Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till stensättning av vä gar för budgetåret 1950151;
given Stockholms slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över bommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Yougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Nilsson.

I årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln punkt 23) har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avbi dan på den proposition i ämnet, som

1—532 5o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 140.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

kunde bliva riksdagen förelagd, till Stensättning av vägar för budgetåret
1950/51 beräkna ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anledningen till att anslaget i statsverkspropositionen upptogs med ett
allenast beräknat belopp var den, att 1946 års stenindustriutredning i sitt
till chefen för handelsdepartementet avgivna betänkande med förslag till
vissa åtgärder till rationalisering av gat- och kantstensindustrien (SOU
1949: 44) bl. a. förordat viss ökning av de statliga och statsbidragsberättigade
stensättningsarbetena och att resultatet av den fortsatta prövningen av
kommitténs förslag ansågs böra avvaktas, innan definitivt förslag rörande
stensättningsanslaget framlades.

Sedermera har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som tidigare på grundval
av stenindustriutredningens förslag äskat ett anslag av 6 500 000 kronor till
stensättning av vägar, i en den 9 mars 1950 dagtecknad promemoria framlagt
en förnyad anslagsberäkning för det fall att kommittébetänkandet icke
skulle föranleda några förslag till årets riksdag. Styrelsen har härvid, utöver
de medel som i styrelsens petita beräknats erforderliga för slutförande
av tidigare fastställt stensättningsprogram, föreslagit ett anslagsbelopp av
2 000 000 kronor till påbörjande av nya stensättningsföretag. I promemorian
anföres bl. a. följande.

Även om ur investeringssynpunkt andra beläggningar borde givas företräde,
kunna stensättningar anses särskilt lämpliga i följande fall, nämligen
då i vägen eller gatan förlagts ledningar, vid vars reparation körbanan
gång efter annan måste brytas upp,

då trafikleden har stor trafik av särskilt tunga fordon,
då den i större utsträckning trafikeras av stridsvagnar samt
då den nyttjas för bettransporter.

Yidare anses stenbeläggning vara att föredraga å vägdelar, vilka ligga i
i branta lutningar eller vilka ansluta till redan befintliga gatstensbeläggningar.

Vid beräkningar av behovet av medel för vägbeläggningar samt anslag
till bidrag till byggande av vägar och gator har styrelsen utgått från att
särskilda medel skulle anvisas för stensättning av vägar och gator. Behovet
av medel för utförande av stensättningar i av stenindustriutredningen angiven
omfattning och med bibehållande av nu gällande förutsättningar i
vad avser tillhandahållandet av fri sten uppskattas till 3,5 miljoner kronor.
Om anslag icke kan beviljas i den tidigare beräknade omfattningen, är det
dock av vikt att medel till nya stensättningar bliva tillgängliga i någon
om än begränsad omfattning.

För stenbeläggningsarbeten är det av betydelse att tillgång finnes till
arbetskraft med för arbetet erforderlig yrkeskunskap och vana. Ur denna
synpunkt är det angeläget, att anslaget icke tillmätes så knappt, att förefintlig
arbetarstam ytterligare reduceras.

Vid bestämmande av anslagets storlek bör även hänsyn tagas till att
det är avsett för såväl den statliga väghållningen som städer och samhällen
som äro väghållare.

För ändamålet föreslås ett anslagsbelopp av 2 miljoner kronor.
Departementschefen. De av 1946 års stenindustriutredning behandlade
frågorna ha visat sig kräva vissa ytterligare undersökningar och slutlig

3

Eungl. Maj:ts proposition nr 140.

ställning till kommitténs förslag torde därför icke kunna tagas inom sådan
tid, att några på kommittébetänkandet grundade förslag kunna föreläggas
1950 års riksdag. Vid sådant förhållande och med hänsyn till nödvändigheten
av fortsatt återhållsamhet i fråga om investeringsutgifterna synas
stensättningsarbetena, vilka utgöra en i särskilt hög grad arbetskraftskrävande
form av vägbeläggningar, tills vidare böra begränsas till i huvudsak
nuvarande omfattning. Med utgångspunkt härifrån har jag funnit mig böra
förorda, att anslaget till Stensättning av vägar för budgetåret 1950/51 uppföres
med 1 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1950/51 under sjätte huvudtiteln
till Stensättning av vägar anvisa ett reservationsanslag
av 1000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.