Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
1
Nr 131.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till fångvården m. m., given Stockholms slott den 17
mars 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg.
Inom justitiedepartementet pågår med biträde av särskilt tillkallad sakkunnig
en allmän översyn av de med straffverkställighetsreformen sammanhängande
organisationsfrågorna inom fångvården. Denna översyn bedrives
på längre sikt. Vid anmälan i årets statsverksproposition (II ht s. 43)
av frågan om fångvårdsanstalternas anslagsbehov under nästa budgetår
framhöll jag angelägenheten av att redan för årets riksdag redovisa de rikt
1
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 131.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
linjer efter vilka utredningsarbetet bedrives in. in. Enär den sakkunnige
för fullgörande av sitt uppdrag vistats utomlands under senare delen av år
1949 kunde denna redogörelse icke lämnas i samband med statsverkspropositionen.
Då vidare åtskilliga av fångvårdens anslagsfrågor borde bedömas
mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet, upptogos anslagen till
avlöningar och omkostnader samt maskin- och verktygsutrustning in. in.
för fångvårdsanstalterna i avbidan på särskild proposition i ämnet med
allenast beräknade belopp, motsvarande de i gällande riksstat uppförda
anslagen. Jag anhåller nu att få anmäla dessa och vissa andra i samband
därmed stående frågor. Under andra huvudtiteln äskas följande anslag för
fångvårdsanstalterna: Avlöningar, Omkostnader, Engångsanskaffning av beklädnads-
och sängutrustning in. in., Maskin- och verktygsutrustning m. m.,
Inventarier m. m. för fångkolonier samt Montering och transport av baracker.
Under kapitalbudgeten äskas anslag för Byggnadsarbeten m. m. vid
fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga.
Riktlinjer för fångvårdens framtida organisation.
Den av riksdagen år 1945 godkända stora reformen av straffverkställigheten
förutsatte en genomgripande omdaning av fångvårdsväsendet, vilket
för övrigt vid denna tidpunkt i och för sig måste betraktas såsom höggradigt
föråldrat, uppbyggt som det var enligt över hundra år gamla principer. Det
framstod klart, att betydande svårigheter måste möta, om reformen fördes
ut i det praktiska livet utan föregående anstaltsorganisatoriska förändringar.
På grund av fångvårdens dåvarande läge ansågs det emellertid nödvändigt,
att man prövade sig fram med de resurser som stodo till buds och försökte
komma till rätta med personella brister och ålderdomliga lokaliteter medelst
provisoriska anordningar. Snarast möjligt borde dock planeras för en anstaltsorganisatorisk
omläggning på längre sikt. Fångvårdsstyrelsen erhöll i
uppdrag att framlägga förslag i ämnet och överlämnade en plan år 1946.
Under remissbehandlingen blev det emellertid tydligt, att fångvårdsstyrelsens
plan behövde ytterligare överarbetas. Statens organisationsnämnd erhöll
i uppdrag att såsom en förberedelse till detta arbete genomföra en
organisationsundersökning inom fångvården. Denna undersökning slutfördes
under år 1947 och blev föremål för sedvanlig remissbehandling.
Under den tid detta utredningsarbete — som alltså tagit sikte huvudsakligen
på de framtida förhållandena — bedrivits, ha samtidigt vissa förändringar
inom fångvården vidtagits, av vilka de betydelsefullaste torde vara
koloniväsendets tillskapande och arbetsdriftens gradvisa omläggning. Ingen
ny större anstalt har emellertid tillkommit och ej heller har någon genomgripande
ändring av någon i bruk varande anstalt ägt rum. Fångvården äger
endast tre moderna anstalter, samtliga uppförda före 1945, nämligen Hall
(för förvarade och internerade), Håga (för sinnessjuka, tillfälliga vård
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
3
fall och undersökningsfall) samt Skenäs (för ynglingar som ådömts ungdomsfängelse).
Samtliga övriga anstalter äro — med undantag av vissa kolonier
— mer eller mindre otidsenliga och i många fall klart olämpliga såsom
instrument för modern fångvård.
Att så pass långt efter verkställighetsreformen situationen icke är bättre
beror givetvis framför allt på den stränga ekonomiska återhållsamhet och
de stora byggnadssvårigheter som präglat de senaste åren. Emellertid ha
också under det nyss angivna utredningsarbetet framkommit ganska skiljaktiga
meningar angående riktlinjerna för det anstaltsorganisatoriska program
som måste fastställas. Under min prövning av frågan har jag kommit
till den slutsatsen, att divergensen i åsikterna om hur anstaltsväsendet bör
utformas sammanhänger med att en klar bild saknas av det klientel som
behandlas på fångvårdens anstalter. Innan anstaltsorganisatoriska förändringar
av större betydelse vidtagas, bör det därför i möjligaste mån klarläggas,
huru det omhändertagna människomaterialet är beskaffat, dess psykiska
och fysiska tillstånd och vilka förutsättningar som i allmänhet föreligga
för dess sociala anpassning i samhället. Mot bakgrunden av en sådan
utredning om de människor som omhändertagas i anstalterna måste de olika
behandlingsbehoven framträda tydligare, och anstaltsorganisationen kan riktidigare
anpassas till de uppgifter som enligt fångvårdsreformen böra ankomma
på verkställighetsorganen. En klientelundersökning av denna art bör
ge säkrare utgångspunkter än de som nu finnas för att fastställa behovet
av en klienteldifferentiering, sjukvårdande behandling, psykoterapi och arbetsterapi
samt verkligt yrkesarbete, lämpliga sysselsättningsgrenar, lämpligaste
storleken och utformningen av anstalterna, säkerhetssynpunkternas
tillvaratagande, anstaltshygienen, personalens sammansättning och utbildningsbehov
m. in. Det är min avsikt att successivt låta utföra dylika
klientelundersökningar i samband med det organisatoriska nydaningsarbetets
bedrivande, och jag vill här anmäla, att en undersökning av nyssnämnd
natur redan pågår beträffande ungdomsfängelsets klientel.
Fångvårdsorganisationen måste uppfylla tre huvudkrav. Den skall ge de
omhändertagna en på positiva sociala anpassningsmål inriktad behandling.
Samtidigt måste säkerhetskravet tillbörligen beaktas. Slutligen är det nödvändigt,
att organisationen så utformas att anordningarna beträffande byggnader
och utrustning inte bli dyrbarare och särskilt att personalen inte blir
större än som erfordras för ett förnuftigt tillgodoseende av anstaltspedagogiska
krav och säkerhetssynpunkter. I sin nuvarande organisation har fångvården
stora svårigheter att kämpa med för att kunna tillgodose de båda
förstnämnda kraven. Läget är sådant, att personalorganisationen verkar i
vissa avseenden överdimensionerad samtidigt som genom underbemanning
på andra punkter betydelsefulla människovårdande funktioner måste eftersättas.
Såväl pedagogiska som ekonomiska skäl tala därför för en mera
grundlig översyn än som egentligen ursprungligen varit tänkt, en omläggning
som kan behöva bli av samma omfång som förekom för hundra år
sedan då cellfängelsesystemet infördes. En så genomgripande omdaning
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 131.
kan av praktiska och ekonomiska skäl uppenbarligen icke ske på en gång.
Att reformen alltså måste genomföras successivt och kanske under en ganska
lång tidrymd, medför emellertid den fördelen, att man kan pröva sig
fram och tillgodogöra sig de praktiska erfarenheter som vinnas under arbetet
med organisationens omläggning i etapper. Även om man sålunda i viss
mån kan och bör pröva sig fram på denna delvis obanade mark, måste dock
vissa allmänna riktlinjer uppställas för reformarbetet. I detta hänseende
må här följande framhållas.
En riktig fångbehandling kräver lämpliga lokaler och ändamålsenlig utrustning
samt en personal som utvalts med tanke på dess lämplighet för
människovårdande verksamhet. Denna personal måste ges en god skolning
för sitt arbete och erbjudas sådana arbetsförhållanden att den kan trivas
med sin svåra och grannlaga uppgift. Jag vill för egen del obetingat
sätta personalkravet främst. Det gäller alltså att finna de rätta formerna
för rekrytering och utbildning av fångvårdspersonalen. Enligt min uppfattning
synas emellertid ej blott dessa frågor utan hela personalorganisationen
böra omprövas. Det finns enligt min mening starka skäl som tala för en
mera genomgripande förändring av personalorganisationen. Därvid bör bl. a.
eftersträvas att söka bryta den isolering om råder mellan fångvården och
annan socialvård samt sjukvården. Ett förslag härom, som framlagts av
fångvårdsstyrelsens sakkunnige för utbildningsärenden, professor Gunnar
Heckscher, bör särskilt beaktas. Ett livligare personalutbyte på både högre
och lägre tjänster synes kunna vara impulsgivande för fångvårdens utveckling.
Mycket betydelsefullt synes mig vara att förstärka inslaget av kvinnliga
befattningshavare. Personalen i chefs- och assistentställning bör erhålla
en god läkepedagogisk och social skolning, och de administrativa och
ekonomiska uppgifterna böra i största möjliga utsträckning överlämnas till
annan personal. Assistenternas nuvarande bundenhet vid redogörarexpeditionerna
bör därför snarast avskaffas. Eftersom fångvårdspersonalen numerärt
sett är ganska ringa och särskilt för vissa grupper av befattningshavare
bildar en alltför knapp utbildningsbas, kan det vara lämpligt att söka
anknytning till annan inom landet bedriven utbildning som avser skolning
i människovärd eller möjligen till en utbildning på nordisk grund mellan alla
de skandinaviska ländernas fångvårdspersonal. Vissa förberedande överläggningar
i sistnämnda syfte ha förekommit vid en nyligen i Helsingfors
avhållen nordisk kriminalrättskonferens. För att personalen skall kunna
tillfredsställande fullgöra sin ofta mycket krävande tjänstgöring, bör det
bl. a. ordnas goda bostadsförhållanden på de platser, där tjänstebostäder
måste tillhandahållas. Vidare bör det genomföras en uppläggning av tjänstgöringen
som ej pressar den enskilde för hårt. Det synes särskilt olämpligt,
att personalens regelbundna ledigheter skola i den utsträckning som nu sker
behöva tagas i anspråk för fångtransporter. Det är därför min avsikt att snarast
söka åstadkomma en begränsning av dessa transporter, ej blott alltså
med hänsyn till rent ekonomiska synpunkter. Utredning härom bedrives för
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
närvarande i samband med en allmän översyn av fångvårdspersonalens
tjänstgöringsförhållanden (jfr det följande s. 14).
Beträffande anstalterna vill jag anföra följande. Frågan om varje anstalts
storlek samt anstalternas placering i landet och inre planering bör såsom
jag tidigare nämnt icke tagas upp till slutgiltig behandling förrän det nödvändiga
materialet angående klientelet sammanbragts. Det blir då möjligt
att se klarare än man nu kan göra, vilka behandlingsbehov anstalterna måste
tillgodose och huru säkerhetsanordningarna böra avpassas. Utomlands har under
de senare åren på olika håll experimenterats med nya anstaltstyper. Jag
förutsätter att vårt land skall tillgodogöra sig de vunna erfarenheterna. Det
torde böra uppställas som ett mål, att anstalterna skola så utformas att de
i viss utsträckning kunna tjäna för olika beteendetypers behandling, alltså
medge en differentiering inom anstalten till undvikande av de nu alltför
ofta förekommande transporterna. Självfallet måste dock sådana synpunkter
vika i de fall da särskilda skäl tala däremot. Ett specialspörsmål, som här
uppställer sig, är frågan om de häktade. Det kan tänkas vara rationellt att
anordna särskilda förvaringsmöjligheter för dem och flytta bort alla häktade
frän de egentliga fångvårdsanstalterna.
Omorganisationen av fångvården kan lämpligen i stort sett uppdelas i tre
etapper. Först synes behandlingen av de unga lagbrytarna böra bringas till
en lösning. En viktig del av denna fråga är redan föremål för särskild utredning.
Kungl. Maj :t har nämligen den 28 oktober 1949 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen
att med biträde av särskilda sakkunniga utreda frågan om
inrättandet av en anstalt för särbehandling av särskilt svårskötta, till ungdomsfängelse
dömda män. I fråga om direktiven för denna utredning får
jag hänvisa till årets riksdagsberattelse (s. 59 ff.). Det är min förhoppning
att på grundval av utredningen kunna framlägga förslag till en ny ungdomsanstalt
för nästa års riksdag. Sedan denna specialfråga lösts, bör arbetet
på en definitiv utformning av hela ungdomsbehandlingen tagas upp. Lagbestämmelserna
om ungdomsfängelse äro f. n. föremål för översyn av strafflagberedningen.
I nästa etapp bör följa det abnorma eller eljest svårskötta
klientelets behandlingsfrågor, varmed då även böra sammankopplas sjukvårdsfrågorna
för fångvårdsanstalterna och de rättspsykiatriska undersökningarna
av häktade. I en sista etapp får slutligen komma anstaltsfrågorna
för det klientel som icke kräver specialbehandling samt för de häktade.
Ett anstaltsorganisatoriskt nydaningsprogram av den art som jag nu
skisserat måste, som jag redan påpekat, slås ut på en tidrymd av åtskilliga år
och kan därför icke få stå hindrande i vägen för fortlöpande förbättring och
upprustning av de äldre anstalter, vilka måste beräknas vara i bruk under
lång tid framåt. Likaså är klart, att under utredningsarbetet rön kunna göras
som föranleda en omläggning av reglerna för verkställigheten och av strafflagstiftningen
själv. På grund av dessa och andra praktiska skäl har jag
funnit lämpligt, att denna planläggning av den framtida fångvårdsorganisationen
sker inom justitiedepartementet under ledning av en särskild sak
-
6
Kung!. l\Iaj:ts proposition nr 131.
kunnig med biträde av olika experter och under fortlöpande samarbete med
strafflagberedningen, fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen samt andra fackämbetsverk och statens
organisationsnämnd. Det är givet, att vissa av de uppkommande frågorna
kunna föranleda en kommittémässig utredning av sedvanligt slag,
men det synes mig praktiskt att så mycket som möjligt bedriva arbetet direkt
inom departementet för att snabbt nå till resultat.
Anslagsäskanden.
Andra huvudtiteln.
E. Fångvården m. m.
[1] 3. Fångvårdsanstalterna: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1948/49 ........................ 8 090 000 8 411 900
1949/50 (statsliggaren s. 148) .... 8 131 600
1950/51 förslag ................. 8 234 300
Yrkanden.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 25/8 1949, 13/2 1950) hemställer, att anslaget
höjes med 215 900 kronor.
Ökning Minskning
1. 1 överläkare Ca 30 (med hyresersättning) i st. f. 1 förste
läkare Ca 31 vid sinnessjukavdelningen på Långholmen
........................................ 2 496
2. Uppflyttning i lönegrad av
1 yrkesmästare (byggnadskontrollant) Ca 15—Ca 17.. 768
1 yrkesmästare vid anstalten på Hall Ca 15—Ca 17. .. . 768
1 vaktkonstapel vid anstalten på Härianda Ca 11—Ca 13 564
1 vaktkonstapel vid anstalten i Falun Ce 11—Ce 13. .. . 552
1 lcontorsbiträde vid sinnessjukavdelningen på Långholmen
Ca 8—Ca 11 ................................ 852
3. Personalförstärkningar.
2 yrkesmästare Ce 17 vid anstalterna i Uppsala och
Ystad ............ 16 728
5 yrkesmästare Ce 13 vid anstalterna i Uppsala, Ystad,
Hall, Kalmar och Kristianstad .................... 35 460
1 social kurator Ce 15 vid anstalten i Kalmar........ 7 680
3 socialassistenter Ce 11 vid sinnessjukavdelningar .... 19 620
1 uppsyningsman Ce 15 vid sinnessjukavdelningen i
Malmö ........................................ 7 680
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
7
Ökning Minskning
1 översköterska Ce 12 vid anstalten i Malmö.......... 6816
5 biträden reglerad befordringsgång ................ 25 380
1 värmeledningsskötare och reparatör Ce 11 vid anstalten
på Hall..................................... 6 540
4. Begränsning av bevakningspersonalen.
1 föreståndare Cg 17 och 2 vaktfruar Cg 8 vid den nedlagda
kolonien Solhyddan.......................... 16 872
5. Ökade medel till vikarier för deltagare i utbildningskurs
............................................ 38 000
6. Arvoden och särskilda ersättningar.
Ökade medel till arvoden åt kroppssjuldäkare........ 20 000
Rådgivande psykiater vid anstalterna i Kalmar och Uppsala
........................................... 4 800
ökade medel till ersättning för sinnesundersökningar .. 13 000
Risktillägg till befattningshavare vid sinnessjukavdelningen
på Långholmen och anstalten i Kalmar...... 6 000
7. Omräkning.
Lönetillägg till styresmän och assistenter; avrundning.. 19 068
232 772 16 872
+ 215 900
8. Vidare hemställer fångvårdsstyrelsen (skr. 18/2 1950), att den löneförbättring
som förberedes för läkarna vid statens sinnessjukhus måtte tillkomma
även läkarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar. Framställningar
i samma syfte ha gjorts även av Sveriges läkarförbund och Rättspsykiatriska
föreningen. Kostnadsökningen härför kan beräknas till 68 000 kronor
för år.
Motiv.
1. Vid sinnessjukavdelningen på Långholmen finnas för närvarande en
överläkare och två förste läkare i Ca 31, en andre läkare i Ce 29 samt två arvodesavlönade
läkare, överläkaren är tillika innehavare av professuren i
rättspsykiatri vid karolinska institutet. De professorer vid detta institut, som
jämväl äro överläkare vid karolinska sjukhuset, ha för skötseln av sina kliniker
erhållit biträdande överläkare. En liknande anordning är erforderlig
även vid sinnessjukavdelningen på Långholmen med hänsyn till handläggningen
av undersökningsfallen samt det avsevärda antalet vårdfall. Den ena
av de båda förste läkartjänsterna bör därför förändras till överläkartjänst.
2. För arbetsledningen vid fångvårdens byggnads- och reparationsarbeten
inrättades 1945 en extra ordinarie yrkesmästartjänst, numera ordinarie i
Ca 15, samt 1947 två yrkesmästartjänster i Ce 13. Fångvårdens byggnadsverksamhet
har numera fått sådan omfattning att åt innehavaren av förstnämnda
befattning anförtrotts den närmaste kontrollen av fångvårdens bygg
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 161.
nads- och reparationsverksamhet i dess helhet, vilken berör ett femtiotal anstalter.
Ett tiotal nybyggnads- och större reparationsarbeten pågå. Då med
hänsyn härtill befattningshavarens nuvarande lönegradsplacering måste anses
för låg, bör han erhålla ställning som yrkesmästare i Ca 17.
Tvättinrättningen vid anstalten på Hall har ombyggts, vilket gör det möjligt
att väsentligt utöka tvättkapaciteten och anordna kemisk tvätt. Vid sidan
av den kommersiella tvätten planeras att, i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning,
vid anstalten anordna kurser i tvätteknik. Härför erfordras
— förutom viss personalförstärkning (se punkt 3) — att den nuvarande yrlcesmästaren
i Ca 15 uppflyttas till yrkesmästare (yrkeslärare) i Ca 17.
Vid kroppssjukavdelningen på Härianda är placerad en vaktkonstapel,
som närmast under läkaren handhar vården av de sjuka. Avdelningen omfattar
ett 15-tal platser. Med hänsyn till det ansvar, som åvilar befattningshavaren,
samt arbetets omfattning och art bör befattningen utbytas mot en
överkonstapelstj änst.
Vid anstalten i Falun bedrives sedan 1948 mekaniskt arbete (motorlindning
m. in.) av ganska stor omfattning. En vaktkonstapel, som efter genomgången
särskild utbildning leder arbetet, bör uppflyttas till yrkesmästare i Ce 13.
Biträdespersonalen vid sinnessjukavdelningen på Långholmen utgöres för
närvarande av 1 kontorsbiträde i Ca 8 och 6 biträden i reglerad befordringsgång.
Det ordinarie kontorsbiträdet tjänstgör som ledare för de övriga, fördelar
arbetsuppgifterna m. in. En uppflyttning av tjänsten till kanslibiträdestjänst
är påkallad.
3. Mekaniska verkstäder vid ungdomsanstalterna i Ystad och Uppsala,
vartill anslag tidigare beviljats (1948 och 1949 års statsverkspropositioner:
kapitalbudgeten: bil. 24), beräknas bliva färdigställda under innevarande budgetår.
För var och en av dessa verkstäder erfordras en yrkesmästare (yrkeslärare)
i Ce 17 och en yrkesmästare i Ce 13.
På grund av den under punkt 2 omförmälda utökningen av tvättinrättningen
vid Hallanstalten erfordras en ny yrkesmästartjänst i Ce 13.
Enligt beslut av Kungl. Maj :t skola med anlitande av anvisade investeringsanslag
vissa ombyggnadsarbeten utföras vid anstalterna i Kalmar och
Kristianstad. Bl. a. skall vid vardera anstalten inredas en mekanisk verkstad
med plats för omkring 15 resp. 20 intagna. En yrkesmästare i Ce 13
erfordras för arbetsledningen vid vardera verkstaden.
Vid genomförande av den sålunda föreslagna ökningen av arbetsledarpersonalen
beräknas fem extra vaktkonstapelstjänster kunna indragas. Innan
pågående översyn av fångvårdsanstalternas tjänstgöringsplaner slutförts,
kan styrelsen dock icke av denna anledning föreslå nedsättning av
icke-ordinarieposten.
På grund av den ökade beläggningen på fångvårdens säkerhetsanstalter
har Kungl. Maj :t genom beslut den 20 maj 1949 medgivit, att fångvårdsanstalten
i Kalmar må tills vidare såsom ett provisorium vara säkerhetsanstalt
för män. Med hänsyn till det klientel, som sålunda numera intages på
Kungi. Maj:ts proposition nr 131.
&
denna anstalt, erfordras en social kurator i Ce 15 därstädes. Utom styresmannen
finnes icke någon tjänsteman för den sociala vården.
Vid bestämmandet av anslaget för innevarande budgetår räknades bl. a.
med en socialassistent i Ce 14 och sex socialassistenter i Ce 11 vid fångvårdsanstalterna.
Genom särskilt beslut har Kungl. Maj :t emellertid sedermera
medgivit, att antalet socialassistenter i Ce 11 finge utökas till åtta.
För de två nytillkomna tjänsterna, placerade vid sinnessjukavdelningarna
på Håga och i Härnösand, böra medel beräknas för nästkommande budgetår.
Vidare har verkställd utredning rörande arbetsförhållandena vid fångvårdens
sinnessjukavdelningar påvisat behov av ytterligare en socialassistent
i Ce 11 vid avdelningen i Malmö, vilken omfattar ett 20-tal platser och vid
vilken arbetet är särskilt påfrestande med hänsyn till att elever från ungdomsanstalten
i Ystad i ganska stor utsträckning behöva intagas på avdelningen.
Av nyssnämnda utredning har även framgått, att befälet inom Malmöavdelningens
bevakningspersonal -—• för närvarande endast en överkonstapel
— behöver utökas med en uppsyningsman i Ce 15. Vidare föreligger för sinnessjukvården
och kroppssjukvården vid Malmöanstalten behov av en lasarettsutbildad
sköterska, och styrelsen föreslår att en för anstalten avsedd
befattning som översköterska i Ce 12 inrättas, översköterskor finnas för
närvarande vid anstalterna på Långholmen och Håga, och erfarenheterna
från deras verksamhet äro mycket goda.
Genom verkställighetsreformen har arbetet på många anstalters expeditioner
ökat avsevärt. Särskilt kräva de s. k. verkställighetsundersökningarna
mycket expeditionsarbete liksom ock den vissa styresmän åvilande skyldigheten
att öva tillsyn över kolonier. Ett flertal framställningar ha från anstalterna
gjorts om att få anställa skrivbiträden. För nästa budgetår böra
medel anvisas för åtminstone fem biträden i reglerad befordringsgång.
Vid vårdanstalten å Hall, som omfattar ett tiotal stora byggnader samt
ett tiotal andra bostadshus in. in., utgöres den personal, som skall handha
anstaltens värmeanläggning av en maskinmästare och tre eldare. Skötseln
av värmecentralerna har hittills i viss utsträckning måst ombesörjas av
intagna, men detta har visat sig svårt att genomföra och varit förenat med
olägenheter. Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning anser den nuvarande
maskinpersonalen vid anstalten otillräcklig och finner rimligt, att
personalen utökas med en värmeledningsskötare tillika reparatör.
4. Verksamheten vid kolonien Solhyddan har upphört.
5. Medelsbehovet till vikarier för befattningshavare, som deltaga i fångvårdens
utbildningskurser, har hittills uppskattats med utgångspunkt från
att en sådan kurs anordnas per budgetår. Enligt vunna erfarenheter är det
mycket angeläget, att befattningshavarna snarast möjligt erhålla den utbildning
och kompetens som av styrelsen föreskrivits för extra ordinarie anställning
inom fångvården. För att icke dispens från uppställda krav skall
behöva meddelas i stor utsträckning avser styrelsen att anordna två kurser
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
per budgetår. Det till ersättning åt vikarier avsedda beloppet bör därför
ökas med 38 000 kronor.
6. De till kroppssjukläkarna vid fångvårdsanstalterna utgående arvodena
ha länge framstått som alltför låga. Klientelet på anstalterna har efter de
år 1945 vidtagna ändringarna beträffande tillräknelighetsbestämmelscrna
i hög grad försämrats och förorsakar därför läkarna avsevärt ökat arbete.
Vidare har beläggningen på anstalterna i vissa fall stigit betydligt. Flera
läkare ha under senare tid förklarat sig icke kunna behålla sina uppdrag,
om de icke kunde påräkna högre arvoden. Förslag till höjning av arvodena
ha uppgjorts av styrelsens sakkunnige i hälsovårdsärenden, som därvid utgått
från de arvoden, som utbetalas till kroppssjukläkaren och biträdande
kroppssjukläkaren vid anstalten på Långholmen. Sammanlagda beloppet av
de till nämnda befattningshavare utgående arvodena motsvarar en ersättning
av 45 kronor per intagen och år. Ett sådant beräkningssätt utgör lämplig
utgångspunkt för en skälig höjning av arvodena till kroppssjukläkarna
vid övriga anstalter; dock böra arvoden som enligt angivna norm skulle
bliva lägre än de nu utgående icke nedsättas. Den sammanlagda anslagsökningen
beräknas till omkring 20 000 kronor. Underhandlingar i hithörande
frågor pågå med Sveriges läkarförbund.
Till arvoden åt rådgivande psykiater finnas medel beräknade med 2 400
kronor för envar av säkerhetsanstalterna i Karlstad och Norrköping. Därjämte
skall enligt särskilt beslut av Kungl. Maj :t vid säkerhetsanstalten i
Kalmar tills vidare till och med den 30 juni 1950 vara anställd en rådgivande
psykiater med ett arvode av 1 800 kronor för år. För nästa budgetår böra
medel beräknas för arvode åt rådgivande psykiater vid Kalmaranstalten.
Med hänsyn till att anstalten då beräknas bliva utnyttjad till sin fulla kapacitet,
bör emellertid arvodet upptagas med samma belopp som för anstalterna
i Karlstad och Norrköping. Styrelsen finner vidare erforderligt, att
ett psykiaterarvode av 2 400 kronor beräknas även för ungdomsanstalten i
Uppsala. Den senaste tidens erfarenheter ha visat att det, med det ömtåliga
klientel som intages på denna anstalt, är nödvändigt att även där äga tillgång
till en rådgivande psykiater.
Genom särskilt beslut har Kungl. Maj :t medgivit, att ersättning till vissa
läkare för sinnesundersökning må utgå med ett från 150 kronor till 300
kronor förhöjt belopp. Detta föranleder, att de för ändamålet avsedda medlen
måste höjas från 13 000 kronor till 26 000 kronor.
Inom fångvården utgår för närvarande risktillägg till viss bevakningspersonal
vid anstalterna i Norrköping och Karlstad med 216 kronor för år
(jfr II ht 1949 s. 59, 63). Sådant tillägg bör utgå även vid sinnessjukavdelningen
på Långholmen och anstalten i Kalmar. Långholmsavdelningen får
i stor utsträckning mottaga förvarade, som på grund av oro och våldsamt
uppträdande ej kunna skötas vid anstalten i Norrköping. Vid anstalten i Kalmar,
som huvudsakligen användes såsom disciplinanstalt, äro intagna svårbehandlade
förvarade och internerade.
Kungi. Maj:ts proposition nr 131.
11
7. 1949 års riksdag beviljade på förslag av Kungl. Maj :t, medel till särskilda
lönetillägg åt styresmän och assistenter vid fångvårdsstaten. Då riksdagen
härvid förutsatte, att lönetilläggen skulle utgå tidigast fr. o. in. den 1 januari
1950, beräknades för ändamålet ett belopp av 19 000 kronor, motsvarande
kostnaderna för halvt år (statsutskottets uti. 2 s. 17). Då tilläggen torde
böra utgå under hela nästa budgetår, bör anslaget höjas med samma belopp.
I övrigt har fångvårdsstyrelsen hemställt,
att den fr. o. m. budgetåret 1948/49 tillfälligt inrättade undersökningsavdelningen
vid Håga med hänsyn till arbetsbelastningen bibehålies jämväl
under budgetåret 1950/51 (prop. 220/1948 s. 27, 30 och II ht 1949 s. 63, 64)
samt
att till ordinarie stat överföras en av de båda å anstalternas personalförteckning
å övergångsstat uppförda direktör stjänsterna i Ca 27 ävensom sex
extra ordinarie föreståndare i Ce 19.
I sistnämnda hänseende framhåller styrelsen, att det bl. a. med hänsyn
till rekryteringen är nödvändigt att öka antalet ordinarie direktörer. Den å
övergångsstat uppförda direktören vid anstalten i Falun har att ombesörja,
förutom skötseln av sin egen anstalt med ett 40-tal intagna, jämväl tillsynen
över kolonierna Svarttjärn (ett 50-tal intagna) och Älgberget (40 platser).
Ifrågavarande befattning bör återföras till ordinarie stat. Vidare erinrar
styrelsen, att i samband med straffverkställighetsreformen ett antal nya
tjänster inrättades såsom koloniföreståndare, varav 6 upptogos som extra
ordinarie och de övriga som extra. För närvarande finnas 8 extra ordinarie
föreståndare och 6 extra. De extra ordinarie föreståndaretjänster, som äro
avsedda för kolonier av icke-provisorisk karaktär (Ollestad, Orretorp, Skogsgård,
Smälteryd, Sörbyn, Tygelsjö), böra nu ordinariesättas.
Yttranden.
Statskontoret. I avvaktan på resultatet av den pågående allmänna översynen
av vissa organisationsfrågor inom fångvården synes uppflyttning av
redan befintliga tjänster eller utökning av den nuvarande personalorganisationen
icke böra ifrågakomma. Statskontoret kan ej heller tillstyrka, att vissa
befattningar såsom koloniföreståndare ordinariesättas eller att en på övergångsstat
placerad direktör stjänst överföres på ordinarie stat. Ämbetsverket
har dock icke något att invända mot att en översköterska anställes vid Malmöanstalten
och en värmeledningsskötare, tillika reparatör, vid Hallanstalten.
I den mån oundgängligt behov i övrigt föreligger att, innan översynen
slutförts, inrätta nya tjänster, exempelvis vid mekaniska verkstäder, böra
befattningarna uppföras som extra. Frågan om utbyte av en befattning i
reglerad befordringsgång mot en kanslibiträdestjänst vid sinnessjukavdelningen
på Långholmen torde böra hänskjutas till 1947 års biträdesutredning,
medan löneställningen för den vid fångvårdens byggnadsverksamhet anställde
kontrollanten bör prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Statskontoret har icke blivit övertygat om behovet av att inrätta en biträ -
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
dande överläkartjänst vid sinnessjukavdelningen på Långholmen. Därest
emellertid Kungl. Maj :t skulle finna skäl lätta arbetsbördan för avdelningens
överläkare, synes den utväg böra tillgripas, som valts vid sinnessjukhusen,
nämligen att en av de förste läkarna förordnas att självständigt ansvara för
viss del av avdelningen. Särskilt arvode utgår härför med 1 200 kronor för år.
Då behovet av sociala kuratorer inom fångvården prövades vid 1949 års
riksdag, synes någon utökning av denna personalgrupp ej för närvarande
böra ske. Ej heller har statskontoret blivit övertygat om behovet av ytterligare
en socialassistent vid sinnessjukavdelningen i Malmö.
Med hänsyn till pris- och lönestabiliseringen avstyrker statskontoret fångvårdsstyrelsens
förslag om reglering av arvodena till kroppssjukläkarna.
Därest emellertid en sådan reglering anses böra komma till stånd, bör givetvis
en nedsättning av arvodena ske i de fall, där ersättning för närvarande
utgår med högre belopp för intagen och år än vad ett strikt tillämpande av
den angivna normen skulle medföra. Vidare bör, såvitt ämbetsverket kan
finna, en sådan reglering leda till att även de arvoden som utgå till rådgivande
psykiater differentieras efter antalet patienter. Mot att arvode beräknas
jämväl till en psykiater vid ungdomsanstalten i Uppsala har statskontoret
icke något att erinra.
Den provisoriska löneförbättringen för styresmän och assistenter vid
fångvårdsstaten kan av lönepolitiska skäl svårligen genomföras tidigare än
den 1 januari 1951. Någon ökning av avlöningsanslaget synes därför icke
erforderlig.
Statens lönenämnd. Lönenämnden anser sig av föreliggande motivering
icke kunna avgöra, huruvida den föreslagna förändringen av en tjänst
vid sinnessjukavdelningen på Långholmen som förste läkare i Ca 31 till
överläkare i Ca 30 är ur organisatoriska synpunkter påkallad. Därest så
skulle vara fallet, vill lönenämnden emellertid icke motsätta sig bifall till vad
fångvårdsstyrelsen sålunda förordat.
Förslagen om uppflyttning i lönegrad av vissa yrkesmästar- och vaktkonstapelstjänster
samt om beredande av risktillägg åt vissa tjänstemän böra
prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Med anledning av styrelsens förslag att inrätta en tjänst som värmeledningsskötare
och reparatör i Ce 11 för anstalten å Hall erinrar lönenämnden,
att frågan om maskinpersonalens löneställning är beroende på de åtgärder,
som kunna föranledas av det betänkande, som nyligen framlagts av 1947
års löneutredning, avseende maskinistpersonal in. fl.
Nämnden finner i och för sig starka skäl tala för en reglering av kroppssjukläkarnas
arvoden. För ett bedömande av frågorna om den lämpligaste
formen för arvodenas bestämmande och om deras storlek erfordras emellertid
enligt nämndens mening en uttömmande redogörelse för hur läkarvården
hittills bestritts och för den omfattning, i vilken läkarna tagits i anspråk.
I avsaknad av en sådan redogörelse kan nämnden icke nu biträda det föreliggande
förslaget. Vidare ifrågasättes om det över huvud taget är lämpligt
Kungl. Maj:ts proposition nr 131. 13
att under de pågående förhandlingarna vidtaga några jämkningar i gällande
arvodesgrunder.
En ledamot av nämnden har ansett, att nämnden bort tillstyrka fångvårdsstyrelsens
förslag om uppflyttning av en vaktkonstapelstjänst vid anstalten
på Härianda till tjänst som överkonstapel.
Statens organisationsnämnd. 1947 års byggnadsstyrelseutredning, med vilken
nämnden samarbetar i organisatoriska frågor, kommer sannolikt att
behandla vissa frågor rörande förvaltningen av de byggnader, som tillhöra
fångvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. I avvaktan
på utredningens resultat synes det vara lämpligt att icke förändra en
av tjänsterna för ledningen av fångvårdens byggnads- och reparationsarbeten
till en byggnadskontrollanttjänst i Ca 17.
Då fångvårdsstyrelsen icke angivit, vid vilka anstalter de begärda fem
nya biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål skulle placeras,
är det svårt att närmare bedöma behovet av desamma. Enligt organisationsnämndens
uppfattning bör emellertid en ej oväsentlig lättnad i kontorsarbetet
kunna uppnås vid genomförande av de rationaliseringsförslag i fråga
om redovisningsgöromål och fångregistrering, som tidigare framlagts av
nämnden (jfr prop. 220/1948 s. 4).
Medicinalstyrelsen, som haft att yttra sig över fångvårdsstyrelsens förslag
såvitt avser frågor om kropps- och sinnessjukvården samt risktillägg,
tillstyrker att en översköterska anställes vid Malmöanstalten och framhåller
samtidigt önskvärdheten av att en överskötersketjänst inrättas vid varje
anstalt med sinnessjukavdelning. Med anledning av förslaget om uppflyttning
av en befattning som konstapel vid kroppssjukavdelningen på Härlanda
till överkonstapeltjänst framhåller medicinalstyrelsen vidare det ur
medicinsk synpunkt otillfredsställande i att vården av de sjuka — närmast
under läkaren — handhaves av icke sjukvårdsutbildad personal. Med hänsyn
härtill och då anstalterna på Härianda och i Malmö äro av samma
storleksordning och karaktär förordar styrelsen, att en överskötersketjänst
inrättas jämväl vid Härlandaanstalten. I fråga om socialassistenter föreligger
behov av en sådan assistent för varje läkare, som har att självständigt
avgiva rättspsykiatriska utlåtanden. Då en socialassistent vid varje sinnessjukavdelning
bör ombesörja kuratorsangelägenheter för de intagna, bör han
placeras i Ce 15. För att underlätta rekryteringen böra övriga socialassistenter
placeras i Ce 14. I övrigt tillstyrkas de av fångvårdsstyrelsens förslag,
varöver medicinalstyrelsen haft att yttra sig.
Departementschefen.
Frågan om personalbehovet vid fångvårdsanstalterna var, med anledning
av väckt motion (II: 242), föremål för särskild prövning av 1949 års riksdag.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 118) uttalade statsutskottet såsom
sin åsikt, att personalen vid anstalterna borde åtnjuta det skydd och
den säkerhet i tjänstgöringen, som med hänsyn till omständigheterna kun
-
14
Iiungl. Maj:ts proposition nr 131.
de vara möjligt att uppnå, samt att en förstärkning av bevakningspersonalen
i vissa fall kunde vara påkallad. Det borde emellertid enligt utskottets
mening prövas i vad mån det -— genom utnyttjande av möjliga rationaliseringsåtgärder
— vore möjligt att genomföra en sådan utan ytterligare utökning
av den sammanlagda bevakningspersonalen. Med hänsyn till under
året redan företagen personalökning och till övriga omständigheter samt
då frågan vore föremål för Kungl. Maj ds prövning fann utskottet icke skäl
föreligga för riksdagen att hos Kungl. Maj :t anhålla om ytterligare åtgärder
i ämnet.
Kungl. Maj :t anbefallde därefter fångvårdsstyrelsen att skyndsamt verkställa
en allmän översyn av fångvårdsanstalternas tjänstgöringsplaner i
syfte att anordna tjänstgöringen på mest rationella och ändamålsenliga sätt
samt att före den 1 januari 1950 underställa Kungl. Maj:t resultatet av den
sålunda företagna utredningen. Sedan styrelsen sedermera anmält att utredningen
icke kunde slutföras inom föreskriven tid, har styrelsen medgivits
anstånd därmed till den 1 september 1950.
I avvaktan på resultatet av nu nämnda och vissa andra utredningar (1947
års biträdesutredning, 1949 års tjänsteförteckningskommitté m. fl.) bör, såsom
statskontoret framhållit, i regel icke ifrågakomma att utöka nuvarande
personalorganisation eller att besluta om ändrade löneställningar. Jag finner
mig därför icke kunna biträda de av fångvårdsstyrelsen framlagda förslagen
i andra fall än då —■ utan att resultaten av pågående utredningar
därigenom föregripas — organisatoriska eller andra särskilda skäl påkalla»
att förslagen utan dröjsmål genomföras.
Såsom i olika sammanhang framhållits utgör en omläggning av fångvårdens
arbetsdrift till mera lämpliga yrkesgrenar ett viktigt led i straffverkställighetsrefonnens
genomförande. Sedan medel på grund härav under de
senaste åren anslagits till nya mekaniska verkstäder vid anstalterna i Uppsala,
Ystad, Kalmar och Kristianstad, beräknas dessa verkstäder vara färdiga
att fullt tagas i bruk under nästa budgetår. Det är synnerligen angeläget,
att kompetent arbetsledarpersonal därvid står till förfogande. Mot det
av styrelsen för ändamålet uppskattade personalbehovet och befattningshavarnas
löneställning har jag icke något att erinra. Såvitt avser verkstäderna
vid ungdomsanstalterna i Uppsala och Ystad bör beaktas, att den yrkesundervisning,
som där skall meddelas, förutsätter god erfarenhet av undervisning
hos den främste arbetsledaren. Behovet av nu ifrågavarande befattningar
kan icke för närvarande tillgodoses genom att överflytta yrkesmästartjänster
från andra, på avskrivning stadda arbetsgrenar. Antalet intagna
visar nämligen en ganska avsevärd ökning -— medeltalet fångar utgjorde
åren 194S och 1949 2 000 resp. 2 250 samt under de tre första månaderna
av åren 1949 och 1950 2 350 resp. 2 450 —- och detta nödvändiggör att arbetsdriften
även i sistnämnda grenar tills vidare hålles i gång utan inskränkning.
Av samma anledning är jag ej heller beredd att förorda någon begränsning
av vaktpersonalen förrän pågående översyn av personalorganisationen
slutförts. De nya arbetsledarbefattningarna böra tills vidare uppföras.
Kungl. Maj.ts proposition nr 131.
15
såsom extra. Jag föreslår sålunda, att följande nya yrkesmästartjänster inrättas,
nämligen 2 i Cg 17 vid anstalterna i Uppsala och Ystad samt 4 i Cg
13 vid anstalterna i Uppsala, Ystad, Kalmar och Kristianstad.
Då fångvårdsanstalternas anslagsbehov senast underställdes riksdagens
prövning, berördes bl. a. den starkt ökade arbetsbelastningen på sinnessjukavdelningarna
vid fångvården (II ht 1949 s. 63). I samband därmed begärdes
emellertid tills vidare endast medel för fortsatt anställande av en extra överläkare
vid den tillfälligt inrättade undersölcningsavdelningen på Håga. Den
permanenta organisationen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar omfattar 6
överläkare, 6 förste läkare och 2 andre läkare. En vakant befattning såsom
förste läkare må dock ej återbesättas eller uppehållas på förordnande så
länge den förut nämnde extra överläkaren finnes anställd. Härutöver finnas
en extra förste läkare och en extra andre läkare, båda anställda mot arvode.
Då det visat sig omöjligt att med nuvarande löneförmåner erhålla heltidsanställda
läkare till alla tjänsterna, ha vissa av dem stått obesatta.
För att motverka arbetsbalans beträffande sinnesundersökning av häktade
och därav uppkommande förlängning av undersökningstiden har bemyndigande
lämnats att i vissa fall anlita läkare utom fångvården för att
verkställa sådana undersökningar (jfr prop. 220/1948 s. 20 f., 32). Den därvid
bestämda ersättningen av 150 kronor för varje undersökning har emellertid
varit för låg för att i behövlig omfattning förmå de avsedda läkarna att
åtaga sig dylika uppdrag. En fortgående ökning av arbetsbalansen nödvändiggjorde
på våren 1949 skyndsamma åtgärder från Kungl. Maj :ts sida,
vilka i detta sammanhang torde böra anmälas för riksdagen. Sålunda beslöt
Kungl. Maj :t — efter att ha ålagt läkare vid rättspsykiatrisk avdelning vid
statens sinnessjukhus att utan ersättning i viss omfattning verkställa sinnesundersökning
av den som för sådan undersökning intagits på sinnessjukavdelning
vid fångvården — en höjning av undersökningsarvodet från
150 kronor till 300 kronor. I syfte att avlasta undersökningsläkarnas arbetsbörda
medgavs vidare, att vid fångvårdens sinnessjukavdelningar finge under
innevarande budgetår vara anställda — utöver tidigare medgiven personal
— ytterligare 2 socialassistenter i Ce 11, varjämte medgivande lämnades
att inköpa diktafoner in. m.
För att underlätta rekryteringen av läkartjänsterna inom den statliga
sinnessjukvården framlade statens sinnessjukvårdsberedning i slutet av år
1948 förslag till vissa åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning av inkomstlaget
mellan sinnessjukvårdsläkarna och andra jämförliga läkare. Beträffande
den närmare innebörden av detta förslag, som skulle göras tilllämpligt
på bl. a. läkarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar, torde få
hänvisas till prop. 100/1950 s. 9 ff. I denna proposition föreslås, i anslutning
till beredningens förslag, att vissa provisoriska avlöningsförstärkningar
skola genomföras för läkarna vid de statliga sinnessjukhusen fr. o. m. den
1 januari 1951. Motsvarande löneförbättring bör samtidigt beredas de med
dessa befattningshavare jämställda läkarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar.
I överensstämmelse härmed föreslår jag för sistnämnda läkares
16
Kiingl. Maj.ts proposition nr 131.
vidkommande, att avlöningsförstärkning fr. o. in. den 1 januari 1951 skall
utgå med följande belopp för år räknat, nämligen till överläkare 5 004 kronor,
till förste läkare 4 008 kronor och till andre läkare 3 000 kronor. Förstärkningen
till andre läkare samt till extra förste läkare bör emellertid, i anslutning
till förslaget i prop. 100, utgå först efter två års tjänstgöring vid
fångvården tillhörande sinnessjukavdelning, statligt sinnessjukhus eller annat
därmed jämförligt sinnessjukhus. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj :t
att närmare reglera i vad mån denna löneförmån skall få åtnjutas vid tjänstledighet
och vikariat in. in. De av mig tillstyrkta avlöningsförstärkningarna
beräknas för nästa budgetår medföra en kostnadsökning av 34 000 kronor
(halva året).
Även med de förbättrade möjligheter att besätta vakanta läkartjänster,
som kunna väntas uppkomma vid bifall till nyssnämnda förslag, torde det
bliva nödvändigt att jämväl i fortsättningen för sinnesundersökningar anlita
fångvården ej tillhörande läkare mot den för närvarande utgående förhöjda
ersättningen. I enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag böra därför
ytterligare 13 000 kronor beräknas för detta ändamål. Likaså torde man
böra räkna med fortsatt behov av den vid Håga inrättade undersökningsavdelningen.
Föreståndaren för denna avdelning bör emellertid, sedan den
provisoriska löneregleringen genomförts, icke ha högre tjänsteställning än
såsom förste läkare. Efter mönster från sinnessjukvården bör denne läkare
dock äga åtnjuta ett arvode av 1 200 kronor såsom ersättning för att han
med självständigt ansvar fullgör vissa på överläkare ankommande göromål.
Medel böra vidare beräknas för de båda socialassistenter, som enligt beslut
av Kungl. Maj :t tillkommit sedan anslaget senast beräknades. Vad beträffar
sinnessjukavdelningen i Malmö, vid vilken endast en socialassistent
står till förfogande för de tre till avdelningen knutna läkarna, är en förstärkning
av personalen, på sätt styrelsen föreslagit, med ytterligare en sosialassistent
påkallad. Vidare framstår det såsom angeläget att den sjukvårdskunniga
personalen vid Malmöanstalten utökas med en översköterska,
avsedd för såväl kropps- som sinnessjukvården. Härvid bör bl. a. beaktas,
att Kungl. Maj:t nyligen beslutat om utvidgning av anstaltens sinnessjukavdelning
i syfte att få tillgång till ökat antal platser för psykiatrisk behandling
av ungdomsfängelseelever. Jag biträder därför förslagen om att
inrätta ytterligare en befattning såsom socialassistent i Ce 11 och en tjänst
såsom översköterska i Ce 12.
I likhet med fångvårdsstyrelsen anser jag det vara av stor vikt, att befattningshavarna
inom fångvården snarast möjligt efter sin anställning erhålla
erforderlig utbildning för sitt värv. Vid den utbildningskurs, som för
närvarande årligen anordnas och som omfattar en tid av omkring tre månader,
kan plats icke beredas för samtliga som böra utbildas. Möjligheter
torde dock föreligga att genom omläggning av kursplanerna och andra åtgärder
tillfälligt nedbringa utbildningstiden så att man med nuvarande resurser
skall kunna anordna flera kortare kurser. Det bör ankomma på fångvårdsstyrelsen
att närmare pröva denna fråga. På grund härav är jag icke
nu beredd tillstyrka styrelsens förslag om ökade medel till vikarier för del
-
17
Kungi Maj:ts proposition nr 131.
tagare i utbildningskurser. Frågan om förbättrad utbildning för fångvårdens
personal kommer, såsom förut nämnts, att tagas upp till övervägande
i större sammanhang.
Beträtiande de till kroppssjukläkarna utgående ersättningarna, vilka med
nuvarande beläggning i många fall få anses låga, synes en omreglering
vara starkt påkallad. Fångvårdsstyrelsens utredning i ämnet torde" emellertid.
såsom lönenämndeni framhållit, icke lämpligen kunna läggas till
grund för förslag till riksdagen. Efter ytterligare utredning av de olika omständigheter
som i detta sammanhang böra beaktas — sättet för läkarvår
-
dens hittillsvarande bestridande, den omfattning, i vilken läkaren tagits i
anspråk m. in. — är det min avsikt att återkomma till frågan vid nästa års
riksdag. Möjlighet synes emellertid böra inrymmas åt Kungl. Maj :t att,
i avvaktan på utredningens resultat, i något enstaka undantagsfall genomtöra
en provisorisk reglering av arvode som vid jämförelse med övriga armoden
Iramstår såsom oskäligt lågt. I samband med den fortsatta utredningen
angående kroppssjukläkarnas arvoden bör även frågan om en ändring av
gällande ersättningsgrunder lör fångvårdens rådgivande psykiater prövas.
Sålunda synes lämpligt överväga en övergång från nu utgående fasta årsarvoden
till ett sådant efter utförda arbetsprestationer avvägt arvodessystem,
som redan tillämpas för motsvarande psykiater inom ungdomsskolorna.
Säsom fångvårdsstyrelsen framhållit bär Kungl. Maj :t på våren 1949 medgivit,
att tängvårdsanstalten i Kalmar skall tills vidare såsom ett provisorium
vara säkerhetsanstalt för män. I anslutning härtill bör för riksdagen
anmalas, att Kungl. Maj :t därvid medgivit — förutom att styresmannen vid
anstalten, placerad i Ca 19, må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromäl
som eljest ankomma på föreståndare i 22 lönegraden — att vid anstalten
må tills vidare t. o. in. den 30 juni 1950 vara anställd en rådgivande psykiater.
I enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag bör för bibehållande av
denne läkare under nästa budgetår beräknas ett arvode av 2 400 kronor. En
-
ligt min mening tala starka skäl för att anställa rådgivande psykiater även
vid ungdomsanstaiterna, vilka — bortsett från anstalten i Ystad —- sakna
biträde av sådan läkare. 1 rådande läge inskränker jag mig emellertid till
alt i likhet med fångvårdsstyrelsen föreslå en dylik arvodesbefattning för
ungdomsanstalten i Uppsala, där behovet gör sig gällande med särskild
styrka på grund av klientelets sammansättning.
Frågan om utsträckt rätt till risktillägg bör icke behandlas i detta sammanhang
utan hänskjutas till prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
På skäl som statskontoret anfört erfordras ej att för nästa budgetår beräkna
ytterligare medel för lönetillägg åt styresmän och assistenter.
Med hänsyn till den inom departementet pågående undersökningen angående
anstaltsväsendets framtida organisation, varvid även frågan om Faluanstaltens
bibehållande kommer att prövas, bör icke ifrågakomma att nu till
ordinarie stat överföra den vid anstalten placerade, på övergångsstat upptagna
direktör stjänsten. Däremot bör hinder icke möta mot att till ordinarie
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 131.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 131.
stat överföra de av styrelsen föreslagna sex föreståndarbefattningarna i Ce 19
Enligt grunderna för reglerad befordringsgång beträffande biträdespersonal
böra två biträden erhålla ordinarie anställning. Vidare böra enligt inom statsförvaltningen
numera allmänt gällande principer de båda vid fångvåldens
sinnessjukavdelningar mot arvoden anställda förste och andre läkarna erhålla
ställning såsom extra tjänstemän i Cg 31 resp. Cg 29.
I enlighet med det anförda uppräknas anslaget med 41 520 kronor för 6
yrkesmästare, därav 2 i Cg 17 och 4 i Cg 13, med 34 000 kronor för avlöningsförstärkning
åt läkarna vid tångvårdens sinnessjukavdelningar, med
13 000 kronor till ersättning för sinnesundersökningar, med 19 620 kronor för
3 socialassistenter, med 6 816 kronor för en översköterska och med 4 800
kronor för 2 rådgivande psykiater. Ä andra sidan nedsättes anslaget med 200
kronor, utgörande löneskillnaden mellan en extra överläkare med hyreseisättning
och en förste läkare med tilläggsarvode (halvt år) samt med 16 872
kronor, motsvarande kostnaderna för 1 föreståndare i Cg 17 och 2 vaktlruar
i Cg 8 vid den numera nedlagda kolonien Solhyddan. Anslaget skulle
alltså höjas med (41 520 + 34 000 + 13 000 + 19 620 + 6 816 + 4 800 —
200 __ 16 872 = 102 684) i runt tal 102 700 kronor.
Beträffande beräkningen av anslaget må nämnas, att enligt anmälan
av fångvårdsstyrelsen icke-ordinarieposten för innevarande budgetår
väntas bliva överskriden med omkring 580 000 kronor, överbelastningen
förklaras bl. a. därav, att styrelsen anställt befattningshavare till större antal
än som legat till grund för postens bestämmande (förhållandet anmäldes
under hand för 1949 års riksdags statsutskott i samband med behandlingen
av motionen 11:242; jfr utsk. utlåt. 118/1949). Med en omräkning
av posten, varvid även nu tillämpade allmänna beräkningsgrundei böra omprövas,
synes emellertid böra anstå till dess att den förut nämnda, inom
fångvårdsstyrelsen pågående översynen av anstalternas tjänstgöringsplanei
in. nr. slutförts.
Anslaget beräknas sålunda1:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 3 790 500 ( + 86 000) kronor;
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t 230 500
(+ 3 600) kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 376 000 (+ 6 100) kronor;
rörligt tillägg 837 300 (+ 7 000) kronor.
Anslaget uppföres alltså med 8 234 300 (+ 102 700) kronor.
1 personalförteckningen bör antalet föreståndare i Ca 19 ökas
från fem till elva och antalet kontorsbiträden i Ca 8 från sexton till aderlon.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalternas
personalförteckning vidtaga nyss angivna ändringar;
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1950/51:
1 Enär en av de arvodesanställda läkare, som nu föreslagits bliva extra tjänstemän, hittills
avlönats från arvodesposten, har vid beräkningen lönekostnaden för denne överförts till ickeordinarieposten
och posten till rörligt tillägg.
Kungl. Maj ds proposition nr 131.
19
Avlönings stat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
................................... 3 790 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............. 230 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 3 376 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 837 300
Summa kronor 8 234 300
c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 8 234 300 kronor.
[2] 2. Fångvårdsanstalterna: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1948/49 3 365 000 4 076 300
1949/50 (statsliggaren s. 153) ---- 3 555 000
1950/51 förslag ................. 3 975 000
Enligt gällande omkostnadsstat för fångvårdsanstalterna ha anvisats
bl. a.: 20 000 kronor till sjukvård in. in. för personal (30 900), 135 000 kronor
till reseersättningar (139 500), 800 000 kronor till bränsle, lvse och
vatten (907 900), 100 000 kronor till övriga expenser (97 600), 130 000 kronor
till inköp och underhåll av inventarier (112 900), 70 000 kronor till renhållning
av fängelseområden och fängelselokaler (96 700), 1 110 000 kronor
till utspisning (1 168 700), 350 000 kronor till beklädnad och sängkläder
(445 400), 225 000 kronor till hälso- och sjukvård (325 500), 150 000 kronor
till omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna (176 000),
70 000 kronor till diverse utgifter (72 700), 275 000 kronor till fångtransport
(371 200) samt 20 000 kronor till tjänstedräkt åt befattningshavare
(34 400).1
Av de till övriga expenser samt till inköp och underhåll av inventarier
anvisade beloppen ha beräknats engångsbelopp av 10 000 kronor resp.
20 000 kronor, att enligt Kungl. Maj ds bestämmande disponeras för förbättring
av fångvård sanstalternas telefonförbindelser resp. för rationalisering
av handräckningsarbetet vid anstalterna (jfr II ht 1949 s. 66).
Yrkande n.
Fångvårdsstgrelsen (skr. 25/8 1949) hemställer, att anslaget höies med
463 000 kronor. 1 2
1. Sjukvård m. m. för personal ........................
2. Reseersättningar ................................
1 Siffrorna inom parentes angiva utgifterna under budgetåret 1948/49.
Ökning
5 000
20 000
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 131.
Ökning
3. Bränsle, lyse och vatten .................................. 50 000
4. Övriga expenser .......................................... —-
5. Inköp och underhåll av inventarier ........................ 20 000
6. Renhållning av fängelseområden och fängelselokaler ........ 20 000
7. Utspisning ................................................ 90 000
8. Beklädnad och sängkläder ................................ 75 000
9. Hälso- och sjukvård ...................................... 50 000
10. Omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna........ 25 000
11. Diverse utgifter............................................ 23 000
12. Fångtransport ............................................ 75 000
13. Tjänstedräkt åt befattningshavare ........................ 10 000
463 000
Motiv.
1 och 3. Sjukvård m. in. för personal. Bränsle m. in. Anvisade belopp ha
under flera år visat sig otillräckliga.
2. Reseersättningar. Höjningen föranledes av den extra utbildningskurs
för bevakningspersonal, som fångvårdsstyrelsen avser att anordna under
nästa budgetår (jfr s. 9).
4. Övriga expenser. Ehuru posten nu inrymmer ett belopp av 10 000 kronor
för engångsutgifter, bör den för nästa budgetår upptagas med oförändrat
belopp med hänsyn till att vidtagna åtgärder för förbättring av
fångvårdsanstalternas telefonförbindelser, höjda telefonavgifter och de av
straffverkställiglietsreformen ökade kraven på snabbare kontakt mellan
anstalterna och styrelsen medföra ökning av de löpande kostnaderna.
5. Inköp och underhåll av inventarier. Den för innevarande budgetår tillfälliga
förhöjningen av posten med 20 000 kronor för rationaliseiing a''s
handräckningsarbetet vid anstalterna bör kvarstå jämväl under budgetåret
1050/51.
Anstalternas inventariebehov kan icke på tillfredsställande sätt tillgodoses
med nuvarande anslag. Bristen på inventarier är stor och befintlig utrustning
är i många fält ålderdomlig och bristfällig. Styrelsen föreslår, att
posten höjes med ytterligare 20 000 kronor. Härmed avses bl. a. att bekosta
inköp av filmapparater för företrädesvis ungdomsanstalterna. Posten beräknas
sålunda till 150 000 kronor.
6. Renhållning. Höjningen föranledes av ökade materialkostnader och utbyggnaden
av anstaltsorganisationen.
7. Utspisning. Utgifterna ha under de senaste budgetåren undergått en
fortgående stegring, främst beroende på ökade livsmedelskostnader. Dagsportionspriset
bär stigit från kronor 1:46, då anslaget senast beräknades
(jfr II ht 1949 s. 66), till kronor 1:58. Härjämte har fångantalet ökat.
8 Beklädnad och sängkläder. Utgifterna ha under de senaste åren betydligt
överstigit anvisade medel. Detta beror till eu del på att tillverkningsoch
underhållskostnaderna successivt stigit men sammanhänger också med
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
21
att de nya straffverkställighetsformerna, särskilt utearbete och industriellt
arbete, kräva ändamålsenlig utrustning och medföra större förslitning än
tidigare.
9. Hälso- och sjukvård. Kostnaderna för sjukvård och tandvård ha stigit.
De permissioner, som enligt den nya straffverkställighetslagen kunna
beviljas, medföra kostnader för de intagna för utrustning och resor, vilket
hatt till följd, att de intagna i mindre omfattning än tidigare kunnat bidiaga
till sin tandvård med egna medel och arbetspremier.
10. Omkostnader för permitterade in. fl. Straffverkställighetsreformen
bär medfört högre kostnader i samband med fånges permission och frigivning
än som förutsetts (jfr prop. 225/1946 s. 104).
11. Diverse utgifter, ökade medel erfordras till förhöjda arvoden åt lärare
vid utbildningskurser för bevakningspersonal samt till en planerad
extra dylik kurs (jfr s. 9). Medel erfordras även till täckande av driftskostnaderna
för en bil, som med Kungl. Maj :ts medgivande år 1949 inköpts
för kolonien Älgberget. Slutligen äro anvisade medel otillräckliga för
att täcka de ökade kostnader för förbrukningsartiklar till anstaltsköken
samt för handräckningsgöromål å expeditioner in. in., som föranledas av
koloniorganisationens utbyggnad.
12. Fångtransport. Den av straffverkställighetsreformen föranledda övergången
från regelbundna fångtransporter i fångvagnar till särskilda transporter
i personvagnar har medfört högre kostnader än beräknat.
13. Tjänstedräkt. Ökningen föranledes av höjda materialkostnader och
okat behov av slcyddspersedlar på grund av arbetsdriftens utvidgning.
Y 11 r a n d e.
Statskontoret. Fångvårdsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet ge icke
anledning till annan erinran än att posterna till inköp och underhåll av inventarier
samt till diverse utgifter torde kunna begränsas till 120 000 kronor
resp. 85 000 kronor.
Sedeimera har fångvårdsstgrelsen (skr. 3/3, 6/3 1950) gjort anmälan beträffande
de beräknade utgifterna under innevarande budgetår.
Behov föreligger att överskrida flertalet omkostnadsposter, delvis i betydande
omfattning. Utgifterna beräknas sålunda uppgå till följande belopp (inom
parentes angivas de belopp, varmed posterna skulle överskridas): sjukvård
m. in. för personal 35 000 (-j- 15 000) kronor, reseersättningar 145 000 ( +
10 000) kronor, bränsle, lyse in. in. 850 000 (+ 50 000) kronor, övriga expenser
110 000 (+ 10 000) kronor, inventarier 154 000 (+ 24 000) kronor, renhållning
105 000 (+ 35 000) kronor, utspisning 1 325 000 (+ 215 000)
kronor, beklädnad och sängkläder 550 000 (+ 200 000) kronor, hälso- och
sjukvård 250 000 (+ 25 000) kronor, undervisning 50 000 ( — ) kronor,
omkostnader för permitterade in. fl. 205 000 (+ 55 000) kronor, diverse utgifter
83 000 (+ 13 000) kronor, fångtransport 375 000 (+ 100 000) kronor,
tjänstedräkt 45 000 (+ 25 000) kronor, understöd åt intagnas famil
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
jer 50 000 ( — ) kronor. Fångvårdsstyrelsen beräknar sålunda, att ansla
get
skall överskridas med sammanlagt 777 000 kronor.
Såsom skäl för att de beräknade beloppen visat sig otillräckliga anges i
allmänhet samma omständigheter som tidigare åberopats för höjning av anslagsposterna
för nästa budgetår. I fråga om posten till reseersättningar hänvisas
till ökade kostnader för tjänstgörings- och omplaceringstraktamenten
på grund av förändringar i anstaltsorganisationen in. in. samt beträffande
expensposten till stegrade telefonkostnader och pappersskatt. Vad angår inventarieposten
åberopar styrelsen vissa oförutsedda engångskostnader avseende
dels inköp efter underhandsmedgivande från justitiedepartementet av
diktafoner till sinnessjukavdelningar och viss utrustning till anstalten i Växjö,
dels ock anskaffande av vissa inventarier till anstalten i Karlskrona.
Fångvårdsstyrelsens skrivelse utmynnar i en hemställan att få överskrida
posterna till reseersättningar, övriga expenser, inventarier och diverse utgifter
— vilka poster maximerats av Kungl. Maj :t — i enlighet med de
sålunda framlagda beräkningarna.
Departementschefen.
De erfarenheter som vunnits angående utgifterna för olika omkostnadsändamål
under tiden efter verkställighetslagens ikraftträdande ge vid handen
att förevarande anslag, trots avsevärda höjningar under de senaste
åren, alltjämt är otillräckligt. Enligt fångvårdsstyrelsens beräkning rörande
utgifterna för innevarande budgetår skulle dessa komma att överstiga det
anvisade beloppet med icke mindre än 777 000 kronor. Med hänsyn till vad
styrelsen anfört beträffande orsakerna till det sålunda ökade anslagsbehovet
torde styrelsen böra erhålla bemyndigande att i den utsträckning som befunnits
erforderlig överskrida maximerade poster i omkostnadsstaten.
Vad angår anslagsberäkningen för nästa budgetår synes med hänsyn till
vad som anförts beträffande den nuvarande medelsåtgången och i betraktande
av fångantalets ökning en icke obetydlig uppräkning av vissa anslagsposter
vara motiverad. Sålunda bör i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag
ytterligare beräknas: till sjukvård m. m. för personal 5 000 kronor, till
bränsle m. in. 50 000 kronor, till hälso- och sjukvård 50 000 kronor, till
omkostnader för permitterade in. fl. 25 000 kronor och till tjänstedräkt
10 000 kronor. Enär portionspriset per intagen och dag ökat från kronor
1: 46, då anslaget senast beräknades (II ht 1949 s. 66), till kronor 1: 68 enligt
senast tillgängliga uppgifter, bör till utspisning beräknas åtminstone
1 400 000 (+ 290 000) kronor, motsvarande utspisningskostnaden för 2 300
fångar (= medeltalet hittills under innevarande budgetår). Med hänsyn till
vad jag i det föregående (s. 16) föreslagit angående ordnandet av fångvårdens
personalutbildning bör höjningen av posten till diverse utgifter begränsas
till 10 000 kronor.
Såsom fångvårdsstyrelsen framhållit kan anstalternas behov av inventarier
samt beklädnads- och sängutrustning icke på tillfredsställande sätt till
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
23
godoses med nuvarande anslag. En ökning av de för dessa ändamål avsedda
medlen är sålunda påkallad. Med hänsyn till de växande anspråk som härvid
göra sig gällande synes mig emellertid icke lämpligt att, såsom hittills
skett, från dessa anslagsposter bestrida såväl kostnader för ordinarie underhäll
och komplettering som kostnader av engångsnatur. Enligt min mening
böra därför från ifrågavarande poster bestridas endast kostnader av
förstnämnda slag, medan de medel som kunna erfordras för att upprusta
anstalternas inventarie- och persedelförråd till normal omfattning böra
anvisas under särskilt anslag. Medelsbehovet för denna engångsanskaffning
kan dock bedömas först efter det en allmän inventering ägt rum. Sedan
en sådan skett, ämnar jag återkomma till frågan. För att icke fördröja
omedelart nödvändig nyanskaffning hör dock redan nu för ändamålet beräknas
åtminstone 100 000 kronor, ungefärligen motsvarande summan av
de belopp, varmed de båda anslagsposterna enligt styrelsens förslag skulle
böjas. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att, efter en preliminärt utförd
inventering, meddela närmare bestämmelser angående dispositionen av dessa
medel. Vid bifall till vad jag sålunda förordat böra posterna till inventarier
samt till beklädnad och sängkläder bestämmas till 110 000 (— 20 000)
kronor resp. oförändrat 350 000 kronor.
Posten till övriga expenser bör i enlighet med vad styrelsen föreslagit
upptagas med oförändrat belopp.
Beträffande styrelsens framställning i övrigt finner jag tillräckliga skäl
ej föreligga att ändra anslagsberäkningen. Med hänsyn till den av mig tänkta
omläggningen av fångvårdens utbildningskurser synes sålunda någon
uppräkning av posten till reseersättningar ej nu böra ske. Vad åter angår
posterna till renhållning och fångtransport bör man avvakta resultatet av
planerade rationaliseringsåtgärder beträffande handräckningsarbetet (anskaffning
av dammsugare in. in.) resp. av den utredning som f. n. pågår
inom departementet angående möjligheterna att begränsa fångtransporterna.
I enlighet med det anförda höjes anslaget alltså med (5 000 -j- 50 000 +
50 000 + 25 000 + 10 000 + 290 000 + 10 000 — 20 000) 420 000 kronor till
3 975 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 975 000 kronor.
[3] 4 a. Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av beklädnads- och
sängutrustning m. m.
Under åberopande av vad under punkten [2] anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av beklädnads-
och sängutrustning in. m. för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
[4] 5. Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m.
I årets statsverksproposition (II ht s. 44) har, i avbidan på förevarande
proposition, till maskin- och verktygsutrustning in. m. för fångvårdsanstalterna
beräknats ett anslag av 104 000 kronor, motsvarande det för sådant
ändamål i gällande riksstat uppförda anslaget.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 19/8 1949) har hemställt, att för ändamålet
måtte beviljas sammanlagt 339 000 kronor, att fördelas på fem olika an
-
stalter.
Kristianstad ................................................ 90 000
Mariestad .................................................. 183 000
Skenäs ...................................................... 21 000
Häga ....................................................... 15 000
Skogsgård (koloni) .......................................... 30 000
Summa kronor 339 000
Av de för anstalterna i Kristianstad och Mariestad samt å Skenäs beräknade
beloppen avse resp. 1 800, 8 000 och 6 000 kronor annan utrustning än
maskiner och verktyg såsom möbler och andra inventarier för verkstädernas
behov.
För anordnande av mekanisk verkstad i Kristianstad bär Kungl. Maj :t
genom beslut den 20 maj 1949 anvisat medel av det å riksstaten för innevarande
budgetår upptagna investeringsanslaget till modernisering av vissa
äldre fångvårdsanstalter. I övrigt äger föreliggande förslag samband med
framställningar från styrelsen om anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår
till mekanisk verkstad med yrkesskola vid anstalten i Mariestad, demonstrations-
och verkstadsbyggnad vid anstalten å Skenäs, särskild arbetsterapibyggnad
vid anstalten å Håga och verkstadsbyggnad vid kolonien
Skogsgård.
Statens organisationsnämnd har funnit de föreslagna maskin- och verktygsuppsättningarna
väl avvägda för resp. verkstäder.
Departementschefen.
Med anledning av fångvårdsstyrelsens framställningar om anslag å kapitalbudgeten
för nästa budgetår till nya verkstadsbyggnader har riksdagen
numera, på förslag av Kungl. Maj :t, beviljat medel till uppförande av
eu verkstadsbyggnad vid kolonien Skogsgård. Med hänsyn till pågående
utredning angående anstaltsväsendets framtida organisation in. in. är jag
icke beredd att för innevarande års riksdag framlägga förslag om inrättande
av ytterligare verkstäder. I enlighet härmed begränsas för närvarande
behovet av maskin- och verktygsutrustning in. in. till de nya verkstäderna
vid anstalten i Kristianstad och kolonien Skogsgård. Det är synnerligen
angeläget, att dessa verkstäder kunna tagas i bruk snarast möjligt efter
byggnadernas färdigställande. Mot de för deras utrustning beräknade beloppen,
90 000 kronor resp. 30 000 kronor, har jag ej något att erinra.
Kungl. Maj.ts proposition nr 131.
25
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstallerna: Maskin- och verktygsutrustning
in. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kronor.
[5] 5 a. Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. in. för fångkolonier.
Straffverkställighetsreformen förutsätter en betydande utbyggnad av
fångvårdens kolonisystem. För genomförande härav ha för senare budgetår
anvisats anslag såväl för förvärv av kolonier som för utrustning av dessa
med inventarier in. in.
I sistnämnda hänseende har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisats ett reservationsanslag av 280 000 kronor till inköp av
jordbruk sinventarier in. in. för fångkolonier (prop.
334/1945 s. 6 f., 71 f.). Anslaget, som beräknats för utrustning av sju kolonier
för vanligt fångförvar, har disponerats för inköp av inventarier m. in.
till följande sju kolonier, nämligen Smälteryd, Skogsgård, Tygelsjö, Bogesund.
Svarttjärn, Halmsjön och Älgberget. Vid utgången av budgetåret
1948/49, då anslaget jämlikt gällande dispositionsföreskrifter upphörde att
stå till fångvårdsstyrelsens förfogande, hade för utrustning av nämnda kolonier
utbetalats 174 254 kronor. Till budgetutjämningsfonden överfördes
alltså en besparing av 105 746 kronor.
Ä förut nämnda tilläggsstat har vidare anvisats ett reservationsanslag av
80 000 kronor till inköp av jordbruk sinventarier m. in.
för kolonier till säker hetsanstalter (prop. 334/1945 s.
7 f., 77 f.). För samma ändamål har för budgetåret 1946/47 anvisats ytterligare
ett reservationsanslag av 80 000 kronor (II ht 1946 s. 107), vilket
sammanförts med nyssnämnda anslag. Anslagen, som beräknats för utrustning
av sammanlagt fyra kolonier till säkerhetsanstalter, ha hittills disponerats
för utrustning av kolonierna Orretorp och Ollestad. Vid utgången av
budgetåret 1948/49 återstod odisponerat 55 710 kronor. Anslaget står jämlikt
Kungl. Maj :ts bemyndigande till fångvårdsstyrelsens förfogande till innevarande
budgetårs utgång.
För budgetåret 1947/4S har slutligen anvisats ett reservationsanslag av
60 000 kronor till inköp av inventarier in. m. för fångkolonier
(II ht 1947 s. 88; jfr kapitalbudgeten 1947 bil. 23 s. 1 f.). Av detta
anslag, som avsetts för utrustning av två kolonier av icke närmare bestämd
typ, har Kungl. Maj :t hittills ställt 28 000 kronor till förfogande, nämligen
8 000 kronor för kolonien Älgberget (för komplettering av tidigare utrustning)
och 20 000 kronor för kolonien Mäshult.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 18/1 1950) hemställer nu om ytterligare anslag
för utrustning av kolonier. Utredning pågår om att öppna tre nya kolonier,
nämligen en för ungdomsfängelse ådömda, en för förvarade och internerade
samt en för vanligt fångförvar. Kostnaden för utrustning av dessa kolonier
beräknar styrelsen till 130 000—140 000 kronor. Av hittills anvisade
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 131.
utrustningsanslag återstå, såsom av det föregående framgår, sammanlagt
87 700 kronor, varav dock 55 700 kronor — utgörande återstoden av det för
budgetåret 1946/47 anvisade anslaget för utrustning av kolonier till säkerlietsanstalter
— icke utan riksdagens medgivande kunna disponeras efter
innevarande budgetårs utgång. Ett ytterligare medelsbehov skulle vidare
föreligga å omkring 50 000 kronor. Styrelsen hemställer, dels att det för budgetåret
1946/47 anvisade reservationsanslaget till inköp av jordbruksinventarier
in. in. för kolonier till säkerhetsanstalter må disponeras jämväl under
budgetåret 1950/51 samt därvid tagas i anspråk för — förutom sitt ursprungliga
ändamål — utrustning av kolonier för vanligt fångförvar, dels
ock att för budgetåret 1950/51 anvisas ett nytt reservationsanslag av 50 000
kronor till inköp av inventarier in. m. för fångkolonier.
Departementschefen.
Den tilltänkta utbyggnaden av fångvårdens kolonisystem står i överensstämmelse
med vad statsmakterna redan beslutat. För förvärv av de tre
nya kolonier, som äro avsedda att anskaffas under innevarande och nästa
budgetår, erfordras, såvitt nu kan bedömas, ej någon ytterligare medelsanvisning.
Sedan en betydande del av det för budgetåret 1945/46 anvisade
anslaget för koloniers utrustning med inventarier in. in. tillförts budgetutjämningsfonden,
erfordras emellertid ytterligare medel för sådant ändamål.
1 enlighet med tidigare tillämpade beräkningsgrunder skulle härför erfordras
(3 >( 40 000) 120 000 kronor. Detta behov kan till ett belopp av (60 000
— 28 000) 32 000 kronor täckas av det för budgetåret 1947/48 anvisade
utrustningsanslaget. För det härutöver erforderliga heloppet (120 000 —
32 000) 88 000 kronor torde böra anvisas ett nytt anslag å riksstaten för
budgetåret 1950/51. Därvid förutsattes, att hittills odisponerade medel å de
äldre utrustningsanslagen för kolonier till säkerhetsanstalter tillföras budgetutjämningsfonden.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. in. för fångkolonier
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 88 000 kronor.
[6] 5 b. Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av baracker.
Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 311/1946 (s. 3 f.)
anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett
reservationsanslag av 75 000 kronor till montering och transport av baracker
för fångkolonier.
Fångvårdstyrelsen (skr. 28/3 1949) hemställer, att för liknande ändamål
anvisas ett nytt reservationsanslag av 220 000 kronor.
Antalet av fångvården för närvarande disponerade baracker uppgår till
33, samtliga tillhörande arbetsmarknadsstyrelsens förvaltning. 11 av barackerna
ha uppsatts med anlitande av det för ändamålet anvisade reserva
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 131. 27
tionsanslaget å 75 000 kronor. Anslaget har härigenom i det närmaste förbrukats.
Fångvårdsstyrelsens erfarenheter av baracker såsom förläggnings- och
verkstadslokaler ha varit goda. Till följd av det rådande höga fångantalet
äro flertalet slutna anstalter för närvarande belagda intill bristningsgränsen
och de tillgängliga arbetslokalerna äro i många fall alldeles otillräckliga.
Därest beläggningssiffrorna icke skulle visa tendens att sjunka, måste
åtgärder vidtagas för att anskaffa främst arbetslokaler. Med hänsyn till att
nybyggnader i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna påräknas i någon
större utsträckning, synes det fångvårdsstyrelsen vara en lämplig utväg att
uppmontera baracker, att användas i första hand såsom verkstadslokaler
men även såsom bostäder för intagna eller personal. När nedgången i fångantalet
kan bedömas bliva av varaktig natur, kunna barackerna tagas i anspråk
för koloniväsendets behov. Det aktuella behovet kan uppskattas till
5—6 baracker för de slutna anstalterna och ungefärligen lika många för
öppna anstalter. Dessutom föreligger vid åtskilliga anstalter trängande behov
av personalbostäder.
Möjligheter finnas att övertaga ytterligare baracker från arbetsmarknadsstyrelsen.
Vid f. d. By utlänningsläger i Kopparbergs län finnas sålunda 13
baracker som utan kostnad kunna övertagas av fångvården. Vidare kan
fångvårdsstyrelsen få övertaga 10 av arbetsmarknadsstyrelsen disponerade,
å Villingsbergs revir i Örebro län uppställda baracker. För dessa baracker
begär arbetsmarknadsstyrelsen ersättning, som kan uppskattas till 3 000
kronor per barack eller sammanlagt 30 000 kronor.
Medel erfordras vidare för barackernas montering och transport in. in. I
fråga om barackerna vid f. d. By utlänningsläger tillkomma utgifter för reparation
och ombyggnad samt för vissa installationsarbeten, varjämte fångvården
torde få svara för planeringen av området efter barackernas nedmontering.
Ifrågavarande kostnader beräknas till omkring 7 000 kronor per barack
eller tillhopa 91 000 kronor. Beträffande övriga 10 baracker beräknas
kostnaderna inskränka sig till utgifter för montering och transport in. in.,
uppskattade till 5 000 kronor per barack eller tillhopa 50 000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen framför även önskemål att de av fångvården redan
disponerade 33 barackerna skola övergå i fångvårdens ägo. För 12 av dessa
begär arbetsmarknadsstyrelsen ersättning med 3 150 kronor per barack eller
tillhopa 37 800 kronor.
Anslagsbehovet för anskaffning och montering in. in. av baracker beräknas
sålunda med tillägg för oförutsedda utgifter 11 200 kronor, till (30 000 -j91
000 + 50 000 + 37 800 + 11 200) 220 000 kronor.
Yttrande n.
Arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsen har ej något att erinra mot att de av
fångvårdsstyrelsen redan disponerade barackerna ävensom därutöver 10
baracker få övertagas av fångvårdsstyrelsen. Beträffande f. d. By utlänningsläger
har arbetsmarknadsstyrelsen ej något att invända mot att fång
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
vårdsstyrelsen övertager därestädes befintliga baracker till antal, som numera
kan utökas till 17. Med hänsyn till anläggningens mera permanenta
karaktär och de betydande kostnader staten nedlagt därpå synes emellertid
möjligheten att i fortsättningen utnyttja anläggningen i befintligt skick böra
ytterligare utredas. Mot den föreslagna ersättningen för barackernas övertagande
har arbetsmarknadsstyrelsen ej något att erinra.
Statskontoret. Ämbetsverket har icke något att erinra mot att ifrågavarande
baracker överlåtas till fångvården. I anslutning till vad arbetsmarknadsstyrelsen
anfört, synes dock böra närmare utredas, om icke byggnaderna
å f. d. By utlänningsläger kunna utnyttjas på ett ur statsverkets synpunkter
mera rationellt sätt. Ämbetsverket anser sig vidare icke kunna förorda,
att arbetsmarknadsstyrelsen erhåller ersättning för värdet av de överlåtna
barackerna, till vilkas anskaffande medel anvisats å driftbudgeten.
Departementschefen.
1 rådande läge synas vägande erinringar ej kunna göras mot att baracker
användas för att provisoriskt tillgodose behovet av verkstadslokaler och bostäder
inom fångvården. Tills vidare böra dock medel beräknas endast för
att till fångvården överföra 10 nya baracker. Därjämte böra de av styrelsen
redan disponerade 33 baracker övergå i dess ägo. Då överlåtelsen av
samtliga baracker, såsom statskontoret anfört, bör ske utan vederlag, erfordras
anslag allenast för montering och transport av de 10 nya barackerna.
Det av styrelsen för delta ändamål begärda beloppet av 50 000 kronor, vartill
bör läggas ett belopp av 5 000 kronor för oförutsedda utgifter, synes skäligt.
Härjämte bör, för att vid behov möjliggöra anskaffning av ytterligare några
baracker från arbetsmarknadsstyrelsen, beräknas en anslagsreserv å förslagsvis
20 000 kronor. Medelsbehovet beräknas således till (55 000 +
20 000) 75 000 kronor. Frågan huruvida fångvårdens förvärv bör avse baracker
från f. d. By utlänningsläger torde få bliva beroende av om lägret
kan få annan användning.
•lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Montering och transport ao
baracker för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens allmänna fastighetsfond.
[7] 3. Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenas och Håga.
Såsom anmälts i årets statsverksproposition (bil. 23 s. 3) har fångvårdsstyrelsen
i skrivelser den 22 och den 29 augusti 1949 hemställt om anslag
till byggnadsarbeten vid ungdomsanstalten på Skenäs med 393 500 kronor
och till utbyggnad in. in. av fångvårdsanstalten på Håga med 525 000 kronor.
I det följande föreslås, att anslag äskas för vissa av de sålunda föreslagna
byggnadsarbetena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
29
Ungdomsanstalten på Skenas uppfördes i samband med att lagen om
ungdomsfängelse trädde i kraft den 1 januari 1938. Från att ursprungligen
ha bestått av allenast en logementsbyggnad jämte ett mindre antal personalbostäder
samt jordbruksbyggnader har anstalten nu vuxit ut att omfatta
tre logementsbyggnader med plats för ett 90-tal intagna, två verkstadsbyggnader,
ett större antal personalbostäder samt jordbruksbyggnader. Vid anstalten
finnas ett 40-tal befattningshavare.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 22/8 1949) hemställer om medel bl. a. till en
gymnastik- och skolbyggnad med 212 000 kronor, till en direktörsbostad med
63 000 kronor, till inredning av isoleringsrum med 8 000 kronor, till modernisering
av anstaltens kök och tvättstuga med 31 000 kronor resp. 12 000
kronor samt till installation av nya värmepannor med 14 500 kronor.
Ä allmän beredskapsstat för de senaste budgetåren har funnits upptaget
ett anslag å 182 000 kronor till gymnastik- och skolbyggnad
vid anstalten. Behovet av en sådan byggnad har under senare år gjort sig
alltmer gällande, då med nuvarande anordningar de intagnas fysiska fostran
särskilt under vinterhalvåret måste eftersättas. En gymnastik- och skolbyggnad
skulle också fylla behovet av eu samlingslokal för anstalten, något
som med hänsyn till dess relativt isolerade läge är mycket önskvärt. Hittills
ha sammankomster med personalen och de intagna i stor utsträckning
måst hållas i ett trångt dagrum i någon av logementsbyggnaderna eller i
snickeriverkstaden, vilket senare bl. a. innebär brandrisk. Kostnaderna för
den nya gymnastik- och skolbyggnaden beräknas på följande sätt.
Kronor
Byggnadsarbeten ............................................ 133 000
Värme-, ventilations- och sanitetsanläggning .................. 26 000
Elektrisk installation ........................................ 11 000
Målningsarbeten ............................................ 13 500
Yttre vatten- och avloppsledningar ............................ 1 500
Oförutsett, ritningar, kontroll in. in........................... 17 000
Summa kronor 192 000
Härtill komma kostnaderna för gymnastikinredning in. in., uppskattade
till 20 000 kronor, varför sammanlagda kostnaden skulle utgöra 212 000
kronor.
I samband med att Skenäsanstalten uppfördes anvisades bostad åt
styresmannen i ett av de bostadshus som uppfördes vid anstaltens
tillkomst. I detta hus, som inrymmer två lägenheter, har åt direktören upplåtits
en lägenhet om fyra delvis mycket små rum samt kök. För den nuvarande
styresmannens hushåll, omfattande sju personer, är lägenheten
för knapp. Härtill kommer, att styresmannen vid Skenäsanstalten fått en
mycket omfattande representationsplikt, beroende på att intresserade personer,
både in- och utlänningar, önska besöka denna anstalt, som hör till
de modernaste av fångvårdens öppna anstalter. Det rör sig om 300—400
30
Kungl. Maj ris proposition nr 132,
personer årligen. Om en direktörsbostad uppföres vid Skenäsanstalten, skulle
det innebära en lättnad i bostadshänseende för andra gifta befattningshavare
vid anstalten. Trots att två nya familjebostadslägenheter nyligen tillkommit
genom att ett bostadshus tillbyggts, råder det brist på familjebostäder.
Kostnaderna för en direktörsbostad om 6 rum och kök beräknas
till 63 000 kronor enligt följande fördelning.
Kronor
Byggnadsarbeten ........................................... 40 000
Värme-, ventilations- och sanitetsanläggningar ................ 10 500
Elektrisk installation ........................................ 3 500
Målningsarbeten ........................................... 3 500
Oförutsett, ritningar, kontroll in. m........................... 5 500
Summa kronor 63 000
Vid anstalten saknas för närvarande isoleringsrum där rymlingar
m. fl. kunna isoleras. Rum med säkrade fönster och dörrar finnas över
huvud icke vid anstalten. Erfarenheten har visat att detta är en allvarlig
brist och att isoleringsrum måste inrättas. Kostnaderna för inredande av
fem isoleringsrum beräknas till 8 000 kronor.
Anstaltens ko k slokaler äro rymliga, men maskinutrustningen m. in.
bär länge ansetts otillfredsställande, vilket medför bl. a. att alltför många
av de intagna måste avdelas som handräckning i köket, varigenom de gå
miste om verkstads- eller annan utbildning. Vid sakkunnig besiktning har
följande utrustning ansetts böra anskaffas, nämligen elektriska stekbord och
stekskåp, elektriska ånggrytor, potatisskalningsmaskin och universalmaskin.
Kylrum saknas och föreslås skola inrättas i anslutning till köket. Kost
-
naderna beräknas på följande sätt.
Kronor
Byggnadsarbeten ............................................ 8 000
Köksmaskiner .............................................. 11 400
Kylrumsutrustning .......................................... 5 000
Värme- och sanitetsinstallationer för kylrummet................ 1 500
Elektriska installationer ...................................... 2 000
Målningsarbeten .............................................. 600
Oförutsett, ritningar och kontroll ..................... 2 500
Summa kronor 31 000
Då Skenäsanstalten uppfördes, inrättades en tvättstuga för handtvätt,
vilken numera endast användes för befattningshavarnas hushållstvätt.
På grund av de otillfredsställande maskinella anordningarna och bristen på
torkrum måste varje hushåll i regel bruka tvättstugan flera dagar i följd.
Den härav vållade tidsutdräkten vållar mycken irritation och medför bl. a.,
att tvättstugan plägar vara reserverad månader i förväg. För att undanröja
Kungl. Maj:ts proposition nr 131.
31
dessa olägenheter är de! nödvändigt, att tvättmaskiner anskaffas och torkrum
anordnas. Kostnaderna härför beräknas till 12 000 kronor.
Anstalten har på senaste tid tillförts en ny vattentäkt. Det tidigare vattnet
verkade frätande på pannor och värmeledningar, varför en onormalt
stor förslitning av dessa ägt rum och en hel del pannor måste nu utbytas.
De till normalt underhåll avsedda medlen föreslå ej till kostnaderna härför,
vilka beräknats till 14 500 kronor.
Håg a är fångvårdens enda moderna sinnessjukanstalt. Den trädde i
verksamhet år 1940 och har omkring 70 platser.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 29/8 1949) hemställer om medel bl. a. till utvidgning
av anstaltens fritidsområde med 15 500 kronor samt till anskaffande
av linoleummattor med 22 500 kronor.
Det nuvarande anstaltsområdet, uppgående till omkring 80 X 85 meter,
har visat sig otillräckligt för att bereda de intagna tillfälle till gymnastik
och idrott under utomhusvistelse. Styrelsens arkitekt har uppgjort ett förslag
till utökning av anstaltsområdet, där en idrottsplan av enklaste slag
kunde anläggas. Kostnaderna beräknas till 6 500 kronor till planerings- och
schaktningsarbeten jämte dränering, 7 400 kronor till uppsättande av stängsel
kring platsen och 1 600 kronor till oförutsett, kontroll, m. in., eller tillhopa
15 500 kronor.
Vid anstaltens uppförande visade sig byggnadsanslaget icke förslå till
anskaffande av linoleummattor därstädes. Behov av sådana mattor föreligger
dels emedan ett sjukhus av hygieniska skäl i längden icke kan undvara
dylika och dels emedan anstaltens cementgolv med tiden bli så förslitna,
att linoleummattor framdeles icke kunna inläggas utan att golven omläggas
och onödigt stora kostnader sålunda vållas. Kostnaden beräknas till 22 500
kronor.
Byggnadsstyrelsen har, bortsett från vissa detaljanmärkningar, icke framställt
annan erinran mot fångvårdsstyrelsens förslag än att kostnaden för
direktör sbostaden vid Skenäs torde vara väl knappt beräknad.
Departementsch ef en.
I årets statsverksproposition har äskats investeringsanslag för modernisering
av vissa äldre fångvårdsanstalter samt för uppförande av en ny verkstadsbyggnad.
Fångvårdsstyrelsens övriga anslagsäskanden för investeringsändamål,
vilka anmälts i statsverkspropositionen (bil. 23 s. 1 o. 3), äro till
stor del av den natur att de böra prövas i större sammanhang. Detta kommer
att ske i samband med pågående utredningar rörande fångvårdens organisation
m. in. Inom den snäva ram, som i rådande läge tillmätts byggnadsinvesteringar
för fångvårdsändamål, synas de i det föregående återgivna
förslagen till byggnadsarbeten vid anstalterna på Skenäs och Håga böra
beaktas i första hand. Dessa förslag avse nämligen att råda bot för olägenheter,
vilkas avhjälpande framstår såsom synnerligen angeläget för att
dessa anstalter, ehuru de äro fångvårdens mest moderna, skola kunna på ett
32
Kungi. Maj:ts proposition nr 131.
tillfredsställande sätt tylla sitt ändamål. Vad särskilt angår den föreslagna
gymnastik- och skolbyggnaden vid Skenäsanstalten, vartill anslag under
en följd av år varit upptaget på beredskapsstat, må framhållas, att
denna, byggnad är oundgängligen nödvändig för att de intagnas fritidssysselsättning
skall kunna ordnas på ändamålsenligt sätl, något som är
av vital betydelse för behandlingen av det ungdomliga klientel varom här
är fråga. På grund av anstaltens bristande resurser i detta hänseende har
den under senare år icke kunnat utnyttjas till sin fulla kapacitet. Även
behovet av en direktörsbostad på Skenäs måste med hänsyn till förhållandena
på anstalten betecknas såsom trängande. Att kostnaderna för den
nYa byggnaden bliva jämförelsevis låga beror på att vid detta byggnadsarbete,
liksom vid övriga föreslagna arbeten, fångarbetskraft är avsedd att
komma till användning i största möjliga utsträckning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten in. m. vid fångvårdsanstalterna
på Skenäs och Håga för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 378 500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att proposition, av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
50727G. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.