Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Nr 165.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1950151 till Stockholms och Göteborgs högskolor
m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1950.

o Kungl‘ MaJ:t vi,l härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola föreslås höjt med
4°6 100 kronor till 2 028 600 kronor. Höjningen betingas till huvudsaklig
del av att medel beräknas till inredning och utrustning av lokaler för institutionerna
för psykologi och pedagogik samt genetik. Förslag framlägges
om nybyggnad för högskolans humanistiska bibliotek. Någon medelsanvisning
för ändamålet anses dock icke vara erforderlig för nästa budgetår.
I fråga om personalorganisationen föreslås bland annat, att ytterligare en
professur och ett lektorat i engelska språket samt ett docentstipendium för
ämnet fysik inrättas.

Såsom bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig kurs vid
Stockholms högskola äskas ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Till Bidrag till Göteborgs högskola begäres ett med 45 800 kronor till
384 300 kronor förhöjt förslagsanslag. Antalet docentstipendier vid högskolan
föreslås ökat med två.

/ — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 165.

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Huns Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Udndén, statsråden
Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj: t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 100 och 102, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition, för budgetåret 1950/51 beräkna

dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 1 572 500

kronor,

dels ock till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 338 500
kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden ävensom
frågan om bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig kurs
vid Stockholms högskola.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola.

A. Inledning.

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket trätt i kraft
den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat
för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande
på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på utgiftssidan,
särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,
såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före den
1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas
dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget
avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl
Maj: t.

I fastställd stat upptagen, utgiftspost må ej överskridas eller användas
lor annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
iorhållanden lämnat tillstånd härtill.

Tdl bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — f anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Nar anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden
med 1/4 av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar
lör återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår
stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

Ilar Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggpader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de
humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten finnes
införd a s. 52a i statsliggaren. Enligt staten uppgår Stockholms stads bidrag
till det avlalsmässiga minimibeloppet, 700 000 kronor, och statens bidrag

4 Kungl. Maj ds proposition nr 165.

till 1 572 500 kronor. Med sistnämnda belopp är nu förevarande anslag
uppfört.

Med .skrivelse den 10 juni 1949 har styrelsen för Stockholms högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i
förslag om statsbidrag med 2 972 212 kronor och bidrag från Stockholms
stad med 990 739 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens
bidrag med 1 399 712 kronor och av stadens bidrag med 290 739 kronor.

Styrelsen har betonat, alt den upprustning av högskolan, som kunde sägas
ha påbörjats i och med 1949 års riksdagsbeslut, snarast möjligt maste fortsättas,
om högskolan skulle kunna fylla sin uppgift. Ett genomförande av
de i statförslaget upptagna önskemålen, som enligt styrelsens uppfattning
samtliga vore -synnerligen väl grundade, innebure ej ens ett fullt förverkligande
av den s. k. etapp I i den utredning angående högskolans ekonomiska
förhållanden, som år 1947 avgavs av särskilt tillkallade sakkunniga.

Jag erinrar om att nämnda sakkunniga, i avsikt att vinna en samlad
översikt över högskolans ekonomiska behov verkställt en ingående utredning
rörande högskolans ekonomiska förhallanden, innefattande dessutom
såväl en prognos för utvecklingen av högskolans ekonomi inom davarande
verksamhetsram som en uppskattning av kostnaderna för den upprustning,
som kunde anses ofrånkomlig för att läroanstalten skulle uppnå och behålla
paritet med universiteten. Omfattningen av upprustningsprogrammet hade
fastställts bland annat på grundval av de utredningar, som företagits av
1945 års universitetsberedning, naturvetenskapliga forskningskommittén,
socialvetenskapliga forskningskommittén och de medicinska högskolornas
organisationskommitté. I de fall, där högskolans verksamhet icke berörts
av dessa tidigare utredningar, hade de sakkunniga framlagt preliminära utgiftsberäkningar.
Samtliga kostnader hade av de sakkunniga uppdelats på
två etapper, varav den ena (Etapp I) avsåg omedelbart aktuella ellei
möjliga åtgärder och den andra (Etapp II) innefattade förslag, vilka oavsett
angelägenhetsgraden av praktiska skäl icke ansågos kunna då genomföras
eller som ur olika synpunkter funnits böra anstå kortare eller längre tid.

Stockholms stadsfullmäktige ha enligt beslut den 31 oktober 1949 i huvudsak
tillstyrkt det framlagda statförslaget, med undantag dock beträffande
begärt anslag till ny biblioteksbvggnad. i vilken fråga fullmäktige avsåge
att senare avgiva yttrande.

Universitetskanslern har den 24 januari 1950 avgivit utlåtande över styrelsens
i skrivelse den 10 juni 1949 framlagda förslag till stat för högskolan
för budgetåret 1950/51. Kanslern har därvid tillika med eget yttrande överlämnat
från styrelsen till kanslersämbetet ingivna underdåniga framställningar
angående dels rätt till fri sjukvård och begravningshjälp för högskolans
förvaltningspersonal, dels ordnandet av lektoratsundervisningen i vissa
främmande språk, dels höjning av materielanslagen med hänsyn till den

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

svenska kronans devalvering, dels fördelning av kostnaderna för ämnet
nordisk och jämförande folklivsforskning mellan högskolan och nordiska
museet, dels inrättande i engelska språket av ytterligare en professur, ett
lektorat och ett docentstipendium, dels ock höjning av anslaget till psykotekniska
institutet. I dessa särskilda underdåniga framställningar har styrelsen
askat anslag utöver dem, som tidigare begärts, å sammanlagt omkring
204 000 kronor.

Kanslern framhåller, att det ekonomiska läget påfordrade en mycket långt
driven återhållsamhet beträffande anslagshöjningar. Med hänsyn härtill har
kanslern funnit sig allenast böra tillstyrka styrelsens framställningar så vitt
de avse behov, som synts honom särskilt angelägna.

Innan jag ingår på en närmare granskning av statförslaget torde jag få
till behandling upptaga vissa frågor av mera allmän natur.

B. \ issa frågor av allmän natur.

1. Terminsavgifter m. m.

1 jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro 1 ä r j u n g ea
v g i f t erna vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, som
under törsta terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för
närvarande:

150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

156 * * stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,

125 » » humanistiska avdelningen.

Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande
förening av kåren. Terminsavgiftens grundbelopp, som uttages av alla, utgör
30 kronor. Av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
avse 50 kronor ersättning åt vissa av högskolans juris professorer för indragna
kursavgifter.

Exa mens avgifter na utgå med 30 kronor samt för efterprövning
med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t avsättas dessa
avgifter till pensionsfonden för professorer.

Högskolans styrelse framhöll i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår
önskvärdheten av att terminsavgifterna vid högskolan borttagas.
Styrelsen ansåg sig emellertid med hänsyn till det ekonomiska läget och till
den betydande ökning av anslagsbehovet, som ett förverkligande av detta
önskemål skulle medföra, förhindrad att då framlägga förslag om terminsavgifternas
borttagande.

I fråga om terminsavgifterna antecknade borgarrådet Tomson till styrelsens
protokoll skiljaktig mening och anförde därvid följande.

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Vid den uppgörelse, som träffats mellan representanter för staten och
staden i syfte att trygga högskolans framtid och möjliggöra en nödvändig
upprustning har det framstått som ett väsentligt intresse att skapa sådana
ekonomiska förutsättningar för verksamheten, att de studerande ej i fortsättningen
skulle betungas med avgifter. o

Detta önskemål bör enligt min mening ej stå tillbaka för de åtgärder,
som i övrigt anses erforderliga.

Jag har därför yrkat, att anslag måtte upptöras i statförslaget med belopp
som möjliggör, att terminsavgifterna borttagas.

Stockholms stadsfullmäktige intogo i frågan om terminsavgifterna den
ståndpunkten, att, om statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga
en anslagshöjning för att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, skulle
staden intet ha att erinra mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.

För egen del ansåg jag mig icke med hänsyn till det ekonomiska läget
kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringades eller slopades, utan räknade
med att dylika avgifter skulle tills vidare utgå enligt oförändrade
grunder. Riksdagen biträdde vad jag sålunda förordat.

Högskolans styrelse har i sitt förslag till stat för nästa budgetår icke
berört frågan om avskaffande av elevernas avgitter.

Kanslern framhöll i fjol, att han ansåg det vara ett önskemål, att teiminsavgifterna
upphörde, så snart den ekonomiska situationen medgåve,
att en dylik reform genomfördes. För det dåvarande fann han detta icke
kunna ske. Kanslern anför nu, att såvitt han kunde linna förelåge icke
heller nu förutsättningar för termins- och övningsavgifternas borttagande.
Kanslern har därför räknat med att dessa avgitter komma att under budgetåret
1950/51 utgå med oförändrade belopp.

I underdånig skrivelse den 15 september 1949, vilken skrivelse jämväl
tillställts Stockholms stad, har Stockholms högskolas studentkår hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till 1950 års riksdag framlägga sådant förslag angående
terminsavgifterna vid högskolan, att dess studerande i detta hänseende bleve
likställda med statsuniversitetens. Studentkåren har bland annat framhållit
följande.

Stockholms högskolas studentkår önskar med denna skrivelse för statsmakterna
och Stockholms stad framhålla den utomordentliga betydelsen för
kårens medlemmar av att den sedan flera år planerade reformen med avskaffandet
av terminsavgifterna kommer till stånd genom beslut av 19d0
års riksdag. Vid den första tillämpningen av det nya högskoleavtalet framhöll
studentkåren i olika instanser, att den icke önskade att avskaffandet avterminsavgifterna
skulle konkurrera med högskolaas övriga anslagsbehov^
Nämnda uttalanden måste ses mot bakgrunden av att det vid namnda hd
även för studenterna framför allt vore ett intresse att högskolans ekonomiska
läge snarast stabiliserades. Då denna stabilisering nu skett, maste avskaffandet
av terminsavgifterna framstå som ett av de mest angelägna önskemålen
för högskolan. Spörsmålet om slopandet av terminsavgifterna bor
emellertid ses som en fristående fråga närmast av social natur, som hor

Kungl. Muj:ts proposition nr 165.

samman med undanröjandet av de ekonomiska utbildningsliindren, och icke
jämföras med högskolans anslagsbehov i övrigl. Då studentsociala stödåtgärder
av olika slag nu planeras av statsmakterna, synas i första hand
existerande olikheter i ekonomiska villkor mellan de studerande vid universiteten
och dem vid högskolan böra avskaffas. En mindre, formell avgift
torde måhända även i fortsättningen vara behövlig av organisatoriska skäl.
Det blir eljest nära nog ogörligt att vid en högskola i en storstad avgränsa
högskolans ordinarie elever från tillfälliga åhörare och intresserade, vilket
bl. a. för seminariernas arbete är önskvärt. Om denna avgift sättes till 15
eller högst 20 kronor per termin, lärer den ej kunna medföra någon
olägenhet.

Stockholms stadsfullmäktige ha nu uttalat, att den nyssnämnda, av stadsfullmäktige
givna förklaringen angående terminsavgifterna ägde giltighet
även vid statsmakternas prövning av anslagsfrågan för budgetåret 1950/51.

Borgarrådet Tomson har i skrivelse den 22 december 1949 till chefen för
ecklesiastikdepartementet hemställt, alt i kommande proposition avseende
stat för Stockholms högskola för budgetåret 1950/51 måtte upptagas medel
för att möjliggöra slopande av elevernas terminsavgifter.

Departementschefen. Med hänsyn till det statsekonomiska läget kan jag
ej heller i år förorda, att terminsavgifterna nu nedbringas eller slopas.

2. Lönegradsbeleckningen för vissa tjänster m. m.

I propositionen 1949: 163 (s. 15) förordade jag i enlighet med högskolestyrelsens
förslag, att statens allmänna avlöningsreglemente i vissa delar
borde tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen, vilken även
föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet. Vissa
tjänster hade av styrelsen åsatts lönegradsbeteckningen Ca. I likhet med
lönenämnden ansåg jag det lämpligare alt rubricera tjänsterna under lönegradsbeteckningen
Ce med hänsyn till att befattningshavarna vore anställda
tills vidare och efter uppsägning kunde entledigas från sina tjänster. Jag
ansåg mig därvid icke böra förorda, att, såsom kanslern ifrågasatt, beteckningen
Ca skulle användas för två administrativa tjänstemän, vilka i gällande
pensionsreglemente för högskolan tillförsäkrats pension. Jag utgick
ifrån att samtliga de befattningshavare, som hänfördes till lönegraden Ce,
skulle kunna påräkna att komma i åtnjutande av tjänste- och familjepension.
De föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente, som för
närvarande torde böra komma till användning vid högskolan vore, uttalade
jag, främst de, som avsåge semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, övertidsersättning
samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner.
Med anledning av att lönenämnden uttalat, att anledning knappast
förelåge att göra undantag från avlöningsreglementets bestämmelser beträffande
förmånerna av rätt till sjukvård och begravningshjälp, framhöll jag,
att högskolans styrelse icke i sill slatförslag räknat med att tjänstemännen

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

då skulle erhålla dessa förmåner. Jag förklarade mig därför icke vara
beredd att, då styrelsen icke framlagt någon utredning och förslag i ämnet,
för det dåvarande upptaga frågan om tjänstemännens rätt till sjukvård och
begravningshjälp till bedömande. Mot vad jag sålunda anfört och föreslagit
framställdes ej erinran från riksdagens sida.

Genom beslut den 30 juni 1949 föreskrev Kungl. Maj:t sedermera, att
för den lönegradsplacerade personalen vid högskolan skulle bestämmelserna
i 3 avd. 1—4 och 9—It) kap. statens allmänna avlöningsreglemente
samt därtill hörande stadganden i tilläggsbestämmelserna till nämnda avlöningsreglemente
i tillämpliga delar lända till efterrättelse. De bestämmelser

1 avlöningsreglementet, som icke gjorts tillämpliga beträffande befattningshavare
vid högskolan, avse sålunda bland annat tjänstetillsättning, ordinarie
tjänstemans avgångsskvldighet, icke-ordinarie tjänstemans entledigande samt
sjukvård och begravningshjälp in. m.

Högskolans styrelse har nu — under erinran om att styrelsen i sitt statförslag
för innevarande budgetår föreslagit, att de »ordinarie» tjänsterna vid
högskolan skulle åsättas lönegradsbeteckningen Ca — vidare anfört att,
ehuru frågan aldrig aktualiserats, skulle styrelsen likväl icke ha entledigat
någon av de åsyftade befattningshavarna under andra omständigheter än
sådana, som kunnat föranleda avsättning från statlig tjänst. Styrelsen ansåge
det önskvärt, att denna i realiteten fasta anställningsform komme till
uttryck på något sätt. I statförslaget för budgetåret 1950/51 hade därför
vissa tjänster, som sedan länge funnits vid högskolan och kunde sägas tillhöra
högskoleorganisationens kärna, upptagits under beteckningen Ca.

Kanslern har anfört, att han i denna fråga alltjämt hyste samma uppfattning,
varåt han i fjol gav uttryck och som innebar, att beteckningen Ca
skulle användas i fråga om de två administrativa tjänstemän vid högskolan,
som i gällande pensionsreglemente tillförsäkrats pensionsrätt.

Högskolans styrelse har nu vidare i underdånig skrivelse den 21 december
1949 — under åberopande av en i ämnet avlåten skrivelse från högskolans
rektorsnämnd — hemställt, att högskolans förvaltningspersonal måtte från
och med budgetåret 1950/51 erhålla fri sjukvård och begravningshjälp jämlikt
bestämmelserna i 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente
och att för ändamålet måtte beviljas ett förslagsvis betecknat anslag av

2 000 kronor. Beträffande beräkningen av medelsbehovet har därvid anförts
följande.

Fri sjukvård och begravningshjälp jämlikt statens allmänna avlöningsreglemente
utgår endast till lönegradsplacerad personal. Verksläkaren tillgodoräknas
varje kvartal såsom ett slags grundavgift 2 kronor för varje
anställd vid verket. Vid högskolan finnas för närvarande högst 55 anställda,
vilka kunna ifrågakomma för dessa förmåner. »Grundavgiften» torde sålunda
belöpa sig till 400—500 kronor per år. Därutöver torde för inträffande
sjukdomsfall böra beräknas minst 1 500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Kanslern bär tillstyrkt styrelsens förslag.

Departementschefen. Jag är icke beredd att nu tillstyrka, att vissa tjänster
vid högskolan i enlighet med styrelsens förslag åsättas lönegradsbeteekningen
Ca i stället för Ce. Enbart en dylik åtgärd skulle icke innebära någon förändring
av tjänstemännens rättsliga ställning gentemot högskolan. Innan
en dylik åtgärd vidtages synes mig i särskild ordning, eventuellt i samband
med förestående revision av högskolans grundstadgar, bestämmelser böra
meddelas angående de typer av tjänster, som må förekomma vid högskolan,
om sättet för tjänsternas tillsättning, om tjänstemännens avgångsskyldighet
eller entledigande m. m. På förekommen anledning vill jag samtidigt uttala,
att den omständigheten, att lönegradsbeteekningen Ce nu användes vid
Stockholms och Göteborgs högskolor för de tjänster, vars innehavare kunna
påräkna att komma i åtnjutande av tjänste- och familjepension, icke bör,
därest tjänstemannen tidigare tillförsäkrats en mera fast anställning, medföra
någon försämring av dennes rättsliga ställning gentemot högskolan.

För den lönegradsplacerade personalen vid högskolan torde från och med
nästa budgetår de i 3 avd. 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente
meddelade bestämmelserna angående sjukvård och begravningshjälp
böra gälla i tillämpliga delar. För ändamålet bör i omkostnadsstaten för
högskolan upptagas eu förslagsvis betecknad utgiftspost för sjukvård m. m.
Denna torde i avvaktan på närmare erfarenhet av medelsbehovet böra upptagas
med av styrelsen föreslaget belopp, 2 000 kronor.

C. Huvudstatens utgiftssida.

1. Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 2 190 000 kronor och
disponeras på sätt framgår av s. 526 f. i statsliggaren.

Högskolans styrelse har framlagt förslag, vilkas tillmötesgående skulle
medföra eu ökning av denna utgiftspost med över 600 000 kronor. Ett
bifall till vad kanslern föreslagit skulle påkalla en höjning av utgiftsposten
med omkr. 225 000 kronor.

1 det följande kommer jag att mera utförligt redogöra endast för de
förslag, vilka jag ansett mig böra helt eller delvis biträda, och tillåter mig
att i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet.

M ate matisk-natur vetenskapliga avdelningen.

Fysik. Styrelsen har föreslagit inrättande av ett docentstipendium i
ämnet fysik. Något sådant funnes icke, trots att fysiken vid högskolan
kunnat uppvisa det största antalet disputationer under de senaste 20 åren
och ett stort antal meriterade yngre forskare och docenter för närvarande
vore i behov härav. Kanslern har tillstyrkt ifrågavarande förslag.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 165.

Oorganisk och fysikalisk kemi. Styrelsen har föreslagit en
utökning av den vetenskapligt utbildade personalen — eu professor, eu
laborator och en docentstipendiat — med eu förste assistent och en förste
amanuens. Kanslern har med anledning av styrelsens förslag tillstyrkt, att
medel beräknas till avlönande av eu förste amanuens.

Ärftlighetslära. Styrelsen har föreslagit en utökning av den nuvarande
personalen — en professor, en andre assistent, en förste amanuens,
en andre amanuens och ett laboratoriebiträde (Ce 11) — med eu biträdande
lärare, en törste assistent och ett laboratoriebiträde (Ce 8) samt indragning
i samband därmed av befattningen som förste amanuens. Tillika har föreslagits
ett extra personalanslag av 7 200 kronor, varav 3 600 kronor beräknats
till arvode åt ett biträde för diskning m. m. och samma belopp
till arvode åt ett vaktmästarbiträde. Kanslern har i anledning av styrelsens
förslag förordat dels att en befattning som biträdande lärare inrättas i stället
för befattningen som andre assistent, dels ock att 3 600 kronor beräknas
till arvode åt ett vaktmästarbiträde.

Zoologi. Den vetenskapligt utbildade personalen vid zootomiska institutet
utgöres nu av en professor, en laborator, eu biträdande lärare, eu
andre assistent, en förste amanuens och eu andre amanuens. Styrelsen ha!r
framlagt förslag om utökning av denna personal med en förste assistent.
Till stöd härför bär anförts bland annat följande.

Zootomiska institutets stora och dyrbara samlingar av skelettartade djur
och skelettdelar förvarades i lokaler, förlagda till annan byggnad än institutet
i övrigt och utan direkt förbindelse med institutet. Dessa samlingar,
som voro nödvändiga både som åskådningsmaterial vid undervisningen och
för tentamensarbete, ha under senare år praktiskt taget saknat varje spår
av tillsyn och börja delvis befinna sig i mycket dåligt skick. De på institutets
stat uppförda tjänstemännen ha ej tid och kunna ej få tid att sysselsättas
med översyn och reparationer av detta material. Rätteligen erfordras eu
konstant tillsyn av samlingarna, något som är otänkbart att medhinna under
nuvarande förhållanden.

Kanslern har med anledning av styrelsens förslag tillstyrkt, att medel
beräknas för anställande av en förste amanuens.

Nya tredje amanuenser. Antalet tredje amanuenser utgör nu
åtta. Styrelsen har föreslagit en ökning av antalet med tolv till tjugo.
Kanslern anser sig i nuvarande läge allenast kunna förorda en höjning med
fyra till tolv.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

Löneställningen för bibliotekarien vid avdelningens
bibliotek. I propositionen 1949: 163 (s. 45) förordade jag,
med hänsyn till att sådan utredning icke förebragts, som erfordrades för

Kanyl. Maj:ts proposition nr 165.

bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen, att bibliotekarien tills vidare
skulle placeras i Ce 15.

Styrelsen har nu hemställt, att bibliotekarien måtte placeras i Ce 20. Till
stöd härför har anförts bland annat följande.

Juridiska biblioteket omfattar omkring 45 000 band. Den årliga accessionen
är 15 å 20 hyllmeter. C:a 400 nycklar till läsesalen utlämnas för
läsår till studenter och lärare. Läsesalens 48 platser äro väl utnyttjade.
Hemlånen uppgå till omkring 1 000 pr läsår. Av bibliotekarien vid juridiska
biblioteket måste krävas akademisk examen inom juridisk eller filosofisk
fakultet samt biblioteksutbildning.

Som jämförelse må nämnas att det för Stockholms högskola och socialinstitutet
i Stockholm gemensamma socialvetenskapliga biblioteket har ett
bokbestånd om 40 000 band och åtnjuter ett årsanslag å 6 000 kronor. Läsesalen
äger 80 platser och är fritt tillgänglig. Hemlån förekomma ej. Bibliotekarien,
som är filosofie licentiat, är lönegradsplacerad i Ca 26.

Kanslern har anfört:

Utredningen synes mig ha utvisat att den nuvarande lönegradsplaceringen
för bibliotekarien är för låg. Enligt min mening torde bibliotekarien
icke skäligen böra placeras lägre än en amanuens vid den civila och militära
statsförvaltningens verk, eller alltså med begynnelselön i Cf 17 och reglerad
befordringsgång.

Jag tillstyrker därför en dylik lönegradsplacering; benämningen biblioteksassistent
bör i samband härmed utbytas mot bibliotekarie (biblioteksamanuens).

Humanistiska avdel n inge n.

Pedagogik och psykologi. Styrelsen har förordat en utökning
av personalen med en förste assistent, en andre assistent, en andre amanuens
och ett kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8). Till stöd härför har bland annat anförts,
att ämnet intager en nyckelposition med hänsyn till lärarutbildningen
och att tillströmningen av elever vore vida större än det antal, som institutet
för psykologi och pedagogik med nuvarande arbetskraft kunde utbilda.
Kanslern har endast tillstyrkt, att personalen utökas med en andre assistent
och ett kontorsbiträde.

II i s t o r i a. Något docentstipendium finnes icke i detta ämne. Styrelsen
Ivar föreslagit, att ett docentstipendium inrättas för ämnet samt att kursanslaget,
nu 5 000 kronor, ökas med 1 000 kronor för undervisning i paleografi.
Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.

Engelska språket. Lärarkrafterna utgöras nu av en professor, eu
docentstipendiat och eu lektor, varjämte för ämnet disponeras ett kursanslag
av 7 000 kronor. Styrelsen har i sitt statförslag av den 10 juni 1940
endast upptagit en höjning av kursanslaget med 12 000 kronor till 19 000
kronor. Sedermera har styrelsen i eu till universitetskanslern den 22 noveni -

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

ber 1949 inkommen underdånig skrivelse gjort framställning om inrättande
(rån och med nästa budgetår av en professur, ett docentstipendium och ett
lektorat i engelska. Styrelsens förslag är föranlett av en skrivelse av den
29 oktober 1949 från humanistiska avdelningen vid högskolan med förslag
om denna personalförstärkning. Styrelsen anser det beklagligt, att avdelningens
förslag icke framförts i sådan tid. atl det kunnat upptagas i samband
med upprättandet av statförslaget för budgetåret 1950/51. Av den
motivering, som avdelningen lämnat, finner styrelsen emellertid för sin del
klart framgå, att den begärda förstärkningen av arbetskraften är oundgängligen
nödvändig för att undervisningen i engelska .språket skall kunna
upprätthållas på ett någorlunda tillfredsställande sätt.

I humanistiska avdelningens skrivelse har anförts bland annat följande.

Sedan flera år tillbaka har antalet studenter, som vid högskolan studera
engelska språket, varit i starkt stigande. En verkställd utredning ger vid
handen, att höstterminen 1949 omkr. 500 personer bedriva studier i ämnet
\id högskolan. Av dessa består ett 50-tal av aktiva doktorander och licentiander.
Inemot 200 ha avlagt en eller »flera deltentamina för filosofie
kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen och återstoden (omkring 250
studerande) befinner sig på det akademiska nvbörjarstadiet.

Den ökade tillströmningen av studerande är icke en tillfällig företeelse;
tvärtom är en ytterligare ökning av elevantalet vid den akademiska undervisningen
i ämnet att förvänta.

Den organisation, som står högskolan till buds för undervisning och
examination i engelska språket — en professur, ett docentstipendium, ett
lektorat samt ett kursanslag — är otillräcklig redan för de aktuella behoven.
Den undervisning och framförallt examination, som åvilar professuren, är
av sådan storlek, att ingen tid blir övrig för vetenskapligt arbete. Avdelningen
har med beklagande erfarit, att den stora arbetsbördan i Stockholm
var ett väsentligt skäl för den förutvarande professorn i ämnet att efter två
års verksamhet vid högskolan mottaga kallelse till annat lärosäte. Docentstipendiet
star för närvarande obesatt, då tillgång till kompetent innehavare
saknas.

Bland de åtgärder, som kunna ifrågakomma för alt på ett mera stadigvarande
sätt kunna sörja för en tillfredsställande akademisk undervisning
i engelska, vill avdelningen nämna inrättande av en professur, ett preceptorat,
eu eller flera biträdande lärartjänster och ett nytt lektorat ävensom
höjning av kursanslaget. Med hänsyn framförallt till det statsfinansiella
läget men även till vissa rekryteringssvårigheter vill avdelningen emellertid
inskränka sig till att äska vad som för avdelningen framstår som oundgängligen
nödvändigt i nyss angivna avseende. Hit hör i första rummet en
ny professur i ämnet. Svårigheter att besätta en sådan professur kunna
knappast uppstå, då åtskilliga väl kvalificerade vetenskapsmän, såväl inom
som utom landet, kunna itragakomma. Med tanke på det stora antalet
licentiander och doktorander, av vilka flera väntas komma att disputera
under de två närmaste åren, är ytterligare ett docentstipendium erforderligt.

Den starka tillströmningen av nybörjare, under eu längre följd av år av
ämneslärarna uppskattad till omkring 150 årligen, kräver framförallt åt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

gärder för att tillgodose denna kategoris krav på undervisning. Nybörjarundervisningen
ges dels av infödda lärare i form av skriftlig och muntlig
översättning samt textläsning, dels vid proseminarieövningar. En enda lektor
med skyldighet att undervisa 6 timmar i veckan kan uppenbarligen icke
ensam sörja för ens en nödtorftig undervisning. Ett ytterligare lektorat är
därför erforderligt.

Kanslern har anfört:

Det synes mig uppenbart, att lärarkrafterna måste förstärkas för att möta
de krav, som nu ställas på undervisningen i engelska vid högskolan. Jag
har därför funnit mig böra tillstyrka, att ytterligare en professur i ämnet
inrättas från och med nästa budgetår. Jag anser även ytterligare ett lektorat
erforderligt. Humanistiska avdelningen har upplyst att det nuvarande docentstipendiet
i engelska står obesatt, då tillgång till kompetent innehavare saknas.
På grund härav synes det mig kunna anstå med inrättandet av ytterligare
ett dylikt stipendium. Däremot vill jag förorda, att kursanslaget uppräknas
med 4 000 kronor.

Lektorats under vis ningen i vissa främmande språk.
I propositionen 1949: 163 erinrade jag om att universitetslektorn i holländska
språket vid Uppsala universitet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 juni
1947 vore skyldig att efter kanslerns bestämmande meddela undervisning
jämväl vid Stockholms högskola, varvid erforderliga rese- och traktamentskostnader
skulle bestridas av högskolan. Jag framhöll vidare, att högskolans
styrelse och kanslern räknat med att jämväl universitetslektorerna vid nämnda
universitet i norska, danska, italienska, polska och tjeckiska skulle meddela
undervisning vid högskolan. Styrelsen hade därvid beräknat medel
under högskolans omkostnadsanslag till bestridande av reseersättnings- och
traktamentskostnader åt lektorerna med 1 300 kronor för en var. Kanslern
åter hade förordat, att en var av lektorerna skulle erhålla ett tilläggsarvode
av 1 300 kronor såsom ersättning i ett för allt för av undervisningen vid
högskolan föranledda resekostnader m. m. I anslutning till styrelsens förslag
beräknade jag medel under högskolans omkostnadsanslag till bestridande
av resekostnads- och traktamentsersättning för sådana resor mellan Uppsala
och Stockholm, som företoges av nämnda lektorer i samband med av dem
meddelad undervisning vid högskolan.

Högskolans styrelse har nu framhållit, att det i propositionen 1949: 163
förutsatta arrangemanget, att lektorerna i norska, danska, holländska,
italienska, polska och tjeckiska språken vid universitetet i Uppsala skulle
meddela undervisning även vid Stockholms högskola endast delvis kunnat
förverkligas, nämligen i fråga om holländska och italienska språken. Universitetslektorn
i holländska språket meddelade sålunda undervisning tre timmar
i veckan vid universitetet i Uppsala och likaledes tre timmar i veckan
vid Stockholms högskola. Beträffande universitetslektorn i italienska språket
hade Kungl. Maj:t den 11 februari 1949 förklarat hinder icke möta för

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

honom att intill utgången av juni 1949 meddela undervisning i sagda språk
jämväl vid Stockholms högskola. Enligt kanslerns bestämmande hade han
att fullgöra fyra timmar av sin undervisningsskyldighet vid universitetet i
Uppsala och två timmar vid Stockholms högskola. Beträffande lektoraten
i danska, norska, polska och tjeckiska språken hade det däremot icke varit
möjligt att få till stånd någon fördelning av lektorernas undervisningsskyldighet
mellan universitetet och högskolan.

Kanslern har anmodat det större akademiska konsistoriet i Uppsala att
inkomma med förslag till bestämmelser för den för Uppsala universitet och
Stockholms högskola gemensamma lektorsundervisningens i danska, holländska,
italienska, norska, polska och tjeckiska språken ordnande och anför
härom följande.

Konsistoriet, som inhämtat yttrande i ämnet av humanistiska sektionen,
har i skrivelse den 15 oktober 1949 förklarat, att konsistoriet icke hade
något att erinra mot att den nuvarande ordningen beträffande lektorernas
i holländska och italienska språken undervisning vid Uppsala universitet och
Stockholms högskola fortfarande tillämpades, men att konsistoriet funne
sig ur stånd att beträffande övriga nu ifrågavarande lektorers undervisning
framlägga förslag till bestämmelser, innebärande ett tillgodoseende av
Stockholms högskolas behov.

Humanistiska sektionen har i sitt nyssberörda yttrande icke särskilt yttrat
sig rörande lektorn i holländska språket men uppenbarligen utgått ifrån, att
den nuvarande uppdelningen av undervisningsskyldigheten icke vore förbunden
med någon olägenhet för universitetet. I fråga om lektorns i italienska
undervisning har sektionen meddelat, att sektionen av ämnesrepresentanten
inhämtat, att den nu tillämpade anordningen kunde under nuvarande
förhållanden ytterligare provisoriskt förlängas, men att, därest tillströmningen
av elever avsevärt ökades, det vore sannolikt, att lektorn bleve helt
behövlig i Uppsala. Beträffande lektoraten i danska och norska har sektionen
förklarat, att en minskning av lektorernas undervisning icke vore
möjlig, utan att undervisningens halt och effektivitet äventyrades. Vad angår
lektoraten i polska och tjeckiska, har sektionen framhållit, att man vid
universitetet i Uppsala enligt nu gällande kursplan för ämnet slaviska språk
kunde till huvudspråk välja antingen ryska eller polska eller tjeckiska. Lektorernas
undervisning måste därför ta sikte dels på nybörjare och dem som
ha polska eller tjeckiska som bispråk, dels ock på dem som ha ettdera av
sistnämnda båda språk som huvudspråk. En minskning av timantalet för
dessa lektorers undervisning läte sig därför ej göra utan allvarligt men för
ämnets organisation och studiernas kvalitet.

Kanslern har i anslutning härtill vidare anfört följande.

Under höstterminen 1949 har undervisning vid högskolan i holländska
och italienska språken meddelats av universitetslektorerna i nämnda språk
vid Uppsala universitet under respektive tre och två timmar i veckan. Beträffande
kursundervisningen i danska och norska språken har densamma
ordnats på så sätt. att föreningen Norden enligt träffad överenskommelse
åtagit sig att tills vidare uppehålla undervisningen genom sina lektorer, utan

Kunyl. Maj:ts proposition nr 165.

någon kostnad för högskolan. Någon kursundervisning vid högskolan i
polska och tjeckiska språken har icke kommit till stånd under sistförflutna
hösttermin.

I fråga om lektorsundervisningens ordnande under nästa hudgetår yttrar
kanslern följande.

När det gäller, att taga ställning till förevarande lektorsundervisning för
nästa hudgetår har jag kommit till den uppfattningen, att nuvarande ordning
synes böra tillämpas beträffande holländska och italienska språken.
Vidkommande kursundervisningen i polska och tjeckiska språken anser jag,
alt densamma bör ordnas på enahanda sätt, som nu tillämpas med avseende
å italienska språket. Vad angår lektorsundervisningen i danska och norska
vill jag däremot förorda en avvikelse från vad i fjol förutsattes. Det synes
nämligen med hänsyn till de internordiska förhållandena vara befogat att
låta dessa lektorer från våra nära nordiska grannländer intaga en i viss
mån annan ställning än övriga språkliga universitetslektorer i syfte att bereda
de studerande vid universiteten tillfälle att förvärva eu så god kännedom
som möjligt om Danmarks och Norges språk, litteratur och kulturella
förhållanden. Under sådana förhållanden synes det icke lämpligt, att minska
omfattningen av deras undervisning därstädes. Då kursundervisningen i
danska och norska vid Stockholms högskola dessutom numera blivit på
annat tillfredsställande sätt ordnat vill jag åtminstone icke för närvarande
ifrågasätta, att de danska och norska lektorerna i Uppsala jämväl skola
meddela undervisning vid högskolan.

I fjol förordade jag, att en var av lektorerna skulle erhålla ett tilläggsarvode
av 1 300 kronor såsom ersättning i ett för allt för av undervisningen
vid högskolan föranledda resekostnader m. in. Departementschefen biträdde
icke detta förslag utan beräknade i stället motsvarande medel under omkostnadsanslagets
anslagspost till reseersättningar. Då ett tilläggsarvode ur
praktiska synpunkter synes mig vara att föredraga framför den nu tilllämpade
anordningen med eu mängd reseräkningar anser jag mig böra
återupprepa mitt förslag härom. Ifrågavarande arvoden synas mig böra utmätas
med 1 200 kronor för undervisning, omfattande tre timmar i veckan
och 096 kronor för undervisning, omfattande två timmar i veckan. Detta
innebär, att under avlöningsanslaget för ändamålet uppföres ett belopp av
(1 200 + 3 X 996=) i runt tal 4 200 kronor. För kursundervisningen vid
högskolan i danska och norska behöva uppenbarligen inga medel beräknas
för nästa budgetår. Härigenom uppkommer en besparing av 3 800 kronor.
•lag vill förorda, att av detta belopp 1 800 kronor ställes till högskolans förfogande
såsom kursanslag för eventuell erforderlig förstärkning av lektorsundervisningen
i italienska, polska och tjeckiska språken. De under omkostnadsanslaget
till 8 000 kronor beräknade medlen för reseersättning m. in.
till lektorerna synes vid bifall till vad jag sålunda förordat böra utgå ur
staten.

Mitt sålunda framställda förslag till ordnande för nästa budgetår av
lektorsundervisningen i holländska, italienska, polska och tjeckiska språken
vid högskolan anser jag höra betraktas som ett provisorium. Fn utsträckning
av undervisningsskyldigheten för universitetslektorerna i utländska
språk synes mig nämligen kunna ifrågasättas och är det min avsikt all
närmare utreda delta spörsmål.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Allmänna avdelningen.

Kansliet och kassaförvaltningen. Styrelsen har kraftigt
understrukit behovet av ökade medel för avlönande av extra personal vid
högskolans kansli och kassaförvaltning. Kanslern har förordat en ökad
medelsanvisning för ändamålet av 9 400 kronor.

Departementschef en. Att eu betydande, både personell och materiell upprustning
är av nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå
paritet med statsuniversiteten har, som jag tidigare framhållit, påvisats av
ett flertal utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga
forskningskonnnittén och naturvetenskapliga forskningskommittén.
Ehuru jag är väl medveten om att ett starkt behov av eu upprustning
föreligger, nödgas jag likväl konstatera, att det statsfinansiella läget
icke möjliggör en upprustning i den takt, varmed man från högskolans sidi»
synes räkna. Jag vill framhålla angelägenheten av att högskolans styrelse mer
än hittills beaktar detta förhållande vid avgivande av sina petitaframställningar
och i rådande ekonomiska läge endast framlägger de mest angelägna
förslagen.

b ör nästa budgetår har högskolans styrelse framlagt förslag, avseende
utökning eller förändring eljest av personalorganisationen vid högskolan,
vilkas realiserande skulle medföra en årlig utgiftsökning av omkring 600 000
kronor. Jag anser mig i nuvarande ekonomiska läge endast i mycket begränsad
omfattning kunna tillmötesgå de framställda önskemålen.

Behovet av ett docentstipendium för ämnet fysik gör sig starkt gällande
och jag tillstyrker i likhet med kanslern, att ett dylikt stipendium inrättas.

Jag förordar vidare, att medel beräknas till anställande av en andre
amanuens vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi samt av en förste
amanuens vid zootomiska institutet. Till biträdeshjälp vid genetiska institutet
beräknar jag ett belopp av 3 600 kronor. Jag tillstyrker vidare, att
antalet tredje amanuenser utökas med fyra till tolv. 1 övrigt ifrågasätter
jag icke någon förändring av personalorganisationen inom matematisknaturvetenskapliga
avdelningen.

1 fråga om löneställningen för bibliotekarien vid juridiska biblioteket ansluter
jag mig till kanslerns förslag och förordar således, att den nuvarande
befattningen som biblioteksassistent i Ce 15 förändras till befattning som
biblioteksamanuens med reglerad befordringsgång (Cf 17—Ce 24).

Behovet av en förstärkning av personalen vid institutet för psykologi och
pedagogik anser jag ådagalagt. Jag tillstyrker, att medel nu beräknas till
avlönande av en andre assistent.

För att bereda möjlighet till undervisning i paleografi torde kursanslaget
för ämnet historia böra höjas med 1 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Av den lämnade redogörelsen torde ha framgått, att en betydande förstärkning
av lärarkrafterna är oundgängligen nödvändig för att undervisningen
i engelska språket skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande
sätt. Jag anser mig därför böra förorda, att ytterligare en professur i engelska
språket inrättas. Jag tillstyrker jämväl förslaget om inrättande av ytterligare
ett lektorat i ämnet. Därjämte torde kursanslaget i engelska i enlighet
med kanslerns förslag böra uppräknas med 4 000 kronor.

Vad kanslern anfört och föreslagit i fråga om ordnandet under nästa budgetår
av lektoratsundervisningen i vissa främmande språk har icke givit mig
anledning till erinran. Jag beräknar därför under anslagsposten till avlöningar
ett belopp av 6 000 kronor för undervisning i italienska, holländska,
polska och tjeckiska språken. Samtidigt kan delposten till reseersättningar
under omkostnadsanslaget sänkas med 8 000 kronor.

Då jag funnit starkt behov föreligga av en förstärkning av personalen vid
högskolans kansli och kassaförvaltning, beräknar jag för detta ändamål i
enlighet med kanslerns förslag ett belopp av 9 400 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat uppskattar jag medelsbehovet för
avlöningar till i runt tal 2 275 000 kronor, innebärande en ökning med
85 000 kronor. Jag vill framhålla, att medelsbehovet icke kan beräknas mera
exakt, enär beslut ännu icke föreligger beträffande frågan om vissa befattningshavares
inplacering i löneklass. Det bör såsom hittills få ankomma på
Kungl. Maj:t att fastställa avlöningsstat.

2. Bidrag till vissa institutioner.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 147 000 kronor och har för inne-,

varande budgetår fördelats sålunda:

1. Bidrag till nordiska museet.................,........ kronor 22 C00

2. » » Wenner-Grens institut .................... » 50 000

3. » » psykotekniska institutet .................. ,> 50 000

4. » » ryska institutet ......................... » 25 000

Summa kronor 147 000

Bidrag till nordiska museet. Detta bidrag avser undervisningen
vid Stockholms högskola i nordisk och jämförande folklivsforskning.
En närmare redogörelse för denna fråga har lämnats i propositionen 1949:
163 (s. 50 ff.). Jag torde få hänvisa härtill. Bidraget skal! jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut för innevarande budgetår disponeras på följande sätt:

a. Arvode åt eu förste amanuens........................ kronor 4 032

b. Arvode åt ett kanslibiträde.......................... » 6 228

c. Arvoden åt två kontorsbiträdcn ...................... > 10 584

d. Materiel in. m..................................... » 1 156

Summa kronor 22 000

*2 — Ililnmg till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. AV 105.

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Högskolans styrelse har i sitt statförslag för nästa budgetår räknat med
en höjning av ifrågavarande bidrag med 6 000 kronor till 28 000 kronor.

Högskolans styrelse och nordiska museets nämnd ha sedermera i gemensam
underdånig skrivelse den 10 oktober 1949 på anförda skäl dels hemställt
att biträdespersonalen måtte uppföras på högskolans stat, dels ock föreslagit
följande fördelning av kostnaderna för ämnel nordisk och jämförande folklivsforskning
under budgetåret 1950/51:

1 förste amanuens

1 kanslibiträde . .

2 kontorsbiträden
Materiel m. m. ...

Stockholms högskola.

....... kronor 4 032

....... » 6 228

....... » 10 584

....... » 7 156

Summa kronor 28 000

Nordiska museet.

Avlöning av professor ................................ kronor 21 040

Lokalhyra m. in....................................... » 000

Expenser .............................................* 3 000

Summa kronor 31 040

I skrivelsen framhålles, att museet till följd av den provisoriska regleringen
av professorslönerna från och med den 1 juli 1949 nödgats höja lönen
för professorn i nordisk och jämförande folklivsforskning, varför museets
andel i kostnaderna under budgetåret 1950/51 torde komma att uppgå till i
runt tal 31 000 kronor. Härigenom hade den avsedda fördelningen av kostnaderna
rubbats, men det vore styrelsens och nämndens förhoppning, att
den till ett kommande budgetår skulle kunna återställas.

Kanslern har anfört:

För det framtida ordnandet av undervisning in. in. i nordisk och jämförande
folklivsforskning och fördelningen av kostnaderna härför synes det
mig erforderligt att ett formligt avtal träffas mellan högskolan och nordiska
museet. I avvaktan på att en dylik överenskommelse föreligger anser jas
bidrag till undervisningen fortfarande böra utgå i form av ett klumpanslag.

Beträffande detta anslags storlek tillstyrker jag — under erinran om vad
departementschefen i propositionen 1949: 163 (s. 52) anfört rörande riktlinjerna
för kostnadsfördelningen — en höjning av bidragsbeloppet för nästa
budgetår med 6 000 kronor till 28 000 kronor.

Bidrag till Wenner-Grens institut. Till professuren i experimentell
zoologi och cellforskning är knuten institutionen för experimentell
zoologi. Under denna professur sorterar även ett till den matematisknaturvetenskapliga
avdelningen knutet forskningsinstitut, benämnt WennerGrens
institut för experimentell biologi. Detta institut, som hittills till större

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

delen bekostats från Wenner-Grenska samfundet och Rockefeller Foundation,
är i sin tur uppdelat på ett antal avdelningar. För institutet gälla
särskilda stadgar, som föreskriva, att dess verksamhet bör befordra experimentell
biologisk forskning, särskilt den, som ligger inom gränsområden
till fysikalisk, kemisk och medicinsk forskning. Institutets avdelning för
experimentell zoologi fungerar som högskolans institution för experimentell
zoologi.

I iH Wenner-Grens institut utgår för närvarande ett belopp av 50 000
kronor. Högskolons styrelse har nu begärt, att detta klumpbelopp måtte ersättas
med att vissa tjänster uppföras å högskolans stat och institutet därutöver
tilldelas ett årligt materielanslag. De ifrågasatta tjänsterna utgöras
av två laboratorsbefattningar, en tjänst som försöksassistent (Ce 18), en
tjänst som laboratoriebiträde (Ce It) och eu tjänst som kanslibiträde (Ce
It). I årligt materielanslag hemställes om ett belopp av 25 000 kronor. Till
stöd för sitt förslag bär styrelsen åberopat en framställning av prefekten
för Wenner-Grens institut, professorn Runnström. Med hänsvn till att riksdagens
statsutskott i fjol uttalade (uti. 1949: 166, s. 25), att förhållandet
mellan Wenner-Grens institut och högskolan syntes böra närmare klarläggas,
torde till belysande härav av dennes skrivelse här få återgivas
följande.

Amnet zoologi har genomgått en enorm utveckling under detta århundrade.
Vid S1dan av den klassiska zoologien har en råd nya grenar starkt utvecklats.
Bland dessa må nämnas allmän och jämförande fysiologi cellära
och cellfysiologi, utvecklingsfysiologi och genetik. Någon skarp gräns mot
biokemi och serologi kan ej heller upprätthållas. Vissa av dessa grenar ha
aven i vart land vunnit rang av självständiga ämnen. Så är exempelvis förhållandet
med genetiken, även om vissa kunskaper i genetik ingå i examensfordringarna
i ämnet zoologi.

Vid närmare betraktande finner man alt denna differentiering kanske
i mmdre grad beträffar problemen än metoderna. Genom den metodiska
differentieringen bär emellertid helt nya och oväntade möjligheter skapats.

Användningen av isotoper inom biologisk forskning har exempelvis givit
metoder för att lösa en rad fysiologiska, biokemiska och cytologiska problem.
Biokemi och serologi har givit nya synpunkter på befruktning och
embryonalutveckling, ja även bidragit till fylogenetiska problem.

De mikroskopiska iakttagelserna ha förfinats genom införande av eu rad
metoder, mörkfältbelysning, faskontrast, mer eller mindre specifika färgningar.
Elektronmikroskopien bär fört ett långt steg framåt när det gäller
studiet av cellernas finstruktur. Man kommer här ned till eu upplösning,
som tillåter avbildning av vissa makromolekyler. Elektronmikroskopien är
att betrakta som en följdriktig utveckling av den tidigare mikroskopiska
forskningen, men kräver icke desto mindre eu betydande speciell utbildning

Med differentieringen av tekniken bär ett allt större behov av samarbete
mellan olika forskare ägt rum och framför allt i England och Amerika har
den biologiska forskningen ofta karaktären av team work varvid de klassiska
ämnesgränserna sprängas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Den elementära undervisningen i zoologiens fysiologiska och experimentella
delar gives vid Stockholms högskola vid institutionen för experimentell
zoologi. Varje år anordnas en kurs i fysiologi för studerande för fil. kandoch
ämbetsexamen. Ett antal studerande specialisera sig vid studier för fil.
kand.-examen inom zoologiens fysiologiska delar och för dessa anordnas
särskilda kurser och demonstrationer. För mera avancerade studier för
högsta betyg i fil. kand. eller ämbetsexamen, för fil. lic. examen och doktorsgrad
stå Wenner-Grens instituts fem olika avdelningar öppna. Dessa stå
sålunda i den högre undervisningens tjänst. De möjligheter, som därvid
erbjudas äro relativt mångskiftande och i möjligaste mån anpassade till den
differentiering av biologien varom talats.

Vid eu nyligen företagen studieresa till England fann jag. alt de flesta
biologiska eller zoologiska institutioner där voro organiserade på ett sätt.
som slående erinrade om den organisation, som vuxit fram vid WennerGrens
institut. Forskare med olika utbildning samarbeta där mer eller
mindre intimt rörande gemensamma eller besläktade problem.

Förhållandet mellan Wenner-Grens institut och Stockholms högskola klarlägges
genom institutets av högskolans styrelse godkända stadgar, § 7. Det
heter här: »Institutet är såsom tillhörande Stockholms högskola underställt
högskolans styrelse». Alla donationer med vars hjälp institutet grundats ha
varit givna till Stockholms högskola.

Wenner-Grens institut är uppdelat på fem avdelningar. Vid avdelningen
för cellfysiologi pågå forskningar rörande befruktningens och utvecklingens
fysiologi och biokemi. Cellplasmans finstruktur och sammansättning studeras
med hjälp av skiftande metoder. Vid avdelningen för utvecklingsfysiologi
och ärftlighetsforskning pågå undersökningar över cellandning,
speciellt dess förändringar vid befruktning och utveckling, över andningsenzym,
över biokemiska egenskapers genetik. Vid avdelningen för fysiologisk
kemi studeras tillväxt och aminosyrebildning hos jästceller och hos regenererande
lever hos däggdjur. Med hjälp av isotoper av kol, C1" och C14, ha
bidrag kunnat lämnas till frågan om aminosyrornas uppbyggande inom
cellerna. Vid avdelningen för biofysik utföras spektrografiska studier på
biologiska substanser. Cellpermeabilitet studeras med hjälp av radioaktiva
isotoper. Avdelningens föreståndare leder arbeten med masspektrometern,
som utgör det analytiska instrumentet vid tunga isotopers användning för
biologiska problem. Vid avdelningen för ämnesomsättningsforskning studeras
vissa ämnesomsättningsrubbningars biokemiska bakgrund. Detta har
bl. a. lett till studier över vissa koferment och deras roll vid uppbyggandet
av energirika fosfatföreningar.

Ett forskningsarbete som det ovan summariskt skisserade kan ej ledas
av en person. Institutets prefekt kan spela en roll som en samordnande kraft
men han kan ej metodiskt behärska samtliga ifrågavarande områden. Av
grundläggande betydelse för fullföljandet av arbetsprogrammet vid WennerGrens
institut är därför att ett antal självständiga forskare där samverka.
Därför föreskrevs från början att var och en av de fem avdelningarna skulle
ha eu föreståndare, av vilka en skulle vara prefekt. Föreståndarna skulle
enligt vad som senare uttalats ha minst laboratorskompetens. Två av föreståndarna
äro för närvarande professorer vid högskolan, en är docentstipendiat
vid Stockholms högskola, en annan docentstipendiat vid Karolinska
institutet, en slutligen är praktiserande läkare. Ett livsvillkor för

Kungl. Maj. ts proposition nr 165.

institutets iortsalta verksamhet är att samtliga avdelningsföreståndare fastare
knytas till institutet och kunna ägna hela sin verksamhet åt detta. En
av föreståndarebefattningarna kunde möjligen förenas med docentstipendium
eller biträdande lärarbefattning, men inrättandet av minst två laboratorsbefattningar
framstår som något högst angeläget. Må del genast framhållas
att säkerligen tre laboratorsbefåttningar snarare än två motsvarar
det verkliga behovet. Om man tills vidare begränsar sina anspråk till två
laboratorsbefattningar böra dessa, som läget nu är, inrättas dels i ämnesomsättningsforskning
med särskild hänsyn till isotopers användning inom
denna, samt dels i fysiologisk kemi. Till båda befattningarna finnas inom institutet
synnerligen kompetenta krafter, som gå förlorade för institutet om de
ej bindas fastare. Med dessa forskares avgång skulle också eu tålmodigt uppbyggd
organisation bryta samman, som tillåtit Wenner-Grens institut att
utföra ett pionjärarbete i vårt land, när det gäller begagnandet av isotoper
lör biologiska studier. En betydande apparatur finnes nu till förfogande
för detta arbete och vidare ett antal tekniska hjälpkrafter, som äro tränade
för de svåra uppgifter som inbyggandet av isotoper i organiska föreningar
innebär. Tack vare detta kunna nu ett antal problem av fundamental betydelse
angripas, om ej bristen på anslag till stabilare befattningar omintetgör
eu synnerligen lovande utveckling, som även lockat forskare från andra
svenska institutioner, särskilt medicinska, och från andra länder att deltaga
i institutets arbeten. Det må för övrigt också nämnas att Wenner-Grens
institut förmedlar anskaffandet av isotoper från Amerika och ombesörjer
dess fördelning bland olika svenska forskare.

Med stöd av ovanstående anhåller undertecknad vördsamt att WennerGrens
institut för budgetåret 1950/51 ej som under föregående år erhåller
en klumpsumma, men att anslaget specificeras såsom vid högskolans övriga
institutioner och att därvid vissa befattningar inrättas.

Förutom de båda nämnda laboratorsbefattningarna anser jag en »försöksassistent»
i Ce 18 nödvändig. Denne behöves som biträde vid vetenskapliga
arbeten och vid skötseln av den mer speciella apparativa utrustningen.
Likaledes är med hänsyn till nödvändigheten att erhålla pålitlig
hjälp vid omfattande serieanalyser ett laboratoriebiträde nödvändigt. För
sistnämnda båda befattningar finnas inom institutet synnerligen kompetenta
krafter, som meriterat sig genom framstående duglighet och lång tjänstgöring.
Slutligen är det av största vikt att erhålla ett kompetent kanslibiträde,
som skulle sköta räkenskaper samt ha hand om det hastigt växande biblioteket
och en omfattande korrespondens. Till material ansökes slutligen om
ett belopp på 25 000 kronor.

Kanslern, som finner eu fastare organisation mellan högskolan och institutet
önskvärd, har kommit till den uppfattningen att detta lämpligast låter
sig göra genom ett tillmötesgående i viss utsträckning av styrelsens förslag.
Kanslern anser sig därför böra tillstyrka, att vid högskolans institution för
experimentell zoologi (Wenner-Grens institut) inrättas två nya laboratorsbelattningar,
varav den ena är inriktad på fysiologisk-kemiska undersökningar
och den andra på ämnesomsättningsforskning. Härutöver förordar
kanslern inrättandet på högskolans stat av eu tjänst som laboratoriebiträde
i lönegrad Ce 11. Kostnaderna för dessa befattningar beräknar kanslern till

Kungl. Mcij.ts proposition nr 165.

37 118 kronor. Härjämte föreslår kanslern, att under högskolans materielanslag
beräknas ett belopp av 21 000 kronor för Wenner-Grens institut. Härvid
skulle enligt kanslerns förslag det nuvarande klumpbeloppet å 50 000
kronor till institutet utgå ur högskolans stat.

bidrag till psykotekniska institutet. Högskolans styrelse
har hemställt om höjning av det nuvarande bidraget med 20 000 kronor till
70 000 kronor och med särskild underdånig skrivelse den 21 november 1949
framlagt förslag till inkomst- och utgiftsstat för institutet. Till stöd för den
föreslagna höjningen av bidraget har anförts bland annat följande.

I sitt förslag till stat för innevarande budgetår framhöll styrelsen, att en
justering av de till institutets personal utgående lönerna måste anses ofrånkomlig
för att institutet skulle kunna hävda sig i den hårda konkurrens,
som sedan länge råder om arbetskraft av här ifrågavarande slag. I förslaget
hade en dylik justering förutsatts kunna komma till stånd redan från och
med innevarande budgetår inom ramen av det begärda anslaget, 70 000
kronor. Den vidtagna nedprutningen av bidraget har omöjliggjort ett genomförande
av den lönejustering, som personalen sedan länge hoppats på, vilket
framkallat ett starkt och allmänt missnöje hos institutets personal. Det har
blivit klart för institutets föreståndare och direktion, att institutet löper allvarlig
risk att förlora större delen av sina ordinarie befattningshavare, därest
dessa lönejusteringar ytterligare skulle komma att ställas på framtiden.

I förslaget till inkomst- och utgiftsstat för institutet för nästa budgetår
ha personalens löner upptagits till belopp, ungefärligen motsvarande de löner,
som angivits i det ursprungliga statförslaget för innevarande budgetår.

Det torde vara obestridligt, att de löner, som hittills utgått till psykotekniska
institutets fast anställda personal, måste bedömas som oskäligt
låga i jämförelse med de som utgå i motsvarande befattningar vid andra
universitets- och högskoleinstitut. Detta gäller framför allt i fråga om assistent-
och amanuensbefattningarna vid institutet. Samtliga befattningar vid
institutet äro heltidstjänster med c:a 40 arbetstimmar per vecka.

Styrelsen betraktar den föreslagna lönejusteringen som ett provisorium i
avbida n på att en mera slutgiltig reglering av psykotekniska institutets personal-
och avlöningsförhållanden kan komma till stånd i överensstämmelse
med vad som redan skett vid andra till högskolan knutna institutioner.

Kanslern har anfört:

Då vissa poster i utgiftsstaten synts mig väl högt beräknade anser jag den
erforderliga ökningen av klumpanslaget kunna begränsas till 12 000 kronor.
I enlighet härmed förordar jag, att för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår uppföres ett bidragsanslag av 62 000 kronor.

Bidrag till ryska institutet. Styrelsen har hemställt om eu
höjning av bidraget med 10 000 kronor till 35 000 kronor. Höjningen har i
första hand motiverats med nödvändigheten att anställa ett kanslibiträde, som
även skulle stå till förfogande för professorn i slaviska språk. Vidare vore
institutets egna medel förbrukade och för ett nödtorftigt underhåll av institutets
dyrbara bibliotek krävdes en ökning av bidraget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Kanslern liar anfört, att en höjning av förevarande bidrag syntes honom
nödvändig för att möjliggöra anställandet av en biblioteksamanuens. Kanslern
förordar därför, att bidraget ökas med 7 000 kronor till 32 000 kronor.

Departementschefen. Under åberopande av vad kanslern anfört förordar
jag, att såsom bidrag till nordiska museet för nästa budgetår anvisas ett med
6 000 kronor till 28 000 kronor förhöjt belopp.

Jag är icke beredd att nu tillstyrka, att vissa tjänster vid Wenner-Grens
institut uppföras på högskolans stat och att institutet därjämte tilldelas ett
årligt materielanslag. Även för nästa budgetår torde bidraget till institutet
böra utgå i form av ett klumpanslag. Jag beräknar för ändamålet oförändrat
belopp, 50 000 kronor.

Till stöd för den av högskolans styrelse nu begärda ökningen av bidraget
till psykotekniska institutet med 20 000 kronor har åberopats behovet av en
justering av assistent- och amanuenspersonalens löner.

Inom en nära framtid torde en utredning komma att igångsättas, avseende
bland annat löneställningen för assistenter och amanuenser vid universitet
och vissa högskolor. Denna utredning lärer komma att omfatta jämväl
amanuenser och assistenter vid psykotekniska institutet. Med hänsyn härtill
är jag icke beredd att nu tillstyrka någon höjning av bidraget till institutet.
Jag beräknar därför oförändrat bidragsbelopp, 50 000 kronor, för nästa
budgetår.

Någon höjning av bidraget till ryska institutet anser jag mig icke nu kunna
tillstyrka. Bidraget torde därför böra utgå med oförändrat belopp, 25 000
kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande utgiftspost för
nästa budgetår höjas med 6 000 kronor till 153 000 kronor.

3. Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 433 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl
styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns
förslag i ämnet.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Tryckn ingskostnade r. Den av styrelsen föreslagna höjningen av
denna delpost avser att möjliggöra för högskolan att i likhet med universiteten
utgiva en egen årsskrift. Kanslern, som delar styrelsens uppfattning
om önskvärdheten av att högskolan kunde utgiva en egen årsskrift, har
uteslutande på grund av det rådande ekonomiska läget icke ansett sig böra
tillstyrka, atl medel nu beräknas härför.

Underhåll av byggnader. Byggnadsvärdet å högskolans institutionsbyggnader
uppgår, framhåller högskolans styrelse, till omkring
4 500 000 kronor. Styrelsen anser med hänsyn till byggnadernas ålder och

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

tidigare av tvingande skäl i viss mån eftersatta underhåll, att ett belopp
av 2 procent av byggnadsvärdet eller 90 000 kronor bör åtgå till erforderliga
reparationer.

	Knligt om-kostnads-staten för 1949/50, kronor	Av styrelsen för 1950/51 föreslagna belopp, kronor	Av kanslern \| för 1950/51 i föreslagna j belopp, ! kronor j
1. Sjukvård in. m., förslagsvis................	—	2 000	2 000
2. Resersättningar, förslagsvis................	9 000	9 000	1 000 [
3. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis............	140 000	150 000	150 000 \|
4. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt	40 000	50 000	45 000 \|
5. Trvekningskostnader, förslagsvis...........	20 000	50 000	20 000
6. Renhållning och städning, förslagsvis.......	90 000	93 000	93 000
7. Underhåll av byggnader m. m.............	70 000	90 000	80 000
8. Hvror, förslagsvis ........................	11 400	15 000	15 000
9. Försäkringar, förslagsvis..................	10 000	10 000	10 000 I
10. Räntor och amorteringar, förslagsvis........	28 000	13 000	13 000 [
11. Övriga utgifter...........................	14 600	15 000	14 600 !
Summa kronor	433 000	497 000	443 600 j

Departementschefen. Jag har i det föregående förordat, att i omkostnadsstaten
uppföres eu förslagsvis betecknad delpost å 2 000 kronor till sjukvård
m. m. Delposten till reseersättningar bör vidare med hänsyn till vad
jag förordat i fråga om lektoratsundervisningen i vissa främmande språk
sänkas med 8 000 kronor till 1 000 kronor. Då jag jämväl i övrigt anser
mig böra godtaga kanslerns förslag, bör utgiftsposten för omkostnader för
nästa budgetår uppföras med 443 600 kronor, vilket innebär en ökning med
10 600 kronor.

Materiel in. in.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 336 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av s. 532 i statsliggaren.

Styrelsen har i sin skrivelse av den 10 juni 1949 äskat en ökning axanslaget
till materiel med 112 850 kronor till 448 850 kronor. Härjämte har
styrelsen i underdånig skrivelse den 24 oktober 1949 begärt att materielanslaget
med hänsyn till den svenska kronans devalvering måtte därutöver
höjas med 75 000 kronor.

Kanslern finner en avsevärd förstärkning av materielanslaget i och för
sig motiverad. Med hänsyn till det rådande ekonomiska läget begränsar
kanslern sig emellertid till att föreslå en ökning med 10 procent av det
ruvarande anslagsbeioppet, eller alltså med i runt tal 33 000 kronor.

Enär kanslern föreslagit, att det särskilda klumpanslaget till Wenner -

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Grens institut skall bortfalla, finner han en förstärkning av materielanslaget
till högskolans institut för experimentell zoologi (Wenner-Grens institut)
erforderlig. För detta ändamål anser han ett belopp av 21 000 kronor
höra anvisas. Sammanlagt förordar kanslern sålunda, att ifrågavarande
utgiftspost för nästa budgetår höjes med 54 000 kronor till 390 000 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till mitt ställningstagande i det föregående
till frågan om bidrag till Wenner-Grens institut, beräknar jag icke
medel under förevarande utgiftspost till nämnda institut. En förstärkning
av posten synes mig påkallad. I nuvarande läge anser jag mig endast kunna
tillstyrka, att den uppräknas med 33 000 kronor till 369 000 kronor. Det
torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörande
myndigheter besluta om förevarande utgiftsposts disposition. Jag förutsätter
härvid, att genom den förordade ökningen av utgiftsposten de ändamål
i första hand tillgodoses, som må befinnas angelägnast.

5. Engångskostnader för niaterielanskuffning.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 40 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av statsliggaren s. 532.

I sin skrivelse den 10 juni 1949 har styrelsen begärt, att för engångskostnader
för materielanskaffning måtte uppföras ett belopp av 197 745
kronor enligt följande specifikation.

Matematisk-naturvetcnskapliga avdelningen:

Genetiska institutet.....................

Geografiska institutet...................

Kemiska övningslaboratoriet.............

Institutet för organisk kemi och biokemi . .
Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi

Matematiska institutet ..................

Mekaniska institutet ....................

Zootomiska institutet...................

kronor 57 000

» 11 000

» 12 090

» 40 000

» 10 910

» 4 120

» 4 450

» 11 175 kronor 150 745

11umanistiska avdelningen:

Institutet för statistik........

Geografi, särskilt kulturgeografi

Sociologi ...................

Humanistiska biblioteket .....

» 8 000

» 5 000

» 4 000

» 30 000 » 47 000

Summa kronor 197 745

Sedermera har styrelsen i underdånig skrivelse den 24 oktober 1949 framhållit,
alt ifrågavarande utgiftspost med hänsyn till den svenska kronans
devalvering behövde höjas med 95 000 kronor för att medge den anskaffning,
som avsetts vid uppgörande av statförslaget för nästa budgetår.

Kungi. Maj:ts proposition nr 165.

Kanslern har erinrat om att han redan tidigare uttalat, att högskolan
syntes vara i stort behov av att förnya och utöka sin uppsättning av instrument
och apparatur. I föreliggande ekonomiska läge anser sig emellertid
kanslern nödsakad att begränsa sitt tillstyrkande av anslagsmedel för ifrågavarande
ändamål till ett belopp av 50 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att denna utgiftspost i enlighet med
kanslerns förslag höjes med 10 000 kronor till 50 000 kronor. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörande myndigheter fördela
utgiftsposten. Jag förutsätter härvid, att de ändamål i första hand
tillgodoses, som må befinnas angelägnast.

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten.

Till detta ändamål ha några medel icke anvisats för innevarande budgetår.
Vid behandlingen i fjol av motsvarande anslagsfråga framhöll jag,
att jag var väl medveten om att det förelåge ett stort behov av byggnadsåtgärder
vid Stockholms högskola, och räknade med att det redan för budgetåret
1950/51 bleve nödvändigt att anvisa ett betydande anslag för ändamålet.
Jag förutsatte därvid, att högskolans styrelse vid avgivandet av sina
anslagsäskanden för nästa budgetår lämnade en samlad översikt av högskolans
mera aktuella byggnadsfrågor, vilken även innefattade en gradering
av byggnadsföretagen ur angelägenhetssvnpunkt, och de beräknade
byggnadskostnaderna.

På uppdrag av högskolans rektor har arkitekten professor Paul Hedquist
utarbetat en plan för högskolans framtida utbyggnad, innefattande stadsplane-
och byggnadsritningar. En redogörelse för planen har lämnats i en
av Hedqvist avgiven promemoria, till vilken högskolans styrelse hänvisat.
Enligt promemorian omfattar planen följande förslag.

1. Ombyggnad av gamla tekniska högskolans norra flygel för de psykologiska
och genetiska institutionerna.

2. Nybyggnad för humanistiska biblioteket i kvarteret Spelbomskan.

3. Nybyggnader för de zoologiska, fysiska och kemiska institutionerna i
kvarteret Vega.

4. Ny panncentral i gamla tekniska högskolans huvudbyggnad.

5. Ombyggnad av det nuvarande kanslihuset.

6. Dispositioner för högskolans vidare utbyggnad.

Beträffande de olika förslagen har i promemorian anförts bland annat
följande.

Sedan byggnadsstyrelsen numera ställt våningarna 1 och 2 tr. upp i
»Gamla Teknis» norra flygel till förfogande ha lokaler där beretts för de
psykologiska och genetiska institutionerna. Den förra har föreslagits inrymd
i våningen 1 tr. upp. Befintlig föreläsningssal bibehålies men förses
med ny bänkinredning och andra mindre nyinredningar. Den övriga vå -

Kungl. Maj.-ts proposition nr 165. 27

ningsylan har uppdelats i smärre enheter för lärare, laboratorium, försöksrum
in. in. Den för ändamålet tillgängliga något större planytan i våningen

2 tr. upp har för den genetiska institutionens verksamhet fördelats i rum
för professorer och sekreterare, bibliotek, ett större och sex mindre laboratorier,
diskrum, vågrum och rum för konstant temperatur m. m. De föreslagna
åtgärderna ha enligt uppgjord kostnadsberäkning beräknats draga
en kostnad av 275 000 kronor. Framtida erforderlig utvidgning av dessa
institutioner kan ske, när delar av tekniska högskolans arkitektur- och lantmäteriavdelningar
flytta från denna byggnad. Då kan även den matematiska
institutionen här erhålla lokaler.

På därför i stadsplanen reserverad mark inom kvarteret Spelbomskan
mellan stadsbiblioteket och socialpolitiska institutet har sedan länge förelegat
planer på en nybyggnad för högskolans bibliotek. Dessa planer ha nu
fått eu mera slutgiltig form under samarbete med »1947 års sakkunniga
angående Stockholms Högskolas framtida ställning» och deras bibliotekstekniska
expert docenten U. Willers. Enligt uppgjord kostnadsberäkning
belöpa sig kostnaderna till 1 600 000 kronor varav 1 375 000 kronor för
högskolans del och 225 000 kronor för vissa lokaler för Stockholms stadsbibliotek.
För konstnärlig utsmyckning bör beräknas 40 000 kronor.

Enligt det uppgjorda stadsplaneförslaget har det visat sig möjligt att
inom kvarteret Vega bereda plats för de zoologiska, fysiska och kemiska
institutionerna enligt de lokalprogram, som återfinnas i naturvetenskapliga
forskningskommitténs betänkande år 1945.

Zoologikum har placerats i hörnet av Teknolog- och Rådmansgatan. Utmed
den förra har utbildats en huvudbyggnad i fyra våningar, som innehåller
alla lokaler för undervisning och forskning med undantag för de
museala samlingarna med tillhörande studierum, som förlagts till en två
våningar hög flygel utmed Rådmansgatan. Sousterrängvåning under de båda
byggnadsdelarna utnyttjas även för institutionens behov. Huvudbyggnaden
kan med hänsyn till markdispositionen uppföras omedelbart, flygeln mot
Rådmansgatan först sedan den där belägna låga envåningsbyggnaden avlägsnats.
Fin påbyggnad av denna flygelbyggnad för zoologikums behov är
även tänkbar. Kostnaderna ha överslagsvis beräknats till omkr. 1 500 000
kronor.

Kemikum har fått sin plats norr om zoologikum utmed Tcknologgatan
fram till hörnet av Kungstensgatan, i huvudsak på den plats där farmaccutiska
institutets byggnad nu är belägen. Nybyggnaden är enligt förslaget
avsedd att inrymma en undervisningsavdelning med tillhörande allmänna
laboratorier samt forskningsavdelning, dels för den oorganiskt fysikaliska,
dels för den organiskt kemiska ämnesgruppen. Huvudbyggnaden, som omfattar
källare och fem våningar, kan ej uppföras förrän farmaceutiska institutet
erhållit nya lokaler enligt föreliggande planer. Utförandet av flygelbyggnaden
med den stora föreläsningssalen måste uppskjutas till den tidpunkt,
då veterinärstyrelsen kan avstå från sitt nuvarande lokalinnehav
i tillbyggnaden till den gamla högskolebyggnadens norra flygel. Ryggnadskoinplexet
drar en anläggningskostnad överslagsvis beräknad till omkr.

3 800 000 kronor.

Fysiknni har placerats väster om gamla bergsskolan (Ryska institutet)
mellan denna och farmaceutiska institutet. Den nya byggnaden skulle här
få ett fritt och från tung trafik fredat läge. Det föreliggande lokalbehovet

Kungi. Maj ds proposition nr 165.

har kunnat tillfredsställas inom en reiativt hög koncentrerad byggnadskropp
föreslagen uppförd i en undre källarvåning, en sousterrängvåning och
fem våningar. Byggnaden kan uppföras efter en förflyttning till kvarterets
stora gård av den här belägna provisoriska envåningsbarackbyggnaden.
Kostnaderna ha för denna byggnad, likaså överslagsvis, beräknats till omkr.
1 840 000 kronor, varav 20 000 kronor för flyttning av barackbyggnaden.

För att lösa uppvärmnings- och varmvattenfrågan till dessa tre institutioner
samt samtidigt skapa en värmecentral även för gamla tekniska högskolan,
gamla högskolan vid Kungstensgatan och kanslihuset har i den föreliggande
planen föreslagits inredandet av en sådan central i gamla teknis
källarvåning intill nuvarande pannrum. Inklusive ombyggnadsarbeten och
utvändiga kulvertar belöpa sig kostnaderna för denna anläggning enligt
gjorda kalkyler till 250 000 kronor.

Vid zoologiska institutionens avflyttning bli dess nuvarande lokaler i
kanslihusets bottenvåning disponibla för högskolans administration. Bottenvåningen
behöver delvis omdisponeras och grundligt repareras. I våningen
1 tr. upp erfordras en del väggrivningar med åtföljande kompletterings-
och restaureringsarbeten i byggnadens södra del. Kostnaderna kunna
uppskattas till omkr. 120 000 kronor.

Gamla högskolan vid Kungstensgatan kommer, sedan fysikum och kemikum
erhållit sina nya institutionsbvggnader, att inrymma de botaniska,
geologiska och mineralogiska institutionerna. Då värme- och sanitetsanläggningens
ledningar och rör inom denna byggnad i en nära framtid torde
vara uttjänta erfordras för ett iståndsättande härav en summa av omkr.
260 000 kronor.

För den sålunda föreslagna och för närvarande närmare överblickbara
utbyggnaden av Stockholms högskola har i promemorian upptagits följande
tids- och kostnadsschema:

1949—1950—1951

Psykologiska och genetiska institutionerna
...................... kronor 275 000

Biblioteksbyggnad ................ » 1 375 000 kronor 1 650 000

1951-1952
Zoologiska institutionen .........	. kronor	1 500 000
Del av panncentral..............	. »	100 000	kronor	1 600 000
1953—1954
Reparation av kanslihuset .......	. kronor	120 000
Fysiska institutionen............	»	1 840 000
Del av panncentral..............	. »	75 000	kronor	2 035 000
1955—1956
Kemiska institutionens 1 :a etapp .	. kronor	2 300 000
Del av panncentral..............	. »	75 000	kronor	2 375 000

1956—1957

Kemiska institutionens 2:a etapp .. kronor 1 500 000

Gamla högskolans ledningar ...... » 260 000 kronor 1 760 000

Summa kronor 9 420 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165. 29

I promemorian har slutligen berörts frågan om högskolans utbyggnad
på längre sikt.

I en utbyggnadsplan på lång sikt för Stockholms Högskola bör man se
fram mot den tidpunkt då den invid parken i kvarteret Kungsstenen belägna
gamla högskolan har tjänat ut. Den är nu 40 år gammal och dess
planläggning och utformning ha varit föga lämpade att tjäna de ändamål,
för vilka den tagits i bruk. Inom en tidpunkt av 15 ä 20 år torde byggnaden
ej med fördel kunna användas utan alltför dryga underhålls- och driftskostnader.
Av de tre här inrymda institutionerna torde de geologiska och
mineralogiska lämpligen kunna erhålla nybyggnader inom kvarteret Luftspringarens
norr om kårhuset belägna del, samt den botaniska kunna placeras
i parkens södra parti. Ur stadsplanesynpunkt skulle härigenom den
fördelen ernås, att, efter rivning av den gamla byggnaden, parken kunde
sättas i direkt samband med Observatoriekullen, och stadsbilden befrias
från en för denna massiv och tyngande faktor. Det är med hänsyn till här
skisserade framtidsplaner jag ej anser mig höra föreslå, att zoologikum
beredes plats inom denna park, vilket skulle bli nödvändigt om keinikums
nybyggnad eller den del därav, som omfattar de allmänna laboratorierna
och den oorganiska och fysikaliska kemiens ämnesgrupp, skulle behöva
uppföras före zoologikum. I kvarteret Vega kan nämligen plats beredas för
de enligt förslaget dit förlagda tre institutionerna endast med den i detta
angivna placeringen. Att exempelvis byta plats mellan fysikum och kemikum
eller denna institution och zoologikum så länge farmaceuter och veterinärer
finnas kvar inom kvarteret skulle ej vara möjligt.

För att bereda plats för de naturvetenskapliga institutionernas utveckling
hör alltså i stadsplanen den norra delen av kvarteret Luftspringaren göras
till område för offentliga byggnader d. v. s. förses med A-beteckning. Denna
åtgärd vore även ur brandsynpunkt önskvärd då här en mycket eldfarlig
färgfabrik är belägen.

För de humanistiska institutionerna kommer genom det nya biblioteket
och övertagandet av »Gamla Teknis» huvudbyggnad en del lokalfrågor att
bliva lösta. När den nya kemiska institutkmsbyggnaden färdigställts, kan
den organiska kemiens nuvarande lokaler i kvarteret Spelbomskan tagas
i anspråk för dessa institutioners vidare behov. Laboratoriebyggnaden vid
Sandåsgatan bör däremot även i fortsättningen tjäna sitt nuvarande ändamål
för kemisk forskning. För att säkra en kommande utveckling och eventuellt
bereda plats för en universitetsaula, vore det önskvärt att i stadsplanen
även kvarteren Stjärnan och Bergsmannen mindre förses med liknande
A-beteckning.

Högskolans styrelse har i sin skrivelse den 10 juni 1949 framhållit, alt
styrelsen då ännu icke tagit ställning till den av Hedqvist uppgjorda planen
för högskolans utbyggnad. Även om delade meningar kunde råda rörande
angelägenhetsgraden av de olika företagen, gåve planen emellertid enligt
styrelsens uppfattning ett klart uttryck för det mycket stora byggnadsbehov,
som nu förelåge eller koinme att göra sig gällande inom de allra
närmaste åren.

I förslaget till huvudstat för högskolan har styrelsen under rubriken eu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

gångskostnader för byggnadsarbeten upptagit ett belopp av 816 000 kronor,
varav 475 000 kronor beräknats för uppförande av nybyggnad för humanistiska
biblioteket och 341 000 kronor för inredning och utrustning av lokaler
för institutionerna för psykologi och pedagogik samt genetik i tekniska
högskolans gamla byggnad Drottninggatan 95 A i kvarteret Vega. För sistnämnda
ändamål har styrelsen emellertid i en till ecklesiastikdepartementet
den 2 juli 1949 inkommen underdånig skrivelse i stället räknat med en
kostnad av i runt tal 337 000 kronor.

Inredning och utrustning av lokaler för
institutionerna för psykologi och pedagogik samt genetik.

Genom beslut den 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj :t, att det staten
tillhöriga kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm med därå uppförda
byggnader skulle reserveras för Stockholms högskolas framtida behov,
dock att därigenom tills vidare icke skulle ske någon ändring beträffande
den dåvarande dispositionen av byggnaderna. Sedermera anbefallde Kungl.
Maj :t genom beslut den 3 juni 1949 byggnadsstyrelsen att från och med
den 1 juli 1949 till styrelsen för Stockholms högskola för begagnande för
dess institutioner upplåta följande lokaler i ifrågavarande byggnader, nämligen
dels de inom våningen en trappa upp belägna rummen nr 132—134,
dels ock de inom våningen två trappor upp belägna rummen nr 164, 165
och 171—174. Tillika föreskrev Kungl. Maj :t, att förslag till ändringsarbeten
inom de sålunda upplåtna lokalerna — även sådana arbeten, som avsåges
att utföras på högskolans egen bekostnad — skulle underställas byggnadsstyrelsen
för granskning och godkännande.

I nyssnämnda till ecklesiastikdepartementet den 2 juli 1949 inkomna
skrivelse har högskolans styrelse anmält, att de lokaler, som enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 3 juni 1949 skulle upplåtas till högskolan, vore avsedda
att disponeras av genetiska institutet och institutet för pedagogik och psykologi
vid högskolan samt därvid vidare anfört bland annat följande.

I samråd med byggnadsstyrelsen har Stockholms högskola låtit genom
professor Hedqvist utarbeta ritningar och kostnadsberäkningar rörande de
ändringsarbeten in. m., som erfordras för att genetiska institutet samt institutet
för psykologi och pedagogik skola kunna använda de för dem avsedda
nya lokalerna. Kostnadsberäkningarna sluta på en summa av 265 000
kronor, däri icke inbegripna utgifter för utbyte av fönstersnickerier, för
diskmaskin och apparatur i ett s. k. temperaturbeständighetsrum och för
möbler. Kostnaderna för utbyte av fönstersnickerier, vilket utbyte enligt
styrelsens uppfattning är nödvändigt, har beräknats till 10 000 kronor. Anskaffningskostnaden
för diskmaskin, apparatur och möbler till genetiska
institutet uppskattas till omkring 30 000 kronor. För möbler och viss annan
utrustning till institutet för psykologi och pedagogik har beräknats en
summa av 32 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för iordningställande
av lokalerna erfordras ett belopp av i runt tal 337 000 kronor.

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot ritningar
eller kostnadsberäkning.

Universitetskanslern har funnit det nödvändigt för högskolan att snarast
möjligt taga i bruk de lokaler, som i tekniska högskolans gamla byggnad
ställts till högskolans förfogande, och har därför förordat, att anslag beviljas
för ändamålet. I sitt förslag till huvudstat för högskolan har kanslern
för ändamålet beräknat ett belopp av i runt tal 340 000 kronor.

.Nybyggnad för humanistiska biblioteket.

Med skrivelse den 30 augusti 1949 ha 19i7 års sakkunniga för utredning
rörande Stockholms högskolas framtida ställning överlämnat betänkande
med utredning och förslag rörande nybyggnad för Stockholms högskolas
humanistiska bibliotek m. m.

Häröver ha utlåtanden avgivits den 14 november 1949 av byggnadsstyrelsen,
den 1 december 1949 av riksbibliotekarien, den 31 januari 1950 av universitetskanslern,
som hört humanistiska avdelningen och lärarrådet vid
Stockholms högskola samt högskolans styrelse ävensom överbibliotekarierna
vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, samt den 20 februari 1950
av Stockholms stadsfullmäktige.

De sakkunniga.

Nuvarande organisation in. m. Stockholms högskolas humanistiska bibliotek
bildades år 1922 genom en sammanslagning av högskolans dåvarande
seminariebibliotek i litteraturhistoria, historia, religionshistoria, nordiska
språk och arkeologi. Sedermera ha de i biblioteket ingående ämnena utökats
med tyska språket, engelska språket, romanska språk, latinska språket
samt praktisk och teoretisk filosofi. De tillskott, som härefter möjliggjort,
att humanistiska biblioteket kunnat betjäna de studerande, ha bestått
av flera donationer av större och mindre omfattning. Redan före högskolans
tillkomst hade emellertid till Högskoleföreningen i Stockholm, vilken
tillkommit för att upprätta en högskola i huvudstaden, år 1873 överlämnats
en större samling främst engelsk, fransk och tysk litteratur från
1600- och 1700-taIen, vilken avsöndrats från svenska akademiens gamla
bibliotek. Denna samling ingår nu organisatoriskt i humanistiska biblioteket.
Vid sidan av donationerna har biblioteket utvecklats genom årliga inköp
och genom bytesförvärv.

Det sammanlagda bokbeståndet vid humanistiska biblioteket uppgår för
närvarande till omkring 5 500 löpmeter; antalet band kan beräknas till ungefär
150 000 och antalet broschyrer till omkring 15 000. Den årliga accessionen
har tidigare uppgått till c:a 100 löpmeter och uppskattas nu till omkring
60 löpmeter.

Inom de representerade ämnena disponerar biblioteket, framhålla de

Kungl. Maj:ts jjro/josilion nr 165.

sakkunniga, numera delvis mycket värdefulla samlingar av en omfattning,
motsvarande ett välrustat seminariebibliotek, vilka kunna sägas täcka litteraturbehovet
— om ock med vissa luckor — för de akademiska studierna
upp till de mera avancerade lärdomsproven. Detta gäller dock icke ifråga
om arkeologi, beträffande vilket ämne bibliotekets samlingar icke utvecklats
och kompletterats, såsom skett beträffande de övriga ämnena. De studerande
inom detta ämne ha därför alltmera sökt sig till vitterhetsakademiens
bibliotek.

Humanistiska biblioteket flyttade år 1930 till de nuvarande lokalerna,
Birgerjarlsgatan 20, varifrån sedermera, allteftersom utrymmesbristen tilltagit,
delar av samlingarna måst överflyttas till andra, provisoriska lokaler.

I huvudlokalerna, Birgerjarlsgatan 20, finnes institutionens centrala expedition
och här förvaras även den övervägande delen av bibliotekets mest
efterfrågade litteratur. I dessa lokaler finnes vidare huvuddelen av arbetsplatserna,
omkring 70 stycken.

Till fastigheten Uggleviksgatan It har förlagts en läsesal med referensbibliotek
för propedeutiska studier med sammanlagt 30 arbetsplatser samt
visst magasinsutrymme.

I Värtavägen 16 förvaras i två hyrda rum i en bostadsvåning en mindre
del av samlingarna, huvudsakligen bestående av mindre efterfrågade verk.

Det i de nu angivna lokalerna förvarade bokbeståndet kan sägas utgöra
humanistiska bibliotekets för studiebruk tillgängliga samlingar. Ifrågavarande
bokmaterial uppgår till omkring 3 000 löpmeter.

Av de icke sålunda tillgängliga samlingarna förvaras i lokaler inom socialinstitutets
byggnad, Odengatan 61, restupplagor av avhandlingar och
visst annat bytesmaterial, sammanlagt omkring 300 hyllmeter.

I stadsbiblioteket, Sveavägen 73, disponerar högskolan större delen av de
båda övre gallerierna i rotundan och förvarar där främst engelsk, fransk
och tvsk 1600- och 1700-talslitteratur, till större delen bestående av ovannämnda,
från svenska akademiens gamla bibliotek avsöndrade samling
samt vidare av äldre donationer från universiteten i Köpenhamn och Oslo.
Detta bestånd, som uppgår till omkring 700 löpmeter, är endast delvis katalogiserat
och kan betraktas såsom undandraget de studerandes och forskandes
bruk.

Av bokmaterialet är slutligen uppskattningsvis högst 1 500 löpmeter nedpackat
i lådor och förvarat i »Spökslottet», Drottninggatan 116, och i stadsbibliotekets
skyddsrum. Detta bestånd utgöres av olika till högskolan under
skilda tider donerade privatbibliotek, vilka hittills icke alls eller endast delvis
kunnat inordnas i bibliotekets samlingar. De nedpackade samlingarnas
närmare sammansättning är okänd; dock kunna vissa slutsatser om
den allmänna inriktningen dragas av kunskapen om de tidigare ägarnas
särskilda intressen.

Det genomsnittliga antalet besökare, som under senare tid gått betydligt
tillbaka, är för närvarande vid huvudavdelningen omkring 50 och vid filialen,
Uggleviksgatan 11,6 personer om dagen.

Det är enligt de sakkunnigas mening uppenbart, att den rådande splitt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

ringen av humanistiska biblioteket på ett flertal helt skilda lokaler i många
avseenden medför betydande olägenheter. Ur bibliotekets egen synpunkt
tramstår det såsom särskilt otillfredsställande, att personalen på grund
härav icke kan rationellt utnyttja sin tjänstetid. Dubbel vakthållning blir
sålunda en följd av arbetsplatsernas fördelning på två ställen. Då vaktmästarens
tid till stor del måste åtgå för budskickning mellan de olika lokalerna
eller arbete i de från huvudbiblioteket skilda bokmagasinen, komma
många arbetsuppgifter av rent manuell art att åvila den övriga personalen,
varigenom det egentliga biblioteksarbetet blir lidande. För de vid biblioteket
studerande gör sig lokalsplittringen främst kännbar genom de orimligt
långa tider för bokframtagning, som man måste räkna med i de ingalunda
ovanliga fall, då efterfrågade arbeten förvaras i annan lokal än där beställningen
sker.

Olägenheten med den nuvarande lokalsituationen sammanhänger emellertid,
anföra de sakkunniga vidare, icke uteslutande med bibliotekets
splittring utan i minst lika hög grad med den rådande trångboddheten.
Häri får sålunda ses den främsta anledningen till att stora delar av bokbeståndet,
vilka torde innehålla verk av mycket betydande värde, alltjämt
lörvaras nedpackade och okatalogiserade. De trånga lokalförhållanden»
göra det vidare mycket svårt för besökaren att skaffa sig den önskvärd»
överblicken över bokmaterialet inom vederbörande fack.

Det är troligt, att de svåra omständigheter, under vilka biblioteket arbetar,
avskräckt många studerande från besök och kommit dem att i stället
använda sig av andra institutioner. Ett betydande antal studenter, även på
det propedeutiska stadiet, ha sålunda förlagt t. o. m. sina tentamensstudier
till kungl. biblioteket eller till stadsbiblioteket. Den sammanlagda besöksfrekvensen
vid humanistiska biblioteket just nu får därför, enligt de sakkunnigas
mening, icke uppfattas som något mått på det nuvarande och än
mindre på det framtida behovet av arbetsplatser vid ett Stockholms högskolas
humanistiska bibliotek.

Mot bakgrunden av den pågående upprustningen inom högskolan framstå
de ogynnsamma förhållandena vid humanistiska biblioteket såsom särskilt
otillfredsställande. Med hänsyn härtill och då planerna på en nybyggnad
för biblioteket sedan lång tid tillbaka varit föremål för noggranna överväganden
och väsentliga förutsättningar för deras realiserande numera föreligga,
vilja de sakkunniga förorda, att arbetet med en ny biblioteksbyggnad
snarast igångsättes.

Bibliotekets allmänna inriktning och omfattning. En grundläggande fråga,
till vilken ställning måst tagas inför förverkligandet av planerna på en
nybyggnad för humanistiska biblioteket, är, anföra de sakkunniga, den om
det nya bibliotekets allmänna inriktning och omfattning. Problemställning ■7

— Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 165.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

en kan lämpligen formuleras sålunda: Skall det nya biblioteket ha karaktären
av ett allmänt humanistiskt universitetsbibliotek med i största möjliga
utsträckning kompletta samlingar inom alla hithörande fack och inriktat
även på tillgodoseende av den avancerade forskningens behov, eller
skall man nöja sig med seminariebibliotekets mera begränsade omfattning
och hänvisa den avancerade forskningen till olika specialbibliotek eller
kungl. biblioteket?

De sakkunniga framhålla, att de ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet
och härvid även inhämtat vederbörande ämnesrepresentanters uppfattning.
De ha härvid kommit till det resultatet, att humanistiska biblioteket
i princip icke bör organiseras vidlyftigare än som ett sammanfört seminariebibliotek
för vissa av de till humanistiska avdelningen hörande ämnena.
I ett avseende ifrågasätta de sakkunniga ett avsteg från denna allmänna
princip, vilket närmare framgår av det följande.

Vid sitt ståndpunktstagande ha de sakkunniga bl. a. funnit de i Stockholm
rådande speciella biblioteksförhållandena böra särskilt beaktas. I
Stockholm finnas sålunda, förutom kungl. biblioteket, vars centrala uppgift
det är att samla och bevara den svenska litteraturen, ett betydande antal vetenskapliga
specialbibliotek, bland vilka i nuvarande sammanhang såsom
exempel må nämnas svenska akademiens Nobelbibliotek, riksdagsbiblioteket
samt riksarkivets och vitterhetsakademiens bibliotek. I själva verket
kan sägas, att alla de humanistiska disciplinerna med undantag av språkvetenskaperna
ha tillgång till bibliotek i Stockholm, vart och ett på sitt område
jämförbart med universitetsbiblioteken. Avsaknaden av specialbibliotek
för språkvetenskaperna har emellertid under de senare åren i viss mån
kompenserats genom att kungl. biblioteket på viktiga punkter kunnat
komplettera sitt bestånd inom både modern och klassisk filologi och även
för den närmaste framtiden förväntas kunna fortsätta sin expansion inom
dessa fack. Genom tillkomsten av ett fullgott seminariebibliotek för humaniora
skulle alltså biblioteken i Stockholm kunna lika väl tillgodose den
akademiska undervisningens och forskningens önskemål som fallet är i
universitetsstäderna, där vid sidan av universitetsbiblioteken seminariebibliotek
svara för undervisningens och de mindre avancerade studiernas behov.
Härigenom skulle också, enligt de sakkunnigas mening, kungl. biblioteket
komma att avlastas från studerande på det propedeutiska stadiet, varmed
risken för bokmaterialets förslitning i undervisningens tjänst skulle
undgås. Tack vare en dylik avlastning skulle det härjämte bli möjligt för
kungl. biblioteket att giva sin bokanskaffning en mera vetenskaplig inriktning
till främjande av de högre studierna och den avancerade forskningen.

Jämsides med nu redovisade skäl till förmån för en begränsning av det
planerade biblioteket till att blott vara ett humanistiskt seminariebibliotek
ha de sakkunniga anfört vissa omständigheter, som enligt deras mening

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

direkt tala emot inrättandet av ett bibliotek med universitetsbibliotekets
omfattning.

De sakkunniga föreslå, att till det nya biblioteket förläggas boksamlingar
och seminarielokaler blott för de ämnen, som redan nu äro knutna till
biblioteket, med tillägg av det nytillkomna ämnet klassisk språkkunskap
och kulturforskning, för vilket ämne det är en angelägen uppgift att skapa
ett erforderligt seminariebibliotek. Humanistiska biblioteket skulle sålunda
inrymma, förutom nyssnämnda ämne, ämnena litteraturhistoria, historia,
allmän religionshistoria, nordiska språk, tyska språket, engelska språket,
romanska språk, latinska språket samt praktisk och teoretisk filosofi. Härjämte
synes det de sakkunniga lämpligt att finska institutets begränsade
bokförråd, som redan tidigare räknats till humanistiska biblioteket, ehuru
det inrymts i institutslokalen, Norrtullsgatan 2, förvaras inom humanistiska
bibliotekets byggnad.

Övriga till humanistiska avdelningen hörande ämnens bibliotek äro,
framhålla de sakkunniga, samtliga knutna till andra institutioner på sätt
framgår av efterföljande uppställning:

nationalekonomi

statskunskap

pedagogik

konsthistoria
folkslivsforskning
statistik
teaterhistoria
slaviska språk

socialinstitutet

d:o

institutet för psykologi och
pedagogik

konsthistoriska institutet
institutet för folklivsforskning
Stockholms stads statistiska kontor
Drottningholmsteaterns bibliotek
ryska institutet.

Anledning saknas för närvarande enligt de sakkunnigas mening att föreslå
någon ändring i detta av undervisningshänsyn och andra praktiska
skäl betingade förhållande.

De sakkunniga ha beträffande varje särskilt ämne ägnat uppmärksamhet
åt frågan, inom vilken biblioteksinstitution i Stockholm förutsättningar
för högre studier borde vara för handen. Före sitt ställningstagande
härutinnan ha de sakkunniga inhämtat vederbörande ämnesrepresentanters
uppfattning. Från företrädare för ämnena historia, litteraturhistoria, religionshistoria,
praktisk och teoretisk filosofi samt latin bär därvid kungl.
biblioteket bestämt förordats. I fråga om ämnena engelska, romanska
språk, tyska och nordiska språk har däremot rått tvekan. Man torde dock,
framhålla de sakkunniga, få räkna med att doktorsavhandlingar i de filologiska
ämnena i fortsättningen liksom hittills huvudsakligen komma att utarbetas
inom humanistiska biblioteket. För den skull kan det, särskilt i betraktande
av att språkvetenskaperna sakna tillgång till specialbibliotek i
Stockholm, övervägas om icke humanistiska biblioteket, med avsteg från
den tidigare angivna principen ifråga om bibliotekets omfattning, borde

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

utbyggas så att det vid sidan av sin ställning såsom seminariebibliotek
kunde göra tjänst som ett vetenskapligt specialbibliotek för moderna
språk. Problemet synes här vara att åstadkomma en lämplig avvägning
mellan humanistiska biblioteket och kungl. biblioteket, där, såsom nämnts,
en viss expansion inom dessa fack pågår. Motsvarande problem lär även
vara aktuellt för latinska språkets vidkommande. De sakkunniga ha emellertid
icke ansett sig behöva taga slutlig ställning till dessa spörsmål, utan
förorda att härav föranledda avvägningsfrågor göras till föremål för fortsatta
överläggningar mellan vederbörande bibliotekschefer och ämnesrepresentanter.
Vad slutligen angår det nytillkomna ämnet klassisk språkvetenskap
och kulturforskning måste frågan om de högre studiernas förläggning
på grund av ämnets särpräglade sammansättning enligt de sakkunnigas
mening bedömas särskilt från fall till fall, varvid studiernas speciella
inriktning blir avgörande vid valet mellan specialbibliotek, kungl. biblioteket,
humanistiska biblioteket och andra till högskolan knutna bibliotek.

I samband med övervägandena om humanistiska bibliotekets omfattning
ha de sakkunniga även övervägt frågan om lämpligheten att från biblioteket
avskilja och till andra institutioner överlämna vissa delar av samlingarna,
som härigenom kunde bli till större gagn för studier och forskning.
Härvid har uppmärksamheten särskilt riktats på det bestånd, som
nu förvaras i stadsbibliotekets rotunda. Ifrågavarande delvis okatalogiserade
samling har vid prov visat sig innehålla ett flertal synnerligen värdefulla
verk, av vilka många saknas i kungl. biblioteket. Då detta bokmaterial
icke lämpligen kan placeras i öppna samlingar, synes det ändamålsenligt,
att kungl. biblioteket får tillgodogöra sig dels de delar av samlingen,
som icke förut finnas vid denna institution, och dels sådana verk, som
genom pärmstämplar, proveniensanteckningar och dylikt erbjuda ett direkt
bokhistoriskt intresse. I samlingen ingår även mycken äldre utländsk
vitterhet, som redan finnes i kungl. biblioteket och icke heller skulle
fylla någon uppgift i högskolebiblioteket. Detta material bör, enligt de sakkunnigas
förmenande, återgå till svenska akademien, som i Nobelbiblioteket
har landets ledande specialbibliotek för skönlitteratur och litteraturhistoria
och som i stor utsträckning betjänar lärare och studenter vid
högskolan.

Förslag till nybyggnad. De sakkunniga erinra om att stadsfullmäktige
den 20 november 1939 medgivit upplåtelse till styrelsen för Stockholms
högskola för uppförande av en biblioteksbyggnad av viss tomt, numera betecknad
såsom nr 5 i kvarteret Spelbomskan, med tomträtt på 100 år mot
en formell årlig avgäld av 100 kronor. Därvid förutsattes, att vissa lokaler
skulle erhållas i byggnaden för stadsbibliotekets framtida behov av
ökat utrymme. De första byggnadsritningarna, utarbetade av arkitekten

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

professor Paul Hedqvist, förelågo färdiga på våren 1942. Sedermera ha
vissa överarbetningar företagits delvis på grund av att plats inom den nya
byggnaden ansetts böra beredas för två ämnen utöver vad som från början
varit tänkt, nämligen historia, vilket fack tidigare avsetts att förläggas till
Stockholms stadsarkivs planerade nybyggnad vid Kungsklippan, samt
det vid högskolan nytillkomna ämnet klassisk språkvetenskap och kulturforskning.

Det omarbetade förslaget, som åskådliggjorts å åtta av Hedqvist upprättade,
den 8 april 1949 dagtecknade ritningar, innebär i huvudsak följande
disponering av byggnaden.

I huvudbyggnaden i bottenvåningen inrymmas entré med kapprum
och toaletter, bibliotekshall (samtidigt katalogrum), proseminariesal
med lärarrum, låneexpedition, arbetsrum, bokbinderi samt en vaktmästarbostad
om två rum och kök och matrum. Våningen 1 trappa inrymmer seminarierum
för nordiska språk och litteraturhistoria med fyra lärarrum,
rökrum och toaletter, bibliotekarierum, två tjänsterum samt rum för läsapparater,
lunchrum med pentry för tjänstepersonalen samt 10 forskarceller.
Våningen 2 trappor innehåller seminarierum för tyska språket, engelska
språket, latinska språket samt romanska språk med sammanlagt sex lärarrum,
10 forskarceller, ett rökrum samt toaletter. Till våningen 3 trappor
ha förlagts seminarierna för filosofi (praktisk och teoretisk), religionshistoria
och historia med fem lärarrum samt seminarielokal för ämnet
klassisk språkvetenskap med kulturforskning med ett lärarrum ävensom
10 forskarceller, rökrum och toaletter.

I flygeln, vilken är lägre än huvudbyggnaden, har placerats den stora
läktarförsedda läsesalen om 280 kvm. Intill denna ligga ovan varandra två
tidningshallar, vardera om 150 kvm, avsedda för stadsbibliotekets behov.

Källaren under huvudbyggnaden har i fyra våningar bokmagasin, tillsammans
omkring 400 kvm, panncentral, skyddsrum och källarutrymmen
för vaktmästarbostaden. Under flygelbyggnaden tillkommer ytterligare 400
kvm bokmagasin, vilka emellertid äro avsedda för stadsbibliotekets behov.

Sammanlagt finnes plats för 7 200 löpmeter; hyllutrymmena i lärarrum,
tjänstelokaler och studieceller äro här icke medräknade. Studiecellerna ha
i samtliga våningar förlagts till samma parti av byggnaden, vilket kan
avstängas från övriga lokaler i huset och nås genom en trappa med direkt
förbindelse med huvudentrén.

Kostnadsberäkning. På grundval av i maj 1949 rådande priser ha kostnaderna
för den föreslagna biblioteksbyggnaden beräknats till 1 600 000
kronor, varav 1 375 000 kronor belöpa på humanistiska biblioteket och
225 000 kronor på stadsbiblioteket. Härutöver föreslås ett belopp av 40 000
kronor till konstnärlig utsmyckning av själva byggnaden, varav 5 000 kronor
anses belöpa på stadsbiblioteket. Eventuell konstnärlig utsmyckning
av den öppna platsen framför byggnaden anses böra ankomma på Stockholms
stad. Erforderliga inventarier för högskolebiblioteket beräknas komma
att kosta 183 000 kronor. Vid denna beräkning har hänsyn tagits till

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

att bokhyllor för omkring 2 000 löpmeter, vilka anskaffats eller beställts
för det nuvarande bibliotekets behov, avpassats för en framtida överflyttning
till den nya byggnaden.

Finansiering. Genom beslut den 28 maj 1937 och den 10 juni 1938 har
Kungl. Maj:t av lotterimedel beviljat högskolan anslag å sammanlagt
250 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av en biblioteksbyggnad.
Till hugfästande av minnet av sitt 75-årsjubileum beviljade
Stockholms stadsfullmäktige den 25 april 1938 ett anslag å 250 000 kronor
till högskolan att användas för ifrågavarande ändamål. De nämnda anslagen
med upplupen ränta uppgingo den 1 januari 1949 till i runt tal
600 000 kronor. Till detta belopp komma garanterade donationsmedel från
K. och A. Wallenbergs stiftelse på 300 000 kronor. Det sammanlagda till
förfogande stående beloppet är alltså omkring 900 000 kronor.

De sakkunniga framhålla, att högskolans behov av medel för själva
byggnadsprojektets genomförande utöver sålunda redan disponibla medel
utgör omkring 510 000 kronor, häri inräknat på högskolan belöpande del
av kostnaden för konstnärlig utsmyckning.

Personalbehov. De sakkunniga finna det sannolikt, att den nuvarande
personalen, förstärkt med en amanuens och en assistent, skall visa sig tillfyllest
för nyorganisationen. Det kan dock ej uteslutas, anföra de sakkunniga,
att framtida erfarenhet av de nya verksamhetsformerna kan visa behov
av ytterligare personalförstärkning. Bibliotekets chef synes de sakkunniga
ifråga om lönegradsplacering böra jämställas med förste bibliotekarie
och den övriga personalens avlöningsförhållanden fastställas i enlighet
med vad som gäller eller kan komma att gälla för bibliotekspersonal vid de
statliga biblioteken.

Anslag för bokinköp och bokbindning. De sakkunniga förorda ett årsanslag
för detta ändamål med 40 000 kronor och engångsanslag för komplettering
av äldre litteratur med 210 000 kronor att fördelas på sju år. För
bindning av det nedpackade, ännu okatalogiserade bokbeståndet föreslås
ett anslag på 60 000 kronor, att utgå med lika belopp under fem år. Det
föreslagna årsanslaget för bokinköp och bokbindning har bedömts med utgångspunkt
från att högskolan hade tillgång till en årsskrift, vilken såsom
bytesobjekt i hög grad skulle begränsa behovet av kontanta anslag. De
sakkunniga understryka angelägenheten av att högskolans sedan länge
hysta planer på en dylik årsskrift nu förverkligas.

Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd. Den uppläggning och organisation
av Stockholms högskolas humanistiska bibliotek, som de sakkunniga
rekommendera, har såsom grundläggande förutsättning en utveckling
och intensifiering av samarbetet mellan Stockholmsbiblioteken. Med
anledning härav har med de sakkunnigas medverkan bildats en samarbetsnämnd.
De grundläggande frågorna för nämndens verksamhet skulle

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

i huvudsak omfatta bibliotekens inköpsområden, de utländska bytesförbindelserna,
låneförbindelser mellan Stockholmsbiblioteken och frågor rörande
öppethållande, personalrekrytering m. m.

Remissyttranden.

Byggnadsstyrelsen har under förutsättning att det uppgjorda lokalprogrammet
ansåges riktigt avvägt icke något att erinra mot det föreliggande
ritningsförslaget eller de beräknade kostnaderna för byggnadsföretagets
genomförande.

Riksbibliotekarien betonar den utomordentliga vikten av att Stockholms
högskolebiblioteks byggnadsfråga snarast möjligt bringas till sin
lösning efter de linjer, som blivit uppdragna i betänkandet. Behovet av
förbättrade biblioteksförhållanden för den studerande högskoleungdomen
i Stockholm vore särdeles stort, och en förbättring vore därför ytterst
önskvärd. De föreliggande ritningarna vittnade om god praktisk blick och
ändamålsenlig disposition av utrymmena.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala T. Kleberg har
beträffande frågan om det tilltänkta bibliotekets omfattning och inriktning
ansett, att alla skäl syntes tala för de sakkunnigas grundtanke, att
Stockholms högskolas humanistiska bibliotek finge karaktären av ett välrustat
seminariebibliotek och att uppgiften att fungera som humanistiskt
universitetsbibliotek skulle i huvudsak anförtros åt kungl. biblioteket.
Nödvändiga förutsättningar för att sistnämnda bibliotek skulle kunna fylla
denna tilltänkta uppgift vore dock dels att dess lokaler utan längre
dröjsmål utvidgades, dels ock att kungl. biblioteket genom ökade inköpsanslag
sattes i stånd att systematiskt utbygga sina samlingar, särskilt inom
de humanistiska disciplinerna.

Enligt Kleberg borde kungl. biblioteket även i fråga om de filologiska
disciplinerna fungera som universitetsbibliotek och högskolans humanistiska
bibliotek som seminariebibliotek. Det vore både opraktiskt och oekonomiskt
att ur övriga humanistiska ämnesgrupper utbryta de språkliga.
Ur forskningens synpunkt syntes det Kleberg sannolikt vara en fördel om
delar av humanistiska bibliotekets samlingar kunde överföras till kungl.
biblioteket.

överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund G. Carlquist har
framhållit, att det icke vore tillrådligt att genom den diskuterade gränsdragningen
mellan det humanistiska bibliotekets och kungl. bibliotekets
verksamhetsområden, innebärande att inom vissa vetenskapliga fack -—
närmast de moderna språken -— även de högre studierna skulle förläggas
till det förstnämnda biblioteket, beröva kungl. biblioteket något av dess
karaktär av enkannerligen humanistiskt universalbibliotek. Seminariebiblioteket
vore och måste enligt Carlquists mening vara i princip ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

presensbibliotek, vars bokbestånd i huvudsak endast vore tillgängligt för
en begränsad publik. Fastlåsandet av exempelvis en stor del av den språkvetenskapliga
litteraturen till ett presensbibliotek skulle obetingat hava
ogynnsamma konsekvenser för kungl. bibliotekets möjlighet till insats i
den interurbana lånerörelsen.

Humanistiska avdelningen vid Stockholms högskola har, med instämmande
av högskolans lärarråd, bland annat uttalat, att avdelningen anslöte
sig till de sakkunnigas principiella synpunkter i fråga om det nya biblioteket,
i den mån dessa innebure, att detta skulle tjänstgöra som seminariebibliotek
med öppna samlingar för de ämnen, som knötes till biblioteket,
och att det därutöver skulle utbyggas till vetenskapligt specialbibliotek
i de filologiska disciplinerna.

Högskolans styrelse har anfört, att styrelsen tillstyrkte de i betänkandet
framlagda förslagen.

Universitetskanslern har beträffande frågan om bibliotekets inriktning
och omfattning uttalat, att han i huvudsak anslöte sig till den uppfattning,
varåt överbibliotekarierna Kleberg och Carlquist givit uttryck. Kanslern
har vidare understrukit nödvändigheten av en försiktig planläggning
av humanistiska bibliotekets verksamhetsområde, enär den planerade
byggnaden erbjöde relativt begränsade utvidgningsmöjligheter. Principen
om humanistiska bibliotekets karaktär av seminariebibliotek syntes därför
kanslern böra upprätthållas även då det gällde de filologiska disciplinerna.

Med hänsyn till att högskolan för närvarande disponerar omkr. 900 000
kronor till nybyggnad för humanistiska biblioteket, synes det kanslern
tillräckligt, om för nästa budgetår å högskolans stat upptages ett anslag av
50 000 kronor för ändamålet.

Stockholms stadsfullmäktige ha åberopat i stadskollegiets utlåtande
nr 38 för år 1950 intagna yttranden av biblioteksnämnden, drätselnämnden
och borgarrådsberedningen.

Biblioteksnämnden har bland annat anfört, att nämnden i huvudsak
intet hade att erinra mot de nu framlagda planerna rörande nybyggnad
för högskolans humanistiska bibliotek, men att nämnden icke ansåge den
för stadsbiblioteket ämnade delen omedelbart nödvändig för bibliotekets
eget behov.

Drätselnämnden har, under åberopande av ett av kammarkontoret avgivet
tjänsteutlåtande, i princip tillstyrkt föreslagen nybyggnad för Stockholms
högskolas humanistiska bibliotek och förordat, att den för stadsbiblioteket
avsedda delen av byggnaden uppföres i en senare etapp och att
därvid utformningen av densamma omprövas.

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Borgarrådsberedningen har anfört följande.

I den av särskilt tillkallade sakkunniga år 1947 avgivna utredningen
angående Stockholms högskolas ekonomiska förhållanden framhölls önskvärdheten
av att högskolans biblioteksfråga bringades till sin lösning. Behovet
av en nybyggnad för högskolans humanistiska bibliotek har ytterligare
understrukits och styrkts av den föreliggande utredningen. I princip
ha stadsfullmäktige redan tidigare tagit positiv ställning till sakfrågan
genom beviljande av anslag till uppförande av byggnaden, kostnadsfritt
upplåtande av tomt för ändamålet och antagande av stadsplan för kvarteret
Spelbomskan. Liksom biblioteksnämnden och drätselnämnden tillstyrker
beredningen, att den föreslagna nybyggnaden för högskolans humanistiska
bibliotek nu kommer till stånd. Med hänsyn likväl till att önskemålet
om nya stadsbiblioteksfilialer i nuvarande läge synes vara mera angeläget
än frågan om utvidgning av huvudbibliotekets lokaler tillstyrker beredningen
den av biblioteksnämnden och drätselnämnden förordade begränsningen,
innebärande att den för stadsbiblioteket avsedda delen av byggnaden
uppföres i en senare etapp. Utformningen av stadsbibliotekets lokaler
bör därvid göras till föremål för omprövning.

Frågorna om det framtida personalbehovet vid högskolans humanistiska
bibliotek samt om anslag för inköp och inbindning av böcker böra enligt
beredningens mening prövas i sedvanlig ordning i samband med fastställande
av stat för högskolan.

Departementschefen. I samband med att högskolans styrelse äskat anslag
för nästa budgetår till vissa byggnadsarbeten vid högskolan har styrelsen
redovisat en plan för högskolans utbyggnad under de närmaste åren.
Denna plan, till vilken styrelsen icke tagit slutlig ställning, innehåller för
åren 1949—1957 byggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av i runt tal
9,5 miljoner kronor. Huvudparten av kostnaderna faller på byggnader för
högskolans naturvetenskapliga institutioner, för vilka enligt planen utrymme
kan beredas i kvarteret Vega (gamla tekniska högskolans mark), som
av statsmakterna reserverats för Stockholms högskolas räkning. Först i
tidsplanen komma emellertid de två byggnadsföretag, till vilka medel upptagits
i nu föreliggande statförslag, nämligen dels inredning och utrustning
av lokaler för instituten för psykologi och pedagogik samt för genetik i
en av gamla tekniska högskolans flyglar i kvarteret Vega, dels ock en ny
biblioteksbyggnad på den av stadsfullmäktige i Stockholm för detta ändamål
år 1939 upplåtna tomten vid Odengatan mellan stadsbiblioteket och
socialinstitutet. Båda dessa byggnadsföretag synas vara av den angelägna
art och så fristående från högskolans fortsatta utvidgningsbehov att de
kunna beslutas utan ställningstagande till utbyggnadsplanen i dess helhet.

De lokaler, som nu avses skola inredas och utrustas för instituten för
psykologi och pedagogik samt för genetik, ha upplåtits till högskolan jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1949. Kostnaderna för lokalernas
iordningställande ha beräknats till 337 000 kronor, varav 275 000 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

avse egentliga byggnadskostnader och 62 000 kronor kostnader för möbler
in. m. Jag förordar att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas
337 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen torde klart ha framgått, att ett trängande
behov föreligger att nu realisera de sedan åtskilliga år föreliggande planerna
på att uppföra en nybyggnad för högskolans humanistiska bibliotek.
Mot det av 1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas
framtida ställning nu framlagda förslaget till nybyggnad för biblioteket
och de riktlinjer, som varit vägledande för byggnadsföretagets utformning,
har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Jag delar således
de sakkunnigas mening, att det humanistiska biblioteket i princip icke
bör organiseras vidlyftigare än som ett sammanfört seminariebibliotek
för vissa av de till humanistiska avdelningen hörande ämnena samt att vissa
delar av de nuvarande boksamlingarna böra avsöndras. Till den av
de sakkunniga och vissa remissinstanser berörda frågan, huruvida biblioteket,
med avsteg från nämnda princip, bör utbyggas så, att det vid sidan
av sin ställning soin seminariebibliotek kan göra tjänst jämväl som vetenskapligt
specialbibliotek i vissa filologiska discipliner, torde ställning
icke behöva tagas i förevarande sammanhang.

Kostnaderna för byggnadens uppförande och konstnärliga utsmyckning
ha beräknats till 1 640 000 kronor. Härav belöpa 1 410 000 kronor å den
för humanistiska biblioteket avsedda delen av nybyggnaden och återstoden
å den del av byggnaden, som avsetts för Stockholms stadsbibliotek
men som enligt stadsfullmäktiges beslut bör hänföras till en senare byggnadsetapp.
Då högskolan för närvarande disponerar c:a 900 000 kronor
för ifrågavarande byggnadsföretag, skulle härutöver erfordras 510 000
kronor, att täckas enligt gällande regler på högskolans stat. Med hänsyn
till storleken av det redan disponibla beloppet för byggnadsföretaget, synes
det mig icke vara erforderligt, att några medel för ifrågavarande ändamål
upptagas i högskolans stat redan för nästa budgetår.

Jag tillstyrker alltså, att nybyggnad för humanistiska biblioteket uppföres
i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande ritningsförslag
med de ändringar däri, som må föranledas av att den för stadsbiblioteket
avsedda delen av nybyggnaden ställes på framtiden. Stockholms stads fastighetskontors
husbyggnadsavdelning har i ärendet framhållit, att kostnaderna
för byggnadsföretaget skulle kunna nedbringas, om det med hänsyn
till spårvägstunnelns läge vore möjligt att med bibehållande av lokalytan
förlägga källarutrymmena i ett färre antal plan än de föreslagna fyra. I
sådant fall kunde nämligen dels grunden utföras enklare, dels sprängningsarbetena
inskränkas. Jag förutsätter, att vederbörande beaktar detta uttalande.

De av de sakkunniga berörda frågorna om det framtida personalbehovet

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

vid högskolans humanistiska bibliotek samt om anslag för anskaffande
av inventarier samt för inköp och inbindning av böcker för biblioteket
böra prövas framdeles i samband med fastställande av stat för högskolan.

Den på de sakkunnigas initiativ bildade Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd
syn^s mig kunna medverka till en betydelsefull rationalisering
av huvudstadens biblioteksförhållanden.

Vid bifall till vad jag under detta avsnitt förordat bör i högskolans huvudstat
för nästa budgetår upptagas en ny, obetecknad utgiftspost å 337 000
kronor.

7. Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost, som nu är uppförd med förslagsvis 160 000 kronor,
disponeras på sätt framgår av s. 533 i statsliggaren.

Styrelsen har föreslagit, att posten uppföres med oförändrat belopp.
Kanslern har tillstyrkt detta förslag.

Departementschefen. I enlighet med föreliggande förslag torde denna utgiftspost
böra uppföras med oförändrat belopp, 160 000 kronor.

D. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och
bidrag från Stockholms stad — sålunda:

Avkastning av högskolans fonder .................... kronor 565 000

Avgifter från de studerande ........................ » 395 000

Hyror och arrenden ................................ » 31900

Bidrag från enskilt håll ............................. » 44 700

Diverse inkomster .................................. » 3 900.

Avkastning av högskolans fonder. Kanslern tillstyrker den
av styrelsen företagna uppräkningen av denna inkomstpost med 5 000
kronor.

Avgifter från de studerande. Styrelsen har upptagit denna
post med oförändrat belopp, 395 000 kronor. Kanslern anför, att avgifterna
för kalenderåret 1949 enligt från högskolan under hand lämnad uppgift
uppgått till 420 000 kronor. På grund härav anser kanslern en höjning av
denna inkomstpost med förslagsvis 15 000 kronor till 410 000 kronor kunna
vidtagas för nästa budgetår.

Hyror och arrenden. Kanslern tillstyrker den av styrelsen före-,
tagna uppräkningen av denna post med 6 400 kronor, avseende hyresavgift
för två nytillkomna lokaler.

Bidrag från enskilt håll. Styrelsens förslag innebär en sänkning
av denna inkomstpost med 3 500 kronor. Kanslern anser, att posten
bör upptagas med oförändrat belopp, 48 200 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

Diverse inkomster. Kanslern tillstyrker, att posten i enlighet
med styrelsens förslag upptages med 3 900 kronor, vilket innebär en sänkning
med 900 kronor.

Departementschefen. Vad beträffar beräkningen av intäkterna — utöver
statsbidrag och bidrag från Stockholms stad — godtager jag kanslerns
förslag. Jag beräknar alltså inkomsterna utöver statsbidraget och bidraget
från Stockholms stad sålunda:

Avkastning av högskolans fonder................... kronor 565 000

Avgifter från de studerande ........................ » 410 000

Hyror och arrenden ................................ » 31900

Bidrag från enskilt håll ............................ » 48 200

Diverse inkomster ................................ » 3 900

Summa kronor 1 059 000.

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle beräknas
sålunda:

Avlöningar, förslagsvis ............................ kronor 2 275 000

Bidrag till vissa institutioner ...................... » 153 000

Omkostnader, förslagsvis .......................... » 443 600

Materiel m. m.................................... » 369 000

Engångskostnader för materielanskaffning ........... » 50 000

Engångskostnader för byggnadsarbeten ............. » 337 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis .................. » 160 000

Summa kronor 3 787 600.

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (3 787 600 —- 1 059 000 =) 2 728 600 kronor, varav Stockholms stads
bidrag utgör minimibeloppet 700 000 kronor och statens bidrag 2 028 600
kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola bör alltså uppföras
med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning med
456 100 kronor.

E. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1950/51:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 275 000

2. Omkostnader, förslagsvis .......... » 443 600

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

3. Materiel m. m..................... kronor 369 000

4. Engångskostnader för materielan skaffning

...................... » 50 000

5. Engångkostnader för byggnadsarbeten
.......................... » 337 000

6. Bidrag till vissa institutioner ...... » 153 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis » 160 000

Summa kronor 3 787 600.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder kronor 565 000

2. Avgifter från de studerande........ » 410 000

3. Hyror och arrenden .............. » 31 900

4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200

5. Diverse inkomster ................ » 3 900

6. Bidrag från Stockholms stad ........ » 700 000

7. Bidrag från staten ................ » 2 028 600

Summa kronor 3 787 600.

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 028 600 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

II. Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola.

Kommittén för universitetskursen för amerikanska studenter vid Stockholms
högskola liar anhållit, att för anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs rörande svenska samhällsförhållanden vid nämnda högskola
måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett statsanslag av 65 500 kronor. Med
framställningen avses att möjliggöra fortsättandet av en under de senaste
åren anordnad liknande kurs för amerikanska studenter. Rörande sistnämnda
kurs har upplysts bland annat:

Kursverksamheten påbörjades vårterminen 1947 på initiativ av SverigeAmerika
stiftelsen, svenska institutet och högskolan. Kursen har sträckt sig
över ett läsår. För organisering och planering svarar kommittén, i vilken
bland annat finnas representanter för intresserade institutioner. Högskolans
rektor har utsett inspektor för kursen.

Kurserna ha huvudsakligen inriktats på samhällsvetenskapliga studier, så
gott som uteslutande rörande svenska förhållanden. Till deltagare uttogos
huvudsakligen »graduate students». Urvalet av deltagare har skett under
medverkan av svenska beskickningen i Washington och American scandinavian
foundation. Den samhällsvetenskapliga undervisningen jämte viss
undervisning i litteratur historia meddelas på engelska. Samtidigt gives omfattande
undervisning i svenska, huvudsakligen under första terminen, med
syfte att sätta deltagarna i stånd att begagna svenskspråkig litteratur. Kursen
omfattar föreläsningar, skriftliga prov, seminarieövningar, studiebesök
in. in. och examensprov. Erhållna betyg ha deltagarna fått tillgodoräkna
sig vid amerikanska universitet.

Hittills ha 97 studenter genomfört helt läsår vid kursen. Åtskilliga studenter
ha stannat i Sverige för fortsatta studier eller avhandlingsarbete.
Otvivelaktigt är ett studentutbyte av detta slag av största värde för förbindelserna
mellan Amerika och Sverige. Kursen har rönt stor uppskattning
hos elever m. fl.

Ekonomiskt ha kurserna hittills baserats på den s. k. G.-E Bill of Rights,
enligt vilken de amerikanska studenter, som fått sina studier avbrutna genom
tjänstgöring i den amerikanska krigsmakten, kunnat få understöd för
sina återupptagna studier dels genom personliga understöd, dels genom betalning
till läroanstalt av terminsavgifter och kurslitteratur med högst 500
dollars per läsår. Kursens ekonomi har varit helt beroende på att detta
högsta belopp kunnat påräknas för samtliga elever.

Den dollarvaluta, som hittills tillförts Sverige genom kurserna, kan beräknas
till över 250 000 dollars.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Enligt vad kommittén anfört hade emellertid studenterna i U. S. A. efter
hand utnyttjat de förmåner, som utgjort den nuvarande kursens ekonomiska
grundval. Då kursavgifterna vore allför höga för att mer än ett fåtal studenter
skulle kunna bekosta undervisningen med egna medel, hade antalet
kvalificerade sökande sjunkit avsevärt under det sista året. Kommittén har
därför funnit det absolut nödvändigt, om kursen skulle kunna fortgå, att
kursavgiften sänktes avsevärt. För att täcka därvid uppkommande underskott
funnes inga medel tillgängliga, för så vitt icke statsanslag kunde påräknas.
Under sådana förutsättningar kunde det emellertid råda tvekan om,
huruvida det vore skäl att anordna en dylik kurs enbart för amerikanska
studenter. Kommittén vore av den uppfattningen, att kursen skulle vinna i
värde, om den utvidgades till en internationell engelskspråkig kurs rörande
svenska samhällsförhållanden. Beträffande en sålunda förändrad kurs har
kommittén anfört bland annat följande.

Vid en dylik omläggning bli kraven på undervisningens omfattning och
på lärarnas personliga insatser avsevärt större, då de studerandes erfarenheter
och förkunskaper komma att variera så mycket, att en rent personlig
studiehandledning blir nödvändig. Vissa heltidsanställda lärarkrafter bli då
oundgängliga. Alt märka är dessutom, att det visat sig svårt att behålla de
lärare, vilka ha undervisningen som bisyssla, och att de studerande icke
alltid kunnat få ta lärarnas tid i anspråk så mycket som de räknat med och
faktiskt behöva.

I efterföljande förslag räknas med tre heltidsanställda lärare: två docenter
i samhällsvetenskapliga ämnen och en språklärare. Med hänsyn till arbetets
svårighetsgrad och kraven på såväl språkkunskaper som utlandserfarenhet
har arvodet för två docenter satts så högt som motsvarande lönegrad Ca 33
och för språkläraren motsvarande lönegrad Ca 30. Detta torde vara nödvändigt,
om fullgoda krafter skola stå till buds. Av de båda samhällsvetenskapliga
lärarna skulle den ene tillika vara kursledare. Hans undervisning
begränsas till 3 timmar i veckan under 30 veckor. Den andre bör undervisa
4 timmar i veckan under samma tid. Den ene bör vara nationalekonom
och den andre statsvetenskapsman. Språkläraren, som tillika bör vara kursens
sekreterare, beräknas undervisa 8 timmar i veckan.

De relativt höga administrationskostnaderna förklaras genom behovet att
ta hand om de studerandes personliga problem, bostadsanskaffning m. in. i
en utsträckning, som icke kommer i fråga beträffande svenska studerande.
Kostnaderna för telefon in. m. ha beräknats efter utgifterna för 1948—49
års kurs. Posten till ersättning till utländska myndigheter in. in. har beräknats
efter de kostnader, som uppstått genom American scandinavian
foundations och utrikesdepartementets medverkan.

Avgiften för dessa kurser kan icke sättas högre än 500 kronor per läsår.
Antalet kursdeltagare beräknas till 45.

Undervisningen bör omfatta svenska, inledande samhällsvetenskaplig kurs,
statskunskap och utrikespolitik, nationalekonomi, socialpolitik, specialföreliisningar
och seminarier.

Med utgångspunkt häri kunna utgifterna beräknas som följer:

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

Heltidsanställd personal:

En lärare, tillika kursledare (undervisar 90 timmar) ...... kronor 17 400

En lärare (undervisar 120 timmar) ...................... » 17 400

En språklärare, tillika sekreterare (undervisar 240 timmar) » 15 500

En biträdande sekreterare.............................. » 7 200

Övriga undervisningskostnader:

Svenska, 480 timmar å 12 kronor ...................... kronor 5 760

Samhällsvetenskaplig undervisning, 55 timmar å 70 kronor » 3 850

Studiebesök .......................................... » 1 500

Stencilering av seminarieuppsatser...................... » 3 000

Administration m. m.:

Terminsavgifter till Stockholms högskola, 45 å 180 kronor . . kronor 8 100

Telefon, porto, kontorsmateriel m. m..................... » 2 400

Ersättning till utländska myndigheter och utrikesdepartementet
............................................ » 4 500

Oförutsedda utgifter ........................ » 1 390

Summa kronor 88 000.

Häremot svara inkomster av kursavgifter, 45 å 500 kronor = 22 500
kronor. Det underskott, som behövde täckas av statsmedel, skulle sålunda
komma att uppgå till 65 500 kronor.

I avseende på kursens organisation och ledning torde Kungl. Maj:t böra
föreskriva de villkor, som må befinnas lämpliga.

Högskolans lärarråd har tillstyrkt framställningen under åberopande avett
av inspektor för kursen, professorn N. Herlitz avgivet yttrande, vari anförts
bland annat:

De hittillsvarande kurserna ha genomförts på ett utmärkt sätt och utan
tvivel varit av stor betydelse.

Det är av uppenbar betydelse, att arbetet fullföljes. Det är värdefullt, att
kursverksamheten inriktas på studenter även från andra länder än Förenta
staterna, särskilt från Storbritannien. Om kurserna erhålla mera permanent
form, tilldraga de sig större intresse i utlandet. Det blir också lättare att vid
kurserna knyta erforderliga lärare; mödan att förbereda undervisning på
främmande språk underkastar sig ingen gärna för en enda gång. För vårt
vetenskapliga liv skulle de två huvudlärarbefattningarna vara av stort värde,
särskilt som innehavarna skulle komma att hålla de internationella perspektiven
öppna.

Mot enskildheterna i kommitténs plan och ekonomiska kalkyler har jag
inga invändningar att resa.

Svenska sändebudet i Washington har anfört i huvudsak följande.

Ehuru de amerikanska veteranernas rätt till statliga studiebidrag snart
upphör, torde intresset bland amerikansk studerande ungdom för studier
utomlands kvarstå oförändrat. För Sveriges vidkommande torde intresset
särskilt gälla sociallagstiftningens område, där den senaste utvecklingen
genom böcker och tidningar blivit väl känd för den amerikanska publiken.

Knngl. Maj.ts proposition nr 165.

Beskickningen får dagligen bevis på förefintligheten av detta intresse genom
de många förfrågningar, som beskickningen får mottaga, varvid även studiemöjligheter
i Sverige ofta efterfrågas.

Att det i en framtid inom skilda områden av amerikanskt liv, t. ex. inom
tidningsvärlden och affärsvärlden, kommer att finnas en liten grupp människor
med mera ingående kunskaper om Sverige än vad ett flyktigt turistbesök
kan giva upphov till, måste betraktas såsom en särskilt effektiv form
av upplysningsverksamhet på utlandet. För strävandena alt öka kännedomen
om vårt land är detta av oskattbart värde, liksom även för möjligheterna
att sprida en riktigare uppfattning om svensk politik i U. S. A.

Betydelsen på lång sikt för Sveriges vidkommande av att denna kurs icke
försvinner från Stockholms högskolas schema kan icke nog starkt framhållas
och ett statsanslag till kursen torde få anses synnerligen väl motiverat.

Svenska institutet har varmt tillstyrkt framställningen och därvid anfört
bland annat:

Institutet vitsordar det mycket gagneliga resultatet av den hittillsvarande
kursen. Om kursen skulle upphöra, skulle detta innebära en mycket stor
förlust, såväl för det allmänna kulturutbytet som framför allt för upplysningsverksamheten
om Sverige i Förenta staterna. Institutet har lagt märke
till de insatser på olika områden, som de hittillsvarande kursdeltagarna redan
gjort till fromma för en svensk good will i Förenta staterna. Ett vittnesbörd
om kursernas betydelse är det förhållandet, att Danmark, där under
de gångna åren liknande kurser hållits, enligt vad institutet inhämtat icke
kommer att upphöra med dessa, trots att samma ekonomiska svårigheter
uppstå som för den svenska kursen. Ävenså kommer Norge att fortsätta
med den sommarkurs för amerikanska studenter, som ett par års tid hållits
i Oslo.

Att kursen öppnas för andra utländska engelskspråkiga studenter än de
amerikanska finner institutet lämpligt. Särskilt från England torde betydande
intresse kunna påräknas. Det förefaller emellertid, som om åtminstone
under de närmaste åren Förenta staterna skulle fortfara att utgöra det viktigaste
rekryteringsområdet för kursdeltagare. För bekantgörande där av
kurserna kan liksom hittills påräknas bistånd från officiella svenska organ.
Man kan också räkna med ett verksamt intresse från de amerikanska
undervisningsanstalternas och de tidigare kursdeltagarnas sida. En förening
av f. d. kursdeltagare har numera kommit till stånd. American scandinavian
foundation har planer på en intensifierad propaganda för kursen vid de
amerikanska universiteten. University of Minnesota överväger ett närmare
samarbete med kursen, varigenom studenter skulle kunna få en del av sin
terminsavgift avsatt för deltagande i kursen. Vidare föreligga goda möjligheter
till It), eventuellt 20, stipendier från enskilt amerikanskt häll till
amerikanska kursdeltagare.

Vad angår kostnadskalkylerna, vill institutet framhålla vikten av alt verkligt
förstklassiga lärare anskaffas. Utgiftsposten till ersättning åt utländska
myndigheter in. in. torde till fullo förklaras av att American scandinavian
foundation regelmässigt betingat sig ersättning för sina omkostnader för
3 — Bihang till riksdagens protokoll 19W. t sand. Nr 165.

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

sin högst väsentliga medverkan. Kursavgiften bör icke sättas högre än till
500 kronor.

Universitetskanslern har tillstyrkt, att statsmedel anvisas för kursverksamhetens
bedrivande under nästa budgetår. Kanslern har vidare yttrat
hland annat:

De beräknade lärarlönerna förefalla höga. Av de ifrågasatta lärarna måste
emellertid förutom fullgod kompetens i vederbörande ämnesfack krävas
speciellt goda kunskaper i engelska. De relativt höga administrationskostnaderna
ha motiverats med behovet av att taga hand om de studerandes
personliga problem i en utsträckning, som ej kommer i fråga beträffande
.svenska studerande. Huruvida dessa kostnader kunna nedbringas, undandrager
sig mitt bedömande.

Statsanslag till ifrågavarande ändamål bör lämpligast ställas till Stockholms
högskolas förfogande. Kursen torde böra underställas högskolans
styrelse och en av styrelsen utsedd inspektor.

Departementschefen. Den kurs rörande svenska samhällsförhållanden,
som de senaste åren hållits vid Stockholms högskola för amerikanska studenter,
har ekonomiskt baserats helt på den amerikanska studiehjälpen åt
studenter, som deltagit i kriget. Då denna ekonomiska grundval icke längre
kommer att förefinnas, bär framställning gjorts om statsbidrag för kursens
fortsättande, därvid avsetts att kursen skulle öppnas för andra engelsktalande
studenter från utlandet. Kostnaderna för kursen ha beräknats till
88 000 kronor, varav 22 500 kronor skulle täckas av kursavgifter å 500
kronor, medan återstoden eller 65 500 kronor skulle bestridas medelst statsbidrag.

Den hittillsvarande kursverksamheten bär i yttrandena lovordats såsom
välorganiserad och hållen på eu hög nivå samt värdefull för såväl de amerikanska
kursdeltagarna som vårt land. Särskilt bär framhållits värdet av
denna kurs för den svenska upplysningsverksamheten i Förenta staterna,
inom vilket land finnes ett starkt intresse för svenska samhällsförhållanden.
Uppskattningen av kursen från amerikansk sida har tagit sig uttryck på
många sätt, bland annat däri att möjligheter yppats för kursdeltagare att
erhålla ekonomiskt stöd från hemlandet. Enligt vad som upplysts, ämna
Danmark och Norge fortsätta med sina motsvarande kurser. Med hänsyn
till vad i ärendet anförts finner jag mig böra tillstyrka, att anslag för nästa
budgetår anvisas för ifrågavarande kurs, anordnad i huvudsak på sätt som
föreslagits.

De beräknade kurskostnaderna förefalla delvis relativt höga, men å andra
sidan synas bärande skäl ha anförts för att icke beräkna kostnaderna för
snävt. Det synes angeläget, att kursen hålles på en hög standard, om den
skall kunna på rätt sätt tjäna sitt ändamål. Jag anser dock, att statsbidraget

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

bör kunna begränsas till 60 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas
såsom reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser rörande stalsbidragsvillkor, som må befinnas erforderliga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola.

A. Inledning.

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal trätt i kraft
den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat för
högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande
på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och på
utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret
närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl. Maj:t
och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till Kungl.
Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden
med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman
uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels V3 av 825 000
kronor, dels ock 1U av det belopp, varmed anslagssumman överstiger
825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan
staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000
kronor.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten finnes
införd å s. 534 i statsliggaren. Enligt staten uppgår Göteborgs stads
bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet, 275 000 kronor, och statens

Kungi. Maj:ts proposition nr 165. 53

bidrag till 338 500 kronor. Med sistnämnda belopp är nu förevarande anslag
uppfört.

Med skrivelse den 15 juni 1949 har styrelsen för Göteborgs högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande
statförslaget balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av
1 092 600 kronor, varav anslagssumman utgör 822 700 kronor. I enlighet
med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett med 209 200 kronor till 547 700
kronor förhöjt statsbidrag och ett bidrag från Göteborgs stad av 275 000
kronor.

Statförslaget är baserat på det utvecklingsprogram för högskolan, som
framlagts i det den 19 januari 1948 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna
betänkandet angående Göteborgs högskolas framtida ställning. Dessa
sakkunniga ansågo, att upprustningsprogrammet borde genomföras i två
etapper. Till den första etappen hänfördes sådana befattningar och anslag,
som ansågos böra omedelbart inrättas, till den senare sådana, som voro
avsedda att framdeles och efter hand inrättas. I det nu föreliggande förslaget
till stat för högskolan för budgetåret 1950/51 liar styrelsen huvudsakligen
upptagit sådana hittills icke genomförda förbättringar, som av de sakkunniga
hänförts till upprustningsprogrammets första etapp.

Stadsfullmäktige i Göteborg ha förklarat sig icke ha något att erinra mot
att styrelsens förslag till stat för högskolan för budgetåret 1950/51 fastställes.

Universitetskanslern har framhållit, att han från ecklesiastikdepartementet
under hand blivit underrättad om att på grund av det allmänna ekonomiska
läget en mycket långt driven återhållsamhet måste iakttagas beträffande
anslagshöjningar. Med hänsyn härtill hade kanslern funnit sig nödsakad
att begränsa sina tillstyrkanden av styrelsens framställningar till att avse
allenast sådana behov, som synts honom vara särskilt angelägna.

B. Huvudstatens utgiftssida.

1. Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 704 000 kronor och disponeras
på sätt framgår av s. 535 f. i statsliggaren. Högskolans styrelse har
föreslagit en höjning av denna post för nästa budgetår med 145 000 kronor.
Kanslern bär förordat en höjning av posten med 58 400 kronor.

I det följande omnämner jag endast sådana förslag, som helt eller delvis
tillstyrkts av kanslern.

Nya docentstipendier. Högskolan förfogar nu över sex docentstipendier
i följande ämnen: 1) filosofi, 2) historia, 3) romanska språk, 4)
geografi, 5) nationalekonomi och 6) statskunskap.

Styrelsen har hemställt om inrättande av ytterligare sex docentstipendier.

Kungi. Maj.ts proposition nr 165.

Dessa skulle avses för följande ämnen: 1) engelska språket, 2) konsthistoria
med konstteori, 3) litteraturhistoria med poetik, 4) nordiska språk, 5) psykologi
och pedagogik samt 6) tyska språket.

Kanslern anser sig böra föreslå, att för nästa budgetår inrättas ytterligare
tre docentstipendier. Dessa stipendier böra enligt hans mening avses för
1) nordiska språk, 2) litteraturhistoria med poetik samt 3) engelska språket.

Kursanslag. Kursanslaget utgör nu 41 000 kronor och fördelas av
kanslern. Styrelsen har begärt, att detta anslag måtte uppföras med 52 000
kronor. Kanslern anser en höjning av kursanslaget med 7 000 kronor erforderlig
för att tillgodose högskolans behov av undervisning i vissa ämnen
och förordar därför, att kursanslaget uppföres med 48 000 kronor.

Förste amanuens i geografi. Kanslern finner det erforderligt
med ytterligare biträdeshjälp för ämnet geografi och tillstyrker därför styrelsens
begäran om inrättande av en förste amanuensbefattning.

Ökat arvode till bibliotekarien vid semin ariebib1
i o t e k e t. Arvodet utgår nu med 3 000 kronor. Styrelsen har begärt, att
arvodet måtte höjas till 4 032 kronor, motsvarande arvode till en förste
amanuens. Kanslern anser det nu utgående arvodet alltför knappt utmätt
och tillstyrker därför en ökning av arvodet med 1 000 kronor till 4 000
kronor.

Inrättande av tjänst såsom sekreterare vid högskolan,
förenad med heltidstjänstgöring. Styrelsen har
föreslagit inrättande av en tjänst som sekreterare i Ce 30. avsedd att ersätta
de nuvarande båda med arvode förenade sekreterarbefattningarna. Arvodet
utgör vid vardera befattningen 3 000 kronor. Styrelsen har bland annat
framhållit, att den ansåge inrättandet av ifrågavarande tjänst synnerligen
angeläget.

Kanslern har likaledes funnit det synnerligen angeläget att högskolan utrustas
med en heltidsanställd kraft för handhavande av högskolans administrativa
göromål. Kanslern tillstyrker därför, att ifrågavarande sekreterarbefattning
kommer till stånd från och med budgetåret 1950/51. Med hänsyn
till att statens lönenämnd förordat tjänstens placering i 29 lönegraden,
ansåge kanslern sig icke böra föreslå en högre lönegradsplacering än den av
lönenämnden ifrågasatta. Anmärkas borde även, att Stockholms högskola
vore betydligt större än Göteborgs högskola, varför samma lönegradsplacering
för de två sekreterartjänsterna knappast syntes motiverad.

Jag torde vidare böra nämna, att högskolans styrelse på närmare anförda
skäl i sitt statförslag upptagit befattningarna vid högskolan som
kontorist i Ce 13, som förste vaktmästare i Ce 13 och som andre vaktmästare
i Ce 12 under lönegradsbeteckningen Ca.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Departementschefen. Högskolans styrelse har nu framlagt förslag, vilkas
realiserande skulle medföra en ökning av avlöningsposten med icke mindre
än 145 000 kronor. Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge kan jag
endast i mycket begränsad omfattning tillmötesgå styrelsens förslag. Jag
anser mig nu endast kunna tillstyrka, att två nya docentstipendier inrättas
vid högskolan. Frågan om stipendiernas anknytning till vissa ämnen eller
ämnesgrupper är icke av sådan natur, att den bör underställas riksdagen.
Detta spörsmål torde först framdeles böra upptagas till prövning, sedan
förslag avgivits av vederbörande högskolemyndigheter. Vad jag nyss förordat
påkallar en höjning av avlöningsposten med i runt tal 24 500 kronor.
Den i samma post ingående delposten till ålderstillägg synes å andra sidan
kunna minskas med 500 kronor. Avlöningsposten bör därför för nästa budgetår
uppföras med 728 000 kronor, vilket innebär en höjning med 24 000
kronor.

Vad angår den av styrelsen berörda frågan om lönegradsbeteckningen
lör vissa tjänster, hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande
spörsmål för Stockholms högskolas vidkommande.

2. Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 63 500 kronor och disponeras
på sätt framgår av s. 537 i statsliggaren.

Högskolans styrelse har föreslagit en höjning av anslagsposten till tryckningskostnader
med 5 000 kronor till 21 050 kronor, dels ock av anslagsposten
till expenser och övriga utgifter med 1 000 kronor till 10 500 kronor.

Kanslern har för nästa budgetår endast ansett sig böra tillstyrka den
begärda höjningen av sistnämnda anslagspost.

Departementschefen. Jag tillstyrker den föreslagna höjningen av anslagsposten
till expenser och övriga utgifter med 1 000 kronor. Då jag i övrigt
icke anser mig böra ifrågasätta någon ändring beträffande omkostnadsstaten,
bör förevarande utgiftspost för nästa budgetår höjas med 1 000
kronor till 64 500 kronor.

3. Materiel ni. in.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 29 500 kronor. Högskolans styrelse
bär föreslagit en höjning av posten med 23 775 kronor. Kanslern har tillstyrkt,
att posten höjes med 12 200 kronor. Av följande sammanställning
framgår dels anslagspostens nuvarande disposition, dels ock postens disposition
under nästa budgetår enligt styrelsens förslag, respektive kanslerns
förslag:

Kungl. Alaj.ts proposition nr 165.

1.	Geografiska institutionen ........	Nuvarande belopp kronor 5 000	Styrelsens förslag 9 000	Kanslerns förslag 7 000
2.	Marinbotaniska institutionen.....	» 4 000	6 500	4 000
3.	Psykologisk-pedagogiska institutionen .................	» 6 000	12 000	10 000
4.	Seminariebiblioteket ............	12 025	22 100	17 025
5.	Statskunskap: exkursionsanslag ..	» -	1 000	1 000
6.	Nordiska språk.................	2> -	200	200
7.	Journalistundervisningen ........	» 2 000	2 000	2 000
8.	Akademiska kapellet och akademiska kören ............	» 475	475	475
	Summa	kronor 29 500	53 275	41 700.

Departementschefen. Jag förordar, att delposten till geografiska institutionen
höjes med 2 000 kronor och delposten till psykologisk-pedagogiska
institutionen med likaledes 2 000 kronor. Därjämte torde medel nu böra beräknas
för ämnena statskunskap och nordiska språk med 1 000 kronor,
respektive 200 kronor. Då jag icke är beredd att härutöver förorda någon
Jiöjning av ifrågavarande utgiftspost, bör densamma för nästa budgetår upptagas
med 34 700 kronor, vilket innebär en höjning med 5 200 kronor.

4. Engångskostnader för materielanskaffning.

Någon dylik utgiftspost finnes icke upptagen i huvudstaten för innevarande
budgetår. Högskotans styrelse bär för nästa budgetår begärt enigångsanslag
med 5 000 kronor för anskaffande av instrument och annan
materiel för geografiska institutionen och med 23 000 kronor för anskaffan«de
och reparation av viss apparatur för psykologisk-pedagogiska instituitionen.

Kanslern har funnit sig böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål för
mästa budgetår anvisas respektive 3 000 kronor och 20 000 kronor.

Departementschefen. Jag förordar, att i enlighet med kanslerns förslag
3 000 kronor beräknas för geografiska institutionen. För anskaffande och
.reparation av apparatur för psykologisk-pedagogiska institutionen anser jag
mig nu endast kunna tillstyrka ett belopp av 10 000 kronor. Till engångskostnader
för materielanskaffning beräknar jag alltså 13 000 kronor.

5. Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 91 400 kronor och disponeras på
sätt framgår av s. 537 i statsliggaren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

Högskolans styrelse har i sitt statförslag upptagit posten med 92 800
kronor, innebärande en höjning med 1 400 kronor och avseende delposten
för tjänstepensioner.

Kanslern har förordat, att posten upptages med oförändrat belopp.

Departementschefen. Denna utgiftspost bör i enlighet med styrelsens förslag
uppföras med 92 800 kronor, vilket innebär en uppräkning med 1 400
kronor.

C. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans styrelse har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och
bidrag från Göteborgs stad —- sålunda (inom parentes angivas förändringarna
i förhållande till nu gällande huvudstat):

1. Avkastning av högskolans fonder.......... kronor 242 000 (—2 200)

2. Avgifter från de studerande .............. » 25 000 (— 3 000)

3. Diverse inkomster ...................... » 2 900 (+ 200)

Avkastning av högskolans fonder. De olika fondernas avkastning
har upptagits med belopp, vilka beräknats av Göteborgs stads
drätselkammare, som förvaltar fonderna. Styrelsen har i staten endast upptagit
avkastningarna av sådana fonder och mot dessa svarande utgifter,
vilka inverka på eller framdeles kunna komma att inverka på storleken av
statens eller stadens bidrag till högskolan. Kanslern har tillstyrkt styrelsens
förslag.

Avgifter från de studerande. Denna inkomstpost har för

innevarande budgetår beräknats sålunda:

Inskrivnings- och terminsavgifter ...................... kronor 22 000

Kurs- och auskultantavgifter .......................... » 5 000

Examensavgifter samt lösen för examens- och disputations betyg

............................................. » 1 000

Summa kronor 28 000.

Styrelsen har för nästa budgetår beräknat posten till 25 000 kronor enligt
följande specifikation:

Inskrivnings- och terminsavgifter ...................... kronor 23 000

Auskultantavgifter .................................... » 1 200

Examensavgifter samt lösen för examens- och disputations betvg

............................................. » 800

Summa kronor 25 000.

Styrelsen bär i anslutning härtill framhållit, att det varit ett från de
studerande ofta framhållet önskemål, att undervisningen vid högskolan

-58 Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

skulle vara fri, bortsett från de föga. betungande inskrivnings- och terminsavgifterna.
Under senare år hade styrelsen för att tillmötesgå detta önskemål
slopat avgifterna för ett flertal kurser. Det vore styrelsens avsikt att
från och med budgetåret 1950/51 avskaffa samtliga återstående kursavgifter,
vilket skulle medföra en minskning av inkomsterna med 3 800 kronor.

Kanslern finner det i och för sig önskvärt, att kursavgifterna avskaffas,/
men har med hänsyn till det statsekonomiska läget icke nu ansett sig böra
biträda styrelsens förslag härom. Kanslern förordar därför, att inkomstposten
Avgifter från de studerande upptages med 28 800 kronor.

Diverse inkomster. Kanslern förordar, att denna inkomstpost i
enlighet med styrelsens förslag uppföres med 2 900 kronor.

Departementschefen. Posterna Avkastning från högskolans fonder och
Diverse inkomster böra i enlighet med styrelsens förslag uppföras med
242 000 kronor, respektive 2 900 kronor. Då jag icke anser mig för närvarande
kunna förorda, att kursavgifterna avskaffas, beräknar jag i enlighet
med kanslerns förslag posten Avgifter från de studerande till 28 800
kronor. Högskolans egna inkomster torde alltså kunna beräknas till 273 700
kronor.

Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle be -

räknas sålunda:

Avlöningar, förslagsvis ............................... kronor 728 000

Omkostnader, förslagsvis............................. » 64 500

Materiel m. m....................................... » 34 700

Engångskostnader för materielanskaffning .............. » 13 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis .................... » 92 800

Summa kronor 933 000.

Då högskolans egna disponibla medel uppgå till 273 700 kronor, skola
alltså staten och staden enligt gällande avtal bestrida den utgiftssumma,
som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel.
Anslagssumman för budgetåret 1950/51 utgör sålunda 659 300 kronor,
varav Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med
återstoden eller 384 300 kronor, ty först när anslagssumman överstiger
$25 000 kronor skall staden enligt avtalet bidraga med mer än 275 000 kronor.
Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras
med 384 300 kronor, vilket innebär en höjning med 45 800 kronor.

D. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Kungi. Maj.ts proposition nr 165.

a) godkänna följande huvudslat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1950/51:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis .............. kronor 728 000

2. Omkostnader, förslagsvis ............ » 64 500

3. Materiel m. m....................... » 34 700

4. Engångskostnader för materielanskaff ning

............................ » 13 000

5. Pensioner och livräntor, förslagsvis .... » 92 800

Summa kronor 933 000

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder .... kronor 242 000

2. Avgifter från de studerande.......... » 28 800

3. Diverse inkomster .................. » 2 900

4. Bidrag från Göteborgs stad .......... » 275 000

5. Bidrag från staten .................. » 384 300

Summa kronor 933 000;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 384 300 kronor.

Vad departementschefen sålunda under avsnitten I, II
och III hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Kruscnstjerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid I.

Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola........... 3

A. Inledning ................................................ 3

B. Vissa frågor av allmän natur ............................. 5

1. Terminsavgifter m. in.................................. 5

2. Lönegradsbeteckningen för vissa tjänster m. m........... 7

C. Huvudstatens utgiftssida .................................. 9

1. Avlöningar ............................................ 9

2. Bidrag till vissa institutioner ............................ 17

3. Omkostnader .......................................... 23

4. Materiel m. in......................................... 24

5. Engångskostnader för materielanskaffning ................ 25

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten .................. 26

Inredning och utrustning av lokaler för institutionerna för

psykologi och pedagogik samt genetik .................. 39

Nybyggnad för humanistiska biblioteket ................ 31

7. Pensioner och livräntor ................................ 43

D. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet .................. 43

E. Hemställan .............................................. 44

II. Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig kurs vid

Stockholms högskola ........................................ 49

III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola.............. 52

A. Inledning ................................................52

B. Huvudstatens utgiftssida .................................. 53

1. Avlöningar ............................................53

2. Omkostnader .......................................... 55

3. Materiel m. in......................................... 55

4. Engångskostnader för materielanskaffning ................ 56

5. Pensioner och livräntor ................................ 56

C. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet................. 57

D. Hemställan ....................................... .. 58

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1950

500540