skolorna framdeles kan komma att stegras och att
skolorna i följd därav kunna tillhandahålla sjukhuset ett ökat antal elever.
För dessa måste då nya bostäder anordnas, om den nu befintliga bostadsreserven
helt skulle tagas i anspråk för barnklinikens elever. Elevbostäderna
vid sjukhuset ha också plägat utnyttjas såsom bostad ej blott för
sjukvårdselever utan även för ett mindre antal aspiranter till sjuksköterskeskolorna,
vilka, innan de antagas till elever därstädes, ha att fullgöra viss
provtjänstgöring vid sjukhus. Även för dessa s. k. provelever bör ett visst
antal bostadsrum finnas tillgängligt. Med hänsyn till nu angivna förhållanden
har direktionen funnit tillbyggnaden böra omfatta bostäder för åtminstone
60 elever.

Tillbyggnaden skulle omfatta fem våningar och enligt upprättade skissritningar
anslutas till elevbyggnadens norra gavel. Frånsett bottenvåningen
skulle var och en av tillbyggnadens våningar innehålla 15 enkelrum belägna
längs en i byggnadens längdriktning gående korridor, som skulle anslutas
till det dagrum, som är beläget i norra ändan av den nuvarande elevbyggnadens
motsvarande våningsplan. Befintliga thékök, duschrum och borstrum
ha ansetts vara tillräckligt stora för att kunna användas även av eleverna
i tillbyggnaden, medan antalet w.c.-platser i varje våning ansetts
böra något ökas i samband med tillbyggnaden. I norra ändan av tillbyggnaden
har en trappa ansetts böra anordnas med hänsyn till brandrisken.
Att några dubbelrum icke upptagits i tillbyggnaden, har närmast berott
på att de bostadsrum, som skulle inrymmas där, närmast skulle avses för
barnklinikens elever, vilka anses vara utsatta för särskilt stor infektionsrisk
och därför icke böra dela rum med andra elever.

Tillbyggnadens bottenvåning kan icke på samma sätt som dess övre våningar
anslutas till bostäderna i den befintliga elevbyggnadens motsvarande
våningsplan, då denna byggnads bottenvåning inrymmer en sjukavdelning,
som skulle avspärra de bostadsrum, vilka eventuellt komma att anordnas i
tillbyggnadens bottenvåning, från de thékök, duschrum och borstrum, som
finnas i elevbyggnadens bottenvåning. Då en användning av tillbyggnadens
bottenvåning för bostadsändamål därför skulle dels nödvändiggöra att en
del av rummen därstädes skulle inredas till gemensamma lokaler av nu angivna
slag och dels torde förutsätta att särskild källarvåning anordnades
under densamma, har direktionen ansett denna våning lämpligare böra användas
dels såsom arbetslokal för arbetsföra patienter och dels såsom förrådslokaler.
I båda dessa avseenden föreligger nämligen ett trängande lokalbehov.

Kostnaden för den planerade tillbyggnaden har beräknats till cirka
385 000 kronor. Under förutsättning att förslag om tillbyggnadens utförande
förelägges 1950 års riksdag och denna beviljar härför behövligt anslag,
beräknas arbetet kunna påbörjas under hösten 1950 och slutföras under
förra hälften av år 1951 eller samtidigt med barnklinikens beräknade
ibruktagande.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Direktionens skrivelse den 17 maj 1949 har överlämnats till kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att tagas i övervägande vid
det åt kommittén lämnade uppdraget att uppgöra en dispositionsplan för
karolinska sjukhusets område. Kommittén har i skrivelse den 7 september
1949 uttalat, att kommittén funnit ett starkt behov av ifrågavarande personalbostäder
föreligga. Kommittén tillstyrker därför, att dessa snarast utföras.
Mot det föreliggande skissförslaget har kommittén icke annan erinran
än att anledning kunde förefinnas att anordna dubbelrum i samma
utsträckning som i den nuvarande byggnaden. Enär emellertid vinsten
härav vid ett så begränsat byggnadsföretag som det ifrågavarande måste
bliva obetydlig, har kommittén intet yrkande i detta hänseende. Den verkställda
kostnadsberäkningen har ej heller givit anledning till erinran.

I yttrande över förslaget har byggnadsstyrelsen anfört.

Styrelsen anser, att en prövning bör ske av frågan, i vilken utsträckning
elevbostäder i sjukhusets olika utbyggnadsstadier kunna vara strängt erforderliga.

Beträffande det föreliggande ritningsförslaget bör undersökas, huruvida
ej de stora utrymmen, vilkas användning icke ansluter sig till byggnadens
uppgift i övrigt, kunna undvikas. Det synes sålunda böra övervägas, om
icke hela nybyggnaden kan göras en våning lägre och en lämplig anslutning
till de gemensamma utrymmena i den befintliga byggnaden ändock
erhållas, även om detta måste ske genom en trappförbindelse. Det synes
även böra övervägas, huruvida man behöver räkna med, att en ytterligare
utbyggnad av dessa elevbostäder framdeles kan bliva erforderlig samt på
vilket sätt densamma i så fall bör ske.

Den till 385 000 kronor uppgivna kostnaden för förslaget i föreliggande
skick synes i och för sig skälig.

Byggnadskommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1950/51.

I skrivelse den 21 september 1949 har kommittén för karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande hemställt om
ett anslag av 1 300 000 kronor.

Beträffande utbyggnadens fortgång har kommittén upplyst, att uppförandet
av den pediatriska (barn-) kliniken nu fortskridit så långt, att byggnaden
är färdigmurad och står under tak. Det invändiga putsningsarbetet är även
i det närmaste avslutat. Ombyggnaden av maskin- och köksanläggningarna
kan beräknas vara slutförd före utgången av år 1949. Utbyggnaden av tvättanläggningen
har ännu icke kunnat påbörjas, då byggnadstillstånd för arbetena
icke erhållits.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår framhåller kommittén, att
för uppförandet av hudkliniken ursprungligen anvisats 2 265 000 kronor
enligt av statsmakterna godtagna kostnadsberäkningar. I sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår framhöll emellertid kommittén, att,
ehuru räkenskaperna för kliniken icke vore avslutade, kommittén likväl
med hänsyn till inträdda prisstegringar ansåge sig böra räkna med en

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kostnadsökning för byggnadsföretaget av omkring 100 000 kronor. Av kommittén
i anslutning härtill gjord hemställan om anvisande för ändamålet
av sistnämnda belopp bifölls av 1949 års riksdag. Räkenskaperna för kliniken
ha nu avslutats och utvisa — under förutsättning av Kungl. Maj :ts
bifall till en av kommittén den 1 september 1949 gjord framställning rörande
arkitektarvode — en slutlig kostnad för byggnadsföretaget av
2 355 637 kronor 92 öre, motsvarande en stegring i förhållande till det ursprungligen
beräknade kostnadsbeloppet av icke fullt 4 procent. Å för byggnadsföretaget
anvisade medel uppkommer sålunda en besparing av omkring
10 000 kronor.

Totalkostnaden för uppförande av barnkliniken beräknades ursprungligen
till 3 935 000 kronor, varav på statsverket skulle falla omkring

1 889 000 kronor. Sedan medel anvisats i enlighet med dessa beräkningar,
föreslog kommittén i sina petita för innevarande budgetår, att kostnadsbeloppet
med hänsyn till inträdda prisstegringar skulle uppräknas med
25 procent eller till 4 935 000 kronor, varav på staten skulle komma

2 300 000 kronor. Riksdagen anvisade sedermera medel i enlighet med de
nya kostnadsberäkningarna. Beträffande dessa får kommittén framhålla,
att byggnadsföretaget ännu icke framskridit så långt, att de slutliga kostnaderna
för byggnadsföretaget kunna överblickas. Såvitt kommittén nu
kan se, torde dock kostnaderna komma att hålla sig inom den beräknade
ramen.

Även för de centrala anläggningarna beräknade kostnader ha på grund
av prisstegringarna måst uppräknas. Utbyggnaden av maskinanläggningen
beräknades sålunda ursprungligen draga en kostnad av 1 235 000 kronor,
vilket belopp dock efter förslag av kommittén av 1949 års riksdag höjdes
med 100 000 kronor till 1 335 000 kronor. Kommittén räknar icke med att
detta belopp skall behöva överskridas. Till köksanläggningens och tvättanläggningens
ombyggnad ha anvisats tillhopa 1 065 000 kronor, varav ursprungligen
(500 000 + 350 000) 850 000 kronor, och av 1949 års riksdag
ytterligare 215 000 kronor, motsvarande en uppräkning av de tidigare beräknade
kostnadsbeloppen med 25 procent. Arbetena i köksanläggningen,
vilka, med hänsyn till att driften skolat upprätthållas under hela byggnadstiden,
måst utföras på löpande räkning, ha emellertid visat sig vara mera
kostnadskrävande än vad kommittén räknat med; såvitt kommittén nu
kan bedöma torde totalkostnaden icke komma att understiga 800 000 kronor.
Ett ytterligare medelsbehov för ändamålet av omkring 200 000 kronor
torde uppkomma; på statsverket skulle härav belöpa omkring 50 000 kronor.
Statsverket torde böra förskottera hela det erforderliga beloppet. För
tvättanläggningen, som ännu icke påbörjats, beräknar kommittén f. n. icke
ytterligare medel.

Därest den reumatologiska kliniken, på sätt kommittén i förslag den 7

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

september 1949 förordat, uppföres under nästa budgetår, uppskattar kommittén
det härvid uppkommande medelsbehovet till 1 000 000 kronor.

Om uppdrag meddelas kommittén att utarbeta huvudritningar och entreprenadhandlingar
för lungklinikerna, utgör medelsbehovet för ändamålet
under nästa budgetår 100 000 kronor.

Kommitténs medelsbehov för budgetåret 1950/51 skulle sålunda utgöra
(— 10 000 + 200 000 + 1 000 000 + 100 000) 1 290 000 kronor eller i runt
tal 1 300 000 kronor.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen år 1946 beslutat att
vid karolinska sjukhuset skall uppföras en reumatologisk klinik samt en
lungklinikbyggnad, inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en
thoraxkirurgisk klinik. I samband med att riksdagen år 1948 fattade beslut
om serafimerlasarettets försäljning till Stockholms stad förutsattes vidare,
att de vid serafimerlasarettet belägna nervklinikerna vid lasarettets nedläggande
skulle överflyttas till karolinska sjukhuset.

I propositionen nr 130 till 1949 års riksdag framhöll jag, att jag icke ansåg
mig böra föreslå, att medel anvisades för budgetåret 1949/50 för att
påbörja nya byggnadsföretag vid karolinska sjukhuset. Med tanke på en
rationell framtida utveckling av sjukhusanläggningen och med hänsyn till
den begränsade markyta, som stode till disposition härför, vore det i hög
grad angeläget att söka erhålla en överblick över hur de under den närmaste
framtiden ifrågakommande nybyggnaderna lämpligen borde placeras
inom sjukhusområdet. På min föredragning hade därför Kungl. Maj:t uppdragit
åt kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att
uppgöra och inkomma med förslag till dispositionsplan för sjukhusområdet.

Av det av byggnadskommittén nu framlagda förslaget till dispositionsplan
samt av de yttranden, som avgivits över förslaget, framgår, att åtskilliga
svårlösta spörsmål äro förknippade med frågan om sjukhusets fortsatta
utbyggande. De många synpunkter, som framkommit i förslaget och
remissyttrandena, giva enligt min mening en värdefull belysning av de problem,
som inställa sig vid ett fortsatt rationellt utbyggande av ett modernt
undervisningssjukhus av denna omfattning.

Frågorna om sjukhusanläggningens storlek, det lämpliga vårdplatsantalet
vid nytillkommande kliniker samt förläggningen av redan beslutade och
i framtiden ifrågakommande nybyggnader utgöra huvudproblemen i detta
sammanhang.

Byggnadskommittén har av ekonomiska och administrativa skäl förordat
en begränsning av anläggningens storlek till omkring 2 000 vårdplatser.
Kommittén har därvid framförallt hänvisat till de svårigheter, som upp -

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

stå vid ett ytterligare utökande av vårdplatsantalet, när det gäller att på
ett ekonomiskt godtagbart sätt organisera de för hela sjukhuset gemensamma
anläggningarna: tvätt-, maskin- och köksanläggningarna liksom
laboratorier och röntgen. Flera remissmyndigheter ha gentemot denna uppfattning
hävdat, att den snabba medicinska utvecklingen — vare sig man
anser det vara ur sjukhussynpunkt lyckligt och önskvärt eller ej — ställde
och komme att ställa krav på ytterligare institutioner, vilka fordrade nära
kontakt och samarbete med karolinska sjukhuset. Det vore därför nödvändigt
att vid utarbetandet av en plan för sjukhusområdets framtida disposition
utgå från att sjukhuset i färdigt skick komme att omfatta betydligt
mera än 2 000 vårdplatser.

För egen del kan jag icke underlåta att fästa stor vikt vid de av byggnadskommittén
uttalade farhågorna för att en alltför kraftig tillväxt av
sjukhuset kan komma att ställa statsmakterna och sjukhusledningen inför
mycket svårlösta problem. Å andra sidan torde det, såsom remissmyndigheterna
anfört och med hänsyn till bl. a. bristen på lämplig tomtmark för
statliga ändamål i huvudstadens närhet, vara av vikt att möjligheter hållas
öppna för en utbyggnad till ett vårdplatsantal utöver av byggnadskommittén
angivet maximum. Härför förutsättes ett intensivt utnyttjande av Norrbackaområdet
för sjukhusets räkning. I detta hänseende synas framförallt
de av byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen framförda synpunkterna
vara värda beaktande. Ett koncentrerande av nu befintliga och
vissa planerade kliniker till en central byggnadsgrupp skulle nämligen medföra,
att rätt avsevärda sammanhängande markområden kunde stå till förfogande
för framtida behov. Ur denna synpunkt synes den av dessa myndigheter
föreslagna förläggningen av 1 ungklinikerna vara att föredraga framför
byggnadskommitténs förslag. Vägande skäl synas även tala för att nervklinikerna
förläggas i närheten av den psykiatriska kliniken på östra sjukhusområdet.
Huruvida detta är möjligt med hänsyn till därvid uppkommande
merbelastning på sjukhusets ledningsnät måste ytterligare undersökas liksom
frågan om nervklinikernas storlek. Den senare frågan äger betydelse
även för möjligheten att avgöra vilken del av östra sjukhusområdet, som
lämpligen bör tagas i anspråk för dessa kliniker. Det är icke uteslutet att
därvid särskilda omständigheter måste föranleda ett övervägande att utnyttja
mera väsentliga delar av Eugeniahemmets tomt för detta ändamål.

Ett viktigt led i ett övervägande av det mest rationella sättet för sjukhusets
framtida utbyggande är enligt min mening frågan om storleken av
nytillkommande kliniker. Detta spörsmål bör därför ägnas ingående uppmärksamhet.
Sålunda torde bl. a. på grund av den begränsade markyta, som
står till disposition, skäl kunna anföras för att klinikernas omfattning till
väsentliga delar bestämmes med utgångspunkt från vad undervisning och
forskning i det särskilda fallet kräva. I vad mån angelägna sjukvårdskrav
föreligga, vilka böra få inverka på besluten om klinikernas storlek, torde

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

böra bii föremål för noggrann prövning i varje särskilt fall. Ytterligare bör
beaktas, huruvida icke riksplatserna vid karolinska sjukhuset kunna minskas
vid en ifrågasatt ökad intagning av medicine studerande och i samband
därmed företagen ökning av antalet vårdplatser vid akademiska sjukhuset
i Uppsala.

Jag anser det angeläget, att frågan om karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggnad i den nu aktuella etappen blir löst så fort som möjligt. Särskilt
gäller detta den reumatologiska kliniken, lungklinikerna och laboratorierna.
Av vad som anförts av kommittén och i yttrandena har jag emellertid övertygats
om, att frågan om en mera definitiv dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område bör bli föremål för ytterligare utredning. Det material,
som byggnadskommitténs förslag och remissmyndigheternas utlåtanden representera,
synes utgöra en god grund för den fortsatta översynen. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare angiva de frågor, som vid det fortsatta
utredningsarbetet böra bli föremål för särskild uppmärksamhet.

Jag övergår härefter till att upptaga frågan om de vid sjukhuset närmast
aktuella byggnadsföretagen, nämligen uppförandet av en reumatologisk
klinik, elevbostäder, lungkliniker och centrallaboratorier. Såväl byggnadskommittén
som remissmyndigheterna ha varit ense om, att byggnadsföretagen
böra uppföras i nu nämnd ordning. Uppförandet av en reumatologisk
klinik och lungkliniker har redan beslutats av riksdagen, som i fråga
om den fprstnämnda kliniken även angivit tomtplats. Frågan om uppförande
av elevbostäder framlägges nu för riksdagen. Vad angår centrallaboratorierna
har full enighet rått mellan byggnadskommittén och remissmyndigheterna
om att detta byggnadsföretag bör komma till stånd så snart som
möjligt. På min föredragning har Kungl. Maj:t den 2 september 1949 uppdragit
åt byggnadskommittén att uppgöra förslag till lösande av laboratoriernas
lokalfråga samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet
jämte skissritningar och kostnadsberäkningar.

Vad angår den reumatologiska kliniken har 1946 års riksdag, som fattade
beslutet om byggnadens uppförande, även lämnat utan erinran ett av
departementschefen framlagt förslag om klinikens placering i en fristående
byggnad till den tomt, som förutsetts i generalplanen för karolinska
sjukhusets utbyggande, nämligen till området omedelbart väster om huvudbyggnadens
D-flygel. Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att centrala
sjukvårdsberedningen i utlåtande över ett av byggnadskommittén år
1948 framlagt förslag rörande klinikens närmare utformning jämte ritningar
framhållit, att beredningen saknade möjlighet att bedöma i vad mån den
föreslagna med hänsyn till klinikens utbyggnadsmöjligheter olyckligt valda
placeringen vore nödvändig. Sjukvårdsberedningens yttrande åberopades
jämväl av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Av den lämnade redogörelsen
framgår även, att byggnadsstyrelsen i utlåtande över byggnadskommitténs
förslag till dispositionsplan starkt ifrågasatt, om icke fördelar

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

skulle stå att vinna för framtiden genom en omprövning av ritningsförslaget
i vad avsåge sättet för byggnadens anslutning till huvudbyggnaden. Styrelsen
menade, att mot angelägenheten av att snarast påbörja byggnaden borde
noga övervägas fördelen av en sålunda ändrad förläggning med direkt anslutning
till det centrala vårdblocket, vilket bl. a. skulle möjliggöra framtida
interna omdispositioner av lokalerna mellan reumatologiska och medicinska
klinikerna.

Vid min prövning av de sålunda framförda synpunkterna har jag funnit
flera omständigheter tala för en förläggning av den reumatologiska kliniken
i direkt anslutning till sjukhusets huvudkomplex. Förutom de praktiska
fördelar för framtiden, som kunna vinnas genom direkt kommunikation
med sjukhusets centrala avdelningar, tala även andra skäl för en sådan
lösning. Under senare år har frågan om sambandet mellan reumatologien
och den invärtes medicinen alltmera uppmärksammats. Enligt vad jag har
mig bekant har man sålunda i samband med en nybyggnadsfråga av detta
slag vid akademiska sjukhuset i Uppsala ur medicinsk synpunkt ansett en
nära anknytning mellan reumatologi och medicin vara att föredraga. Även
chefen för karolinska sjukhusets medicinska klinik, professorn Nanna
Svartz, har givit uttryck åt den uppfattningen, att sambandet mellan den
reumatologiska specialiteten och den invärtes medicinen såsom moderdisciplin
under senare år blivit alltmera påtaglig samt att en nära kontakt —
även i lokalt hänseende — skulle vara till båtnad för undervisningen, forskningen
och den sjukvårdande verksamheten på detta område. Med hänsyn
till det anförda har jag vid valet mellan att medverka till att vårdplatser
för reumatologi — och därmed en effektiviserad forskning och undervisning
i ämnet — omedelbart komma till stånd eller att med hänsyn till de
betydande fördelar på längre sikt, som synas stå att vinna genom en omprövning
av byggnadsförslaget i nu angiven riktning, funnit mig böra förorda,
att en utredning snarast företages om ändrad förläggning av den
reumatologiska kliniken med direkt anslutning till sjukhusets centrala
vårdblock. En utredning i denna fråga torde kunna bedrivas med sådan
skyndsamhet, att förslag i ämnet kan föreläggas 1951 års riksdag. Med
hänsyn till den i vissa delar enklare planutformning, som skulle komma
i fråga vid ett sammanförande av denna klinik med huvudkomplexet, torde
det icke vara uteslutet att vissa besparingar kunna göras, som kompensera
de utgifter kommittén hittills haft för utförande av ritningar enligt det
ursprungliga förslaget. Del utredningsarbete, som förekommit i samband
härmed, torde för övrigt kunna bli av stort värde vid utformningen av det
nya förslaget.

I fråga om lungklinikernas byggnadsfråga må framhållas följande. Sedan
1946 års riksdag på grundval av ett av kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. in. framlagt byggnadsprogram,
omfattande 236 vårdplatser, beslutat om klinikens uppfö -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

rande, uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadskommittén att uppgöra ritningar
och entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten beträffande
ifrågavarande klinikbyggnad. Såsom framgår av det förut sagda, har
byggnadskommittén förordat ett till 263 utökat vårdplatsantal för klinikerna.
På anförda skäl har jag i det föregående funnit ett av centrala sjukvårdsberedningen
och byggnadsstyrelsen framlagt förslag angående placeringen
av dessa kliniker innebära väsentliga fördelar. Den i dessa yttranden
förordade placeringen överensstämmer även med den i den ursprungliga
generalplanen för sjukhusområdet föreslagna platsen. Under förutsättning
att vid den av mig tillstyrkta överarbetningen av byggnadskommitténs
dispositionsplan enighet uppnås om den av mig förordade placeringen av
klinikerna, torde det få ankomma på byggnadskommittén att fortsätta utredningsarbetet
för klinikerna på sådant sätt, att detaljerat förslag jämte
huvudritningar kunna föreläggas 1951 års riksdag. Under förutsättning att
kommitténs förslag då vinner riksdagens godkännande skulle alltså medel
kunna anvisas samtidigt för uppförande såväl av den reumatologiska kliniken
som lungklinikerna. Vid det fortsatta ritningsarbetet för lungklinikerna
synes det böra ankomma på byggnadskommittén att noggrant undersöka
möjligheterna till en begränsning av klinikernas storlek.

I fråga om förslaget om ytterligare elevbostäder vid sjukhuset får jag
erinra, att barnkliniken, som f. n. är under uppförande, beräknas stå färdig
under loppet av år 1951. Vid denna tidpunkt är det nödvändigt, att bostadsbehovet
för de barnsjuk sköterskeelever, som beräknas överflytta till
den nya barnkliniken, kan tillgodoses. Enligt det av karolinska sjukhusets
direktion framlagda förslaget skulle bostadsfrågan för dessa lämpligen
lösas genom en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever.
Vid det fortsatta ritningsarbetet torde böra närmare övervägas, om
icke tillbyggnadens bottenvåning i första hand bör utformas med tanke på
det alltmera växande behovet av lokaler för arbetsterapi vid sjukhuset.
Vad byggnadsstyrelsen anfört angående en prövning av frågan, i vilken
utsträckning elevbostäder i sjukhusets olika byggnadsstadier kunna
vara strängt erforderliga, synes böra uppmärksammas vid den av mig
ifrågasatta överarbetningen av byggnadskommitténs förslag till dispositionsplan.

Mot den till 385 000 kronor beräknade kostnaden för byggnadsföretaget
har jag intet annat att erinra än att Stockholms stad och län synas böra
bidraga till kostnaderna enligt de grunder, som angivas i med dessa parter
träffat avtal angående samarbete för uppförande och drift av en pediatrislc
klinik vid karolinska sjukhuset. Med utgångspunkt från avtalets bestämmelser
beräknar jag statens andel till omkring 181 000 kronor.

Vad slutligen angår byggnadskommitténs anslagsäskanden för nästa budgetår
följer av vad jag i det föregående förordat, att några medel ej nu
böra beräknas för uppförande av en reumatologisk klinik. För utrednings -

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kostnader däremot böra anvisas ytterligare 100 000 kronor. För ändamålet
synes därför böra upptagas 200 000 kronor. I övrigt anser jag mig kunna
biträda kommitténs anslagsberäkningar. Då för uppförandet av elevbostäder
erfordras 181 000 kronor, skulle det sammanlagda anslagsbehovet för
nästa budgetår utgöra (— 10 000 + 200 000 + 200 000 + 181 000) 571 000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens
allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 571 000 kronor.

Karolinska sjukhuset: Utrustning.

Förslag.

Direktionen för karolinska sjukhuset har i skrivelser den 29 augusti 1949
och 2 februari 1950 hemställt om anslag för ändamålet med sammanlagt
1 090 820 kronor.

Kronor

1. Utrustning av pediatriska (barn-) kliniken ................ 550 000

2. Utrustning av reumatologiska kliniken .................... 500 000

3. Utrustning av tillbyggnad till elevhemmet ................ 40 820

1 090 820

1) I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 151 och skr. nr
280) utbygges karolinska sjukhuset f. n. med en barnklinik om 219 vårdplatser.
De egentliga byggnadsarbetena torde i huvudsak vara färdiga vid
utgången av år 1950, varefter kliniken beräknas kunna utrustas under
första halvåret 1951 och tagas i bruk den 1 juli samma år. Kostnaderna för
utrustningen skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting enligt ett mellan parterna ingånget avtal, innebärande bl. a.
att staden och länet skola bidraga med 75 procent av kostnaderna för de
platser som staden och länet skola disponera (127 resp. 28). På grundval av
omedelbart före krigsutbrottet rådande priser beräknade 1939 års förhandlingskommission
utrustningskostnaderna till 1 314 000 kronor. Ett närmare
utformat utrustningsförslag framlades den 5 december 1944 av kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. De av intendenten G. Heimer
på kommitténs uppdrag utförda detaljberäkningarna slutade på ett
belopp av 1 474 000 kronor, varvid denne utgått från prisförhållandena vid
årsskiftet 1943/44. Kommittén ansåg för sin del, att kostnaderna borde
kunna begränsas till 1 255 000 kronor genom reducering av anskaffningsprogrammet.
I propositionen nr 302/1945, vari anslag till byggnadsföretaget
begärdes, togs icke ställning till frågan om utrustningskostnaderna.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 hemställde direktionen
för Karolinska sjukhuset om ett anslag av 800 000 kronor för att utrustningsarbetet
skulle kunna påbörjas. Återstoden skulle icke behöva anvisas
förrän senare, sedan direktionen verkställt en överarbetning av utrustningsförslaget,
vilken vore erforderlig bl. a. med hänsyn till förändringarna i
prisläget. Riksdagen anvisade sedermera ett delanslag om 500 000 kronor
för budgetåret 1948/49 i avvaktan på direktionens överarbetning av förslaget
i samråd med centrala sjukvårdsberedningen (prop. nr 203/1948, riksd.
skr. nr 327).

Direktionen, som framhåller, att centrala sjukvårdsberedningens detaljgranskning
av förslaget ännu ej avslutats, beräknar, att kostnaden kommer
att stiga från 1 474 000 kronor till 2 039 000 kronor vartill komma utgifter
för komplettering av utrustningen i sjukhusets ekonomiavdelningar med
192 000 kronor, sammanlagt 2 231 000 kronor. Kostnaden per vårdplats blir
härvid 10 187 kronor 21 öre. För stadens 127 platser blir kostnaden kronor
1 293 775 kronor 67 öre, varav staden skall bidraga med 75 procent eller
970 332 kronor. För länets 28 platser blir kostnaden 285 241 kronor 88
öre, varav landstinget skall bidraga med 75 procent eller 213 931 kronor.
Statens andel i utrustningen kan således beräknas till (2 231 000 — 970 332
— 213 931) 1 046 737 kronor, avrundat till 1 050 000 kronor.

2)—3) Enligt det av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
år 1949 framlagda förslaget till dispositionsplan för karolinska
sjukhusets område skola där i första hand uppföras dels en reumatologisk
klinik och dels en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever.
I händelse arbetet med dessa byggnader börjas under år 1950, är det
antagligt, att arbetet kan slutföras under loppet av år 1951. För att byggnaderna
då skola kunna tagas i bruk erfordras, att den utrustning, som
är behövlig för byggnadernas användning, då finnes tillgänglig.

Intendenten vid sjukhuset har den 29 december 1947 avgivit förslag till
utrustning av den reumatologiska kliniken. Enligt detta förslag, skulle kostnaden
uppgå till 474 700 kronor. Med hänsyn till att prisförändringar inträffat
under den tid, som förflutit efter utrustningsförslagets upprättande,
har en förnyad beräkning av utrustningskostnaden verkställts, varvid kostnaden
uppskattats till cirka 500 000 kronor.

Enligt vad som uttalats i samband med Kungl. Maj :ts proposition nr 273
till 1946 års riksdag skola utgifterna för klinikens utrustning helt bestridas
av statsmedel.

Kostnaden för anskaffning av möbler och andra behövliga utrustningspersedlar
till den föreslagna tillbyggnaden till elevhemmet har beräknats
till 87 000 kronor. Då tillbyggnaden är behövlig för beredande av bostäder
åt sjukvårdselever vid den pediatriska kliniken, synes kostnaden för tillbyggnadens
utrustning böra fördelas mellan staten samt Stockholms stad
och län enligt de grunder, som angivas i avtalet om samarbete för nämnda

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kliniks uppförande och drift. I enlighet därmed skulle i avrundat tal 40 820
kronor av denna kostnad ankomma på statsverket.

Departementschefen.

Den nya barnkliniken beräknas stå färdig under loppet av år 1951. Med
hänsyn härtill måste medel nu anvisas för erforderlig utrustning. På grundval
av prisförhållandena år 1944 beräknades utrustningskostnaderna ursprungligen
till 1 255 000 kronor. Med hänsyn till de ändringar i prisläget,
Som därefter uppkommit, har karolinska sjukhusets direktion företagit en
överarbetning av förslaget, varvid kostnaderna beräknats stiga till 2 231 000
kronor. Statens andel av kostnaderna har beräknats till 1 050 000 kronor.
Då för budgetåret 1948/49 anvisats 500 000 kronor skulle det erforderliga
anslaget nu utgöra 550 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag i och för
sig intet att erinra. Då centrala sjukvårdsberedningens detalj granskning av
utrustningsförslaget ännu ej är avslutad, och därmed ej heller det samråd,
som förutsatts skola äga rum mellan beredningen och sjukhusdirektionen,
fullgjorts, torde direktionen efter avslutat samråd böra inkomma med detaljerad
uppgift om erforderligt anslag. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att därefter fatta beslut angående utrustningsanslagets storlek inom
ramen för det äskade beloppet, 550 000 kronor.

Med hänsyn till vad jag i det föregående förordat beträffande den reumatologiska
klinikens byggnadsfråga torde något anslag för utrustning av
denna klinik icke nu böra upptagas.

Förslaget till utrustning av elevhemmet är fortfarande föremål för
granskning inom centrala sjukvårdsberedningen. Tills vidare anser jag mig
därför böra godtaga de framlagda kostnadsberäkningarna. Jag förordar
alltså, att för ändamålet upptages ett belopp av 41 000 kronor. Jag förutsätter
därvid, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan förslaget
granskats av centrala sjukvårdsberedningen, bestämma det belopp,
som må tagas i anspråk av anslaget.

Det sammanlagda medelsbehovet utgör sålunda (550 000 + 41 000)
591 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 591 000 kronor.

2 — Kihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Kr 170.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Anslag till Norrtulls sjukhus in. ru.

Inledning.

Mellan staten och Stockholms stads hälsovårdsnämnd träffades den 12
september 1981 ett av Kungl. Maj:t den 29 april 1932 godkänt avtal om
upprätthållande av eu stadens sjukvårdsanstalt för barn i allmänna barnhusets
förutvarande fastigheter i kvarteret Mimer i Stockholm (numera
Norrtulls sjukhus) samt om anstaltens upplåtande för undervisningsändamål
till karolinska institutet såsom en institutets pediatriska (barn-) klinik
(se 1932 års statsverksproposition, VIII, s. 211 f.). Giltighetstiden för detta
avtal, som skulle gälla till den 1 juli 1941, har genom särskilda överenskommelser
förlängts till den 1 juli 1950 (se prop. nr 213/1948, s. (it) ff.).
Vid detta datum beräknades tidigare den till Norrtulls sjukhus förlagda
pediatriska kliniken komma att överflyttas till eu nyuppförd klinikbyggnad
vid karolinska sjukhuset.

På grund av bl. a. försening med uppförandet av barnkliniken vid karolinska
sjukhuset — kliniken beräknas numera stå färdig under loppet av
år 1951 — har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj 1949 uppdragit åt
kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
in. in. att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad angående
utsträckning av giltighetstiden för nämnda avtal intill den tidpunkt,
då den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset står färdig att tagas
i bruk. I samband med förhandlingarna borde avtalets bestämmelser bli
föremål för översyn i förtydligande syfte.

Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 22 november 1949.

Innan jag närmare ingår på förslaget, torde ett sammandrag av kommissionens
redogörelse för tidigare och nuvarande avtalsförhållanden böra
lämnas.

Allmänna barnhuset hade sedan mitten av 1800-talet uppehållit eu pediatrisk
klinik vid dess sjukvårdsanstalt för sjuka barn. I samband med alt
allmänna barnhuset år i931 till Stockholms stad försålde dels barnhusets
fastighet vid Rålambshof och dels barnhusets fastigheter vid Norrtullsgatan
(numera Norrtulls sjukhus), träffades mellan staten och staden nyssnämnda
avtal den 12 september 1931, vilket i huvudsak innehåller följande.

Intill dess en pediatrisk klinik kommer till stånd å karolinska sjukhuset,
är staden skyldig att å Norrtulls sjukhus uppehålla en stadens sjukvårdsanstalt
för barn om 70 platser samt upplåta densamma till karolinska institutet
för undervisningsändamål såsom eu institutets pediatriska klinik.
Institutet skall på egen bekostnad bestrida läkarvården å barnsjukhuset,
dock skall staden utbetala arvoden till läkarna i samma utsträckning och
enligt samma grunder, som av barnhuset tillämpats i fråga om läkarna vid
barnhusets sjukvårdsanstalt. Såsom bidrag till bestridande av kostnaden för
barnsjukhuset äger staden dels från statsverket utbekomma ett årligt belopp
av 60 000 kronor, dels och av avkastningen från den fond, som bildats

Kungl. Maj:ts proposition nr 170. 19

av köpeskillingen för fastigheten Rålambshof, den s. k. stockholmsfonden,
uppbära ett årligt belopp av 50 000 kronor. Staden skall där jämte vara skyldig
alt vid barnsjukhuset upprätthålla eu pediatrisk poliklinik. Härför utgår
ett statsanslag å 5 700 kronor per år (anslaget har sedermera höjts och
utgör nu 11 500 kronor).

Genom beslut den 22 juni 1931 har Ivungl. Maj:t medgivit dels att såsom
bidrag till uppförande av den nya pediatriska kliniken å karolinska sjukhuset
må användas sammanlagt 1 000 000 kronor av den s. k. stockholmsfondens
kapital, därvid staden skall erhålla samma rätt till platser å kliniken,
som om staden själv tillskjutit beloppet, dels ock att avkastningen
av fonden, i den mån fonden eller avkastningen därav ej användes för gäldandet
av nämnda belopp å 1 000 000 och 50 000 kronor, skall komma Stockholms
stad tillgodo för dess barnavårdande verksamhet.

Antalet vårdplatser å barnavdelningen fastställdes år 1933 till 75. Platsantalet
utökades 1944 med 32 platser och 1945 med 43 platser de senare för
tuberkulösa barn, vadan barnsjukhuset nu disponerar över sammanlagt 150
vårdplatser å allmän sal, varav 87 på invärtesmedicinska avdelningen, 20
på psykiatriska avdelningen och 43 på tuberkulosavdelningen. Enskilda
vårdplatser saknas.

Sedan från Stockholms stads sida påkallats förhandlingar rörande nyssnämnda
statsbidrag å 60 000 kronor, anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut
den 9 januari 1948 kommissionen att upptaga förhandlingar med staden
bl. a. angående revision av nyssnämnda statsbidrag. Kommissionen framlade
med skrivelse den 1 mars 1948 en av Kungl. Maj:t samt stadsfullmäktige
i Stockholm sedermera godkänd överenskommelse om förlängning
av avtalet till den 1 juli 1950. I denna överenskommelse föreskrevs, bl. a.,
att statsbidraget skulle höjas från 60 000 till 100 000 kronor årligen. Denna
böjning, som utgick fr. o. in. den 1 juli 1948, ansågs ungefärligen motsvara
den efter år 1931 inträdda prisstegringen. Beloppet ingick i det anslag å
132 000 kronor, som riksdagen anvisade till barnsjukhuset för budgetåret
1948/49.

För innevarande budgetår har till barnsjukhuset anvisats ett förslagsanslag
av likaledes 132 000 kronor. Rörande anslagets disposition torde få
hänvisas till statsliggaren (s. 963).

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Förhandlingskommissionen har med skrivelse den 22 november 1949
framlagt förslag till nytt avtal mellan staten och staden. Kommissionen,
som icke funnit sig ha anledning att närmare ingå på de olägenheter,
som vidlåda nu gällande avtal, har ansett, alt det nya avtalet bör
grundas på principerna för det s. k. sabbatsbergsavtalet (se prop. nr
213/1948), varvid gjorts de ändringar och tillägg, som med hänsyn till speciella
förhållanden i detta fall varit erforderliga.

Avtalsförslaget har följande lydelse.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Avtal

rörande driften av Norrtulls barnsjukhus från och med den 1 juli 1050.

§ 1.

Samtliga avdelningar vid Norrtulls barnsjukhus, vilket i likhet med stadens
sjukhus i övrigt är avsett för vård av sjuka från Stockholms stad,
upplåtes av staden till Karolinska mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål
att tjäna som en institutets pediatriska klinik. Till undervisningens
förfogande skola ävenledes stå de till barnsjukhuset hörande
inrättningarna, såsom röntgenanläggning, laboratorier och polikliniker.

§ 2.

Moment 1: Beträffande tillsättning, avlöning och pensionering av läkarpersonalen
vid barnsjukhuset skall gälla följande:

a) Överläkare, som tillika är professor vid Karolinska institutet, ävensom
i detta moment avsedd läkarpersonal, som uteslutande är anställd för
forsknings- eller undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras
av staten, dock att staden bestrider kostnaden för särskilt överläkararvode,
som — så länge professor A. J. Wallgren uppehåller överläkarbefattningen
vid barnsjukhuset •—- skall utgå med samma belopp, som hittills utgått till
denne, och — därest befattningen under avtalstiden blir besatt med annan
innehavare än Wallgren —- med samma belopp, som utgår till överläkare
vid Karolinska sjukhuset;

b) Övrig i detta moment avsedd läkarpersonal tillsättes, avlönas och pensioneras
av staten, dock att staden bidrager med halva löne- och pensionskostnaden.

Moment 2: Antalet läkare, till vilkas avlönande och pensionering avtalsparterna
gemensamt bidraga, bestämmes av parterna i samråd.

Moment 3: Annan personal, som anställes uteslutande för forskningseller
undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

Moment 4: Övrig för sjukhuset behövlig personal tillsättes, avlönas och
pensioneras av staden.

§ 3.

Innan läkarbefattning, som tillsättes av staten och som ej uteslutande är
avsedd för forsknings- eller undervisningsändamål, förses med ny innehavare,
skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle att yttra sig. Av
Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser rörande tillsättning av sådana tjänster
vid Sabbatsbergs sjukhus skola äga tillämpning jämväl å barnsjukhuset.

§ 4.

Barnsjukhusets läkare intaga såsom sådana, i den mån ej annorlunda
stadgas i gällande, av Kungl. Maj:t fastställda reglemente för stadens sjukhus,
samma ställning till sjukhusdirektionen som övriga läkare vid stadens
sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar för barnsjukhusets
drift, som sjukhusdirektionen äger vidtaga, ävensom att ställa sig
till efterrättelse de för stadens sjukhus gällande bestämmelser, som icke
strida mot detta avtal.

§ 5.

Staten skall årligen till staden erlägga ett belopp, motsvarande 10 procent
av barnsjukhusets driftkostnader, häri inbegripna kostnaderna för årligt

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

underhåll av byggnader men undantagna de kostnader, som avses under § 2
momenten 1 och 3. I driftkostnaderna skola ej inberäknas hyres-, ränteeller
amorteringskostnader för fastigheterna.

Kostnaderna för den i anslutning till barnsjukhuset förlagda sinnessjukavdelningen
för vuxna må icke till någon del inräknas i barnsjukhusets
driftkostnader. Med hänsyn härtill skola särskilda räkenskaper föras för
nämnda avdelning.

§ 6.

Staten förbinder sig att — utöver tidigare beviljat statsanslag för budgetåret
1949/50 — för tiden från och med den 1 januari till och med den 30
juni 1950 bidraga med halva lönekostnaden för två nya extra läkartjänster
vid barnsjukhuset, varvid lönen vid dessa tjänster förutsättes för sistnämnda
tid skola utgå enligt för staden gällande grunder.

§ 7.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för barnsjukhuset äger
staden jämlikt de av Kungl. Maj:t den 21 november 1930 utfärdade bestämmelserna
rörande förhållandet mellan barnhuset och Stockholms stad av
allmänna barnhusets stockholmsfonds avkastning erhålla ett belopp av
50 000 kronor för år räknat.

§ 8.

Detta avtal gäller under villkor att några ombyggnadsarbeten inom barnsjukhuset
icke komma att från Kungl. Maj:ts sida påkallas under avtalstiden
samt att staden bibehålies vid sin rätt till statsbidrag för den i § 5
omförmälda sinnessjukavdelningen under samma tid.

§ 9.

Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt särskilda bestämmelser må
äga att erhålla statsbidrag till barnsjukhusets drift eller till psykisk barnaoch
ungdomsvård.

§ 10.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1950 intill dess den nya pediatriska
kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i bruk för sitt ändamål,
dock högst intill den 1 juli 1952.

§ 11.

Det åligger parterna att i god tid före öppnandet av den nya pediatriska
kliniken vid Karolinska sjukhuset och senast den 1 februari 1951 upptaga
förhandlingar rörande de i detta avtal reglerade förhållanden, som beröras
av tillkomsten av nyssnämnda klinik.

§ 12.

Genom detta avtal upphäves del mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena,
och Stockholms hälsovårdsnämnd, å andra sidan, den 12 september 1931
träffade avtalet rörande upprätthållande av eu stadens sjukvårdsanstalt
för barn i allmänna barnhusets förutvarande fastigheter i kvarteret Mimer
i Stockholm.

Beträffande innehållet i de särskilda paragraferna framlägges följande
special motivering.

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

§ 2.

Paragrafen motsvaras av § 10 i sabbatsbergsavtalet.

Därest Norrtulls barnsjukhus vid tillkomsten av den nya pediatriska kliniken
vid karolinska sjukhuset skulle upphöra att vara undervisningssjukhus,
förutsattes, att den läkarpersonal, som så önskar, överflyttas till den
nya kliniken. De av stadens sjukhusdirektion utfärdade förordnandena för
å barnsjukhuset nu tjänstgörande läkare utgå den 30 juni 1950, dock med
ett undantag, nämligen för biträdande överläkaren John Lind, som innehar
förordnande som förste underläkare intill den 1 september 1951. Befattningarna
kunna således, med nyssnämnda undantag, av vederbörliga statliga
organ i vanlig ordning kungöras till ansökan lediga och tillträdas
samma dag avtalet träder i kraft. På av stadens representanter och klinikchefen
gjord hemställan föreslår kommissionen, att Lind — därest han
kvarstår i sin tjänst den 30 juni 1950 och godtager de med befattningen
förenade, fr. o. in. den 1 juli 1950 gällande lönevillkoren — tillförsäkras
ett nytt, av vederbörliga statliga organ utfärdat förordnande å tjänst som
förste underläkare vid karolinska institutets pediatriska klinik, avseende
tiden 1 juli 1950—1 september 1951. Uppdelningen mellan staten och staden
av lönekostnaderna för denne befattningshavare förutsättes skola ske
i enlighet med bestämmelserna i avtalet. Skulle under nyssnämnda tid fråga
uppstå angående pension åt Lind, vilkens nuvarande tjänst är förenad med
pensionsrätt hos staden, äro båda parternas delegerade ense om att dylik
pension skall bestridas av staden ensam.

Till förklaring av bestämmelserna om överläkararvodet må nämnas, att
professor A. J. Wallgrens överläkararvode är högre än motsvarande arvode
vid karolinska sjukhuset.

§ 3.

Stadgandet att av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter rörande tillsättning
av läkartjänster vid Sabbatsbergs sjukhus skola äga tillämpning jämväl
å barnsjukhuset innebär, att karolinska sjukhusets direktion blir den
statliga myndighet, som skall taga befattning med tillsättningsfrågorna.

§ 4.

Paragrafen är identisk med § 13 i sabbatsbergsavtalet.

§ 5.

Paragrafen motsvaras av § 14 första stycket moment b i sabbatsbergsavtalet.

Bestämmelsen att i driftkostnaderna ej skola inberäknas hyres-, ränteeller
ainorteringskostnader för fastigheterna har påkallats av statens delegerade
med hänsyn till avtalets åtminstone tills vidare kortfristiga
karaktär.

Med driftkostnader, till vilka staten enligt denna paragraf skall bidraga,
avses i övrigt alla sådana utgifter, som vid sjukhusförvaltning normalt
påföras driftkostnaderna.

§ 7.

Paragrafen motsvaras av bestämmelse i § 7 i nu gällande avtal. Enligt
det i paragrafen åberopade Kungl. Maj :ts beslut åtnjuter staden här avsedda
rätt endast intill tiden för den nya pediatriska klinikens öppnande.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

§ 8.

Denna paragraf motsvaras av nu gällande, av staden uppställda särskilda
villkor för avtalets förlängning till den 1 juli 1950.

§ 9.

Paragrafen motsvaras av § 16 i sabbatsbergsavtalet.

§ Il Tillkomsten

av den nya pedriatiska kliniken vid karolinska sjukhuset
kommer att aktualisera frågan angående den framtida förläggningen av
institutets dubbelklinik för pediatrik. 1 skrivelse till universitetskanslern
den 27 oktober 1949 har karolinska institutets lärarkollegium uttalat sig
för att vid den nya klinikens inrättande Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
skall upphöra att vara undervisningsklinik och Norrtulls barnsjukhus bibehållas
i denna egenskap. Med tanke på nödvändigheten av att i god tid
lösa denna fråga och därmed sammanhängande spörsmål innehåller paragrafen
ett åläggande för parterna att senast den 1 februari 1951 upptaga
förhandlingar rörande de i avtalet reglerade förhållanden, som beröras av
tillkomsten av den nya kliniken vid karolinska sjukhuset.

Kommissionen upptar härefter frågan om antalet läkare vid
kliniken och därmed sammanhängande spörsmål.

Kommissionen har i denna fråga samrått med stadens representanter.
De delegerade ha konstaterat, att läkare eller annan personal för enbart
undervisning eller forskning — frånsett professorn -— icke f. n. funnes eller
vore erforderlig vid kliniken. Enighet har vunnits mellan de delegerade om
att följande läkarbefattningar äro behövliga.

Befattning

Statens

andel

Stadens

andel

Summa

1 professor..................................

21 039

5 7501

26 789

1 överläkare vid barnpsykiatriska avdelningen

(lönegrad Ce 31) ..........................

8 082

8 082

16 164

1 röntgenläkare (lönegrad Ce 31)..............

8 082

8 082

16 164

8 förste underläkare å IG 128 ................

64 512

64 512

129 024

1 poliklinikläkare............................

8 064

8 064

16 128

1 andre underläkare ........................

6 328

6 328

12 656

Älderstillägg, approx.........................

7 500

7 500

15 000

Semester- och vikariatsarvoden, approx.......

13 000

13 000

26 000

Kronor

136 607

121 318

257 925

Om härifrån dragés professorns lön ..........

21 039

—

—

blir statens andel Kronor

115 568

—

—

1 = överläkararvode.

Förslaget innebär, jämfört med nuvarande avtal, att två förste underläkare
tillkomma. Läkarpersonalen ökas alltså från tio till tolv befattningshavare.

Den ene befattningshavaren skall ersätta en av socialstyrelsen under liden
1 september 1946—31 augusti 1948 avlönad extra läkartjänst för en till

24

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

barnsjukhuset knuten undersökning av infektionsriskerna vid daghem.
Denna tjänst, vars innehavare fullgjort eu underläkares åligganden, är
ofrånkomligen nödvändig för det fortsatta arbetet på vårdavdelningarna.

Den andra tjänsten avser en vid barnpsykiatriska avdelningen anställd
underläkare, som hittills varit helt oavlönad. I fråga om verksamheten vid
den barnpsykiatriska avdelningen framhåller kommissionen.

Lärarkollegiet framlade i sina anslagsäskanden till 1949 års riksdag förslag
om dels omreglering av en extra läkartjänst till en överläkartjänst,
dels inrättande av två nya förste underläkartjänster, varav den ena med
placering på sjukhusavdelningen, den andra med placering på den till sjukhuset
förlagda, av Stockholms stads barnavårdsnämnd administrerade rådgivningsbyrån
för uppfostringsfrågor. Kanslern anförde emellertid, att verksamheten
på den barnpsykiatriska avdelningen torde böra tillgodoses med
beaktande av de möjligheter till statsbidrag, som finnas angivna i kungörelsen
nr 489/1945, och icke på sätt lärarkollegiet ifrågasatt (se prop. nr
130/1949, s. 37 och 38). Denna uppfattning delades av departementschefen.

Enligt den plan för utövande av psykisk barna- och ungdomsvård i Stockholm,
som numera upprättats av stadens barnavårdsnämnd, skall vid Norrtulls
sjukhus finnas en filial till Stockholms stads central för psykisk barnaoch
ungdomsvård. Observations- och vårdplatser skola stå till verksamhetens
förfogande vid sjukhusets barnpsykiatriska avdelning, där platsantalet
är 20.

Enligt nyssnämnda kungörelse utgår statsbidrag för ifrågavarande verksamhet
endast vid central rådgivningsbyrå eller filial till dylik. För den
interna vården lämnas däremot intet statsbidrag. Till följd härav har kommissionen
icke beräknat lön för den underläkare, som av lärarkollegiet
föreslogs för rådgivningsbyrån. Denne, som ej beröres av föreliggande avtal,
bör i stället avlönas av den myndighet, som omhänderhar rådgivningsverksamheten,
och som för bl. a. läkarens avlönande äger att utfå statsbidrag.

Planen för ifrågavarande verksamhet, i det skick den tillstyrkts av stadens
sjukhusdirektion, innebär att överläkaren vid sjukhusets barnpsykiatriska
avdelning skall som sådan åtnjuta avlöning enligt lönegrad A 30 i
stadens löneplan. Vidare avses, alt föreståndarskapet för sjukhusets rådgivningsbyrå
skall anordnas som en bisyssla, vilken lämpligen förenas med
överläkartjänsten och av barnavårdsnämnden avlönas med belopp motsvarande
skillnaden mellan lönegraderna li 13 och A 30 i stadens löneplan.
Därest överläkartjänsten, såsom kommissionen nu föreslår, inplaceras i den
statliga lönegraden Ce 31, skulle arvodet för bisysslan beräknas till 19 200
(B 13) — 14 436 (Ce 31) eller 4 764 kronor jämte rörligt tillägg. Statsbidrag
till denna lönekostnad torde barnavårdsnämnden kunna utverka enligt ovannämnda
kungörelse.

Såväl överläkarbefattningen som förste underläkarbefattningen å den
barnpsykiatriska sjukhusavdelningen böra således knytas till kliniken, varför
de ingå i det antal läkare, varom delegerade äro överens. Kommissionen
vill i detta sammanhang understryka den vikt, som numera fästes vid att
den psykiska barna- och ungdomsvården tillgodoses samt vid att undervisning
och forskning bedrivas i detta ämne. Den blivande kliniken vid karolinska
sjukhuset har också utformats med hänsyn härtill. Vid Norrtullsklinikens
eventuella flyttning dit komma således nyssnämnda läkare att

Kanal. Maj:Is proposition nr 170. 25

beredas samma möjligheter som förut att bedriva verksamhet inom sin
specialitet.

Klinikchefen har tidigare hos sjukhusdirektionen begärt inrättande av de
nu föreslagna två underläkarbefattningarna. Stadens anslagsprövande myndigheter
ställde sig emellertid avvisande och framhöllo, att staten enligt
gällande avtal borde deltaga i lönekostnaderna. Tjänsternas inrättande har
därför fått anstå, först i avvaktan på statsmakternas beslut år 1949 och
sedan — då beslutet blev negativt — i avvaktan på resultatet av de nu
slutförda förhandlingarna. Denna tidsutdräkt har medfört, att läkarvården
vid barnsjukhuset råkat i ett prekärt läge, som hittills kunnat bemästras
endast tack vare frivillig, oavlönad läkarhjälp. Det nuvarande provisoriet
går enligt klinikchefens mening icke att uppehålla längre tid utan menlig
inverkan på den vid sjukhuset bedrivna sjukvården. Stadens representanter
ha därför vid förhandlingarna yrkat, att staten redan fr. o. in. den 1 juli,
1949 borde — utöver anvisat anslag för budgetåret 1949/50 — bidraga till
avlöning åt två extra läkare för dessa uppgifter. Med hänsyn till att staden
under flera år ensam bestridit vissa läkarkostnader, har kommissionen ansett
sig böra gå med på en uppgörelse av innebörd att staten fr. o. in. den
1 januari 1950 bidrager med halva lönekostnaden för ifrågavarande två
extra läkare med ett belopp av sammanlagt 12 283 kronor.

Beträffande läkarnas anställningsförhållanden uttalar
kommissionen, att samtliga förste underläkare och andre underläkaren böra
ha samma ställning som motsvarande befattningshavare vid karolinska
sjukhuset, varvid poliklinikläkaren bör jämställas med förste underläkare
och eventuellt erhålla denna senare benämning. Överläkaren vid den barnpsykiatriska
avdelningen och röntgenläkaren böra givas samma ställning,
som de skulle ha erhållit, därest de varit anställda vid karolinska sjukhuset.
För karolinska sjukhuset meddelade bestämmelser om anställningsvillkor
in. m. böra göras tillämpliga på samtliga dessa läkare. Det torde, liksom
i fråga om Sabbatsbergs sjukhus, få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter härom.

I fråga om sättet för bestridande av statens k o s t n ad
e r föreslås — i överensstämmelse med vad som gäller lör kvinnokliniken
å Sabbatsbergs sjukhus — att professorn avlönas av medel å karolinska
institutets stat och att övriga läkarkostnader bestridas av särskilda anslagsmedel
under elfte huvudtiteln. De å institutets stat upptagna befattningarna
— en underläkare och en amanuens — böra som en följd härav bortfalla.
Statens bidrag till driftkostnaderna i övrigt höra likaså särskilt anvisas
under elfte huvudtiteln. Det nu under samma huvudtitel uppförda anslaget
å 132 000 kronor till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och
poliklinik i Stockholm bör utgå.

Kommissionen ingår härefter pa eu beräkning av statsverkets
kost n a d e r för barnsjukhuset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

26

Statens totala kostnad uppgår f. n. till 180 000 kronor, inbegripet de utgifter
för professor och underordnade läkare, vilka belasta institutets stat.
Härvid ha ej medräknats de statsbidrag, som enligt särskilda bestämmelser
tillkomma sjukhuset, ej heller kostnaderna för en av socialstyrelsen
med ett arvode av 9 000 kronor per år avlönad extra läkare, som under
tiden 1/9 1946—30/8 1948 varit knuten till sjukhuset för undersökning av
infektionsriskerna vid daghem.

1 fråga om de blivande kostnaderna har kommissionen, såsom framgår
av det anförda, beräknat statens andel av de på parterna gemensamt fallande
läkarkostnaderna under nästa budgetår till 115 568 kronor. Häri ingår
ej lönekostnaden för den å karolinska institutets stat uppförda professuren,
vilken kostnad bestrides av staten ensam.

Det i avtalets § 6 angivna retroaktiva bidraget från staten till två extra
läkartjänster utgör 12 283 kronor.

Beträffande driftkostnaderna i övrigt framhåller kommissionen, alt de
verkliga utgifterna för enbart barnsjukhuset icke kunnat exakt angivas på
grund av att räkenskaperna för barnsjukhuset och den i anslutning till
detsamma förlagda sinnessjukavdelningen för vuxna varit gemensamma.
Av tabeller, som upprättats av Stockholms stads statistiska kontor, framgår
emellertid, att driftkostnaderna för enbart barnsjukhuset under åren
1947 och 1948 uppgått till 1 065 123 resp. 1 248 279 kronor. Om dessa belopp
i enlighet med § 5 i avtalet minskas med stadens läkarkostnader,
cirka 98 000 kronor per år, skulle sålunda i runda tal återstå 967 000 resp.
1 150 000 kronor. Det tioprocentiga statliga bidraget skulle alltså med utgångspunkt
från de två senaste årens utgifter kunna beräknas utgöra högst
115 000 kronor per år. Som driftkostnaderna under innevarande år förmodligen
komma att överstiga motsvarande kostnader under det senaste
året, torde statens bidrag för budgetåret 1950/51 icke böra beräknas lägre
än till 120 000 kronor.

Kommissionen framhåller, att statsanslag till nedsättande av vårdavgifterna
för barn, som ej äga hemortsrätt i Stockholm, ej vidare behöver förekomma,
enär barnsjukhuset enligt föreliggande avtal liksom Sabbatsbergs
sjukhus enligt sabbatsbergsavtalet skall vara avsett för sjuka från Stockholms
stad.

Kostnad för pensionering av läkare, vari staten skall deltaga, beräknar
kommissionen icke uppkomma under budgetåret 1950/51.

Det för budgetåret 1950/51 erforderliga statsanslaget beräknar kommissionen
sålunda till sammanlagt (115 568 + 12 283 + 120 000) 247 851 kronor.
Häri har ej inräknats professorslönen, för vars bestridande medel äro
anvisade på karolinska institutets stat. Statsverkets merkostnad skulle enligt
kommissionen uppgå till 76 500 kronor, varav cirka 60 500 kronor falla
på ökade läkarkostnader. Resterande merkostnad är till väsentlig del beroende
på att kommissionen räknat med höjda driftkostnader.

27

Kungl. Maj:Is proposition nr 170.

Angående tidpunkten för driftbidragets inbetalande
förordar kommissionen — under erinran, att Stockholms stads förvaltning
tillämpar ett med kalenderåret sammanfallande räkenskapsår — att statens
andel erlägges i samma ordning som vid Sabbatsbergs sjukhus. Avräkningen
mellan staten och staden beträffande de av staten utbetalda läkarlönerna
torde också lämpligen böra ske enligt de regler, som tillämpas i
fråga om läkarna vid nyssnämnda sjukhus.

Yttranden.

Yttranden över förslaget ha avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,
universitetskanslern — efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium
— karolinska sjukhusets direktion samt Stockholms stadsfullmäktige
och Stockholms stadskollegium.

Statskontoret och medicinalstyrelsen ha icke något att erinra mot avtalsförslaget.

Även karolinska institutets lärarkollegium tillstyrker avtalsförslaget. Med
hänsyn till att i det nya avtalet utelämnats den post på 2 500 kronor, som
årligen utgått till nedsättande av vårdavgifterna för barn, som ej äga hemortsrätt
i Stockholm, förutsätter kollegiet likväl, alt sjukhusets överläkare
skola äga samma rättighet som övriga sjukhusöverläkare i Stockholms stad
att av humanitära skäl och ur forskningssynpunkt i undantagsfall inlägga
patienter, som ej äga hemortsrätt i Stockholm.

Ej heller universitetskanslern har haft något alt erinra mot avtalsförslaget.
Under förutsättning att avtalet vinner godkännande hemställer kanslern
tillika alt Kungl. Maj:t ville för budgetåret 1950/51 utverka dels ett
förslagsanslag å 115 600 kronor till avlöning av vissa underordnade läkare
vid Norrtulls barnsjukhus, dels ett anslag å 12 283 kronor till bestridande
av halva avlöningskostnaden för 2 extra läkartjänster vid sjukhuset under
tiden 1/1—30/6 1950, dels ock ett förslagsanslag å 120 000 kronor till bidrag
till vissa driftkostnader vid sjukhuset. Vid bifall härtill erfordrades ej det
nu utgående förslagsanslaget å 132 000 kronor, utgörande bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm. Likaledes kunde de från karolinska
institutets avlöningsanslag nu utgående arvodena till eu underläkare och en
amanuens vid pediatriska kliniken å Norrtulls sjukhus a 1 100 resp. 3 000
kronor indragas.

Karolinska sjukhusets direktion anför.

Förslaget innefattar bl. a., att direktionen skulle bli den statliga myndighet,
som skulle taga befattning med tillsättningen av de läkartjänster, som
icke uteslutande äro avsedda för forsknings- eller undervisningsändamal.
Den utökning av direktionens arbetsuppgifter, som sålunda föreslås, kan
bli ganska betydande, särskilt om direktionen jämväl skall omhänderhava
utbetalningen av avlöningarna till ifrågavarande läkartjänsters innehavare,
i likhet med vad som föreskrivits beträffande motsvarande befattningar vid

28 Kungi. Maj.ts proposition nr 170.

Sabbatsbergs sjukhus. Direktionen förutsätter, att i händelse de ökade arbetsuppgifter,
som dels redan ålagts direktionen i samband med avtalet om
samarbete för driften av Sabbatsbergs sjukhus, och dels kunna åläggas
direktionen i samband med det nu framlagda avtalsförslaget, icke kunna
fullgöras av direktionens nuvarande arbetskrafter, medel skola ställas till
förfogande för desammas förstärkning.

Stockholms stadsfullmäktige ha vid sammanträde den 23 januari 1950
^godkänt avtalsförslaget.

Vid sammanträde den 23 februari 1950 har Stockholms stadskollegium
beslutat tillstyrka den av universitetskanslern uppgjorda anslagsberäkningen
för budgetåret 1950/51. Stadskollegiet har därvid förutsatt, att läkarna
vid Norrtulls sjukhus tills vidare deltaga i verksamheten vid barnsjukhusets
poliklinik och rådgivningsbyrå i samma omfattning som hittills.

Departementschefen.

Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd
till det av Stockholms stad ägda Norrtulls sjukhus, den andra till Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Vid karolinska sjukhuset uppföres
f. n. en ny barnklinik. Då denna beräknas stå färdig år 1951, torde
frågan om förläggningen av den andra kliniken böra prövas av 1951 års
riksdag. Intill dess att den nya kliniken kan tagas i bruk, böra klinikerna
vid Norrtulls barnsjukhus och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt alltjämt
användas.

Såsom framgår av det förut anförda har Norrtulls sjukhus upplåtits för
undervisning genom ett med Stockholms stads hälsovårdsnämnd träffat
avtal, vilket avtal utlöper redan den 1 juli 1950. Det har därför varit nödvändigt
att upptaga förhandlingar med Stockholms stads myndigheter angående
förlängning av avtalets giltighetstid.

Det framlagda avtalsförslaget ansluter sig i sina huvuddrag till det s. k.
sabbatsbergsavtalet, vilket år 1948 träffades mellan staten och Stockholms
stad och som reglerar villkoren för sabbatsbergssjukhusets upplåtande till
medicinsk undervisning för karolinska institutets räkning. Huvudprinciperna
i avtalsförslaget äro följande.

Överläkare, som tillika är professor, ävensom sådan personal, som uteslutande
anställes för forsknings- och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas
och pensioneras av staten; dock att Stockholms stad bestrider kostnaden
för särskilt överläkararvode. Läkare, som icke uteslutande anställas
för undervisningens och forskningens behov, tillsättas, avlönas och pensioneras
av staten men staden skall tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden.
Antalet underordnade läkare, till vilkas avlönande och pensionering
parterna gemensamt skola bidraga, skall bestämmas av parterna i samråd.
Vidare skall staten årligen erlägga ett belopp, motsvarande 10 procent av
barnsjukhusets driftkostnader.

Kungi. Maj.ts proposition nr 170.

29

Mot dessa huvudgrunder i avtalsförslaget har ingen erinran framställts
från remissmyndigheternas sida. Även jag finner det i princip riktigt, att
likartade regler så långt möjligt tillämpas för samtliga sådana fall, då
Stockholms stads sjukhus upplåtas till staten för undervisningsändamål.
Med hänsyn härtill och då de föreslagna grunderna enligt min mening
innefatta en lämplig avvägning mellan statens och kommunens intressen
anser jag avtalsförslaget i dessa delar böra godtagas. De punkter i avtalsförslaget,
som ansluta sig till föreskrifter i nu gällande avtal, föranleda ej
heller någon erinran från min sida.

Någon personal, avsedd uteslutande för forskning och undervisning, har
icke upptagits i kommissionens förslag. Den läkarpersonal, för vilken
kostnaderna skola bestridas av staten och staden gemensamt, skall enligt
förslaget utgöras av 1 överläkare vid barnpsykiatriska avdelningen, 1 röntgenläkare,
8 förste underläkare, 1 poliklinikläkare samt 1 andre underläkare.
Förslaget innebär, jämfört med nuvarande avtal, att två förste underläkare
tillkomma samt att en extra läkartjänst vid barnpsykiatriska avdelningen
ändras till en överläkartjänst. Då den ena underläkartjänsten synes
vara nödvändig för det fortsatta arbetet på de allmänna vårdavdelningarna,
tillstyrker jag, att tjänsten inrättas. Vad angår den andra underläkartjänsten,
vilken skall knytas till den barnpsykiatriska avdelningen, samt överhikartjänsten
vid denna avdelning ha de förhandlingsdelegerade understrukit
betydelsen av att den psykiska barna- och ungdomsvården tillgodoses
samt att undervisning och forskning bedrives i detta ämne. Med hänsyn härtill
och då ifrågavarande tjänster torde bli erforderliga jämväl vid den nya
barnkliniken vid karolinska sjukhuset biträder jag de förhandlingsdelegerades
förslag i denna del. Jag förutsätter därvid i likhet med Stockholms
stadskoliegium, att läkarna vid sjukhuset tills vidare deltaga i verksamheten
vid barnsjukhusets poliklinik och rådgivningsbyrå i samma omfattning
som hittills.

Med hänsyn till att staden på grund av det nu gällande avtalets mindre
tillfredsställande utformning och tillämpning under en följd av år ensam
bestridit vissa läkarkostnader vid sjukhuset anser jag mig icke kunna
avvisa förhandlingskommissionens förslag, att staten fr. o. m. den 1 januari
1950 bidrager med halva lönekostnaden för två extra läkartjänster.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om lönegradsplacering och arvoden
för läkarpersonalen har ej föranlett erinran från min sida.

I fråga om sättet för bestridande av läkarkostnaderna vill jag erinra, att
i budgethänseende åtskillnad gjorts mellan de kostnader, som hänföra sig
till undervisning och forskning, och sådana som hänföra sig till sjukvården.
De förra bestridas av karolinska institutets anslag, de senare däremot med
de särskilda anslagsmedel, som anvisas för ändamålet. Sedan den centrala
handläggningen av ärendena angående undervisningssjukhusen överflyttats
från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet, böra de särskilda

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

anslagsmedlen utgå ur anslag under elfte huvudtiteln. I konsekvens härmed
och med utgångspunkt från det nu framlagda förhandlingsresultatet angående
personalbehovet för nästa budgetår har jag efter samråd med chefen
för ecklesiastikdepartementet ansett mig böra förorda, att de läk arbefattningar,
om vilka nu är fråga, avlönas med medel från elfte huvudtiteln.
Under elfte huvudtiteln bör uppföras ett särskilt anslag för avlönande av
denna läkarpersonal. I samband härmed böra från institutets personalplan
avföras två läkare, vilka tillhöra läkarpersonalen vid Norrtulls sjukhus.
Professorn bör även i fortsättningen avlönas av medel från åttonde huvudtiteln.

De för karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna om anställningsvillkor
torde böra göras tillämpliga även på läkarna vid Norrtulls sjukhus.
I konsekvens härmed torde det också vara lämpligt, att direktionen för
karolinska sjukhuset tilldelas befogenheten alt förordna dessa läkare och
genom karolinska sjukhusets intendentsexpedition ombesörja utbetalning
av lönerna på motsvarande sätt som nu gäller i fråga om läkarna vid karolinska
sjukhuset.

Mot de av kommissionen gjorda kostnadsberäkningarna har jag intet
att erinra. Statsverkets andel i avlöningskostnaderna för nästa budgetår
skulle sålunda uppgå till 115 568 kronor, vartill kommer det retroaktiva
statsbidraget till två extra läkartjänster å 12 283 kronor. Sammanlagt erfordras
sålunda (115 568 + 12 283) 127 851 kronor eller avrundat 128 000
kronor.

I fråga om statens bidrag till driftkostnaderna vid barnsjukhuset innehåller
avtalet ingen bestämmelse om vid vilken tidpunkt staten skall inbetala
driftbidraget. En lämplig ordning synes dock vara, att detta sker,
då de verkliga årliga driftkostnaderna kunna fastställas, alltså efter ett
räkenskapsårs utgång. I Stockholms stads förvaltning tillämpas ett med
kalenderåret sammanfallande räkenskapsår. .lag förordar därför, att nu
endast upptages ett anslag motsvarande statens andel i den beräknade driftkostnaden
under senare halvåret 1950. Stadens sjukhusdirektion synes
efter nu löpande kalenderårs utgång böra inkomma med uppgift om storleken
av det erforderliga driftbidraget.

Förhandlingskommissionen har beräknat statens andel i driftkostnaderna
för nästa budgetår till 120 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån torde för
den nu avsedda tiden böra upptagas ett anslag å 60 000 kronor. För ändamålet
synes böra uppföras ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader
vid Norrtulls barnsjukhus.

I samband med upptagande av de nu angivna anslagen torde det å riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslaget till Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm böra utgå.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 170. 31

a) godkänna av mig i det föregående förordade ändrade
grunder för samarbetet med Stockholms stad rörande driften
av Norrtulls barnsjukhus;

b) till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus
för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 128 000 kronor;

c) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus
för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Bidrag till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ni. m.

Inledning.

Efter framställning av Stockholms stadskollegium, Stockholms läns
landstings förvaltningsutskott samt styrelsen för Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj
1949 åt kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande in. in. att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad, Stockholms läns landsting samt styrelsen för Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt rörande fördelningen av kostnaderna för anstaltens
drift.

Med skrivelse den 9 januari 1950 har kommissionen överlämnat förslag
till avtal i ämnet.

Innan jag närmare ingår på förhandlingskommissionens förslag, torde
ett sammandrag av kommissionens redogörelse för vårdanstaltens tillkomsthistoria
och verksamhet böra lämnas.

För år 1851 insamlade medel inköpte H. K. H. Kronprinsessan Lovisas
förening för barnasjukvård en bostadsfastighet vid Kungsholmstorg, vilken
inreddes till sjukhus. Verksamheten å sjukhuset, som benämndes Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, började år 1854.

På framställning av föreningens styrelse medgav Stockholms stadsfullmäktige
år 1891, att viss del av kvarteret Kronoberg på vissa villkor finge
upplåtas till föreningen för uppförande av nytt barnsjukhus. Det nya sjukhuset,
beläget vid Polhemsgatan 30, invigdes år 1899. Nybyggnaden bekostades
av medel, som erhållits genom försäljning av den gamla fastigheten,
samt av insamlade medel och donationer. Anstaltens kapitaltillgångar
hade under perioden 1854—1899 ökats från cirka 10 000 till över
1 milj. kronor. Antalet vårdplatser är sedan 1935 fastställt till 150, varav
81 platser på den medicinska och 69 platser på den kirurgiska avdelningen.

Kostnaderna för anstaltens drift bestredos fram till år 1918 huvudsakligen
med avkastningen av insamlade medel samt med subskriberade årsavgifter
och gåvor. Från år 1872 bidrog Stockholms stad årligen med 3 000
kronor på vissa villkor. Bidraget böjdes småningom och utgjorde under
åren 1900—1917 26 400 kronor årligen. Fr. o. in. år 1918 tillkommo extra
anslag från staden. Det anslag, som vårdanstalten numera årligen äskar av

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Stockholms stad, avser alt täcka så stor del av anstaltens hela driftunderskott,
som svarar mot vårddagarna för staden i forhållande till vårddagarna
för staden och Stockholms län tillsammantagna. Stadens anslag uppgick
år 1948 till 784 412 kronor för 23 610 vårddagar. Sedan år 1914 gälla vissa
av Stockholms stadsfullmäktige samma år fastställda villkor för stadens
bidrag.

Stockholms läns landsting bidrager fr. o. in. år 1921 till vårdkostnaderna
för länets patienter. Sedan år 1944 utgår bidraget i proportion till länets
beläggning så som nyss angivits beträffande staden. Länets bidrag utgjorde
år 1948 405 953 kronor, avseende 13 187 vårddagar för länspatienter.

Statens deltagande i kostnaderna daterar sig från år 1885. Detta år upptäts
nämligen den medicinska avdelningen vid vårdanstalten för klinisk
undervisning. Till anstalten är alltjämt förlagd den ena av karolinska institutets
båda pediatriska (barn-) kliniker. Staten bidrog från början med 900
kronor om året, utgörande ersättning dels för en extra sköterska, dels för
slitning och rengöring av anstaltens lokaler och inventarier. Bidraget höjdes
år 1925 till 2 500 kronor och år 1946 till 3 400 kronor (anslaget är i statsliggaren
uppfört under Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel
in. m.). Enligt anstaltens uppgörelser åren 1885 och 1892 med karolinska
institutet bestrides sjukvården å vårdanstaltens medicinska avdelning —
utan ersättning från vårdanstalten — av professorn i pediatrik såsom överläkare,
varjämte en klinisk amanuens med åliggande att vara underläkare
vid avdelningen anställes och avlönas genom institutets försorg. Numera
avlönar institutet jämväl en amanuens å polikliniken samt ett kanslibiträde
åt professorn. Statens anslag till lönekostnader för dessa fyra befattningshavare
uppgick under budgetåret 1948/49 till 56 253 kronor. Vidare har
staten för nämnda budgetår anslagit 6 000 kronor till en biträdande lärare
(medicinsk pediatrik), 12 204 kronor till en docentstipendiat samt 3 000
kronor till en läkare för psykisk vård vid kliniken, inalles 21 204 kronor.
Statsverkets bidrag uppgick sålunda för budgetåret 1948 49 till sammanlagt
(3 400 + 56 253 + 21 204) 80 857 kronor. Härförutom stodo till förfogande
ett materielanslag av 13 000 kronor samt några mindre anslag för
bekostande av vissa kurser i skyddskoppympning, barnpsykologi in. m. För
budgetåret 1947/48 anvisades ett engångsanslag av 18 600 kronor för anskaffning
av vissa instrument och apparater, å vilket anslag den 1 juli 1949
fanns en reservation av 3 541 kronor.

Statsbidrag jämlikt kungörelsen den 20 juli 1939 angående statsbidrag
till driften av barnavdelningar utgår för vårdplatserna å den medicinska
avdelningen. För år 1948 utgjorde detta statsbidrag 16 030 kronor.

Vårdanstaltens tillgångar utgjorde den 31 december 1948 3 334 239 kronor,
varav sjukhusbyggnaden 792 975 kronor, hyresfastigheten nr 7 i kvarteret
Kasernen 480 000 kronor, aktier och obligationer 1 334 796 kronor samt
övriga tillgångar 726 468 kronor. Avkastningen av anstaltens fonder ävensom
räntemedel o. d. uppgick år 1948 till 79 450 kronor, av vilket belopp
64 029 kronor tillgodofördes driften.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd
till Norrtulls sjukhus, den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn. F. n. pågår uppförande av en ny pediatrisk klinik vid

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

karolinska sjukhuset, vilken beräknas vara färdig år 1951. Tillkomsten av
denna nya klinik kominer att aktualisera frågan angående den framtida
förläggningen av karolinska institutets dubbelklinik i pediatrik. I skrivelse
till universitetskanslern den 27 oktober 1949 har institutets lärarkollegium
uttalat sig för att vid den nya klinikens inrättande Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt skall upphöra att vara undervisningsklinik och Norrtulls barnsjukhus
bibehållas i denna egenskap. Det nu framlagda avtalsförslaget avses
därför skola gälla endast intill dess den nya pediatriska kliniken vid
karolinska sjukhuset tages i bruk.

Anledningen till stadens, länets och vårdanstaltens framställningar rörande
förhandlingar angående driftkostnaderna var, att staden och länet
icke ansågo sig böra bekosta den del av driftunderskottet, som hänförde
sig till vård av barn, som icke tillhörde staden eller länet. Därvid ifrågasattes
tillämpning av det s. k. sabbatsbergsavtalet, vilket i huvudsak innebure,
att staten som ersättning för den merkostnad, som föranledes av
undervisningen, skulle —- förutom hälften av läkarkostnaderna — erlägga
10 procent av driftkostnaderna.

Kommissionen har emellertid hävdat att — då det i detta fall icke vore
fråga om ett stadens sjukhus, administrerat av sjukhusdirektionen, och
med patienter enbart från staden och länet, utan fastmera om ett av eu
enskild stiftelse ägt och administrerat sjukhus med samma karaktär som
exempelvis allmänna barnbördshuset tidigare haft, och då vidare sjukhusets
framtida ställning vore mycket oviss och inom kort aktualiserades
— ett avtal rörande Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt icke borde få den
utformning, som givits åt det för mera stabila förhållanden avpassade sahbatsbergsavtalet.

Stadens och länets delegerade ha då krävt, att staten borde betala restkostnaden
för patienter från annat sjukvårdsområde än staden och länet,
under framhållande, att det rimligen icke fortsättningsvis kunde påläggas
staden och länet att som hittills gälda denna kostnad, vilken föranleddes
av undervisningens och forskningens krav och av ett sjukvårdsbehov, som
icke kunde tillgodoses vid de vanliga kommunala sjukhusen.

Kommissionen framhåller, att hittills endast den medicinska avdelningen
vid vårdanstalten officiellt upplåtits för undervisning (81 sängar). Antalet
vårddagar för s. k. rikspatienter på den medicinska avdelningen har under
de sista fem åren uppgått till i genomsnitt 3 215 per år. Hela beläggningen
vid den medicinska avdelningen utgjorde under nyssnämnda femårsperiod
i genomsnitt 23 648 vårddagar per år. Antalet vårddagar för rikspatienter
vid den medicinska avdelningen utgjorde alltså under sista femårsperioden
13,6 procent av hela beläggningen å nämnda avdelning. Även den kirurgiska
avdelningen har under senare år allt mer tagits i bruk för undervisningen
under kursen i pediatrik. Sedan några år tillbaka utgår ett arvode till överläkaren
vid den kirurgiska avdelningen för föreläsningar i barnkirurgi.
3 — Il ihan g till riksdagens protokoll 1050. 1 sand. AV 170.

;S4 Kanyl. Maj.ts proposition nr 170.

Förhandlingar ha även förts mellan karolinska institutet och vårdanstalten
i syfte att ställa hela sjukhuset till förfogande för klinisk undervisning.

Det har för kommissionen framhållits, att vissa sjukdomar förekomma i
ett begränsat antal fall, varför ett för kliniska studier tillräckligt material
endast kan erhållas genom att samla patienter med ifrågavarande sjukdom
från hela landet. Så är t. ex. fallet med sockersjuka hos barn, som under
de sista 15—20 åren studerats vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt. Ett
annat exempel är de medfödda hjärtfelen hos barn. Vid vårdanstalten har
organiserats ett speciellt laboratorium, utrustat med delvis mycket dyrbar
apparatur. Utnyttjandet av moderna undersökningsmetoder på området
kräver eu långt driven, specialiserad sakkunskap hos läkarna och väl utbildad
teknisk assistans. Endast tack vare att till vårdanstalten kunnat
samlas barn med medfödda hjärtfel från hela landet har man kunnat åstadkomma
ett material, som möjliggjort fruktbärande vetenskapliga undersökningar
på detta område, varigenom bl. a. kunnat ställas de specialdiagnoser,
som erfordras för operativ behandling av medfödda hjärtfel.

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt har vidare jämte Göteborgs barnsjukhus
kommit att bli ett av de två sjukhus, till vilka vården av patienter
med medfödda läpp- och gomdefekter, krävande operativ behandling, i stort
sett centraliserats. Även den klinisk-kirurgiska forskningen, innebärande
t. ex. utarbetandet och förfinandet av operationsmetoder, kräver på flera
områden ett material, som endast kan åstadkommas med hjälp av rikspatienter.

Kommissionen har icke kunnat bortse från det faktum, att den kirurgiska
avdelningens verksamhet i mycket hög grad kommit läkarutbildningen och
forskningen till godo. Det å avdelningen intagna klientelet är ur undervisnings-
och forskningssynpunkt att betrakta som nödvändigt.

Patientbeläggningen å den kirurgiska avdelningen har under de sista fem
aren utgjort i genomsnitt 24 609 vårddagar per år. Härav utgjorde vårddagarna
för rikspatienter i genomsnitt 5 654. Antalet vårddagar för rikspatienter
vid den kirurgiska avdelningen utgjorde alltså under sista femårsperioden
22,9 procent av hela beläggningen å nämnda avdelning.

Kommissionen har icke ansett sig kunna bestrida skäligheten i stadens
och länets krav, att kostnaderna för vård av patienter, bosatta utom Stockholms
stad och Stockholms län, framdeles skola bestridas av staten i de
fall, då intagning sker på någon av sjukhusets vårdavdelningar för att tillgodose
den vid kliniken bedrivna undervisningen och forskningen.

Enighet har nåtts därom, att till stadens disposition böra stå minst 90
sängar och till länets disposition minst 35 sängar, utan angivande av dessa
sängars fördelning på den medicinska resp. den kirurgiska avdelningen.
Då staden och länet således tillsammans kunna sägas disponera 125 sängar,
kunna för rikspatienterna beräknas 25 sängar, vilket vid 85 procents be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 170. 35

läggning är något lägre än det under senare år för ifrågavarande patienter
i verkligheten disponerade vårdplatsantalet.

Förhandlingskommissionens förslag till avtal har följande lydelse.

Mellan svenska staten, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och
H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn är — under
förutsättning av Kungl. Maj:ts, Stockholms stadsfullmäktiges, Stockholms
läns landstings och styrelsens för H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn godkännande — följande avtal träffat.

§ I H.

K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, i det följande
kallad vårdanstalten, upplåter vårdanstaltens samtliga avdelningar till Karolinska
mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål att tjäna som
en institutets pediatriska klinik. En av professorerna i pediatrik vid institutet
tjänstgör såsom överläkare vid vårdanstaltens medicinska avdelning.

§ 2.

Vårdanstalten åtager sig att i mån av utrymme till vård emottaga patienter,
som vid tillfället för intagningen äro bosatta i Stockholm respektive i
Stockholms län. Dock böra till stadens disposition stå minst 90 sängar, och
till länets disposition minst 35 sängar.

§ 3.

Staten, staden och länet skola bidraga till de årliga kostnaderna för vårdanstaltens
drift i enlighet med vad nedan bestämmes. I dessa kostnader må
icke inräknas andra utgifter än sådana, som vid sjukhusförvaltning normalt
påföras driftkostnaderna, och ej heller de kostnader, som bestridas genom
anslag på Karolinska institutets stat.

Från kostnaderna för vårdanstaltens drift dragas inkomsterna för personalens
kosthåll, tjänstebostäder o. d., poliklinikavgifter, till driftkostnadernas
bestridande stående avkastning av donationer, ävensom räntor
och övriga inkomster med undantag av legosängsavgifterna. Den sålunda
uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar för hela vårdanstalten.
Därvid påföres staten vad som belöper å antalet vårddagar för patienter,
tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms stad och Stockholms
län, dock med avdrag av 3 procent, motsvarande kostnaden för sådana
patienter från andra sjukvårdsområden, som staden och länet normalt beräknas
mottaga å av dem själva drivna sjukhus. Den efter avdrag av statens
andel återstående delen av restkostnaden fördelas på antalet vårddagar för
staden och länet. Därvid påföres Stockholms stad, respektive Stockholms
län, vad som belöper å antalet vårddagar för stadens respektive länets sjuka.

Staten, staden och länet äga att tillgodoräkna sig den på dem fallande
delen av för ifrågavarande patienter erlagda legosängsavgifter ävensom
eventuellt statsbidrag till driften av barnavdelningar. Därvid skall det belopp,
som staten äger att räkna sig tillgodo för patienter, tillhörande andra
sjukvårdsområden än Stockholms stad och Stockholms län, reduceras med
3 procent, och det sålunda avdragna beloppet gottgöras staden och länet
i förhållande till antalet vårddagar.

Bidragen utbetalas till vårdanstalten i den ordning, som Kungl. Maj:l.
respektive staden och länet bestämma.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

§ 4.

Där ersättning för vård å vårdanstalten erlägges annorlunda än jämlikt
8 kap. lagen om fattigvård eller 65 § lagen om samhällets barnavård, skall
vårdavgiften utgå, beträffande patient, som är bosatt i Stockholms stad eller
Stockholms län, med samma belopp som å stadens motsvarande anstalter,
samt beträffande annan patient med samma belopp, som gäller å stadens
anstalter för patienter, bosatta utom Stockholms stad.

I fråga om befrielse från eller nedsättning av sådan vårdavgift skola
gälla samma bestämmelser som beträffande stadens respektive länets egna
sjukhus.

§ 5-

Rapport över beläggningen skall dagligen avgivas till stadens sjukhusdirektion
och landstingets förvaltningsutskott enligt av stadens sjukhusdirektion
respektive förvaltningsutskottet fastställt formulär.

§ C.

Det åligger professorn samt övriga läkare vid vårdanstalten, vilka avlönas
av medel på Karolinska institutets stat, att vid utövandet av sina befattningar
hos vårdanstalten noggrant ställa sig till efterrättelse de ordningsregler
och övriga bestämmelser, vilka vårdanstaltens styrelse på grund
av stadgarna för Föreningen för barnasjukvård kan finna nödigt lämna i
och för vårdanstaltens administration och ordnandet av sjukhusets verksamhet.

§ 7.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1950 intill dess den nya pediatriska
kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i bruk för sitt ändamål,
dock högst intill den 1 juli 1952.

§ 8.

Det åligger parterna att i god tid före öppnandet av den nya pediatriska
kliniken vid Karolinska sjukhuset och senast den 1 februari 1951 upptaga
förhandlingar rörande de i detta avtal reglerade förhållanden, som beröras
av tillkomsten av nyssnämnda klinik.

§ 9.

I och med ikraftträdandet av föreliggande avtal upphör den nu gällande
överenskommelsen mellan Karolinska institutets lärarkollegium och styrelsen
för H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt om hållande av pediatrisk
klinik att äga giltighet; dock sker genom detta avtal ingen rubbning
i fråga om de statsanslag, som för närvarande utgå med anledning av undervisningens
förläggning till vårdanstalten i vidare mån än att, om vid vårdanstalten
inrättas en överläkartjänst för den barnpsykiatriska vården, det
nu å Karolinska institutets stat uppförda arvodet av 3 000 kronor till läkare
för psykisk vård vid pediatriska kliniken å anstalten icke vidare skall utgå.

Förhandlingskommissionen har lämnat följande speciella motivering i
fråga om vissa delar av förslaget.

§ 1.

Överläkaren på den lcirurgiska avdelningen tillsättes f. n. av vårdanstaltens
styrelse. Befattningen innehaves av en av karolinska institutets docen -

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

ter, vars förordnande utgår den 1 november 1950. Med hänsyn till den korta
tid, för vilken avtalet beräknas vara i tillämpning, har det icke ansetts
erforderligt att ändra nu gällande tillsättningsprocedur beträffande denne
befattningshavare, liksom icke heller eljest beträffande anställnings- och
löneförhållanden etc. för de delvis å karolinska institutets stat och delvis å
vårdanstaltens stat uppförda läkarna.

§ 3.

Det förutsättes, att i driftkostnaderna skola inräknas pensioner o. d. till
anstaltens befattningshavare eller dessas anhöriga, i den män pensioner
icke utgå från statens pensionsanstalt.

Vidare förutsättes, att kostnaderna för den vid vårdanstalten i stadens
regi anordnade rådgivningsbyrån (filialen) för uppfostringsfrågor icke skola
belasta anstaltens driftkostnader samt att, om enligt nyligen upprättad plan
rörande den psykiska barna- och ungdomsvården i Stockholm en överläkartjänst
för den barn psykiatriska vården vid anstalten kommer att inrättas,
det å karolinska institutets stat nu uppförda arvodet av 3 000 kronor till
läkare för psykisk vård vid anstaltens pediatriska klinik icke vidare skall
utgå (jfr § 9 i avtalsförslaget).

Kommissionen erinrar, att vårdanstalten liksom Stockholms stads och
Stockholms läns landstings förvaltningar tillämpa ett med kalenderåret sammanfallande
räkenskapsår.

§ 4.

1 fråga om s. k. fattigvårdsfall skall — liksom nu är förhållandet — den
av Kungl. Maj :t fastställda vårdtaxan enligt fattigvårds- och barnavårdslagarna
vara tillämplig.

§ 5-

Motsvaras av nu gällande bestämmelser i stadens villkor för stadens
bidrag.

§ 6.

Motsvaras av bestämmelse i nu gällande överenskommelse mellan vårdanstalten
och karolinska institutets lärarkollegium.

§ 9.

Innehållet i nu gällande överenskommelse mellan karolinska institutets
lärarkollegium och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt täckes i huvudsak
av bestämmelserna i nu föreliggande avtalsförslag. Paragrafen innehåller
föreskrift av innebörd, alt det nya avtalet i och för sig icke medför någon
rubbning i fråga om de statsanslag, som f. n. utgå med anledning av undervisningens
förläggning till vårdanstalten utom, under viss förutsättning, i
fråga om arvodet åt läkare för psykisk vård.

Vid beräkningen av statsverkets blivande kostnader enligt avtalet har
kommissionen utgått i första hand från driftkostnaderna för kalenderåret
1948. De totala driftkostnaderna för vårdanstalten uppgingo då till 1 546 662
kronor inklusive pensioner o. d., motsvarande en dagkostnad av 32 kronor
41 öre. Från dessa kostnader skola jämlikt § 3 i avtalsförslaget dragas vissa
inkomster. Då dessa under 1948 uppgingo till 179 869 kronor, återstår en

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

restkostnad av 1 306 793 kronor. Med en genomsnittlig beläggning av 85
procent blir antalet vårddagar på 150 platser 46 538 för hela anstalten.
Antalet vårddagar för de 25 riksplatserna beräknas med samma genom snittsbeläggning

utgöra 7 756. Staten påföres sålunda - ''av restkost 4(5 naden

1 366 793 kronor, d. v. s. 227 789 kronor. Efter avdrag enligt avtalet
av 3 procent (6 834 kronor) återstår ett belopp av 220 955 kronor, utgörande
statens andel av restkostnaden. Sedan av rikspatienterna erlagda
legosängsavgifter minskade med 3 procent (79 360 — 2 381) 76 979 kronor
frånräknats, återstår en nettokostnad för staten av 143 976 kronor.

Driftkostnaderna måste numera anses ha stigit med minst 3 kronor per
vårddag. För rikspatienternas 7 756 vårddagar föranledes härav en merkostnad
av cirka 23 000 kronor, varför statens anslag till vårdanstaltens
drift under budgetåret 1950/51 torde kunna approximativt beräknas till
167 000 kronor.

Yttranden.

Yttranden över förslaget ha avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,
universitetskanslern — efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium
— styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, Stockholms
stadskollegium samt Stockholms läns landstings förvaltningsutskott.

Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av statskontoret, medicinalstyrelsen
och karolinska institutets lärarkollegium.

Ej heller universitetskanslern har haft något alt erinra mot förslaget.
Kanslern hemställer tillika, att Kungl. Maj:t ville för budgetåret 1950/51
utverka, att under elfte huvudtiteln uppföres ett förslagsanslag av 167 000
kronor till bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn.

Stockholms stadskollegium har föreslagit stadsfullmäktige att godkänna
avtalet med ett av borgarrådsberedningen föreslaget tillägg. Borgarrådsberedningens
förslag hade föranletts av att kammarkontoret i utlåtande
över avtalsförslaget framhållit, att ett godkännande av detsamma syntes
innebära, att sjukhuset jämlikt bestämmelserna i 2 § sjukhuslagen bleve
att betrakta som drivet av kommun. Enligt nämnda paragraf ansåges nämligen
ett sjukhus vara drivet av landsting eller kommun, därest landstinget
eller kommunen helt eller till viss kvotdel i sista hand ansvarade för driftkostnaden.
Borgarrådsberedningens yttrande är av följande lydelse.

Beredningen anser, att stadens kostnad för våld av stockholmsbarn vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt icke bör överstiga motsvarande vårdkostnad
vid stadens egna barnsjukhus. På grund härav vill beredningen
förorda en tilläggsbestämmelse till det föreliggande avtalsförslaget av sådan
innebörd, att den i § 3 i avtalsförslaget omförmälda slutliga restkostnaden
bestrides av staden resp. Stockholms läns landsting med högst det belopp

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

per vårddag, som motsvarar den genomsnittliga vårdkostnaden per vårddag
—- efter avdrag av samtliga inkomster utom legosängsavgifter och eventuellt
statsbidrag till driften av barnavdelningar — vid stadens egna barnsjukhus
under motsvarande tid.

Med ett sådant tillägg, vilket förutsattes bliva godkänt av samtliga berörda
avtalsparter, torde icke kunna göras gällande, att sjukhuslagen skulle
bliva tillämplig på vårdanstalten genom avtalets ikraftträdande. Någon ändring
av huvudmannaskapet för vårdanstalten, dess styrelse och administration
bör ej heller enligt beredningens mening komma i fråga med hänsyn
till avtalets mycket begränsade giltighetstid.

Styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har under
åberopande av avtalets provisoriska karaktär godkänt avtalet samt meddelat,
att den icke har något att erinra mot den av stadskollegiet ifrågasatta
tilläggsbestämmelsen.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott biträder avtalet med av
stadskollegiet föreslaget förbehåll samt är berett att hos 1950 års landsting
tillstyrka bifall till detsamma.

Departementschefen.

Till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har, såsom framgår
av den lämnade redogörelsen, sedan lång tid tillbaka den ena av karolinska
institutets pediatriska kliniker varit förlagd. Härför har staten lämnat
ekonomiskt stöd av växlande storlek enligt uppgörelser, som träffats
mellan anstaltens styrelse och karolinska institutets lärarkollegium. Efter
framställning från Stockholms stadskollegium, Stockholms läns landstings
förvaltningsutskott och vårdanstaltens styrelse har kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande m. in. på
Kungl. Maj:ls vägnar förhandlat om den framtida fördelningen av anstaltens
driftkostnader.

Det av kommissionen framlagda förslaget till avtal mellan staten, Stockholms
stad, Stockholms län och vårdanstalten innebär, att statsverket ikläder
sig ökade ekonomiska förpliktelser gentemot vårdanstalten. Enligt förslaget
skall sålunda i princip ingen rubbning ske i fråga om de statsanslag —
huvudsakligen bidrag till vissa avlöningskostnader — som f. n. utgå med
anledning av undervisningens förläggning till vårdanstalten. Härutöver
skall staten besfrida vårddagskostnaderna för vård av s. k. rikspatienter,
i den män intagning på den medicinska eller kirurgiska vårdavdelningen
sker för all tillgodose ilen vid kliniken bedrivna undervisningen och forskningen.
Den på statsverket fallande delen av kostnaderna bestämmes på
så sätt, all, sedan från de totala kostnaderna för vårdanstaltens drift dragits
de från karolinska institutets stat utgående bidragen samt vissa inkomster,
den därefter uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar
för hela vårdanstalten. Därvid påföres staten vad som belöper å an -

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

talet vårddagar för patienter, tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms
stad och län, dock med avdrag av 3 procent, motsvarande kostnaden
för sådana patienter från andra sjukvårdsområden, som staden och länet
normalt beräknas mottaga å av dem själva drivna sjukhus. Återstående
restkostnad påföres Stockholms stad och län i relation til! antalet vårddagar
för stadens resp. länets sjuka. Parterna ha rätt att tillgodoräkna sig
av patienterna erlagda legosängsavgifter samt eventuellt statsbidrag till
driften av barnavdelningar. Därvid skall det belopp, staten äger att räkna
sig tillgodo för rikspatienter, reduceras med 3 procent och det sålunda avdragna
beloppet gottgöras staden och länet i förhållande till antalet vårddagar.

Avtalets giltighetstid är enligt förslaget begränsat intill dess den nya barnkliniken
vid karolinska sjukhuset står färdig, dock längst intill den 1 juli
1952. Trots den korta avtalstiden synes staten icke böra undandraga sig att
i ökad utsträckning deltaga i kostnaderna för vårdanstaltens drift. Statsverket
har en följd av år på förmånliga villkor kunnat utnyttja vårdanstalten
för medicinsk undervisning. De anspråk, som nu uppställas av övriga
avtalsparter, vilka tidigare i betydande utsträckning lämnat bidrag till
driftkostnaderna, synas därför icke böra avvisas. Jag ansluter mig sålunda
till huvudprinciperna i avtalsförslaget.

Stockholms stadskollegium har föreslagit stadsfullmäktige att godkänna
avtalet under förutsättning att till avtalet fogas en bestämmelse av sådan
innebörd, att den i § 3 i avtalsförslaget omförmälda slutliga restkostnaden
bestrides av staden resp. Stockholms läns landsting med högst det belopp
per vårddag, som motsvarar den genomsnittliga vårdkostnaden per vårddag
— efter avdrag av samtliga inkomster utom legosängsavgifter och eventuellt
statsbidrag till driften av barnavdelningar — vid stadens egna barnsjukhus
under motsvarande tid. Denna tilläggsbestämmelse, som torde ha
föreslagits i syfte alt undvika att Stockholms stad enligt bestämmelserna
i § 2 sjukhuslagen bleve huvudman för sjukhuset under den begränsade avtalstid,
varom nu är fråga, torde icke kunna medföra ökade förpliktelser
av något slag för statsverkets del. Stadskollegiets ändringsförslag föranleder
därför ingen erinran från min sida.

Avtalsförslagets bestämmelser i övrigt, vilka till en del motsvaras av gällande
överenskommelse mellan vårdanstalten och karolinska institutets lärarkollegium,
anser jag mig kunna tillstyrka.

Beträffande sättet för driftbidragets utbetalande till vårdanstalten innebär
avtalsförslaget, att utbetalningen skall ske i den ordning, som Kungl.
Maj:t, resp. staden och länet bestämma. Kommissionen har erinrat om att
vårdanstalten liksom Stockholms stad tillämpar ett med kalenderåret sammanfallande
räkenskapsår. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligt att
nu endast upptaga ett anslag motsvarande statens andel i den beräknade
driftkostnaden under senare halvåret 1950. Vårdanstaltens styrelse torde

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

efter nu löpande kalenderårs utgång böra inkomma med uppgift om storleken
av det erforderliga driftbidraget. Förhandlingskommissionen har beräknat
statens andel i driftkostnaderna för nästa budgetår till omkring
167 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån torde för den nu avsedda tiden
böra upptagas ett anslag å 84 000 kronor. För ändamålet synes böra uppföras
ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för fördelning av driftkostnaderna vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn;

b) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1950/51
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 84 000
kronor.

Anordnande av en transformatorstation vid akademiska sjukhuset

i Uppsala.

Förslag.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i 1945 års statsverksproposition framlagt
förslag anvisade riksdagen för ombyggnad av kirurgiska kliniken och nybyggnad
för öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1945/46 ett investeringsanslag av 1 182 500 kronor. Av det av riksdagen
anvisade anslaget avsågos 234 500 kronor för nyssnämnda ombyggnad och
948 000 kronor för nybyggnaden. Ombyggnaden av den kirurgiska kliniken
har ännu inte kommit till utförande. Vid 1949 års riksdag anvisades vidare
ett reservationsanslag å 172 800 kronor till Utrustning m. in. för röntgenavdelningen
vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

I skrivelse den 17 februari 1950 har rektorsämbetet vid Uppsala universitet
hemställt om medgivande att av det av 1945 års riksdag till om- och nybyggnadsarbeten
för öronkliniken och kirurgiska kliniken anvisade investeringsanslaget
ett belopp av högst 9 300 kronor må utgå såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för anordnande av en transformatorstation i
den tillbyggnad till röntgenavdelningen, vartill medel beviljats av 1949 års
riksdag.

Av de till framställningen fogade handlingarna inhämtas följande.

Vid den utredning, som företogs i samband med framläggandet av förslag
rörande röntgenavdelningens om- och tillbyggnad, föreslogs, att ström till
röntgenavdelningens utvidgade parti skulle tagas från eu av sjukhusets
befintliga transformatorstationer. Spänningen från denna station är 220/130
volt. Kostaden för transformatorstationens utbyggande för detta ändamål
4 — Bihang till riksdagens protokoll 10.10. 1 sand. Kr 170.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

beräknades till 8 000 kronor, vilket belopp ingår i det av riksdagen år 1949
anvisade reservationsanslaget till utrustning in. in. för röntgenavdelningen.

Sedermera har i samband med pågående generalplanearbete för sjukhusområdet
utarbetats en plan för sjukhusets framtida elkraftförsörjning. Avsikten
är, att spänningen för sjukhusets elledningar skall höjas till 380/220
volt. I de senast tillkomna båda klinikerna, psykiatriska och öronklinikerna,
är denna högre spänning redan genomförd. Genom den nyligen slutförda
utredningen om den kirurgiska klinikens om- och tillbyggande inom generalplanens
ram har det blivit tydligt, att denna klinik i samband med de förestående
renoveringsarbetena bör överföras till generalplanens elspänning.
För detta ändamål måste tillkomma en ny transformatorstation, vilken
skulle kunna lämna elström icke blott till den kirurgiska kliniken utan jämväl
till bl. a. röntgenavdelningens nybyggnad. Transformatorstationen bör
installeras i röntgentillbyggnadens källarvåning.

Kostnaderna för den nya transformatorstationen beräknas till 26 600 kronor.
Då riksdagen redan beviljat ett anslag å 8 000 kronor till transformator
för röntgenavdelningen erfordras sålunda ytterligare 18 600 kronor, varav
staten och landstinget synas böra bekosta hälften var eller 9 300 kronor. Då
stationen avses att med huvuddelen av sin kapacitet betjäna den kirurgiska
kliniken synes det lämpligt att anlita de medel, som av 1945 års riksdag
beviljats för den kirurgiska klinikens ombyggnad.

Departementschefen.

Jag tillstyrker den nu gjorda hemställan om medelsanvisning till anordnande
av en transformatorstation. Av det anförda framgår, att stationen
avses betjäna ej blott den kirurgiska kliniken utan även andra byggnader
bl. a. röntgentillbyggnaden. Med hänsyn härtill synas kostnaderna lämpligen
böra bestridas från ett särskilt anslag till Bidrag till anordnande av en
transformatorstation vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för
företaget ha uppskattats till 26 600 kronor. Mot denna beräkning har jag
intet att erinra. Då tidigare anvisats 8 000 kronor, utgör det nu erforderliga
beloppet 18 600 kronor, varav ena hälften bör bestridas av landstinget
och den andra av statsverket. Statens andel uppgår alltså till 9 300 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

till Bidrag till anordnande av en transformatorstation vid
akademiska sjukhuset i Uppsala under elfte huvudtiteln för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag ä 9 300
kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Cederlund.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................................... 3

Förslag och yttranden.......................................... 3

Dispositionsplan för sjukhusområdet ............................ 3

Uppförande av elevbostäder.................................... 6

Byggnadskommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 ........ 8

Departementschefen............................................ 10

Karolinska sjukhuset: Utrustning...................................... 15

Förslag ...................................................... 15

Departementschefen............................................ 17

Anslag till Norrtulls sjukhus m. m..................................... 18

Inledning .................................................... 18

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................... 19

Yttranden.................................................... 27

Departementschefen............................................ 28

Bidrag till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. m........... 31

Inledning .................................................... 31

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................... 32

Yttranden.................................................... 38

Departementschefen............................................ 39

Anordnande av en transformalorslation vid akademiska sjukhuset i Uppsala.... 41

Förslag ...................................................... 41

Departementschefen............................................ 42