Kungl. Maj:ts proposition nr 13-5.
1
Nr 135.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående s. k. legodriftsavtal
rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens
län m. m.; given Drottningholms slott den 24
februari 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, dels inhämta riksdagens
yttrande över föreliggande utkast till avtal rörande s. k. legodrift av
vissa gruvor i Västerbottens län, dels föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Sammanfattning.
Genom propositionen avses att inhämta riksdagens yttrande över ett av
kommerskollegium framlagt, av föredragande departementschefen förordat
lörslag angående det lortsatta utnyttjandet av vissa gruvfyndigheter inom
Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i Lycksele socken, allt i Västerbottens
län. Enligt ett år 1945 med Bolidens gruvaktiebolag träffat s. k.
legodriftsavtal har bolaget åtagit sig att intill utgången av år 1950 för statens
räkning verkställa brytning, transport och anrikning av malm från
ifrågavarande gruvfyndigheter. Kommerskollegium har föreslagit, att legodriften
inom Adakfältet fortsättes och att nytt avtal härom träffas med
bolaget. I fråga om Rävlidengruvan, vars brytvärda kopparmalmtillgångar
beräknas bli uttömda under loppet av innevarande år, föreslår kollegium,
att gruvdriften nedlägges. Till skrivelsen har kollegium fogat ett utkast till
nytt legodriftsavtal med bolaget för tiden 1951—-1960. Avtalsutkastet inne
1
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 135.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 135.
bär i förhållande till nu gällande legodriftsavtal vissa ändringar, för vilk3
redogörelse lämnas i propositionen.
För tillredningsarbeten i Adak- och Lindsköldsgruvorna inom Adakfältet
och för vissa andra ändamål i samband med legodriften äskas i propositionen
ett investeringsanslag å 490 000 kronor. Dessutom föreslås, att en
till 46 985 kronor beräknad brist å ett av 1948 års riksdag anvisat anslag
för tillredningsarbeten i Adakgruvan skall få täckas av medel, som för andra
ändamål anvisats till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken in. in. och som icke förbrukats.
Kungl. Maj.ts proposition nr 135.
3
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 2b
februari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson.
Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t ingick kommerskollegium den 30
december 1940, den 31 augusti 1943 och den 21 juli 1945 för Kungl. Maj :t
och kronan överenskommelser med Bolidens gruvaktiebolag — de s. k. 1 e g odriftsavtalen
— angående bearbetande av kronan tillhöriga eller till
kronan upplåtna malmfyndigheter i Västerbottens län. Enligt det år 1945
träffade legodriftsavtalet har bolaget åtagit sig att intill utgången av år
1950 för statens räkning verkställa brytning, transport och anrikning av
malm från vissa utmål inom Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i
Lycksele socken. Genom ett samtidigt ingånget avtal har bolaget till kronan
föi samma tid upplåtit bolaget tillhöriga andelar i nämnda utmål. Avtalen
torde såsom bilagor (Bilaga A och B) få fogas till statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 4 mars 1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande fortsatt utnyttjande
efter år 1950 av ifrågavarande gruvfyndigheter och att i sådant
syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet. Därjämte har Kungl.
Maj :t utsett direktören Håkan Vilhelm Abenius, länsbostadsdirektören Erik
Leonard Gonäs, expeditören Karl Holmgren i Skellefteå och auktoriserade
revisorn Carl Einar Larsson att såsom sakkunniga biträda kommerskollegium
vid fullgörande av uppdraget.
I skrivelse den 10 januari 1950 har kommerskollegium avgivit förslag i
ämnet. Förslaget innebär, att med Bolidens gruvaktiebolag skulle träffas ett
nytt avtal om legodrift, omfattande gruvfyndigheterna i Adakfältet. Vid
skrivelsen ha fogats bl. a. ett utkast till dylikt avtal, vilket upprättats efter
förhandlingar mellan å ena sidan kommerskollegium och förenämnda sakkunniga
samt å andra sidan bolaget, ävensom en genom kollegii försorg upprattad
redogörelse för legodriften i Västerbottens län åren 1941_1948.
Till investeringar i gruvanläggningar in. in. inom de
gruvfält, som inbegripits i legodriftsavtalen — utom de nämnda också Bjur
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
forsfältet i Norsjö socken — har riksdagen åren 1940—1949 under kapitalbudgeten,
fonden för förlag till statsverket, anvisat anslag å sammanlagt
14 126 500 kronor.
I skrivelse den 16 september 1949 har kommerskollegium hemställt om
ytterligare anslag å tillhopa 490 000 kronor för tillredningsarbeten inom
Adakfältet in. in. Skrivelsen anmäldes i 1950 års statsverksproposition (bil.
30, p. 5). Jag anförde därvid, att den slutliga prövningen av nyssnämnda
anslagsyrkanden torde böra anstå till dess att kollegium avgivit förslag i
fråga om det fortsatta utnyttjandet efter år 1950 av de gruvfyndigheter, som
beröras av legodriftsavtalen; med hänsyn härtill förordade jag, att anslaget
i förslaget till riksstat för nästa budgetår uppfördes allenast med beräknat
belopp. I anslutning till detta föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar
i Malå socken in. in. beräkna ett investeringsanslag av 490 000
kronor.
Allmänt om legodrifäen.
Beträffande tillkomsten och innebörden av legodriftsavtalen anföres i den
vid kommerskollegii skrivelse den 10 januari 1950 fogade redogörelsen i huvudsak
följande.
Genom den malmletning, soin Sveriges geologiska undersökning år 1917
påbörjat i Västerbottens läns fjälltrakter och som år 1920 utsträckts till att
omfatta även nedre Västerbottens berggrund, voro vid slutet av 1930-talet
åtskilliga malmfyndigheter i länet tämligen väl kända och i viss mån förberedda
för brytning. Möjligheterna att genom bearbetning av statens malmfyndigheter
i Västerbottens län öka den inhemska produktionen av metaller,
ifall kriget skulle försvåra metallimporten, framhöllos av 1938 års gruvsakkunniga
i skrivelse den 6 november 1939. Pa grund av de växande svaiigheteina
att säkerställa landets försörjning med koppar upptogs frågan av statens
industrikommission, som med skrivelse den 20 september 1940 framlade
ett förslag till avtal om utarrendering till Bolidens gruvaktiebolag av vissa
staten tillhöriga kopparfyndigheter. Avtal sförslaget avsåg utmål inom Bj urfor
sfältet i Norsjö socken, Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i
Lycksele socken, allt i Västerbottens län. Sedan formen för den ifiagasatta
upplåtelsen gjorts till föremål för ytterligare överväganden och förhandlingar,
ingick kommerskollegium den 30 december 1940 med bolaget det första
legodriftsavtalet, avseende tiden till och med år 1945. Genom särskilt med
Bolidens gruvaktiebolag den 21 mars 1941 träffat avtal upplätos till staten
på arrende under legodriftsavtalets giltighetstid bolaget tillhöriga jordägarandelar
i vissa utmål inom Adakfältet. Vidare träffades med bolaget den 31
augusti 1943 ett tilläggsavtal, genom vilket vissa ytterligare utmål inom
Adakfältet kommo att inbegripas i legodriften.
Enligt legodriftsavtalet överläts till Bolidens gruvaktiebolag att med ensamrätt
verkställa brytning å nyssnämnda fyndigheter. Bolaget skulle för
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
5
statens räkning ombesörja driften med skyldighet att till statsverket redovisa
det överskott, som uppkonnne på verksamheten, sedan bolaget tillgodoräknat
sig viss ersättning enligt fastställda grunder. Bolaget skulle på statens
bekostnad dels utföra erforderliga anläggningar för malmbrytningen vid
gruvorna, dels omhändertaga malmens brytning, transport och anrikning.
Krossning och anrikning skulle i lämplig utsträckning ske i bolagets anrikningsverk.
Om dessa behövde kompletteras, skulle staten bestrida hälften
av kostnaderna. Bolaget skulle uppgöra planer för erforderliga nyanläggningar
och anskaffningar samt för driftens ordnande. Planerna skulle underställas
kommerskollegiuni. Staten skulle äga att genom ombud verkställa
erforderlig kontroll.
Den d(J juni 1944 tillkallade chefen för handelsdepartementet tre utredningsmän
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande det fortsatta
utnyttjandet av de gruvfyndigheter, som berördes av legodriften. Utredningsmännen
avgåvo den 13 december 1944 ett förslag till nytt avtal
med Bolidens gruvaktiebolag, upprättat efter samma huvudlinjer som det
första legodriftsavtalet, dock med vissa justeringar, förtydliganden och smärre
principiella ändringar. De sistnämnda gällde i första hand reglerna för
ersättning till bolaget samt för beräkning av drifts- och administrationskostnader
och allmänna kostnader. Det föreslagna avtalet omfattade icke Bjurforsfältet,
som beräknades bli utbrutet under loppet av år 1945. Sedan riksdagen
genom propositionen nr 229/1945 beretts tillfälle att uttala sig om
förslaget, bemyndigade Kungl. Maj :t kommerskollegium att underteckna
legodriftsavtalet och ett särskilt avtal om fortsatt upplåtelse till staten av
förutnämnda bolaget tillhöriga gruvrättigheter i Adakfältet. Båda avtalen
undertecknades den 21 juli 1945.
Angående legodriften vid de särskilda gruvfälten anföres i redogörelsen
bl. a. följande.
Bjurforsgruvan i Bjurforsfältet hade, då legodriften skulle börja,
i samband med Sveriges geologiska undersöknings malmletningsarbeten blivit
utrustad med uppfordringsschakt och orter samt vissa provisoriska anläggningar.
Åtskilliga nyanläggningar måste dock utföras. Anläggningsarbetena,
som i huvudsak voro avslutade i juni 1942, drogo en totalkostnad av
i runt tal 829 000 kronor. Malmproduktionen började i september 1941
och pågick till juni 1945, då all känd malm utbrutits. Totala mängden uppfordrad
råmalm uppgick då till 201 482 ton. Härav anrikades 196 991 ton
(torrvikt), varvid erhölls 27 466 ton kopparslig med en kopparhalt av i medeltal
17,31 %. Sligens halt av ädelmetaller var ringa och, vad guld beträffar,
utan värde. Utom kopparslig uttogos ur malmen även 41 859 ton svavelkisslig
innehållande i medeltal 49,6 % svavel.
Fyndigheten i Rävlidenfältet överlämnades i april 1941 av Sveriges
geologiska undersökning till legodriften. Den var då utrustad jned ett lodrätt
schakt ned till 120 meters avvägning samt med ortsystem på denna och
på 38 meters nivå. I dagen funnos vid gruvan schaktlave, maskinhus med
manskapsrum, smedjor och arbetarbarack. Då fyndighetens storlek beräk
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 135.
nades medgiva endast en förhållandevis ringa årsbrytning, begränsades nyanläggningarna
till ny lave, transformatorstation och smedja samt kompletteringar
av maskin- och manskapshus. Dessutom uppfördes en gruvfogdebostad.
I Kristineberg, där rävlidenmalmen skulle bearbetas vid ett Bolidens
gruvaktiebolag tillhörigt anrikningsverk, vidtogos anordningar för malmens
mottagning, lagring och uppfordring till verket. I Kristinebergs samhälle
uppfördes fem bostadshus, avsedda för de vid gruvan och vid anrikningsverket
för gruvans räkning sysselsatta arbetarna. De av statsmedel bestridda
investeringskostnaderna för legodriften vid Rävlidengruvan beräknas uppgå
till sammanlagt ca 948 200 kronor.
Rävlidengruvan hade vid legodriftens början visat sig innehålla malm av
två slag, nämligen kopparzinkmalm och blyzinkmalm. Med hänsyn till att
avsikten med legodriften närmast var att utöka kopparproduktionen och då
anrikningsverket i Kristineberg saknade anordningar för uttagande av blyslig,
inriktade man brytningen på kopparzinkmalmen. Blyzinkmalmen har alltså
fått kvarstå tills vidare. Brytningen igångsattes under år 1941 och uppnådde
redan påföljande år den för gruvan beräknade kvantiteten om 50 000
ton per år. Under förra delen av år 1950 beräknas all brytvärd kopparmalm
ovan 120 meters nivå bli uttagen.
Utom den hittills brutna kopparmalmen har enligt redogörelsen i Rävlidengruvan
påvisats liknande malm på 276 meters djup. Huruvida denna
malm kan brytas i kommersiell drift är emellertid icke klarlagt och det ekonomiska
resultatet av legodriften vid gruvan har icke uppmuntrat till ytterligare
undersökningsarbeten.
Intill utgången av år 1948 hade enligt redogörelsen i Rävlidengruvan brutits
888 812 ton kopparmalm, varav 885 932 ton (torrvikt) anrikats. Vid anrikningen
ha härav erhållits 31 882 ton kopparslig med i medeltal 20,65 %
koppar och 13 219 ton zinkslig med en medelhalt av 46,31 Co zink. Halten av
ädelmetaller har utgjort i kopparsligen 515,52 g/ton silver och 3,88 g/ton
guld samt i zinksligen 104,48 g/ton silver och 0,93 g/ton guld.
I samband med legodriften vid Rävlidengruvan ha även bearbetats 2 369
ton malm från den närbelägna Nagruvan. Ur denna malm ha utvunnits
389 ton kopparslig med 11,67 % koppar, 446,s g/ton silver och 1,79 g/ton
guld.
Malmbrytningen i Ada 1c fält et har ägt rum å tre fyndigheter, nämligen
Adakgruvan, Östra Karlssongruvan och L i n d s köldsgruvan.
Legodriften avsåg till en början blott den förstnämnda, vid vilken
Sveriges geologiska undersökning påbörjat ett dagbrott med en delvis
anmärkningsvärt rik malm. I det befintliga prospekteringsschalctet kunde
malmbrytning upptagas i september 1941. Nästföljande år anslogos medel
till ett större uppfordringsschalct i Adakgruvan, vilket år 1947 blev färdigt
ned till 313,6 meters djup. Ett ortsystem på ca 275 meters avvägning,
under vilken nivå inga malmkroppar äro kända, håller på att utföras.
Östra Karlssongruvan har på grund av sin ringa storlek utrustats med enklast
möjliga anordningar. Den blev helt uttömd under åren 1944 1946. I
Kungl. Maj.ts proposition nr 135.
7
Lindsköldsgruvan, som efter undersökningsarbeten av Sveriges geologiska
undersökning under åren 1941—1943 inordnades i legodriften, har upptagits
ett uppfordringsschakt, som i maj 1948 nådde 203,8 meters djup. Utförandet
av orterna på den djupaste utfraktsnivån, 170 meter, pågår. I anslutning till
Lindsköldsgruvan har uppförts ett anrikningsverk, som har en årskapacitet
av omkring 175 000 ton råmalm, sådan denna för närvarande är beskaffad.
Nämnda kvantitet utgör sålunda Adakfältets nuvarande maximala produktionskapacitet.
Vidare märkas vid Adakfältet kontorsbyggnad, manskapshus,
laboratorium och verkstäder m. fl. anläggningar. Bostadshus ha uppförts
till ett antal av 26, innehållande 42 familje- och 25 ungkarlslägenheter.
I anläggningar för legodriften vid Adakfältet hade vid 1948 års utgång
enligt särskild från kommerskollegium erhållen uppgift nedlagts ett belopp
av sammanlagt 10 500 000 kronor. Anläggningsarbetena äro ännu icke avslutade.
Enligt redogörelsen beräknas den totala investeringskostnaden för den
hittills avsedda utbyggnaden av anläggningarna vid fältet komma att uppgå
till i runt tal 12 500 000 kronor.
I Adakfältet hade intill utgången av år 1948 utvunnits de kvantiteter råmalm,
som framgå av följande ur redogörelsen hämtade sammanställning:
Adakgruvan:
prospekteringstiden ....................... 6 133 ton
legodriften .............................. 219 410 » 225 543 ton
Lindsköldsgruvan ...................................... 292 526 »
Östra Karlssongruvan.................................... 14 466 »
Summa 532 535 ton.
Mängden anrikad råmalm från Adakfältet uppgick vid slutet av år 1943
till 527 379 ton (torrvikt). Härav ha 29 626 ton anrikats i Kristineberg,
497 661 ton i verket vid Adakfältet och resten, 92 ton, i försökssyfte vid
Rönnskär. Vid anrikningen hade vid nyssnämnda tidpunkt erhållits 53 289
ton kopparslig med en kopparhalt av i genomsnitt 23,99 %. Sligen hade därjämte
innehållit mindre mängder ädelmetaller, nämligen i medeltal per ton
räknat 90,07 g silver och 3,13 g guld. Utom kopparsligen hade ur råmalmen
utvunnits 923 ton kopparstyckemalm med 10,i % koppar, 35,36 g/ton silver
och l,4i g/ton guld.
Adakfältet omfattar de mest betydande av de kopparmalmfyndigheter,
som hittills berörts av legodriften. Av redogörelsen framgår, att de totala
kopparmalmtillgångarna i fältets hittills kända och brutna fyndigheter enligt
korrigerade, ehuru alltjämt i någon mån osäkra uppskattningar uppgått
till 2 055 000 ton. Som nyss angivits ha till och med år 1948 brutits 532 535
ton. Enligt dessa beräkningar skulle sålunda år 1949 ha återstått i runt tal
1 500 000 ton kopparmalm att bryta. Vid en årsbrytning av 175 000 ton råmalm
skulle sålunda känd malmreserv finnas för ca 8 y, år och vid en
årsbrytning av 160 000 ton för ca 9 1/2 år. Emellertid väntas förhållandena i
gruvorna icke medgiva att årsbrytningen hålles vid en sådan nivå under
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
hela brytningstiden. Brytningen torde, om intet oförutsett händer, under de
närmaste åren kunna upprätthållas vid maximal nivå för att därefter så
småningom avtaga. Gruvdriften kommer därvid att kunna pågå under längre
tid än den beräknade.
Av redogörelsen framgår, att kopparsligen från legodriftsgruvorna av Bolidens
gruvalctiebolag förarbetas till metaller av olika slag vid smältverket
i Rönnskär. Sligen behandlas där tillsammans med annat smältgods, varför
exakta uppgifter om den mängd framställd metall, som härrör från legodriftsgruvorna,
ej kunna erhållas. Emellertid har en beräkning av ifrågavarande
metallkvantitet kunnat göras på så sätt, att från sligens metallinnehåll
enligt verkställda analyser dragits beräknade smältförluster, uppgående
till 13 kg koppar, 31,i g silver och 1 g guld, allt räknat per ton slig. Det
sålunda beräknade produktionsresultatet av leg o driften
framgår av följande, ur redogörelsen hämtade tabell, i vilken jämväl upptagits
de kvantiteter zink- och kisslig från vissa legodriftsgruvor, som försålts
utan att ha undergått fortsatt bearbetning inom ramen för legodriftsavtalet.
Gruvfält |
År |
Beräknad mängd fär-dig metall |
Framställd slig |
|||
Koppar ton |
Silver kg |
Guld kg |
Zinkslig ton |
Kisslig ton |
||
Bjurforsfältet............... |
1941 |
_ |
_ |
__ |
___ |
_ |
1942 |
1224 |
84 |
__ |
— |
2 911 |
|
1943 |
1631 |
165 |
— |
— |
18 341 |
|
1944 |
1178 |
190 |
2 |
— |
15 301 |
|
1945 |
364 |
63 |
— |
— |
5 306 |
|
4 397 |
502 |
2 |
— |
41859 |
||
Rävlidenfältet med Nagruvan |
1941 |
87 |
477 |
2 |
588 |
— |
1942 |
546 |
1837 |
8 |
1793 |
— |
|
1943 |
678 |
2116 |
10 |
1543 |
— |
|
1944 |
1110 |
2 771 |
16 |
1494 |
— |
|
1945 |
1101 |
2 425 |
19 |
1786 |
— |
|
1946 |
983 |
2 608 |
11 |
2 325 |
— |
|
1947 |
704 |
1681 |
12 |
1741 |
‘(3 141) |
|
1948 |
996 |
1688 |
14 |
1949 |
— |
|
6205 |
15 603 |
92 |
13219 |
\3141 |
||
Adakfältet.................. |
1941 |
284 |
97 |
4 |
— |
— |
1942 |
693 |
187 |
5 |
— |
— |
|
1943 |
7 |
3 |
— |
— |
— |
|
1944 |
52 |
— |
— |
— |
— |
|
1945 |
1581 |
322 |
5 |
— |
— |
|
1946 |
3021 |
623 |
26 |
— |
— |
|
1947 |
3 278 |
818 |
29 |
— |
. - |
|
1948 |
3 305 |
897 |
31 |
— |
— |
|
12221 |
2947 |
100 |
— |
— |
||
Totalsumma |
22 823 |
19 052 |
194 |
13 219 |
41859 |
1 Vid försöksanrikning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
9
Beträffande legodriftens ekonomiska resultat lämnas i
redogörelsen uppgifter avseende på Kungl. Maj :t och kronan för åren 1941—
1948 belöpande driftsöverskott respektive driftsunderskott. Uppgifterna återgivas
i följande uppställning, där driftsunderskott utmärkts med minustecken
(—).
År |
Bjurforsfältet kronor |
Rävlidenfältet1 kronor |
Adakfältet kronor |
Samtliga gruvfält1 kronor |
1941 |
- 10 489:30 |
- 138 374:65 |
16 981:35 |
- 131882: 60 |
1942 |
- 178136:32 |
- 100 720: 93 |
93 260:58 |
- 185 596: 67 |
1943 |
- 67 566:67 |
- 322 695:77 |
- 17 576:01 |
- 407838:45 |
1944 |
45 808:77 |
- 121 523: 31 |
- 109 271:72 |
- 184 986: 26 |
1945 |
- 57 569:40 |
157 097: 96 |
58 339: 80 |
.157 868:36 |
1946 |
359:18 |
285 894: 29 |
184 012:12 |
470 265:59 |
1947 |
— |
47 924: 26 |
1 267 134:33 |
1315058: 59 |
1948 |
53 376:11 |
204 102:39 |
1 600 417:96 |
1 857 896:46 |
-214217:63 |
11 704:24 |
3 093 298:41 |
2890 785:02 |
Beträffande de lämnade uppgifterna anföres bl. a., att ett belopp av
48 468: 08 kronor, utgörande restituerade fraktbelopp, tillgodoförts rörelsen
år 1944, ehuru beloppet egentligen bort fördelas på flera år. Vidare framhålles
att en av Bolidens gruvaktiebolag verkställd återbetalning av medel,
som reserverats för ersättning för slitage å bolagets linbana Kristineberg—
Boliden och som hänför sig till de år då linbanan anlitats för legodriftens
räkning, räknats som vinst för år 1948. Ifrågavarande belopp uppgår till
94 897: 68 kronor. De avsevärda variationerna i driftsresultaten för Rävlidenfältet
förklaras delvis bero på att överskott å försåld zinkslig krediterats
legodriften först då zinksligen blivit levererad och betald.
Överskotten å legodriften ha av Bolidens gruvaktiebolag inbetalts till
statsverket medan underskotten täckts av medel från det under tionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till Vissa kostnader för statens gruvegendom.
Från sistnämnda anslag bestridas även utgifter för kontroll av legodriftens
handhavande samt å legodriften belöpande skatter m. m. Beträffande
kontrollen framhålles i redogörelsen, att staten jämlikt legodriftsavtalet
äger rätt att kontrollera gruvaktiebolagets uppgifter och beräkningar,
uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten av utförda gruvundersökningar
samt kontrollera gruvbrytning, transport och anrikning.
Kontrollerande myndighet är kommerskollegium, till vilket bolaget bär att
månatligen avgiva rapport beträffande såväl den egentliga legodriftens tekniska
och ekonomiska resultat som anläggningsverksamheten. För varje
kalenderår skall definitiv avräkning avlämnas senast den 30 april närmast
efterföljande år.
1 Med Nagruvan.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
Med anledning av en av statens sakrevision i skrivelse den 26 juni 1945
gjord framställning har Kungl. Maj :t genom beslut den 31 december 1945
bemyndigat kommerskollegium bl. a. att med lämpliga personer träffa överenskommelse
om utövande av kontroll över avtalets efterlevnad. Med stöd
av bemyndigandet har kollegium enligt redogörelsen vidtalat förutvarande
gruvdisponenten Georg Fagerberg och förutnämnde revisorn Carl Einar
Larsson att utöva viss teknisk respektive kameral kontroll av legodriften.
Förslaget till nytt legodriftsavtal.
I sin skrivelse den 10 januari 1950 berör kommerskollegium först möjligheterna
att framdeles utnyttja de kvarlämnade blyzinkmalmerna i Rävlidengruvan.
Kollegium framhåller, att anrikningsverket i Kristineberg, där
råmalmerna från gruvan anrikas, icke är inrättat för behandling av blyzinkmalm
och att en utbyggnad på kronans bekostnad av verket i syfte
att möjliggöra behandling av sådan malm icke kan anses ekonomisk. Tillgången
på blyzinkmalm i gruvan uppgår nämligen enligt hittills gjorda
uppskattningar endast till ca 300 000 ton. Även om ytterligare ett 100 000-tal ton skulle kunna påvisas genom undersökningar anser kollegium malmbasen
vara för liten för att motivera en dylik utbyggnad. Dessutom har
malmen vid företagna laboratorieprov visat sig svår att anrika och kan icke
A''äntas ge fullt tillfredsställande utbyte vid anrikningen, såvida icke ytterligare
ganska omfattande forskning skulle ge mera lovande resultat. Kollegium
har därför ansett, att legodriften vid Rävlidengruvan bör tills vidare
nedläggas, när nu kända tillgångar av kopparmalm ovan 120 meters nivå
blivit uttagna. Detta beräknas vara fallet under år 1950, d. v. s. före utgången
av giltighetstiden för nu löpande legodriftsavtal.
Av kommerskollegii skrivelse och den därvid fogade redogörelsen för
legodriften framgår sålunda, att av de staten tillhöriga malmfyndigheterna
i Västerbottens län för närvarande endast gruvorna i Adakfältet komma i
fråga för fortsatt utnyttjande efter år 1950. Kollegium utgår i skrivelsen
från att sistnämnda gruvor även i fortsättningen böra utnyttjas genom
legodrift och har med skrivelsen överlämnat ett utkast till nytt legodriftsavtal
med Rolidens gruvaktiebolag. Avtalsutkastet avser de utmål inom
Adakfältet, inom vilka brytning pågått eller nu pågår, och sådana angränsande
utmål, där brytning, såvitt nu kan bedömas, är tänkbar.
I detta sammanhang berör kommerskollegium frågan om utnyttjandet av
den ej långt från Adakfältet belägna Rudtjebäcksgruvan, vilken fyndighet
påvisats och undersökts av Sveriges geologiska undersökning. Vid undersökningsarbetena,
som beräknas bli avslutade under år 1950, har konstaterats
en betydande malmkropp, bestående av ganska rik svavelkis med
mindre mängder zink och koppar. Kollegium anser starka skäl tala för att
en eventuell framtida drift i Rudtjebäcksgruvan ställes under samma ledning
som legodriften i Adakfältet men förklarar sig ännu icke berett att
fatta ståndpunkt i frågan, huruvida drift i gruvan bör påbörjas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
11
Beträffande de närmare bestämmelserna i det föreslagna avtalet må hänvisas
till avtalsutkastet, vilket såsom bilaga (Bilaga C) torde få fogas
till statsrådsprotokollet. I skrivelsen lämnar kommerskollegium en redogörelse
för skiljaktigheterna mellan det nu gällande legodriftsavtalet och
det framlagda avtalsutkastet. Härav framgår, att åtskilliga av de föreslagna
avtalsändringama äro av redaktionell art eller betingade av att legodriften
i Rävlidenfältet förutsattes upphöra. I följande avseenden föreligga dock
enligt skrivelsen mera väsentliga skiljaktigheter.
Såväl det första som det nu löpande legodriftsavtalet har ingåtts för en
lid av fem år. Enligt det föreliggande förslaget skulle det nya legodriftsavtalet
komma att erhålla en giltighetstid av tio år. Kommerskollegium anför,
att det ansetts lämpligt att nu, sedan formerna för legodriften ha vunnit
en viss stadga, välja en längre avtalsperiod. Den föreslagna avtalstiden
sammanfaller enligt kollegium ganska nära med den tid, under vilken
arbete beräknas kunna pågå vid de för närvarande bearbetade gruvfyndigheterna
i Adakfältet.
På begäran av Bolidens gruvaktiebolag har i avtalets tredje paragraf föreslagits
ett tillägg, innebärande att styckemalm och slig från legodriftsgruvorna
övertagas av bolaget för bearbetning vid bolagets smältverk i Rönnskär
endast om kopparhalten överstiger 15 %. Kommerskollegium anmärker,
att de malmprodukter, som för närvarande utvinnas vid gruvdriften, hålla
25—30 % koppar.
I § 4 ha införts nya bestämmelser rörande sättet att fastställa värdet av
de till Rönnskär levererade malmprodukterna från legodriftsgruvorna. Härom
anför kommerskollegium.
Enligt nu gällande avtal erhålles malmvärdet som skillnaden mellan å
ena sidan värdet under leveransåret av utvinnbara innehållet av koppar, silver
och guld enligt bolagets vid försäljning erhållna medelnettopris, och å
andra sidan bolagets verkliga kostnader under året för motsvarande förädlingsverksamliet,
inklusive administrations- och allmänna kostnader, försäkringar,
fastighetsskatter och normala kapitalkostnader in. in. I princip
kan en sådan beräkning kanske betraktas som relativt enkel men ställer
sig i verkligheten mycket komplicerad, både vid genomförandet och vid
kontrollen, och förutsätter att bolagets bokföring är upplagd på visst sätt.
Avtalsutkastet är i stället upprättat från den utgångspunkten att värdena
å i kopparmalmen ingående koppar, silver och guld fastställas med
ledning av formler, uppbyggda på liknande sätt, som de formler, vilka Bolidenbolaget
och andra köpare av kopparmalm allmänt använda vid malmköp.
Formlernas konstruktion framgår närmare av avtalsutkastet, här må
blott anföras följande principiella synpunker. Liksom i nu löpande avtal
beräknas värdet med ledning av bolagets under leveransåret erhållna medelnettopris
fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
Malmens metallinnehåll beräknas liksom hittills med ledning av vid malmens
leverans till Rönnskärsverken tagna och analyserade prov. Smältförlusterna
äro antagna til! samma som i gällande avtal, med undantag av att
smältningsförlusten i fråga om silver sänkts från 31,i gram till SO gram
per ton malm. Från det så erhållna värdet i malmen av dennas innehåll av
utvinnbar metall dragas därefter ett och i fråga om koppar två så kallade
smältavdrag, avsedda att täcka smältverkets samtliga kostnader och vinst.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
Malmköp torde i regel uppgöras för ett år i sänder eller kortare tid. Storleken
av smältavdragen blir då föremål för underhandling vid varje uppgörelse
mellan köpare och säljare. I förevarande fall har, för undvikande
av årsvis eller oftare återkommande förhandlingar, förutsatts, att smältavdragen
fastställas för varje kalenderår med ledning av ett visst, på särskilt
sätt beräknat index, varvid 1948 skall vara basår. Vid fastställandet av sättet
för beräkning av index har legat till grund en undersökning av huru
smältverkets vid Rönnskär kostnader äro ungefärligen sammansatta.
Enligt § 5 i gällande legodriftsavtal skola kostnaderna för konstruktionsarbeten,
vilka utföras av bolaget för Iegodriften, beräknas efter Svenska
teknologföreningens normer. Dessa äro emellertid, framhåller kommerskollegium,
besvärliga att tillämpa i förekommande specialfall och icke särskilt
fördelaktiga för kronan. Ifrågavarande regel har därför i avtalsutkastet
ändrats så, att dylika arbeten skola upptagas till självkostnadspris.
Under g 6 återfinnas bestämmelser rörande den årliga avräkningen med
Bolidens gruvaktiebolag. Bland dessa bestämmelser märkas bl. a. vissa regler
för beräkningen av legodriftens andelar i kostnaderna för bolagets centrala
gruvförvaltning och huvudkontor, i kostnaderna för bolagets försäljningskontor
i Boliden samt i övriga försäljningskostnader. I avtalsutkastet
har under punkt II b) till dessa regler fogats en bestämmelse, innebärande
att ifrågavarande andelar må, efter särskild överenskommelse, upptagas
i avräkningen till viss fastställd procent av nedlagda drift- och anläggningskostnader
respektive — i fråga om legodriftens andel i försäljningskontorskostnaderna
— av fakturavärdet av sådana produkter, som
bolaget försäljer för kronans räkning. Vid tillämpning av detta tillägg, som
bolaget föreslagit för att kunna förenkla avräkningsförfarandet, skulle enligt
kollegium fördelar vinnas i fråga om genomförandet och kontrollen av
avräkningen. Kollegium förklarar sig vilja framdeles — för den händelse
kollegii förslag till nytt avtal skulle gillas — till Kungl. Maj:ts prövning
framlägga förslag angående tillämpningen av ifrågavarande tillägg.
I § 6 punkt II c) av gällande legodriftsavtal finnes en bestämmelse att
för Iegodriften avsett, i bolagets centralförråd befintligt material skall vid
beräkning av viss bolaget tillkommande räntegottgörelse anses ha ett värde
av 500 000 kronor. Denna har föreslagits skola utgå. Kommerskollegium
framhåller, att lagerhållningen numera icke torde behöva vara fullt så stor
som tidigare och att den i varje fall torde komma att minskas mot slutet
av Iegodriften.
Såsom framgår av § 6 punkt II d) i avtalsutkastet har bolagets ersättning
för omhänderhavandet av Iegodriften föreslagits till 10 % av det på visst
sätt beräknade driftsöverskottet. Motsvarande ersättning är i gällande legodrittsavtal
fastställd till 15 %. Enligt kommerskollegium har minskningen
ansetts motiverad av de i g 4 av avtalsutkastet föreslagna nya principerna
för beräkning av värdet av de malmprodukter som levererats till bolaget.
Enligt § 10 i avtalsutkastet skall bolaget ha företrädesrätt, icke blott —
såsom stadgats i gällande avtal — till att på arrende övertaga legodriftsgruvorna,
utan även till fortsatt legodrift vid gruvorna. Denna företrädesrätt
Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 13
är emellertid betingad av att enighet vinnes om villkoren för ett nytt avtalsförhållande.
Kommerskollegium har undersökt, huru de föreslagna bestämmelserna
skulle ha verkat i ekonomiskt avseende, om de tillämpats på legodriften i
Adakfältet under åren 1946—1948. Undersökningen har visat, framhåller
kollegium, att kronan tillkommande driftsöverskott skulle ha ställt sig obetydligt
större än det till kronan enligt gällande legodriftsavtal inbetalda beloppet,
som uppgått till omkring 3 009 000 kronor. Statens merinkomst skulle
enligt kollegii beräkningar ha utgjort ea 6 000 kixmor för alla tre åren
tillsammans.
Slutligen erinrar kommerskollegium om att Bolidens gruvaktiebolag genom
särskilt avtal (se Bilaga B) till kronan för den tid löpande legodriftsavtal
omfattar upplåtit bolaget tillhöriga andelar i vissa utmål i Adakfältet.
Kollegium föreslår att avtalet i fråga förnyas och därvid får samma giltighetstid
som det blivande legodriftsavtalet.
Kommerskollegium hemställer om bemyndigande att för Kungl. Maj :t
och kronan med Bolidens gruvaktiebolag träffa avtal om dels legodrift, dels
ock upplåtelse till kronan av bolagets andelar i utmål i Adakfältet på i huvudsak
de föreslagna villkoren.
Över framställningen ha infordrade yttranden avgivits av statskontoret
och Sveriges geologiska undersökning. Statskontoret anför.
Legodriften av de förhållandevis värdefulla, kronan tillhöriga gruvorna i
Adakfältet har icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för statsverket.
Även med ett förhållandevis högt kopparpris kan nämligen denna icke beräknas
lämna något överskott, sedan statsverkets kapitalkostnader blivit
täckta. Det oaktat anser sig statskontoret icke nu kunna förorda övergång
till annan driftsform, enär inom tio år fältet beräknas vara utbrutet. Ämbetsverket
tillstyrker därför, att nytt avtal träffas med Bolidens gruvaktiebolag
om legodrift av gruvorna under den återstående tioårsperioden. Följdverkningarna
för staten av de nya bestämmelserna i det föreliggande avtalsförslaget
äro för en icke fackkunnig myndighet mycket svåra att överblicka.
Statskontoret nödgas förutsätta, att de statliga förhandlarna uppnått de
bästa villkor, som i nuvarande läge kunna erhållas av gruvaktiebolaget.
Sveriges geologiska undersökning har i sitt remissvar anfört, att från dess
sida anledning icke finnes till någon erinran mot kommerskollegii förslag.
Ytterligare investeringar i samband med legodriften.
Till fullgörande av statsverkets skyldighet enligt legodriftsavtalen att tillhandahålla
bolaget medel för anläggningar och tillredningsarbeten för malmbrytningen
samt för anskaffande av vissa maskiner in. in. har riksdagen
anvisat anslag å sammanlagt 14 126 500 kronor. De särskilda anslagsbeloppen
framgå av följande uppställning.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
Budgetår
Proposition nr
Riksdagens
skrivelse nr
Anslag
*2 000 000
1940/41
1941/42
1942/43
1943/44
1945/46
1946/47
119/1942
119/1942
295/1943
229/1945
311/1946
128/1947
128/1947
160/1948
2/1949,
77/1940 u
253/1942
253/1942
344/1943
459/1945
524/1946
380/1947
380/1947
251/1948
28/1949
96/1940 u
2500 000
3 000 000
5 400 000
300 000
*634 000
2250 000
500 000
672 500
2270 000
1947/48
1948/49
1949/50
bil. 17, p. 2
1/1949,
bil. 31, p. 3
30/1949
600 000
Summa kronor 14 126 500
Dessutom har under tionde huvudtiteln för budgetåret 1948/49 (prop.
160/1948, r. skr. 251/1948) anvisats ett reservationsanslag å 30 000 kronor
att användas till bidrag till vatten- och avloppsledningar i den privata bebyggelsen
Björldand i närheten av Adakfältet.
Rörande frågan om anvisning av ytterligare medel för tillredningsarbeten
i Adaktältet m. m. må först nämnas, att kommerskollegium i skrivelse den
19 november 1948 begärde anslag å sammanlagt 1 270 000 kronor till investeringar
i nämnda gruvfält. Av ifrågavarande belopp skulle enligt skrivelsen
175 000 kronor användas för tillredningsarbeten i Adakgruvan och
t 017 000 kronor för tillredningsarbeten i Lindsköldsgruvan. Kollegium
framhöll, att för uttagande av återstående kända kopparmalmskvantiteter i
dessa gruvor inga ytterligare investeringar av liknande natur torde erfordras
annat än om en höjning av löne- och prisnivån skulle nödvändiggöra ny
omprövning av kostnadskalkylerna. Av det begärda anslaget avsågos i övrigt
21 000 kronor till anskaffning av vissa reservmaskiner och återstoden, eller
57 000 kronor, till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar och
kompletteringar för driften i Adakfältet. På därom av Kungl. Maj :t i anledning
av skrivelsen framställda förslag anvisade riksdagen — såsom framgår
av den förut åberopade uppställningen — år 1949 dels å tilläggsstat It
till riksstaten för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag å 270 000 kronor
(skr. nr 28), dels ock för budgetåret 1949/50 ett investeringsanslag å
600 000 kronor (skr. nr 30). Dessa anslag å sammanlagt 870 000 kronor
skulle enligt kollegii beräkningar motsvara medelsbehovet under nyssnämnda
budgetår för ifrågavarande arbeten m. m. Beträffande medelsanvisningen
för arbeten, som låge längre fram i tiden, skulle kollegium senare vid lämplig
tidpunkt inkomma med förslag. För närmare kännedom om innehållet i
kollegii skrivelse och om de skäl, som åberopats för den av Kungl. Maj :t 1
1 Anvisat å tilläggsstat I.
Kungi. Maj:ts proposition nr 135.
15
föreslagna medelsanvisningen, torde få hänvisas till 1949 års statsverksproposition
(bil. 31, punkt 3).
I sin skrivelse den 16 september 1949 har kommerskollegium hemställt
om ytterligare anslag för ifrågavarande tillredningsarbeten i Adak- och
Lindsköldsgruvorna samt för vissa andra ändamål i samband med driften
vid Adakfältet. Kollegium anför, att någon justering av tidigare beräkningar
beträffande kostnaderna för tillredningsarbetena m. in. icke befunnits
påkallad. Då av det för ändamålet begärda anslaget å 1 270 000 kronor
tidigare anvisats ett belopp av 870 000 kronor, skulle sålunda nu erfordras
ett anslag å 400 000 kronor. På grund av föreläggande av vederbörande länsstyrelse
ha emellertid, framhåller kollegium, av det belopp om 57 000 kronor,
som avsetts till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar och
kompletteringar, ca 40 000 kronor redan måst reserveras för utförande av
skyddsrum vid Adakfältet. Av anslagsposten i fråga äro sålunda för närvarande
endast omkring 17 000 kronor disponibla. Detta belopp anser kollegium
vara för litet i förhållande till de behov, varmed man bör räkna. Kollegium
hemställer därför, att ytterligare 46 325 kronor anvisas till oförutsedda
smärre anläggningar, nyanskaffningar och kompletteringar för legodriften.
Vidare anhåller kollegium, att medel måtte anvisas till anskaffning av
viss ny utrustning för anläggningarna vid Adakfältet, nämligen en spårvåg
att användas under jord i Adakgruvan och en reservtrumma till sligtorkningsanläggningen.
Kostnaderna härför beräknas till 12 000 respektive 8 000
kronor.
Kommerskollegium anmäler samtidigt, att det av 1948 års riksdag anvisade
anslaget å 672 500 kronor, vilket avsåg tillredningsarbeten i Adakgruvan,
uppförande och kompletteringar av arbetarbostäder samt anskaffningav
vissa maskiner in. in., visat sig otillräckligt. Bristen beräknas uppgå till
70 658 kronor 75 öre. Härav belöpa sig enligt kollegium 33 000 kronor på de
egentliga tillredningsarbetena under jord, vilka blivit mera omfattande och
svårare än förutsatt, 27 900 kronor på arbetarbostäderna samt 9 758 kronor
75 öre på övriga objekt. Däremot förutses ett överskott, uppgående till
41 650 kronor, å de av 1947 års riksdag anvisade anslagen om tillhopa
750 000 kronor, vilka gällde förberedande arbeten i Lindsköldsgruvan m. in.
Vidare beräknar kollegium, att av ett belopp om 52 500 kronor, som Kungl.
Maj :t med stöd av särskilt bemyndigande av 1949 års riksdag (skr. nr 30)
ställt till förfogande för inredning och utrustning av vissa byggnader i Adakfältet
och som skolat bestridas av tidigare anvisade anslagsmedel, 5 335
kronor 39 öre icke behöva tagas i anspråk. Under förutsättning att besparingarna
få avräknas mot förenämnda brist, skulle för att helt täcka denna
ytterligare erfordras ett belopp av (70 658: 75 — 41 650:-- 5 335: 39 =)
i runt tal 23 675 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommerskollegium,
att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. in.
för budgetåret 1950/51 måtte anvisas ett investeringsanslag av (400 000 +
46 325 + 12 000 -f 8 000 + 23 675 ==) 490 000 kronor.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
Departementschefen.
Mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt Bolidens
gruvaktiebolag träffades i slulet av år 1940 en överenskommelse, enligt
vilken bolaget skulle ombesörja brytning, transport och anrikning av malm
vid vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter i Bjurfors-, Rävliden- och Adaklälten
inom Västerbottens län. Avsikten var att genom utnyttjande av
nämnda gruvfyndigheter förbättra landets försörjning med metaller, särskilt
koppar. Ifrågavarande överenskommelse — det första s. k. legodriftsavtalet
— gällde för åren 1941—1945.
Efter förslag av särskilda utredningsmän träffade staten år 1945 med bolaget
nytt avtal angående utnyttjandet efter nämnda år av ifrågavarande
malmtillgångar. Avtalet innebar, att legodriften inom Rävliden- och Adaklälten
— malmtillgångarna i Bjurforsfältet hade uttömts under den första
avtalsperioden — skulle fortsätta till och med år 1950 efter i stort sett
samma riktlinjer som tidigare.
Genom beslut den 4 mars 1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium
att med biträde av vissa sakkunniga verkställa utredning och avgiva
förslag rörande det fortsatta utnyttjandet av ifrågavarande gruvfyndigheter
och att i sådant syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet.
Kommerskollegium har nu inkommit med ett förslag, som går ut på
att nytt avtal skulle träffas med bolaget angående fortsatt legodrift inom
Adakfältet; gruvdriften inom Rävlidenfältet, vars tillgångar av brytvärda
kopparmalmer beräknas bli uttömda under loppet av innevarande år, skulle
däremot nedläggas.
Såsom framgår av den vid kommerskollegii förslag fogade redogörelsen
har legodriften inom de berörda gruvfälten under den gångna tiden lämnat
icke oväsentliga tillskott till landets försörjning med koppar. För åren 1941
—1948 lämnas i redogörelsen definitiva uppgifter, enligt vilka mängden färdig
metall, som utvunnits ur malmprodukter från legodriftsgruvorna, beräknas
ha utgjort sammanlagt 22 823 ton koppar, 19 052 kg silver och 194
kg guld. Enligt under hand meddelade preliminära uppgifter beräknas produktionsresultatet
av legodriften under år 1949 till 4 491 ton koppar, 2 739
kg silver och 47 kg guld. Under hela legodriftstiden ha därjämte erhållits
vissa kvantiteter zinkslig och kisslig.
I fråga om betingelserna för det fortsatta utnyttjandet av malmfyndigheterna
inom legodriftsfälten framhåller kommerskollegium, att de för närvarande
brutna tillgångarna av kopparmalm i Rävlidengruvan beräknas bli
helt uttömda under loppet av år 1950. I gruvan kvarstå därefter enligt kollegium
dels vissa zinkblymalmer och dels ytterligare kopparmalm på jämförelsevis
stort djup. För zinkblymalmernas tillvaratagande saknas emellertid
för närvarande nödiga anordningar och kollegium anser det med hänsyn
till den förhållandevis ringa malmbasen icke ekonomiskt motiverat att
dylika utföras på kronans bekostnad. Huruvida den återstående kopparmalmen
kan tillgodogöras i kommersiell drift är ännu icke klarlagt. Det eko
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 135.
17
nomiska utfallet av legodriften vid gruvan har icke varit sådant att mera
ingående undersökningar ansetts motiverade.
Med hänsyn till nu nämnda förhållanden anser jag i likhet med kommerskollegium,
att driften vid Rävlidengruvan bör nedläggas, när den hittills
brutna kopparmalmen blivit uttagen. Jag förutsätter emellertid, att
kollegium i framtiden har sin uppmärksamhet riktad på eventuella möjligheter
att utnyttja de återstående malmtillgångarna i gruvan.
Adakfältet omfattar de förnämsta av de malmfyndigheter, som hittills
berörts av legodriften. De återstående malmtillgångarna inom Adakfältet
kunna enligt kollegium vid ingången av år 1949 beräknas ha uppgått till i
runt tal 1 500 000 ton. Om gruvdriften inom Adakfältet får fortsätta, kommer
därstädes att kunna brytas högst omkring 175 000 ton malm årligen,
vilken kvantitet svarar mot anrikningsverkets kapacitet. Enligt vad jag inhämtat
har malmfångsten de senaste åren — sedan 1946 — hållit sig i närheten
av denna siffra. Den ur malmprodukterna från fältet utvinnbara
mängden metallisk koppar beräknas under samma tid ha något överstigit
3 000 ton per år. Åtminstone för de närmaste åren bör man enligt kollegium
kunna påräkna en årlig malmbrytning —■ och därmed kopparproduktion —
av nu nämnda storleksordning.
Den svenska kopparproduktionen är icke större än att vårt land för sin
försörjning med koppar blir beroende av importen från skilda länder.
Möjligheterna till import äro emellertid ännu så pass ovissa, att enligt min
mening landets egna tillgångar av kopparmalm böra utnyttjas i så stor
utsträckning som möjligt. Jag anser sålunda önskvärt, att gruvdriften i
Adakfältet fortsättes och upprätthålles i den omfattning, som fyndigheternas
beskaffenhet och anläggningarnas produktionskapacitet kunna tillåta.
Som statskontoret framhåller i sitt remissyttrande har legodriften av
statens gruvor i Adakfältet icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för
statsverket. Statskontoret anför, att driften även vid ett förhållandevis högt
kopparpris icke kan beräknas lämna något överskott, sedan statsverkets kapitalkostnader
blivit täckta. Det är icke ens säkert, att full täckning kommer
att erhållas för ifrågavarande kapitalkostnader. Det i anläggningar
in. in. inom Adakfältet nedlagda kapitalet beräknas av kommerskollegium
komma att uppgå till sammanlagt omkring 12 500 000 kronor. Legodriften
inom fältet har för tiden till och med år 1948 lämnat överskott om sammanlagt
ca 3 000 000 kronor. Återstående i gruvdriften investerat kapital utgör
sålunda omkring 9 500 000 kronor. På grundval av det överskott å legodriften,
som uppkom år 1948, kunde man visserligen antaga, att det återstående
kapitalet skulle bli slutamorterat under loppet av sex år, räknat från och
med år 1949. Frågan om detta antagande är riktigt står emellertid i sammanhang
med världsmarknadspriset på koppar, vilket brukar vara underkastat
avsevärda fluktuationer. De år 1948 och 1949 tämligen höga kopparpriserna
kunna givetvis sjunka. I sådant fall skulle utsikterna till full täckning
av kapitalkostnaderna för Adakfältet, i vilka utom amortering även
bör medräknas ränta å legodriftskapitalet, te sig mindre gynnsamma.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 135.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
Oavsett det nu sagda är det emellertid uppenbart, att icke obetydliga bidrag
till amortering av legodriftskapitalet kunna förutses, därest driften i Adakfältet
får fortsätta. Skulle däremot driften nu nedläggas, finge en stor del
av kapitalet anses förlorad. Det ekonomiska resultatet av kopparproduktionen
bör f. ö. också ses i belysning av det förut antydda förhållandet att
det i Adakfältet nedlagda kapitalet delvis tillskjutits under en tid, då vårt
land var nödsakat att till priset även av mycket dryga kostnader säkra sin
kopparf örsör j ning.
Kommerskollegium har utgått från, att malmfyndigheterna i Adakfältet
även i fortsättningen skola utnyttjas genom legodrift i det nuvarande legodriftsavtalets
bemärkelse. Det har icke närmare undersökts, huruvida någon
annan driftsform eller form för upplåtelse skulle medföra gynnsammare
resultat för statsverket. Alternativt skulle kunna övervägas gruvdrift
i statens egen regi. Jag vill emellertid erinra om att staten icke förfogar över
anläggningar för malmprodukternas vidare förädling till metaller. Då jag
för närvarande, med hänsyn bl. a. till att Adakfältet beräknas vara utbrutet
inom tio år, icke är beredd att förorda, att staten investerar kapital för
uppförande av dylika anläggningar, och då det vidare måste anses värdefullt
att för gruvfyndigheternas utnyttjande få anlita bolagets erfarenheter
och produktionsresurser på såväl gruvdriftens som malmförädlingens
område, kan jag i likhet med statskontoret icke förorda övergång till någon
ny driftsform. Jag tillstyrker sålunda, att nytt avtal om fortsatt legodrift
i Adakfältet träffas med bolaget.
Det av kommerskollegium framlagda utkastet till nytt legodriftsavtal uppvisar,
jämfört med det nu gällande avtalet, åtskilliga skiljaktigheter. I flera
fall ha dessa, såsom kollegium framhåller, betingats av redaktionella skäl
eller av att driften vid Rävlidenfältet skall nedläggas. Emellertid förekomma
även andra ändringar, vilka äro av mera genomgripande natur och vilka
kunna tänkas medföra ekonomiska konsekvenser för statsverket. Jag -vill i
första hand fästa uppmärksamheten på att i § 4 en ny metod föreslås för
beräkningen av värdet av de till bolaget levererade malmprodukterna. Hittills
har detta värde beräknats såsom skillnaden mellan å ena sidan värdet
av det utvinnbara metallinnehållet i malmprodukterna enligt av bolaget
vid försäljning erhållna^medelnettopriser och å andra sidan bolagets verkliga,
d. v. s. av bokföringen framgående kostnader för utvinning av motsvarande
mängder av respektive metaller. Kollegium föreslår nu i förenklingssyfte,
att värdet å malmen i fortsättningen skall beräknas med anlitande
av vissa formler, vilka uppgivas vara allmänt i bruk vid malmköp. Då formlerna
icke synas innebära någon principiell förändring av beräkningssättet,
finner jag i och för sig icke anledning till erinran mot detta förslag. I formlerna
ingå emellertid vissa s. k. smältavdrag, vilka avses motsvara bolagets
kostnader för utvinning av metall ur malmprodukterna och vilka vanligen
bruka fastställas genom årliga förhandlingar mellan säljare och köpare. Enligt
avtalsutkastet skulle dessa smältavdrag i här förevarande fall beräknas
för kalenderår enligt ett för ändamålet konstruerat indexförfarande, varvid
man till grund för beräkningen skulle lägga vissa, i avtalet fastställda
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
19
smältavdrag, avseende år 1948. För närmare kännedom om förfarandet torde
jag få hänvisa till § 4 i avtalsutkastet. Till skillnad från den hittills använda
beräkningsmetoden synes den nu föreslagna innebära att man vid
uppskattningen av bolagets förädlingskostnader binder sig för en viss i avtalet
angiven procentuell fördelning av totalkostnaderna på olika slag av
produktionsmedel, nämligen arbetskraft, industriförnödenheter, bränsle och
övrigt. I betraktande av möjligheterna till framtida tekniska förbättringar
och rationaliseringsåtgärder, varigenom ifrågavarande kostnadsfördelning
i verkligheten kan komma att förändras på ett ur kostnadssynpunkt fördelaktigt
sätt, kunna betänkligheter anföras mot ett dylikt förfarande. Emellertid
har, efter vad jag inhämtat, i samband med avtalsförhandlingarna
hänsyn i viss utsträckning tagits till möjligheterna till tekniska framsteg
och rationaliseringsåtgärder. Vidare har föreslagits att bolagets andel i driftsöverskottet
från legodriftsgruvorna skall nedsättas från nuvarande 15 % till
10 %. Enligt en av kommerskollegium verkställd beräkning skulle, därest
bestämmelserna i avtalsutkastet hade tillämpats på legodriften under åren
1946—1948, staten ha åtnjutit en merinkomst av 6 000 kronor för alla tre
åren tillsammans i förhållande till det verkliga, till staten inlevererade överskottet
för nämnda år. De nya bestämmelserna synas sålunda icke innebära
någon väsentlig förändring av de ekonomiska villkoren för legodriften. Med
hänsyn till samtliga nu anförda omständigheter kan jag tillstyrka att det
nyssnämnda beräkningsförfarandet fastställes, särskilt som det enligt kollegium
väntas medföra en väsentlig förenkling av kontrollen och den årliga
avräkningen i samband med legodriften.
Bland de i § 6 av avtalsutkastet intagna bestämmelserna rörande den
årliga avräkningen med bolaget återfinnas vissa regler för beräkningen av
legodriftens andelar av kostnader, som äro gemensamma för flera avdelningar
inom bolaget. Enligt avtalsutkastet [§ 6 II b) andra stycket] skola
de allmänna omkostnaderna i Boliden fördelas på vissa, icke närmare angivna
avdelningar. Jag anser önskvärt, att denna bestämmelse förtydligas
på lämpligt sätt, så att klarhet vinnes om vilka avdelningar som anses
skola medtagas vid kostnadsfördelningen. Förtydligandet torde kunna ske
utan ändring av avtalets lydelse genom tilläggsöverenskommelse i samband
med undertecknandet av avtalet.
Det i § 6 II b) intagna tillägget, enligt vilket legodriftens andelar i de
gemensamma kostnaderna efter särskild överenskommelse skulle få upptagas
i den årliga avräkningen med vissa fastställda procenttal av nedlagda
drifts- och anläggningskostnader respektive fakturavärdet av de produkter,
som av bolaget försäljas för kronans räkning, synes motiverat huvudsakligen
av förenklingsskäl. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter
särskild framställning av kommerskollegium pröva i vad mån och på vilka
villkor ifrågavarande tilläggsbestämmelse skall tillämpas.
Det nya legodriftsavtalet har av kommerskollegium föreslagits skola träffas
för en tid av tio år. De förut ingångna legodriftsavtalen ha båda haft
en giltighetstid av endast fem år. Ehuru icke oväsentliga förändringar föreslagits
i det framlagda avtalsutkastet, vilkas ekonomiska konsekvenser ej
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
med full säkerhet kunna förutses, finner jag övervägande skäl tala för den
längre avtalsperioden, som ungefärligen motsvarar den antagliga återstående
brytningstiden för Adakfältet. I detta sammanhang vill jag även erinra om
bolagets i § 7 stadgade skyldighet att efter sex. månader från det skriftlig
anmodan därom erhållits upphöra med legodriften, om det är uppenbart
att denna kommer att uppvisa underskott enligt avtalet.
Då jag icke i övrigt har något att erinra mot de i avtalsutkastet föreslagna
bestämmelserna, kan jag förorda, att nytt legodriftsavtal träffas i
huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Jämväl det nu gällande avtalet
om upplåtelse till kronan av bolaget tillhöriga andelar i Adakfältet
torde i enlighet med kollegii förslag böra förnyas för samma tid som legodriftsavtalet.
Med hänsyn till legodriftens betydelse och omfattning torde
emellertid, innan de nya avtalen träffas, riksdagens yttrande i ärendet böra
inhämtas.
Beträffande frågan om anvisning av ytterligare medel till investeringar
i gruvanläggningarna i Adakfältet vill jag först erinra om att kommerskollegium
i skrivelse den 19 november 1948 begärde 1 270 000 kronor till vissa
tillredningsarbeten i Adakfältet in. m. Efter förslag av Kungl. Maj :t i föregående
års statsverksproposition anvisade riksdagen anslag å sammanlagt
870 000 kronor, vilket belopp enligt kollegium skulle vara tillräckligt för att
täcka kostnaderna för ifrågavarande tillredningsarbeten in. in. under budgetåren
1948/49 och 1949/50. Kollegium har nu efter kontrollräkning av
medelsbehovet anhållit, att återstående belopp av 400 000 kronor måtte anvisas
för det i berörda skrivelse avsedda ändamålet. Då jag, såsom framgår
av vad tidigare anförts, förutsätter, att legodriften inom Adakfältet kommer
att fortgå i samma omfattning som hittills, tillstyrker jag kollegii hemställan.
Likaledes förordar jag, att medel anvisas till anskaffning av en spårvåg
att användas under jord i Adakgruvan och en reservtrumma till sligtorkningsanläggningen,
vilken utrustning är behövlig för gruvdriftens behöriga
gång. Kostnaderna för ifrågavarande materiel beräknas av kollegium
till 12 000 respektive 8 000 kronor.
Vid en industriell rörelse med den omfattning legodriften numera uppnått
torde det icke kunna undvikas, att behov tid efter annan uppstår av
smärre nyanläggningar, nyanskaffningar och kompletteringar, vilka icke
kunnat förutses. För detta ändamål har kommerskollegium i sina beräkningar
av medelsbehovet för legodriften tidigare upptagit ett belopp av
57 000 kronor. Av detta belopp ha 40 000 kronor redan måst tagas i anspråk
för utförande av skyddsrum vid Adakfältet. I fortsättningen skulle sålunda
endast 17 000 kronor kunna disponeras för oförutsedda ändamål. Då jag i
likhet med kollegium finner detta belopp vara för litet i förhållande till de
behov, varmed man bör räkna, biträder jag kollegii hemställan om anvisande
av ytterligare medel till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar
och kompletteringar i samband med legodriften. Jag har icke någon
erinran mot det av kollegium föreslagna beloppet, 46 325 kronor.
Kommerskollegium har vidare anmält att det av 1948 års riksdag för till -
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
21
redningsarbeten i Adakgruvan m. m. anvisade anslaget å 672 500 kronor
visat sig otillräckligt. För att täcka den uppkomna bristen, vilken beräknas
uppgå till 70 658 kronor 75 öre, anhåller kollegium dels om ytterligare anslag
å 23 675 kronor, dels att få använda Aussa besparingar om sammanlagt
ca 46 985 kronor, som uppstått å andra förut anvisade anslag. Vad först
angår det begärda ytterligare anslaget å 23 675 kronor till täckande av en
del av den uppkomna bristen finner jag mig kunna tillstyrka detsamma.
Det sammanlagda nu erforderliga beloppet för ytterligare investeringar i
gruvanläggningarna vid Adakfältet uppgår sålunda enligt kommerskollegii
beräkningar till (400 000 + 12 000 + 8 000 -f 46 325 + 23 675 =) 490 000
kronor.
Den återstående delen av nyssnämnda brist eller ca 46 985 kronor torde i
enlighet med kommerskollegii förslag lämpligen böra täckas av medel, a41-ka för andra ändamål anvisats under investeringsanslaget till utbyggnad
av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. och å vilka överskott
uppkommit.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
dels inhämta riksdagens yttrande över föreliggande utkast
till avtal rörande legodrift av vissa gruvor i Västerbottens
län;
dels ock föreslå riksdagen att
till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag
till statsverket, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 490 000 kronor; samt
godkänna vad jag förordat i fråga om dispositionen av
vissa medel under investeringsanslaget till Utbyggnad av
staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ingvar J.son Rörs.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 135.
Bilaga A.
Avtal
mellan Kungl. Kommerskollegium för Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan,
samt Bolidens Gruvaktiebolag, å andra sidan, rörande legodrift av vissa
gruvor i Västerbottens län.
§ I
Kronan
överlåter åt bolaget att intill utgången av år 1950 med ensamrätt
verkställa brytning i kronan tillhöriga och till kronan upplåtna malmfyndigheter
inom följande utmål i Västerbottens län, nämligen
inom Adakfältet i Malå socken: Adakgruvan nr 2, Adakgruvan nr
3, Adakgruvan nr 3 A och Adakgruvan nr 3 B. Adakgruvan nr 20, Adakgruvan
nr 22, Adakgruvan nr 31, Adakgruvan nr 34, Adakgruvan nr 35, Kuorbevaregruvan
nr 15, Kuorbevaregruvan nr 15 a, Kuorbevaregruvan nr 15 b
och Kuorbevaregruvan nr 15 c samt
inom Rävlidenfältet i Lycksele socken: Rävliden nr 2, Rävliden nr
3, Rävliden nr 4, Rävliden nr 5 och Rävliden nr 6.
§ 2.
Bolaget åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava brytning,
transport och anrikning av malmen från ovannämnda gruvor. Ifrågavarande
malmbrytning, transport och anrikning kallas här nedan gemensamt legodriften.
Behövlig anrikning av malm från Rävlidenfältet skall — i den utsträckning
så befinnes möjligt — ske i bolagets anrikningsverk i Kristineberg, dock icke
utan bolagets medgivande i större omfattning än per år 55 000 ton malm av
ungefär hittillsvarande sammansättning och typ. Bolaget skall emellertid endast
vara skyldigt att i anrikningsverket av ifrågavarande malm framställa
andra sliger än hittills, därest kronan ersätter bolaget av sådan framställning
föranledda kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar. Anrikningen
skall ske enligt de planer för anrikningsverkets drift, vilka bolaget årligen
uppgör under hänsynstagande till, bland annat, att nyss angivna maximikvantitet
malm, fördelad över året, tillföres det för Rävlidenmalmen avsedda
störtschaktet i Kristineberg.
Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till de
kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften ävensom för
behövliga upplag och ledningar i anledning av densamma. I den mån dispositionsrätt
till av andra ägda markområden erfordras, har kronan att träffa
avtal därom.
Skulle nyanläggningar och nyanskaffningar för legodriften erfordras vid
gruvorna i Adakfältet och Rävlidenfältet, skall bolaget ombesörja dessa på
kronans bekostnad.
Såsom nyanläggningar och nyanskaffningar skola räknas:
1) byggnader, maskiner och inventarier,
2) tillredningar i dagen, såsom röjningar, planeringar, dräneringar, vägar,
ledningar och avfallsanläggningar,
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
23
3) tillredningar under jord utanför malmen, såsom jordavrymning, centralschaktanläggning
och kommunikationsorter,
4) undersökningar med undantag av sådana undersökningar, som äro direkt
föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.
Bolaget har att i samråd med kommerskollegium uppgöra planer för legodriftens
ordnande på ett rationellt sätt ävensom för erforderliga nyanläggningar
och nyanskaffningar.
§ 3.
Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställda kopparsliger
ävensom kopparstyckeinalm — om sådan tillgodogöres — övertagas av bolaget
för vidare bearbetning i bolagets verk å Rönnskär (Rönnskär sverken),
i den mån som verken äro inrättade härför och i den omfattning kapaciteten
vid förfogbara tillgångar på stenkol och övriga förbrukningsartiklar det tilllåter.
Därest annan slig eller annan styckemalm än förut nämnts framställts,
skall mellan kommerskollegium och bolaget träffas särskild överenskommelse
om huruvida jämväl dylik slig eller malm skall övertagas av bolaget.
För sliger och styckemalm från legodriften, som sålunda av bolaget övertagas
och förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.
Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, vilka produkter icke bearbetas
vid Rönnskärs verken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas
till försäljning på enligt bolagets bedömande bästa erhållbara villkor. Dessa
villkor skola före försäljningarnas genomförande prövas av kommerskollegium,
som har att inom av bolaget begärd erforderlig tid meddela, huruvida
villkoren godkännas. Godkännas icke försäljningsvillkoren, skall kommerskollegium
meddela bolaget, hur med malmprodukterna skall förfaras.
§ 4.
Kopparslig och kopparstyckeinalm, som levererats till Rönnskärsverken,
värdesättes räknat vid verken enligt följande grunder:
a) Sligens och styckemalmens kopparinnehåll, minskat med 13 kg per ton,
värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår, då sligen
respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av elektrolytkoppar,
räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
b) Sligens och styckemalmens silverinnehåll, minskat med 31,i gram per
lön, värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår,
då sligen respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av silver,
räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
c) Sligens och styckemalmens guldinnehåll, minskat med 1 gram per ton,
värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår, då sligen
respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av guld, räknat
fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
d) Från summan av de enligt a), b) och c) beräknade metallvärdena avdragas
kostnaderna för sligens och malmens upparbetning (inklusive provtagning
och analysering) till kaltoder och gjutning till wirebars, i den mån
sådan omgjutning kräves, samt för ädelmetallernas framställning, allt enligt
årets medelkostnad vid bolagets verk, ävensom för erforderliga transporter
av metallerna. Härvid iakttages, att kostnaderna för röstning (inklusive
infrakt och bäddning) fördelas lika per ton behandlade malmprodukter,
skärstenssmältning räknas per ton behandlade malmprodukter efter genomsnittskostnaden
för dylik smältning i därför använda ugnar, konvertering
och raffinering av koppar med därtill hörande omsmältning räknas efter
kopparinnehållet i behandlade malmprodukter, framställning av silver och
guld räknas efter malmprodukternas innehåll av dessa metaller.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
I framställningskostnaden inräknas en proportionell andel i dels Rönnskärsverkens
administrations- och allmänna kostnader, inklusive försäkringar,
fastighetsskatter, räntor och normala avskrivningar, dels bolagets huvudkontors
kostnader, likaledes inklusive försäkringar, fastighetsskatter,
räntor och normala avskrivningar. Avskrivningarna beträffande Rönnskärsverken
av redan befintliga och eventuellt tillkommande anläggningar med
ugnar och maskiner, som direkt tagas i anspråk för här ifrågavarande malmers
behandling, utgår med 5 procent per år av ursprungliga anskaffningskostnaden,
och ränta skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnad.
De den 1 januari 1944 befintliga, här avsedda anläggningar
äro angivna i bilaga 1.
Rönnskärsverkens i föregående stycke omförmälda kostnader fördelas —
i den mån fördelning skall ske — på bolagets huvudkontor samt på avdelningarna
inom verken, inklusive verkens centralförvaltning, efter följande
fördelningsgrunder:
1) kostnader för industriområde, samhälle och underhåll av byggnader,
sjukvård, säkerhetstjänst och liknande efter antalet anställda;
2) kostnader för luftskydd och luftvärn efter anskaffningsvärde för byggnader,
maskiner och inventarier;
3) kostnader för avskrivningar, räntor, fastighetsskatter, konsultationer,
förenings- och försäkringsavgifter, resor och skjutsar, kontor (inklusive förvaltningspersonal),
brukshotell och diverse kostnader efter de på respektive
verk inom Rönnskärsverken nedlagda kostnaderna.
Centralförvaltningens andelar enligt 1) och 2) fördelas på Rönnskärsverkens
övriga avdelningar i förhållande till nedlagda kostnader.
De på avdelningen kopparverket enligt ovan angivna fördelningsgrunder
fallande andelarna fördelas på kopparverkets underavdelningar i förhållande
till dessas arbetarantal, varefter produkter från legodriften deltaga i respektive
underavdelningars andelar enligt i denna paragraf angivna fördelningsgrunder,
d. v. s. beträffande underavdelningen för röstning i förhållande
till kvantitet behandlade malmprodukter o. s. v.
Huvudkontorets kostnader fördelas på olika avdelningar av Rönnskärsverken,
exklusive centralförvaltningen, och övriga avdelningar inom bolaget,
exklusive centralförvaltningen i Boliden och försäljningskontoren, samt legodriftsgruvorna
i förhållande till nedlagda kostnader, varefter den på kopparverket
fallande andelen vidarefördelas enligt samma principer, som angivits
för Rönnskärsverkens centralförvaltnings kostnader enligt ovan.
Därest även annan från de upplåtna gruvorna erhållen malmprodukt än
kopparslig och kopparstyckemalm —- exempelvis zinkmalm och blymalm —
skulle komma att förädlas i Rönnskärsverken, skall sådan malmprodukt
värdesättas enligt motsvarande grunder, som enligt ovan gälla för kopparmalmen.
§ 5.
a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för nyanläggningar
och nyanskaffningar ävensom för av bolaget för ifrågavarande nyanläggningar
utförda konstruktionsarbeten å bolagets konstruktionskontor, vilka
kostnader upptagas efter Svenska teknologföreningens normer, betalar kronan
till bolaget efter rekvisition, dock att mellan kommerskollegium och bolaget
kan träffas överenskommelse, att bolaget skall förskottera kostnaden
för viss eller vissa dylika nyanläggningar och nyanskaffningar. Har dylik
förskottering skett, skall bolaget vara berättigat att å sålunda utlagda belopp
erhålla ränta efter 4 procent per år intill dess betalning sker.
Kunrjl. Maj:ts proposition nr 135.
25
b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodriften
med tillhörande transporter förskotteras av bolaget. Å dylika förskott
utgår icke ränta.
§ 6.
Senast sex veckor efter utgången av varje kalendermånad skall bolaget till
kommerskollegium avgiva rapport över verksamheten under kalendermånaden
med uppgift på för kronan havda utgifter dels för nyanläggningar och
nyanskaffningar och dels för legodriften, jämte approximativ beräkning av
de under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3 och 4
här ovan.
Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande
år av bolaget till kommerskollegium definitiv avräkning för kalenderåret
upptagande
I. å ena sidan
a) de av kronan enligt § 5 a) tillhandahållna medlen,
b) värdet jämlikt § 4 av alla under året till Rönnskärsverken levererade
malmprodukter liksom värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av
dem under året betalade malmprodukter;
II. å andra sidan
a) samtliga de nyanläggnings- och nyanskaffningskostnader samt konstruktionskostnader,
som kronan jämlikt § 2 har att bestrida,
b) samtliga legodriftskostnader, i vilka skola inräknas andelar i följande
kostnader, nämligen omkostnaderna i Kristineberg, kostnaderna för centrala
gruvförvaltningen i Boliden och huvudkontoret samt bolagets försäljningskostnader.
För den anrikning, som sker i bolagets kross- och anrikningsverk i Kristineberg,
skall legodriften debiteras kostnaderna, inklusive så stor andel i på
detta kross- och anrikningsverk belöpande omkostnader, som motsvarar
förhållandet mellan mängden i detta verk behandlat rågods från ifrågavarande
gruvfält och den i samma verk totalt behandlade rågodsmängden. I
omkostnaderna skola inräknas förvaltningskostnader, fastighetsskatter, räntor
och normala avskrivningar. Förvaltningskostnaderna skola inkludera
andel i huvudkontorets kostnader enligt § 4 näst sista stycket samt andel i
centrala gruvförvaltningens i Boliden kostnader. Avskrivningarna å för anrikning
direkt i anspråk tagna anläggningar skola utgå med 5 procent per
är å ursprungliga anskaffningskostnader, som ej bestritts av kronan. Ränta
skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnader.
Kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden fördelas dels på i
Boliden befintliga avdelningar enligt de i § 4 d) tredje stycket 1) och 2)
angivna normerna, dels på samtliga under gruvförvaltningen hörande avdelningar
och legodriftsgruvorna enligt de i § 4 d) tredje stycket 3) och
fjärde stycket angivna normerna.
Huvudkontorets kostnader fördelas på legodriftsgruvorna efter i § 4 näst
sista stycket angivna grunder.
Bolagets försäljningskostnader fördelas enligt följande fördelningsgrunder,
nämligen:
1) försäljningskostnader (såsom kostnader för lagring, urlastning, frakter
och assuranser), direkt hänförliga till viss försåld produkt eller kvalitet
av produkt och ej avdragna vid fastställandet av priset fob eller f.v.b. Rönnskär
enligt § 4, påföras produkten respektive kvaliteten av produkten.
26
Kungl. Maj.ts proposition m 135.
2) försäljningskontorens kostnader fördelas på samtliga försålda produkter
och kvaliteter av produkter från bolagets olika avdelningar i förhållande
till fakturavärdena.
3) de andelar, som enligt 2) falla på koppar, silver och guld jämte dessa
produkter enligt 1) påförda kostnader, fördelas på kronan och bolaget i
förhållande till mängden enligt detta avtal framställda produkter ur malm
från ifrågavarande gruvor och bolagets övriga produktion.
c) ränta efter 4 procent per år å förrådsmaterial, upplagt för driften vid
legodriftsgruvorna. För denna drift avsett, i bolagets centralförråd befintligt
material skall i detta hänseende beräknas hava ett värde av 500 000 kronor.
d) ersättning för omhänderhavandet av legodriften med 15 procent av den
årliga skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b och c. Skulle
legodriften vid något av gruvfälten utvisa underskott, skall bolagets nyssnämnda
ersättning beräknas endast å överskott vid det andra gruvfältet.
Därest summan av I a och b överstiger summan av II a, b, c och d, inbetalas
skillnaden av bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens
län, och om summan av I a och b understiger summan av II a, b, c och d,
ersättes underskottet inom samma tid av kronan.
§ 7.
Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt
att enligt uppgjorda planer sörja för en rationell gruvbrytning.
Därest det är uppenbart, att legodriften vid ettdera eller båda gruvfälten
kommer att för kommande brytning uppvisa underskott enligt avtalet, äger
kronan bestämma, att brytningen i gruva, för vilken underskott kan antagas
uppstå, skall upphöra intill dess anledning finnes antaga, att legodriften
vid gruvan kan hållas i gång utan att underskott uppstår. Bolaget skall
emellertid ej vara skyldigt upphöra med legodriften, förrän sex månader
förflutit från det bolaget erhållit skriftligt meddelande om att legodriften
skall upphöra.
§ 8.
Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter
och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten
av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport
och anrikning; och skall kronan om anledning till erinringar eventuellt föreligger
utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.
§ 9.
Underlåter bolaget att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och har bolaget
icke inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit rättelse, har kronan
rätt — därest underlåtenhet är av väsentlig betydelse — att uppsäga avtalet
till upphörande 6 månader därefter.
§ 10.
Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt överenskommelsen, skall bolaget
vid upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att på arrende
övertaga de i § 1 angivna gruvorna med för deras bearbetande uppförda anläggningar,
därest kronan då önskar utarrendera dem till något av staten
icke helt ägt företag.
§ 11.
Därest kronan tillhöriga malmfyndigheter inom följande utmål inom
Bjurforsfältet i Norsjö socken, nämligen Bjurfors utmålsgruva nr 1, Bjur
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
27
fors utmålsgruva nr 2, Bjurfors utmålsgruva nr 3 och Örgruvan nr 52, icke
skulle vara utbrutna den 1 januari 1946, skola bestämmelserna i detta avtal
tillämpas jämväl å nämnda malmfyndigheter.
§ 12.
Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda
och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband
skola avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 21 juli 1945.
för Kungl. Maj :t och kronan: för Bolidens gruvaktiebolag:
Harald Carlborg. Erik Bengtson.
C. G. Hindbeck.
Rolf Magreil.
Bilaga 1.
till avtal den 21 juli 1945.
Anläggningar, i vilkas avskrivning och förräntning staten enligt legodrifts
avtal
skall deltaga.
(Anskaffningsvärden per 1/l 1944.)
1. Kopparverket (Kopparmalmbehandling).
Statens andel i annuiteten bestämmes enligt legodriftsavtalets § 4, mom.
d, och utgår på följande anläggningar:
Kronor
Malmupptiningsanläggning ................................ 28 000
Balkbana och malminfraktsanläggning............. 189 000
Infraktsanläggning inkl. transportbanor till bäddningsfickor .. 65 000
Bäddningsfickor ........................................ 1 085 000
Rostugnsanläggningar .................................... 2 342 000
Roterugnsanläggningar ............................. 242 000
Gasreningsanläggningar .................................. 226 000
Flamugnsanläggningar .................................... 1 402 000
Konverteranläggning ...................................... 1 520 000
E.G.R. (för konvertrar) .................................. 830 000
Skorsten ................................................ 535 000
Gaskanaler .............................................. 923 000
Anodugnsanläggningar inkl. skorsten ...................... 245 000
Elektrolytverk .......................................... 1 854 000
Katodugnsanläggning inkl. vedgasgeneratorer................ 169 000
Kronor 11 655 000
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
Bilaga B.
Avtal.
Mellan Kungl. kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt Bolidens
gruvaktiebolag, här nedan kallat bolaget, träffas härmed följande
avtal:
1) Bolaget upplåter till kronan under giltighetstiden för det mellan kronan
och bolaget den 21 juli 1945 träffade avtalet rörande legodrift av vissa
gruvor, respektive intill dess bolaget jämlikt punkt 3 här nedan under denna
tid eventuellt inträder i gruvdriften, de bolaget tillhöriga andelarna i
malmfyndigheter inom de i nyssnämnda avtal avsedda gruvutmålen i Adakfältet.
Vad som enligt berörda avtal gäller i fråga om kronans malmfyndigheter
skall under upplåtelsetiden äga tillämpning jämväl på de sålunda till
kronan upplåtna andelarna i fyndigheterna.
2) Bolaget äger att under den tid detta avtal gäller i den årliga avräkning,
som enligt § 6 i ovannämnda avtal den 21 juli 1945 skall upprättas, under
punkt II: b) upptaga ett belopp motsvarande 40 öre per ton uppfordrad
malm från de utmål, vari bolaget är delägare, vilket skall innefatta jämväl
gottgörelse för den ersättning, som kan komma att utgå dels enligt § 3
mom. B i ett den 7 och 8 april 1931 slutet kontrakt mellan bolaget och Johan
Viktor Abrahamsson och dels enligt § 3 i ett den 21 mars 1930 slutet
kontrakt mellan Västerbottens gruvaktiebolag och O. L. Lindsköld.
3) Genom ovannämnda arrende har bolaget ej avhänt sig sin rätt enligt
lag att under giltighetstiden för ovannämnda avtal eller därefter anmäla
sig att för sina andelar deltaga i gruvdriften vid nästföljande kalenderårs
början.
4) Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda
och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband
skola avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.
Av detta avtal äro två exemplar undertecknade och utväxlade.
Stockholm den 21 juli 1945.
för Kungl. Maj:t och kronan: för Bolidens gruvaktiebolag:
Harald Carlborg. Erik Bengtson.
C. G. Hindbeck.
Rolf Magreil.
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
29
Bilaga C.
Utkast till
Avtal
mellan Kungl. Kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan,
samt Bolidens Gruvaktiebolag, å andra sidan, rörande legodrift av vissa
gruvor i Västerbottens län.
§ 1.
Kronan överlåter åt bolaget att från och med år 1951 intill utgången av
år 1960 med ensamrätt verkställa brytning i kronan tillhöriga och till kronan
upplåtna malmfyndigheter inom följande utmål i Adakfältet i Malå socken
i Västerbottens län, nämligen Adakgruvan nr 2, Adakgruvan nr 2 B, Adakgruvan
nr 2 C, Adakgruvan nr 3, Adakgruvan nr 3 A, Adakgruvan nr 3 B,
Adakgruvan nr 14, Adakgruvan nr 20, Adakgruvan nr 22, Adakgruvan nr 31,
Adakgruvan nr 34 och Adakgruvan nr 35 samt Kuorbevaregruvan nr 3 A,
Kuorbevaregruvan nr 14, Kuorbevaregruvan nr 15, Kuorbevaregruvan nr 15
A, Kuorbevaregruvan nr 15 B och Kuorbevaregruvan nr 15 C.
§ 2.
Bolaget åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava brytning, anrikning
och transport av malmen från ovannämnda gruvor. Ifrågavarande
malmbrytning, anrikning och transport kallas här nedan gemensamt legodriften.
Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till
de kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften ävensom
för behövliga upplag och ledningar i anledning av densamma. I den mån
dispositionsrätt till av andra ägda markområden erfordras, har kronan att
träffa avtal därom.
Skulle nyanläggningar och nyanskaffningar för legodriften erfordras vid
gruvorna, skall bolaget ombesörja dessa på kronans bekostnad.
Såsom nyanläggningar och nyanskaffningar skola räknas:
1) byggnader, maskiner och inventarier,
2) tillredningar i dagen, såsom röjningar, planeringar, dräneringar, vägar,
ledningar och avfallsanläggningar,
3) tillredningar under jord utanför malmen, såsom jordavrymning, centralschaktanläggning
och kommunikationsorter,
4) undersökningar med undantag av sådana undersökningar, som äro direkt
föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.
Bolaget har att i samråd med kommerskollegium uppgöra planer för legodriftens
ordnande på ett rationellt sätt ävensom för erforderliga nyanläggningar
och nyanskaffningar.
§ 3.
Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställda kopparsliger ävensom
kopparstyckemalm — om sådan tillgodogöres — övertagas av bolaget
i den mån kopparhalten överstiger 15 procent för vidare bearbetning i
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
bolagets verk å Rönnskär (Rönnskärsverken), i den mån som verken äro
inrättade härför och i den omfattning kapaciteten vid förfogbara tillgångar
på elektrisk energi, stenkol och övriga förbrukningsartiklar det tillåter. För
sliger och styckemalm från legodriften, som sålunda av bolaget övertagas
och förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.
Därest annan slig eller annan styckemalm än förut nämnts framställes,
skall mellan kommerskollegium och bolaget träffas särskild överenskommelse
om huruvida och till vilket pris jämväl dylik slig eller malm skall
övertagas av bolaget.
Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, vilka produkter icke bearbetas
vid Rönnskärsverken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas
till försäljning på enligt bolagets bedömande bästa erhållbara villkor.
Dessa villkor skola före försäljningarnas genomförande prövas av kommerskollegium,
som har att inom av bolaget begärd erforderlig tid meddela,
huruvida villkoren godkännas. Godkännas icke försäljningsvillkoren,
skall kommerskollegium meddela bolaget hur med malmprodukterna skall
förfaras.
§ 4.
Kopparslig och kopparstyckemalm, som under kalenderåret levereras till
Rönnskärsverken, värdesättes vid leverans fritt å banvagn vid verken enligt
följande grunder.
a) Värdet av sligens och styckemahnens kopparinnehåll i ett ton torr
vikt
värdesättes enligt formeln *’3 (Ncu — Scul) — ScuH
I
formeln betyder Pc„ sligens eller styckemalmens kopparhalt uttryckt i
procent, Nc„ betyder det medelnettopris som bolaget under det kalenderår,
då sligen eller malmen levereras .erhåller vid försäljning av ett ton elektrolytkoppar
räknat fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.
SCJ och ScJI betyda smältavdrag, bestämda på sätt som framgår av punkt
d) nedan.
b) Värdet av sligens och styckemalmens silverinnehåll i ett ton torrvikt
värdesättes enligt formeln (NAg — SAg).
I formeln betyder Pa* sligens eller styckemalmens silverhalt, uttryckt i
gram per ton torrvikt, NAk betyder det medelnettopris, som bolaget under
det kalenderår, då sligen eller styckemalmen levereras, erhåller vid försäljning
av ett kilogram silver, räknat fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn
Rönnskärsverken. SAg betyder smältavdrag, bestämt på sätt som framgår
av punkt d) nedan.
c) Värdet av sligens och styckemalmens guldinnehåll i ett ton torrvikt
värdesättes enligt formeln ~jUqqq- (NAu — SAu).
I formeln betyder PA„ sligens eller styckemalmens guldhalt uttryckt i
gram per ton torrvikt. NAu betyder det medelnettopris, som bolaget "under
det kalenderår, då sligen eller styckemalmen levereras, erhåller vid försäljning
av ett kilogram guld, räknat fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn
Rönnskärsverken. SA„ betyder ett smältavdrag, bestämt på sätt som framgår
av punkt d) nedan.
d) Smältavdragen bestämmas för varje år med användning av ett indextal,
för vilket löne- och prisnivåerna år 1948 ligga till grund. Indextalet
skall vara sammansatt av följande poster:
Kungi. Maj:ts proposition nr 135.
31
Arbetslöner .......................... 35 %
Industfiförnödenheter ................ 40 %
Bränsle ............................ 10 %
Övrigt .............................. 15 %
Summa 100 %
För posten Arbetslöner skall ligga till grund Rönnskärsverkens genomsnittliga
arbetarelön enligt lönestatistiken med tillägg av försäkringspremier
och pensionskostnader in. m., omräknat till genomsnittlig kostnad per
timme. År 1948 var denna kostnad 3 kronor 35 öre, vilken sättes till 100.
För posten Industriförnödenheter skall ligga till grund det av kommerskollegium
årsvis publicerade indextalet med år 1935 som basår. År 1948 var
detta tal 233, vilket sättes till 100.
För posten Bränsle skall ligga till grund årsmedeltalet utav det av kommerskollegium
månadsvis publicerade indextalet med år 1935 som basår.
År 1948 var medeltalet av månadsindextalen 1/a (267 + 267 -f- 268 + 309 +
309 + 308 + 312 + 333 + 333 + 331 + 331 + 331) = 308, vilket tal sättes
till 100.
Posten Övrigt skall vara fast och dess indextal varje år sättas till 100.
Smältavdragen skola för år 1948 hava följande värden:
ScJ = 250:00
SCuII= 63:50
SAg = 12:21
SAu =155:00
§ 5.
a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för nyanläggningar
och nyanskaffningar ävensom för av bolaget för ifrågavarande nyanläggningar
utförda konstruktionsarbeten, vilka kostnader upptagas till
bolagets självkostnad, betalar kronan till bolaget efter rekvisition, dock att
mellan kommerskollegium och bolaget kan träffas överenskommelse, att bolaget
skall förskottera kostnaden för viss eller vissa dylika nyanläggningar
och nyanskaffningar. Har dylik förskottering skett, skall bolaget vara berättigat
att å sålunda utlagda belopp erhålla ränta efter 4 procent per år
intill dess betalning sker.
b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodriften
med tillhörande transporter förskotteras av bolaget. Å dylika förskott
utgår icke ränta.
§ 6.
Senast åtta veckor efter utgången av varje kalendermånad skall bolaget
till kommerskollegium avgiva rapport över verksamheten under kalendermånaden
med uppgift på för kronan havda utgifter, dels för nyanläggningar
och nyanskaffningar, dels för legodriften, jämte approximativ beräkningav
de under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3
och 4 här ovan.
Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande
år av bolaget till kommerskollegium definitiv avräkning för kalenderåret
upptagande
I. å ena sidan
a) de av kronan enligt § 5 a) tillhandahållna medlen,
b) värdet jämlikt § 4 och i förekommande fall jämlikt särskild överenskommelse
av alla till Rönnskärsverken levererade malmprodukter, liksom
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av dem under året betalade
malmprodukter;
II. å andra sidan
a) samtliga de nyanläggnings- och nyanskaffningskostnader samt lconstruktionskostnader,
som kronan jämlikt § 2 har att bestrida,
b) samtliga legodriftskostnader i vilka skola inräknas andelar i följande
kostnader, nämligen kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden
och huvudkontoret samt — i de fall då bolaget för kronans räkning försålt
produkter från legodriften — bolagets försäljningskostnader.
De allmänna omkostnaderna i Boliden fördelas på vissa avdelningar, inklusive
centrala gruvförvaltningen, efter följande fördelningsgrunder:
1. Kostnader för industriområde, samhälle och underhåll av byggnader
och liknande efter antalet anställda.
2. Sjukvård, säkerhetstjänst och övriga sociala kostnader (av bolaget
benämnda »lönepluskostnader») efter utbetalda arbetslöner.
3. Brukshotell och diverse kostnader efter nedlagda driftskostnader.
Huvudkontorets kostnader fördelas på de olika avdelningarna inom bolaget
inklusive legodriftsgruvorna och den centrala gruvförvaltningen i förhållande
till nedlagda drifts- och anläggningskostnader.
Centrala gruvförvaltningens kostnader inklusive ovannämnda andelar enligt
1, 2 och 3 och andel i huvudkontorets kostnader fördelas på de olika
avdelningarna inom gruvförvaltningen inklusive legodriftsgruvorna i förhållande
till nedlagda drifts- och anläggningskostnader.
Bolagets försäljningskostnader fördelas enligt följande fördelningsgrunder,
nämligen:
1) Försäljningskostnader (såsom kostnader för lagring, utlastning, frakter
och assuranser), direkt hänförliga till viss försåld produkt, påföras produkten;
2)
Försäljningskontorskostnader fördelas på samtliga försålda produkter
från bolagets olika avdelningar i förhållande till fakturavärden av enligt detta
avtal för krönans räkning försålda produkter från ifrågavarande gruvor
och bolagets övriga försäljning.
Ovan avsedda andelar i kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden
och huvudkontoret må, efter särskild överenskommelse, i avräkningen
upptagas till viss fastställd procentuell del av nedlagda drifts- och anläggningskostnader.
Likaledes må överenskommas att andel i försälj ningskontorskostnaderna
avräknas med viss fastställd procentuell del av fakturavärdet
av sådana produkter, vilka av bolaget försäljas för kronans räkning.
c) ränta efter 4 % per år å förrådsmaterial upplagt för driften vid legodriftsgruvorna
och i centralförråd,
d) ersättning för omliänderhavandet av legodriften med tio (10) procent
av den årliga skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b
och c.
Därest I b överstiger summan av II b, c och d, inbetalas skillnaden av
bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens län, och om I b
understiger summan av II b och c, ersättes underskottet inom samma tid
av kronan.
§ 7.
Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt
att enligt uppgjorda planer sörja för en rationell gruvbrytning.
Därest det är uppenbart, att legodriften kommer att för kommande brytning
uppvisa underskott enligt avtalet, äger kronan bestämma, att bryt
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 135.
ningen i gruva, för vilken underskott kan antagas uppstå, skall upphöra intill
dess anledning finnes antaga, att legodriften vid gruvan kan hållas i gång
utan att underskott uppstår. Bolaget skall emellertid ej vara skyldigt upphöra
med legodriften, förrän sex månader förflutit från det bolaget erhållit
skriftligt meddelande om att legodriften skall upphöra.
§ 8.
Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter
och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten
av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport
och anrikning, och skall kronan om anledning till erinringar eventuellt föreligger
utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.
§ 9.
Underlåter bolaget att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och har bolaget
icke inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit rättelse, har kronan
rätt -— därest underlåtenheten är av väsentlig betydelse — att uppsäga
avtalet till upphörande 6 månader därefter.
§ 10.
Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt detta avtal, skall bolaget vid
upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att — om kronan då önskar
till något av staten icke helt ägt företag på legodrift upplåta eller utarrendera
ifrågavarande gruvor — övertaga legodriften respektive arrendet med för
gruvornas bearbetande uppförda anläggningar, allt enligt villkor, varom
överenskommelse då kan träffas.
§ 11.
Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda
och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband skola
avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.
3
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 135.