Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

i\r 126.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51; given Stockholms
slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

I propositionen framlägges förslag till ny allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51. Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma av
840 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 380 miljoner
kronor. Till grund för förslaget ligger ett av arbetsmarknadsstyrelsen
upprättat förslag till investeringsreserv för samma budgetår.

1 11 i haag till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Inledning.

Jämlikt regeringsformen § 63 må riksdagen i den ordning, som gäller för
riksstatens reglerande, antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag,
som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge; och äger riksdagen
därvid fastställa den ordning, i vilken Konungen må förfoga över de i
beredskapsstaten uppförda anslagen.

Enligt den av Kungl. Maj :t för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen
åligger det styrelsen bl. a., att årligen upprätta och till Kungl.
Maj :t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
investeringsobjekt, att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt
vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering
av arbeten intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven skall
komma till stånd, samt att föra ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast av 1946 års riksdag (prop. nr
211; r. skr. nr 470). Beredskapsstaten, som avsåg budgetåret 1946/47, upptog
anslag å driftbudgeten om tillhopa 676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten
å sammanlagt 374 miljoner kronor. Denna sysselsättningsreserv
beräknades omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken, motsvarande ett
antal årsarbetare av ca 170 000. Investeringsreserven — som icke vore avsedd
att kunna realiseras i sin totala omfattning, utan inrymde alternativa
sysselsättningsprogram — upptog anslag såväl för en allmän investeringsreserv
som för en särskild grovarbetsreserv. Den allmänna investeringsreserven
innefattade arbeten, som ansetts normalt skola komma till utförande
inom de närmaste åren. I grovarbetsreserven upptogos ytterligare arbeten
som särskilt väl lämpade sig för sysselsättning av oskolad arbetskraft och
därtill vore mindre materialkrävande, ehuru de vore av lägre angelägenhets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

grad. Kungl. Maj :t erhöll bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget så
påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut
om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.
För statens ikraftträdande krävdes särskilt beslut av riksdagen.

Då en betryggande sysselsättningsberedskap under budgetåret 1947/48
syntes kunna upprätthållas utan att en allmän beredskapsstat fastställdes,
utverkade Kungl. Maj:t av 1947 års riksdag bemyndigande, att under budgetaret
1947/48, därest arbetsmarknadsläget sa påfordrade, inom ramen av
ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,
för vilka anslag vore uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/
47. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning
därtill, borde på grundval av vissa inom arbetsmarknadskommissionen
(arbetsmarknadsstyrelsen) verkställda utredningar om komplettering av investeringsreserven
ett förslag till allmän beredskapsstat upprättas och underställas
riksdagen. Enahanda bemyndiganden ha sedermera av Kungl.
Maj :t utverkats av 1948 och 1949 års riksdagar. Dessa bemyndiganden ha
hittills icke tagits i anspråk.

Arbetsmarknadsstyrelsen har till Kungl. Maj :t ingivit förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1949/50, avsett att läggas till grund för upprättande
av ny allmän beredskapsstat för innevarande budgetår, därest utvecklingen
på arbetsmarknaden skulle ge anledning därtill. Förslaget omfattar
en allmän investeringsreserv om ca 1 385 miljoner kronor och en särskild
grovarbetsreserv om ca 208 miljoner kronor. De föreslagna reserverna,
som innefatta alternativa sysselsättningsprogram, ha beräknats motsvara
sammanlagt ca 36,7 miljoner dagsverken eller sysselsättning för ca 146 400
årsarbetare. För ett utförande av samtliga i förslaget intagna företag skulle
erfordras anslag av statsmedel om sammanlagt ca 1 102 miljoner "kronor.
Företag i förslaget för en kostnad av sammanlagt ca 954 miljoner kronor ha
beräknats kunna finansieras från anslag å den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47 genom utnyttjande av den till Kungl. Maj:ts förfogande
för budgetåret 1949/50 ställda finansfullmakten.

Med skrivelse den 3 februari 1950 har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51. Förslaget jämte
bilagor torde få såsom bihang fogas vid protokollet i detta ärende (Bihang
B). Vissa till förslaget hörande bilagor, vilka icke ansetts behöva detaljredovisas,
torde få överlämnas till vederbörande utskott.

Investeringsreservens omfattning och sammansättning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har inledningsvis erinrat om att den begränsning
av investeringsverksamheten, som under en följd av år varit nödvändig,
medfört en tidsförskjutning av det ordinarie arbetsprogram, till vilket
medel redan anvisats av såväl stat som kommuner. Fn högst betydande

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

mängd sysselsättningsobjekt, vilka fylla mycket höga anspråk ur angelägenhetssynpunkt,
finnas sålunda tillgängliga vid uppkommande arbetslöshet.
Detta förhållande medför emellertid icke i och för sig att dessa objekt skola
ha kommit till utförande, innan investeringsreserven tillgripes. Olika faktorer
såsom materialbrist, den friställda arbetskraftens yrkeskvalifikationer,
ålder, bosättningsort m. in. kunna nämligen utgöra skäl för att reservföretag
i vissa fall behöva komma till utförande före ordinarie arbeten.

I föreliggande förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har möjligheten
att i arbetslöshetsbekämpande syfte utnyttja de på grund av investeringsbegränsningen
uppskjutna ordinarie arbetena av arbetsmarknadsstyrelsen
i förekommande fall endast angivits efter summariskt bedömande.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51
har arbetsmarknadsstyrelsen utgått från den för innevarande budgetår föreslagna
investeringsreserven, vilken i sin tur utgör en revidering och komplettering
av investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Styrelsen har infordrat
uppgifter från statliga organ och genom länsarbetsnämnderna från
kommuner och enskilda angående inträdda förändringar i investeringsreservens
sammansättning och angående de nya företag, som äro av beskaffenhet
att böra medtagas i reserven. Vid upprättande av förslaget till investeringsreserv
har styrelsen utgått från att ny allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 kommer att fastställas. Härom har styrelsen anfört.

Det har vid utredningarna visat sig, att efter fastställandet av beredskapsstaten
för budgetåret i946/47 ett högst betydande antal företag, till vilka
anslag uppförts å beredskapsstaten, numera överförts till det ordinarie arbetsprogrammet
eller av annan anledning avförts från investeringsreserven
samt att icke obetydliga förändringar inträffat i avseende å såväl kostnad
som angelägenhetsgrad för i investeringsreserven alltjämt kvarstående företag.
Därjämte har det visat sig, att de till intagande i investeringsreserven
för nästa budgetår nyanmälda företagen på grund av ändrade förhållanden
i stor omfattning angivits vara av högre angelägenhetsgrad än de från investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 kvarstående företagen. Härtill
kommer att vissa förändringar företagits i fråga om riksstatens anslagsteknik,
varigenom den ursprungligen avsedda överensstämmelsen härutinnan
mellan riksstaten och den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/
47 nu icke längre förefinnes.

De allmänna synpunkter på omfattningen och sammansättningen av eu
investeringsreserv, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (se prop. 1946:
211, s. 6—9), äga enligt arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt giltighet. Med beaktande
av dessa synpunkter har styrelsen ansett, att investeringsreserven
för nästa budgetår bör givas huvudsakligen samma omfattning som den för
innevarande budgetår föreslagna reserven.

Den sammanlagda totalkostnaden för de företag, som utgöra urvalsmaterial
för föreliggande förslag till investeringsreserv, har av arbetsmarknadsstyrelsen
beräknats till ca 4 500 miljoner kronor och avser 55 800 hos styrelsen
registrerade investeringsobjekt, varav 16 300 för en kostnad av 2 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

miljoner kronor utgöra statliga och 39 500 för en kostnad av 2 400 miljoner
kronor utgöra kommunala och enskilda objekt. Beträffande den närmare
sammansättningen av och kostnaderna för de olika investeringsobjekten
hänvisas till förslaget (Bihang B s. 4).

Den för budgetåret 1950/51 föreslagna investeringsreserven omfattar arbeten
för ett sammanlagt belopp av 1 803 miljoner kronor. Härav belöpa på
den allmänna investeringsreserven 1 564 miljoner kronor och på den särskilda
grovarbetsreserven 239 miljoner kronor. Av den allmänna investeringsreserven
belöpa ca 791 miljoner kronor på företag, vilka till väsentliga
delar utgöras av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält,
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar
etc. — och ca 773 miljoner kronor på företag, som äro av mera mater
ial k ni vande art eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda
grupp inrymmas husbyggnader för ett belopp av ca 653 miljoner kronor.
Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av
materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de
föreslagna reserverna utväljas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för
en sammanlagd kostnad av (791 + 238=) 1 029 miljoner kronor. Härtill
komma företag av grovarbetskaraktär, beträffande vilka beslut redan fattats
om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens
eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten.
På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras
arbeten för en kostnad av sammanlagt ca 40 miljoner kronor. För nästa
budgetår står således till förfogande en sammanlagd reserv av företag av
grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 1 070 miljoner kronor.

Den föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats innefatta
totalt ca 30 miljoner dagsverken, varav ca 20 miljoner dagsverken för grovarbetare,
ca 9,2 miljoner dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet
samt ca 0,7 miljon industridagsverken. Dessa dagsverken beräknas
motsvara full sysselsättning för ca 120 000 årsarbetare, varav ca
SO 000 grovarbetare, ca 37 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare
samt ca 2 500 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro beräknade under
antagande av 250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av kategorierna
grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt 270 effektiva
arbetsdagar per årsarbetare av kategorien industriarbetare. Det angivna
antalet industridagsverken är beräknat på det underlag av företag,
som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras av direkta industribeställningar,
t. ex. beställningar av rullande järnvägsmateriel, elektriska ledningar
och kablar etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta ca 5 miljoner dagsverken,
varav ca 4,5 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 0,5 miljon
dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca 20 000
resp. ca 2 000 årsarbetare eller tillhopa ca 22 000 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, som omfattar arbeten för eu sammanlagd
kostnad av ca 1 070 miljoner kronor, beräknas innefatta ca 24 mil -

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

joner dagsverken, varav ca 21 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 3
miljoner dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca
84 000 resp. ca 12 000 årsarbetare eller tillhopa 96 000 årsarbetare.

Ett ianspråktagande i full utsträckning av det sysselsättningsprogram som
innefattas i den allmänna investeringsreserven skulle utöver ovan angivna
sysselsättningsmöjligheter medföra dels sysselsättning i industrien för framställning
av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner,
redskap och annan materiel samt förbrukningsartiklar för
anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels ock sysselsättning i transportarbete.
Här angivna sysselsättning, som alltså förekommer i det närmast
före arbetet på byggnadsplatsen liggande ledet av produktionen, uppskattas
till ca 5,5 miljoner dagsverken, motsvarande ca 20 000 årsarbetare under antagande
av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Ett ianspråktagande i
full utsträckning av den allmänna investeringsreserven medför ytterligare
sysselsättning i industrien för tillverkning och reparation av maskiner och
transportmedel samt för tillverkning av råvaror därför.

Investeringsreservens finansiering.

Det totala anslagsbehovet för den föreslagna investeringsreservens finansiering
har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat till 1 186 miljoner kronor,
varav 904 miljoner kronor belöpa på den allmänna investeringsreserven och
238 miljoner kronor på den särskilda grovarbetsreserven. Därjämte har beräknats
ett anslagsbehov för anskaffning av byggnadsmaskiner av 17 miljoner
kronor samt för beredskapsarbeten -— utöver anslag å riksstaten —
av 27 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att anslag om sammanlagt
ovan angivna belopp uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51. Därjämte har förutsatts, att överskridanden av vissa förslagsanslag
å riksstaten skulle kunna ske med tillhopa 19 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sina hemställanden om förslag till anslag
å allmän beredskapsstat — i likhet med tidigare beredskapsstater •— så
långt som möjligt följt de anslagsrubriker, som numera tillämpas vid anvisande
av anslag å riksstaten. Härigenom mö j liggöres en sådan sedvanlig sakbehandling
av statsmakterna, som tillämpas vid behandling av anslagsfrågor
i allmänhet. Anslagen synas utan riksdagens hörande böra få utnyttjas
blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande kräves
sålunda särskilt beslut av riksdagen. För att Kungl. Maj:t skall kunna i
viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt riksdagsbeslut
meddelats, föreslår alltså arbetsmarknadsstyrelsen att Kungl. Maj :t
hos riksdagen hemställer om en finansfullmakt enligt samma grunder, som
tillämpats sedan budgetåret 1946/47. Därigenom möjliggöres en begränsning
av arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som erfordras under normala
förhållanden på arbetsmarknaden. Vid sina överväganden rörande den föreslagna
finansfullmaktens storlek har styrelsen ansett att den bör bibehållas
vid beloppet 150 miljoner kronor. Härom har styrelsen anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 12(>.

Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag å tidigare
framlagda liknande allmänna beredskapsstater, har bestämts till 150 miljoner
kronor. Motivering härför lämnades i Kungl. Maj :ts proposition
1945:265, s. 6—8. Denna finansfullmakt skulle enligt då gjorda överslagsberäkningar
möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge ax-betstillfällen
om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken,
beroende bl. a. på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten, som
endast delvis avses att finansieras med statsmedel, kunde komma till utförande.
Under förutsättning av 250 arbetsdagar per år motsvara dessa
dagsverksantal sysselsättning för 18 000 resp. 28 000 årsarbetare. De sedan
år 1945 inträdda kostnadsökningarna motivera en ökning av finansfullmaktens
storlek om med densamma avsedd beredskap skall bibehållas under
eljest oförändrade förutsättningar. Vid ett eventuellt ianspråktagande
av investeringsreserven under budgetåret 1950/51 torde emellertid främst
komma i fråga grovarbeten, för vilka dagsverkskostnaden är förhållandevis
låg. Med hänsyn härtill och även till att statsmakterna ansett, att den statskommunala
formen för beredskapsarbeten i största möjliga utsträckning
bör anlitas (prop. 1948: 249, s. 39—40), anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt,
att finansfullmaktens storlek alltjämt bibehålies vid beloppet 150
miljoner kronor.

Beträffande avvägningen av anslagsbehovet för de enskilda företagen
eller grupper av företag i investeringsreserven har styrelsen utgått från att
ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva nödvändigt. Till
motivering härför har styrelsen anfört bl. a.

Uppdelningen på ett flertal anslag inskränker i viss mån handlingsfriheten
vid utnyttjandet av beredskapsstaten och nödvändiggör även en viss
överdimensionering av det totala äskandet av anslag å allmän beredskapsstat.
Olika arbetslöshetssituationer kunna nämligen ställa skilda krav på
ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen. En allmän investeringsökning
kan i en viss situation och under vissa betingelser bli
nödvändig och då medföra ett ganska stort ianspråktagande över huvud av
de olika anslagen. I en del fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses
böra påskyndas. I andra fall åter kan arbetslösheten vara så lokaliserad att
i en särskilt utsatt landsända en ökning av arbetena allmänt eller av ett
visst slag av arbeten blir behövlig. För att kunna möta de mest skilda krav
i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för varje företag eller
varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande
av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna
förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten måst ske.
Det torde dock i detta sammanhang böra särskilt framhållas, att utnyttjandet
av kollektiva anslag å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle
medföra, att i föregående allmänna beredskapsstater inkalkylerade överdimensioneringar
kunnat i viss mån minskas.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten
har arbetsmarknadsstyrelsen i överensstämmelse med tidigare av statsmakterna
godkänt förslag (se prop. 1946: 211, s. 11 och 15) utgått från att en
generell höjning varken är erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera
till ökad kommunal eller enskild investeringsverksamhet. Dock böra
de vanliga statsbidragsgrunderna kunna jämkas där så erfordras med hänsyn
till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

kan komma att bedrivas. Styrelsen har vid beräkningen av erforderligt anslag
till kostnader för arbetslöshetens bekämpande tagit hänsyn till det medelsbehov
som kan uppkomma till följd av dylik jämkning av statsbidragsgrunderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i detta sammanhang ifrågasatt, huruvida
behov föreligger att inhämta fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att
medgiva vissa förmånligare bidragsgrunder för förbättringsarbeten på jordbrukets
och skogsbrukets områden i händelse av mera omfattande arbetslöshet
(jfr prop. 1944: 264 och 1946: 211, bil. 5). Därvid har styrelsen anfört
bl. a.

Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till arbetsmarknadsstyrelsen rörande
investeringsreserven för budgetåret 1950/51 vid anslagsberäkningen utgått
ifrån samma grunder som gälla för den normala investeringsverksamheten.
Efter den omläggning i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande
åtgärder, som skett i samband med införandet av författningsbestämmelser
för jordbrukets yttre och inre rationalisering m. in., synas för övrigt de i
prop. 1944:264 angivna grunderna för ökat statsbidrag till ifrågavarande
arbeten icke i sin helhet tillämpliga. Beträffande bidrag till förbättringsarbeten
på skogsbrukets område föreligger däremot icke liknande skäl mot ett
tillämpande jämväl under budgetåret 1950/51 av nvssberörda grunder för
ökat statsbidrag vid arbetslöshet. Med hänsyn till sålunda inträdda förändrade
förhållanden i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder
samt till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört beträffande statsbidrag till
kommunala och enskilda arbeten i allmänhet, ifrågasättes huruvida behov
föreligger av bemyndigande att utlämna statsbidrag under budgetåret 1950/
51 till förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden enligt
andra grunder än de som gälla för den normala bidragsverksamheten. Det
ur arbetsmarknadssynpunkt väsentliga syftet med en förhöjning av bidragen,
nämligen att arbetena igångsättas mycket snart efter bidragsbeslutet
och utföras inom viss icke alltför lång tid samt att arbetena i största möjliga
mån förläggas till vinterperioden, synes, liksom ifråga om andra arbeten
förutsatts, kunna nås genom beviljande av bidrag från anslag till kostnader
för arbetslöshetens bekämpande m. m. för sådana merkostnader, som
kunna uppstå genom att arbetet utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte.
Genom tillämpande av dessa principer även beträffande arbeten avseende
jordbrukets inre rationalisering och skogsvårdsarbeten skulle vinnas största
möjliga enhetlighet i fråga om statsbidrag vid ian språktagandet av investeringsreserven.

Departementschefen.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast för budgetåret 1946/47. Eu betryggande
sysselsättningsberedskap har för därefter följande budgetår ansetts
kunna upprätthållas, utan att ett utformat förslag till ny allmän beredskapsstat
underställts riksdagen, genom att en särskild finansfullmakt
ställts till Kungl. Maj :ts förfogande för utnyttjande av de å allmänna beredskapsstaten
för nämnda budgetår uppförda anslagen. Därvid har förutsatts
att — därest utvecklingen på arbetsmarknaden skulle giva anledning
därtill — förslag till allmän beredskapsstat för det löpande budgetåret på

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

grundval av arbetsmarknadsstyrelsens fortlöpande utredningar om revidering
och komplettering av investeringsreserven skulle kunna upprättas och
underställas riksdagen. Nu angivna förhållanden och förutsättningar gälla
även för budgetåret 1949/50.

Vid upprättande av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har
arbetsmarknadsstyrelsen, särskilt med hänsyn till de betydande förändringar
av beredskapsstatens sammansättning och av de däri ingående företagens
angelägenhetsgrad som inträffat sedan budgetåret 1946/47, utgått
från att en ny allmän beredskapsstat för nästa budgetår kommer att fastställas.
Av skäl som av styrelsen anförts torde — även om det nuvarande
läget på arbetsmarknaden icke i och för sig påkallar det — förslag till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 böra föreläggas riksdagen för
godkännande. Till grund för förslaget har legat den av arbetsmarknadsstyrelsen
för samma budgetår uppgjorda investeringsreserven, vilken granskats
inom vederbörande departement. Granskningen har icke föranlett några
större avvikelser från arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

De allmänna riktlinjer för avvägandet av investeringsreservens omfattning
och urvalet av investeringsobjekt, som uppdrogos vid utformningen
av beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 (prop. 1946: 211, s. 6—9) ha
ansetts alltjämt böra äga giltighet. Det nu föreliggande förslaget till allmän
beredskapsstat har sålunda erhållit ungefär samma omfattning som
den tidigare investeringsreserven. Förslaget omfattar dels en allmän investeringsreserv,
som innesluter arbeten utvalda främst på grund av angelägenhetsgraden,
och dels en särskild grovarbetsreserv för mötande av en skärpt
arbetslöshetssituation, då behov uppkomma av mindre materialkrävande
företag och av sysselsättning för oskolad arbetskraft. Beträffande den närmare
omfattningen av dessa investeringsreserver i fråga om antal dagsverken
och årsarbetare av olika kategorier hänvisar jag till redogörelsen i det
föregående. De ändringar i förhållande till arbetsmarknadsstyrelsens förslag
till investeringsreserv, som av vederbörande departementschefer föreslås
i den följande anslagsbehandlingen, föranleda icke några större jämkningar
i arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar i angivna hänseenden bortsett
från vissa under kapitalbudgeten för telegrafverket föreslagna arbeten
(till riks- och landskablar m. in., till telefon- och telegrafstationer samt till
nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar).
Dessa arbeten beräknas enligt telegrafstyrelsen möjliggöra ytterligare sysselsättning
inom den allmänna investeringsreserven motsvarande 361 000
dagsverken för industriarbetare, 182 000 dagsverken för yrkesarbetare och
77 000 dagsverken för grovarbetare.

Beträffande avvägningen av anslagsbehovet för de i den allmänna beredskapsstaten
ingående företagen eller grupper av företagen har i överensstämmelse
med arbetsmarknadsstyrelsens förslag förutsatts, att ett totalt
utnyttjande av anslagen i varje särskilt fall kan bliva nödvändigt. I anslutning
härtill vill jag emellertid understryka, att den allmänna beredskaps -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

staten med den sammansättning den givits icke är avsedd att realiseras i
sin totala omfattning utan inrymmer alternativa sysselsättningsprogram.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgrunderna
för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder ingen
erinran från min sida. De nu gällande statsbidragsgrunderna böra sålunda
kunna jämkas där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden
under vilka investeringsverksamheten kan komma att bedrivas.

Såsom bihang (Bihang A) till detta protokoll torde få fogas förslag till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, upprättat i enlighet med vad
jag här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda
anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande
föredragande (Bil. 1—17). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma
av 840 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma
av 380 miljoner kronor. Anslagen böra utan riksdagens hörande få utnyttjas
blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande bör
således krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj :t bemyndigas
att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt
beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på
riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.
Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande
meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts på beredskapsstaten,
torde böra avse samma belopp som för närvarande eller
150 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande torde i
det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna få medgivas,
därest så visar sig erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150
miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för
vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid
följande.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[1] Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i detta avseende i förslaget till allmän investeringsreserv för
nästa budgetår upptagit medel för ett sjömätningsfartyg (Bihang B s. 24).
Å den för budgetåret 1946/47 godkända allmänna beredskapsstaten upptogs
för ifrågavarande ändamål ett anslag å 180 000 kronor. Fartyget beräknas
på grund av högre arbets- och materialpriser kosta 275 000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot styrelsens förslag, får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett
anslag av 275 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik von Scheele. ■

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter
under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt
anför därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.

Fattigvård och barnavård m. m.

[1] Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. I proposition till årets riksdag (nr 98) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för nästa budgetår under förevarande rubrik anvisa ett reservationsanslag
av 660 000 kronor. Beträffande fördelningen av detta belopp
på skilda byggnadsändamål torde få hänvisas till propositionen s. 31—32.
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B, s. 41), att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 skola anvisas medel till uppförande av
dels ett gymnastikhus och fem personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkesskola
och dels ett gymnastikhus och ett personalbostadshus vid Sundbo yrkesskola.
Kostnaderna ha beräknats till 473 000 kronor.

Föredraganden. Till en början får jag anmäla, att socialstyrelsen (skr.
*%> 1949) hemställt om utredning av frågan, huruvida icke Ljungaskogs
yrkesskola bör nedläggas och dess klientel överflyttas till annan ungdomsvårdsskola.
Jag anser mig därför i nuvarande läge tills vidare böra avstyrka
vidare utbyggnad av skolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår hemställde socialstyrelsen
om medel för uppförande av personalbostadshus vid ungdomsvårdsskolorna
till ett sammanlagt belopp av 1 567 700 kronor. Kungl. Maj :t
föreslog emellertid en begränsning av byggnadsprogrammet i denna del till
att avse personalbostadshus för en kostnad av tillhopa 569 400 kronor. Ä
heredskapsstat böra enligt min mening uppföras medel till återstoden av de
av socialstyrelsen i anslagsskrivelsen äskade personalbostäderna (jfr prop.
1950:98, s. 28). Kostnaderna för dessa böra beräknas till (1 567 700—
569 400) 998 300 kronor.

Av de av arbetsmarknadsstyrelsen angivna byggnadsprojekten bör endast
gymnastikhuset vid Sundbo här komma i fråga. Styrelsen har, under hänvisning
till att vissa medel tidigare anvisats å riksstaten för detta byggnadsföretag,
beräknat det under beredskapsstaten härför erforderliga beloppet till
102 000 kronor. Jag får erinra, att riksdagen på framställning av Kungl.
Maj:t (prop. 1948: 2, s. 16—20; r. skr. 1948: 53) medgivit omdisposition
av bl. a. de för detta hus å riksstaten tidigare anvisade medlen; till följd
härav stå numera inga medel till förfogande för ifrågavarande byggnadsarbete.
För husets uppförande bör därför i förevarande sammanhang beräknas
ett belopp av 186 000 kronor, utgörande de av arbetsmarknadsstyrelsen
beräknade totalkostnaderna för detta hus.

De sammanlagda kostnaderna för av mig föreslagna byggnadsarbeten kunna
således beräknas till (998 300 + 186 000) 1 184 300 kronor, vilket belopp
torde böra avrundas till 1 185 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. å allmän heredskapsstat för
budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 185 000 kronor.

C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

[2] Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit, att å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51
till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. skall uppföras ett anslag
av 280 000 000 kronor. Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen
av anslaget torde få hänvisas till styrelsens förslag (Bihans; B s.
79—82).

Föredraganden. De arbetslöshetsarbeten som f. n. bedrivas finansieras
från ett å riksstaten uppfört reservationsanslag till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. m. Anslaget har beräknats för en arbetslöshet
av mycket begränsad omfattning. För budgetåret 1949/50 har anslaget
uppförts med 17 000 000 kronor. I proposition den 3 mars 1950 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51 under anslaget anvisa
19 800 000 kronor.

Kungl. Maj:ls proposition nr 126.

Den av arbetsmarknadsstyrelsen angivna investeringsreserven är avsedd
att utnyttjas vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Föreslagna arbeten
skola i stort sett finansieras från specificerade anslag. Av olika skäl har
emellertid icke befunnits lämpligt att täcka medelsbehovet uteslutande genom
anvisande av sådana anslag. I överensstämmelse med det förfarande,
som tillämpats vid upprättandet av den allmänna beredskapsstaten för budgetåren
1944/45 och 1946/47, har därför arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit,
att å beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 uppföres ett allmänt anslag
till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Rörande den närmare
motiveringen för en sådan anordning torde jag få hänvisa till propositionen
1944:281 (s. 55—56) samt arbetsmarknadsstyrelsens nu framlagda
förslag.

Från det å beredskapsstaten upptagna allmänna anslaget till kostnader
för arbetslöshetens bekämpande m. nr. äro avsedda att bestridas dels kostnader
för utvidgning av arbeten, för vilka särskilda anslag anvisats å riksstaten
eller å allmän beredskapsstat, dels merkostnader, som direkt orsakats
av att ett företag utföres såsom arbetslöshetsarbete, dels kostnader för
vissa angivna arbeten, för vilka specificerade anslag icke föreslagits, dels
ock utgifter för en särskild grovarbetsreserv omfattande grovarbeten av
mindre utpräglad angelägenhet.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar har jag intet att erinra. Då
jag därjämte delar styrelsens uppfattning om lämpligheten av att även i den
allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 ha tillgång till ett allmänt
sysselsättningsanslag, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett
anslag av 280 000 000 kronor.

[3] Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Arbetsmar
knadsstgr elsen har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetaret
1950/51 skall uppföras ett anslag av 17 000 000 kronor under förevarande
rubrik (Bihang B s. 82). Anslaget är avsett att, tillsammans med å riksstaten
under nämnda budgetår för samma ändamål tillgängliga medel, medgiva
styrelsen möjlighet att anskaffa byggnadsmaskiner för sysselsättande
av en arbetsstyrka om i medeltal 15 000 man.

Föredraganden. Vid anmälan av propositionen den 3 mars 1950 angående
anslag för budgetåret 1950/51 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. in. har t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Andersson, föreslagit,
att arbetsmarknadsstyrelsen under nästa budgetår skall äga disponera
ett belopp av 500 000 kronor för återanskaffning och nyanskaffning av materiel.
Ehuru styrelsen räknat med att ett avsevärt större belopp skulle få disponeras
för ändamålet, anser jag mig kunna tillstyrka, att å allmän beiedskapsstat
upptages ett anslag med det av styrelsen föreslagna beloppet

16 Kungl. May.ts proposition nr 126.

17 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1050/51
uppföra ett anslag av 17 000 000 kronor.

D. Förbättrande av bostadsförhållandena in. in.

[4] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
hemställer i sitt förslag till investeringsreserv, att å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras följande anslag,
avseende bostadsstyrelsens verksamhetsområde.

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden .. 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.................. 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande ........................ 25 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .......... 10 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .............. 3 000 000

Angående motiveringen för och beräkningen av anslagen hänvisas till styrelsens
förslag (Bihang B s. 49—51).

Föredraganden. I fråga om beräkningen av anslag till tilläggslån till
viss bostadsbyggnadsverksamhet å riksstaten för budgetåret 1950/51 har
chefen för socialdepartementet vid anmälan av 1950 års statsverksproposition
förordat, att fr. o. in. nästa budgetår anslag endast skall anvisas i den
mån medel erfordras för utbetalning av beviljade belopp. Då reservationen å
anslaget vid nästkommande budgetårsskifte torde komma att utgöra ca
75 000 000 kronor och utbetalningarna av beviljade lån under nästa budgetår
kunna beräknas komma att uppgå till högst 30 000 000 kronor har behov icke
ansetts föreligga av ytterligare anslag för ändamålet under sagda budgetår.
Med hänsyn till den förefintliga reservationen torde någon anvisning å beredskapsstat
för nästa budgetår av medel för beviljande av tilläggslån icke
heller vara erforderlig.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
förslag tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföras följande anslag.

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden . . 13 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 15 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 17

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsf onder:

Lånefonden för bostadsbyggande ........................ 25 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .............. 3 000 000

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ............................ 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ...... 15 000 000

F. Folkpensionering m. in.

[5] Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit, att för detta ändamål å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 skall uppföras ett anslag av 275 000 kronor. Anslaget
är avsett såsom bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden
m. m. Rörande motiveringen för anslaget torde få hänvisas till styrelsens
förslag (Bihang B s. 69). Jag tillstyrker styrelsens förslag och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 275 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] Vägunderhåll och vägbyggnader. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 24—33)
behandlat frågan om investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar
och gator m. m. samt hemställt, att anslag för utförande av de till investeringsreserven
hörande arbetena måtte uppföras å allmän beredskapsstat.

Beträffande det av arbetsmarknadsstyrelsen i förevarande sammanhang
föreslagna anslaget av 5 000 000 kronor till Byggande av broar bär väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i en den 25 februari 1950 dagtecknad promemoria
framlagt en reviderad beräkning, enligt vilken anslaget i stället bör uppföras
med 16 000 000 kronor.

I promemorian anföres följande.

I den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse till Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen
den 12 januari 1950 fogade promemorian av den 7 januari
1950 rörande förslag till investeringsplan för byggande av broar budgetåret
1950/51 har vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknats en reservation
å tidigare anvisade medel av ca 12 miljoner kronor. Med bortseende
från broarna vid Hjulsta och Bergnäset och med hänsyn tagen till förnyad
uppskattning av medelsåtgången under första halvåret 1950 kan reservationen
för de ordinarie brobyggnadsarbetena vid ingången av budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1950/51 beräknas uppgå till ca 8 miljoner kronor. Detta belopp beräknas
helt tagas i anspråk för fullföljande under budgetåret 1950/51 av före den
1 juli 1950 påbörjade arbeten.

Vidare kunna under budgetåret 1950/51 broar med en beräknad total
byggnadskostnad av högst 35 miljoner kronor påbörjas, varav arbeten för
ca 25 miljoner kronor skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51.

Arbetsomfattningen för broar under budgetåret 1950/51 med bortseende
från broarna vid Hjuls ta och Bergnäset kan sålunda uppgå till (8 -f- 25)
33 miljoner kronor.

Under förutsättning att styrelsen för budgetåret 1950/51 erhåller ett broanslag
av 10 miljoner kronor finnes för täckande av nyssnämnda arbetsomfattning
vid ingången av budgetåret 1950/51 ett belopp av (8 + 10) 18 miljoner
kronor.

För viss foreering av arbetena med byggande av broarna vid Hjulsta och
Bergnäset, vilken dock icke torde kunna få den omfattning som tidigare
avsetts med hänsyn till att arbetena icke kunnat igångsättas förrän i början
av år 1950, kan investeringsreserven uppräknas med högst 500 000 kronor
för vartdera företaget eller sammanlagt 1 miljon kronor.

Såsom särskild investeringsreserv skulle under dessa förutsättningar sålunda
erfordras ett belopp av (33 — 18 -f-1) 16 miljoner kronor.

Departementschefen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag ej
funnit skäl till annan erinran än att det av styrelsen föreslagna anslaget till
Barmarksunderhållet bör, i överensstämmelse med motsvarande ordinarie
anslag, benämnas Vägunderhållet samt att anslaget till Byggande av broar
bör, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning i förenämnda
promemoria, uppföras med 16 000 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Kronor

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare: Vägunderhållet

........................... 93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar .............. 35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar............ 8 000 000

Byggande av huvudvägar.................. 72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
.................................... 34 000 000

Förstärkning och förbättring av vägar...... 50 000 000

Vägbeläggningar ......................... 30 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator .... 50 000 000
Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar...... 7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar .................... 12 000 000

Byggande av broar ...................... 16 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[2] Hamnar och farleder. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 måtte uppföras anslag till
Bidrag till handelshamnar och farleder med 9 000 000 kronor samt till Byggande
av fiskehamnar med 6 000 000 kronor (Bihang B s. 35—38).

Med biträdande av styrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

[3] Vatten- och avloppsledningar. Med tillstyrkande av arbetsmarknadsstyrelsens
förslag (Bihang B s. 60 och 61) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 35 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upp
föra följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag till handelshamnar och farleder
Byggande av fiskehamnar ...........

9 000 000
6 000 000

Ur protokollet:
Sven G. Karlson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt.
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler
härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 och anför härvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[ 1 ] Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom
Nordiska museet. Till detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen 1946: 211 (s. 49 ff.) å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppfört ett anslag av 745 000 kronor. Kostnaderna för arbetenas
utförande ha därvid beräknats till 786 800 kronor, varav i runt tal
42 000 kronor skulle bestridas av medel ur en fond, benämnd nordiska museets
nya byggnadsfond. En närmare redogörelse för byggnadsfrågan har
lämnats i nämnda proposition, till vilken torde få hänvisas.

I skrivelse den 5 november 1949 har nordiska museets nämnd gjort framställning
om anvisande av ett anslag av 275 000 kronor för utförande av
isoleringsarbeten inom museibyggnaden vid Lejonslätten, vilka stode i samband
med den planerade omläggningen av värme-, vatten- och ventilationssystemet
därstädes.

De totala kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattas av
nämnden till 1 135 000 kronor. Härom har nämnden anfört följande.

Genom konsulterande ingenjören Gunnar Knutsson i William Anderssons
konstruktionsbyrå och byrådirektören Åke Tengelin i byggnadsstyrelsen har
nu den för flera år sedan uppgjorda äldre kostnadsberäkningen blivit reviderad.
Beträffande själva byggnadsarbetena har beräkningen granskats av

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

nämndens ledamot byggmästaren Olle Engkvist, som därefter sammanställt
följande tablå:

Diverse bggnadsarbeten

Lanterniner......................................... 48 000

Isolering av d:o med 19 mm isoflex.................... 4 800

Murning av 1-stens högporöst tegel -f puts + stamning . . 2 100

Träullsplattor 10 cm ................................ 4 500

Glasullsmattor 2,5 cm, lagda på golv.................... 5 400

D:o klistrade i tak................................... 7 000

Tak av rabbitz ...................................... 500

Isolering av rör på vind.............................. 5 000

77 300

Diverse och oförutsett 25 procent ..................ca 19 700 97 000

Fönster

Enkla bågar, översyn och komplettering................ 30 000

Ytter- och innerbågar, översyn och komplettering........ 27 000

Nya enkla bågar .................................... 50 000

Målning av fönster .................................. 35 000

142 000

Diverse och oförutsett 25 procent .................. ca 36 000 178 000

Rörledningsarbcten och sanitära installationer enligt beräkning
av William Andersson ................................ 760 000

Håltagning och eftcrlagning till d:o .......................... 100 000

Summa kronor 1 135 000.

Elektriska installationer ingå ej i ovanstående arbeten.

Höjningen av kostnaderna gäller i första hand rörledningsarbetena och de
sanitära installationerna, vilka tidigare beräknats till 436 800 kronor och nu
visa sig uppgå till 760 000 kronor.

Beträffande finansieringen av byggnadsföretaget bär nämnden anfört
följande.

I sina anslagsäsltanden för budgetåret 1946/47 erinrade nämnden om den
penningsumma, som museet enligt testamentariskt förordnande år 1941 erhållit
av makarna Hans och Augusta Wersén, och vilken avsatts till en fond,
benämnd nordiska museets nya byggnadsfond. Kapitalbehållningen utgjorde
den 31 december 1944 omkring 42 000 kronor, men har nu stigit till omkring
51 000 kronor. Nämnden förklarade i sina äskanden att fonden kunde
tagas i bruk för nu ifrågavarande ändamål, men att museet därutöver icke
hade några som helst medel för de oundgängligen nödvändiga arbeten det
här är fråga om.

Med hänsyn till att arbetena på grund av sin stora omfattning säkerligen
icke äro möjliga att utföra på ett år, kan den behövliga summan (1 135 000
— 51 000 =) 1 084 000 kronor lämpligen fördelas på två eller eventuellt
tre poster. Det är därvid naturligt att skilja de egentliga rörledningsarbetena
och sanitära installationerna från isoleringsarbetena, vilka omfatta dels
den för bränsleekonomien särskilt viktiga översynen och kompletteringen
av fönstren, dels förbättringen av den synnerligen värmekrävande vindsvåningen.
Enligt vad sakkunniga anse, böra de förstnämnda arbetena lämpligen
kunna utföras under en sommar, medan isoleringsarbetena kunna pågå
även delar av året i övrigt. Det anses lämpligt, att isoleringsarbetena ut -

Kungl. Maj:is proposition nr 126.

föras såsom en första etapp, då endast genom dem full effektivitet kan ernås
av det nya värmeledningssystemet.

Det bör påpekas, att utöver nu upptagna kostnader museet även får vidkännas
icke obetydliga sådana i samband med den förändring av montrer
och andra utställningsanordningar, som blir en följd av de relativt betydande
ombyggnaderna. Likaledes komma dessa arbeten att kräva mycken intern
arbetskraft under själva byggnadstiden för omflyttning av samlingarna.
För dessa utgifter har nämnden emellertid icke ifrågasatt att begära
något stöd av allmänna medel.

Byggnadsstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till de såsom en första
etapp föreslagna isoleringsarbetena, har icke haft någon erinran beträffande
dessa arbeten.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret
1950/51 (Bihang B, s. 78) föreslagit, att ett anslag av 1 084 000 kronor
måtte för ifrågavarande ändamål uppföras å allmän beredslcapsstat för
nästa budgetår.

Föredraganden. Den av nordiska museets nämnd nu framlagda kostnadsberäkningen
utvisar en höjning av de totala byggnadslcostnaderna från
786 800 kronor till 1 185 000 kronor. Höjningen hänför sig främst till rörledningsarbeten
och sanitära installationer. Kostnadsberäkningen ger mig
icke anledning till erinran. För bestridande av kostnaderna stå omkring
51 000 kronor av nordiska museets nya byggnadsfond till förfogande. Då
museet icke torde ha möjlighet att av egna medel bestrida återstoden av
kostnaderna, 1 084 000 kronor, anser jag att bidrag av statsmedel bör utgå
med högst detta belopp. Därest genom arbetenas utförande minskning skulle
uppstå i driftkostnaderna vid museet, torde hänsyn härtill böra tagas vid
avvägningen av det anslag, som årligen utgår till museets verksamhet. Vid
ett utnyttjande av investeringsreserven för tillgodoseende av ifrågavarande
byggnadsbehov torde det vara lämpligt att byggnadsföretaget kan utföras i
ett sammanhang. I anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag torde
därför för ändamålet å allmän beredslcapsstat för nästa budgetår böra uppföras
ett anslag av 1 084 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet
inom Nordiska museet å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
1 084 000 kronor.

C. Kyrkliga ändamål.

[2] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i
Växjö. Till detta ändamål har anslag senast uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 med 120 000 kronor. (Se prop. 1946:211, s. 52
f.). Till förfogande för byggnadsföretagets utförande stå dessutom lcyrkofondsmedel
till ett belopp av 91 500 kronor (se prop. 1944: 281, s. 107 ff.,
där en utförlig redogörelse för byggnadsfrågan lämnas).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Såväl riksarkivet som domkapitlet i Växjö ha betonat angelägenheten av
att ifrågavarande byggnadsföretag snarast kominer till utförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43 f.) numera beräknat byggnadskostnaderna till omkring 345 000
kronor och hemställt, att ett anslag av 250 000 kronor måtte för ifrågavarande
ändamål uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av
domlcapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 uppföra ett anslag av 250 000 kronor.

I. Folkundervisningen.

[3] Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. I 1950 års statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, s. 307 ff., har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 62 f.) uttalat, att för genomförande av styrelsens förslag till investeringsplan
i vad det avsåge folkskolebyggnader en ytterligare medelsanvisning av
11 000 000 kronor vore erforderlig. Med hänsyn till de principer, som följts
i fråga om anslag till folkskolebyggnader vid fastställande av allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47, hade styrelsen emellertid icke föreslagit
upptagande av något anslag för ändamålet å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår. (Jfr prop. 1946: 211, s. 54 f.).

Föredraganden. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, att något
anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat.
Vid ett utnyttjande av investeringsreserven under nästa budgetår
beträffande folkskolebyggnader torde kostnaderna böra bestridas från
förslagsanslaget till Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten.
Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen å anslaget, som
härvid kan uppkomma, torde vad jag sålunda förordat böra bringas till riksdagens
kännedom.

J. Yrkesundervisningen.

[4] Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I 1950 års statsverksproposition,
bilagan åttonde huvudtiteln, s. 384 f., har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 64) uttalat, att för genomförande av styrelsens förslag till investeringsplan
i vad det avsåge centrala verkstadsskolor en ytterligare medelsanvisning
av 4 000 000 kronor vore erforderlig. Med hänsyn till förutnämnda
anslags karaktär av förslagsanslag och då för finansieringen av investeringsreserven
samma grunder borde gälla för centrala verkstadsskolor som för
folkskolebyggnader, föresloge styrelsen icke något anslag för ändamålet å
allmän beredskapsstat.

Föredraganden. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, att något
anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat.
Vid ett utnyttjande av investeringsreserven under nästa budgetår
beträffande byggnader för centrala verkstadsskolor torde kostnaderna böra
bestridas från förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor in. m.
Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen å anslaget, som
härvid kan uppkomma, torde vad jag sålunda förordat böra bringas till
riksdagens kännedom.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt
anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. in.

[1] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter. För detta ändamål har å riksstaten
för budgetåret 1950/51 äskats ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I sitt nu avgivna förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 3 700 000 kronor til!
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter. Beträffande motiveringen
för styrelsens framställning torde jag få hänvisa till förslaget (Bihang
B s. 65 och 66).

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 3 700 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av vad
arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 76 och 77) anfört rörande frågan om
upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 1 000 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering in. in.

[3] Bidrag till jordbrukets rationalisering. Investeringsplanen för vissa
förbättringsåtgärder på jordbrukets område innefattar dels sådana arbeten,
till vilka utgår bidrag av anslag till jordbrukets rationalisering, såsom täckdikningsföretag,
betesförbättringar, nyodlingar, avloppsförbättringar m. m.
samt förbättring av ekonomibyggnader, dels torrläggningsföretag, till vilka
bidrag utgår från statens avdikningsanslag.

Med ledning av lantbruksstyrelsens, arbetsmarknadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens
förslag till investeringsreserver uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 anslag till här ifrågavarande arbeten,
nämligen å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder
på jordbrukets område med 60 000 000 kronor och till
Egnaheinsbildning: Byggande av odlingsvägar med 900 000 kronor samt å
kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder till Gödselvårdslånefonden
med 10 000 000 kronor och Täckdikningslånefonden med 1 500 000 kronor.
Därjämte medgav riksdagen, att lån under de för allmän beredskapsstat gällande
förutsättningarna under budgetåret 1946/47 finge beviljas från Täckdikningslånefonden
med högst 4 000 000 kronor utöver av riksdagen medgivet
högsta utlåningsbelopp per kalenderår.

I 1950 års statsverksproposition har Kungl. Maj :t för budgetåret 1950/51
äskat till Bidrag till jordbrukets rationalisering ett reservationsanslag av
11 500 000 kronor och till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett
förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga dels
till Bidrag till jordbrukets rationalisering ett anslag av 15 500 000 kronor
dels ock till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett anslag av
6 000 000 kronor. Framställningen grundas på ett av lantbruksstyrelsen upprättat
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 för ifrågavarande
slag av arbeten. Beträffande beräkningen av anslagsbehovet torde jag få
hänvisa till arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 51—54).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Departementschefen. De arbeten, som ingå i investeringsplanen för vissa
förbättringsåtgärder på jordbrukets område, äro särskilt lämpade för sysselsättning
av arbetslösa. Jag förordar därför att för nästa budgetår medel
skola beräknas å allmän beredskapsstat för bidrag till dylika arbeten. Såsom
arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit torde statsbidragen böra utgå enligt
samma grunder som gälla för den normala bidragsverksamheten.

Jag biträder styrelsens beräkning av anslagsbehovet och hemställer alltså
under denna punkt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till jordbrukets rationalisering å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
15 500 000 kronor.

[4] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Under åberopande av
vad jag anfört under nästföregående anslagspunkt hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres ett
anslag av 6 000 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

[5] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. I riksstatsförslaget för budgetåret
1950/51 ha uppförts

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo ett reservationsanslag av 2 200 000 kronor;

3) till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
in. in. ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

I förhållande till medelsanvisningen för samma ändamål under budgetåret
1949/50 ha nämnda anslag uppräknats med tillhopa 1 200 000 kronor.
Uppräkningen har motiverats med, bland annat, att det icke ansetts osannolikt,
att man under budgetåret 1950/51 finge möta en vikande sysselsättning
inom skogsbruket.

I sitt förslag har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
upptaga ett anslag av 10 000 000 kronor för ifrågavarande skogsvårdsåtgärder.
Styrelsen har därvid förordat, att, liksom å den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47, ett gemensamt anslag skall uppföras för ändamålet.
Därigenom skulle det nämligen bliva möjligt att få en viss frihet
vid val av arbetsobjekt. Vidare har styrelsen föreslagit, att anslaget jämväl
skall få tagas i anspråk för förbättringsarbeten på ecklesiastika skogar samt
för att anordna vissa kurser i skogsbruk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Redogörelse för ifrågavarande beredskapsarbeten, vilka planlagts av skogsstyrelsen,
har lämnats i arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 55
—57), till vilket jag torde få hänvisa.

Departementschefen. Inom skogsbruket finnas i betydande omfattning arbetsobjekt,
som äro lämpade för sysselsättning av arbetslösa. Såsom dylika
arbetsobjekt kunna nämnas skogsutdikningar, skogsodlingar, röjningsarbeten,
byggande av skogsbilvägar och cykelvägar samt anordnande av betesanläggningar.
Vid uppgörande av allmän beredskapsstat för nästkommande
budgetår torde därför böra beräknas medel för utlämnande av bidrag till
förbättringsarbeten av nyssnämnda slag. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag,
att för ändamålet skall avses ett anslag av 10 000 000 kronor, har jag
intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen ifrågasatt torde från anslaget
även få beviljas bidrag till förbättringsarbeten å ecklesiastika skogar samt
till anordnande av kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder in. m. å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
10 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Malte Olsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid
följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

i l] Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten.
I årets statsverksproposition har för budgetåret 1950/51 äskats ett
reservationsanslag av 522 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning.

Under åberopande av vad geologiska undersökningen och arbetsmarknadsstyrelsen
(Bihang B s. 38 och 39) anfört och föreslagit rörande investeringsplan
för och anslag till malmletning och förberedande gruvarbeten (jfr prop.
1946: 211 s. 71) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och
förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] Lotsverket: Säkerlietsanstalter för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål
ha i årets statsverksproposition för budgetåret 1950/51 äskats dels under
tionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 968 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag
av 417 000 kronor. I särskild proposition denna dag äskas dessutom till ytterligare
utgifter för säkerhetsanstalter för sjöfarten för nästa budgetår
250 000 kronor å kapitalbudgeten och 50 000 kronor å driftbudgeten.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med lotsstyrelsen upprättat
förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1950/51 (Bihang
B s. 39 och 40). De olika i reserven ingående företagen framgå av en till arbetsmarknadsstyrelsens
förslag fogad tabell (Bihang B bil. 13), till vilken
jag torde få hänvisa.

I den föreslagna investeringsreserven ingå tjugofyra företag, vilka uppförts
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 (jfr prop. 1946: 211
s. 71 f.) samt tretton andra företag. Den på nästa budgetår belöpande kostnaden
för dessa trettiosju företag har beräknats till 3 445 000 kronor. Beträffande
de nytillkomna företagen samt kostnaderna för desamma torde
jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag angående investeringsreserven för
lotsverket för nästa budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker därför,
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 måtte till säkerhetsanstalter
för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa 3 445 000 kronor, därav å
driftbudgeten 1 513 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 932 000 kronor. Beträffande
sistnämnda delbelopp ämnar jag göra hemställan under kapitalbudgeten.
I detta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 1 513 000 kronor.

H. Diverse.

[3] Avsättning till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande. För
dessa ändamål ha i årets statsverksproposition för budgetåret 1950/51 äskats
anslag å respektive 4 000 000 kronor och 1 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 72—74)
anfört och föreslagit beträffandet investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Avsättning till fonden för idrottens främjande . . 4 000 000
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 2 500 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Höns
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar
vid lasarett, anstalter för bildbara sinnesslöa och barnavdelningar vid lasarett
m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B s. 64, 66 och
67), att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras följande
anslag, nämligen

Kronor

Bidrag Lill uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar

vid lasarett .............................................. 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara

sinnesslöa ................................................ 900 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett
in. m............................................... 500 000

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra a)

till Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska
avdelningar vid lasarett ett anslag av 500 000 kronor; -

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter
för bildbara sinnes slöa ett anslag av 900 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar
vid lasarett in. in. ett anslag av 500 000 kronor.

[2] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Till detta ändamål
uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av
190 000 kronor (prop. 1946: 211 s. 41).

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (XI ht p. 66) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett reservationsanslag av 330 000
kronor till vissa byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Förslaget avser uppförande
av ett bostadshus för gift personal vid Hålahults sanatorium samt
ett bostadshus för sjuksköterskor vid Österåsens sanatorium.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att ett anslag av 253 000 kronor
till förevarande ändamål uppföres å allmän beredskapsstat för nästa budgetår
(Bihang B s. 77 och 78). Förslaget avser dels modernisering och reparation
av läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium (95 000 kronor),
dels ock uppförande av ett bostadshus för kvinnlig biträdespersonal vid
Österåsens sanatorium (158 000 kronor).

Förslag om ändringsarbeten inom läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium
har tidigare framförts av överstyrelsen för Konung Oscar H:s jubileumsfond,
som i skrivelse den 16 september 1947 anfört.

Det är två önskemål inom läkaravdelningen, som vid en modernisering
av sanatoriet böra beaktas, dels behovet av ett särskilt behandlingsrum och
dels kravet på att få laboratorium och apotek uppdelade på två skilda lokaler.
Alla vid sanatoriet förekommande ingrepp såsom kvävgasbehandling,
adherensavbränningar, lungsäckstappningar m. m. måste nu utföras å underläkarexpeditionen,
där underläkaren också har sina mottagningar och
undersökningar samt utför expeditionsgöromål. Denna lokal är även genomgångsrum
mellan röntgen, mörkrum och laboratorium samt dessutom
förvaringsrum för centrala apoteksförrådet och för föx-bandsartiklar. Ett
särskilt behandlingsrum, där fordringar på renlighet och avskildhet utan olägenhet
kunna ställas, är lika ofrånkomligt, som att underläkaren erhåller
en egen expedition, där han kan utföra sina uppgifter utan att störas. En
lösning av denna fråga kan erhållas genom att den nuvarande underläkarexpeditionen
ändras till operationsrum och expeditionen flyttas till hittillsvarande
laboratoriet. Laboratorium inredes i den del av badavdelningen, där
f. n. kvartslampsbehandlingen är inrymd. I denna lokal, som är ganska
rymlig och belägen i närheten av läkaravdelningen, kunna såväl laboratorium
som särskilt apoteksrum inredas. F. n. är apoteket delvis inrymt i underläkarexpeditionen
och delvis i laboratoriet, där apoteksmedlen uppvägas
och tillredas. Ur hygienisk synpunkt måste detta förhållande anses synnerligen
otillfredsställande. Inom badavdelningen kunna, trots laboratoriets och
apotekets förflyttning till denna, ändock erhållas tillräckliga utrymmen för
bad och ljusbehandling.

Departementschefen. Jag anser mig ej kunna tillstyrka arbetsmarknadsstyrelsens
förslag i vad avser uppförande av ett bostadshus för kvinnlig bi -

Kungl. Maj:is proposition nr 126.

trädespersonal vid Österåsens sanatorium. Såsom framgår av det förut anförda
har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
bl. a. framlagt förslag om uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor
vid nämnda sanatorium. Då avsikten med detta förslag delvis varit, att
de nuvarande sjulcsköterskebostäderna inom sanatoriebyggnaden framdeles
skulle kunna utnyttjas såsom bostadsrum för kvinnlig biträdespersonal,
torde förslag om uppförande av ett särskilt bostadshus för denna
personal ej böra framläggas.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om modernisering och reparation av
läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium föranleder ingen erinran från
min sida.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett
anslag av 95 000 kronor.

[3] Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivårdanstalter, hem
för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter. Arbetsmarknadsstyrelsen har
föreslagit (Bihang B s. 66—67), att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföras följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus...... 1 000 000

Bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka........ 2 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter . . 1 500 000

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra a)

till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivårdanstalter
ett anslag av 1 000 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka
ett anslag av 2 000 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter
ett anslag av 1 500 000 kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[4] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Enligt
beslut av 1946 års riksdag uppfördes för ifrågavarande ändamål å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 255 000 kronor. Anslaget
avsåg ombyggnad av den s. k. gula flygeln för inredande av personalbostäder
(50 000 kronor), uppförande av centraltvättstuga (45 000 kronor),

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

uppförande av 3 personalbostäder (110 000 kronor) samt inredning av gymnastikbyggnadens
vind till bostadsrum (50 000 kronor). Närmare redogörelse
för arbetsföretagen har lämnats i proposition 1946: 211 (s. 39 och 40).

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att medel för centraltvättstugan
och de tre personalbostadshusen uppföras å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår (Bihang B s. 47 och 48). Kostnaderna beräknas till 80 000 resp.
210 000 kronor, eller alltså sammanlagt till 290 000 kronor.

Departementschefen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag intet
att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
uppföra ett anslag av 290 000 kronor.

F. Civilförsvaret.

[5] Branddammar för civilförsvarsbehov. Arbetsmarknadsstyrelsen har
förordat, att investeringsplanen för branddammar för budgetåret 1950/51
skall omfatta arbeten för en total kostnad av 6 000 000 kronor (Bihang B
s. 70—72). Civilförsvarsstyrelsen hade i anslagsäskandena för nästa budgetär
föreslagit, att å riksstaten måtte anslås dels 400 000 kronor för statsbidrag
till civilförsvarets branddammar och dels 800 000 kronor för statsbidrag
till fredsbranddammar. Dessa anslagsbelopp motsvara anläggningar för
tillhopa 2 200 000 kronor. För återstående 3 800 000 kronor skulle erfordras
1 900 000 kronor av statsmedel, om statsbidraget tänkes utgå med 50 procent
av kostnaderna. I 1950 års statsverksproposition har intet anslag upptagits
till civilförsvarets branddammar, varjämte det av civilförsvarsstyrelsen äskade
beloppet till fredsbranddammar minskats med 500 000 kronor till 300 000
kronor. För genomförande av den föreslagna investeringsplanen skulle således
å beredskapsstat erfordras (1 900 000 + 400 000 + 500 000) 2 800 000
kronor.

Då särskilt anslag till civilförsvarets branddammar icke upptagits i statsverkspropositionen,
synes statsbidrag till dessa eventuellt icke böra utgå
frän särskilt anslag å beredskapsstat utan beviljas från det allmänna anslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen
beräknar emellertid ett gemensamt anslag för civilförsvarets branddammar
och fredsbranddammar och hemställer, att 2 800 000 kronor måtte
uppföras för ändamålet.

Departementschefen. Jag har icke funnit anledning frångå arbetsmarknadsstyrelsens
förslag beträffande investeringsplanens omfattning. Med hänsyn
till att olika statsbidragsgrunder äro tillämpliga för civilförsvarets
branddammar och för fredsbranddammar, anser jag emellertid lämpligast,
att medel till dessa ändamål beviljas under skilda anslag. I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens
beräkningar bör till civilförsvarets branddammar

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

avses 400 000 kronor och till fredsbranddammar 2 400 000 kronor. Rörande
det sistnämnda beloppet gör jag hemställan under följande punkt. Här hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsbehov å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 400 000 kronor.

G. Brandväsendet.

[6] Branddammar för fredsbehov. Under åberopande av vad jag under föregående
punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
uppföra ett anslag av 2 400 000 kronor.

[7] Brandstationer. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att investeringsplanen
för uppförande av brandstationer för budgetåret 1950/51 skall
omfatta 155 statsbidragsberättigade brandstationer, motsvarande en erforderlig
kostnad av 930 000 kronor i statsbidrag (Bihang B s. 68 och 69). Härav
finnas cirka 305 000 kronor disponibla av förefintliga reservationer å
motsvarande anslag å riksstaten, varför 625 000 kronor skulle erfordras å
beredskapsstat.

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
uppföra ett anslag av 625 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:
Bertil Cederlund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet övep finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att under de för allmän beredskapsstat gällande
förutsättningarna överskrida de på staterna för statens fastighetsfonder
uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader m. in. samt
anför därvid följande.

[1] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. in. under
statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond. Under åberopande
av vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 48 och 49) anfört rörande
anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar
tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond
får jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna
medgiva, att de å följande delfonder av statens
allmänna fastighetsfond resp. försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1950/51 upptagna anslagsposterna till reparations-
och underhållskostnader in. m. må överskridas med
följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Slottsbyggnadernas delfond .................. 700 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 90 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 500 000

Uppsala universitets delfond .................. 180 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Lotsstyrelsens delfond........................ 85 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Försvarets fastighetsfond:

Kronor

Arméns delfond.............................. 1 000 000

Marinens delfond ............................ 500 000

Flygvapnets delfond ......................... . 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Byggnadsarbeten vid fångvården. Å kapitalbudgeten för budgetåret
1950/51 har i statsverkspropositionen äskats byggnadsanslag för fångvårdsändamål
å tillhopa 153 400 kronor. Ytterligare investeringsanslag för fångvårdens
räkning å sammanlagt 378 500 kronor, däribland anslag till gymnastik-
och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs, komma att äskas i
proposition den 17 mars 1950.

Arbetsmarknadsstijrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för nästa
budgetår hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret uppföras,
förutom gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs, ytterligare
byggnadsföretag, kostnadsberäknade till sammanlagt 3 505 000 kronor
(Bihang B s. 40 och 41).

Med biträdande av styrelsens förslag i sistnämnda del får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen
Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller

motsvarande ...................... kronor 1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro.......... » 1 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga ............................ kronor 205 000

Gymnaslikbyggnad vid ungdomsanstalten i

Uppsala ............................ » 100 000

Ggmnastikbgggnad vid ungdomsanstalten i

Nyköping .......................... » 100 000

Gymnastikbyqqnad vid unqdomsanstalten i
'' Ystad ............................ » 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
''

Ur protokollet:
Lars Nordvalt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Bihang 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

N är va rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför
därvid följande.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för försvaret för
budgetåret 1950/51 innefattar, såvitt avser försvarets fastighetsfond, en allmän
investeringsreserv om sammanlagt 47 193 000 kronor samt en särskild
grovarbetsreserv om sammanlagt 67 385 000 kronor.

I det följande anmälas under respektive delfonder de anslag som erfordras
för arbeten, hänförliga till den allmänna investeringsreserven. Jag förutsätter
att, såsom arbetsmarknadsstyrelsen förordat, de olika anslagen icke
skola vara bundna till visst i det följande angivet företag utan efter beslut
av Kungl. Maj :t kunna tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av
vilket företag som helst under respektive delfonder.

Vad beträffar de till grovarbetsreserven hänförliga arbetena avses kostnaderna
skola bestridas från det å beredskapsstaten under femte huvudtiteln
uppförda anslaget till arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsens
förslag i fråga om dessa arbeten har icke givit mig anledning
till erinran.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] Vissa investeringsarbeten för armén. Arbetsmarknadsstyrelsen har i
sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 upptagit
företag till en sammanlagd kostnad av 6 336 000 kronor med följande fördelning
å olika byggnadsobjekt (Bihang B s. 21).

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Garagebyggnader vid centrala tygförråd .................... 855 000

Ombyggnad av matinrättningar ............................ 2773 000

Ombyggnad av truppförbandssjukhus........................ 1 708 000

Förråds- och garagebyggnader för arméns radarmateriel........ 1 000 000

Summa kronor 6 336 000.

Då arbetsmarknadsstyrelsens förslag icke givit mig anledning till annan
erinran än att anslagssumman torde kunna avrundas till 6 300 000 kronor
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
6 300 000 kronor.

Marinens delfond.

[2] Vissa investeringsarbeten för marinen. I sitt förslag till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen upptagit
företag till en sammanlagd kostnad av 1 825 000 kronor med följande

fördelning å olika byggnadsobjekt (Bihang B s. 22).

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnplikts utbildningen

............................................ 500 000

Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv 660 000

Ombyggnad av matinrättningar ............................ 590 000

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby . . 75 000

Summa kronor 1 825 000.

Styrelsens förslag har icke givit mig anledning till annan erinran än att
dels det för byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv upptagna beloppet
rätteligen bör i sin helhet avse kaj anläggningarna, då å kapitalbudgeten för
budgetåret 1950/51 uppfört anslag avses skola täcka kostnaderna för avlöpningsbädden,
dels ock anslagssumman torde kunna avrundas till 1 800 000
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
1 800 000 kronor.

Flygvapnets delfond.

[3] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet. Arbetsmarknadsstyrelsen har
i sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 upptagit
företag till en sammanlagd kostnad av 15 472 000 kronor enligt följande
sammanställning (Bihang B s. 23).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 47

Gymnastikbyggnader .................................... 1 140 000

Utökning av tygverkstäder ................................ 640 000

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer . . 92 000

Värmepannor och yttre värmeledningar m. in. vid Göta flygflottilj 540 000

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna
................................................ 60 000

Flygfäftsarbeten ........................................ 13 000 000

Summa kronor 15 472 000.

Beträffande motiveringen till de sålunda föreslagna företagen ha arbetsmarknadsstyrelsen
hänvisat dels till vad därom anförts i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 och dels — i fråga om nytillkomna
företag — till följande av vederbörande militära förvaltningar lämnade uppgifter.

Fortifikationsförvaltningen har beträffande behovet av tygverkstäder vid
Krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj framhållit, att de moderna flygplanstypernas
alltmer komplicerade signalutrustning erfordrade utökning
av tygverkstädernas utrymmen för signalmateriel. — Beslutet att tillföra
Norrbottens flygbaskår en spaningsdivision aktualiserade behoven av utökning
av kårens flygverkstad samt av dess drivmedelsanläggning. Flygverkstaden
hade för närvarande en 900 kvadratmeter stor monteringshall.
Den behövde utvidgas till ca 1 300 kvadratmeter med anledning av det ökade
antalet flygplan vid förbandet samt den mängd snöröjningsmateriel, som
underhölles och reparerades vid kåren. Vidare behövde envar av motorverkstaden
och smedjan ökas med omkring 60 kvadratmeter, signalverkstaden
med ca 100 kvadratmeter samt en sprutmålningshall uppföras. Sammanlagda
byggnadskostnaden beräknades till 350 000 kronor. — Försvarsstaben
har anfört, att i investeringsreserven borde med en sammanlagd
kostnad av 13 000 000 kronor intagas sådana arbeten å militära flygfält,
som kunna utväljas bland arbeten berörda i flygförvaltningens petita för
budgetåret 1949/50 eller bland arbeten, som ingå i förvaltningens 3-årsplan
1947/50.

Mot styrelsens förslag har jag icke något att erinra. Anslagssumman torde
emellertid böra avrundas till 15 500 000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 15 500 000 kronor.

Befästningars delfond.

[4] Vissa befästningsarbeten m. m. I sitt förslag till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen under förevarande
dellond upptagit byggnadsföretag till en kostnad av 23 560 000 kronor
enligt följande sammanställning (Bihang B. s. 23).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Anordnande av vissa fartygstunnlar ........................ 2 700 000

Berghangarer ............................................ 7 800 000

Anordnande av vissa drivmedelsförråd...................... 3 150 000

Vissa ammunitionsförråd .................................. 2 000 000

Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd........ 245 000

Uppställningsplatser för radarstationer...................... 2 665 000

Befästningar ............................................ 5 000 000

Summa kronor 23 560 000.

Jag biträder styrelsens förslag. Anslagssumman torde emellertid böra avrundas
nedåt till 23 500 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
mätte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
23 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Fredrik von Scheele.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter
under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt
anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1] Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag denna
dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1950/51 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
m. m. får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Lånefonden för bostadsbyggande å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
25 000 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

[2] Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. Under åberopande av vad
jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden in. in. får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 3 000 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[3] Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Arbetsmarknadsstyrelsen
har, under motivering som framgår av styrelsens förslag till investeringsreserv
(Bihang B s. 67 och 68) föreslagit, att för detta ändamål
å beredskapsstaten skall anvisas ett belopp av 3 000 000 kronor. Jag tillstyrker
styrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett
anslag av 3 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Ko mmunikatioi isdep artementet.

JJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

[1] Posthus m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 8 och 9; jfr bil. 1) behandlat
frågan om investeringsplan för postverket samt därvid hemställt om
upptagande å allmän beredskapsstat av posthus m. m. till ett sammanlagt
belopp av 4 700 000 kronor.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag skola i investeringsreserven intagas
dels tre byggnadsföretag, nämligen posthus inom Gärdesstaden i Stockholm
samt i Uppsala och Arvika, vilka uppförts å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 (prop. 1946: 211 s. 89 och 90), och dels fem nya företag,
nämligen posthus i Ljusdal, Värnamo, Söderhamn, Nässjö och Boden.
Såsom motivering för behovet av de nya posthusbyggnaderna har generalpoststyrelsen
anfört i huvudsak följande.

Posthus i Ljusdal. I skrivelse den 31 augusti 1944 lämnade generalpoststyrelsen
en utförlig redogörelse för postkontorets i Ljusdal lokalsvårigheter
och meddelade, att enda möjligheten att erhålla en rymlig och tidsenlig

Kungl. Majrts proposition nr 126.

lokal för postkontoret syntes vara att uppföra ett nytt posthus på lämpligt
belägen tomt inom samhället. Ett investeringsanslag av 20 000 kr. för inköp
av tomterna n:ris 4 och 5 i lev. Lärkan i Ljusdals köping, vilka befunnits
lämpliga för ändamålet, har numera beviljats. Tomterna ha tillträtts den 2
juli 1945. Sedermera har fråga uppstått om marlebyte mellan postverket och
Ljusdals köping, men förhandlingarna härom äro ännu icke slutförda. Rörelsen
vid postkontoret i Ljusdal ävensom köpingens folkmängd har sedan
1944 avsevärt ökat, och därmed ha lokalsvårigheterna och behovet av större
och mera tidsenliga utrymmen för postkontoret blivit än större.

Ritningar till det planerade posthuset ha ännu icke utarbetats och mera
definitiva kostnadsberäkningar ha icke verkställts. Enligt företagna preliminära
beräkningar, varvid förutsatts, att byggnaden skulle uppföras i tre
våningar och förutom postkontorslokal om ca 400 in2 innehålla för uthyrning
avsedda utrymmen, skulle posthuset draga en kostnad av 600 000 kr.
För budgetåret 1950/51 torde vid sådant förhållande böra räknas med en
medelsförbrukning av 300 000 kr.

Posthus i Värnamo. Postkontoret i Värnamo är sedan den 1 oktober 1899
inrymt i en fastighet, vilken år 1919 förvärvades av postverket. Postlokalen,
som till en början omfattade en golvyta av 142 in2, utökades år 1935 med
ca 65 in2 genom en av den starkt ökade rörelsen framtvingad om- och tillbyggnad
av posthuset. Efter det denna lokalutvidgning kom till stånd har
rörelsen vid postkontoret liksom ock folkmängden i staden i stort sett företett
en fortsatt snabb ökning, och lokalen är sedan flera år tillbaka åter
otillräcklig för sitt ändamål. Verkställd undersökning bär visat, att det är
ogörligt att genom ytterligare om- och tillbyggnad av fastigheten bereda
postkontoret de nödvändiga större utrymmena, och då möjlighet icke finnes
att förhyra lämplig och välbelägen postkontorslokal, är det nödvändigt att
uppföra ett helt nytt posthus i Värnamo. Tomt för posthuset finnes redan
disponibel, i det generalpoststyrelsen år 1947 för ändamålet förvärvat ett
markområde av 1 338 nr. Ritningar till det planerade nya posthuset i Värnamo
föreligga icke, liksom ej heller annat än preliminära kostnadsberäkningar.
Enligt dessa, som verkställts under förutsättningen, att byggnaden
skall uppföras i tre våningar och förutom postkontorslokal om ca 800 in2
golvyta inrymma för uthyrning avsedda utrymmen, skulle posthuset draga
en kostnad av 1 000 000 kronor. Vid sådant förhållande beräknas ett belopp
av 500 000 kr. komma att förbrukas under budgetåret 1950/51.

Posthus i Söderhamn. Postkontoret i Söderhamn är inrymt i fastigheten
nr 3 i kvarteret Elefanten i staden. Nämnda fastighet förhyrdes av postverket
fr. o. in. den 1 oktober 1934 men förvärvades därefter av postverket
med tillträde den 1 juli 1935. Rörelsen vid postkontoret i Söderhamn har
i stort sett undergått en stadigt fortskridande ökning, trots att utvecklingen
i staden under en längre tid stått stilla eller visat tillbakagång. Den förhållandevis
kraftiga uppgången under senare år får tillskrivas det förhållande,
att staden tillförts en del industrier samt en flygflottilj, vilket bl. a.
medfört, att bebyggelsen skjutit fart och stadsbefolkningen ökat. Byggnadsverksamheten
i staden beräknas ock komma att fortsätta flera år framåt i
minst samma omfattning som f. n. Den växande posttrafiken har haft till
följd, att postkontorets utrymmen blivit allt mer otillräckliga samt att olägenheterna
med den mindre ändamålsenliga planlösningen kommit att i hög
grad accentueras. Verkställd undersökning har visat, att det icke är möjligt
att verkställa sådan ombyggnad av det nuvarande posthuset, att nu behövliga
större utrymmen kunna erhållas eller ens att på den postverket tillhöriga
tomten efter rivning av det befintliga posthuset uppföra ett posthus,
som på längre sikt bleve tillräckligt rymligt. Generalpoststyrelsen har för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

denskull och då förhyrningsmöjligheter saknas konnnit till den uppfattningen,
att enda möjligheten att lösa ifrågavarande lokalproblem är att uppföra
ett nytt posthus i Söderhamn. Tomt för ändamålet har ännu icke förvärvats,
men undersökning rörande möjligheterna att anskaffa lämplig tomt
pågår. Ritningar till det planerade posthuset, där postkontoret skulle erhålla
lokaler med en total golvyta av ca 600 in3, ha ännu icke upprättats. Kostnaderna
för byggnadsföretaget ha preliminärt beräknats till 1 000 000 kr.,
och medelsförbrukningen under budgetåret 1950/51 till 500 000 kr.

Posthus i Nässjö. Postkontoret i Nässjö är sedan år 1878 inrymt i det
samma år uppförda posthuset i staden. Postlokalen är trots två verkställda
ombyggnader — den senaste företagen år 1932 — mycket olämpligt disponerad
för nuvarande arbetsmängd och personalstyrka och därtill synnerligen
otidsenlig. Den under tiden efter den senaste ombyggnaden i samband
med stadens tillväxt inträdda ökningen av rörelsen vid postkontoret har
också medfört, att de till postkontorets förfogande stående utrymmena sedan
flera år tillbaka äro otillräckliga. Det är därför nödvändigt, att postkontoret
i Nässjö beredes större och mera tidsenliga utrymmen. Med hänsyn till
storleken av de behövliga utrymmena och till behovet av ett större antal överliggningsrum
torde förhyrning näppeligen kunna ifrågakomma. En omoch
tillbyggnad av nuvarande posthus skulle, enligt vad företagen undersökning
visat, icke kunna utföras på sådant sätt, att frågan finge en tillfredsställande
lösning. Den enda möjliga utvägen synes därför vara att uppföra
ett nytt posthus. Sedan det visat sig omöjligt att åtkomma för det nya
posthuset lämpad tomtmark, har generalpoststyrelsen låtit undersöka möjligheten
av att genom rivning i etapper av det nu befintliga posthuset kunna
utnyttja den av postverket ägda tomten för uppförande av det planerade nya
posthuset. Denna väg har konstaterats vara framkomlig, och postkontoret
skulle sålunda under byggnadstiden kunna bedriva sin verksamhet utan att
förhyrd lokal användes. Ritningar till posthuset ha ännu icke utarbetats, och
endast preliminära kostnadsberäkningar föreligga. Enligt dessa skulle byggnadsföretaget
draga en kostnad av 1 600 000 kr, och medelsförbrukningen
under budgetåret 1950/51 har beräknats till 400 000 kr.

Posthus i Boden. Sedan den 1 oktober 1937 förhyr postverket lokaler för
postdirektionen i Övre norra distriktet och postkontoret Boden 1 i telegrafverkets
fastighet i Boden. Från telegrafverkets sida har vid upprepade
tillfällen framhållits, att stort behov föreligger av utökade lokaler för detta
verk. Detta behov kommer enligt uppgift att inom ett fåtal år bliva oavvisligt.
En utvidgning av telegraflokalerna kan emellertid icke åstadkommas
på annat sätt än att telegrafverket övertager vissa av de utrymmen, som
nu disponeras av postdirektionen, samt det utrymme en trappa upp, som
användes av den till postkontoret knutna särskilda postgiroavdelningen. Ifrågavarande
utrymmen kunna emellertid under inga förhållanden avstås av
postverket, som tvärtom har behov av ytterligare utrymmen både för postdirektionens
och postkontorets räkning. Enda möjligheten att bereda telegrafverket
tillträde till de av postverket nu förhyrda lokalerna och att
samtidigt giva postdirektionen och postkontoret de större utrymmen, som
redan nu äro nödvändiga, synes vara att postverket uppför ett posthus i
Boden. Tomt för ändamålet är redan säkrad. Ritningar till posthuset föreligga
ännu icke. Enligt verkställda preliminära kostnadsberäkningar kommer
emellertid byggnadsföretaget att draga en kostnad av 1 350 000 kr, och av
detta belopp beräknas 500 000 kr bliva förbrukade under budgetåret 1950/51.

Departementschefen. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag föranleder icke
någon erinran från min sida. Såsom styrelsen föreslagit böra å allmän be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

redskapsstat uppförda belopp till posthus in. m. få, under för beredskapsstaten
gällande förutsättningar, tagas i anspråk även för forcering av de arbeten
å posthus in. in., vilka ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men ej
kunna utföras inom ramen för det å riksstaten upptagna anslaget till Posthus
m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus in. in. å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 upptaga ett anslag av 4 700 000 kronor.

Telegrafverket.

[2] Investeringar för telegrafverket. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt
förslag till investeringsreserv för nästa budgetår upptagit arbeten om tillhopa
16 225 000 kronor (Bihang B s. 9 och 10; jfr bil. 2).

Enligt förslaget skola å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföras
dels anslag till Telefonstationsbyggnader in. in. för 18 telefonstationsbyggnader
på olika platser i landet, dels anslag till Förrådsbyggnader m. m.
för förrådsbyggnader m. in. i Norrköping, Örebro och Gävle, dels anslag
till rundradiosändare för kortvåg i Hörby samt nya rundradiostationer i
Stockholm och Östersund och dels ett telegrafverkets dispositionsanslag.
Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

Kollektivanslagen till Telefonstationsbyggnader in. in. och Förrådsbyggnader
m. m. böra få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar
tagas i anspråk jämväl för sådana arbeten å telefonstations- och förrådsbyggnader,
som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men ej kunna finansieras
från motsvarande anslag å riksstaten. Dispositionsanslaget torde
få användas för de ändamål, vilka äro avsedda att tillgodoses i den ordning,
som gäller för motsvarande anslag å riksstaten.

Då anslag till uppförande av radiohus. redovisas under telegrafverkets
fond, bör den av arbetsmarknadsstyrelsen väckta frågan om upptagande å
den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår av anslag till radiohus i
Stockholm och Göteborg med 1 000 000 resp. 1 500 000 kronor (jfr punkten
6 i det följande och Bihang B bil. 14) behandlas under förevarande huvudrubrik.
Jag biträder styrelsens förslag att å den allmänna beredskapsstaten
för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 000 000 kronor till uppförande
av ett radiohus i Stockholm. Uppförande av anslag till ett radiohus
i Göteborg torde böra anstå i avvaktan på ytterligare överväganden rörande
denna byggnadsfrågas slutliga lösning.

Jag finner vidare lämpligt, att å den allmänna beredskapsstaten för nästa
budgetår upptagas anslag för utläggande av industribeställningar å telefonmateriel
in. in. Anslagen till Riks- och landskablar, Telefon- och telegrafstationer
samt Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
böra upptagas till skillnaden mellan av telegrafstyrelsen i petita
hösten 1949 äskade och av mig i 1950 års statsverksproposition (bil. 26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

p. 8) förordade belopp å riksstaten för nästa budgetår eller med 10 500 000,
13 600 000 resp. 11 000 000 kronor.

Totalt skulle alltså å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår
redovisas anslag för telegrafverket om sammanlagt 52 325 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upp -

föra följande anslag, nämligen

Telefonstationsbyggnader m. m.

Kronor

Telef onstationsbyggnader m. m............. 9 205 000

Förrådsbyggnader m. m.

Förrådsbyggnader m. m................... 1 250 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m................. 10 500 000

Telefon- och telegrafstationer ................ 13 600 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .............. 11 000 000

Radioanläggningar för telegrafverket.

Uppförande av ett radiohus i Stockholm ...... 1 000 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...... 970 000

Ny rundradiostation i Stockholm ............ 2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund .......... 1 600 000

Telegrafverkets dispositionsanslag.
Telegrafverkets dispositionsanslag .......... 500 000

Statens järnvägar.

[3] Investeringar för statens järnvägar. Arbetsmarknadsstyrelsen har i
sitt förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1950/51
(Bihang B, s. 10—16; jfr bil. 3) i den allmänna investeringsreserven upptagit
företag för en sammanlagd kostnad av 158 921 000 kronor att bestridas
av medel å kapitalbudgeten. Därjämte har styrelsen föreslagit, att i den allmänna
investeringsreserven redovisas vissa företag, vilka till 5 845 000 kronor
skola bestridas av driftmedel och till 151 000 kronor av rörelsemedel.
Den föreslagna investeringsreserven i sin helhet omfattar sålunda arbeten
om sammanlagt 164 917 000 kronor.

Beträffande disposition av drift- och rörelsemedel för sålunda ifrågasatta
ändamål torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att i förekommande fall
meddela beslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 upptagas anslag för kapitalinvesteringar under statens
järnvägars fond med av styrelsen angivna belopp. Därjämte bör å beredskapsstaten
till försvarsberedskap vid statens järnvägar upptagas ett anslagav
2 300 000 kronor eller skillnaden mellan det av järnvägsstyrelsen i petita
hösten 1949 äskade och av mig i 1950 års statsverksproposition (bil. 26, p. 17)
förordade anslaget för dessa ändamål å riksstaten för nästa budgetår. Vidare
bör grovarbetsreserven utvidgas med försvarsberedskapsarbeten å sammanlagt
10 660 000 kronor, redovisade i särskild skrivelse från arbetsmarknadsstyrelsen
den 15 februari 1950. Med hänsyn till skrivelsens natur torde någon
närmare redogörelse för innehållet i densamma ej böra lämnas till statsrådsprotokollet.
Skrivelsen kommer emellertid att tillhandahållas riksdagens
statsutskott för kännedom.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen

Byggnader och anläggningar.

Kronor

Bangårdar ................................ 17 423 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar .. 50 414 000
Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger

—Bergsjö ................................ 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,
Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö .................... 8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 1 000 000

Husbyggnader ............................. 18 318 000

Vägskyddsanläggningar ..................... 200 000

Telefonanläggningar m. m................... 6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift............ 1 000 000

Elektrifiering .............................. 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar . . . 320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............ 3 300 000

Förs var sberedskap.

Försvarsberedskap vid statens järnvägar...... 2 300 000

Rullande materiel.

Rullande materiel .......................... 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m....................... 1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens järnvägars dispositionsanslag......... 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.
Statens vattenfallsverk.

[4] Kraftstationer m. m. Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag
(Bihang B, s. 17—20; jfr bil. 4) att i den allmänna investeringsreserven
för statens vattenfallsverk för nästa budgetår upptagas anslag om sammanlagt
15 500 000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Kraftstation vid Hammarby.................. 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation 700 000

Kraftstation i Norrland...................... 3 000 000

Regleringsarbeten i Ångermanälvens och Ume älvens

flodområden ...................... 2 000 000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk...... 3 000 000

Ombyggnad av Säffle kanal.................. 1 500 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag .... 3 300 000

Luftfartsfonden.

[5] Flygfältsbjrggen. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag (Bihang
B, s. 34 och 35; jfr bil. 10) upptagit en allmän investeringsreserv för budgetåret
1950/51 för flygfältsbyggen om tillhopa 12 500 000 kronor.

Jag godtager styrelsens förslag, dock bör det i den allmänna investeringsreserven
upptagna beloppet av 1 000 000 kronor för arbeten å Bulltofta flygplats
utgå, enär förhandlingar med Malmö stad rörande en ytterligare utbyggnad
av denna flygplats ännu ej slutförts. Å den allmänna beredskapsstaten
för nästa budgetår bör alltså anslaget till flygfältsbyggen upptagas
med 11 500 000 kronor. I detta sammanhang bör anmärkas, att vissa utredningar
pågå rörande utbyggnaden av flygplatsen vid Halmsjön och Bromma
flygplats samt att frågan om utbyggnaden av flygplatser i Umeå och
Kiruna blir beroende av den inrikes lufttrafikens fortsatta utveckling.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygfältsbyggen å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 upptaga ett anslag av 11 500 000 kronor.

Statens allmänna fastig hetston d.

[6] Statliga byggnadsföretag. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag
till investeringsreserv förordat, att anslag under statens allmänna fastighetsfond
uppföras till vissa av styrelsen angivna byggnadsföretag (Bihang
B s. 41 och 42; jfr bil. 14). Jag har i det föregående under punkten 2 föreslagit,
att frågan om anslag till radiohus i Stockholm och Göteborg behandlas
under statens affärsverksfonder, telegrafverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Med biträdande av styrelsens förslag jämväl i övrigt hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppta -

ga följande anslag, nämligen

Kronor

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg institut

.................................. 150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut____ 2 700 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm
.................................... 500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i
Stockholm ................................ 600 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Sven G. Karlson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

JJtdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m.
Till förevarande ändamål har i årets statsverksproposition äskats ett belopp
av 500 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret
1950/51 (Bihang B s. 42 och 43; jfr bil. 14) föreslagit att å allmän
heredskapsstat för nämnda budgetår uppföres ett anslag för ändamålet av
1 350 000 kronor.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Vid byggnadernas detaljplanering
bör självfallet tillses i vad mån medelsbehovet kan begränsas genom
besparingsåtgärder. I enlighet med det anförda hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m. å allmän heredskapsstat för budgetåret
1950/51 uppföra ett anslag av 1 350 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Kungl. Majrts proposition nr 126.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och
anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum. Till detta ändamål
har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211 (s.
99) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av
300 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till förenämnda byggnadsföretag,
som numera kostnadsberäknats till 364 000 kronor, måtte uppföras å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett
anslag av 364 000 kronor.

[2] Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala. Till
detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
1946:211 (s. 100 f.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört
ett anslag av 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att ett anslag av 44 000 kronor till iståndsättande
av muren måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården
i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 uppföra ett anslag av 44 000 kronor.

[3] Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala.
I 1950 års statsverksproposition (bilagan 28, kapitalbudgeten s. 3 ff.)
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Såsom av propositionen
framgår är denna medelsanvisning avsedd för vidtagande av förberedande
åtgärder för byggnadsföretaget och, därest omständigheterna så
medgiva, dess igångsättande. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget ha
beräknats till 2 225 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att ett anslag av (2 225 000 —150 000 —)
2 075 000 kronor för utförande av återstående ax-beten å byggnadsföretaget
måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid
universitetet i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 uppföra att anslag av 2 075 000 kronor.

[4] Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala. Det större akademiska konsistoriet i Uppsala
har, i enlighet med förslag av medicinska fakulteten därstädes, anhållit
om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 165 000 kronor till ombyggnad
av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionernas byggnad
vid Stockholmsvägen. Anslagsäskandet är grundat på en framställning
av professorn G. Löfström, i vilken anförts, bland annat, att ombyggnaden
vore erforderlig för att åstadkomma mera ändamålsenliga lokaler för det
bakteriologiska arbetet. Kurssalen i tredje våningen skulle inredas till forskningslaboratorier
samt en ny kurssal åstadkommas i bottenvåningen genom
uppdelning av den där befintliga stora salen.

Kanslern för rikets universitet har tillstyrkt den ifi-ågasatta medelsanvisningen.

Byggnadsstyrelsen, som upprättat ett utredningsförslag till omföx-mälda
ombyggnad, vilket legat till grund för medicinska fakultetens förslag, samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

beräknat kostnaderna för ombyggnaden till 165 000 kronor, har uttalat, att
styrelsen därvid icke tagit ställning till frågan om angelägenheten av arbetenas
utförande i den av fakulteten föreslagna omfattningen, och något
sådant ställningstagande hade styrelsen icke heller nu möjlighet till. Ett
avvägande av angelägenhetsgraden mellan universitetets olika byggnadsbehov
syntes böra prövas från mera allmänna utgångspunkter.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till ombyggnaden måtte uppföras med
165 000 kronor å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag förordar i anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens
förslag att för ifrågavarande ändamål ett anslag av 165 000 kronor uppföres
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 165 000 kronor.

[5] Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. Under denna rubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
En närmare redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats
till 725 000 kronor, har lämnats i 1949 års statsverksproposition
(bilagan 29, kapitalbudgeten, s. 3 f.). I 1950 års statsverkspröposition
(bilagan 28, kapitalbudgeten, s. 5) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att till byggnadsarbetena för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att anslag för utförande av återstående byggnadsarbeten
måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår
med 300 000 kronor.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag med den
ändring att det för ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget torde böra
bestämmas till ett belopp, motsvarande skillnaden mellan de beräknade
kostnaderna och hittills anvisade eller äskade medel, eller 275 000 kronor.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 275 000 kronor.

[6] Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund. I sitt med skrivelse
den 30 juni 1949 framlagda »1948 års förslag till generalplan för utbyggande
av Lunds universitet» har byggnadsstyrelsen erinrat, att frågan
om utbyggnad av universitetsbiblioteket varit föremål för ingående förbere -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

dande utredning genom särskild av universitetet tillkallad biblioteksexpert.
En naturlig lösning av frågan ansåge byggnadsstyrelsen vara. att ett nytt
bokmagasin uppfördes omedelbart norr om och i anslutning till det nuvarande
boktornet. Den befintliga huvudbyggnaden och det nya bokmagasinet
skulle därvid förbindas genom eu lägre, i två våningar utformad byggnad,
inrymmande läsesalar, forskarrum och erforderliga nya expeditionsutrymmen.
Genom en på nämnda sätt utformad tillbyggnad skulle erhållas en ur
biblioteksteknisk synpunkt tillfredsställande lösning.

Byggnadsstyrelsens utbyggnadsförslag har godkänts av det större akademiska
konsistoriet i Lund och kanslern för rikets universitet ävensom av
vederbörande byggnadsnämnd.

Riksantikvarieämbetet har påpekat, att inom det område som avsåges för
utbyggnaden funnes lämningar av ett av stadens märkligaste medeltida byggnadskomplex,
Allhelgonaklostret. Vid överläggningar på platsen hade framhållits,
att det vore förenat med mycket stora praktiska svårigheter att lösa
universitetets lokalfråga på annat sätt än byggnadsstyrelsen föreslagit. En
grävningsundersökning av ruinområdet borde verkställas under ledning
av en av ämbetet utsedd fackman, innan ämbetet hade att taga slutlig ställning
till byggnadsfrågan. Riksantikvarieämbetets erinringar har byggnadsstyrelsen
förklarat sig ha för avsikt att pröva under den fortsatta utredningen
rörande utbyggnaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till utbyggnad av universitetsbiblioteket*
måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med
2 500 000 kronor, motsvarande den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden
för utbyggnaden.

Föredraganden. Behovet av väsentligt ökade utrymmen för universitetsbiblioteket
i Lund gör sig alltmer gällande. Jag tillstyrker därför arbetsmarknadsstyrelsens
förslag att uppföra anslag till utbyggnad av biblioteket
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Anslaget torde i enlighet med
styrelsens förslag böra uppföras med 2 500 000 kronor. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i
Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 2 500 000 kronor.

[7] Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet. Till detta ändamål
bär riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211
(s. 101 f.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag
av 594 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang
B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till utförande av simhallsanläggningen
måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Kostnaderna
för anläggningen ha numera beräknats till 990 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 990 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och
anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

[1] Avsättning till statens domäners fond. 1 proposition nr 27 till årets
riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit, att till domänverkets förnyelsefond för
återväxtkostnader skall av domänverkets driftöverskott för år 1949, förutom
ordinarie avsättning, verkställas en extra avsättning med 12 500 000
kronor. Riksdagen har bifallit förslaget (skr. nr 54).

Vidare har Kungl. Maj :t i proposition nr 2 till årets riksdag hemställt
att riksdagen måtte dels till rörelsekapital för domänverket å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
10 000 000 kronor, dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, för
att bereda domänverket rörelsekapital, tillhandahålla sagda verk en rörlig
kredit av ytterligare 30 000 000 kronor eller tillhopa högst 50 000 000 kronor.
Även sistnämnda framställning har bifallits av riksdagen (skr. nr 53).

I sitt förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen i samråd
med domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag

Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

av 28 000 000 kronor till avsättning till statens domäners fond. Såsom motivering
för sin framställning har arbetsmarknadsstyrelsen åberopat innehållet
i en redogörelse, som domänstyrelsen lämnat beträffande omfattningen
av planlagda arbeten inom domänverkets verksamhetsområde. Investeringsreserven
för budgetåret 1950/51 bör enligt denna motsvara de beräknade
kostnaderna för domänstyrelsens ordinarie arbetsprogram för år 1950.
Detta har angivits omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 28 000 000.
kronor. Av beloppet ha 13 000 000 kronor beräknats för arbeten, för vilka
kostnaderna skola bestridas av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader
m. in., samt 15 000 000 kronor för dikesrensningar och husbyggnader,
vilka utgifter tillhöra de normala driftkostnaderna. Med hänsyn
till anslagsbehovet för domänverkets verksamhet i övrigt kunna, enligt vad
styrelsen meddelat, medel ur statens domäners fond icke tagas i anspråk
för att genomföra arbetena i investeringsreserven under budgetåret 1950/51.
Hela det belopp, som komme att erfordras för ifrågavarande arbeten, skulle
därför behöva uppföras å beredskapsstat.

Beträffande redogörelsens innehåll i övrigt torde jag få hänvisa till arbetsmarknadsstyrelsens
förenämnda förslag (Bihang B s. 54 och 55).

Departementschefen. Med hänsyn till vad i ärendet anförts förordar jag, att
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall uppföras ett belopp av
28 000 000 kronor till avsättning till statens domäners fond. Jag hemställer
sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens domäners fond å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
28 000 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård. Under åberopande av vad
jag anför under punkten 3 hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag
av 233 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

[3] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. I sitt förslag till investeringsreserv
(Bihang B s. 45 och 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1950/51 till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan upptaga
ett anslag av 2 367 000 kronor. Anslaget skulle fördelas enligt följande
sammanställning. (Jfr Bihang B bil. 14.)

Kungl. Majsts proposition nr 126. 69

1. Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården 885 000

2. Uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten 38 000

3. Utbyggnad av husdj ursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfä försök

vid Bäcklösa.................................... 65 000

4. Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen................ 36 000

5. Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård ................ 233 000

6. Respirationsanläggning vid institutionen för statens husdjurs försök

.............................................. 100 000

7. Panncentral vid Ultuna .................................. 965 000

8. Utvidgning av vattenverket vid Ultuna .................... 45 000

Summa kronor 2 367 000

Beträffande motiveringen för byggnadsföretagen torde jag få hänvisa i
fråga om de företag, som upptagits under 5—8, till årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 29, p. 3) samt i fråga om de övriga arbetena till
proposition 1946: 211 (s. 103 och 104).

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel å beredskapsstat skola upptagas
till samtliga de byggnadsföretag, som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit,
med undantag för respirationsanläggningen vid institutionen för statens
husdjursförsök. Jag har icke något att erinra mot styrelsens beräkning av
medelsbehovet. Anslag till uppförande av djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård
torde dock lämpligen böra upptagas under Statens affärsverksfonder:
Domänverket. På grund härav synes förevarande anslag böra uppföras
med 2 034 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
2 034 000 kronor.

[4] Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 45 och 46) har arbetsmarknadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av
245 000 kronor till följande byggnadsarbeten vid institutet.

Uppförande av lärarbostad .................................. 47 000

Lagerkällare .............................................. 78 000

Växthusanläggning .......................................... 120 000

Summa kronor 245 000

Närmare redogörelser för ifrågavarande arbeten ha lämnats i proposition
1944: 281 (s. 131—134), till vilken jag torde få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 uppföra ett anslag av 245 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[5] Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I sitt förslag till investeringsreserv
(Bihang B s. 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att under förevarande rubrik å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 1 300 000
kronor. Av beloppet ha 600 000 kronor avsetts till institutionsbyggnad för
avdelningen för födoämneshygien och 700 000 kronor för om- och tillbyggnad
av kirurgiska kliniken.

Redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbeten har lämnats i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 29, p. 5), till vilken jag torde få
hänvisa.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla ett förslag angående anordnande
av studentkårs- och restauranglokaler vid veterinärhögskolan, som
byggnadsstyrelsen efter utredning, i samråd med djurgårdsnämnden och styrelsen
för högskolan, avgivit den 30 december 1949. Vid byggnadsstyrelsens
skrivelse ha fogats skisser och situationsplaner över lokalernas förläggning.
Av innehållet i skrivelsen torde bär få återgivas följande.

Byggnadsstyrelsen behandlar tre alternativ enligt vilka ifrågavarande lokaler
kunna utföras. Enligt det första alternativet skola lokalerna ordnas i
en nybyggnad för ändamålet inom högskolans område. Det andra alternativet
innebär, att en byggnad skall uppföras å det s. k. Hjortberget. Enligt
det tredje alternativet slutligen skola lokalerna inrymmas inom högskolans
nuvarande byggnader.

I fråga om omfattningen av de erforderliga utrymmena har byggnadsstyrelsen
gjort jämförelser med motsvarande lokaler för studentkåren vid lantbrukshögskolan
samt samrått med veterinärhögskolans styrelse och representanter
för studentkåren. Därvid har framkommit, att studentkårs- och
restauranglokalerna böra omfatta en restaurang med ca 125 platser jämte
tillhörande köksutrymmen. Man räknar med, att servering skall ske i tre
omgångar, varigenom sammanlagt omkring 350 personer kunna utspisas.
Därutöver bör finnas en mindre matsal om 15—20 platser för hovslagarelever
m. fl. Vidare planeras en större samlingssal, expeditionslokaler för kårens
verksamhet, biblioteksutrymmen samt slutligen vissa klubbrum, bastu
m. fl. utrymmen av sådan art, att de kunna förläggas i en souterrängvåning.
Enligt uppgjord situationsplan visar det sig möjligt att förlägga lokalerna
inom högskolans område, utan att man därigenom hindrar utbyggande av
de institutionsbyggnader, som äro belägna i närheten. Icke heller behöver
för framtida institutionsändamål värdefull mark tagas i anspråk eller intrång
göras i det obebyggda området utmed Brunnsviken. Kostnadsberäkningen
utvisar att för byggnadens uppförande vid nuvarande prisläge kommer
att erfordras ett belopp av ca 675 000 kronor. Härvid räknar byggnadsstyrelsen
med att uppvärmningen skall ske genom anslutning till högskolans
panncentral.

Enligt det andra alternativet skall en byggnad med i huvudsak samma
utförande förläggas till det s. k. Hjortberget utmed Ugglevägen strax invid
Roslagsvägen.

Då nybyggnaden icke kan anslutas till högskolans värmecentral ställa sig
såväl anläggningskostnaden som de årliga driftskostnaderna högre än vid
en förläggning inom högskolans område. De fördelar, som vinnas med kårhusets
uppförande i direkt anslutning till högskolans byggnader, äro enligt
byggnadsstyrelsens mening av den art, att en förläggning till Hjortberget
icke bör komma i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kostnaden för genomförandet av det tredje alternativet uppskattar byggnadsstyrelsen
till ca 325 000 kronor. En förutsättning för en lösning enligt
del tredje alternativet är, att vissa tjänstebostäder, som för närvarande upplåtits
huvudsakligen åt lärare vid högskolan, successivt skola tagas i anspråk.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att den nuvarande ordningen i fråga
om tjänstebostäder vid veterinärhögskolan icke har någon motsvarighet vid
andra högskolor.

Byggnadsstyrelsen redogör i detta sammanhang för innehållet i en skrivelse
av högskolestyrelsen vilken jämte yttranden från högskolans lärarkollegium
och veterinärmedicinska föreningen överlämnats till byggnadsstyrelsen.
Enligt högskolestyrelsens uppfattning kan det synnerligen trängande
behovet av kår- och restauranglokaler för högskolans studenter och
personal inom den närmaste framtiden endast tillgodoses genom att en
nybyggnad uppföres. Därvid förordar högskolestyrelsen det alternativ, som
avser förläggning av en sådan nybyggnad inom högskolans område. Lärarkollegiet
har i sitt yttrande framhållit, att utöver de i förslaget angivna utrymmena
torde behövas en särskild mindre matsal för lärare med plats för
15—20 personer. Vidare ansluter sig kollegiet till en av veterinärmedicinska
föreningen framställd begäran om utökning av personalbostäderna med ytterligare
minst ett rum.

Byggnadsstyrelsen anser sig — med hänsyn till den avsevärda kostnadsskillnaden
mellan de båda alternativ, vilka närmast komma i fråga — böra
förorda det alternativ som innebär att utrymmen inom befintliga byggnader
skola utnyttjas. De lokaler, vilka därmed torde kunna utvinnas, måste
enligt styrelsens förmenande anses bliva tillfredsställande. I motsats till veterinärmedicinska
föreningen finner styrelsen, att kökslokalerna skulle
bliva fullt godtagbara. Planen för deras anordnande har utarbetats i samråd
med särskilda experter. Tydligt är emellertid, vilket även understrukits
av föreningen, att tidpunkten för förslagets genomförande under nuvarande
förhållanden på hyresmarknaden kan bliva ganska oviss. Det torde
nämligen erbjuda svårigheter att anskaffa nya bostäder för de befattningshavare,
vilkas tjänstebostäder skola tagas i anspråk.

Beträffande de önskemål, som lärarkollegiet framfört i fråga om en eventuell
nybyggnad inom högskolans område, anför byggnadsstyrelsen, att det
vid det fortsatta ritningsarbetet icke torde visa sig uteslutet att inom ramen
för den beräknade kostnaden göra vissa modifikationer. Styrelsen ifrågasätter
emellertid för sin del nödvändigheten av att matsalar anordnas för tre
olika kategorier av personal eller elever.

I anledning av vad veterinärmedicinska föreningen uttalat angående personalbostäderna
hänvisar byggnadsstyrelsen till, att man vid statliga anläggningar
numera icke anser sig böra inrymma andra bostäder än dem som
oundgängligen erfordras med hänsyn till driften vid institutionerna.

Departementschefen. Vid behandlingen av anslagsanvisningen å kapitalbudgeten
för budgetåret 1950/51 framhöll jag beträffande byggnadsarbeten
för institutionerna för fysiologi, farmakologi och födoämneshygien att dessa
utan större olägenhet kunde utföras i två olika etapper. Av det för ändamålet
begärda anslaget, 1 700 000 kronor, hade ursprungligen 1 200 000 kronor
avsetts för avdelningarna för fysiologi och farmakologi. Sistnämnda belopp
ansågs emellertid efter modifikationer i byggnadsplanerna kunna nedbringas
till 1 100 000 kronor. Med hänsyn till det anförda torde byggnadsarbetena för
institutionen för födoämneshygien icke behöva draga en större kostnad än

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

500 000 kronor. Jag vill sålunda tillstyrka, att å allmän beredskapsstat för
nästa budgetår skall upptagas ett anslag av 500 000 kronor till en institutionsbyggnad
för avdelningen för födoämneshygien. Det belopp å 700 000
kronor, som arbetsmarknadsstyrelsen beräknat för om- och tillbyggnad av
ldrurgiska kliniken, synes böra godtagas. Jag förordar att även detta belopp
skall uppföras å nyssnämnda stat.

Vad slutligen angår byggnadsstyrelsens utredning beträffande anordnande
av studentkårs- och restauranglokaler vid veterinärhögskolan, synas dessa
arbeten vara av minst lika stor angelägenhetsgrad som de av arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagna byggnadsföretagen. Enligt min uppfattning är det
lämpligast, att lokalerna inrymmas i en nybyggnad inom högskolans område.
Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaderna härför till omkring
675 000 kronor och jag anser mig kunna godtaga styrelsens beräkning. Jag
förordar sålunda, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall för
ändamålet upptagas ett belopp av 675 000 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förevarande anslag uppföras med
(500 000 + 700 000 + 675 000 =) 1 875 000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
1 875 000 kronor.

[6] Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. I sitt förslag
har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag
av 182 000 kronor till en utvidgning av flygelbyggnaden vid anstalten med
en våning m. m.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande byggnadsarbete torde jag få
hänvisa till 1947 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 30, p. 4)
samt arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 45 och 46).

Under åberopande av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 182 000 kronor.

[7] Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. 1 sitt förslag till investeringsreserv
(Bihang B s. 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 till förevarande ändamål upptaga ett anslag av 560 000 kronor. Härav
har 525 000 kronor avsetts för en tillbyggnad för biblioteket vid skogshögskolan
och 35 000 kronor för ett garage vid skogsforskningsinstitutet.

Kungl. May.ts proposition nr 126.

Redogörelse för nämnda arbeten har lämnats i årets statsverkproposition
(kapitalbudgeten, bil. 29, p. 6), till vilken jag torde få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid skog shög skolan å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
560 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Malte Olsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning. Under hänvisning
till vad arbetsmarknadsstgrelsen (Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946:
211 s. 113) anfört och föreslagit rörande ökade lokaler för Sveriges geologiska
undersökning hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 1 000 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas
ett anslag av 960 000 kronor till nybyggnad för elektriskt-fysikaliska
avdelningen vid statens provningsanstalt och ett anslag av 2 575 000 kronor
till nybyggnad för laboratorium för anstaltens byggnadstekniska avdelning
(Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946:211 s. 113 och 114). Totalkostnaden
för den förstnämnda nybyggnaden har nu uppförts med 1 460 000
kronor. Den sistnämnda nybyggnaden har upptagits med den kostnad, som
av byggnadsstyrelsen beräknats för byggnadens utförande i överensstäm -

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

melse med en av styrelsen numera upprättad plan för utbyggande av provningsanstalten.

Jag tillstyrker att anslag för nu ifrågavarande nybyggnader uppföras å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Med de nu aktuella byggnadsplanerna
kunna, enligt vad jag inhämtat, totalkostnaderna för nybyggnaden för
elektriskt-fysikaliska avdelningen uppskattats till 950 000 kronor. Jag tillstyrker
därför, att anslaget för nästa budgetår till denna nybyggnad upptages
med detta belopp. Anslaget till nybyggnad för byggnadstekniska avdelningen
synes böra uppföras med det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna
beloppet. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen

Kronor

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt ................ 950 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt...... 2 575 000

[3] Nybyggnad vid Ingenjörs vetenskapsakademiens försöksstation. Arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit, att till nybyggnad vid Ingenj örsvetenskapsakademiens
försöksstation måtte å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår upptagas ett anslag av 1 550 000 kronor (Bihang B s. 46 och 47;
jfr prop. 1946:211 s. 114 och 115). Byggnaden utgör den andra av två byggnader
vid försöksstationen. Jag tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsens förslag
och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad vid Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
uppföra ett anslag av 1 550 000 kronor.

[4] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad jag förut
denna dag anfört vid anmälan av motsvarande anslag å driftbudgeten
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av
1 932 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Inri liesdepartementet.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. Med biträdande
av vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit (Bihang B s. 47 och 48), rörande
anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
ett anslag av 588 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:
Bertil Cederlund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bihang A.

Förslag

till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Driftbudgeten.

	Kronor
IV. Försvarsdepartementet ................................	275 000
V. Socialdepartementet....................................	326 460 000
VI. Kommunikationsdepartementet..........................	457 000 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet..............................	1 334 000
IX. Jordbruksdepartementet................................	36 200 000
X. Handelsdepartementet..................................	8 513 000
XI. Inrikesdepartementet ..................................	10 210 000
Summa	889 992 000

Kapitalbudgeten.

	Kronor
I. Statens affärsverksfonder ..............................	261 979 000
II. Luftfartsfonden........................................	11 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond ........................	28 709 000
IV. Försvarets fonder......................................	47 100 000
V. Statens utlåningsfonder................................	25 000 000
VI. Fonden för låneunderstöd..............................	6 000 000
Summa	380 288 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Specifikation till driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet.

	Kronor	Kronor
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
Sjökarteverket:
Nybyggnad av sjömätningsfartyg................		275 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

V. Socialdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen.
Fattigvård och barnavård m. m.: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.......................		1 185 000
C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verk-samhet.
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ... Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk-samhet.......................................		280 000 000 17 000 000
D. Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.		297 000 000
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-bygden .....................................		13 000 000 15 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem...........

F. Folkpensionering m. m.		28 000 000
Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet		275 000
Summa		326 460 000

6 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VI. Kommunikationsdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. Vägunderhåll och vägbyggnader. Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknan-de samhällen, där kronan är väghållare: Vägunderhållet................................	93 000 000
Nyanläggning av bygdevägar...................	35 000 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar................	8 000 000
Byggande av huvudvägar ......................	72 000 000
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar . ..	34 000 000
Förstärkning och förbättring av vägar............	50 000 000
Vägbeläggningar...............................	30 000 000	322 000 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare: Bidrag till byggande av vägar och gator..........		50 000 000
Enskild väghållning: Bidrag till byggande av enskilda vägar............		7 000 000
Diverse ändamål: Stensättning av vägar..........................	12 000 000
Byggande av broar .............................	16 000 000	28 000 000
Hamnar och farleder. Bidrag till handelshamnar och farleder..............		407 000 000 9 000 000
Byggande av fiskehamnar.........................		6 000 000
Vatten- och avloppsledningar. Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och av-lopp ..........................................		15 000 000 35 000 000
Summa		457 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventila-tionssystemet inom nordiska museet.............		1 084 000
C. Kyrkliga ändamål.
Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö...........		250 000
Summa		1 334 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

IX. Jordbruksdepartementet.

	Kronor	Kronor
. D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lant-mannanäringar in. m.
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksun-dervisningsanstalter..........................		3 700 000
G. Lanthushållning i allmänhet-
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering..........		1 000 000
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
Bidrag till jordbrukets rationalisering............... Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag........................		15 500 000 6 000 000
J. Skogsväsendet.		21 500 000
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m............		10 000 000
Summa		36 200 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

X. Handelsdepartementet.

	Kronor	Kronor
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forsk-ning m. m.
Sveriges geologiska undersökning: Maimletning och förberedande gruvarbeten........		500 000
D. Sjöfart och handel.
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................		1 513 000
H. Diverse.
Avsättning till fonden för idrottens främjande....... Avsättning till fonden för friluftslivets främjande ....		4 000 000 2 500 000
		6 500 000
Summa	8 513 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

XI. Inrikesdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar vid lasarett........................ Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa.............................. Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdel-ningar vid lasarett i m. m....................... Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna .... Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivård-anstalter ...................................... Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossnings-anstalter......................................		500 000 900 000 500 000 95 000 1 000 000 2 000 000 1 500 000
C. Alkoholistvård m. m.		6 495 000
Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Vissa byggnadsarbeten..........................		290 000
F. Civilförsvaret.
Bidrag till kommuner för anordnande av branddam-mar för civilförsvarsbehov......................		400 000
G. Brandväsendet.
Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer		2 400 000 625 000
		3 025 000
Summa		10 210 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Specifikation till Kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

	Kronor	Kronor
A. Postverket.
Posthus in. m....................................		4 700 000
B. Telegrafverket.
Telefonstationsbyggnader m. m.....................		9 205 000
Förrådsbyggnader m. m........................... Telefon- och telegrafanläggningar:		1 250 000
Riks- och landskablar m. in......................	10 500 000
Telefon- och telegrafstationer.................... Nya abannentanläggningar, nätarbeten och blanka	13 600 000
mellanortsledningar.......................... Radioanläggningar för telegrafverket:	11 000 000	35 100 000
Uppförande av ett radiohus i Stockholm..........	1 000 000
Rundradiosändare för kortvåg i Hörby............	970 000
Ny rundradiostation i Stockholm.................	2 700 000
Ny rundradiostation i Östersund.................	1 600 000	6 270 000
Telegrafverkets dispositionsanslag.................. C. Statens järnvägar.		500 000 52 325 000
Byggnader och anläggningar:
Bangårdar....................................	17 423 000
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar...... Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger—■	50 414 000
Bergsjö..................................... Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona— Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra	700 000
—Växjö....................................	8 000 000
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden	1 000 000
Husbyggnader.................................	18 318 000
Vägskyddsanläggningar.........................	200 000
Telefonanläggningar m. m......................	6 246 000
Anläggningar för elektrisk tågdrift...............	1 000 000
Elektrifiering..................................	25 000 000
Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.......	320 000
Anläggningar vid huvudverkstäder...............	3 300 000	131 921 000
Försvarsberedskap vid statens järnvägar............		2 300 000
Rullande materiel................................ Biltrafik:		25 000 000
Garagebyggnader m. m..........................		1 500 000
Statens järnvägars dispositionsanslag...............		500 000 161221 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

	Kronor	Kronor
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftstation vid Hammarby....................... Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation..... Kraftstation i Norrland........................... Regleringsarbeten i Ångermanälvens och Umeälvens flodområden................................... Distributionsanläggningar och därmed sammanhängan-de arbeten vid statens kraftverk................ Ombyggnad av Säffle kanal ....................... Statens vattenfallsverks dispositionsanslag ..........		2 000 000 700 000 3 000 000 2 000 000 3 000 000 1 500 000 3 300 000
E. Domänverket.		15 500 000
Avsättning till statens domäners fond............... Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård...........		28 000 000 233 000
		28 233 000
Summa		261 979 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

II. Luftfartsfonden.

	Kronor	Kronor
Kommunikationsdepartementet:
Flygfältsbyggen...............................		11 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr i 26.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

	Kronor	Kronor
Justitiedepartementet: Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller motsvarande	1 500 000
Fångvårdsanstalt invid Örebro..................	1 500 000
Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga ....	205 000
Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Uppsala	100 000
Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Nykö-ping ........................................	100 000 100 000
Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad	3 505 000
Kommunikationsdepartementet: Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg-institut.....................................	150 000
Nybyggnad för statens geotekniska institut......	2 700 000
Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stock-holm .......................................	500 000
Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stock-holm .......................................	600 000	3 950 000
Finansdepartementet: Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m.........................		1 350 000
Ecklesiastikdepartementet: Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum	364 000
Iståndsättande av muren omkring botaniska träd-gården i Uppsala............................	44 000
Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid uni-versitetet i Uppsala..........................	2 075 000
Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och pato-logiska institutionerna vid universitetet i Uppsala	165 000
Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet.....	275 000
Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund	2 500 000
Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet	990 000	6 413 000
Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.........	2 034 000
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.............................	245 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.........	1 875 000
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollan-stalt........................................	182 000
Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.............j	560 000	4 896 000
Handelsdepartementet: Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning	1 000 000
Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen vid statens provningsanstalt......................	950 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

	Kronor	Kronor
Nybyggnad för laboratorium lör byggnadstekniska avdelningen vid statens provningsanstalt....... Nybyggnad vid Ingenjörsvetenskapsakademiens för-	2 575 000
söksstation..................................	1 550 000
Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................	1 932 000	8 007 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m.......................................		588 000

Summa		28 709 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

IV. Försvarets fonder.

	Kronor	Kronor
Försvarets fastighetsfond. Arméns delfond: Vissa investeringsarbeten för armén.............		6 300 000
Marinens delfond: Vissa investeringsarbeten för marinen............		1 800 000
Flygvapnets delfond: Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.........		15 500 000
Befästningars delfond: Vissa befästningsarbeten m. m..................		23 500 000
Summa		47 100 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

V. Statens utlåningsfonder.

\| Kronor	Kronor
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande................!	25 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VI. Fonden för låneunderstöd.

	Kronor	Kronor
Socialdepartementet:
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier......	3 000 000
Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ...	3 000 000	6 000 000
Summa		6 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bihang B.

Förslag

till

investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

Utarbetat av

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN.

1. Inledning.

Sedan budgetåret 1944/45 ha årligen framlagts förslag till investeringsreserver,
avsedda att utgöra en sysselsättningsberedskap till motverkande
av arbetslöshet. Förslagen ha dock ansetts icke behöva i sin helhet bliva
föremål för behandling av statsmakterna varje år. Senast har sådant förslag
behandlats av 1946 års riksdag. Arbetsmarknadskommissionen överlämnade
då till Kungl. Maj :t ett förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 (SOU 1946:27 och 28) omfattande statliga, kommunala och
statsunderstödda investeringsområden med undantag för verksamhetsområden
som omfattades av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen samt dåvarande
egnahemsstyrelsen och statens byggnadslånebyrå. Sistnämnda fyra
myndigheter framlade därjämte envar för sitt verksamhetsområde motsvarande
förslag.

På grundval av dessa förslag framlade Kungl. Maj :t i propositionen nr
211 till 1946 års riksdag förslag om anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47. Riksdagen fastställde med anledning därav (skrivelserna
nr 213, 306, 311—314, 319, 320, 348 och 470) allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47.

Å beredskapsstaten upptogos anslag å driftbudgeten om sammanlagt
676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten om sammanlagt 374 miljoner
kronor. Den med beredskapsstaten avsedda sysselsättningsreserven
beräknades omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken motsvarande ca
170 000 årsarbetare. För utförande av arbetena i hela det med anslaget å
allmän beredskapsstat avsedda sysselsättningsprogrammet, vilket icke upplagts
med tanke på att det skulle kunna realiseras i sin totala omfattning
utan inrymde alternativa sysselsättningsprogram, uppfördes anslag såväl
till arbeten i en allmän investeringsreserv som till arbeten i en särskild
grovarbetsreserv. I den allmänna investeringsreserven — vilken regelmässigt
skulle givas en storlek motsvarande ungefär vad som för visst förvaltnings-
eller verksamhetsområde motsvarade två års normal investering

— intogos arbeten, som utvalts främst på grund av sin angelägenhetsgrad,
varigenom ett ianspråktagande av den allmänna investeringsreserven i princip
endast skulle innebära ett relativt obetydligt tidigare läggande av normala,
angelägna investeringar. I den särskilda grovarbetsreserven intogos

— för mötande av en skärpt ax-betslöshetssituation med ansträngt försörjningsläge
—■ arbeten, som visserligen voro av något lägre angelägenhetsgrad
än arbetena i den allmänna investeringsreserven men som särskilt

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

väl lämpade sig för sysselsättning av icke yrkesvan arbetskraft och som
därtill voro mindre materielkrävande. Investeringsreserven gavs därigenom
en så allsidig sammansättning som möjligt i syfte att möjliggöra en differentiering
av sysselsättningsprogrammet alltefter arbetslöshetens omfattning
och lokalisering samt med hänsyn till tillgången på yrkesarbetare och
materiel.

Efter fastställandet av den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1946/47 har läget på arbetsmarknaden icke föranlett framläggande av förslag
till ny allmän beredskapsstat. Till följd härav har riksdagen efter
Kungl. Maj:ts förslag därom bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetären
1947/48, 1948/49 samt 1949/50, därest arbetsmarknadsläget så skulle
päfordra, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut
om utförande av arbeten, till vilka anslag uppförts å den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47. Det har därvid förutsatts, att, därest
utvecklingen på arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning, Kungl.
Maj :t skulle upprätta och underställa riksdagen förslag till allmän beredskapsstat
grundat på av arbetsmarknadskommissionen och arbetsmarknadsstyrelsen
för resp. budgetår framlagda utredningar om revidering och komplettering
av investeringsreserven.

I fråga om planläggningsverksamheten för åtgärder i syfte att motverka
arbetslöshet åligger det arbetsmarknadsstyrelsen bl. a.

att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga,
kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt;

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder,
som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten intagna
i eller avsedda att intagas i investeringsreserven skall komma till
stånd; samt

att föra ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.

Dä arbetsmarknadsstyrelsen sålunda har att nu upprätta förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1950/51, får styrelsen inledningsvis anföra
följande.

Den begränsning av investeringsverksamheten, som befunnits nödvändig
till följd av läget på material- och arbetsmarknaden eller till följd av penningpolitiska
skäl, har medfört, att av riksdagen eller av kommunala myndigheter
till investeringsändamål anvisade medel av betydande omfattning
icke kunnat tagas i anspråk. Den härigenom uppkomna tidsförskjutningen
för det ordinarie investeringsprogrammet har i sin tur medfört, att en
avsevärd mängd sysselsättningsobjekt äro tillgängliga vid uppkommande arbetslöshet,
vilka objekt dessutom fylla mycket höga anspråk ur angelägenhetssynpunkt.

I en i alla detaljer upprättad investeringsplan för budgetåret 1950/51
skulle ett vart av dessa företag i det ordinarie arbetsprogrammet vara angivet
till storlek, belägenhet etc. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid
icke funnit erforderligt att tills vidare företaga en fullständig inventering
för detta ändamål, vilken dessutom på grund av de skäl, som medfört att i
de senaste årens statsverkspropositioner till vissa grupper av investeringsobjekt
äskats kollektiva anslag i stället för anslag til! de särskilda objekten
inom en grupp vart för sig, icke skulle leda till önskvärd fullständighet.
I föreliggande förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har därför
möjligheten att utnyttja dessa tidsförskjutna ordinarie arbeten i arbetslöshetsbekämpande
syfte i förekommande fall endast angivits efter summariskt
bedömande.

De företag i investeringsplanen för nästa budgetår, som avsetts komma
till utförande med anlitande av reservationer å ordinarie anslag, äro ju prin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

cipiellt av högre angelägenhetsgrad än företag i investeringsreserven. Detta
förhållande medför emellertid icke i och för sig att de förstnämnda företagen
skola ha kommit till utförande innan investeringsreserven tillgripes i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Sådana faktorer som materialbrist samt den friställda
arbetskraftens yrkeskvalifikationer, ålder, bosättningsort in. m. kunna
nämligen utgöra skäl för att reservföretag komma till utförande före ordinarie
arbeten. Förekomsten av de nämnda reservationerna medför alltså
icke att en investeringsreserv icke skulle behöva tillgripas för att bereda sysselsättning
för friställd arbetskraft.

Vid sina utredningar rörande en investeringsreserv för budgetåret 1950/
51 har arbetsmarknadsstyrelsen från vederbörande förvaltningar infordrat
uppgifter beträffande inträdda förändringar i den av arbetsmarknadsstyrelsen
för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven — vilken är
att anse som en revidering och komplettering av investeringsreserven för budgetåret
1946/47 — samt uppgifter beträffande sådana i investeringsreserven
hittills icke intagna företag, som förvaltningarna anse böra intagas i investeringsreserven
för nästa budgetår. Med de verkställda utredningarna
har styrelsen åsyftat att få fram en reserv av ur allmän samhällelig
synpunkt angelägna statliga, statsunderstödda och kommunala byggnadsoch
anläggningsarbeten, som dels kunna i händelse av arbetslöshet påbörjas
eller helt utföras under nästa budgetår, dels äro lämpade för sysselsättning
av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av sysselsättningspolitiken
efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörjningslägen.

Det har vid utredningarna visat sig, att efter fastställandet av beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47 ett högst betydande antal företag, till vilka
anslag uppfördes å beredskapsstaten, numera överförts till det ordinarie arbetsprogrammet
eller av annan anledning avförts från investeringsreserven
samt att icke obetydliga förändringar inträffat i avseende å såväl kostnad
som angelägenhetsgrad för i investeringsreserven alltjämt kvarstående företag.
Därjämte har det visat sig, att de till intagande i investeringsreserven
för nästa budgetår nyanmälda företagen på grund av ändrade förhållanden
i stor omfattning angivits vara av högre angelägenhetsgrad än de från investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 kvarstående företagen. Härtill
kommer att vissa förändringar företagits i fråga om rilcsstatens anslagsteknik,
varigenom den ursprungligen avsedda överensstämmelsen härutinnan
mellan riksstaten och den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/
47 nu icke längre förefinnes. På grund av dessa skäl har arbetsmarknadsstyrelsen
bedrivit det fortsatta arbetet med upprättande av förslag till investeringsreserv
för nästa budgetår under den förutsättningen, att ny allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 kommer att fastställas av 1950 års
riksdag.

Vissa allmänna synpunkter på omfattningen och sammansättningen av
en investeringsreserv ha angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:
27, s. 8—15), vilket såsom bihang B fogats till propositionen 1946: 211. Dessa
synpunkter äga alltjämt giltighet och ha — jämte synpunkten att investeringsreserven
för nästa budgetår bör givas huvudsakligen samma omfattning
som den för innevarande budgetår föreslagna reserven — varit normerande
vid arbetsmarknadsstyrelsens upprättande av nu föreliggande förslag.

Primärmaterialet för förslaget har utgjorts av dels urvalsmaterialet för
förslaget för innevarande budgetår, dels det ytterligare material, som införskaffats
sedan sistnämnda förslag uppgjordes.

Omfattningen och arten av det efter viss utsortering av ovannämnda pri 7

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126

märmaterial återstående urvalsmaterialet för det föreliggande förslaget
framgår av följande sammanställning. I sammanställningen angivas antalet
registrerade investeringsobjekt och objektens beräknade sammanlagda totalkostnad
(återstående kostnad) för två olika slag av objekt, nämligen dels
till sådana objekt rörande vilka vederbörande förvaltningar till arbetsmarknadsstyrelsen
lämnat endast sammanfattade uppgifter, dels ock — under
»Övriga investeringsobjekt» — sådana objekt, vilka vart för sig registrerats
i arbetsmarknadsstyrelsens centrala register över investeringsobjekt. Den
förra gruppen innehåller i regel ett större antal smärre företag, vilka icke
ansetts behöva registreras vart för sig.

Investeringsobj ekt	Antal registrerade investerings- objekt	Beräknad samman-lagd totalkostnad (återstående kostnad) för registrerade investeringsobjekt (milj. kronor)
S tatliga:	14 000
Inom domänverkets verksamhetsområde........	122
Övriga investeringsobjekt......................	*2 300	2 000
Summa för statliga objekt	16300	2122
Kommunala och enskilda:
Inom skogsstyrelsens verksamhetsområde.......	13 500	66
Inom lantbruksstyrelsens verksamhetsområde....	20 000	75
Inom bostadsstyrelsens verksamhetsområde.....	—	275
Övriga investeringsobjekt......................	0 000	2 000
Summa för kommunala och enskilda objekt	39 500	2416
Totalsumma	55 809	4538

Den sammanlagda totalkostnaden (återstående kostnaden) för de företag,
som utgöra urvalsmaterial för förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår,
har sålunda beräknats till ca 4 500 miljoner kronor.

Beträffande behovet av de företag, som föreslås till intagande i investeringsreserven,
hänvisar arbetsmarknadsstyrelsen i det följande till de motiveringar,
som lämnats i statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27
och bihang B till prop. 1946: 211), i av Kungl. Maj :t avgivna propositioner,
i sakkunnigbetänkanden eller som lämnas i till föreliggande förslag fogade
stencilerade bilagor A—D.1 2

Till planering av arbeten, intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven,
äro anslag uppförda på riksstat. De i 1948 års statsverksproposition,
bil. 2, s. 10—11, vid behandlingen av frågan om behovet av anslag till
planering av allmänna arbeten under budgetåret 1948/49 återgivna synpunkterna
på planeringsarbetet synas böra vara normerande även under
nästa budgetår. Sedan arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med vederbörande
planerande myndigheter utifrån dessa synpunkter företagit en utredning
rörande medelsbehovet för planeringsverksamheten under budgetåret 1950/
51, har i 1950 års statsverksproposition anslag till planering av allmänna
arbeten upptagits med endast formella belopp, enär förefintliga reservationer
å ifrågavarande anslag bedömts vara tillräckliga.

1 Sådana investeringar som vägunderhåll, vägbeläggningar o. d. ha här medräknats endast
såsom ett objekt vardera, ehuru de representera ett stort antal objekt, ofta vart och ett av
liten omfattning.

2 Här uteslutna.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

2. Investeringsreservens finansiering.

De till intagande i den allmänna investeringsreserven eller den särskilda
grovarbetsreserven föreslagna arbetena äro dels statliga, dels ock kommunala
eller enskilda. I avseende å storleken av erforderliga statsmedel intaga
de statliga arbetena främsta rummet, ehuru även genomförandet av
det föreslagna sysselsättningsprogrammet i övrigt förutsätter stora insatser
av statsmedel. De kommunala och enskilda arbetena utgöras dels av sådana
investeringsobjekt, till vilka normalt pläga utgå bidrag av statsmedel
från särskilda för ändamålet på riksstaten uppförda anslag, dels ock av
sådana företag, som normalt finansieras helt med kommunala eller enskilda
medel men till vilka skulle kunna beviljas statsbidrag från det föreslagna
anslaget å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
in. in. i de fall, då företagen komma till utförande såsom beredskapsarbeten.

För finansieringen av till intagande i investeringsreserven för budgetåret
1950/51 föreslagna företag, som helt eller delvis äro avsedda att bekostas
av statsmedel, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen i det följande,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att anvisa anslag å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 avsedda för finansiering av arbeten, som
utöver de ordinarie investeringsprogrammen böra igångsättas vid en försämring
av läget på arbetsmarknaden. Styrelsen har vid sina heinställanden
om förslag till anslag å allmän beredskapsstat — i likhet med tidigare
beredskapsstater — så långt som möjligt följt de anslagsrubriker, som numera
tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. Härigenom inöjliggöres
en sådan sedvanlig sakbehandling av statsmakterna, som tillämpas''vid
behandling av anslagsfrågor i allmänhet. Anslagen synas utan riksdagens
hörande böra få utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens
ikraftträdande skulle sålunda krävas särskilt beslut av riksdagen. För
att Kungl. Maj :t dock skall kunna i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten
redan innan särskilt riksdagsbeslut meddelats, föreslår arbetsmarknadsstyrelsen
att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer om finansfullmakt
enligt samma grunder, som tillämpats från och med budgetåret 1946/47.
Därigenom möj liggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten
till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av investeringsreservens
lämpliga sammansättning och omfattning utgått såväl därifrån, att de kollektiva
anslag, som uppföras å beredskapsstaten, skola efter beslut av
Kungl. Mäj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket
företag som helst inom vederbörande anslagsgrupp som ock därifrån, att
kollektivanslagen å beredskapsstaten skola efter beslut av Kungl. Maj :t
i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få tagas i anspråk
för forcering av de arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts å
riksstaten men som icke kunna komma till utförande i sin helhet inom ramen
för anslaget å riksstaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

olika anslagen. I en de! fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses
böra påskyndas. I andra fall åter kan arbetslösheten vara så lokaliserad att
i en särskilt utsatt landsända en ökning av arbetena allmänt eller av ett
visst slag av arbeten bliver behövlig. För att kunna möta de mest skilda
krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för vax-je företag
eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande
av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna
förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten
måst ske. Det torde dock i detta sammanhang böra särskilt framhållas, att
det ovan förutsatta utnyttjandet av kollektiva anslag å en allmän beredskapsstat
för nästa budgetår skulle medföra, att i föregående allmänna beredskapsstater
inkalkylerade överdimensioneringar kunnat i viss mån
minskas.

Förutom de anslag till skilda ändamål, vilka föreslås för företag avsedda
att intagas i den allmänna investeringsreserven, har även beräknats anslag
å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.
samt till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. En
närmare redogörelse för principerna för anslagens användning lämnas i det
följande vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten
har arbetsmarknadsstyrelsen — utifrån de överväganden, som gjorts i samband
med framläggandet av tidigare förslag till investeringsreserver och
mot vilka statsmakterna icke haft något att erinra — utgått ifrån att en
generell bidragshöjning icke är erforderlig eller lämplig såsom medel att
stimulera till ökad kommunal eller enskild investeringsverksamhet. Det har
dock ansetts skäligt, att gällande bestämmelser om statsbidrag uppmjukas
för att möjliggöra hänsyn till de speciella faktorer, som för kommun eller
enskild kunna inverka fördyrande eller försvårande då ett arbete utföres
i arbetsmarknadsreglerande syfte. En forcering av investeringsverksamheten
kan redan i och för sig verka fördyrande eller på annat sätt bli särskilt
betungande. Vidare kan utförande av ett företag tidigare än ursprungligen
avsetts medföra ränteförluster, varjämte kostnadsfördyringar kunna
uppkomma som en följd av att ett arbete till motverkande av arbetslöshet
ofta måste utföras vid olämplig*årstid eller olämplig väderlek eller med
anlitande av ovan arbetskraft. Det har av dessa skäl ansetts att hänsyn bör
tagas till nu angivna omständigheter vid tilldelningen av statsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen
har vid beräkningen av erforderligt anslag å allmän
beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. beaktat
detta förhållande.

I fråga om grunderna för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets område bemyndigade
1944 års riksdag (prop. nr 264, skr. nr 435) Kungl. Maj :t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vissa angivna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa
grunder för utlämnande av statsunderstöd i händelse av mera omfattande
arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden. I propositionen angavs såsom den allmänna ram, inom
vilken bidrag skulle kunna utlämnas till dylika arbeten, vissa av lantbruksstyrelsen
och skogsstyrelsen angivna procentsatser. I fråga om lån till dessa
arbeten skulle gälla i huvudsak vissa av 1942 års jordbrukskommitté angivna
grunder.

För senare budgetår har riksdagen lämnat enahanda bemyndiganden, vilket
järnväg fr. o. m. budgetåret 1946/47 utvidgats att omfatta möjlighet för
Kungl. Maj :t att, där så befinnes lämpligt, bevilja bidrag jämväl för vissa
skogliga arbeten på fastighet av ecklesiastik natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Med hänsyn till sålunda inträdda förändrade förhållanden i fråga om
bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder samt till vad arbetsmarknadsstyrelsen
härovan anfört beträffande statsbidrag till kommunala och enskilda
arbeten i allmänhet, ifrågasättes huruvida behov föreligger av bemyndigande
att utlämna statsbidrag under budgetåret 1950/51 till förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden enligt andra
grunder än de som gälla för den normala bidragsverksamheten. Det ur arbetsmarknadssynpunkt
väsentliga syftet med en förhöjning av bidragen,
nämligen att arbetena igångsättas mycket snart efter bidragsbeslutet och
utföras inom viss icke alltför lång tid samt att arbetena i största möjliga
mån förläggas till vinterperioden, synes, liksom i fråga om andra arbeten
förutsatts, kunna nås genom beviljande av bidrag från anslag till Kostnader
för arbetslöshetens bekämpande m. m. för sådana merkostnader, som
kunna uppstå genom att arbetet utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte.
Genom tillämpande av dessa principer även beträffande arbeten avseende
jordbrukets inre rationalisering och skogsvårdsarbeten skulle vinnas största
möjliga enhetlighet i fråga om statsbidrag vid ianspråktagandet av investeringsreserven.

Ett fullständigt genomförande av den i det följande föreslagna investeringsreserven
för budgetåret 1950/51 förutsätter tillgång till anslag av statsmedel
med inalles ca 1 188 miljoner kronor. Härav utgör anslagsbehovet
för företag i den allmänna investeringsreserven ca 904 miljoner kronor och
i den särskilda grovarbetsreserven ca 238 miljoner kronor. Därjämte har
medräknats ett anslagsbehov för anskaffning av byggnadsmaskiner av 17
miljoner kronor samt för beredskapsarbeten — utöver anslag å riksstaten
— av 27 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår i det följande,
att anslag om sammanlagt ovan angivna belopp uppföras å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51. Därjämte har förutsatts, att överskridanden
av vissa förslagsanslag å riksstaten skulle kunna ske med tillhopa
19 miljoner kronor.

Såsom i det föregående anförts synes Kungl. Maj :t böra bemyndigas att
i viss omfattning utnyttja anslag å beredskapsstaten utan ytterligare prövning
av riksdagen. Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag
å tidigare framlagda liknande allmänna beredskapsstater, har bestämts
till 150 miljoner kronor. Motivering härför har lämnats i propositionen
1945:265, s. 6—8. Denna finansfullmakt skulle enligt då gjorda överslagsberäkningar
möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge arbetstillfällen
om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken,
beroende bl. a. på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten, som
endast delvis avsågos att finansieras med statsmedel, kunde komma till utförande.
Under förutsättning av 250 arbetsdagar per år motsvara dessa dagsverksantal
sysselsättning för 18 000 resp. 28 000 årsarbetare. De sedan år
1945 inträdda kostnadsökningarna motivera en ökning av finansfullmak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tens storlek om med densamma avsedd beredskap skall bibehållas under
eljest oförändrade förutsättningar. Vid ett eventuellt ianspråktagande av
investeringsreserven under budgetåret 1950/51 torde emellertid främst komma
i fråga grovarbeten, för vilka dagsverkskostnaden är förhållandevis låg.
Med hänsyn härtill och även till att statsmakterna ansett, att den statskommunala
formen för beredskapsarbeten i största möjliga utsträckning
bör anlitas (prop. 1948:249, s. 39—40), anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt,
att finansfullmaktens storlek alltjämt bibehålies vid beloppet 150
miljoner kronor.

Styrelsen hemställer i anslutning härtill, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/51,
därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett
belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51.

3. Investeringsplan för postverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
företag inom postverkets verksamhetsområde med sammanlagt 9 835 000
kronor, varav till posthusbyggnader 9 335 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med generalpoststyrelsen upprättat
förslag till investeringsreserv för postverket för budgetåret 1950/51.
Förslaget, som omfattar husbyggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av
A 700 000 kronor, bär sammanställts i bil. 1, i vilken även angivits i årets
statsverksproposition för verkets investering äskade medel.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synes böra å allmän beredskapsstat
uppföras ett mot anslaget å riksstat till Posthus m. m. svarande
kollektivanslag, vilket alltså icke skulle vara till någon del bundet till
visst företag i investeringsreserven utan skulle efter beslut av Kungl. Maj :t
få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst
i investeringsreserven. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av
investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån, att det anslag,
som uppföres å allmän beredskapsstat till Posthus m. m., skall, därest
så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven
få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras
för forcering av de arbeten å posthus, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet
men som icke kunna komma till utförande inom ramen för anslaget
å riksstaten.

Vid nämnda förutsättning har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv
intagit tre företag, vartill anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47, samt fem andra företag. Beträffande behovet
av de tre från investeringsreserven för budgetåret 1946/47 överförda
företagen, d. v. s. posthusbyggnader inom Gärdesstaden i Stockholm, i Uppsala
och i Arvika, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad därom anförts
i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 20, resp. 23 och
30). Beträffande behovet av de fem företag, som icke intagits i tidigare
framlagda förslag, nämligen posthusbyggnader i Ljusdal, Värnamo, Söderhamn,
Nässjö och Boden får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. A1.

Ett utförande av de i förslaget till investeringsreserv intagna arbetena

Här utesluten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

beräknas medföra ca 60 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag,
motsvarande en sysselsättning för ca 240 årsarbetare.

För budgetåret 1950/51 har i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten
föreslagits anslag till postverket om tillhopa 3 256 000 kronor, varav
till fastighetsförvärv 1 155 000 kronor och till förvärv av billinjer 250 000
kronor. Vid möjligheter att utnyttja reservationer kan dock ett större investeringsprogram
genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 6, ha
investeringsutgifterna för postverket för budgetåret 1950/51 ansetts böra
begränsas till högst 8 miljoner kronor. Hela investeringsplanen för budgetåret
skulle sålunda omfatta arbeten och anskaffningar för högst 12,7 miljoner
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 å kapitalbudgeten under Statens
affär sverk sfonder, Postverket, uppföra ett anslag
av 4 700 000 kronor.

4. Investeringsplan för telegrafverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till företag
inom telegrafverkets verksamhetsområde med sammanlagt 29 835 000
kronor.

Aidietsmarknadsstyrelsen har efter samråd med telegrafstyrelsen upprättat
förslag till investeringsreserv för telegrafverket för budgetåret 1950/51.
Förslaget, som omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 16 225 000
kronor, har sammanställts i bil. 2, där även i årets statsverksproposition
för verkets investering äskade medel angivits.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synas böra å allmän beredskapsstat
uppföras ett mot anslaget å riksstat till Telefonstationsbyggnader
m. m. svarande kollektivanslag, ett kollektivanslag till Förrådsbyggnader
m. m. samt vissa anslag till radioanläggningar, varjämte visst belopp
synes under för anlitande av telegrafverkets dispositionsanslag gällande förutsättningar
böra få tagas i anspråk för sådana arbeten, som normalt bekostas
av anslaget. Kollektivanslagen böra efter beslut av Kungl. Maj :t få
tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst
inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande
av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån
att de anslag, som uppföras å allmän beredskapsstat till Telefonstationsbyggnader
m. m. och till Förrådsbyggnader in. m. skola, därest så befinnes
lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få,
under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för forcering
av de arbeten å telefonstationsbyggnader resp. förrådsbyggnader, som
ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som icke kunna komma till utförande
inom ramen för anslag å riksstaten.

Arbeten å ny rundradiostation i Östersund, till vilket företag i årets statsverksproposition,
bil. 26, s. 52, äskats anslag med 500 000 kronor, ha i förslaget
intagits med en kostnad av 1 600 000 kronor eller den beräknade återstående
kostnaden för företaget. Övriga i förslaget intagna företag äro telefonstationsbyggnader
i Strängnäs, Valdemarsvik, Vetlanda, Vimmerby, Karlshamn,
Simrishamn, Hässleholm, Höganäs, Halmstad, Arvika, Sunne, Örebro,
Nora, Sala, Arboga, Falun, Kramfors och Arvidsjaur samt förrådsbyggnader
m. m. i Norrköping, Örebro och Gävle ävensom rundradiosändare

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

i Hörby (arbeten utöver de ordinarie) och rundradiostation i Stockholm.
Styrelsen får beträffande dessa företag hänvisa till de motiveringar, som
för resp. företag återgivits i statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:
27, s. 37 ff.) samt till propositionen 1946: 211, s. 90—92.

Ett realiserande av hela den föreslagna reserven har uppskattats innefatta
arbetstillfällen vid husbyggnadsföretag om ca 200 000 dagsverken. Dessa
dagsverkstal motsvara sysselsättning för ca 800 årsarbetare.

I årets statsverksproposition äskas under telegrafverkets fond anslag om
sammanlagt ca 140 miljoner kronor, varav till inköp av fastigheter 700 000
kronor. Vid möjligheter att utnyttja reservationer kan dock ett större investeringsprogram
genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 8, ha
investeringsutgifterna för telegrafverket för budgetåret 1950/51 ansetts böra
begränsas till högst 145 miljoner kronor. Hela investeringsplanen för
budgetåret 1950/51 skulle sålunda omfatta arbeten och anskaffningar för
ca 161 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å Kapitalbudgeten
under Statens affärsverksfonder,
Telegrafverket, uppföra följande anslag,

nämligen

Telefonstationsbyggnader m. m............... 9 205 000

Förrådsbyggnader m. m..................... 1 250 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ........ 970 000

Ny rundradiostation i Stockholm .............. 2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund .............. 1 600 000

Telegrafverkets dispositionsanslag ............ 500 000

5. Investeringsplan för statens järnvägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
företag inom statens järnvägars verksamhetsområde med sammanlagt
142 210 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen hade därjämte föreslagit,
att den allmänna investeringsreserven för samma budgetår skulle omfatta
vissa företag för vilka kostnaderna avsågos skola bekostas dels av
driftmedel till ett belopp av 6 145 000 kronor och dels av rörelsemedel till
ett belopp av 230 000 kronor. Slutligen föreslog kommissionen för budgetåret
en särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader för en kostnad
av 15 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1947:116 har riksdagen sedermera (r.skr.
nr 1947: 389) medgivit, att den till grund för den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för elektrifieringsarbeten
vid statens järnvägar finge ändras i vissa avseenden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen upprättat
och i bil. 3 sammanställt förslag till allmän investeringsreserv för
statens järnvägar för budgetåret 1950/51 innefattande företag för en sammanlagd
kostnad av 164 917 000 kronor. Till intagande i den allmänna investeringsreserven
föreslås företag för en sammanlagd kostnad av
158 921 000 kronor att bekostas av medel å kapitalbudgeten, företag för en
sammanlagd kostnad av 5 845 000 kronor att bekostas av driftmedel samt
företag för en kostnad av 151 000 kronor att bekostas av rörelsemedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synas böra å allmän beredskapsstat
uppföras mot anslagen å riksstat svarande kollektivanslag till
Bangårdar, Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar, Fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden, Husbyggnader, Vägskyddsanläggningar,
Telefonanläggningar in. m., Anläggningar för elektrisk tågdrift, Elektrifiering,
Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, Anläggningar vid huvudverkstäder
samt Garagebyggnader m. in. Vidare synes å allmän beredskapsstat
böra anvisas ett kollektivanslag till Rullande materiel, anslag till Ombyggnad
till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö samt till Ombyggnad
till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—Växjö, varjämte visst belopp synes under för anlitande av
statens järnvägars dispositionsanslag gällande förutsättningar böra få tagas
i anspråk för sådana arbeten, som normalt bekostas av medel från dispositionsanslaget.
Kollektivanslagen å beredskapsstaten böra efter beslut av
Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag
som helst inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen
har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått
även därifrån, att de anslag, som uppföras å allmän beredskapsstat, därest
så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven
få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för
forcering av de arbeten, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som
icke kunna komma till utförande inom ramen för motsvarande anslag å
riksstaten.

Ett utförande av samtliga i förslaget till allmän investeringsreserv för
statens järnvägar intagna företag har uppskattats innefatta arbetstillfällen
om ca 3 700 000 dagsverken vid husbyggnads- och anläggningsarbeten och
ca 600 000 industridagsverken. Dessa dagsverkstal motsvara full sysselsättning
för ca 17 500 årsarbetare, varav ca 3 500 yrkeskunniga anläggningsarbetare,
ca 11 500 grovarbetare och ca 2 500 industriarbetare.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därjämte för budgetåret 1950/51 eu
särskild grovarbetsreserv innehållande dubbel spårsarbeten av något lägre
angelägenhetsgrad än motsvarande arbeten i den allmänna investeringsreserven
för en kostnad av 15 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition äskas under kapitalbudgeten anslag till
statens järnvägar med sammanlagt 134 525 000 kronor. Vid möjlighet alt
utnyttja reservationer kan emellertid ett större investeringsprogram genomföras.
I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 9, ha investeringsutgifterna för
statens järnvägar för budgetåret 1950/51 ansetts böra begränsas till högst
150 miljoner kronor. Den ordinarie delen av investeringsplanen synes sålunda
böra beräknas till detta belopp. Hela investeringsplanen för budgetåret
1950/51, d. v. s. ordinarie arbeten och allmän investeringsreserv, skulle
alltså omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 314 917 000 kronor.

Beträffande angelägenheten av i förslaget intagna arbeten (slag av arbeten),
som överförts från investeringsreserven för budgetåret 1946/47, hänvisar
arbetsmarknadsstyrelsen till statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU
1946:27, s. 77—103). Beträffande åter angelägenheten av i förslaget nyintagna
företag, i bil. 3 utmärkta med asterisk, får arbetsmarknadsstyrelsen
hänvisa till järnvägsstyrelsen. I bil. 3 ha till intagande i investeringsreserven
föreslagna företag specificerats, därest kostnaden för ett vart av
desamma uppgår till 100 000 kronor, och i övriga fall — med vissa undantag
— sammanförts under kollektivrubrik. Särskild specifikation över
dessa senare företag finnes dels i arbetsmarknadsstyrelsens register över
investeringsobjekt, dels ock i särskild hos styrelsen upprättad förteckning,
som jämväl överlämnats till järnvägsstyrelsen.

Kungi. Maj.ts proposition nr 126.

Redogörelser rörande vissa slag av
företag i förslaget till investeringsreserv
för statens järnvägar.

Företag att bekostas av kapitalmedel.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
Bangårdsombyggnader in. m. med 8 765 000 kronor, till Gångbroar och gångtunnlar
med 1 700 000 kronor, till Diverse bangårdsanordningar med
1 895 000 kronor samt till Tegelbackens reglering med 1 000 000 kronor,
eller till arbeten å bangårdar med inalles 13 360 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 till arbeten å bangårdar
beräknat ett belopp av 17 423 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro de mot de tre förstnämnda anslagen
svarande anslagen å riksstaten sammanförda till ett kollektivanslag
till Bangårdar m. m. Med hänsyn härtill torde för finansieringen av samtliga
i investeringsreserven för nästa budgetår intagna bangårdsarbeten böra
å allmän beredskapsstat uppföras ett kollektivanslag till Bangårdar m. m., i
vilket även skulle inräknas medel till Tegelbackens reglering.

H. Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar samt ombyggnad till normalspår
av smalspåriga järnvägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
Fortsatt anläggning av dubbelspår med 40 050 000 kronor, till Linjeomläggningar
med 5 660 000 kronor och till Diverse linjearbeten med 71Ö 000 kronor.
Vidare uppfördes anslag till Ombyggnad till normalspår av linjen
Harmånger—Bergsjö med 700 000 kronor1 samt till Ombyggnad till normalspår
av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö
med 8 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 intagit dels företag avseende
dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar för en sammanlagd
kostnad av 50 414 000 kronor, dels ock företag avseende ombyggnad till
normalspår av ovan nämnda järnvägar för en sammanlagd kostnad av
9 000 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro mot de tre första av ovannämnda
anslag svarande anslag å riksstaten sammanförda till ett kollektivanslag till
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar. Med hänsyn härtill torde för
finansieringen av i investeringsreserven intagna arbeten av nu ifrågavarande
slag å allmän beredskapsstat böra uppföras dels ett kollektivanslag benämnt
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar, dels ock anslag till de två ovan
angivna företagen avseende ombyggnad till normalspår av smalspåriga järnvägar.

III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

Anslag till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse åtgärder
för spårförstärkning uppfördes å allmän beredskapsstat för budget -

1 Härtill kommer 300 000 kronor av särskild fond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

året 1946/47 med 1 000 000 kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande
arbeten, vilka huvudsakligen avse påförande av makadamballast
på vissa starkt trafikerade huvudlinjer och vilka icke beräknas komma till
utförande under nästa budgetår genom anlitande av det i statsverkspropositionen
äskade anslaget till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden,
skulle överföras till investeringsreserven för nästa budgetår. På grund härav
har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1950/51 beräknat ett belopp av 1 000 000 kronor till diverse åtgärder
för spårförstärkning.

IV. Broar m. m.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

V. Husbyggnader.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Stationshus
med 5 200 000 kronor, till Godsmagasin med 400 000 kronor, till
Personallokaler med 1 155 000 kronor, till Bostadshus med 1 800 000 kronor
samt till Diverse byggnader med 705 000 kronor.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 till företag avseende husbyggnader
beräknat ett belopp av 18 318 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro mot ovan nämnda anslag svarande
anslag å riksstat sammanförda till ett kollektivanslag till Husbyggnader. Med
hänsyn härtill torde för finansieringen av i investeringsreserven intagna arbeten
avseende husbyggnader å allmän beredskapsstat böra uppföras ett för
arbeten av detta slag gemensamt kollektivanslag till Husbyggnader.

VI. Signalsäkerhetsanläggningar.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

VII. Vägskyddsanläggningar.

Anslag till Skenfria vägkorsningar in. m. uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 med 200 000 kronor. Till egentliga vägskyddsanläggningar
har anslag å allmän beredskapsstat icke tidigare anvisats. Med
hänsyn till angelägenheten av att dylika anläggningar ävensom skenfria vägkorsningar
komma till utförande'''' föreslår arbetsmarknadsstyrelsen efter
samråd med järnvägsstyrelsen, att dylika arbeten intagas i investeringsreserven
för nästa budgetår. Det tidigare anslaget till Skenfria vägkorsningar
in. m. var avsett att användas till bidrag till utförande av skenfria korsningar
in. in. Syftemålet härmed var i stort sett detsamma som med anslaget till
Vägskyddsanläggningar. Med hänsyn härtill föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att å allmän beredskapsstat uppföres ett anslag till Vägskyddsanläggningar,
vilket bör kunna utnyttjas såväl till anordnande av dylika anläggningar
som till bidrag till utförande av skenfria korsningar. Anslaget synes
böra uppföras med ett belopp av 200 000 kronor.

VIII. Telefonanläggningar m. m.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Telefonanläggningar
in. in. med 5 340 000 kronor.

Sedan vissa av de med anslaget avsedda arbetena kommit till utförande,

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget
till investeringsreserv för nästa budgetår intagit de återstående med en förhöjd
sammanlagd kostnad av 6 180 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har
därjämte i förslaget intagit arbeten avseende selektortelefonanläggning med
komplettering av bantelefon å den av statens järnvägar numera övertagna
linjen Norsholm—Västervik—Hultsfred med en kostnad av 66 000 kronor.

IX. Elektriska belysningsanläggningar.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

X. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
Anläggningar för elektrisk tågdrift med 5 735 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget
till investeringsreserv för nästa budgetår intagit ett företag avseende ny
omformarstation i Åtmotfors, vilket enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat
icke beräknas komma till utförande genom anlitande av det i 1950 års statsverksproposition
äskade anslaget till Anläggningar för elektrisk tågdrift. Till
företaget har i överensstämmelse med järnvägsstyrelsens förordan beräknats
ett belopp av 1 000 000 kronor.

XI. Elektrifiering.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
Elektrifiering med 25 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv för nästa
budgetår med en sammanlagd kostnad av 25 000 000 kronor intagit dylika
arbeten, därvid förutsatts, att arbetena skola utväljas bland företagen
i det jämlikt beslut av 1947 års riksdag (r. skr. nr 389) reviderade programmet
för fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.

Till Lokstations- och driftverkstadsanläggningar uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 anslag med 390 000 kronor.

Vissa av dessa anläggningar ha kommit till utförande eller av annan
anledning avförts från reserven. Enär återstående företag enligt järnvägsstyrelsen
böra överföras till investeringsreserven för nästa budgetår, har
arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår
intagit dessa företag avseende lokstations- och driftverkstadsanläggningar
med en sammanlagd kostnad av 320 000 kronor.

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

Till Anläggningar vid huvudverkstäder uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 anslag med 875 000 kronor.

. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen intagit
dels det enda numera aktuella av de med anslaget avsedda företagen
nämligen Tillbyggnad av lokverkstaden i Notviken, med en kostnad av
300 000 kronor, dels ock Uppförande av ny vagnverkstad vid Hagalund övre
jämte nedläggande av verkstaden i Tomteboda med en kostnad av 3 000 000
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

XIV. Färjelägen.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

B. Försvarsberedskap.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

C. Rullande materiel.

Anslag till Rullande materiel å 25 000 000 kronor uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47. Samma belopp föreslås få tagas i anspråk
för arbeten i investeringsreserven för nästa budgetår för nyanskaffning
eller ombyggnad av rullande materiel.

D. Biltrafik.

Garagebyggnader m. m.

Till Garagebyggnader m. in. uppfördes anslag å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 med 430 000 kronor.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 beräknat ett belopp av
1 500 000 kronor till garagebyggnader in. m.

E. Inventarier m. m.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

F. Statens järnvägars dispositionsanslag.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under Statens
järnvägars dispositionsanslag ett belopp av 500 000 kronor. Samma belopp
föreslås få tagas i anspråk för sådana arbeten i investeringsreserven för
budgetåret 1950/51, som böra bekostas av medel från Statens järnvägars
dispositionsanslag.

Företag att bekostas av driftmedel.

1. Linjeomläggningar m. m.

Till Linjeomläggningar m. m. hade i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 2 865 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har förordat dels att tio stycken av dessa företag, vilka
alltjämt äro aktuella, överföras till investeringsreserven för nästa budgetår
med en sammanlagd kostnad av 2 665 000 kronor, dels att i investeringsreserven
även intages ett linjeomläggningsföretag inom 25 bansektionen med
en kostnad av 30 000 kronor. På grund härav föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att i bil. 3 under rubriken Driftlcostnadsstaten angivna företag avseende
linjeomläggningar m. in. för en sammanlagd kostnad av 2 995 000
kronor intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

2. Dräneringsarbeten m. in.

Till dräneringsarbeten m. m. hade i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 intagits företag för en sammanlagd kostnad av 2 050 000
kronor. Järnvägsstyrelsen har förordat, att tio stycken aktuella arbeten av
dessa intagas i investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd
kostnad av 1 850 000 kronor. På grund härav föreslår arbetsmarknadsstyrelsen,
att i bil. 3 under rubriken Driftkostnadsstaten angivna företag avseende
dräneringsarbeten m. in. för en sammanlagd kostnad av 1 850 000
kronor intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

3. Inventarier.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 beräknat belopp
av 1 000 000 kronor till ersättningsanskaffning av inventarier föreslås få
disponeras under budgetåret 1950/51 för arbeten i investeringsreserven avseende
ersättningsanskaffning av sådana inventarier, vilka böra bekostas av
statens järnvägars driftmedel.

Företag att bekostas av rörelsemedel.

Anordnande av grusgropar in. in.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att
de i bil. 3 under Statens järnvägars rörelsemedel angivna företagen med en
sammanlagd kostnad av 151 000 kronor intagas i investeringsreserven för
nästa budgetår under rubriken Företag att bekostas av rörelsemedel.

Anslag till statens järnvägar.

Beträffande arbetena i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår
hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, under åberopande av vad ovan
anförts, att Kung''1. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under Statens affärsverk sfonder,
Statens järnvägar, uppföra följ ande anslag,

nämligen

Bangårdar.................................. 17 423 000

Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar . . 50 414 000
Ombgggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö
.............................. 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,
Karlshamn—Vislanda och

Bredåkra—Växjö ........................ 8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 1 000 000

Husbyggnader .............................. 18 318 000

Vägskyddsanläggningar...................... 200 000

Telefonanläggningar m. m................... 6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift........... 1 000 000

Elektrifiering .............................. 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar .... 320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............ 3 300 000

Rullande materiel .......................... 25 000 000

Biltrafik: Garagebyggnader m. m............. 1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

6. Investeringsplan för statens vattenmål isverk.

I investeringsreserven för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/47
ingå företag till en kostnad av 11 200 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 omfattar företag för
sammanlagt 15 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har vid skilda tillfällen framhållit att, därest vattenkraftanläggningar
skola utföras i avsikt att bereda sysselsättning åt friställd
arbetskraft, ökad förräntningsskyldighet komme att uppstå, jämfört med
om arbetena utförts först då de ur andra synpunkter vore nödvändiga. I denna
fråga hänvisas till departementschefens uttalande i proposition nr 281
till 1944 års riksdag, s. 19—20, samt till SOU 1946: 27, s. 111 och 112.

Vattenfallsstyrelsen har även i samband med förslag till investeringsreserv
anfört vissa reservationer i fråga om möjligheten att planlägga och
genomföra en investeringsreserv. Beträffande vad som i detta avseende
framhållits före ingången av budgetåret 1946/47 hänvisas till SOU 1946: 27,
s. 106. I skrivelse den 11 oktober 1946 angående investeringsreserv för budgetåret
1947/48 framhöll vattenfallsstyrelsen, att den med hänsyn till en
ostörd kraftförsörjning nödtvungna forceringen av byggnadsarbetena icke
kunde åstadkommas utan att alla tillgängliga resurser i fråga om arbetsbefäl
och arbetsmaskiner utnyttjades. Vattenfallsstyrelsen betvivlade, att
det skulle bliva möjligt att erhålla kompetent arbetsledarpersonal för en
utökning av arbetena. Styrelsens dåvarande organisation vore i övrigt icke
tillräcklig för att på ett fullgott sätt omhändertaga även extraarbetena. Vidare
framhölls, att maskinleverantörernas verkstäder vore belagda för flera
är framåt, varför ett i anspråktagande av reserven i de delar denna avsåge
maskinbeställningar endast skulle medföra penningtransaktioner utan någon
effekt i avseende på arbetstillgången. I skrivelse den 31 oktober 1947 angående
investeringsreserv för budgetåret 1948/49 framhöll vattenfallsstyrelsen,
att styrelsen icke kunde ikläda sig något ansvar för att befälspersonal
och arbetsmaskiner kunde bliva frigjorda för arbeten i investeringsreserven.
En överbelastning av befintlig personal i den centrala ledningen för arbetena
kunde medföra risk för att nybyggnaderna icke bleve så ekonomiskt
handhavda som under lugnare arbetsförhållanden. Ett projekt för en vattenkraftutbyggnad
underginge i allmänhet fortlöpande förbättringar, särskilt
omedelbart före det definitiva påbörjandet av arbetet. En igångsättning
i förtid skulle medföra risk att man ginge miste om åtskillig bearbetning
i förbilligande och förbättrande riktning. Om arbetet finge pågå endast
några år för att sedan temporärt nedläggas, kunde det sedermera framkomma
lösningar, som väsentligen reducerade värdet av det tidigare utförda
arbetet.

Med anledning av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört framhöll arbetsmarknadsstyrelsen
vid framläggande av förslag till investeringsreserver
för budgetåren 1947/48 och 1948/49, att maskinbeställningar endast medtagits
i förslagen i den mån ifrågakommande arbeten redan hade planerats
av vattenfallsstyrelsen eller beträffande nytillkomna företag beställningar
vore nödvändiga för att de i planen ingående byggnadsarbetena framdeles
skulle komma produktionen till godo. Beträffande möjligheten att erhålla
arbetsbefäl anförde arbetsmarknadsstyrelsen, att denna fråga varit föremål
för särskild utredning samt att möjligheterna härutinnan äro i hög grad beroende
av de förhållanden, som råda vid investeringsreservens ianspråktagande,
och därför svårligen kunde närmare överblickas på förhand. Sådana

1° Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

farhågor böra i varje fall icke utgöra hinder för planering av en investeringsreserv.

Beträffande byggnadsmaskiner vore det, anförde arbetsmarknadsstyrelsen
vidare, önskvärt, att styrelsens förråd i beredskapssyfte betydligt utökades.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i fortsättningen alltjämt beaktat denna
fråga och hänvisar i detta avseende till kapitlet Anslag till kostnader för
arbetslöshetens bekämpande in. m.

Vad vattenfallsstyrelsen framhållit beträffande fortlöpande förbättringar
av projekten förutsatte arbetsmarknadsstyrelsen skulle vinna erforderligt
beaktande vid ett ianspråktagande av arbetsobjekt i investeringsreserven.
En i arbetsmarknadsreglerande syfte företagen utvidgning av vattenfallsverlcets
anläggningsverksamhet syntes, så länge en omfattande ordinarie
byggnadsverksamhet pågår, i allmänhet hellre böra äga rum genom forcering
av redan pågående ordinarie arbeten eller genom utförande av smärre
företag i investeringsreserven än genom påbörjande av nya större företag.

I skrivelse den 30 september 1949 har vattenfallsstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen
överlämnat uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1950/51.

Vattenfallsstyrelsen har därvid framhållit, att alla de allmänna reservationer,
som styrelsen anfört i samband med tidigare förslag till investeringsreserv
och vilka refererats i det föregående, fortfarande gälla. Vattenfallsstyrelsens
byggnadsverksamhet komme även under nästkommande budgetår
att ha en mycket stor omfattning. För närvarande disponerade vattenfallsstyrelsen
icke några reserver i fråga om arbetsbefäl och arbetsmaskiner.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att investeringsreserven för budgetåret
1950/51 för statens vattenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag
erhåller följande sammansättning.

Kostnad i investeringsreserven
för
budgetåret 1950/51

kronor

Kraftstation vid Hammarby ............................ 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation.......... 700 000

Kraftstation i Norrland ................................ 3 000 000

Regleringsarbeten .................................... 2 000 000

Distributionsanläggningar ............................. 3 000 000

Dispositionsanslaget .................................. 3 300 000

Ombyggnad av Säffle kanal ............................ 1 500 000

Summa 15 500 000

Beträffande motivering för arbetena vid kraftstation vid Hammarby, utbyte
av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation, distributionsanläggningar
samt statens vattenverks dispositionsanslag hänvisas till SOU 1946:27, s.
114—117. De regleringsarbeten, som föreslås ingå i investeringsreserven, äro
dels fortsatta arbeten inom Ångermanälvens flodområde, för vilka redogjorts
i 1950 års statsverksproposition, bil. 26, s. 97—98, dels förberedelser
för reglering av Storuman inom Umeälvens flodområde. Vattenfallsstyrelsen
har i skrivelse den 13 januari 1950 lämnat följande motivering för sistnämnda
företag.

I Umeälven finnes hittills endast ett kraftverk av någorlunda storlek, nämligen
den av staten ägda anläggningen vid Norrfors, och även denna är icke
utbyggd för större vattenmängd än att fullt vatten finnes så gott som året
om. För dess skull ha sålunda inga regleringar ifrågakommit förutom under

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

krigstiden vissa tillfälliga åtgärder vid utloppet ur Storuman. Numera förutses
emellertid betydande utbyggnader komma till stånd inom 10 ä 15 år
dels i den gemensamma älvdelen efter Vindelälvens inflöde, dels på sträckan
därifrån och upp till Storuman. I den gemensamma sträckan ligga de av staten
ägda Norr- och Sörforsarna och den av staten och Umeå stad till hälften
var genom AB Umeforsen ägda Klabböle- och Baggböleforsen. Dessa avses
med ersättande av nuvarande Norrforsanläggning bli utbyggda med en eller
två kraftstationer. På den övre sträckan äro närmast aktuella utbyggnader
av Fällforsen — ägd av Mo och Domsjö AB — samt Pengforsen och Harrseleforsen
— ägda av Sydsvenska Kraft AB, Kramfors AB och Holmsunds
AB genom Hjälta AB och Harrsele Kraft AB. Planeringen av samtliga utbyggnader
är baserad på samtidigt genomförande av vissa sjöregleringar
inom flodområdet, vilka företag därvid medföra sådan ökning av den producerade
kraften, att de jämte åtföljande utvidgningar av själva kraftstationerna
äro ekonomiskt motiverade.

Med hänsyn till den långa tid, som domstolsbehandlingen av regleringsfrågor
kräver, ha förarbeten för sjöregleringarna redan igångsatts. Som organ
härför har bildats Ume älvs regleringsförening, vari vattenfallsstyrelsen
är medlem enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t den 23 maj 1947. Förarbetena
ha närmast inriktats på Storuman, som ställer sig fördelaktigast för
reglering och därför bör tagas först. Planeringen har kommit så långt, att
därest frivillig uppgörelse om disponerande av viss mark ernås, åtskilliga arbeten
för Storumans reglering kunna verkställas redan under de närmaste
åren. Det gäller därvid arbeten på land, vilka kunna utföras utan att vattendomstolens
ställningstagande beträffande byggande i vatten behöver avvaktas.
Det får förutsättas, att om ifrågavarande reservinvesteringsobjekt skall
tagas i anspråk, vattenfallsstyrelsen utför arbetena som entreprenör åt regleringsföreningen
och därvid förskotterar kostnaderna till dess arbetena
skulle utförts i normal ordning.

Liksom i beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 föreslås i reserven ett
företag benämnt kraftstation i Norrland. Närmast har här avsetts kraftstation
vid Liggaforsen i Lule älv. I 1950 års statsverksproposition (bil. 26, s.
91) har departementschefen uttalat, att utbyggnad av Liggaforsen synes
vara fördelaktig med hänsyn till bl. a. möjligheterna att överföra kraften
samt de arbetstekniska förhållandena. I anslutning härtill äskas i statsverkspropositionen
ett anslag om 2 500 000 kronor, vilket ansetts kunna bliva
erforderligt för erläggande av förstalikviden för det fall att Kungl.
Maj:t fattar beslut om utbyggnaden och bemyndigar vattenfallsstyrelsen att
utlägga erforderliga maskinbeställningar. Anslaget å beredskapsstat skulle
därvid möjliggöra ett påbörjande av byggnadsarbetena.

I anslutning till propositionen 1948: 210 har riksdagen beslutat dels förvärv
av Säffle kanal för statens räkning, dels i princip att kanalen skall ombyggas,
dels att kanalen skall ställas under vattenfallsstyrelsens förvaltning.
Beträffande ombyggnaden har förutsatts, att den skall komma till stånd först
när sådana förhållanden icke föreligga, som penningpolitiskt och med hänsyn
till knappheten på material och arbetskraft motivera sträng återhållsamhet
i fråga om investeringsverksamheten. För ombyggnadens utförande
erfordras ytterligare utredningar, bl. a. för att möjliggöra val mellan ett
par ifrågakommande alternativ. Dessa utredningar har vattenfallsstyrelsen
påbörjat. Kostnaden för ombyggnaden blir enligt propositionen av storleksordningen
3 000 000 kronor, vilket belopp dock efter de senaste löne- och
prisstegringarna torde ökas något. Efter samråd med vattenfallsstyrelsen
föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att arbeten med ombyggnaden medtagas i

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. I samt. Nr 126.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

investeringsreserven för budgetåret 1950/51 intill en kostnad av 1 500 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under Statens affärsverk sfonder,
Statens vattenfallsverk, uppföra föl -

jande investeringsanslag, nämligen

Kraftstation vid Hammarby .................. 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation. . 700 000

Kraftstation i Norrland ...................... 3 000 000

Reglerinysarbeten i Ångermanälvens och Umeäl vens

flodområden ......................... 2 000 000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk...... 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag..... 3 300 000

Ombyggnad av Såffle kanal .................. 1 500 000

7. Investeringsplan för försvaret.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under försvarets
fastighetsfond anslag till vissa investeringsarbeten för försvaret
med sammanlagt 32 900 000 kronor samt å driftbudgeten anslag till nybyggnad
av sjömätningsfartyg med 180 000 kronor. Den särskilda grovarbetsreserven
för samma budgetår omfattade arbeten för försvaret för en sammanlagd
kostnad av 55 746 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter förslag av försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen
och flygförvaltningen samt med beaktande av vad som
beträffande vissa arbeten anförts i 1950 års statsverksproposition upprättat
förslag till allmän investeringsreserv för försvaret för budgetåret 1950/51,
innefattande byggnads- och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad
av 47 468 000 kronor. Förslaget bär sammanställts i bil. 5, i vilken även
angivits i årets statsverksproposition för försvarets investeringar äskade
medel.

För utförande av de i förslaget till allmän investeringsreserv intagna
arbetena erfordras anslag å allmän beredskapsstat dels under försvarets
fastighetsfond av 6 336 000 kronor å arméns delfond, 1 825 000 kronor å
marinens delfond, 15 472 000 kronor å flygvapnets delfond och 23 560 000
kronor å befästningars delfond, dels å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln
av 275 000 kronor till nybyggnad av sjömätningsfartyg. Anslagen
under försvarets fastighetsfond synas böra givas kollektiv karaktär, så
att de icke skola vara till någon del bundna till visst företag i investeringsreserven
utan skola efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande
helt eller delvis av vilket företag som helst inom resp. delfonder.

Den föreslagna allmänna investeringsreserven för försvaret har uppskattats
innefatta ca 568 000 dagsverken för grovarbetare och ca 252 000
dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet. De båda
dagsverkstalen beräknas motsvara ca 2 200 resp. ca 1 000 årsarbetare.

Såsom av bil. 5 framgår föreslår arbetsmarknadsstyrelsen förutom den
allmänna investeringsreserven för budgetåret 1950/51 även en särskild grovarbetsreserv
för försvaret innefattande anläggningsarbeten för en sammanlagd
kostnad av 67 385 000 kronor. Närmare redogörelse för denna

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

reserv lämnas i det följande i kapitlet Anslag till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m.

I 1950 års statsverksproposition, bil. 24, har föreslagits anslag under
försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 med inalles ca 35 700 000
kronor, varav till markförvärv 1 100 000 kronor. Enligt vad departementschefen
i sammanhanget anfört, torde dock av tidigare anvisade anslag
per den 30 juni 1950 komma att kvarstå reservationer uppgående till avsevärda
belopp. Med utgångspunkt från att för budgetåret 1949/50 anvisade
anslag jämte vid budgetårets ingång kvarstående reservationer uppgå
till sammanlagt 185 000 000 kronor samt till att investeringsbudgeten
för byggnads- och anläggningsarbeten inrymmer reala investeringar avseende
militära arbeten för år 1949 av 25 000 000 kronor och för år 1950 av
30 000 000 kronor, torde uppskattningsvis sysselsättningsobjekt i det ordinarie
arbetsprogrammet för en sammanlagd kostnad av högst ca 190 000 000
kronor kunna komma till utförande under budgetåret 1950/51. Hela investeringsplanen
för byggnads- och anläggningsarbeten för försvaret, innefattande
ordinarie arbeten och allmän investeringsreserv, skulle enligt det
anförda omfatta företag för sammanlagt ca 237 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen får här nedan för varje delfond och för sjökarteverket
framlägga förslag till allmän investeringsreserv för nästa budgetår.

Försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

I investeringsreserven för armén för budgetåret 1946/47 intogos i den
allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av
12 400 000 kronor.

Förslaget till allmän investeringsreserv för armén för budgetåret 1950/51
innefattar företag för en kostnad av inalles 6 336 000 kronor och är sammanställt
i bil. 5 (a).

I förslaget ha intagits företag avseende

1) garagebyggnader vid centrala tygförråd för en sammanlagd kostnad
av 855 000 kronor,

2) ombyggnad av matinrättningar vid åtta förband, nämligen Norra
Skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar
regemente, Västernorrlands regemente, Norrlands dragonregemente, Södermanlands
pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärnsregemente,
för en sammanlagd kostnad av 2 773 000 kronor,

3) ombyggnad av sjukhus vid sex förband, nämligen Jämtlands fältjägarregemente,
Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Västerbottens
regemente, Norrlands artilleriregemente och Skånska trängkåren, för en
sammanlagd kostnad av 1 708 000 kronor samt

4) uppförande av förråds- och garagebyggnader för arméns radarmateriel
för en kostnad av 1 000 000 kronor.

Närmare redogörelse för under 1) angivna garagebyggnader kan av sekretesskäl
icke lämnas här. Beträffande behovet av under 2) angivna
arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad om behovet av omoch
tillbyggnad av matinrättningarna vid bl. a. här ifrågavarande förband
anförts i propositionen 1944:281, s. 165 och 166, i propositionen 1944:175,
s. 82—85, samt i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 124
och 125). Beträffande behovet av under 3) angivna arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen
hänvisa till vad om behovet av bl. a. dessa arbeten anförts

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

i nyssnämnda betänkande, s. 126 och 127, och i propositionen 1946:211,
s. 79. Till under 4) angivet ändamål har fortifikationsförvaltningen beräknat
medelsbehovet för budgetåret 1950/51 till 1 500 000 kronor. Då anslag
äskats i 1950 års statsverksproposition med endast 500 000 kronor,
föreslås arbeten för en sammanlagd kostnad av 1 000 000 kronor bliva intagna
i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under Försvarets fastighetsfo nd, A rméns
delfond, uppföra ett anslag av 6 336 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

I investeringsreserven för marinen för budgetåret 1946/47 intogos i den
allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av
4 500 000 kronor.

Förslaget till allmän investeringsreserv för marinen för budgetåret
1950/51 innefattar företag för en kostnad av inalles 1 825 000 kronor och
är sammanställt i bil. 5 (b).

I reserven föreslås ingå Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen med 500 000 kronor samt Avlöpningsbädd och
kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv med 660 000 kronor. Till dessa
arbeten har i 1950 års statsverksproposition äskats anslag med mindre belopp
än de av fortifikationsförvaltningen äskade. Med hänsyn till att arbetena
synas angelägna samt till deras belägenhet synes det lämpligt att de
intagas i investeringsreserven till den del de icke kunna inrymmas i det ordinarie
arbetsprogrammet.

I förslaget ha vidare intagits de i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 intagna företagen avseende ombyggnad av matinrättningarna vid
Gotlands kustartillerikårs förrådsdepå i Fårösund, vid Göteborgs örlogsstation
och vid flottans sjömansskola i Karlskrona för en sammanlagd
kostnad av 590 000 kronor samt varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan
i Näsby för en kostnad av 75 000 kronor. Beträffande angelägenheten
av dessa företag, av vilka de två förstnämnda numera ansetts böra
givas väsentligt utökad omfattning, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa
till vad om desamma anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU
1946: 27, s. 145 och 146 resp. s. 148).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under Försvarets fastighetsfond, Marinens
delfond, uppföra ett anslag av 1 825 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Flygvapnets delfond.

I investeringsreserven för flygvapnet för budgetåret 1946/47 intogos i den
allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av
16 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Förslaget till allmän investeringsreserv för flygvapnet för budgetåret 1950/
51 omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 15 472 000 kronor och
är sammanställt i bil. 5 (c).

I förslaget ha intagits företag (slag av företag) avseende

1) gymnastikbyggnader vid tre förband, nämligen Västmanlands, Jämtlands
och Hälsinge flygflottiljer, för en sammanlagd kostnad av 1 140 000
kronor,

2) utökning av tygverkstäder vid fem förband, nämligen Krigsflygskolan,
Västgöta flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hälsinge flygflottilj och Norrbottens
flygbaskår, för en sammanlagd kostnad av 640 000 kronor,

3) inomhusskjutbanor vid två förband, nämligen Jämtlands och Hälsinge
flygflottiljer, för en sammanlagd kostnad av 92 000 kronor,

4) värmepannor och yttre värmeledningar m. in. vid Göta flygflottilj för
en sammanlagd kostnad av 540 000 kronor,

5) sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna fölen
sammanlagd kostnad av 60 000 kronor samt

6) flygfältsarbeten för en sammanlagd kostnad av 13 000 000 kronor.

I avseende å behovet av de till intagande i den allmänna investeringsreserven
föreslagna företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa beträffande
under 1) angivna till vad om behovet av gymnastikbyggnader vid bl. a.
här ifrågavarande förband anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU
1946: 27, s. 158 och 159), under 2) angivna till vad om behovet av utökning
av tygverkstäderna vid Skånska flygflottiljen och vid Hälsinge flygflottilj
anförts i nyssnämnda betänkande, s. 159 och 160, samt till vad om behovet
av utökning av tygverkstäderna vid Krigsflygskolan, Västgöta flygflottilj
och Norrbottens flygbaskår anföres i bil. D1, under 3) angivna till vad
om behovet av inomhusskjutbanor vid flottiljerna anförts i nyssnämnda
betänkande, s. 163 och 164, under 4) angivna till vad därom anförts i samma
betänkande s. 166, under 5) angivna till vad därom anförts i betänkandet
s. 170 samt under 6) angivna till vad därom anföres i bil. D1.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under Försvarets fastighetsfond, Flygvapnets
delfond, uppföra ett anslag av 15 472 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 7 november 1949 har försvarsstaben
meddelat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv
för nästa budgetår av arbeten under befästningars delfond. Arbetsmarknadsstyrelsen
har därefter vidtagit de justeringar, som betingas av vad
beträffande här ifrågavarande arbeten anförts i årets statsverksproposition.

Närmare redogörelse för arbetena kan av sekretesskäl icke lämnas här.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsarbeten in. m. å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Försvarets fastighetsfond, Befästningars
delfond, uppföra ett anslag av 23 560 000 kronor.

1 Här utesluten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.
Sjökarteverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten
under fjärde huvudtiteln ett anslag av 180 000 kronor till Nybyggnad av
sjömätningsfartyg.

Beträffande behovet av ifrågavarande fartyg får arbetsmarknadsstyrelsen
hänvisa till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU
1946: 27, s. 172).

Sjökarteverket har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 16 september
1949 anfört, att företaget på tidigare anförda grunder borde intagas i
investeringsreserven för budgetåret 1950/51 dock med en på grund av högre
arbets- och materialpriser numera till 275 000 kronor beräknad kostnad.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten
under fjärde huvudtiteln uppföra ett
anslag av 275 000 kronor.

8. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda
vägar och gator m. m.

Investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. in.
för budgetåret 1946/47 omfattade i den allmänna investeringsreserven arbeten
för en kostnad av 253 200 000 kronor. Anslag härtill uppfördes å allmän
beredskapsstat för samma budgetår med tillhopa 247 500 000 kronor.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och
gator m. m. för budgetåret 1950/51 har sammanställts i bil. 6 och innefattar
dels ett ordinarie arbetsprogram för 283 700 000 kronor, dels en allmän investeringsreserv
för 404 500 000 kronor. Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv
för en kostnad av 154 000 000 kronor. Av den allmänna investeringsreserven
beräknas 330 000 000 kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna
vägväsende, 64 500 000 kronor på städernas allmänna vägar och för
biltrafiken viktiga gator samt 10 000 000 kronor på enskilda vägar.

Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande närmare
angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret
1950/51 lämna ca 7 700 000 dagsverken, motsvarande ca 31 000 årsarbetare.
De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas
kunna giva ca 3 200 000 dagsverken under budgetåret, d. v. s. arbete för ca
13 000 årsarbetare.

Investeringsreserven för allmänna vägar är avsedd att tagas i anspråk då
ökat sysselsättningsbehov i sådana arbeten föreligger för arbetskraft, som
friställts från annan verksamhet. Investeringsreservens genomförande innebär
sålunda en forcering av verksamheten inom vägväsendet. Arbetena skola
utföras på ett tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt. Maskiner böra därför
komma till användning i den utsträckning, som bedömes ändamålsenligt och
ekonomiskt riktigt med hänsyn till bl. a. att investeringsreservens ianspråktagande
innebär en temporär utökning av verksamheten inom vägväsendet.

I hur stor utsträckning maskiner kunna komma till användning vid en
forcering av vägbyggnadsverksamheten blir beroende dels av tillgången inom
landet av byggnadsmasltiner, dels av i vilken omfattning dessa maskiner ta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

gas i anspråk för utförande av andra byggnadsarbeten i det ordinarie arbetsprogrammet
eller investeringsreserven. Med hänsyn till att man nu icke
kan överblicka huru dessa förhållanden kunna komma att te sig i en arbetslöshetssituation
har i de följande beräkningarna av dagsverksantal angivits
sannolika medelvärden vid ett ianspråktagande av investeringsreserven för
allmänna vägar i större omfattning, ehuru även det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknade dagsverksantalet vid full maskinell drift i vissa fall
angivits.

^anläggningsarbete! för de i planen ingående statliga företagen utföres
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för de kommunala företagen av
vederbörande kommun och för de enskilda vägarna genom intressenternas
eller kommunala organs försorg. Kommuner ha i vissa fall beviljats bidrag
till denna planläggning.

Förslaget till investeringsplan för vägväsendet är indelat i detaljplaner
för följande olika kategorier av arbeten.

Vägunderhåll på landsbygden.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden, omfattande nyanläggning
av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar,
ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt förstärkning och förbättring
av vägar.

V ägbeläggningar.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Byggande av enskilda vägar.

Stensättning av vägar och gator.

Byggande av broar.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader.

Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv av väg- och gatubyggnader.

I det följande lämnas motiveringar för de särskilda detaljplanerna i huvudsak
grundade på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen
den 12 januari 1950 lämnade uppgifter. Arbetsmarknadsstyrelsen
har dock icke ansett erforderligt att åter upptaga vissa principiella
spörsmål, vilka behandlats i arbetsmarknadskommissionens förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 och sålunda varit föremål för
statsmakternas prövning (prop. 1946:211). I motiveringarna innefattas beräkning
av anslagsbehoven för investeringsplanens genomförande. Till anslagsbehoven
för genomförande av den särskilda grovarbetsreserven återkommer
styrelsen vid behandlingen av anslag till kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in.

För genomförande av den allmänna investeringsplanen av statliga och
statsunderstödda vägar in. in. hemställer arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande
anslag, nämligen

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
Vägunderhåll och vägbyggnader:

Väghållningen på landet samt i städer och
stadsliknande samhällen, där kronan är

väghållare:

Barmarksunderhållet ...................... 93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar................. 35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar.............. 8 000 000

Byggande av huvudvägar .................... 72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. . 34 000 000
Förstärkning och förbättring av vägar........ 50 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

\ ägbeläggningar ........................... 30 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator...... 50 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar........ 7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar....................... 12 000 000

Byggande av broar.......................... 5 000 000

Vägunderhåll på landsbygden.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo underhållsarbeten
å de allmänna vägarna med en totalkostnad av 68 300 000 kronor. Arbetena
beräknades under ett budgetår kunna utföras intill ett belopp av 40 500 000
kronor. Anslag för ändamålet uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 med sistnämnda belopp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat en sammanställning av
från vägförvaltningarna inhämtade uppgifter rörande uppskattade arbetskvantiteter
utöver regelmässigt vägunderhåll. Uppgifterna, vilka intagits i
bil. 7 och 8 till detta förslag, ge vid handen, att den arbetskvantitet utöver regelmässigt
underhåll, som uppgivits av vägförvaltningarna, motsvarar en
kostnad av 216 000 000 kronor, varav arbeten för en kostnad av 93 000 000
kronor skulle kunna utföras på ett år. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att
i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 inräknas vägunderhåll på
landsbygden med sistnämnda kostnad.

Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv beräknas
giva ca 1 675 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 6 700 årsarbetare.
Det största antal arbetare, som samtidigt kan sysselsättas med dessa
arbeten, beräknas till ca 2 800 vintertid och ca 12 600 sommartid.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden för
budgetåret 1946/47 omfattade arbeten till en kostnad av 153 000 000 kronor.
För budgetåret 1950/51 föreslås motsvarande investeringsplan omfatta arbeten
för 198 800 000 kronor. Investeringsplanens fördelning länsvis på de
olika anslagen framgår av bil. 9.

Er. o. in. budgetåret 1946/47 har å riksstat uppförts anslag till förstärkning
och förbättring av vägar, vilket i 1950 års statsverksproposition är upptaget
till 37 000 000 kronor. Ehuru ett stort behov av sådana förstärkningsoch
förbättringsarbeten föreligger, har tidigare år icke föreslagits någon investeringsreserv
för dylika arbeten i annan mån än att ett anslag för ändamålet
å 1 000 000 kronor uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47. Dylika arbeten äro emellertid i allmänhet mycket lämpliga såsom
sysselsättningsobj ekt vid lokalt uppträdande arbetslöshet av kortare varaktighet.
Arbetsmarknadsstyrelsen anhöll därför i skrivelse till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 21 juli 1949, att, för skärpande av beredskapen mot
verkningarna av minskad sysselsättning för skogsbrukets arbetskraft, vissa
planeringsåtgärder skulle vidtagas, vilka främst borde inriktas på arbeten
hänförliga till förstärkning och förbättring av vägar. Dessa arbeten visade
sig också sedermera mycket lämpliga såsom sysselsättningsobj ekt för arbetskraft,
som friställdes till följd av den i vissa landsdelar minskade arbetstillgången
i skogsbruket under hösten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att den plan avseende
förstärknings- och förbättringsarbeten, som styrelsen anmodat vägförvaltningarna
att planlägga, omfattar arbeten för ca 60 000 000 kronor. Styrelsen
beräknar att ca 80 procent härav skall vara förberett för igångsättning den
1 januari 1951. Därjämte föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i investeringsplanen
beräknas förarbeten för beläggningar med en totalkostnad
av ca 60 000 000 kronor, varav ca 80 procent kunna utföras under ett år. Arbeten
avseende förstärkning och förbättring av vägar skulle sålunda kunna
beräknas i investeringsplanen för budgetåret 1950/51 för tillhopa ca
100 000 000 kronor. I 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 27) har till
förstärkning och förbättring av vägar äskats ett anslag av 37 000 000 kronor.
Ett genomförande av det föreslagna sysselsättningsprogrammet i dess helhet
skulle sålunda kräva ytterligare anslag av 63 000 000 kronor. Då emellertid
det anslag å 15 000 000 kronor till vissa vägbyggnadsarbeten, som äskats för
budgetåret 1950/51 (1950 års statsverksprop. bil. 8, s. 25), torde till stor del
komma att tagas i anspråk för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten
därest arbetsmarknadsläget påkallar ökad sysselsättning i vägarbeten,
anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföres ett anslag till förstärkning och förbättring
av vägar om 50 000 000 kronor.

Den investeringsplan, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande
vägförvaltningar detaljplanerar, representerar — bortsett från smärre
förstärknings- och förbättringsarbeten —- en totalkostnad av ca 340 000 000
kronor. Härav beräknas arbeten för sammanlagt 280 000 000 kronor hinna
bliva förberedda för igångsättning före den 1 januari 1950 — dock efter viss
forcering av planläggningsverksamheten om arbetsmarknadsläget så kräver
— och ha för den skull medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret
1950/51. Sistnämnda belopp fördelas på olika anslag av vägarbeten en -

ligt följande

Nyanläggning av bygdevägar .............................. 65 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar .......................... 15 000 000

Byggande av huvudvägar ................................ 135 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar .............. 65 000 000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har från vägförvaltningarna erhållit
uppgifter om de kostnader, som kunna nedläggas på varje företag under
budgetåret 1950/51. En sammanställning av dessa uppgifter visar, att arbeten
för totalt ca 160 000 000 kronor skulle kunna nedläggas på de företag,
som äro eller beräknas bliva förberedda för igångsättning intill den 1 januari
1951.

Med tillägg av arbeten avseende förstärkning och förbättring av vägar,
100 000 000 kronor, skulle investeringsplanen för nästa budgetår komma att
omfatta arbeten av detta slag för ca 260 000 000 kronor.

Sedan från beloppet 260 000 000 kronor dragits dels det belopp, 30 000 000
kronor, som under budgetåret 1950/51 beräknas kunna nedläggas på utförande
av ordinarie vägbyggnadsarbeten, dels 37 000 000 kronor, motsvarande
anslaget å riksstaten till Förstärkning och förbättring av vägar, dels ock
13 000 000 kronor, motsvarande den ovan uppskattade arbetsmängd avseende
förstärkning och förbättring av vägar, som ansetts kunna komma att utföras
med anlitande av anslagel å riksstaten till Vissa vägbyggnadsarbeten,
kvarstår en byggnadskostnad i den allmänna investeringsreserven av
180 000 000 kronor. För reservföretagens utförande erforderliga medel erhållas
genom tillägg av de uppskattade marklösenkostnaderna, ca 19 000 000
kronor. För de ordinarie arbetena utgör marklösenkostnaden ca 2 000 000
kronor.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

De sysselsättningsmöjligheter, som representeras av hela investeringsplanen
för byggande av allmänna vägar på landsbygden med undantag för förstärkning
och förbättring av vägar, ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknats till 2,o miljoner dagsverken under förutsättning att arbetena bedrivas
maskinellt i full omfattning. Därest en mera betydande byggnadsverksamhet
skulle påbörjas har dock styrelsen ansett att maskiner icke torde
kunna anskaffas i erforderlig utsträckning. Detta komme att medföra, att
vid arbetenas utförande handdrift i större utsträckning måste tillämpas, varigenom
antalet dagsverken kunde komma att öka upp till 3,5 miljoner. Med
hänsyn härtill beräknar arbetsmarknadsstyrelsen, att ett genomförande av
hela den del av allmänna investeringsreserven varom nu är fråga motsvarar
ca 4 miljoner dagsverken.

Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på landsbygden
fördelar sig beträffande byggnads- och marklösenkostnaderna på de
olika anslagen enligt följande. Till jämförelse har även angivits motsvarande
summor för hela investeringsplanen för budgetåret 1946/47, vilken varit
föremål för Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning i samband med fastställande
av allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

	Ordinarie	Allin.	Hela investeringsplanen
	arbets-	investerings-
	program	reserv	för budget-	för budget-
1	1950/51	1950/51	året 1950/51	året 1946/47
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Nyanläggning av bygdevägar.......	7''9	35	42-9	33-0
Nyanläggning av ödebygdsvägar ....	3-1	8	11-1	10-5
Byggande av huvudvägar ..........	11-3	72	83-3	69-0
Ombyggnad av bygdevägar och öde-
bygdsvägar ......................	9-9	34	43-9	32-5
Förstärkning och förbättring av vägar	37-0	50	87''0	8-0
Vissa vägbyggnadsarbeten 1.........	15-0	—	15-0	_1
	842	199	283-2	153-0 1

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår sålunda, att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppföras anslag motsvarande för den allmänna investeringsreserven
angivna belopp.

Planeringsarbetet bedrives i stort sett efter samma riktlinjer som tidigare.
Under år 1948 påbörjades en revidering av investeringsplanen, vilken vid
tiden för sammanställningen av nu föreliggande uppgifter avslutats i 18 län.
Vid revideringen företages en omprövning av företagen i planen så att densamma
skall komma att innehålla de företag, som nu bedömas vara angelägnast.
Planen kommer därigenom att bli ett vägbyggnadsprogram av längre
räckvidd än de normala flerårsplanerna. Vidare har vid revideringen planens
omfattning för de olika länen bringats i bättre överensstämmelse med
gällande allmänna riktlinjer för investeringsplanens omfattning.

Den totala byggnadskostnaden för färdigplanerade företag vid å nästa
sida angivna tidpunkter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattat till
följande belopp, under förutsättning dock att planeringsverksamheten bedrives
i större omfattning än som ansetts erforderligt under de senaste åren
samt att en väsentlig utökning sker av personalen för projekteringsverksamheten.

1 Utförandet av dessa arbeten bliver beroende av huruvida behov därav föreligger ur arbetsmarknadssynpunkt.
De utgöra sålunda i själva verket en reserv, ehuru de här upptagits såsom
ordinarie arbeten enär anslaget äskats å riksstaten.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Total byggnadskostnad för

Tidpunkt färdigplanerade företag

milj. kronor

1/10 1949 ................................. 170

1/1 1950 175

1/7 1950 230

1/1 1951 280

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu föreslagna investeringsplanen
(ordinarie arbeten, allmän investeringsreserv och särskild grovarbetsreserv)
för byggande av allmänna vägar på landsbygden för budgetåret
1950/51 omfattar företag med en beräknad total byggnadskostnad av
550 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande investeringsplan
för budgetåret 1946/47 omfattade företag för tillhopa ca 380 000 000
kronor.

Vågbeläggningar.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo vägbeläggningar på
landsbygden till en kostnad av 10 000 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen
har i anslutning härtill i sitt betänkande SOU 1946: 27, s. 180—182,
framfört vissa synpunkter rörande angelägenheten av detta slag av arbeten
samt deras värde ur sysselsättningssynpunkt, vilka alltjämt äga giltighet.

I 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 27) har till vägbeläggningar för
budgetåret 1950/51 äskats ett anslag av 20 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, under förutsättning att förarbeten
för beläggningar upptages i investeringsreserven, föreslagit en investeringsreserv
av vägbeläggningar om 50 000 000 kronor inklusive ordinarie arbeten.

Investeringsreserven föreslås sålunda omfatta arbeten för 30 000 000 kronor.

Den häremot svarande sysselsättningen för själva beläggningsarbetet beräknas
till ca 120 000 dagsverken. Den normala arbetssäsongen under maj—
september utgöres av ca 100 arbetsdagar, varunder ca 1 200 arbetare skulle
kunna sysselsättas.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Investeringsplanen avseende byggande av städernas allmänna vägar och
för biltrafiken viktiga gator för budgetåret 1946/47 innefattade en allmän
investeringsreserv för en beräknad byggnadskostnad av 58 200 000 kronor
och en särskild grovarbetsreserv för 18 800 000 kronor. Å allmän beredskapsstat
för samma budgetår uppfördes ett anslag till Bidrag till byggande av
vägar och gator av 55 000 000 kronor, avseende företagen i den allmänna
investeringsreserven. Medel för företagen i den särskilda grovarbetsreserven
inräknades i anslaget å beredskapsstaten till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m.

I samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog arbetsmarknadsstyrelsen
en investeringsplan för budgetåret 1949/50, för vars omfattning och
fördelning på olika orter redogjordes i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till
investeringsreserv för nämnda budgetår. Förslaget till investeringsplan omfattade
väg- och gatuarbeten för 64 800 000 kronor.

Beträffande investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar
och för biltrafiken viktiga gator för budgetåret 1950/51 har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att den fördelningsplan avseende de ordinarie
arbetena, som nu vore under upprättande, beräknades kunna fastställas
-säd årsskiftet. Styrelsen hade icke kunnat slutföra investeringsplanens

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

revidering förrän fördelningsplanen fastställts. Såvitt kunde bedömas syntes
emellertid totalomfattningen av investeringsplanen icke komma att väsentligt
förändras.

Investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar och för biltiafiken
viktiga gator för budgetaret 1950/51 föreslås med hänsyn härtill
omfatta arbeten för, avrundat, 65 000 000 kronor. Det ordinarie arbetsprogrammet
kan beräknas till 10 000 000 kronor. Den allmänna investeringsreserven
kommer därvid att omfatta arbeten för 55 000 000 kronor.

Det mot det författningsenliga statsbidraget (95 procent) svarande anslaget
för genomförande av hela den föreslagna investeringsreserven synes
med hänsyn till att en del av kostnaderna skola täckas av tomtägarnas gatukostnadsbidrag
kunna avrundas nedåt till 50 000 000 kronor.

Vid arbetena, som föreslås ingå i den allmänna investeringsreserven, torde
vintertid kunna sysselsättas maximalt 3 000 man. Antalet dagsverken, som
skulle kunna erhållas ur arbetena i den allmänna investeringsreserven, beräknas
till ca 1 400 000, vilket motsvarar sysselsättning för ca 5 600 årsarbetare.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med
motsvarande arbeten för landsbygden i ett följande avsnitt.

Byggande av enskilda vägar.

För budgetåret 1946/47 beräknades en allmän investeringsreserv av enskilda
vägar om 6 800 000 kronor, för vars utförande uppfördes ett anslag
å allmän bercdskapsstat till Bidrag till byggande av enskilda vägar av
4 500 000 kronor.

Den revidering, som i likhet med tidigare år företagits av uppgifterna i
arbetsmarknadsstyrelsens register över investeringsobjekt, visar att kostnaderna
för tillräckligt aktuella och lämpliga ai’betsobjekt avseende enskilda
vägar uppgå till sammanlagt ca 15 000 000 kronor. Här må dock framhållas
att mängden företag är betydligt större, ehuru vederbörande intressenter icke
lämnat uppgifter om företagen till arbetsmarknadsstyrelsen på grund av företagens
ringa omfattning eller av annan anledning.

Under förutsättning att tre fjärdedelar av den tillgängliga mängden till
arbetsmarknadsstyrelsen anmälda, angelägna och i huvudsak förberedda
arbeten skulle kunna komma till utförande under ett år, skulle totala investeringsvolymen
avseende enskilda vägar — utöver sådana företag, till
vilka bidrag redan beviljats — kunna få en omfattning motsvarande en
årskostnad av 12 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition, bil. 8, s. 35, äskas för budgetåret 1950/51 ett
anslag av 3 000 000 kronor till Bidrag till byggande av enskilda vägar. Inklusive
reservationer av tidigare anslagsanvisningar har det ordinarie arbetsprogrammet
beräknats motsvara en byggnadskostnad av ca 7 000 000 kronor
i genomsnitt för ett år.

I den män bidragsmedlen disponeras för utförande av företag, till vilka
bidrag till påbörjande icke tidigare beviljats, komma i det ordinarie arbetsprogrammet
att intagas företag, vilka tidigare utgjort en sysselsättningsreserv.
Enligt erfarenhet från tidigare uppgjorda investeringsplaner torde emellertid
åtskilliga företag, till vilka bidrag kunna komma att beviljas av medel
från riksstatsanslaget, icke av vederbörande intressenter tidigare ha anmälts
såsom reservföretag till arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. av den anledning,
att de i många fall utgöra sådana mindre företag, som icke medtagas vid
arbetsmarknadsstyrelsens inventeringar.

Med hänsyn härtill och till att viss del av anslaget å riksstaten torde kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

ma att disponeras för fortsättningsbidrag till företag, som tidigare erhållit
bidrag till påbörjande, anser sig arbetsmarknadsstyrelsen kunna utgå ifrån
att av de ovannämnda företagen för en kostnad av 12 000 000 kronor för investeringsreserven
komma att kvarstå företag för 10 000 000 kronor.

Enligt gällande grunder kan statsbidrag till byggande av enskilda vägar
utgå med högst 60 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen
måste anses vara för väghållaren synnerligen betungande. Då synnerliga skäl
därtill äro, kan dock bidrag av Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt
fall höjas till högst 75 procent.

Om normalt statsbidrag, 60 procent, skulle utgå till hela den mängd företag,
som i det föregående föreslagits ingå i investeringsreserven och som beräknats
kosta 10 000 000 kronor, skulle det mot denna kostnad svarande
behovet av statsmedel uppgå till 6 000 000 kronor. Av skäl, som anförts i
arbetsmarknadskommissionens tidigare betänkanden med förslag till investeringsreserv,
är det emellertid antagligt, att bidraget i vissa fall skulle komma
att höjas. Anslagsbehovet torde därför böra beräknas något högre, förslagsvis
till 7 000 000 kronor.

Stensättning av vägar och gator.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingick stensättning av vägar
och gator med ett belopp av 7 700 000 kronor.

Såsom framgår av 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 35) har 1946
års stenindustriutredning föreslagit ett program för stensättning av statliga
och statsbidragsberättigade vägar motsvarande ett årligt anslagsbehov av
6 000 000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslag
för ändamålet uppföres med 6 500 000 kronor å rilcsstaten för budgetåret
1950/51. I avbidan på resultatet av den fortsatta handläggningen av utredningens
förslag har emellertid i 1950 års statsverksproposition beräknats ett
anslag av 500 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelsen till arbetsmarknadsstyrelsen
såsom lämplig reserv föreslagit arbeten motsvarande ett anslag av
12 000 000 kronor varvid förutsatts att »fri sten» icke längre skulle tillhandahållas.
Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att i investeringsreserven för budgetåret
1950/51 medtages stensättning av vägar för detta belopp.

Härav torde ca 3 000 000 kronor komma på statlig väghållning och ca
9 000 000 kronor på statsbidragsberättigad kommunal väghållning. Mot anslaget
svarande investering kan därför beräknas till 12 500 000 kronor. Häremot
svarande sysselsättning för arbete med såväl tillverkning som sättning
av gatstenen har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till ca
80 000 dagsverken.

Byggande av broar.

Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 avseende byggande av broar
omfattade en byggnadskostnad av 24 600 000 kronor, varav i den allmänna
investeringsreserven 2 900 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att vid ingången av budgetåret
1950/51 kvarstående reservationer å tidigare anvisade medel för ordinarie
arbeten avseende brobyggnader beräknas uppgå till c:a 12 000 000
kronor. I 1950 års statsverksproposition har äskats 10 000 000 kronor till
byggande av broar.

" Det normala medelsbehovet per år för byggande av broar har av väg- och
våttenbyggnadsstyrelsen beräknats till 35 000 000 kronor. Styrelsen har därför
ansett, att totalomfattningen av investeringsplanen för byggande av broar

Kungl. Maj;ts proposition nr 126.

borde uppgå till 70 000 000 kronor eller 2 gånger det normala medelsbehovet.
Under budgetåret 1950/51 kunde dock med hänsyn till erforderliga förberedelsearbeten
broar med en beräknad total byggnadskostnad av högst
35 000 000 kronor påbörjas. Härav skulle arbeten under budgetåret kunna
utföras för ca 25 000 000 kronor motsvarande ett beräknat dagsverksantal av
ca 400 000. I detta senare belopp inginge broarna vid Hjulsta och Luleå med
4 500 000 kronor resp. 60 000 dagsverken.

För täckande av medelsbehovet för genomförande av ett arbetsprogram
motsvarande en byggnadskostnad av 25 000 000 kronor skulle sålunda utöver
reserverade och för budgetåret 1950/51 äskade medel erfordras 3 000 000
kronor. Med hänsyn till att möjlighet synes böra förefinnas att disponera
medel till utförande av broföretag även om de icke skulle kunna slutföras
före budgetårets utgång föreslår ai-betsmarknadsstyrelsen, att anslaget till
byggande av broar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres
med 5 000 000 kronor.

Uppförande av garage- och förrådsbgggnader.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo arbeten avseende
uppförande av garage- och förrådsbyggnader för en beräknad kostnad av
sammanlagt 2 300 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat därom, att anslagstekniken
beträffande förrådsfonden ändrats från och med innevarande budgetår så
tillvida, att samtliga under tillgångsgruppen förrådsbyggnader anvisade investeringsanslag
komma att sammanföras till ett gemensamt anslag. Vid sådant
förhållande syntes särskilt angivna företag icke fortsättningsvis böra
redovisas i förslaget till allmän beredskapsstat.

Styrelsen har vidare meddelat, att behållningen å investeringsanslagen till
uppförande av byggnader vid innevarande budgetårs ingång uppginge till
ca 7 800 000 kronor och beräknades vid budgetårets slut uppgå till ca
6 000 000 kronor. Med hänsyn härtill hade styrelsen i sina petita för budgetåret
1950/51 icke begärt ytterligare medelstilldelning för husbyggnader.

Med hänsyn till storleksordningen av till förfogande stående anslag finner
arbetsmarknadsstyrelsen, efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
icke erforderligt att föreslå särskild investeringsreserv avseende garage
och förrådsbyggnader för det statliga vägväsendet för budgetåret 1950/51.

Särskild grovarhetsreserv för väg- och gatubijggnader.

Utöver den allmänna investeringsreserven av arbeten för statliga och statsunderstödda
vägar och gator m. m. föreslås i likhet med i tidigare investeringsreserver
en särskild grovarhetsreserv av väg- och gatuarbeten. I enlighet
med förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslås reserven få
en omfattning av 154 000 000 kronor. Av detta belopp skulle 13 000 000 kronor
vara erforderligt för marklösen o. d. och 141 000 000 kronor stå till förfogande
för täckande av byggnadskostnader.

Till jämförelse må nämnas att grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47
av väg- och gatubyggnader gavs en omfattning av 145 300 Ö00 kronor.

Vid upprättandet av förslag till särskild grovarhetsreserv av väg- och gatubyggnader
för nästa budgetår har ifråga om urvalet av arbetsobjekt tilllämpats
de grunder, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande
SOU 1946:27, s. 195—196.

Beträffande den särskilda grovarbetsreserven för landsbygdens vägar har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att totalkostnaden för den
mängd företag, som ingår i den under planering varande grovarbetsreser -

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

ven, beräknats till ca 410 000 000 kronor. De företag härav, vilka, om arbetsmarknadsläget
så kräver, efter viss forcering beräknas kunna förberedas
till den 1 januari 1950, representerade en total byggnadskostnad av
ca 250 000 000 kronor, fördelade på olika slag av vägar enligt följande
sammanställning, som även anger hur stor byggnadskostnaden under nästa
budgetår skulle kunna bliva.

	Total	Byggnadskostnad under
	kostnad	budgetåret 1950/51
	milj. kronor	milj. kronor
Nyanläggning av bygdevägar............	25	12
Nyanläggning av ödebygdsvägar ........	—	—
Byggande av huvudvägar .............. Ombyggnad av bygdevägar och ödebygds-	165	76
vägar ...............................	60	32

Enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle sålunda på
företagen i den särskilda grovarbetsreserven i vad avser landsbygdens vägar
under ett första byggnadsår kunna utföras arbeten för sammanlagt
120 000 000 kronor.

Företag i den särskilda grovarbetsreserven har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppskattat vid nedannämnda tider vara färdigplanerade i en omfattning,
som motsvarar följande totala byggnadskostnader, varvid dock
förutsatts, att erforderlig planeringspersonal kan erhållas.

Totalkostnad för

Tidpunkt färdigplanerade företag

milj. kronor

1/10 1949 ................................ 120

1/1 1950 ................................ 170

1/7 1950 ................................ 200

1/1 1951 ................................ 250 I

I den angivna byggnadskostnaden under nästa budgetår, 120 000 000 kronor,
för arbeten i den särskilda grovarbetsreserven ha icke kostnader för
marklösen inräknats. Dessa kostnader kunna för ett första byggadsår uppskattas
till 13 000 000 kronor. Anslagsbehovet för genomförande av hela
den särskilda grovarbetsreserven av vägbyggnader på landsbygden skulle
sålunda för nästa budgetår sluta på 133 000 000 kronor.

Arbeten i denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas kunna
giva ca 1 600 000 dagsverken vid maskinell drift i full omfattning. Eftersom
man icke torde kunna räkna med att ha en härför erforderlig maskinpark
tillgänglig har reserven ansetts böra beräknas motsvara 2 500 000 dagsverken,
utgörande sysselsättning för ca 10 000 årsarbetare. Största lämpliga
arbetsstyrka vintertid beräknas kunna bliva ca 8 000 man.

Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna funnos i början av år 1949
för den särskilda grovarbetsreserven, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, lämpliga och i tillräcklig grad förberedda arbeten motsvarande
en sammanlagd kostnad av ca 42 000 000 kronor, varav under budgetåret
1949/50 skulle kunna utföras arbeten för ca 21 000 000 kronor. Jämväl
för budgetåret 1950/51 föreslås en motsvarande reserv av samma omfattning.

Denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas innebära ca
700 000 dagsverken, vilket motsvarar sysselsättning för ca 2 800 årsarbetare.
Största arbetsstyrkan vintertid torde kunna uppgå till ca 1 500 man.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

9. Investeringsplan för luftfartsverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under luftfartsfonden
anslag till Byggande och förbättring av flygplatser med 9 250 000
kronor. För budgetåret 1947/48 hade arbetsmarknadskommissionen upprättat
ett med hänsyn till av 1944 års flygplatsutredning framlagt betänkande
reviderat förslag till investeringsplan, innefattande en investeringsreserv
av flygfältsbyggen för 9 630 000 kronor. Med bifall till i propositionen
1947:116 framlagt förslag medgav 1947 års riksdag (skr. nr 389),
att den till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47
liggande investeringsplanen för civila flygplatser finge ändras i enlighet med
det reviderade förslaget.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 27 oktober 1949 har luftfartsstyrelsen
meddelat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsplan
för luftfartsverket för budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen
har därefter vidtagit de justeringar, som betingas av vad som
beträffande av luftfartsverket berörda företag anförts i 1950 års statsverksproposition.

Arbetsmarknadsstyrelsens slutliga förslag, vilket sammanställts i bil.
10, upptager flygfältsbyggen i den allmänna investeringsreserven för sammanlagt
12 500 000 kronor och i den särskilda grovarbetsreserven för sammanlagt
2 600 000 kronor.

I den allmänna investeringsreserven har beräknats 5 000 000 kronor för
arbeten å flygplatsen vid Halmsjön samt 1 000 000 kronor för arbeten vid
Bromma flygplats till vilka luftfartsstyrelsen föreslagit, att anslag skulle
uppföras å riksstaten för budgetåret 1950/51. Medel till dessa arbeten har
emellertid icke beräknats i 1950 års statsverksproposition. För Torslanda
flygplats har ulöver det i 1950 års statsverksproposition för sprängningsoch
utvidgningsarbeten avsedda beloppet beräknats 1 000 000 kronor för
dylika arbeten i den allmänna investeringsreserven jämte ett lika stort
belopp i den särskilda grovarbetsreserven. I den allmänna investeringsreserven
beräknas vidare 1 000 000 kronor för i 1950 års statsverksproposition,
bil. 26, s. 111, omnämnda arbeten å Bulltofia flygplats och
1 000 000 kronor för påbörjande av arbeten med anläggande av rullbana
å Visby flygplats. Luftfartsstyrelsen har anfört, att flygtrafiken på Visby
har nått en sådan omfattning och avses att bedrivas med så tunga flygplan
att anläggande inom en nära framtid av en rullbana numera torde få
anses motiverat. Slutligen har i den allmänna investeringsreserven liksom
i den investeringsplan för budgetåret 1947/48, som bilagts propositionen
1947: 116, beräknats 1 500 000 kronor till Umeå flygplats och 2 000 000 kronor
till Kiruna flygplats.

I den särskilda grovarbetsreserven föreslås ingå — förutom de ovannämnda
arbetena vid Torslanda flygplats — vissa arbeten vid Örebro, Jönköpings,
Norrköpings, Backamo, Norrtälje och Ällebergs flygplatser för
sammanlagt 1 200 000 kronor, vilka med vissa mindre ändringar av arbetenas
omfattning och karaktär överflyttas från den ovannämnda investeringsplanen
för budgetåret 1947/48. Därjämte har upptagits ett belopp om
400 000 kronor till ej specificerade arbeten, närmast avseende smärre arbeten
å Karlstads och Sundsvalls flygplatser.

Sysselsättningsmöjligheterna beräknas för den föreslagna allmänna investeringsreserven
till ca 200 000 dagsverken eller ca 800 årsarbetare och
för den föreslagna särskilda grovarbetsreserven till ca 60 000 dagsverken
eller ca 240 årsarbetare.

Kanal. Maj.ts proposition nr 126.

Frågan om anslag till de arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,
behandlar arbetsmarknadsstyrelsen i det följande i kapitlet
Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

Under åberopande av vad som i övrigt anförts i den föregående framställningen,
hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till FU)<)(ällsbijggcn å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 å kapitalbudgeten under Luftf
artsfond en uppföra ett anslag av 12 500 000 kronor.

10. Investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för handelshamnar
och farleder för budgetåret 1946/47 innefattade arbeten för sammanlagt
53 072 200 kronor, varav 15 315 000 kronor beräknades utgöra ordinarie
arbeten och 37 757 200 kronor investeringsreserv. Å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppfördes i anslutning härtill anslag till
Bidrag till handelshamnar och farleder med 10 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för handelshamnar
och farleder för budgetåret 1950/51 innefattar arbeten för sammanlagt
48 723 000 kronor, varav 8 273 000 kronor uppskattats utgöra ordinarie arbeten
och 10 000 000 kronor investeringsreserv. För planens genomförande
erforderligt belopp av statsmedel beräknas till 10 000 000 kronor, varav
9 000 000 kronor föreslås upptagas å beredskapsstat. De i planen ingående
företagen ha sammanställts i bil. 11.

Det förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder, som
investeringsutredningen på sin tid upprättade för budgetåret 1944/45, SOU
1944: 12, hade till utgångspunkt en av kommerskollegium verkställd utredning.
Enligt denna hänfördes till handelshamnar varje sådan i kommunal
och enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj :t fastställt hamntaxa.
Investeringsplanen inrymde dels reparations- och underhållsarbeten,
dels ock utvidgnings- och nyanläggningsarbeten för sådana företag, som
projekterats i vissa av kommerskollegium angivna, för sjöfarten och landets
samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla hamnar. Sistnämnda hamnar
utgjordes av dem, som dittills visat den största utvecklingskraften
med avseende å trafikens omfattning. Därefter upprättade förslag till investeringsreserv
ha uppgjorts med väsentligen samma utgångspunkt, vilket
sålunda även gäller investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Efter budgetåret 1946/47 ha, utom de i investeringsplanen för sistnämnda
budgetår kvarstående företag, vilka ännu ej kommit till utförande, endast
ett fåtal hamnbyggnadsföretag, vilka ansetts särskilt betydelsefulla, medtagits
i investeringsplanen. De nya företagen ha huvudsakligen utgjorts av
nya kajanläggningar i Göteborgs hamn samt en ny kaj anläggning och en
etapp av utbyggnad och modernisering av oljehamnen vid Loudden i Stockholms
hamn. Därjämte har ett företag i vardera Vänersborgs och Västerås
hamnar medtagits samt ett företag i Uddevalla utökats.

1944 års hamnutredning har i sitt betänkande, Svensk hamnbyggnadspoiitik,
SOU 1949: 21, samt i En generalplan för rikets farleder och hamnar,
som ingår som bilaga 2 till hamnutredningens betänkande, se SOU 1949: 33,
angivit vissa synpunkter och förslag beträffande utbyggandet av hamnar
och farleder. Utredningen har föreslagit, att vissa allmänna farleder och
tillf artsleder till hamnar fördjupas eller att fråga härom upptages till närmare
prövning.

9 Biliang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. .Yr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Beträffande handelshamnarnas utbyggnad har hamnutredningen lämnat
en redogörelse för aktuella utbyggnadsförslag i de särskilda hamnarna men
icke tagit ställning till den inbördes angelägenhetsordningen mellan föreliggande
projekt. Utredningen har bl. a. anfört, att det aktuella utbyggnadsbehovet
i svenska hamnar över huvud taget vore relativt stort, i det nybyggnadsverksamheten
varit starkt inskränkt under krigsåren och åren därefter.
Utbyggnad vore i första rummet påkallad i storhamnarna Stockholm,
Göteborg och Malmö. Den tekniska utrustningen med kranar av olika slag
samt magasin och varuskjul vore i åtskilliga hamnar, särskilt mindre sådana,
föga påkostad. En rationalisering av hamndriften genom sådan utrustning
syntes vara mycket angelägen och borde kunna fördröja utbyggnadsbehoven
i fråga om kajer samt i viss mån medverka till bättre samverkan
mellan transportmedlen.

Hamnutredningen räknar med ett utbyggnadsbehov av 35 å 40 000 000
kronor per år i handelshamnar i genomsnitt för en period fram till år
1960. Den av utredningen verkställda inventeringen av föreliggande hamnanläggningsprojekt
har visat en sammanlagd lcostnadssumma för de projekterade
anläggningarna av ca 440 miljoner kronor. Projekten i arbetsmarknadsstyrelsens
förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 äro
i allmänhet sådana, som ingå i utredningens inventeringar. Utöver investeringsplanens
kostnadsram om ca 48 000 000 kronor ha olika städer anmält
företag för tillsammans ca 64 000 000 kronor.

De företag, som tillförts investeringsplanen sedan 1946/47, ha, som ovan
framhållits, med ett par mindre betydelsefulla undantag utgjorts av särskilt
viktiga nybyggnadsföretag i storhamnarna. Detta synes stå i överensstämmelse
med de synpunkter på utvecklingen inom handelshamnarna,
som hamnutredningen framlagt. Enär statsmakterna hittills icke tagit ställning
till de av hamnutredningen framlagda förslagen, ha av farledsprojekt
i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för handelshamnar
och farleder för budgetåret 1950/51 endast medtagits reparation och ombyggnad
av Falsterbokanalen, till vilken Kungl. Maj :t äskat ett anslag av
600 000 kronor å riksstat för budgetåret 1950/51, se 1950 års statsverksproposition,
bil. 8, s. 46. — I motsvarande förslag till investeringsreserv för
statens vattenfallsverk har emellertid medtagits vissa arbeten avseende ombyggnad
av Säffle kanal (s. 19). — Av samma skäl har arbetsmarknadsstyrelsen
icke funnit anledning utöka volymen av företag i förslaget till investeringsplan
för handelshamnar (utöver vad som i det föregående angivits).

Med stöd av uppgifter, som inhämtats från de olika städerna och enskilda
intressenterna, har en revidering företagits av investeringsplanen för handelshamnar
och farleder för budgetåret 1946/47.

I denna plan angavs för varje särskilt företag hur stor del, som ansågs
utgöra ordinarie arbeten och investeringsreserv. Med hänsyn till förhållanden,
som sammanhänga med begränsningarna i investeringsverksamheten,
är det emellertid förenat med stora svårigheter att på förhand bedöma,
vilka av vederbörande kommun beslutade företag, som verkligen komma
till utförande under det budgetår planen avser. I det nu framlagda förslaget
till investeringsplan för budgetåret 1950/51 har därför kostnaden
för de tillgängliga företagen till den del de beräknas komma till utförande
under ett budgetår icke uppdelats i ordinarie arbeten och investeringsreserv
utan sammanslagits till en summa för hela planen. Av de i investeringsplanen
ingående tillgängliga och tillräckligt förberedda företagen för
48 723 000 kronor uppskattas företag för 40 000 000 kronor utgöra investeringsreserv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Hela den föreslagna investeringsreserven beräknas motsvara omkring
600 000 dagsverken, eller sysselsättning för 2 400 årsarbetare.

Om statsbidrag till handelshamnar skulle utgå enligt samma grunder,
som tillämpats vid under senare år meddelade beslut, beräknas för investeringsplanens
genomförande ca 6 000 000 kronor erfordras av statsmedel.
Såsom framhållits i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47, SOU 1946:27, s. 214,
kan det av skilda skäl antagas, att behovet av statsmedel för att i en arbetslöshetssituation
utföra hamnarbeten blir större och uppskattningsvis
kan komma att uppgå till 10 000 000 kronor. Kungl. Maj :t har i 1950 års
statsverksproposition (bil. 8, s. 43) föreslagit, att till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1950/51 anvisas ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, varvid förutsatts att nu tillgängliga medel å anslaget
i stort sett helt skulle bliva disponerade genom bidragsbeslut före utgången
av innevarande budgetår. Med hänsyn härtill beräknas det för budgetåret
1950/51 å beredskapsstat erforderliga beloppet till 9 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln uppföra ett anslag av
9 000 000 kronor.

It. Investeringsplan för fiskehamnar.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för fiskehamnar
för budgetåret 1946/47, som uppgjordes i samråd med 1944 års fiskehamnsutredning,
omfattade arbeten med en sammanlagd beräknad kostnad av ca
9 000 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes
i anslutning härtill dels ett anslag till Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder om 2 300 000 kronor, dels ock ett anslag till
Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar om
5 700 000 kronor.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar
för budgetåret 1950/51, innefattande arbeten om sammanlagt 8 338 000
kronor, har sammanställts i bil. 12. Beträffande förslaget får arbetsmarknadsstyrelsen
anföra följande.

1944 års fislcehamnsutredning avgav den 1 november 1947 sitt betänkande
med förslag till byggande av fiskehamnar (SOU 1947: 63). Betänkandet
innehåller ett förslag till femårsplan för byggande av fiskehamnar, i vilken
de olika av utredningen förordade fiskehamnsbyggnaderna upptagits länsvis
ordnade efter angelägenhet.

I det nu föreliggande förslaget till investeringsplan för fiskehamnar för
budgetåret 1950/51 har i samråd med väg- och vattenbyggnad sst yreisen
medtagits de företag, som i ovannämnda av fiskehamnsutredningen framlagda
femårsplan för fiskehamnar betecknats som de mest angelägna och
som ännu icke kommit till utförande. Åtskilliga av dessa företag ingingo
jämväl i motsvarande investeringsplan för budgetåret 1946/47. I den föreslagna
investeringsplanen ingå 8 företag vid statens fiskehamnar och 51
företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 59 företag. På
initiativ av fiskehamnsutredningen ha samtliga företag varit föremål för
viss planläggning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
verkställa detaljplanering av de i investeringsreserven för budgetåret 1946/47
intagna fiskehamnarna samt medgivit, i de fall, då intressent bidragit till
kostnaderna för upprättande av arbetsplan, att kostnaderna för därutöver
erforderlig detaljplanering tills vidare må helt bestridas med statsmedel.

De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 175 000 dagsverken,
motsvarande ca 700 årsarbetare.

Det sammanlagda behovet av statsmedel för genomförande av hela investeringsplanen
för fiskehamnar beräknas till 7 566 800! kronor. I 1950 års
statsverksproposition, bil. 8, s. 45, har Kungl. Maj :t för budgetåret 1950/51
äskat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor till byggande av fiskehamnar.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att ca 1 000 000 kronor
kvarstår odisponerat å anslaget den 1 januari 1950. Dessa medel torde
till större delen komma att disponeras för beviljande av bidrag till företag
i den föreslagna investeringsplanen för budgetåret 1950/51. För investeringsplanens
genomförande skulle med hänsyn härtill uppskattningsvis ca
5 600 000 kronor erfordras av statsmedel utöver nämnda reservation och å
riksstaten äskade anslag. Dock bör härvid beaktas, att visst belopp av ifrågavarande
anslag å riksstaten kan komma att erfordras för smärre i planen
ej upptagna arbeten, såsom reparationer vid stormskador in. in. Med
hänsyn härtill uppskattas behovet av anslag å beredskapsstaten till 6 000 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande av fiskehamnar å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under sjätte
huvudtiteln uppföra ett anslag av 6 000 000 kronor.

12. Investeringsplan för malmletning och förberedande

gruvarbeten.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten
under tionde huvudtiteln anslag till Sveriges geologiska undersökning:
Undersöknings- och förberedande gruvarbeten med 740 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 22 oktober 1949 till
arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att de i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 intagna företagen avseende, undersöknings- och förberedande
gruvarbeten vid Lappmössan (Skäggträskberget) och Bjurfors mellersta
malm borde intagas i investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd
kostnad av 500 000 kronor samt att undersökningen vid sin beräkning
av medelsbehovet inräknat även kostnader för nödig komplettering
av behövlig materiel. Det syntes utredningen vidare böra förutsättas, att
de två nämnda investeringsobjekten skulle kunna med vederbörligt godkännande
ersättas med annat, därest skäl till sådant utbyte skulle framkomma.

Närmare redogörelser för bl. a. de av undersökningen nämnda arbetena
återfinnas i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 217—219).

För utförande av de sålunda ifrågasatta arbetena samt för inköp av för
arbetenas utförande erforderlig materiel synes böra å allmän beredskapsstat
uppföras ett kollektivanslag, vilket skulle få disponeras efter beslut av
Kungl. Maj :t.

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 126.

Under åberopande av det anförda och med beaktande av den benämning,
som numera givits motsvarande anslag å riksstaten, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och
förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51 å driftbudgeten under tionde
huvudtiteln uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

13. Investeringsplan för lotsverket.

I statens arbetsmarknadskommissions förslag till investeringsreserv för
lotsverket för budgetåret 1946/47 intogos företag för en sammanlagd kostnad
av 2 460 000 kronor. På grund av att under ett år reservföretag för sammanlagt
högst 1 600 000 kronor beräknades kunna utföras utöver ordinarie
arbeten, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag
till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 750 000 kronor å driftbudgeten
och med 850 000 kronor å kapitalbudgeten eller med sammanlagt
1 600 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har eller samråd med lotsstyrelsen upprättat
förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1950/51. Förslaget
har sammanställts i bil. 13 och innefattar företag för en sammanlagd
kostnad av 3 445 000 kronor.

I förslaget ha intagits tjugufyra företag, vilka intagits i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47, samt tretton andra företag. Beträffande angelägenheten
av förstnämnda företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa
till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 224
—251). Beträffande angelägenheten av de senare företagen, nämligen arbeten
å fyrar vid Sörgadden, örskär och Sandflyttan, förbättring av fyrbelysningen
i norra delen av Bottenviken, förbättring av hamnförhållandena
vid Arholma, Söderarm och Malören, förbättring av uppassningslokalerna
vid Landsort, Sandhamn och Kalix samt förbättring av bostadsförhållandena
vid Ölands norra udde. Tistlarna och Sävösund får arbetsmarknadsstyrelsen
hänvisa till bil. B1.

Från lotsstyrelsen har under hand inhämtats, att tidigare förekommande
svårigheter att organisatoriskt bemästra en större ansvällning av byggnadsoch
anläggningsverksamheten inom styrelsens verksamhetsområde icke
längre äro för handen i sådan omfattning, att icke hela den föreslagna reserven
av angelägna och lämpliga arbeten skulle kunna komma till utförande
under nästa budgetår. Ett realiserande av hela den föreslagna reserven har
uppskattats innefatta ca 15 000 dagsverken för grovarbetare, ca 55 000
dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet och ca
15 000 industridagsverken.

I årets statsverksproposition har äskats anslag till Säkerhetsanstalter för
sjöfarten med sammanlagt 1 385 000 kronor. Reservationer å nämnda anslag
vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknas, enligt vad lotsstyrelsen
under hand meddelat, uppgå till sammanlagt ca 220 000 kronor. Den ordinarie
delen av investeringsplanen för budgetåret 1949/50 skulle alltså omfatta
investeringar för sammanlagt ca 1 605 000 kronor och hela investeringsplanen
för budgetåret investeringar för sammanlagt ca 5 050 000 kronor.

Här utesluten.

Kungl. Maj-ts proposition nr 126.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen
å driftbudgeten under tionde huvudtiteln: Lotsverket:

Säkerhetsanstnltev för sjöfarten 1 513 000 kronor.

å kapitalbudgeten under statens allmänna
fa sti g hetsfond:

Såkerhetsanstalter för sjöfarten 1 932 000 kronor.

14. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag
för verk och myndigheter in. fl.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen och
vissa andra myndigheter upprättat förslag till investeringsreserv av statliga
husbyggnader för budgetåret 1950/51 för en sammanlagd kostnad av
31275 00Ö kronor. Förslaget har sammanställts i bil. 14.

Ett utförande av samtliga i den föreslagna investeringsreserven intagna
företag har uppskattats medföra ca 130 000 dagsverken för grovarbetare och
ca 270 000 dagsverken för yrkeskunniga byggnadsarbetare, motsvarande
ca 520 resp. ca 1 080 årsarbetare.

Byggnadsstyrelsen har dessutom föreslagit, att sammanlagt 2 155 000
kronor skulle för nästa budgetår beräknas för en reserv av reparationsoch
underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i slottsbyggnadernas,
fångvårdsstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets,
Lunds universitets och medicinalstyrelsens delfonder av statens allmänna
fastighetsfond. Närmare redogörelse härutinnan återfinnes i kapitlet
Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och
anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

Arbetsmarknadsstyrelsen får här nedan departementsvis lämna en redogörelse
samt framlägga förslag beträffande anslag till företag i allmän
investeringsreserv för budgetåret 1950/51 av statliga husbyggnadsföretag
för verk och myndigheter in. fl.

Justitiedepartementet.

A allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å kapitalbudgeten
anslag till åtta 1 n i s b y gg n a d s f ö r e t a g vid fångvårdsanstalter med sammanlagt
2 512 000 kronor. Till ett av dessa företag, verkstadslokal vid
ungdo m san st a 1 te n i Ystad, har sedermera uppförts anslag å riksstat.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med fångvårdsstyrelsen och
byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår med
en sammanlagd kostnad av 3 697 000 kronor intagit sju av de i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 intagna företagen. Beträffande angelägenheten
av ifrågavarande företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till
statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 255 och 256). Fångvårdsstyrelsen
har i skrivelse den 30 september 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen
anfört, att den tidigare planerade fångvårdsanstalten invid Jön -

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

köping möjligen skulle förläggas till annan än ursprungligen avsedd ort,
varför anslag till anstalten borde benämnas Fångvårdsanstalt invid Jönköping
eller motsvarande.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å k apitalbud
geten under statens allmänna f a stighetsfond
uppföra följande anslag, nämligen
Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller motsva -

rande .................................... 1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro ................ 1 500 000

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga . . 205 000

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal ten

ä Skenås ............................ 192 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Uppsala
...................................... 100 000

Gymnastikbyqqnad vid unqdomsanstalten i Nyköping
................ 100 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad 100 000

Socialdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten
anslag till bl. a. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten in. in. med 692 000 kronor. Vissa av de med anslaget
avsedda företagen ha sedermera kommit till utförande eller av annan anledning
avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen
i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår av statliga
husbyggnadsföretag'' inom socialdepartementets verksamhetsområde,
sammanställt i bil. 14, intagit återstående av de med anslaget avsedda företagen,
nämligen gymnastikhus och personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkesskola
samt gymnastikhus och personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem.
Kostnaden för dessa har av byggnadsstyrelsen numera beräknats till
sammanlagt 473 000 kronor. Beträffande angelägenheten av ifrågavarande
företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions
betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 (SOU 1946: 27, s. 260—263).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under femte
huvudtiteln uppföra ett anslag av 473 000 kronor.

Kommunikationsdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till husbyggnadsföretag
hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
med sammanlagt 3 709 000 kronor. Vissa av dessa företag ha
sedermera kommit till utförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv för nästa
budgetår intagit två av företagen i investeringsreserven för budgetåret 1946/

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

42 j

47, nämligen Uppförande av grovlaboratorium vid .statens väginstitut och
Nybyggnad för statens geotekniska institut, med av byggnadsstyrelsen numera
beräknade kostnader om 150 000 kronor resp. 2 700 000 kronor. Beträffande
angelägenheten av det förstnämnda företaget får arbetsmarknadsstyrelsen
hänvisa till propositionen 1944: 281, s. 248, beträffande angelägenheten
av det senare till statens arbetsmarknadskommissions betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27,
s. 277).

För fortsatt detaljutformning av byggnadsförslag avseende uppförande av
ett radiohus i Stockholm har riksdagen efter förslag i propositionen 1945:
228 anvisat 500 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att planeringen
av företaget numera aktualiserats och kunde beräknas fortskrida så
att företaget kunde påbörjas under budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen
har med anledning härav i förslaget till investeringsreserv för nästa
budgetår intagit arbeten å företaget för en kostnad av 1 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att Kungl. Maj :t genom beslut den 28
mars 1947 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med telegrafstyrelsen
och aktiebolaget Radiotjänst verkställa närmare utredning rörande* formen
för upplåtelse av tomt för ett radiohus i Göteborg liksom rörande byggnadens
detaljutformning samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav
föranlett slutgiltigt förslag. Sådan utredning påginge inom byggnadsstyrelsen
och hade numera fortskridit så långt, att företaget kunde påbörjas
under budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning
härav i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit företaget
med en av byggnadsstyrelsen beräknad kostnad av 1 500 000 kronor.

Slutligen har arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av byggnadsstyrelsen
i förslaget intagit arbeten avseende ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1
i Stockholm samt ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm
med kostnader av 500 000 kronor resp. 600 000 kronor eller de belopp, som
erfordras för företagens utförande utöver i 1950 års statsverksproposition,
bil. 26, s. 114—118, äskade anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under statens allmänna fas*
tig hetsfond uppföra följande anslag, nämligen

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väginstitut
.................................. 150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut .... 2 700 000

Uppförande av ett radiohus i Stockholm ...... 1 000 000

Uppförande av radiohus i Göteborg ............ 1 500 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm
.................................... 500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm
.........''........................... 600 000

Finansdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning med 1 000 000 kronor.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 30 september 1949 har generaltullstyrelsen
anfört, att vissa byggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av 1 850 000 kronor, inklusive oförutsedda utgifter och kostnader för mark -

Kungl. Maj.ts proposition nr 12G.

förvärv, borde intagas i investeringsreserven för nästa budgetår i den män
medel för desamma icke anvisades å riksstaten.

Såsom av 1950 års statsverksproposition, bil. 27, framgår, bär generallullstyrelsen
för budgetåret 1950/51 hemställt om anvisande av ett anslag å
1 000 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning
m. in. I propositionen har emellertid för ändamålet äskats ett
kollektivt anslag med allenast 500 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv för nästa budgetår
för byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning omfattar med
hänsyn till äskandet i statsverkspropositionen företag för en kostnad av
1 350 000 kronor, inklusive oförutsedda utgifter och kostnader för markförvärv.
Förslaget är sammanställt i bil. 14 under rubriken Finansdepartementet.
I bilagan har under nr 1—13 upptagits företag för en sammanlagd
kostnad av 1 000 000 kronor, till vilkas utförande i statsverkspropositionen
äskats 500 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv
med en kostnad av 500 000 kronor intagit de företag i denna
grupp, som icke kunna komma till utförande med anlitande av det i statsverkspropositionen
äskade anslaget. Beträffande angelägenheten av dessa
företag torde få hänvisas till propositionen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget vidare intagit de i bil. 14 under
nr 14—26 upptagna företagen etc. för en sammanlagd kostnad av 850 000
kronor. De under nr 14—20 upptagna företagen ingå bland de företag, vilka
avsetts att finansieras med det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/
47 uppförda anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning Beträffande

motiveringar för de under nr 21- -24 upptagna företagen får
arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. C1.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastig
hetsfond uppföra ett anslag av 1 350 000 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag dels å
kapitalbudgeten till bl. a. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum,
Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet samt Iståndsättande av
muren omkring botaniska trädgården i Uppsala, dels å driftbudgeten till
Uppförande av domkapitelshus i Växjö. Beträffande motiveringen för de två
förstnämnda företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions
betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 282 och 287). Motivering för Iståndsättande
av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala har anförts i
propositionen 1946: 211, s. 100—101, motivering för Uppförande av domkapitelshus
i Växjö i propositionen 1944: 281, s. 107—109. Arbetsmarknadsstyrelsen
har efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit dessa företag i förslaget
till investeringsreserv för nästa budgetår med en kostnad av sammanlagt
1 743 000 kronor.* 2 Vidare har i förslaget till investeringsreserv med en
sammanlagd kostnad av 2 375 000 kronor intagits återstående arbeten å två

* Här utesluten.

2 Kostnaden för domkapitelshus i Växjö täckes till 91 500 kronor av medel ur kyrkofonden
(prop. 1944: 281, s. 107—109).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

företag, till vilka beräknats delanslag i årets statsverksproposition, nämligen
Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala samt
Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. Beträffande angelägenheten av
dessa arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statsverkspropositionen,
bil. 28, s. 3 resp. s. 5.

I underdånig framställning har, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit,
hemställts om anvisande för budgetåret 1950/51 av 165 000 kronor till ombyggnad
av institutionen för bakterioloyi och patologi vid universitetet i Uppsala,
därvid anförts, att ombyggnaden vore erforderlig för att åstadkomma
mera ändamålsenliga lokaler för det bakteriologiska arbetet. Kurssalen i
tredje våningen skulle inredas till forskningslaboratorier samt ny kurssal
åstadkommas i bottenvåningen genom uppdelning av den där befintliga stora
salen. I årets statsverksproposition har emellertid icke äskats medel till ifrågavarande
arbeten. På grund härav har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd
med byggnadsstyrelsen intagit dessa arbeten med en kostnad av 165 000
kronor i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Riksdagen har efter förslag i 1948 års statsverksproposition, bil. 29, s. 3
It., anvisat 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad för bakteriologiska
institutionen vid universitetet i Lund. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter
samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa
budgetår intagit återstående arbeten för förslagets färdigställande med de
av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna, i 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i 1948 års förslag till generalplan för utbyggande
av Lunds universitet framhållit följande.

Universitetsbibliotekets i Lund utbyggnad har varit föremål för ingående
förberedande utredning genom särskild av universitetet tillkallad biblioteksexpert.
En naturlig lösning av bibliotekets utbyggnad anser byggnadsstyrelsen
vara, att ett nytt bokmagasin uppföres omedelbart norr om och i anslutning
till det nuvarande boktornet. Den befintliga huvudbyggnaden och
ett sådant nytt bokmagasin skulle därvid förbindas genom eu lägre, i två
våningar utformad byggnad, inrymmande läsesalar, forskarrum och erforderliga
nya expeditionsutrymmen. Genom en på detta sätt utformad tillbyggnad
erhålles en ur biblioteksteknisk synpunkt tillfredsställande lösning.

På grund av vad sålunda anförts har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd
med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår
intagit arbeten avseende om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket
i Lund med den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden, 2 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln:

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö .................... 250 000

å kapitalbudgeten under statens allmänna
fastig hetsfond:

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid

universitetet i Uppsala .................... 2 075 000

Ombyggnad av patologiska och bakteriologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala........ 165 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården
i Uppsala .......................... 44 000

Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet .... 300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i

Lund .................................... 2 500 000

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid

universitetet i Lund........................ 1 000 000

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum 364 000
Simhalls anlägg ning vid gymnastiska centralinstitutet
.................................... 990 000

Jordbruksdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å kapitalbudgeten
anslag till bl. a. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan med
2 069 000 kronor, till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut med 485 000 kronor samt till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
med 50 000 kronor. Vissa av dessa arbeten ha sedermera
kommit till utförande eller av annan anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen funnit,
att av de med anslaget till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan avsedda
arbetena följande böra intagas i investeringsreserven för nästa budgetår,
nämligen Institutionsbyggnad m. in. vid botanisk-genetiska trädgården,
Vaktmästarbostad vid husdjur sförsöksanstalten, Utbyggnad av liusdjursförsöksanstaltens
lokaler för fjäderfäförsök vid Bäcklösa, Ombyggnad
av ladugård vid Kungsängen samt Djurstallar m. in. vid Öjebyns försöksgård.
Dessa arbeten ha av byggnadsstyrelsen numera beräknats kosta sammanlagt
1 257 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen bär likaledes funnit,
att av de med anslaget å beredskapsstat till Byggnadsarbeten vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut avsedda arbetena följande böra
intagas i investeringsreserven för nästa budgetår, nämligen Bostad för lärare,
Lagerkällare samt Växthusanläggning. Arbetena ha av byggnadsstyrelsen
numera kostnadsberäknats till sammanlagt 245 000 kronor. Beträffande angelägenheten
av nu nämnda arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till
vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s.
290 it).

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruks försök har i sina
pelita för nästa budgetår hemställt om anvisande av medel till bl. a. Respirationsanläggning
vid institutionen för statens husdjursförsök, till Panncentral
vid Ultuna samt till Utvidgning av vattenverket vid Ultuna. Såsom av
statsverkspropositionen, bil. 29, p. 3, framgår, har departementschefen icke
funnit lämpligt att för närvarande äska anslag till dessa företag. Då emellertid
företagen synas vara av hög angelägenhetsgrad, bär arbetsmarknadsstyrelsen
efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma i förslaget
till investeringsreserv med en kostnad" av sammanlagt 1 110 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i den 28 oktober 1946 till Kungl. Maj :t avgiven
utredning med förslag angående organisationen av den statliga och statsunderstödda
frökontrollverksamheten bl. a. hemställt om ett anslag av
255 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1947/48 till vissa byggnadsarbeten
vid statens centrala frökontrollanstalt å Bergshamra. 1 1947 års statsverksproposition
(bil. 30, s. 11—12) har med anledning härav föreslagits anslag
å riksstaten med sammanlagt 110 000 kronor till vissa i lantbruksstyrelsens
förslag ingående ombyggnadsarbeten in. in. vid anstalten, nämligen för ändrade
lokaldispositioner och i samband därmed stående ombyggnadsarbeten

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

i huvudbyggnadens ikällarvåning 60 000 kronor, till garage och redskapsfood
20 000 kronor och för installerande av nya ventilationsanordningar i huvudbyggnaden
30 000 kronor. Anslag å riksstaten har däremot icke äskats för
i styrelsens förslag ingående påbyggnad av huvudanstaltens flygelbyggnad
med en våning in. in.

Med hänsyn till att nämnda utvidgning av flygelbyggnaden in. in. uppgivits
vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadsstyrelsen efter
samråd med byggnadsstyrelsen intagit företaget i förslaget till‘investeringsreserv
för nästa budgetår med den av byggnadsstyrelsen numera beräknade
kostnaden, 182 000 kronor.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i underdånig skrivelse den 25 augusti
1949 hemställt, att för nästa budgetår skulle anvisas medel bl. a. till nybyggnad
för institutionerna för fysiologi, farmakologi och födoämneshygien
samt till om- och tillbyggnad av kirnrgiska kliniken. Såsom av 1950 års statsverksproposition,
bil. 29, p. 5, framgår, har departementschefen icke funnit
lämpligt att för närvarande äska anslag till nybyggnad för avdelningen för
födoämneshygien och till om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken. Då
emellertid sistnämnda företag synas vara av hög angelägenhetsgrad har
arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma
i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av sammanlagt
1 300 000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i
sina petita för nästa budgetår hemställt, att medel skulle anvisas till bl. a.
tillbyggnad för biblioteket vid skogshögskolan samt garage vid skogsforskningsinstitutet.
Såsom av statsverkspropositionen, bil. 29, p. 6, framgår,
har departementschefen icke funnit lämpligt att för närvarande äska anslag
till dessa företag. Då företagen synas vara av hög angelägenhetsgrad har
arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma
i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av sammanlagt
560 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t anåtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapi
t a lb u d g e te n under statens allmänna fastighetsfond
uppföra följande anslag, nämligen

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ...... 2 367 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri och

trädgårdsinstitut ...................... 245 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan........ 1 300 000

Påbyggnad av flygelbyggnad vid statens centrala

frökontrollanstalt med en våning m. m....... 182 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan .......... 560 000

Handelsdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag å kapitalbudgeten
till bl. a. fem husbyggnadsföretag inom handelsdepartementets
verksamhetsområde.

Sedan ett av dessa företag kommit till utförande har arbetsmarknadsstyrelsen
efter samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår intagit de fyra återstående företagen, nämligen ökade
lokaler för Sveriges geologiska undersökning, Nybyggnad för elektrisklfysikaliska
avdelningen vid statens provningsanstalt, Nybyggnad för labora -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 126.

torium för byggnadstekniska avdelningen vid statens provnings anstalt och
Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakadem-iens försöksstation med en
sammanlagd kostnad av 6 085 000 kronor. Därvid bär nybyggnad för laboratorium
för byggnadstekniska -avdelningen vid statens provningsanstalt intagits
med den kostnad, som av byggnadsstyrelsen beräknats för byggnadens
utförande i överensstämmelse med en av styrelsen numera upprättad plan
för utbyggande av provningsanstalten. Beträffande angelägenheten av dessa
företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions
betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 (SOU 1946: 27, s. 298 tf.).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapital
budgeten under statens allmänna fa stighetsfond
-uppföra följande anslag, nämligen
Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersök -

ning ...................................... 1 000 000

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt ................ 960 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt...... 2 575 000

Nybyggnad vid ingen jörsvetenskapsakademiens

försöksstation ............................ 1 550 000

Inrikesdepartementet.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag å kapitalbu-dgeten
med 1 500 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus in. in. -samt å driftbudgeten med 255 000 kronor till Statens
alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Vissa av de med anslagen
avsedda arbetena ha sedermera kommit till utförande eller av annan
anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen och
medicinalstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit
sex i bil. 14 angivna byggnadsföretag vid statens sinnessjukhus med en
kostnad av tillhopa 588 000 kronor. Redogörelser för angelägenheten av dessa
arbeten återfinnas i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s.
263 ff.).

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 januari
1950 därjämte anfört, att statens sinnessjukvårdsberedning den 11 januari
1950 slut justerat ett betänkande med förslag till om- och nybyggnadsarbeten
vid statliga sinnessjukhus till ett belopp av ca 250 miljoner kronor,
avsett att fördelas på åren 1950—1965. Härav kunde lämpligen arbeten fölen
kostnad av 15 000 000 kronor upptagas såsom investeringsreserv för budgetåret
1950/51.

Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid, med hänsyn till att statsmakterna
ännu icke tagit ställning till denna fråga, vilken är av vittutseende karaktär
och torde fordra en omfattande planläggning innan arbetena kunna
igångsättas, icke ansett sig böra räkna med att dessa byggnadsarbeten kunna
utgöra en utnyttjningsbar reserv under budgetåret 1950/51 och föreslår därför
icke anslag till desamma.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare efter samråd med byggnadsstyrelsen

48 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

i förslaget med en sammanlagd kostnad av 290 000 kronor intagit företag
avseende personalbostadshus och centraltvättstuga för personal vid statens
alkoholistanstalt å Venngarn. Redogörelse för dessa arbeten återfinnes i
ovannämnda betänkande, s. 260.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra
följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Vissa byggnadsarbeten ...................... 290 000

å kapitalbudgeten under statens a 11-m ä.n na fastighetsfond
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnesjukhus
m. m....................................... 588 000.

15. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten
å byggnader och anläggningar invärderade i
statliga fastighetsfonder.

I statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 beräknades sammanlagt 2 155 000 kronor
för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade
i vissa delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt sammanlagt
1 600 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten å byggnader
och anläggningar invärderade i de dåvarande tre delfonderna av försvarets
fastighetsfond (SOU 1946: 27, s. 304—309).

I nämnda förslag avsedda arbeten (motsvarande ai’beten) böra, enligt vad
byggnadsstyrelsen resp. försvarsstaben underhand meddelat, intagas i investeringsreserven
för nästa budgetår. Enär ifrågavarande arbeten äro angelägna
och även lämpliga att tillgripas för motverkande av arbetslöshet, finner
arbetsmarknadsstyrelsen att de böra intagas i investeringsreserven för
nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .................. 700 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 90 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 500 000

Uppsala universitets delfond .................. 180 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Lotsstyrelsens delfond........................ 85 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.
Försvarets fastiglietsfond:

Arméns delfond.............................. 1 000 000

Marinens delfond ............................ 500 000

Flygvapnets delfond.......................... 100 000

16. Investeringsplan för statsunderstödd bostadsbyggnads verksamhet

in. in.

På grundval av förslag, som framlagts av egnahemsstyrelsen och statens
byggnadslånebyrå, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

för bostadsbyggnadsändamål följande anslag.

Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden . . 35 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 15 000 000

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.................................... 15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
................................................ 22 000 000

Egnahemslånef onden .................................. 2 000 000

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverlcsamhet .......... 50 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet .................. 8 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.......... 2 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder . . 5 000 000

De anslag, som uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
till statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet, avsågo arbeten för en total
anläggningskostnad av inemot 355 000 000 kronor. Vidare uppfördes å beredskapsstaten
å driftbudgeten under nionde huvudtiteln ett anslag till Bidrag
för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden av
400 000 kronor i enlighet med förslag av arbetsmarknadskommissionen (SOU
1946:27, s. 342 ff). Enär anläggningar för kollektiva tvätterier kunna betraktas
som ett komplement till bostadsbyggandet har arbetsmarknadsstyrelsen
i likhet med bostadsstyrelsen funnit lämpligt att i detta sammanhang
behandla jämväl kollektiva tvätterier.

Med skrivelse den 7 november 1949 har bostadsstyrelsen framlagt förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 avseende statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet
in. in. Den föreslagna investeringsreserven omfattar
utförande av ca 15 000 bostadslägenheter och innebär i avseende på
ombyggnad och förbättring av bostäder en fördubbling av den ordinarie
verksamheten under budgetåret. Vidare har bostadsstyrelsen föreslagit en
investeringsreserv av ny- och ombyggnad av kollektiva tvätterier, motsvarande
en byggnadskostnad av ca 4 000 000 kronor. I sistnämnda belopp är
kostnaden för maskinanläggningar icke inräknad. Hela den föreslagna investeringsreserven
för statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet in. in.
uppskattas motsvara en sammanlagd byggnadskostnad av ca 275 000 000
kronor.

Bostadsstyrelsen har anfört, att styrelsens beräkning av anslagen å riksstat
till låne- och bidragsverksamhet för bostadsbyggande under budgetåret
1950/51 hade grundats på antagandet, att investeringsramen för åren 1950
och 1951 blir lika stor som för år 1949. De sålunda beräknade anslagen och

Kunql. Maj:ts proposition nr 126.

de reservationer, som antagits föreligga vid utgången av budgetåret 1949/
50, hade beräknats motsvara efterfrågan på statsmedel från dels en nyproduktion
av bostäder i hela landet på i runt tal 45 000 lägenheter, svarande
mot eu byggnadskostnad på ca 1 000 000 000 kronor, dels eu ombyggnadsoch
förbättringsverksamhet med en uppskattad kostnad av 50 000 000 å
75 000 000 kronor, dels ock ny- och ombyggnad av kollektiva tvätterier med
en byggnadskostnad av ca 5 000 000 kronor. Av nämnda byggnads- och anläggningskostnader
för ordinarie arbeten under budgetåret 1950/51, uppgående
till minst 1 050 000 000 kronor, beräknades uppskattningsvis ca
750 000 000 kronor avse företag som efterfråga statliga lån och bidrag.

I årets statsverksproposition, se bil. 7, s. 103—105, har i avbidan på särskild
proposition äskats anslag av 6 000 000 kronor till Bidrag till inrättande
av pensionärshem och 2 000 000 kronor till Lån till anordnande av kollektiva
tvätterier. Till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
till lånefonden för bostadsbyggande och till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
ha inga ytterligare anslag äskats, då befintliga
reservationer å anslagen förutsatts tillräckliga att bestrida kostnaderna från
ifrågavarande anslag även under budgetåret 1950/51.

Bostadsstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse hänvisat till vad styrelsen
anfört vid framläggande av förslag till investeringsreserv för budgetåret
1949/50. Därvid anförde bostadsstyrelsen följande:

Den allmänna bostadspolitiken har varit föremål för ingående överväganden
och beslut vid 1946, 1947 och 1948 års riksdagar. Syftet med de därvid
beslutna åtgärderna är att skapa möjligheter för realiserande av den
bostadspolitiska målsättningen för de närmaste 10 å 15 åren. De organisatoriska,
planläggande och initiativtagande insatserna för bostadsförsörjningens
främjande förutsättas skola göras av kommunerna och de ekonomiska
insatserna i allt väsentligt av staten. I särskild lag har föreskrivits,
att kommun med mera än 10 000 invånare samt vissa andra kommuner
skola uppgöra bostadsförsörjningsplaner. För planeringen av den framtida
bostadsförsörjningen inom kommunerna måste det anses vara av särskild
vikt, att planer uppgöras för genomförandet av den omfattande sanering,
som i enlighet med den bostadspolitiska målsättningen måste komma till
stånd, då den rådande bostadsbristen avvecklats och hushållstillväxten, såsom
man har anledning räkna med, börjat nedgå. Dylika saneringsplaner
för de enskilda kommunerna torde böra utgöra maximiprogram och ha karaktären
av lokala beredskapsplaner för bostadsbyggandet samt inordnas
i en allmän ram för bostadsproduktionen. För saneringens genomförande
avsedda konkreta planer av det slag, som här avses, föreligga ännu icke.

Av de skäl, som sålunda framhållits, kunde bostadsstyrelsen för budgetåret
1950/51 icke framlägga förslag till investeringsreserv i den meningen,
att konkreta projekt eller beredskapsplaner redovisas. Styrelsen har
därför begränsat sig til! framläggande av förslag till anslag å beredskapsstat.

Bostadsstyrelsen har angående investeringsreserven vidare framhållit
följande:

Den för år 1949 och sannolikt även för år 1950 medgivna nyproduktionen
av bostäder i kvotkommunerna svarar endast mot det beräknade löpande
nettotillskottet av hushåll. Nagon avveckling av den under krigsåren uppkomna
bostadsbristen blir således icke möjlig och icke heller någon mera
omfattande saneringsverksamhet i syfte att förbättra det undermåliga bostadsbeståndet
i dessa kommuner. I icke-kvotkommuner föreligger ett stort
och trängande behov av förbättring av bostadsförhållandena icke enbart ge -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

nom nyproduktion utan även genom grundlig ombyggnad och mindre genomgripande
förbättring. Investeringsbegränsningen har emellertid under
senare år bär omöjliggjort en förbättring av bostadsförhållandena i önskvärd
omfattning. Det föreligger alltså i fråga om bostäder ett uppdämt behov
av nyproduktion och förbättringsarbeten, som bör kunna tillgodoses
vid en eventuell ökning av den totala investeringsvolymen.

Beträffande kollektiva tvätterier har bostadsstyrelsen meddelat, att den
föreslagna investeringsreserven beräknas motsvara sådana anläggningar,
som äro eller inom kort väntas bli färdigprojekterade. Bostadsstyrelsen bär
i skrivelsen till arbetsmarknadsstyrelsen framlagt de förslag till anslag å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, som angivas i det följande.
I dessa förslag har den omläggning av de statliga låne- och bidragsformerna,
som ägt rum sedan budgetåret 1946/47, beaktats.

Den i det föregående angivna investeringsreserven för statsunderstödd
bostadsbyggnads verksamhet beräknas innebära arbetstillfällen på byggnadsplatsen
om ca 4 000 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, vilket
motsvarar en sysselsättning för 16 000 årsarbetare.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
med instämmande i bostadsstyrelsens förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra .följande anslag,
nämligen

Å driftbudgeten under femte huvudtiteln,

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ............................ 13 000 000

till Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 15 000 000
Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder,

till Lånefonden för bostadsbyggande........ 25 000 000

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd,

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverk samhet

.................................. 10 000 000

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier
. ..................................... 3 000 000

17, Investeringsplan för vissa förbättringsåtgärder på
jordbrukets område.

Investeringsplanen för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område
innefattar dels sådana arbeten, till vilka bidrag utgår av anslag till jordbrukets
rationalisering, såsom täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar,
avloppsförbättringar m. m. samt förbättring av ekonomibyggnader,
dels torrläggningsföretag, till vilka bidrag utgår från Statens avdikningsanslag.

Med ledning av lantbruksstyrelsens, arbetsmarknadskommissionens och
egnahemsstyrelsens förslag till investeringsreserver uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 anslag till här ifrågavarande arbeten,
nämligen å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder
på jordbrukets område med 60 000 000 kronor och till
Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar med 900 000 kronor samt å
kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder till Gödselvårdslånefonden

10 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

med 10 000 000 kronor och Täckdikningslåncfonden med 1 500 000 kronor.
Därjämte medgav riksdagen, att lån under de för allmän beredskapsstat
gällande förutsättningarna under budgetåret 1946/47 finge beviljas från
Täckdikningslånefonden med högst 4 000 000 kronor utöver av riksdagen
medgivet högsta utlåningsbelopp per kalenderår.

Med skrivelse den 15 november 1949 har lantbruksstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen
överlämnat förslag till investeringsreserv för budgetåret
1950/51 för ifrågavarande slag av arbeten.

Beträffande företag, till vilka bidrag kan utgå från anslag till Bidrag till
jordbrukets rationalisering, har lantbruksstyrelsen därvid föreslagit, att i
investeringsreserven intagas följande slag av arbeten, nämligen:

a) nyodling, stenröjning, jordkörning, täckdikning, avloppsförbättring
och betesförbättring, samt

b) uppförande eller förbättring av för jordbruksdriften erforderliga ekonomibyggnader
och andra fasta anläggningar, däri inbegripet gödselvårdsoch
siloanläggningar, ävensom utrymmen för förvaring av potatis och rotfrukter
m. in.

Enligt en av lantbruksstyrelsen den 16 september 1948 avgiven redogörelse
angående inom lantbruksstyrelsens verksamhetsområde bedriven planeringsverksamhet
förelåg den 30 juni 1948 en planlagd reserv av företag
avseende förbättringsåtgärder som ovan angivits under a) motsvarande en
anläggningskostnad av i runt tal 50 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har
gjort förfrågningar hos vissa lantbruksnämnder rörande efter sistnämnda
datum inträdda förändringar. Härav syntes framgå, att under budgetåren
1948/49 och 1949/50 av denna reserv viss del tagits i anspråk. Detta syntes
dock hos olika nämnder ha skett i högst olika omfattning. Vidare ansåg
lantbruksstyrelsen, att vissa planerade företag torde ha utförts, utan att
detta kommit till nämndernas kännedom. Lantbruksstyrelsen har med ledning
härav uppskattat den till budgetåret 1950/51 kvarstående reserven av
förbättringsåtgärder till 45 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har vidare
anfört, att planeringsverksamheten hos lantbruksnämnderna ännu icke uppnått
avsedd omfattning, på grund av att organisationen vore tämligen ny.
De medel, som ställts till förfogande för ifrågavarande förbättringsarbeten,
hade därför varit tillräckliga för att understödja utförandet av samtliga nyplanerade
företag. Detta väntades även bliva förhållandet under budgetåret
1950/51, och någon ökning av investeringsreserven skulle därför på denna
väg icke kunna påräknas.

Beträffande ovan under b) angivna åtgärder anförde lantbruksstyrelsen,
att omfattningen av tidigare planlagda företag av nu ifrågavarande slag vore
svårbestämbar, dels på grund av att byggnader redan uppförts på jordbruk,
för vilka beredskapsplaner funnits, dels på grund av att planerna i viss utsträckning
blivit föråldrade. Sannolikt vore den aktuella reserven av planerade
arbeten ganska liten. Emellertid kunde företag av här avsedd art på relativt
kort tid planeras, därest så skulle bliva erforderligt.

Den ordinarie investeringen under budgetåret 1950/51 har lantbruksstyrelsen
beräknat till 25 000 000 kronor för under a) angivna arbeten samt
till ca 125 000 000 kronor, varav för bidragsberättigade jordbruk ca 50 000 000
kronor, för under b) angivna arbeten. I anslutning härtill och med anledning
av vad som i övrigt nförts har lantbruksstyrelsen föreslagit, att i investeringsreserven
för budgetåret 1950/51 intagas arbeten av här ifrågavarande
slag till en kostnad av sammanlagt 75 000 000 kronor, varav 25 000 000
kronor för arbeten av under a) angivet slag och 50 000 000 kronor för arbeten,
som omförmälts under b).

Kungl. Mctj:ts proposition nr 126.

Lantbruksstyrelsen har vidare beräknat erforderligt statsbidrag för genomförande
av denna reserv under förutsättning att de statsbidragsgrunder,
som gälla för den ordinarie verksamheten, tillämpas vid ianspråktagande
av investeringsreserven. Det sålunda erforderliga statsbidraget har styrelsen
beräknat till 8 000 000 kronor för arbeten under a) och 7 500 000 kronor för
arbeten under b).

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att för här ifrågavarande ändamål uppföres
ett anslag av 15 500 000 kronor till bidrag till jordbrukets rationalisering
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Med hänsyn till vad
som anförts beträffande motsvarande anslag å riksstaten (1950 års statsverksproposition,
bil. 11, s. 196) förutsätter arbetsmarknadsstyrelsen även
att anslaget å beredskapsstaten skall kunna användas för utbetalande av
bidrag till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna, därest dylika
arbetsobjekt skulle visa sig lämpliga att utföra i arbetslöshetsmotverkande
syfte.

Beträffande torrläggningsföretag har lantbruksstyrelsen anfört, att bos
styrelsen för närvarande funnes inneliggande ett stort antal ännu icke behandlade
ansökningar om bidrag och lån till planlagda torrläggningsföretag.
Av dessa företag, för vilka anläggningskostnaden beräknades till"! runt
tal 30 000 000 kronor, vore emellertid vissa redan utförda, under utförande
eller komme att påbörjas före ingången av budgetåret 1950/51 och kunde
på denna grund icke påräknas såsom sysselsättningsobjekt under sistnämnda
budgetår. Därest på dessa grunder en tredjedel av i lantbruksstyrelsen
inneliggande förslag frånräknades, kvarstode företag för en kostnad av
20 000 000 kronor att hänföras till investeringsplanen för budgetåret 1950/51.

Genoin lantbruksstyrelsens förmedling har arbetsmarknadsstyrelsens register
över investeringsobjekt tillhörande kategorien torrläggningsföretag
under hösten 1949 kompletterats av lantbruksingenjörerna. Efter verkställd
komplettering omfattar registret planlagda torrläggningsföretag för en sammanlagd
kostnad av ca 22 400 000 kronor. Förutom ovannämnda företag
linnes en betydande tillgång på smärre, till arbetsmarknadsstyrelsen icke
anmälda företag. Den sammanlagda kostnaden för företag av denna kategori,
vilka i övrigt uppfylla de uppställda villkoren för att medtagas i investeringsplanen,
har uppskattats till ca 7 000 000 kronor. Hela tillgången på
torrläggningsföretag, som synas lämpliga att medtaga i investeringsplanen,
kan därför med ledning av registret beräknas till i runt tal 30 000 000 kronor.
Bland dessa företag torde endast ett fåtal kunna påräkna statsbidrag
under budgetåret 1950/51 eller tidigare inom ramen för tillgängliga eller i
statsverkspropositionen äskade anslag.

Den normala investeringen hade under senare år, enligt vad lantbruksstyrelsen
anfört, uppgått till i runt tal 10 000 000 kronor. Omfattningen härav
vore dock helt beroende på storleken av de anslag, som riksdagen
varje år anvisar för statsunderstöd till torrläggningsföretagens utförande.
Lantbruksstyrelsen hade för budgetåret 1950/51 hemställt om ökning av
ifrågavarande anslag till 5 500 000 kronor. Kungl. Maj :t har dock i 1950 års
statsverksproposition, bil. 11, s. 208, äskat ett anslag av endast 4 000 000
kronor till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Den ordinarie
verksamheten synes med hänsyn härtill bliva av ungefär samma omfattning
under budgetåret 1950/51 som under de senast förflutna b: dgetåren.

Lantbruksstyrelsen har slutligen föreslagit, att i investeringsreserven för
budgetåret 1950/51 ingående torrläggningsföretag beräknas motsvara en
kostnadsvolym av 15 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsens förslag innebär
sålunda, att ca 50 procent av den tillgängliga mängden företag skulle kunna
komma till utförande i arbetslöshetsmotverkande syfte under ett budgetår.

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Med hänsyn till de svårigheter, som alltid föreligga att igångsätta enskilda
företag för sysselsättning av friställd arbetskraft, synes investeringsfesebven
böra givas den volym, som föreslagits av läntbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att —■ under förutsättning att statsbidrag
till företagen i investeringsreserven skall Utgå efter samma grunder,
som gälla för den ordinarie verksamheten — behovet av statsmedel för reservens
genomförande uppgår till 6 000 000 kronor.

På grund av den stegring av arbetslöner och priser, som inträtt under de
senare åren, ha åtskilliga intressenter förklarat sig ämna avvakta ett gynnsammare
prisläge, innan arbetena igångsättas. I vissa fall kan ökat bidrag
av sådana skäl erhållas från anslag på riksstaten. I andra fall, t. ex. där
kostnadsökningen understiger 10 procent eller där båtnadsförhållandet blivit
alltför ofördelaktigt, kan bidrag från anslag å riksstaten dock icke utgå
till sådant ändamål. Om företagen utföras såsom arbetslöshetsarbeten, kunna
dessutom vissa merkostnader uppstå genom att arbetena bedrivas exempelvis
under olämplig årstid eller med ovan arbetskraft. Vid tilldelning av
statsbidrag torde liksom vid övriga statsbidragsberättigade arbeten viss hänsyn
böra tagas till dessa omständigheter. Detta spörsmål har arbetsmarknadsstyrelsen
berört i det föregående vid behandlingen av investeringsresefvens
finansiering.

Företagen i den föreslagna investeringsreserven av förbättringsåtgärder
på jordbrukets område uppskattas totalt innebära sysselsättning för cä
2 500 000 dagsverken eller 10 000 årsarbetare.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under nionde huvudtiteln
uppföra följande anslag, nämligen

Bidrag till jordbrukets rationalisering ........ 15 500 000

Grundförbått ringar: Statens av dikning sanslag . . 6 000 00Ö

18, Investeringsplan för vissa skogsvårdande åtgärder,

Domänstyrelsens verksamhetsområde.

Med skrivelse den 17 november 1949 till statsrådet och chefen för kungl,
jordbruksdepartementet har domänstyrelsen lämnat redogörelse för omfattningen
av planlagda arbeten inom styrelsens verksamhetsområde. Vid tidpunkten
för redogörelsens avlämnande hade hithörande arbeten planlagts i
den omfattning, som framgår av följande sammanställning.

Domänstyrelsen bär vidare uppgivit att kostnaderna för arbeten, som anses
skola gäldas av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. m.,
under år 1950 beräknades skola uppgå till 13 000 000 kronor, vilket även
motsvarade de årliga kostnaderna i medeltal för de närmaste 10 åren. De
arbeten till vilka kostnaderna gäldas av förnyelsefonden för återväxtkostnader
m. m., utgöras i huvudsak av skogsdikning och bäckrensning, kulturåtgärder,
hyggesrensning och röjning, skogsbilvägar och cykelstigar. Utgifterna
för dikesrensningar och husbyggnader, vilka utgifter tillhöra de
normala driftkostnaderna, beräknade domänstyrelsen till omkring 15 000 000
kronor för år 1950. Domänstyrelsen avsåge sålunda att under 1950 utföra
arbeten av den art, som angivits i förenämnda uppställning över planlagda

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Arbetets art	Kostnad för planlagda arbeten kronor	Kostnad för arbeten under planläggning kronor
Skogsdikning och bäckrensning.....	7 888 620	_
Dikesrensning.....................	10 374 440	—
Kulturåtgärder....................	21 821 860	12 658540
Hvggesrensning och röjning........	6 388 180	3 499 200
Skogsbilvägar.....................	15056 418	5 757 500
Gykelstigar.......................	1 738100	112 900
Husbyggnader ....................	8 691 950	28 219 200
Summa	71959 568	50 247 340
	122206908

och under planläggning varande investeringsobjekt, till en kostnad av tillhopa
ca (13 000 000 + 15 000 000=) 28 000 000 kronor. Domänstyrelsen
bär föreslagit, att investeringsreserven för budgetåret 1950/51 gives samma
storlek som det ordinarie arbetsprogrammet för år 1950.

Den sysselsättning, som kan beredas genom ianspråktagande av investeringsreserven,
är i hög grad beroende på vilka slag av arbeten, som väljas,
samt i vilken utsträckning arbetena utföras maskinellt eller manuellt. Som
ett medelvärde torde investeringsreserven kunna uppskattas motsvara ca
1 000 000 dagsverken eller sysselsättning för ca 4 000 årsarbetare.

Domänstyrelsen har under band meddelat, att — med hänsyn till medelsbehovet
för domänverkets verksamhet i övrigt -—• medel ur statens domäners
fond icke kunna tagas i anspråk för genomförande av arbeten i investeringsreserven
under budgetåret 1950/51, varför hela det för reservens genomförande
erforderliga anslagsbeloppet skulle behöva uppföras å beredskapsstat.

Under åberopande av vad ovan anförts får arbetsmarknadsstyrelsen i samråd
med domänstyrelsen hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Avsättning till statens domäners fond å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
av 28 000 000 kronor.

Skogsstyrelsens verksamhetsområde.

1 skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 februari 1946 (se prop. 1946: 211, s.
67—68) meddelade skogsstyrelsen, att anläggningskostnaderna för planlagda
arbeten inom det enskilda skogsbruket då uppgingo till i runt tal
55 000 000 kronor. En arbetsvolym, omfattande ca en fjärdedel härav, ansåg
styrelsen böra ligga till grund för beräkning av anslagsbehovet å beredskapsstat
till statsbidrag för arbetenas genomförande. Å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten under nionde
huvudtiteln ett anslag till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. av
10 000 000 kronor.

De arbeten, som innefattas i denna del av investeringsreserven, motsvaras
i huvudsak av det ordinarie arbetsprogram, som kommer till utförande med
anlitande av anslagen å riks stat med beteckningen Skogsvård m. m. och
underbeteckningarna Statens skogsförbättringsanslag, Väg- och flottledshyggnader
å skogar i enskild ägo samt Åtgärder för ökad skogsproduktion i

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Norrland m. m. Med hänsyn bl. a. till att det ej vore osannolikt att man under
budgetåret 1950/51 finge möta en vikande sysselsättning inom skogsbruket
har i 1950 års statsverksproposition (bil. 11, s. 300 ff.) skett en uppräkning
i förhållande till föregående budgetår, ehuru skogsstyrelsens anslagsäskanden
icke bifallits i sin helhet.

De i propositionen äskade anslagsbeioppen uppgå till 4 400 000 kronor
mot för 1949/50 beviljade 3 200 000 kronor.

Med skrivelse den 14 november 1949 till statsrådet och chefen för kungl.
jordbruksdepartementet har skogsstyrelsen meddelat uppgifter om planeringsverksamheten.
Uppgifterna om planeringsläget den 1 oktober 1949
framgå av följande sammanställning.

	Kostnad	för planlagda aibeten	Kostnad för arbeten under plani
Arbetets art	Normal verksamhet kronor	Beredskaps- föietag kronor	Summa kronor	Normal verksamhet kronor	Beredskaps- företag kronor	Summa kronor
SkogsutdUcning......	4 348 601	1 504 647	5 853 248	228 769	98 050	326 819
Skogsodling ........ Röjning i stavaskog	55153 755	2 488 370	4 641125	136 781	—	136 781
o. tätväx. ungskog	337 093	641 834	978 917	1075	—	1 075
Skogsbilvägar.......	16 313 811	23 431 703	39 734 571	5 162 835	4 772 910	9 935 745
Cykelstigar.........	3 993 875	467 150	4 461 025	278 125	72 800	350 y2ö
Betesanläggningar ...	—	—	—	—	—	—
Summa	27 145 135	28 523 754	55668889	5 807 585	4 943 760	40 751845

Anläggningskostnaderna för i huvudsak färdigplanerade skogsvägar och
skogsvårdsarbeten inom det enskilda skogsbruket för såväl normal verksamhet
som s. k. beredskapsföretag utgjorde tillhopa ca 66 400 000 kronor
den 1 oktober 1949. Skogsstyrelsen har därvid utgått ifrån ett dagsverkspris
av ca 13 kronor för de planerade arbetena, vilka beräknats motsvara
ca 4 900 000 dagsverken.

I förslaget till investeringsreserv har jämväl, liksom i tidigare investeringsplaner,
intagits byggande av cykelstigar, till vilka förutsatts kunna beviljas
statsbidrag enligt grunder, som antagits av 1944 års riksdag. I de i
investeringsreserven intagna förbättringsarbetena ingå jämväl dylika arbeten
på ecklesiastika skogar.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser en investeringsreserv motsvarande det å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppförda anslaget till Bidrag
till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. av 10 000 000 kronor vara lämplig.
Med hänsyn till att förhöjt statsbidrag kan beviljas till vissa här ifrågavarande
arbeten, därest de utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet
eller eljest då synnerliga skäl därtill äro, synes som medelvärde böra
räknas med 60 % statsbidrag. Den mot det nämnda anslaget, 10 000 000 kronor,
svarande kostnaden för arbetenas utförande skulle därvid uppgå till
17 000 000 kronor.

Den föreslagna investeringsreserven torde kunna uppskattas vid nuvarande
prisläge motsvara ca 750 000 dagsverken eller sysselsättning för ca
3 000 årsarbetare. Liksom för motsvarande arbeten inom domänverkets
verksamhetsområde är dock antalet dagsverken i dessa arbeten i hög grad
beroende av i vilken utsträckning byggnadsmasldner komma till användning.

För att möjliggöra en viss rörelsefrihet vid utväljandet av arbetsobjekt
vid ett ianspråktagande av denna del av investeringsreserven föreslås att,

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

liksom å allmän budgetstat för budgetåret 1946/47, ett gemensamt anslag
uppföres för ändamålet, vilket jämväl torde få tagas i anspråk till anordnande
av vissa kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
av 10 000 000 kronor.

19. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51
ba de principer för planens omfattning och sammansättning följts, som angivits
i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47, SOU 1946:27, s. 310 316. I detta sam manhang

ha dock icke torrläggningsföretag behandlats, utan för dessa arbeten
har redogjorts i det föregående i samband med övriga förbättringsåtgärder
på jordbrukets område. Kollektiva tvätterier ha nu icke heller
behandlats under denna rubrik, utan för dessa företag har redogjorts i
samband med statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet. Enskilda vägföretag,
statsbidragsberättigade gator i städer och samhällen, som äro väghållare,
samt sådana i vissa fall kommunala arbeten som civila flygfält,
handelshamnar och farleder samt fiskehamnar ha i likhet med i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 behandlats i samband med motsvarande
statliga arbeten och inrymmas således icke i redogörelsen för kommunala
och enskilda arbeten.

Sammanställningen bil. 17 utvisar de beräknade kostnaderna för de i
investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten ingående företagen.
Därvid har för de olika kategorierna av arbetsobjekt dels angivits totalkostnaderna
för de företag, som kunnat upptagas i planen och som uppgivits
vara så förberedda, att de vid behov skulle kunna igångsättas under
instundande budgetår, dels fördelningen av kostnaden vid av arbetsmarknadsstyrelsen
beräknat största ianspråktagande av planen under budgetåret
1950/51. Sistnämnda kostnader, de reducerade årskostnaderna, finnas
nederst i tabellen, bil. 17. För de grunder, efter vilka reduktionen av
kostnaden till de nederst i denna tabell angivna värdena företagits, har
redogjorts i SOU 1946: 27, s. 311 och 313. Till de faktorer, som vid uppgörande
av investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medfört, att ifrågavarande
reduktion av den genomförbara investeringsvolymen ansetts nödvändig,
tillkommer numera, att vissa byggnadsprojekt i avvaktan på genomförandet
av den nya kommunindelningen svårligen kunna realiseras.

Till planering av allmänna arbeten i beredskapssyfte har t. o. in. den 31
december 1949 till kommuner och vissa enskilda intressenter beviljats statsbidrag
till detaljprojektering med ett belopp av 2 525 641 kronor. Beträffande
principerna för beviljandet av sådana bidrag hänvisas till SOU 1946:
27, s. 313, och SOU 1946: 28, bil. 3.

Den alltjämt rådande bristen på arbetskraft synes på flera håll bland
kommunerna ha medfört, att man numera lägger mindre vikt än tidigare
vid behovet av förberedande åtgärder för mötande av eventuell arbetslöshet.
Då numera på åtskilliga håll finnas färdigplanerade arbetsobjekt, som
till följd av inskränkningarna i byggnadsverksamheten icke kunnat igång -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

sättas, har man i vissa fall ansett ytterligare planeringsåtgärder opåkallade.
Enär de företag, som av sådana anledningar icke kunnat realiseras, ofta
äro i betydande grad materialkrävande samt kräva att den sysselsatta arbetskraften
är yrkesvan, äro de emellertid icke alltid tillgängliga som utnyttjningsbar
reserv vid arbetslöshet. Arbetsmarknadsstyrelsen bär därför
år 1949 för kommunerna framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas
för att förbättra och komplettera sysselsättningsreserven, i synnerhet i
fråga om arbetsobjekt av grovarbetskaraktär. Styrelsen har ansett, att planläggningen
alltjämt främst borde inriktas på de ofta mycket tidskrävande
första förberedelsestadierna; dock bör för föga materialkrävande arbeten
av tillräcklig angelägenhetsgrad, be''ägna i trakter, där risk för arbetslöshet
synes föreligga, planläggningen drivas så långt, att vissa anläggningsarbeten
kunna igångsättas utan större tidsutdräkt.

Det i det följande framlagda förslaget till investeringsplan för kommunala
och enskilda arbeten för budgetåret 1950/51 innefattar företag för ca
712 600 000 kronor, varav ca 312 600 000 kronor uppskattas utgöra ordinarie
arbeten och ca 400 000 000 kronor investeringsreserv. I dein angivna
kostnadssumman för investeringsplanen ingår den "beräknade ordinarie investeringsverksamheten
för Stockholms stad med ca 130 000 000 kronor.
Sistnämnda belopp har icke kunnat specificeras på olika slags investeringsverksamhet
och har därför icke medtagits i tabellen över investeringsplanen
för vissa kommunala och enskilda arbeten, bil. 17. Till jämförelse må
nämnas, att förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 innefattade
arbeten för ca 465 000 000 kronor, varav ca 195 000 000 kronor beräknades
utgöra ordinarie arbeten och ca 270 000 000 kronor investeringsreserv.
I sistnämnda investeringsplan ingingo torrläggningsföretag för ca
26 000 000 kronor, vilket slag av arbeten numera redovisas i investeringsplanen
för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område m. m. Efter
avdrag av den beräknade kostnaden för torrläggningsföretagen i 1946/47
års investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten skulle denna ha
inrymt företag för 439 000 000 kronor. Vid en jämförelse mellan omfattningen
av planerna för budgetåren 1946/47 och 1950/51 bör emellertid beaktas
att kostnadsskillnaden paverkas av de betydande kostnadsstegringar
som ägt rum sedan början av år 1946, då arbetsmarknadskommissionens
betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 framlades.

Enskilda, statsunderstödda arbetsobjekt, som upptagits i planen, beräknas
kunna bliva utförda för en sammanlagd kostnad av ca 55 000 000 kronor.
I bil. 17 lämnas en översikt över huru de för kommunal och enskild
investering tillgängliga arbetena fördela sig på länen samt på städer och
landskommuner. Av skäl, som omnämnts i arbetsmarknadskommissionens
betänkande SOU 1946: 27, s. 316, omfattar planen för landskommunerna i
likhet ined föregående investeringsplaner företag för en väsentligt större
kostnad i förhållande till den beräknade normala investeringen än vad som
är fallet för städerna.

Investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten, ordinarie arbeten
i Stockholms stad undantagna, innebär uppskattningsvis för grovarbetare
ca 6 600 000, för yrkeskunniga arbetare i anläggnings- och husbyggnadsarbeten
ca 3 200 000 och för industriarbetare ca 200 000 dagsverken
eller tillhopa ca 10 000 000 dagsverken. Härav beräknas komma på investeringsreserven
resp. 4 500 000, 2 200 000 och 100 000 dagsverken eller tillhopa
6 800 000 dagsverken. Den häremot svarande sysselsättningen beräknas
till totalt ca 27 200 årsarbetare, varav ca 18 000 grovarbetare, ca 8 800

Kungi. Maj:ts proposition nr 126. 59

yrkeskunniga arbetare i anläggnings- och husbyggnadsarbeten och ca 400
industriarbetare.

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad.

Från Stockholms stad överlämnades år 1945 och 1946 på arbetsmarknadskommissionens
hemställan vissa uppgifter, vilka lades till grund för
investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret
1948/47, i den mån dessa berörde Stockholms stad (se arbetsmarknadskommissionens
betänkande med förslag till inve ster in gsre ser v, SOU
1946: 27, s. 318—321). Nyssnämnda investeringsplan har tid efter annan
genomgåtts och förnyats, senast hösten 1947. Sedan arbetsmarknadsstyrelsen
anhållit om nya uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv,
har staden med skrivelse den 11 november 1949 till styrelsen överlämnat
ett förslag till investeringsreserv för Stockholms stad för budgetåret
1950/51. Förslaget har uppgjorts av en investeringskommitté, som utfört
en undersökning av investeringsplanerna för de olika förvaltningarna inom
staden.

Till grund för det av staden framlagda förslaget ha lagts från förvaltningarna
tidigare för stadskollegiets räkning infordrade uppgifter om investeringsbehovet
under tidsperioden 1949—52. Dessa företag borde därför
i an gelägenhets grad överensstämma med företagen i investeringsreserven, då
för densamma förutsatts, att företagen normalt skola komma till utförande
under de närmaste 2 å 3 åren.

Vissa av staden föreslagna arbeten kunna emellertid icke angivas såsom
bestämda företag, vilka äro begränsade i tiden, utan äro sådana arbeten,
som årligen måste utföras i viss omfattning, t. ex. exploateringsarbeten, omläggning
av äldre avloppsledningar o. d. De ha av staden sammanräknats
och redovisats särskilt. Tidigare lämnade uppgifter ha kompletterats i de
avseenden, som befunnits nödvändigt för att de skulle tjäna till ledning
vid uppgörande av förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51.

I den av staden föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1950/51
ingå arbeten, som beräknas normalt komma att utföras under budgetåret
1951/52 eller senare. Nu pågående arbeten eller arbeten, som påbörjas under
år 1950, draga i vissa fall ut på tiden, så att arbetena komma att bodrivas
även under budgetåret 1951/52. Staden har meddelat, att dessa delar
av arbetena, om tekniska hinder icke föreligga, i allmänhet kunna forceras
så att arbetet som helhet skulle bli färdigt tidigare än som nu planerats.
De på budgetåret 1951/52 fallande delarna av arbetena, som på detta sätt
kunna forceras, utgöra då en investeringsreserv för budgetåret 1950/51.
Staden bär vidare lämnat uppgifter om den förberedelsetid, som beräknas
åtgå för att färdigställa arbetsplanerna i den omfattning, som erfordras för
en dylik forcering.

Staden meddelade i förutnämnda skrivelse den 11 november 1949, att
inga fastare planer för närvarande funnes för stadens investeringar i vad
avser arbetsföretag, som beräknas komma att påbörjas efter kalenderåret
1950- I dagens läge ansåg staden dessa utgöra en investeringsreserv, i den
mån de lämpligen kunna planläggas för eventuell igångsättning under budgetåret
1950/51. Staden bär även sammanställt och till arbetsmarknadsstyrelsen
överlämnat uppgifter om dessa företag, varvid dock framhållits,
att uppgifterna i vissa fall komma att ändras efter band som tiden framskrider
och arbetet mognar till uförande.

Efter granskning av de av staden inlämnade uppgifterna uppskattar arbetsmarknadsstyrelsen,
att bland de av Stockholms stad till investerings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

reserven för budgetåret 1950/51 föreslagna företagen, som framgår av
bil. 17, finnas angelägna och tillräckligt förberedda arbeten för ca 250 000 000
kronor. Av ovannämnda summa avser ett belopp av ca 160 000 000 kronor
huvudsakligen husbyggnadsarbeten, såsom skolor, sjukhus och förvaltningsbyggnader
av olika slag samt ca 90 000 000 kronor anläggningsarbeten,
främst forcering av gatu- och ledningsarbeten för nya bostadsområden, samt
av tunnelbanearbetena. Arbeten för SO 000 000 kronor härav utgöras av vattenledningsanläggningar,
gas- och elverkens ledningsarbeten samt spårvägsöverbyggnader.
Arbetsobjekten inom sistnämnda grupp äro således i hög
grad materialkrävande och torde med hänsyn härtill icke utgöra någon
nämnvärd utnyttjningsbar investeringsreserv under det avsedda budgetåret.

Av i det föregående anförda skäl torde de för Stockholms stad föreslagna
angelägna och förberedda arbetsobjekten icke samtidigt kunna genomföras
under ett budgetår och i synnerhet icke samtidigt med en forcering av övrig
byggnads- och anläggningsverksamhet. För den reduktion av den genomförbara
investeringsvolymen, som arbetsmarknadsstyrelsen räknat med, redogöres
i de olika avsnitten av investeringsplanen för kommunala och enskilda
arbeten.

Stadens ordinarie arbetsprogram, sedan de kategorier, som icke här redovisats
som kommunala arbeten, t. ex. handelshamnar och statsbidragsberättigade
gator, frånräknats, uppskattas till ca 130 000 000 kronor. Investeringsplanen
i sin helhet, inräknat de ordinarie arbetena, överstiger därför
med detta belopp den egentliga investeringsreserven.

Efter denna allmänna översikt över tillgängliga investeringsobjekt inom
Stockholms stad, redovisas de olika avsnitten av investeringsplanen för
kommunala och enskilda arbeten för landet i dess helhet. Härvid är att
märka, att redogörelserna innefatta såväl Stockholms stads investeringsreserv
som investeringsobjekten för övriga kommuner i landet.

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Med stöd av genom arbetsmarknadskommissionen utförda inventeringar
beräknades för budgetåret 1946/47 vatten- och avloppsanläggningar för ca
208 000 000 kronor vara tillräckligt planlagda och förberedda för att medtagas
i investeringsplanen för nämnda budgetår. Med hänsyn till den begränsade
tillgången på arbetsledare, byggnadsmaskiner, material m. m.
samt de övriga hinder av skilda slag, som kunna uppstå vid ett arbetes igångsättande,
beräknades vid investeringsplanens uppgörande dock vatten- och
avloppsföretag för endast 83 000 000 kronor kunna komma till utförande
under budgetåret 1946/47. För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande
uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett
anslag till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp av
20 000 000 kronor (prop. 1946: 21 i, s. 47).

Nya inventeringar jämte genomgång av de äldre uppgifterna bär med
länsarbetsnämndernas och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medverkan
utförts årligen sedan hösten 1945. Under hösten 1949 ha nya uppgifter sålunda
införskaffats genom länsarbetsnämndernas försorg. Med ledning av
det tillgängliga materialet uppskattas för budgetåret 1950/51 angelägna
vatten- och avloppsföretag, som äro lämpliga för en sysselsättningsreserv,
stå till förfogande för 251 000 000 kronor. I denna summa har icke inräknats
en del på hösten 1949 av kommuner anmälda arbetsobjekt, enär
erforderlig granskning angående planeringsläget in. m. för företagen ännu
icke hunnit slutföras. Av de tillgängliga företagen har omkring en tredjedel
detaljplanerats med användande av projekteringsbidrag, som beviljat»

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

av arbetsmarknadsstyrelsen. Av de tillgängliga företagen äro arbetsobjekt
för en kostnad av ca 91 000 000 kronor belägna i städer och för en kostnad
av ca 160 000 000 kronor på landsbygden.

Ett genomförande av ett investeringsprogram av nyssnämnda omfattning
kräver avsevärda mängder rör, rördelar och armatur av olika slag. Möjligheterna
att genom tillverkning inom landet eller genom import öka tillgången
av denna materiel torde få förutsättas i viss mån begränsa investeringarna
i vatten- och avloppsanläggningar, som kunna utföras under budgetåret
1950/51. Med hänsyn härtill och till de omständigheter i övrigt,
som begränsa möjligheterna att utföra dylika företag (se SOU 1946: 27, s.
313) har i föreliggande förslag räknats med att vatten- och avloppsanläggningar
för endast ca 50 procent av totalkostnaden för den tillgängliga
mängden planlagda investeringsobjekt skulle kunna utföras under budgetåret
1950/51.

Utförande av arbeten i denna utsträckning innebär en byggnadsverksamhet
motsvarande ett kostnadsbelopp av sammanlagt ca 125 000 000 kronor,
varav ca 45 000 000 kronor kan bedömas avse arbeten i städerna och
SO 000 000 kronor arbeten på landsbygden. Med hänsyn till att en betydande
del av de av städerna anmälda vatten- och avloppsledningsföretagen torde
komma till utförande som ordinarie arbeten samt att en viss del av de företag,
som komma till utförande såsom arbetslöshetsarbeten torde finansieras
medelst gatukostnadsersättningar enligt stadsplanelagen, synes beräkningen
av behovet av statsanslag i stort sett böra baseras på kostnaderna för de på
landsbygden belägna företagen. Visserligen kunna även företag i städerna i
vissa fall erhålla statsbidrag, men detta torde uppvägas av att vissa större
samhällen på landsbygden beräknas utföra en del av de här medräknade
företagen utan statsbidrag. Erforderliga statsbidrag synas kunna uppskattas
till i runt tal hälften av anläggningskostnaden för företagen på landsbygden
eller till 40 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 14 oktober 1949 angående
medelsbehovet å riksstat för budgetåret 1950/51 till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp anfört, att den 1 juli 1949 företag
för 49 400 000 kronor kvarstode, till vilka styrelsen lämnat tillstånd att
påbörja byggnadsarbeten, innan statsbidragsfrågan avgjorts. Bidragsbehovet
intill den 1 juli 1951 beräknades till 45 000 000 kronor. Sedan hänsyn
tagits till för innevarande budgetår tillgängliga anslag inklusive reservationer
beräknades anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 till 28 000 000
kronor.

Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition, bil. 8, s. 51, äskat ett
reservationsanslag av 12 000 000 kronor till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp. I betraktande av att en betydande del av dessa
medel kunna bliva erforderliga för att bevilja bidrag till anläggningar, som
redan utförts efter erhållet tillstånd att påbörja byggnadsarbetet, innan
statsbidragsfrågan avgjorts, uppskattas endast 5 000 000 kronor av anslaget
komma till användning till företag, som påbörjas under budgetåret. Å beredskapsstat
skulle under denna förutsättning erfordras (40 000 000 —
5 000 000 ==) 35 000 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra
ett anslag av 35 000 000 kronor.

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

c. Skolor.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret
1946/47 innehöll skolbyggnader — förutom företag ingående i investeringsplanen
för statliga husbyggnader — av olika slag representerande ett
sammanlagt byggnadsvärde av ca 196 000 000 kronor. För finansiering av
dessa byggnadsarbeten i vad avser investeringsreserven uppfördes å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag till Bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter om 5 300 000 kronor samt
till Folkskolor in. in.: Bidrag till underhåll av skollokaler ett anslag om
1 800 000 kronor. För bidrag till byggnadsarbeten vid folkskolor uppfördes
intet anslag å beredskapsstaten, enär — enligt departementschefens uttalande
i proposition 1946: 211, s. 55 — vid ett eventuellt utnyttjande av investeringsreserven
på detta område de byggnadsbidrag, som utbetalades under
budgetåret 1946/47, borde bestridas från det av riksdagen för samma budgetår
å riksstaten anvisade förslagsanslaget för samma ändamål.

Arbetsmarknadsstyrelsen har under hösten 1949 infordrat uppgifter från
kommuner m. fl. jämväl rörande de särskilda företag, som anmälts till styrelsens
register över tillgängliga investeringsobjekt. Därjämte har arbetsmarknadsstyrelsen
från skolöverstyrelsen, lantbruks styrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning erhållit begärda uppgifter rörande tillgängliga
^yS8nac^öreiag avseende skolbyggnader. Det förslag till investeringsplan,
som därefter uppgjorts inom arbetsmarknadsstyrelsen, innehåller skolbyggnader
representerande ett sammanlagt byggnadsvärde av ca 412 000 000
kronor fördelade på nedannämnda grupper. Härav beräknas under budgetåret
1950/51 företag kunna utföras motsvarande en byggnadskostnad av tillhopa
171 400 000 kronor. I dessa summor är icke inräknat arbeten, tillhörande
underhåll av skolbyggnader.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 11 november 1949 överlämnat vissa
uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv av byggnads- och
anläggningsföretag inom överstyrelsens verksamhetsområde för budgetåret
1950/51.

Beträttande byggnader för allmänna läroverk bär skolöverstyrelsen meddelat,
att ritningar äro eller väntas inom en snar framtid bliva godkända
för byggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av 6 410 000 kronor. För
företag för en sammanlagd kostnad av 14 580 000 kronor äro ritningar under
granskning. Om båda dessa grupper räknas tillhöra angelägna och
förberedda företag, finnas sålunda dylika för en sammanlagd kostnad av
ca 21 000 000 kronor av denna kategori. Under budgetåret 1950/51 uppskattas
ca 40 procent härav eller företag för ca 8 000 0Ö0 kronor kunna komma
till utförande. Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 innefattade dylika
företag för 4 300 000 kronor.

Beträffande byggnadsbehovet för kommunala flickskolor bär skolöverstyrelsen
uppgivit, att företag i angelägenhetsgrad I finnas tillgängliga för en
sammanlagd kostnad av 6 425 000 kronor. Vidare har styrelsen meddelat,
att dylika företag i angeiagenhetsgraderna II och III för 6i0 000 kronor finnas
att tillgå. I investeringsplanen för budgetåret 1950/51 synes böra beräknas
ingå 40 procent av företagen i angelägenhetsgrad I varvid denna komme
att omfatta dylika företag för 2 500 000 kronor. I investeringsplanen för
budgetåret 1946/47 utgjorde motsvarande belopp 7 300 000 kronor.

Beträffande folkskolebyggnader har skolöverstyrelsen meddelat, att hänsyn
vid uppgifternas lämnande tagits dels till samtliga byggnadsföretag, för
vilka ansökan om statsbidrag ingivits men ej beviljats, dels till övriga byggnadsföretag,
som av överstyrelsen behovsprövats eller av vederbörande folk -

Kung i. Maj.ts proposition nr 126.

skoleimspektör tillstyrkts. Samtliga dessa företag vore av sådan angelägenhetsgrad,
att de normalt borde få utföras senast under budgetåret 1952/53.
Av företagen vore enligt överstyrelsens uppfattning arbeten för ca
301 500 000 kronor av sådan angelägenhet, att de borde komma till utförande
under första halvåret 1950 och budgetåret 1950/51. Dessa företag ha i
skolöverstyrelsens skrivelse betecknats som tillhörande grupp I. Företag,
som borde kunna anstå till efter sistnämnda budgetår men dock utföras före
utgången av budgetåret 1952/53, ha av skolöverstyrelsen beräknats motsvara
eu kostnad av ca 334 000 000 kronor. Överstyrelsen har framhållit, att
i de olika skoldistrikten ett stort antal byggnadsföretag för närvarande planerades,
beträffande vilka ansökning om prövning av lokalbehovet ännu
icke inkommit till skolöverstyrelsen och som därför ej kunnat medtagas i
uppgifterna. Vidare funnes tillgängliga företag för ca 30 000 000 kronor, utgörande
kostnaderna för fullbordandet av vissa byggnadsföretag, beträffande
vilka byggnadstillstånd under de senaste åren beviljats endast för en
första byggnadsetapp. Överstyrelsen bär meddelat, att alla folkskolebyggnader
tillhörande grupp I äro så förberedda, att de vid behov kunna påbörjas
under budgetåret 1950/51. De folkskolebyggnader, som anmälts till arbetsmarknadsstyrelsen
av vederbörande kommuner och som synas vara tillräckligt
förberedda att påbörjas under budgetåret 1950/51, motsvara en sammanlagd
byggnadskostnad av ca 333 000 000 kronor. Skolöverstyrelsens beräkning
av företag, tillhörande grupp I, innefattar även företag, som ansetts
böra komma till utförande under första halvåret 1950. Då det icke
för närvarande kan bedömas i vilken utsträckning detta kommer att ske,
har antagits att — med liknande reduktion som för övriga husbyggnadsföretag
— 40 procent av de företag, som skolöverstyrelsen hänfört till grupp I
skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51. Investeringsplanen kommer
då att innefatta folkskolebyggnader motsvarande en kostnad av ca
120 000 000 kronor mot 57 000 000 kronor i investeringsplanen för budgetåret
1948/47. För en skolbyggnadsverksamhet av 120 000 000 kronor under
budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen beräknat den erforderliga medelsanvisningen
till 45 000 000 kronor. Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition
(bil. 10, s. 307) äskat ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor till
Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. För investeringsplanens
genomförande skulle således erfordras ytterligare 11 000 000 kronor.
Med hänsyn till de i det föregående relaterade principer, som följts i fråga
om anslag till folkskolebyggnader vid fastställandet av allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47, föreslås intet anslag till ändamålet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Beträffande byggnader för högre folkskolor och praktiska mellanskolor
har skolöverstyrelsen meddelat, att företag av hög angelägenhetsgrad finnas
tillgängliga t. o. in. budgetåret 1950/51 för eu sammanlagd kostnad av ca
12 600 000 kronor. Om 40 procent av dessa företag beräknas kunna utföras
under budgetåret 1950/51 kan investeringsplanen för detta budgetår beräknas
innefatta dylika företag för ea 5 000 000 kronor. Motsvarande investeringsplan
för budgetåret 1946/47 innefattade sådana företag för 3 000 000
kronor.

Beträffande byggnader för folkhögskoleväsendet har skolöverstyrelsen
uppgivit, alt företag av hög angelägenhetsgrad finnas tillgängliga t. o. m.
budgetåret 1950/51 för tillhopa ca 4 060 000 kronor. Investeringsplanen för
budgetåret 1950/51 kan sålunda beräknas Innefatta företag av denna kategori
för 2 000 000 kronor. I investeringsplanen för budgetåret 1946/47 beräknades
motsvarande belopp till 3 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att företag rörande skol- och arbetshem
för bildbara sinnesslöa vore tillgängliga för sammanlagt ca 13 500 000 kronor.
Vid en reduktion till 40 procent av det tillgängliga urvalsmaterialet av
dylika arbeten kan investeringsplanen för budgetåret 1950/51 beräknas innefatta
dylika byggnadsföretag för 5 400 000 kronor. Företag av denna kategori
ingingo icke i investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Till bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa
har skolöverstyrelsen för budgetåret 1950/51 hemställt om anvisande
av ett anslag av 900 000 kronor (1950 års statsverksprop., bil. 13, s. 58).

Departementschefen bär i propositionen uttalat, att statsbidragsgivningen
till ändamålet icke torde bli större t. o. in. budgetåret 1950/51 än att det
å anslaget disponibla beloppet, 767 300 kronor, förslår till läckande av de
ansökningar, som kunna bifallas. Anslag till ändamålet äskas med hänsyn
bärtill i statsverkspropositionen endast med ett formellt belopp av 100 kronor.
Det av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet 900 000 kronor jämte
de reservationer, som kunna kvarstå vid utgången av budgetåret 1949/
50, synes tillräckligt för att täcka medelsbehovet för den investeringsvolym,
som enligt det föregående av arbetsmarknadsstyrelsen förutsattes kunna
genomföras under budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill föreslås att anslag
för ändamålet uppföres å allmän beredskapsstat med sistnämnda belopp.

Byggnader för yrkesundervisning. Av de uppgifter, som lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen
av landsting och vissa större städer, framgår, att byggnadsföretag
vid centrala verkstadsskolor för tillhopa ca 12 500 000 kronor,
kunna beräknas vara förberedda för igångsättning under budgetåret 1950/51.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har vitsordat angelägenheten av dessa
företag. Med hänsyn till att förberedelserna för dessa företag äro långt framskridna,
synes ca 3/, av de angelägna och förberedda företagen, eller arbeten
för 9 000 000 kronor av denna kategori kunna genomföras under budgetåret
1950/51. Enligt gällande statsbidragsgrunder för centrala verkstadsskolor
kan bidrag utgå med 50 procent av kostnaderna, vilket skulle innebära ett
bidragsbehov av 4 500 000 kronor vid fullt utnyttjande av planen. — Härtill
kommer kostnaden för inventarier m. m., vilka även äro statsbidragsberättigade.
Eventuellt bidrag av statsmedel till inventarier torde emellertid för
företag, som igångsättas under budgetåret 1950/51, icke komma att bliva
aktuellt förrän efter budgetårets utgång. — I 1950 års statsverksproposition,
bil. 10, s. 384, har Kungl. Maj :t äskat ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor
till Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Av anslaget torde
emellertid en del komma på företag, som icke ingå i investeringsplanen för
budgetåret 1950/51. Om 500 000 kronor av de till statsverkspropositionen
äskade anslagen förutsattes utgå till de i investeringsplanen ingående företagen,
skulle (4 500 000 — 500 000 =) 4 000 000 kronor erfordras ytterligare
för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till anslagets karaktär
av förslagsanslag synes samma grunder för finansieringen av företag
I investeringsreserven böra gälla som beträffande folkskolebyggnader, varför
intet anslag å allmän beredskapsstat föreslås för detta ändamål.

Kommunala myndigheter ha till arbetsmarknadsstyrelsen lämnat uppgifter
om andra byggnader för yrkesutbildning och yrkesundervisning än
centrala verkstadsskolor för en sammanlagd kostnad av ca 22 000 000 kronor.
överstyrelsen för yrkesutbildning har under hand meddelat, att dylika
företag för ytterligare ca 8 000 000 kronor torde komma i fråga för påbörjande
under budgetåret 1950/51. Om den genomförbara investeringsvolymen,
liksom i regel skett för övriga husbyggnadsföretag, beräknas till 40 procent

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

av de enligt lämnade uppgifter angelägna och förberedda företagen, skulle
således en investeringsvolym av ca 12 000 000 kronor kunna genomföras
under nästkommande budgetår.

Med skrivelse den 15 november 1949 har lantbruksstyrelsen överlämnat
uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret
1950/51 för bl. a. vissa lantbruksundervisningsanstalter. Lantbruksstyrelsen
har därvid angivit, att företag för ca 5 250 000 kronor torde komma till utförande
under budgetåret med anlitande av anslag å riksstaten. Till dessa
företags genomförande skulle erfordras ca 4 000 000 kronor i statsbidrag.
Lantbruksstyrelsen bär meddelat, att företag för tillhopa ca 5 550 000 kronor
därutöver eventuellt kunde utföras under budgetåret. Härför skulle erfordras
statsmedel av tillhopa 4 200 000 kronor. Med hänsyn till vad tidigare
anförts om svårigheterna att igångsätta enskilda företag synes man dock
icke böra räkna med att mer än 40 procent av den sistnämnda gruppen företag
kunna komma till utförande under budgetåret. Investeringsplanen för
budgetåret 1950/51 för lantbruksundervisningsanstalter kommer då att motsvara
en kostnadssumma av (5 250 000 -j- 2 200 000 =) ca 7 500 000 kronor.
Behovet av statsmedel uppskattas till 4 000 000 -f- 40 procent av 4 200 000
= ca 5 700 000 kronor.

Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition, bil. 11, s. 90, äskat ett
reservationsanslag av 2 000 000 kronor mot av lantbruksstyrelsen föreslagna
4 000 000 kronor till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.
Å beredskapsstat skulle sålunda erfordras (5 700 000 —
2 000 000 =) 3 700 000 kronor för investeringsplanens genomförande i denna
del.

Underhåll av skolbyggnader. T. o. m. budgetåret 1946/47 kunde statsbidrag
utgå till underhåll av folkskolebyggnader från anslag, benämnt Folkskolor
m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Med anledning av förslag i
proposition 1947: 175 har 1947 års riksdag i skrivelse nr 263 förordat, att
dittillsvarande bestämmelser rörande underhålls- och materielbidrag skulle
upphöra att gälla. Beslutet innebär att statsbidrag numera icke utgår til!
underhåll av skollokaler från anslag å riksstaten. Skolöverstyrelsen har emellertid
under hand meddelat, att ett eftersatt behov av dylika arbeten fortfarande
finnes, vilket skulle kunna motivera en investeringsreserv för budgetåret
1950/51. Kostnaden för realiserandet av denna investeringsreserv under
ett budgetår uppskattas till samma belopp som upptogs i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 eller 1 800 000 kronor.

Anslag till skolbyggnader.

De statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma, därest byggnadsföretag
vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor m. m., högre folkskolor, folkhögskolor
eller andra undervisningsanstalter, till vilkas uppförande statsbidrag
normalt icke utgår, eller underhåll av skolbyggnader bleve utnyttjade
i arbetslöshetsmotverkande syfte, torde böra utgå av anslaget till Kostnader
för arbetslöshetens bekämpande m. m. De statsbidrag, som skulle utgå vid
ett utnyttjande under budgetåret 1950/51 i samma syfte av byggnadsföretag
vid folkskolor eller centrala verkstadsskolor förutsättas, som i det föregående
framhållits, bestridas från förslagsanslag å riksstaten till dessa ändamål.

Under åberopande av det i övrigt anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten uppföra
följande anslag, nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

under nionde huvudtiteln
Lägre lantbruksundervisning in. m.: Bidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervis -

ningsanstalter ............................ 3 7Ö0 006

under elfte huvudtiteln
Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter
för bildbara sinnesslöa .................... 900 0ÖÖ

d. Sjukhus.

Med stöd av genom statens arbetsmarknadskommission utförda inventeringar
beräknades för budgetåret 1946/47 sjukhusbyggnader för landstingen
samt i städer, som icke deltaga i landsting, för tillhopa 94 000 000 kronor
vara tillräckligt förberedda för att medtagas i investeringsplanen för sagda
budgetår. Till följd av de begränsningar av användningsmöjligheterna som
sysselsättningsobjekt, som över huvud taget vidlåda kommunala husbyggnader,
beräknades den utnyttjningsbara investeringsplanen innehålla sjukhusbyggnader
för ca 70 000 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppfördes i anslutning till arbetsmarknadskommissionens förslag
anslag med 1 000 000 kronor till Bidrag till uppförande eller inrättande
av tuber kuloss jukvårdsanstalter, 700 000 kronor till Bidrag till uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, 1 000 000 kronor till Bidrag till
uppförande m. in. av hem för kroniskt sjuka samt 800 000 kronor till Bidrag
till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter (prop. 1946:
211, s. 41—43). För investeringsplanen för arbeten vid folksanatorierna redogöres
i det följande under rubriken Diverse enskilda arbeten.

Nya inventeringar ha under länsarbetsnämndernas och landstingens medverkan
utförts under 1949. Enligt dessa inventeringar skulle sjukhusbyggnader
av här ifrågavarande kategori för sammanlagt ca 79 000 000 kronor
finnas tillräckligt förberedda för att medtagas i investeringsplanen för budgetåret
1950/51. Enär uppgift om ett betydande antal aktuella företag ej
torde ha lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen vid de gjorda inventeringarna,
kan volymen av tillgängliga och tillräckligt förberedda företag i verkligheten
uppskattas vara högre. Med hänsyn härtill bär den under budgetåret 1950/
51 genomförbara investeringsvolymen av sjukhusbyggnader uppskattats till
ca 8/< av den till arbetsmarknadsstyrelsen redovisade tillräckligt förberedda
eller till 60 000 000 kronor.

Efter framställning av arbetsmarknadsstyrelsen har medicinalstyrelsen i
skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 januari 1950 uppgivit vilka
anslag, som enligt medicinalstyrelsens mening borde uppföras å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen bär icke funnit
sig kunna ingå på närmare prövning härav och får i enlighet med medicinalstyrelsens
förslag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
atf å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkuloss
jukvårdsanstalter .................... 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar
vid lasarett m. m................. 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus
.................................. 1 000 000

Bidraa till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka .................................... 2 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 67

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss ningsanstalter.

............................ 1 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska
avdelningar vid lasarett .............. 500 000

e. Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m.
Samlingslokaler.

På grundval av uppgifter, som inhämtats från kommuner m. m. samt
från statens nämnd för samlingslokaler, beräknades i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 ingå allmänna samlingslokaler med en kostnad av
tillhopa ca 17 000 000 kronor. Efter förslag av arbetsmarknadskommissionen
(prop. 1946:211, s. 87) uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 under Fonden för låneunderstöd ett anslag av 2 000 000 kronor
till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.

Till arbetsmarknadsstyrelsens register anmälda företag, avseende samlingslokaler,
belöpa sig för närvarande till en sammanlagd kostnad av ca
17 000 000 kronor. Emellertid finnas därutöver ett mycket stort antal planlagda
eller under projektering varande dylika byggnadsföretag. Enligt upplysningar,
som lämnats av folketshusföreningarnas riksorganisation, ordenshusens
riksförening samt bygdegårdarnas riksförbund, hade dessa organisationer
under slutet av 1949 projekteringsuppdrag, avseende allmänna
samlingslokaler, med en sammanlagd byggnadskostnad av ca 135 000 000
kronor. Även om man i likhet med övriga kommunala och enskilda företag
av i det föregående anförda skäl räknar med en betydligt reducerad
genomförbar investeringsvolym under budgetåret 1950/51 i jämförelse med
tillgången på arbetsobjekt, som under detta budgetår beräknas vara förberedda,
skulle likväl en investering av storleksordningen 25 å 30 000 000 kronor
sannolikt kunna genomföras under ett budgetår. Därest så skedde skulle
emellertid investeringsvolymen för denna kategori i jämförelse med den
normala investeringen bli avsevärt större än för andra statsunderstödda
företag i investeringsplanen.

Av 1950 års statsverksproposition, bil. 25, s. 3, framgår att byggnadskvoten
för samlingslokaler, som år 1949 utgjorde 4 000 000 kronor, för år 1950
höjts till 6 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att investeringsplanen
för budgetåret 1950/51 gives en omfattning motsvarande dubbla
byggnadskvoten för år 1950 eller 12 000 000 kronor.

De beräkningar, som statens nämnd för samlingslokaler verkställt av
anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 till lån till anordnande av allmänna
samlingslokaler, framgå av statsverkspropositionen, bil. 25, s. 2. Kungl.
Maj :t har däri äskat ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor till Lån till
anordnande av allmänna samlingslokaler.

Hela investeringsplanen förutsättes enligt det föregående omfatta samlingslokaler
för 12 000 000 kronor, varav byggnader för 6 000 000 kronor
utgöra ordinarie arbeten. Statens nämnd för samlingslokaler har meddelat,
att statslån beviljats till ett antal företag, vilka ej erhållit byggnadstillstånd.
I den mån byggnadstillstånd för dessa företag icke kan inom ramen
för den fastställda byggnadskvoten beviljas t. o. in. budgetåret 1950/51,
utgöra företagen en investeringsreserv, för vars utnyttjande statslån emellertid
beviljats. Från nyssnämnda belopp å 6 000 000 kronor bör därför
dragas den byggnadskostnad, som hänför sig till ifrågavarande företag.
Sagda kostnad är mycket svår att nu uppskatta, men den torde ej böra
sättas lägre än till 1 000 000 kronor. För finansieringen av återstoden av

11 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

investeringsplanen, 5 000 000 kronor, synes ett belopp av 3 000 000 kronor
å beredskapsstat böra beräknas.

Enär en avsevärd behållning kvarstår på reservationsanslaget till Bidrag
till anordnande av allmänna samlingslokaler (se 1950 års statsverksprop.
bil. 7, s. 107) och då endast en mindre del av investeringsplanen omfattar
företag av den kategori, att de enligt gällande författning kunna beviljas
statsbidrag, finner arbetsmarknadsstyrelsen icke anledning förselå, att särskilt
anslag å driftbudgeten upptages å beredskapsstat för budgetåret 1950/
51 till detta ändamål

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten
under Fonden för låneunderstöd
uppföra ett anslag av 3 000 000 kronor.

Brandstationer.

Till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer uppfördes å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 400 000 kronor
(prop. 1946:211, s. 48).

Till arbetsmarknadsstyrelsen har från kommunalt håll som investeringsreserv
föreslagits ett antal brandstationer. Det är härvidlag i allmänhet
fråga om relativt stora företag i städer och större samhällen. Enär statsbidrag
till sådana byggnader enligt gällande författning i regel utgår endast
till kommun, som den 1 juli 1944 icke ägde brandstation, äro de anmälda
företagen till största delen icke statsbidragsberättigade. Tillgången på tillräckligt
förberedda företag av detta slag beräknas motsvara en bgggnadskostnad
av tillsammans ca 14 000 000 kronor.

Riksbrandinspektören har i skrivelse den 1 november 1949 meddelat, att
uppgifter den 30 maj 1949 infordrats från samtliga länsstyrelser om det
byggnadsprogram för brandstationer, som inom kommunerna planerats för
år 1950. Av uppgifterna framgår, att kommunerna år 1950 planerade utföra
209 brandstationer för en sammanlagd kostnad av 21 223 936 kronor. Till
denna post borde läggas 9 brandstationer, vilka avsetts att utföras, men
icke hunnit kostnadsberäknas vid inventeringstillfället. Riksbrandinspektören
har vidare anfört följande.

Vad brandstationerna beträffar har civilförsvarsstyrelsen i sina medelsäskanden
för budgetåret 1945/46 uppgivit att omkring 300 nya brandkårer
måste bildas på grund av brandlagens föreskrifter. Den blivande ombildningen
till storkommuner kommer att nedbringa detta behov. Å andra sidan
har det visat sig att flera omständigheter såsom övergång till yrkesbrandkår,
ökad utrustning och liknande ställt ökade krav på brandstationens
storlek och planläggning, varigenom ett flertal äldre stationer måste
ersättas med nya eller möjligen byggas om. Slutligen hade vid brandlagens
ikraftträdande ett stort antal kommuner med brandkårer ingen brandstation.
En undersökning, som riksbrandinspektören genom länsbrandinspektörerna
lät utföra 1946, gav vid handen, att det sålunda erfordrades 517 nya
brandstationer. På grund av de påbjudna restriktionerna på byggnadsområdet
har byggandet av brandstationer i hög grad hållits tillbaka till stort
men för särskilt landsbygdens brandkårer, som måste se sin dyrbara brandmateriel
förstöras på grund av brist på lämpliga förvaringslokaler. I denna
materiel har staten dessutom investerat miljontals kronor.

I skrivelsen har riksbrandinspektören meddelat, att av anslaget till stats -

Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

bidrag för uppförande av brandstationer återstode ett belopp av 304 924
kronor. På grund av läget på arbetsmarknaden beräknades detta belopp
räcka till för ordinarie arbeten till och med budgetåret 1950/51, varför
civilförsvarsstyrelsen i sina anslagsäskanden för sistnämnda budgetår icke
begärt nya medel för ändamålet. I 1950 års statsverksproposition (bil. 13,
s. 325) har anslag till ändamålet äskats endast med ett formellt belopp av
100 kronor.

Riksbrandinspektören har beräknat, att av de 209 brandstationer, som
planerats att utföras år 1950, ca 190 stycken icke torde komma till utförande
under året som ordinarie arbeten. Av dessa 190 stationer, vilka skulle
anses kunna utgöra investeringsreserv, vore endast 155 statsbidragsberättigade.
Till utförande av dessa företag under budgetåret 1950/51 beräknades
930 000 kronor erfordras i statsbidrag. Härav vore ca 305 000 kronor disponibla
av förefintliga reservationer å anslaget till ändamålet, varför 625 000
kronor skulle erfordras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra
ett anslag av 625 000 kronor.

Badhus.

I enlighet med förslag av arbetsmarknadskommissionen i samråd med
pensionsstyrelsen uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
ett anslag av 275 000 kronor till Åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet (prop. 1946: 211, s. 39). Anslaget var avsett att täcka bidrag till
mindre badanläggningar å landsbygden m. in. i den mån dylika ingingo i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Pensionsstyrelsen har i januari 1950 under hand upplyst, att det alltjämt
vore möjligt att i en arbetslöshetssituation forcera planeringen och utförandet
av mindre badanläggningar, till vilka styrelsen beviljar statsbidrag,
och att med hänsyn härtill ett anslag å beredskapsstat till ändamålet med
samma belopp som för budgetåret 1946/47 fortfarande vore motiverat.

Ett antal kommunala badhus, huvudsakligen dock av andra slag än dem,
till vilka pensionsstyrelsen lämnar bidrag, finnas efter den hösten 1949 verkställda
inventeringen anmälda till arbetsmarknadsstyrelsens register. De företag
av detta slag, som synas tillräckligt förberedda att kunna utföras under
budgetåret 1950/51, beräknas motsvara en sammanlagd byggnadskostnad
av ca 10 000 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och huvande av invaliditet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra
ett anslag av 275 000 kronor.

Övriga husbyggnader.

Under rubriken Övriga husbyggnader ha liksom i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1946/47 upptagits sådana tekniskt förberedda och
ur kommunal synpunkt angelägna kommunala husbyggnadsföretag, vilka
icke äro att hänföra till skolbyggnader, sjukhus, fritidsanläggningar, brand -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

stationer, samlingslokaler eller badhus. Totalkostnaderna för de arbeten tillhörande
kategorien övriga husbyggnader, vilka voro att räkna med som
underlag för ett sysselsättningsprogram för budgetåret 1946/47, uppgingo till
ca 80 000 000 kronor. I det nu framlagda förslaget till investeringsplan för
budgetåret 1950/51 beräknas totalkostnaden för ifrågavarande kategori företag
till ca 172 000 000 kronor, varav 36 700 000 kronor för ålderdomshem
och barnavårdsanstalter. Tre av kommuner anmälda företag, avseende byggnader
för hantverk och småindustri, med en beräknad sammanlagd kostnad
under budgetåret 1950/51 av 1 400 000 kronor, ha vidare medräknats
under rubriken övriga husbyggnader. I planen ingå även sådana arbeten
som kommunalhus, polisstationer, tjänstebostäder för kommunala befattningshavare,
förråd, verkstäder, garage, elverksbyggnader, spårvägshallar
m. in.

Totalkostnaden för de byggnader av olika slag, vilka sammanförts under
rubriken e. Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m. och ingå
i underlaget för den föreslagna investeringsplanen för nästa budgetår, uppgår
till ca 213 000 000 kronor mot 112 500 000 kronor för budgetåret 1946/47.
På grund av svårigheten att genomföra ett så stort byggnadsprogram vid
sidan av andra angelägna husbyggnadsföretag, såsom bostadsbyggnader
in. m., och med hänsyn till de andra, förut berörda faktorer, som inverka
begränsande på genomförbarheten av stora kommunala investeringsprogram,
beräknas endast ca 40 procent av företagen kunna komma till utförande
under ett budgetår. Den genomförbara investeringsplanen för diverse
kommunala husbyggnader skulle under denna förutsättning kunna beräknas
innehålla arbeten för ca 85 000 000 kronor. I den mån statsbidrag normalt
icke utgår till dessa företag synes, därest hithörande arbeten skulle bliva
utförda i arbetsmarlcnadsreglerande syfte, erforderligt statsbidrag böra utgå
av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
in. in., vilket särskilt behandlas i ett senare avsnitt av detta förslag.

f. Branddammar.

På grundval av uppgifter från bl. a. riksbrandinspektören föreslog arbetsmarknadskommissionen
för budgetåret 1946/47 en investeringsplan av företag
avseende branddammar in. m. för en total kostnad av 5 000 000 kronor.
Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes ett anslag till
Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar av 2 100 000 kronor
(prop. 1946: 211, s. 48).

Riksbrandinspektören har i skrivelse den 1 november 1949 lämnat uppgift
beträffande branddammar och brandstationer jämte förslag till investeringsreserv
av sådana företag för budgetåret 1950/51. Till ledning härför
hade infordrats uppgifter från samtliga länsstyrelser om det byggnadsprogram,
som inom kommunerna planerats för år 1950 för ifrågavarande ändamål.
Härav framgår att kommunerna hade avsett att år 1950 utföra 1 767
branddammar för en sammanlagd kostnad av 5 823 495 kronor. Riksbrandinspektören
har i skrivelsen vidare anfört följande.

Vad branddammarna beträffa får riksbrandinspektören hänvisa till att
dåvarande statens arbetsmarknadskommission och luftskyddsinspektionen
är 1940 tillsammans inventerade behovet av vattenförsörjningsanläggningar.
Därvid redovisades ett behov av 9 220 anläggningar med en anläggningskostnad
av 17 430 000 kronor. Med hänsyn till de prisökningar, som förekommit
sedan dess, torde denna kostnad säkerligen behöva uppräknas med
ungefär 60 % till ca 28 000 000 kronor eller till ca 3 000 kronor per damm.

Till och med den 30 oktober 1949 har Kungl. civilförsvarsstyrelsen bevil -

Kungl Maj:ts proposition nr 126.

jat statsbidrag till anläggande av 1 065 branddammar med en anläggningskostnad
av ca 2 608 000 kronor. Medelkostnaden för dessa arbeten har sålunda
uppgått till omkring 2 455 kronor pr damm.

I detta sammanhang får riksbrandinspektören med anledning av riksbrandinspektörens
underdåniga skrivelse den 14 december 1948 angående
riktlinjer för höjande av brandskyddet vid meddelande av byggnadstillstånd
meddela att branddammar, vari dammarnas anläggningskostnad uppgår till
10 000 kronor eller mera, endast utgör 9 stycken.

Enligt de fastställda organisationsplanerna för civilförsvaret inom landet
saknas sammanlagt 870 branddammar, varav 290 uteslutande äro civilförsvar
sdammar (eller med andra ord branddammar, som skola ersätta nu befintliga
vattenledningar vid krigstillfälle), och 580 sådana, som jämväl äro
nödvändiga för fredsändamål. I 1940 års inventering hade antalet dammar
för civilförsvaret upptagits till 1 606 stycken. Enligt uppgift från arbetsmarknadskommissionen
år 1946 hade 90 stycken av dessa dammar utförts.
Av de återstående 1 516 dammarna skulle således nu endast 870 återstå.
846 stycken ha antingen ansetts obehövliga eller utförts såsom fredsdammar.

Från det år 1940 redovisade antalet bör sålunda avgå 1 065 -f- 846 -f90
— 2 000 branddammar, varefter sålunda 7 220 anläggningar skulle återstå
att utföra. Efter en genomsnittskostnad av 3 000 kronor pr damm skulle
alltså för detta ändamål krävas 21 660 000 kronor.

Av skrivelsen framgår, att nu tillgängliga anslag till bidrag till kommuner
för anläggande av branddammar beräknas vara förbrukade vid utgången
av innevarande budgetår. För budgetåret 1950/51 har civilförsvarsstyrelsen
föreslagit ett anslag å riksstat av 800 000 kronor för statsbidrag till fredsbranddammar
till vilka statsbidrag kan utgå av anslaget till kommuner för
anläggande av branddammar samt ett anslag av 400 000 kronor för civilförsvarets
branddammar.

Riksbrandinspektören har föreslagit att investeringsplanen för branddammar
för budgetåret 1950/51 skulle omfatta arbeten för en total kostnad av
6 000 000 kronor. Behovet av att vattenförsörjningen för brandsläckningsändamål
snarast får sin lösning vore påtagligt och gjorde sig ständigt gällande
vid uppkomna eldsvådor. De anslagsbelopp, som civilförsvarsstyrelsen
föreslagit på riksstat till statsbidrag för ändamålet, motsvarade anläggningar
för sammanlagt 2 200 000 kronor. För återstående 3 800 000 kronor skulle
alltså erfordras ett belopp av 1 900 000 kronor av statsmedel, om statsbidraget
tänkes utgå med 50 procent och hela planen tänkes genomförd.

I 1950 års statsverksproposition, bil. 13, s. 324, har Kungl. Maj :t äskat
ett anslag av 300 000 kronor till Bidrag till kommuner för anläggande av
branddammar. Det av civilförsvarsstyrelsen äskade beloppet till fredsbranddammar
har sålunda minskats med 500 000 kronor, varjämte intet anslag
upptagits till civilförsvarets branddammar. För genomförande av den föreslagna
investeringsplanen skulle således erfordras (1 900 000 -j- 500 000 =)
2 400 000 kronor å beredskapsstat å anslaget till kommuner till anläggande
av branddammar samt 400 000 kronor till civilförsvarets branddammar.

Då särskilt anslag till sistnämnda ändamål icke upptagits i statsverkspropositionen
skulle eventuellt statsbidrag till civilförsvarets branddammar,
därest dylika komma till utförande till motverkande av arbetslöshet, regelmässigt
utgå från det allmänna anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen finner dock skäl föreslå, att
ett belopp av 400 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

K ungt. Maj.ts proposition nr 126.

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
å allmän beredskaps stat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra
ett anslag av 2 800 000 kronor.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten.

De arbeten, vilka i investeringsplanen redovisas under rubriken Diverse
kommunala anläggningsarbeten, utgöras av alla de rent kommunala företag,
vilka icke kunna hänföras till husbyggnader, hamnbyggnader samt statsbidragsberättigade
vägar, gator och broar ävensom vatten- och avloppsanläggningar,
branddammar och fritidsanläggningar.

Av ifrågavarande arbeten beräknades för budgetåret 1946/47 arbeten av
en kostnadsvolym av ca 103 000 000 kronor vara lämpliga och tillräckligt förberedda.
Med hänsyn till de i det föregående s. 101 berörda omständigheter
som försvåra igångsättandet av kommunala företag beräknades företag för ca
82 000 000 kronor kunna utföras under budgetåret.

Vissa gator och vägar, vilka icke i det föregående redovisats under rubriken
Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator
(s. 29) eller Byggande av enskilda vägar (s. 30) och vilka sålunda icke
äro att hänföra till statliga arbeten eller kunna komma i åtnjutande av statsbidrag
under normala anslagsrubriker på riksstaten, ha av vederbörande
kommuner föreslagits att ingå i investeringsplanen. Sådana arbeten ha med
hänsyn till deras övervägande grovarbetskaraktär medtagits i föreliggande
förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 i all den utsträckning,
som tillgången på tillräckligt förberedda och angelägna företag möjliggjort.
Företag av detta slag beräknas finnas tillgängliga i förslaget till investeringsplan
för nästkommande budgetår till ett kostnadsbelopp av ca
24 000 000 kronor.

Bland de övriga företag under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten,
vilka föreslås ingå i investeringsplanen för nästa budgetår, märkas
kyrkogårds- och parkanläggningar, spårvägsarbeten, vissa hamnbyggnader
samt vissa utvidgnings- och förnyelsearbeten för de kommunala gas-, elektricitets-
och vattenledningsverken. Vad beträffar arbeten för de nämnda
kommunala verken ha i planen huvudsakligen medtagits sådana arbeten,
som motsvara den normala årliga utvecklingen, emedan tillgången på specialarbetare
och vissa material icke torde medgiva någon nämnvärd forcering.

Den sammanlagda beräknade kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt som
underlag för en investeringsplan för diverse kommunala anläggningsarbeten
utgör ca 125 500 000 kronor. Med hänsyn till att hithörande "företag till avsevärd
del utgöras av grovarbeten torde man kunna räkna med att 70 procent
eller företag för ca 88 000 000 kronor kunna utföras under ett budgetår.
Större delen av dessa arbeten utgör dock, som nyss nämnts, kommunernas
ordinarie arbeten, varför den egentliga arbetsreserven endast utpör en
mindre del.

Beträffande anslag av statsmedel till företagen under denna rubrik hänvisas
till vad som anföres vid behandlingen av frågan om erforderligt anslag
ä beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.

h. Fritidsanläggningar.

Anläggningar och byggnader, som beröra riksidrottsförbundets och statens
fritidsnämnds verksamhetsområden, behandlas under denna rubrik,
medan sådana byggnader, som beröra det verksamhetsområde, med vilket

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

statens nämnd för samlingslokaler har att taga befattning, behandlas under
rubriken Diverse kommunala och enskilda husbyggnader. För vissa tidigare
utredningar rörande fritidsanläggningar har redogjorts i arbetsmarknadskommissionens
betänkande SOU 1946: 27, s. 346—350.

På grundval av uppgifter, som förutom från kommunerna jämväl under
medverkan av riksidrottsförbundet och statens fritidsnämnd införskaffats
från enskilda föreningar och organisationer, upprättades av arbetsmarknadskommissionen
förslag till investeringsplan för fritidsanläggningar för
budgetåret 1946/47. Den under sistnämnda budgetår utnyttjningsbara investeringsvolymen
uppskattades till ca 11 200 000 kronor för idrottsplatser
och anläggningar för inomhusidrott och ca 9 700 000 kronor för övriga fritidsanläggningar.
För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande
uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 dels ett anslag
av 4 500 000 kronor till Avsättning till fonden för idrottens främjande dels
ock ett anslag om 2 000 000 kronor till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande.

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott.

På framställning av arbetsmarknadskommissionen överlämnade riksidrottsförbundets
idrottsplatskommitté hösten 1946 en förteclcliing över sådana
aktuella projekt rörande idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott,
vilka förbundet ansåg lämpliga att komma i åtanke vid uppgörande
av förslag till investeringsreserv. Ifrågavarande förteckning har årligen reviderats
och kompletterats. De i underlaget för innevarande budgetårs reserv
ingående företagen ha genomgåtts, varvid sådana företag uteslutits,
vilka icke nästa budgetår äro att räkna med i ett sysselsättningsprogram.
I fråga om de övriga arbetena ha kostnaderna i erforderlig omfattning reviderats.
De företag, som äro att räkna med som sysselsättningsobjekt under
budgetåret 1950/51 motsvara en byggnadskostnad av ca 13 400 000 kronor,
varav ca 4 700 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott och ca
8 700 000 kronor för idrottsplatsanläggningar utom Stockholms stad. Inom
Stockholms stad föreligga förslag till arbeten för idrottsplatser in. in. för en
kostnad av ca 12 500 000 kronor.

Riksidrottsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj :t angående medelsbehovet
å riksstat för budgetåret 1950/51 bl. a. framhållit, att en utredning
av omfattningen av aktuella idrottsanläggningar verkställts av förbundets
idrottsplatskommitté våren 1949. Enligt denna utredning representerade av
idrottsplatskommittén kända, planerade och verkligt aktuella idrottsanläggningar
en sammanlagd beräknad anläggningskostnad av över 25 000 000
kronor (1950 års statsverksprop. bil. 12, s. 174).

Med hänsyn till i det föregående anförda svårigheter att med kort tidsutdräkt
igångsätta kommunala och enskilda företag uppskattas ungefär hälften
av de enligt idrottsplatskommittén som sysselsättningsobjekt tillgängliga
anläggningarna eller företag för ca 13 000 000 kronor kunna utföras under
budgetåret 1950/51. Det sammanlagda behovet av statsbidrag härför kan
antagas uppgå till ca 6 000 000 kronor vid samma bidragsgrunder, som normalt
skola gälla för liknande arbeten.

Enligt vad som under hand upplysts från riksidrottsförbundet har Kungl.
Maj :t tills vidare innehållit ett bidragsbelopp av 1 000 000 kronor för idrottshallar
m. m. samt 700 000 kronor för idrottsplatser och övriga idrottsanläggningar.
Enligt förbundet kan väntas, att det för sistnämnda ändamål
innehållna beloppet under budgetåret 1950/51 stiger till 1 000 000 kronor.
Enär ett frigörande av de spärrade medlen åtföljt av beviljande av byggnadstillstånd
torde komma att ske, därest större arbetslöshet uppstår, skulle det

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

för investeringsplanens genomförande erforderliga anslaget till fonden för
idrottens främjande böra beräknas till (6 000 000 — 2 000 000 =) 4 000 000
kronor.

Övriga fritidsanläggningar.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret
1946/47 innefattade bl. a. ett antal enskilda friluftsanläggningar, turiststationer,
friluftsgårdar, sporthem m. m. Dessa företag medtogos med
ledning av uppgifter, som lämnats till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen
från folkrörelsernas rese- och semesterorganisation
(RESO), svenska turistföreningen, skid- och friluftsfrämjandet samt
andra enskilda organisationer. Ifrågavarande fritidsanläggningar ha endast

1 mycket begränsad utsträckning blivit utförda.

Städer och landskommuner ha såsom arbeten lämpliga att ingå i en sysselsättningsreserv
föreslagit ett antal sådana fritidsanläggningar, som falla
under statens fritidsnämnds verksamhetsområde, såsom fritidsreservat, lekplatser
m. m.

Totalkostnaden för de anläggningar, till vilka bidrag skulle kunna beviljas
ur fonden för friluftslivets främjande och som ansetts böra medtagas i investeringsplanen
för nästkommande budgetår, beräknas till ca 13 410 000
kronor. Denna summa innefattar även ordinarie arbeten. Med hänsyn till
att de flesta enskilda anläggningarna utgöras av husbyggnader, i många
fall förlagda till isolerade trakter med därav härrörande svårigheter i byggnadshänseende
och med hänsyn till att dessa företags verkställighet är beroende
av överenskommelse med enskilda intressenter, vilket ofta försenar
och försvårar igångsättandet, synes det vara skäligt att räkna med att den
utnyttjningsbara volymen av investeringsplanen för kategorien Övriga fritidsanläggningar
motsvarar en kostnad av ca 7 000 000 kronor. Erforderligt
statsbidrag för genomförande av en sådan investering uppskattas till ca

2 500 000 kronor. Härvid har förutsatts, att bidrag ur fonden för friluftslivets
främjande icke torde utgå till de delar av friluftsbadanläggningar, som
äro att betrakta som anläggningar för idrottsverksamhet, samt att enligt
normala grunder vissa specialanläggningar för Stockholms stad icke skulle
ifrågakomma till statsbidrag i denna ordning utan vara hänvisade till att
få bidrag av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.
enligt de bidragsgrunder, som tillämpas för sådana kommunala arbetslöshetsarbeten,
för vilka statsbidrag i vanlig ordning icke utgå.

Till avsättning till fonden för friluftslivets främjande har Kungl. Maj :t
i 1950 års statsverksproposition, bil. 12, s. 176, äskat ett anslag av 1 000 000
kronor. Ifrågavarande anslag torde till större delen komma att åtgå till
andra ändamål än företag i investeringsplanen. I det föregående har ett bidragsbelopp
av 2 500 000 kronor under denna anslagstitel beräknats erforderligt
för investeringsplanens genomförande, vilket belopp sålunda skulle
behöva anvisas å beredskapsstat.

Under åberopande av vad som anförts under rubriken Fritidsanläggningar
hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten
under tionde huvudtiteln upptaga följ ande anslag, nämligen Avsättning

till fonden för idrottens främ jande . . 4 000 000
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 2 500 000.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

i. Skjutbanor.

Uppgifter angående investeringsobjekt avseende skjutbaneanläggningar
införskaffades åren 1944 och 1945 från skytteförbundens överstyrelse, svenska
pistolskjbteförbundet och svenska sportskytteförbundet. Med stöd av
dessa uppgifter medtogos skjutbaneanläggningar för 600 000 kronor i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 (se arbetsmarknadskommissionens
betänkande SOU 1946:27, s. 350—352). Sedermera har revidering av det
förut inhämtade materialet verkställts, varjämte vissa uppgifter om nya
företag inkommit. Det har därvid framgått, att arbeten vid angelägna skjutbaneanläggningar
för en sammanlagd kostnad av ca 300 000 kronor alltjämt
äro så förberedda, att de kunna medtagas i investeringsplanen för
budgetåret 1950/51. Det är härvidlag till största delen fråga om företag av
mycket ringa storleksordning, i det kostnaden för varje särskilt företag vanligen
ligger under 5 000 kronor. Enär ifrågavarande företag till stor del äro
av grovai''betsnatur samt planläggning av desamma är i det närmaste slutförd,
ha de ansetts böra medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1950/
51 med en kostnad av 300 000 kronor.

Särskilt anslag till bidrag till anordnande av skjutbanor har icke föreslagits
i innevarande års statsverksproposition. Dylikt anslag uppfördes ej heller
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och föreslås ej å beredskapsstaten
för budgetåret 1950/51, då statsbidrag till företagen kan beviljas
av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

k. Flottledsarbeten.

För av investeringsutredningen resp. arbetsmarknadskommissionen åren
1944 och 1945 verkställda inventeringar av flottledsarbeten samt för frågan
om statsbidragsgrunder till dylika arbeten vid utförande i arbetslöshetsmotverkande
syfte har redogjorts i kommissionens betänkande SOU 1946:27,
s. 356—359. Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för
budgetåret 1946/47 omfattade flottledsarbeten för sammanlagt ca 8 200 000
kronor. Hösten 1949 har via länsarbetsnämnderna förfrågan om lämpliga
investeringsobjekt och om dessas planeringsläge riktats till de flottningsföreningar,
som tidigare lämnat uppgifter till kommissionen eller investeringsutredningen.
Med ledning av de inkomna uppgifterna har investeringsplanen
reviderats. Förslaget till plan för budgetåret 1950/51 innefattar flottledsarbeten
för sammanlagt ca 3 300 000 kronor. Det erforderliga statsbidraget
för planens genomförande i en arbetsmarknadskris kan uppskattas
1 il 1 2 000 000 kronor. En avsevärd minskning föreligger alltså jämfört med
investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Minskningen beror till stor del
på förändrad anläggningsteknik för hithörande arbeten, vilket synes ha medfört
att desamma icke i samma utsträckning som tidigare av vederbörande
flottningsföreningar anses lämpliga för sysselsättning av arbetslösa.

Statsbidrag till flottsledsarbeten torde i förekommande fall böra beviljas
av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m.

I. Arbeten vid enskilda järnvägar.

I statens arbetsmarknadskommissions förslag till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 ingingo företag vid enskilda järnvägar motsvarande en
sammanlagd kostnad av 13 012 000 kronor. I föreliggande förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1950/51 ingå sådana arbeten för en kostnad
av ca 8 894 000 kronor. Minskningen mellan dessa budgetår av planens
omfattning beror på övergång av flera enskilda järnvägsföretag i sta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tens ägo. Sålunda ha sedan år 1946 följande enskilda järnvägar, för vilka
vissa företag ingingo i investeringsreserven för budgetåret 1946/47, numera
förvärvats av staten, nämligen Gotlands och Ölands järnvägar, Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarna—Gävles järnvägar, Trafikförvaltningen Östergötlands^
smalspåriga samt Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar. I
vad angår lämpligheten för arbetsmarknadsreglerande syften av byggnads°ch
anläggningsf öretag vid enskilda järnvägar, principerna för företagens
utväljande till investeringsreserven samt statsbidragsgrunderna för dylika
företag, då de tagas i anspråk som arbetslöshetsarbeten, hänvisas till arbetsmarknadskommissionens
betänkande SOU 1946:27, s. 360—364.

Uppgifter om de företag, som av vederbörande järnvägsförvaltningar befunnits
angelägna och lämpliga som arbetslöshetsarbeten under budgetåret
1950/51, ha lämnats av Svenska järnvägsföreningen i skrivelse den 1
december 1949. Dessa företag, vilkas omfattning och fördelning på de särskilda
järnvägsförvaltningarna framgår av följande sammanställning, föreslås
ingå i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

De arbetsobjekt, som medtagits, äro närmare specificerade i arbetsmarknadsstyrelsens
register över investeringsobjekt.

Järnvägsstyrelsen har i yttrande den 21 december 1949 förklarat sig intet
ha att erinra mot detta förslag till investeringsreserv för budgetåret
1950/51.

Järnväg	Antal arbets- objekt	Kostnads- summa kronor
Hällefors—Fredriksbergs...............	1	48 000
Nora Bergslags........................	3	500 000
Nordmark—Klarälvens................	3	433 000
Stockholm—Nynäs....................	4	475 000
Stockholm—Roslagens ................	10	3 376 000
Stockholm—Saltsjöns..................	3	3 312 000
Grängesberg—Oxelösunds..............	14	750 000
Summa	38	8 894000

För hela investeringsreserven, 8 894 000 kronor, synes bidragsbehovet
kunna beräknas till högst 2 700 000 kronor. Bidrag torde böra beviljas av
anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

m. Elektrifiering sarbeten.

På grundval av förslag, som framlagts av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med elektrifieringsberedningen, beräknades för budgetåret 1946/47
investeringsplanen för landsbygdselektrifieringen till en volym motsvarande
anläggningskostnaden 20 000 000 kronor. För att möjliggöra denna investeringsplans
genomförande uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 ett anslag till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering av
3 000 000 kronor, se proposition 1946:211, s. 65.

Elektrifieringsberedningen har i sin skrivelse angående medelsbehovet å
riksstat för budgetåret 1950/51 beräknat anslagsbehovet till Befrämjande
av landsbygdens elektrifiering till 5 000 000 kronor, se 1950 års statsverksproposition,
bil. 11, s. 185—186. Beredningen synes därvid icke ha räknat
med att utöver nämnda anslagsbelopp några av Kungl. Maj :t spärrade medel
finge disponeras under budgetåret. Departementschefen har i propositionen
uttalat att verksamheten under nästa budgetår måste hållas inom samma
jämförelsevis snäva ram som under de senaste åren. Med hänsyn härtill

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

har Kungl. Maj :t äskat ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor å riksstat
för ändamålet för budgetåret 1950/51, varvid dock förutsatts att spärrade
medel, 1 300 000 kronor, därutöver skola ställas till förfogande för verksamheten.

Investeringsplanen för elektrifieringar synes böra få det omfång, som
elektrifieringsberedningen räknat med i sina anslagsäskanden, motsvarande
en bidragstilldelning av 5 000 000 kronor. Om intressenternas insatser
tillhopa uppskattas till samma belopp, skulle planen motsvara nya anläggningar
till en kostnad av ca 10 000 000 kronor. Häri ha icke inräknats installationsarbeten,
anskaffande av förbrukningsapparater in. in. —• Därest,
med hänsyn till vad som anförts i statsverkspropositionen, tillhopa 4 300 000
kronor komma att stå till förfogande å riksstat för budgetåret 1950/51,
skulle å beredskapsstat erfordras 700 000 kronor för investeringsplanens
genomförande. Med hänsyn till önskvärdheten av ett visst nedbringande av
storleken av den hos elektrifieringsberedningen befintliga balansen skulle
å beredskapsstat kunna uppföras ett något högre belopp, förslagsvis
1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
av 1 000 000 kronor.

n. Diverse enskilda arbeten.

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner.

På förslag av arbetsmarknadskommissionen efter samråd med socialstyrelsen
upptogs i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 vissa arbeten
vid erkända alkoholistanstalter för en beräknad kostnad av tillhopa 554 000
kronor. Enär de i förslaget ingående byggnadsföretagen till övervägande
del voro sådana, till vilka bidrag normalt icke utgår ur reservationsanslaget
till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, upptogs intet särskilt
anslag å beredskapsstat till detta ändmål. Socialstyrelsen bär i skrivelse
den 29 september 1949 föreslagit en investeringsreserv för budgetåret 1950/
51 av vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid de erkända alkoholistanstalterna
Björknäs, Vårnäshemmet, Holmahemmet, Älvgården, Holmforshemmet,
Hägerstad och Åsbrohemmet. Sammanlagda kostnaden för dessa företag
beräknades år 1946 till 659 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträdda
kostnadsstegringar synes kostnaden för dessa byggnadsföretag numera
böra beräknas till ca 800 000 kronor. De föreslagna arbetena äro, enligt
vad socialstyrelsen upplyst, icke berättigade till statsbidrag av anslag
å riksstaten.

Vissa nybyggnads- och moderniseringsarbeten vid folksanatorierna, vilka
administreras av Konung Oscar II :s jubileumsfond, upptogos i arbetsmarknadskommissionens
förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47.
På förslag av arbetsmarknadskommissionen uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 ett anslag av 190 000 kronor till Bidrag till
byggnadsarbeten vid folksanatorierna (prop. 1946:211, s. 41).

Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond har hemställt om
anslag å 330 000 kronor för budgetåret 1950/51 för vissa arbeten vid Hålahults
och Österåsens sanatorier (1950 års statsverksprop. bil. 13, s. 98).
Kungl. Maj :t har i statsverkspropositionen äskat det av överstyrelsen be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126,

gärda beloppet, 330 000 kronor, till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.
I skrivelse den 15 september 1949 har överstyrelsen föreslagit,
att i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för budgetåret
1950/51 måtte upptagas modernisering och reparation av läkaravdelningen
vid Hålahults sanatorium för en beräknad kostnad av 95 000 kronor
samt ett bostadshus för kvinnlig biträdespersonal vid Österåsens sanatorium
för en beräknad kostnad av 158 000 kronor. Med anledning av överstyrelsens
framställning synes det erforderliga beloppet för arbetenas utförande,
tillhopa 253 000 kronor, böra uppföras å beredskapsstat för budgetåret
1950/51.

Till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom Nordiska
museet uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett
anslag av 745 000 kronor. Styresmannen för Nordiska museet har i skrivelse
den 14 november 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen meddelat, att kostnaderna
för dessa arbeten numera beräknades uppgå till sammanlagt
1 135 000 kronor, varav dock 51 000 kronor kunde tagas från Nordiska museets
nya byggnadsfond. Med hänsyn härtill synes ett belopp av 1 084 000
kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 för
ändamålet i fråga.

Övriga arbeten.

Till arbetsmarknadskommissionen inkommo 1945 och 1946 förslag till
sådana byggnads- och anläggningsarbeten för enskilda intressenter, vilka
med tillämpande av normala bidragsgrunder icke skulle kunna erhålla
statsbidrag. De sammanlagda kostnaderna för dessa företag, som nu äro
disponibla såsom sysselsättningreserv, ha uppgivits till ca 1 600 000 kronor.
Företagen i fråga avse bl. a. museibyggnader, dammbyggnader, fiskodlingar
m. in. Med hänsyn till att dessa företag dels äro materialkrävande,
dels till stor del tidsbestämda med hänsyn till vissa andra investeringar,
torde de endast i mindre omfattning vara att påräkna som sysselsättningsobjekt
vid en tidpunkt, då så kan vara påkallat av uppträdande arbetslöshet.
Det synes därför lämpligt, att för dylika arbeten räkna med en avsevärt
mindre investeringsvolym än som motsvarar de anmälda, tekniskt förberedda
företagen. Uppskattningsvis bär i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1950/51 räknats med arbeten för ca 800 000 kronor.

Under åberopande av vad som anförts beträffande diverse enskilda arbeten
hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag
å driftbudgeten, nämligen

Under åttonde huvudtiteln:

Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet
inom Nordiska museet...... 1 084 000

Under elfte huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna 253 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

20. Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.
samt till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet.

Arbetsmarknadsstyrelsens i det föregående framlagda förslag till sysselsättningsprogram
vid en massarbetslöshet är i princip konstruerat så, att i
den mån det å riksstaten uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. eller andra å riksstaten uppförda anslag icke skulle
vara tillräckliga för finansiering av erforderliga arbeten, dessa arbeten i
stället skulle finansieras från anslag å allmän beredskapsstat motsvarande
till liknande ändamål å riksstat uppförda anslag. Till uppförande å allmän
beredskapsstat ha sålunda föreslagits särskilda anslag såväl till de stora
statliga verkens allmänna investeringsreserver som till bidrag till vissa slag
av kommunala och enskilda arbetsobjekt.

Enär det av olika skäl icke befunnits lämpligt att av specificerade anslag
täcka hela det beräknade behovet av statsmedel till arbeten för motverkande
av större arbetslöshet har å de allmänna beredskapsstaterna för budgetåren
1944/45 och 1946/47 uppförts även ett särskilt anslag till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. De av investeringsutredningen i dess
betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och
statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45, (SOU 1944:
12, s. 255 ff) framförda allmänna synpunkterna rörande behovet av ett särskilt
dylikt anslag äga fortfarande giltighet såsom ock den av chefen för
socialdepartementet vid hemställan om uppförande av dylikt anslag å allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 förebragta allmänna motiveringen
(propositionen nr 1944:281, s. 55 och 56).

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därför, att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1950/51 uppföres anslag till täckande av ifrågavarande medelsbehov.

Från detta anslag skulle sålunda i första hand bidrag för motverkande
av arbetslöshet beviljas till sådana kommunala och enskilda arbeten, som
icke i normal ordning kunna komma i åtnjutande av statsbidrag, men som
om de utföras såsom beredskapsarbeten enligt hittills tillämpade grunder
kunnat vara berättigade till bidrag från det å riksstaten uppförda anslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Här förutom synas
även möjligheter böra hållas öppna för att ifrån ifrågavarande allmänna
anslag bevilja medel till sådana kategorier av statliga, kommunala och enskilda
arbeten, till vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller
föreslagits bliva uppförda å allmän beredskapsstat. I en viss arbetslöshetssituation
kan det nämligen bliva nödvändigt att utföra även en del sådana
arbeten, vilka varken ingå i investeringsreserven eller rymmas inom anslagen
till särskilda ändamål.

Under vissa förutsättningar böra dessutom kommunala och enskilda arbeten,
till vilka statsbidrag i normal ordning utgå från härför anvisade specialanslag,
kunna komma i fråga för erhållande av ytterligare bidrag. En
förhöjning av det normala statsbidraget skulle nämligen, såsom i det" föregående
föreslagits (s. 6 och 7), kunna medgivas i de fall, då vid utförande
av arbete i syfte att motverka arbetslöshet vissa merkostnader uppkomma
på grund av att ovan arbetskraft måst användas, på grund av att arbetet
måste utföras under forcering eller under olämplig årstid eller på grund av
andra liknande orsaker. Särskilt statsbidrag skulle kunna utgå från det

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

föreslagna anslaget till täckande av sådana merkostnader. Den praxis, som
numera tillämpas i fråga om statsbidrag till uppkommande merkostnader
Vid beredskapsarbeten och som godkänts av 1948 åris riksdag (prop. 1948:
249, s. 39), synes böra tillämpas jämväl då fråga är om merkostnader till
här ifrågavarande arbeten.

Medel av det föreslagna anslaget böra slutligen stå till förfogande för finansiering
av arbeten i den särskilda grovarbetsreserven, d. v. s. till sådana
arbeten av grovarbetsnatur, vilka visserligen äro av en något lägre angelägenhetsgrad
än de arbeten, vilka föreslagits till intagande i den allmänna
investeringsreserven, men vilka det i vissa situationer av arbetslöshet kan
vara nödvändigt att utnyttja såsom sysselsättningsobjekt på grund av att
de äro föga materialkrävande och icke i högre grad fordra yrkesvana hos
arbetskraften.

Arbetsmarknadsstyrelsen utgår sålunda ifrån att ett anslag å allmän beredskapsstat
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. skall kunna
utnyttjas

1) till de grupper av arbeten, vilka intagits i förslaget till allmän investeringsreserv
men för vilka särskilda anslag icke föreslagits,

2) till företag eller grupper av företag, för vilka särskilda anslag finnas
uppförda å riksstat eller å allmän beredskapsstat men för vilka en ökning
av arbetena utöver de särskilda anslagens ram av olika skäl kan befinnas
motiverad,

3) till täckande helt eller delvis av merkostnader som äro direkt följd av
företags utförande till motverkande av arbetslöshet i de fall då sådana merkostnader
icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag samt

4) till grovarbeten, vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke
intagits i den allmänna investeringsreserven utan intagits i den särskilda
grovarbetsreserven men vilka det i en arbetslöshetssituation kan befinnas angeläget
att utnyttja till motverkande av arbetslöshet.

Beräkningen av behovet av medel från nu ifrågavarande anslag utföres i
det följande för en arbetslöshetssituation, i vilken grovarbeten skulle komma
att utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt, d. v. s. det alternativ, som enligt
utförda överslagskalkyler skulle komma att ställa de största kraven på
medel från anslaget.

Omfattningen av förslaget till särskild grovarbetsreserv framgår av följande
sammanställning.

Förvaltande myndighet	Typ av arbetsobjekt	Kostnad kronor
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen	Allmänna vägar...............	154 000 000
Luftfartsstyrelsen...............
Järnvägsstyrelsen...............
Fortifikationsförvattningen......	Körgårdar..............	321 DOO
	Idrottsplatser .................	2 149 0Ö0
	Vägarbeten...................	2 913 000
	Skjutbanor....................	706 000
	Vatten- och avloppsarbeten ....	1 467 000
	Gustavsviks torrdocka.........	1 000 000
	Kajer och bryggor.............	799 000
	Bergrum......................	23 000 000
	Krigsförtöjningsplatser.........	5 000 000
	Befästningar..................	15 000 000 52 385 000
Flygförvaltningen ..............	Flygfältsarbeten......	i nnn nnn
	Summa kronor	238 985000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Den föi-eslagna särskilda grovarbetsreserven omfattar sålunda arbeten för
en kostnad av i runt tal 239 000 000 kronor. Till övervägande delen består
den föreslagna reserven av helt statliga arbeten. Därjämte inrymmer den till
ett belopp av 21 000 000 kronor arbeten avseende allmänna vägar och för biltrafiken
viktiga gator i sådana städer och samhällen, som äro väghållare. Till
utförande av dessa företag beräknas utgå statsbidrag efter samma grunder
som till företag i den allmänna investeringsreserven. Med hänsyn härtill
skulle det totala behovet av statsmedel för den särskilda grovarbetsreserven
bliva mindre än totalkostnaden och har beräknats till ca 238 000 000 kronor.

Vid ett bedömande av den omfattning, i vilken å en allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 uppfört anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
in. m. skulle behöva tagas i anspråk, måste, såsom härovan berörts,
tagas i beräkning medel icke blott för den särskilda grovarbetsreserven
utan även för sådana i den allmänna investeringsreserven föreslagna
kommunala och enskilda arbeten, för vilka särskilda medel
icke beräknats i förslaget till allmän investeringsreserv. De kategorier av här
ifrågavarande arbeten, vilka till mera avsevärd del bestå av grovarbeten, äro
flottledsarbeten, arbeten vid enskilda järnvägar, skjutbanor, civilförsvarsbranddammar
och diverse kommunala anläggningsarbeten.

Enär särskilda anslag till arbeten å allmänna flottleder icke uppförts å
riksstaten och författningsbundna grunder för statsbidrag till dylika arbeten
icke fastställts, uppfördes icke heller anslag till dylika arbeten å beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47. Då dessa förhållanden alltjämt äro rådande
har arbetsmarknadsstyrelsen för ifrågavarande arbeten, vilkas totala kostnad
beräknats till ca 3 300 000 kronor, beräknat ett belopp av 2 000 000 kronor
till bidrag till dylika arbeten att utgå från ifrågavarande anslag.

I avseende å arbeten vid enskilda järnvägar har beräknats, att statsbidrag
bör kunna utgå till vissa merkostnader uppkomna på grund av arbetets utförande
i arbetslöshetsbekämpande syfte. Storleken av detta bidrag beräknas
till högst 30 procent av totalkostnaden. För hela reserven av dylika arbeten,
kostnadsberäknad till ca 8 900 000 kronor, torde bidragsbehovet kunna beräknas
till högst 2 700 000 kronor, varav för den del som består av typiska
grovarbeten, till högst 2 000 000 kronor.

I fråga om skjutbanor, civilförsvarsbranddammar och diverse kommunala
anläggningsarbeten har den totala kostnaden för dessa i investeringsreserven
beräknats till ca 90 000 000 kronor. Av denna summa utgöres ca 25 procent
av lämpliga grovarbeten. Under förutsättning av statsbidrag med i medeltal
50 procent av anläggningskostnaden skulle medelsbehovet för bidrag till dylika
arbeten uppgå till ca 11 000 000 kronor.

För de fall då enligt vad ovan anförts det största behovet av medel från
ifrågavarande anslag kommer att föreligga skulle ett sammanlagt anslagsbelopp
av (238 000 000 + 2 000 000 + 2 000 000 + 11 000 000 =) 253 000 000
kronor vara erforderligt.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i framställning den 13 januari 1950 till
Kungl. Maj :t beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 för statliga
och statskommunala beredskapsarbeten till sammanlagt 12 400 000 kronor.
Beslut om utförande såsom beredskapsarbete föreligger emellertid för företag,
på vilka under nästa budgetår beräknas kunna nedläggas ca 40 000 000
kronor. De medelsbehov utöver å riksstat beräknat anslag, som erfordras för
dessa arbetens utförande, beräknas till ca 27 000 000 kronor. Dessa medel synas
böra medtagas vid beräkningen av medelsbehovet från anslaget å beredskapsstaten
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Härtill kominer, såsom ovan berörts, behovet av att i speciella fall kunna
finansiera sådana arbeten, vilka ej kunnat förutses vid investeringsreservens
upprättande samt att kunna medgiva statsbidrag till sådana merkostnader
för ett arbete, som uppstå på grund av att arbetet måste utföras med ovan
arbetskraft, i forcerat tempo, vid olämplig årstid etc. Det ytterligare medelsbehov,
som härigenom kan uppstå, är mycket svårt att uppskatta. Då det
icke synes antagligt, att medel skulle behöva tagas i anspråk för sistnämnda
ändamål samtidigt som alla under denna anslagsrubrik uppräknade grovarbeten
komma till utförande, torde särskilda medel härför icke behöva beräknas.
Medelsbehovet synes därför böra beräknas till 280 000 000 kronor.

Beträffande beredskap för anskaffning av byggnadsmaskiner får arbetsmarknadsstyrelsen
anföra följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 januari 1950 angående medelsbehoven
för budgetåret 1950/51 under vissa anslag har arbetsmarknadsstyrelsen beträffande
styrelsens innehav av byggnadsmaskiner framhållit, att maskinparken
vore i sådant skick att en omfattande åter- och nyanskaffning borde
äga rum. Styrelsen har därvid omnämnt, att kostnaderna för att erhålla en
fullgod maskinpark för sysselsättning av ett årsmedeltal av 7 000—8 000
man samt en stomme för maskinparkens ytterligare utbyggnad överslagsvis
beräknats till ca 10 000 000 kronor. För åter- och nyanskaffning eller beställning
av byggnadsmaskiner har styrelsen i ovannämnda skrivelse beräknat
att disponera (1 200 000 -j- 1 750 000 =) 2 950 000 kronor. Ytterligare
anskaffning av maskiner för ca 7 000 000 kronor skulle sålunda behöva verkställas
för att uppnå den ovannämnda beredskapen för 7 000 å 8 000 årsarbetare.
I olika sammanhang har framhållits, att beredskapen av bl. a. byggnadsmaskiner
bör ha en omfattning, som möjliggör sysselsättande av i medeltal
15 000 man. Medelsbehovet utöver under budgetåret 1950/51 tillgängliga
ordinarie medel för anskaffning av byggnadsmaskiner för denna arbetsstyrka
kan uppskattas till 17 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår
med hänsyn härtill att å beredskapsstat uppföres ett anslag för detta ändamål
med sistnämnda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å
driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra
följande anslag, nämligen
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m................................... 280 000 000

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
........................ 17 000 000

21. Sammanfattning.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 fastställdes av 1946 års
riksdag. Å beredskapsstaten uppfördes anslag om sammanlagt ca 1 050
miljoner kronor, varav å driftbudgeten ca 676 miljoner kronor och å kapitalbudgeten
ca 374 miljoner kronor. Kungl. Maj :t bemyndigades att, därest
arbetsmarknadsläget så skulle påfordra, inom ramen av ett belopp av
150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka
anslag uppförts å beredskapsstaten.

1947 års riksdag medgav att de till grund för den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanerna för statens

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

järnvägar och civila flygplatser finge ändras samt bemyndigade Kungl.
Maj :t att under budgetåret 1947/48, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade,
inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om
utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten för budgetåret
1946/47. — Riksdagen har lämnat enahanda bemyndiganden för
budgetåren 1948/49 och 1949/50.

På grundval av från statliga organ och genom länsarbetsnämnderna
från kommuner och enskilda inhämtade uppgifter har upprättats föreliggande
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

I fråga om principerna för urvalet av objekt att medtagas i investeringsreserven
och riktlinjerna för reservens sammansättning har någon större
ändring i förhållande till vad som förut tillämpats icke ansetts böra ske;
reserven har dock endast i begränsad utsträckning tillförts nya objekt avseende
husbyggnader och andra materialkrävande arbeten.

Förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 omfattar
arbeten för ca 1 564 miljoner kronor (mot ca 1 322 miljoner kronor i förslagen
för budgetåret 1946/47) och förslaget till särskild grovarbetsreserv
ca 239 miljoner kronor (mot ca 221 miljoner kronor i förslaget för budgetåret
1946/47). Behovet av statsanslag, som erfordras för att samtliga till
intagande i de båda reserverna föreslagna företag skola kunna utnyttjas
såsom sysselsättningsobjekt, har beräknats till sammanlagt ca 1 186 miljoner
kronor. Av denna summa belöper sig ca 904 miljoner kronor på den allmänna
investeringsreserven och ca 238 miljoner kronor på den särskilda
grovarbetsreserven. Därjämte har i anslagsbehovet inräknats ett belopp av
ca 17 miljoner kronor för anskaffning av byggnadsmaskiner samt ca 27
miljoner kronor, som utöver i 1950 års statsverksproposition beräknat anslag
erfordras för utförande av redan beslutade beredskapsarbeten.

För finansieringen av till intagande i investeringsreserven för budgetåret
1950/51 föreslagna företag, som helt eller delvis äro avsedda att bekostas
av statsmedel, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att anvisa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51.

Av kostnaden för den allmänna investeringsreserven belöpa sig ca 791
miljoner kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten
— såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar etc. — och ca 773 miljoner
kronor på företag, som äro av mera materialkrävande art eller utgöras
av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader
för ett belopp av ca 653 miljoner kronor.

Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet
av materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså
ur de föreslagna reserverna utväljas företag av utpräglad grovarbetskaraktär
för en sammanlagd kostnad av upp till ca (791 + 238 =) 1 029 miljoner
kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär, beträffande vilka
beslut redan fattats om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i
arbetsmarknadsstyrelsens eller annan statlig myndighets regi eller såsom
statskommunala beredskapsarbeten. På dessa företag beräknas under nästa
budgetår kunna utföras arbeten för en kostnad av sammanlagt ca 40 miljoner
kronor. För nästa budgetår står således till förfogande en sammanlagd
reserv av företag av grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 1 070
miljoner kronor.

Styrelsen har jämväl beräknat investeringsreservens fördelning mellan
städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av kostnaden
för den allmänna investeringsreserven ca 796 miljoner kronor be 12

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

löpa sig å företag i städer och ca 768 miljoner kronor å företag på landsbygden.
För den särskilda grovarbetsreserven utgöras motsvarande belopp
av ca 30 miljoner kronor resp. ca 208 miljoner kronor.

Till detaljplanering av arbeten i investeringsreserven äro särskilda anslag
uppförda å riksstat. Planeringen har lämpats efter läget på arbetsmarknaden
och huvudsakligen inriktats på arbeten av grovarbetskaraktär.

Hela den av styrelsen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats
innefatta totalt ca 30 miljoner dagsverken, varav ca 20 miljoner
dagsverken för grovarbetare, ca 9,2 miljoner dagsverken för yrkesarbetare
i egentlig anläggningsverksamhet samt ca 0,7 miljoner industridagsverken
(bil. 18). Dessa dagsverken beräknas motsvara full sysselsättning för ca
120 000 årsarbetare, varav ca 80 000 grovarbetare, ca 37 000 yrkeskunniga
byggnads- och anläggningsarbetare samt ca 2 500 industriarbetare. Sagda
arbetsstyrkor äro beräknade under antagande av 250 effektiva arbetsdagar
per årsarbetare av kategorierna grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig
anläggningsverksamhet samt 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av
kategorien industriarbetare. Det angivna antalet industridagsverken är beräknat
på det underlag av företag, som helt och hållet eller till väsentlig
del utgöras av direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av rullande
järnvägsmateriel, elektriska ledningar och kablar etc. Ett ianspråktagande
i full utsträckning av det sysselsättningsprogram, som innefattas i den allmänna
investeringsreserven, skulle utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter
medföra dels sysselsättning i industrien för framställning av
erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner,
redskap och annan materiel samt förbrukningsartiklar för anläggnings- och
husbyggnadsföretagen, dels ock sysselsättning i transportarbete. Med nu
angiven sysselsättning förenade arbetslöner ha jämte arbetslöner för arbete
på byggnadsplatsen inräknats i de samlade lönekvoter, som angivits i den
till statens arbetsmarknadskommissions betänkande SOU 1946: 27 fogade
bil. 1 (SOU 1946:28). Den angivna sysselsättningen, som alltså förekommer
i det närmast före arbetet på byggnadsplatsen liggande ledet av
produktionen, uppskattas till ca 5,5 miljoner dagsverken, motsvarande ca
20 000 årsarbetare under antagande av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare.
Ett ianspråktagande i full utsträckning av den allmänna investeringsreserven
medför ytterligare sysselsättning i industrien för tillverkning
och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning
av råvaror därför.

Hela den särskilda grovarbetsreserven har uppskattats innefatta ca 5 miljoner
dagsverken, varav ca 4,5 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca
0,5 miljon dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande
ca 20 000 resp. ca 2 000 årsarbetare eller tillhopa ca 22 000 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, vilket såsom ovan anförts omfattar
arbeten för en sammanlagd kostnad av ca 1 070 miljoner kronor, beräknas
innefatta ca 24 miljoner dagsverken, varav ca 21 miljoner dagsverken
för grovarbetare och ca 3 miljoner dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare,
motsvarande ca 84 000 resp. ca 12 000 årsarbetare eller
tillhopa 96 000 årsarbetare.

Med ledning av den allmänna investeringsreservens fördelning på de olika
länen, angiven i bil. 16 och 17, har överslagsvis beräknats sysselsättningsmöjligheterna
inom varje län, därvid sysselsättningen vid sådana företag,
vilkas lokalisering icke på detta stadium kan angivas, fördelats i proportion
till länens folkmängd. Reservens sysselsättningsmöjligheter för industriarbetare
ha dock icke fördelats länsvis. I nedanstående tablå har för
varje län angivits det ungefärliga antal årsarbetare, som skulle kunna be -

Kungi. Maj.ts proposition nr 126.

redas arbete vid företag i den. allmänna investeringsreserven, samt hur stor
procent av befolkningstalet i länet detta utgör.

L ä n	Den allmänna investe-ringsreservens syssel-sättningsmöjligheter	Lön	Den allmänna investe-ringsreservens syssel-sättningsmöjligheter
Antal års- arbetare	Årsarbetare i procent av invånare-antalet den 1 jan. 1949	Antal års- arbetare	Årsarbetare i procent av invånare-antalet den 1 jan. 1949
1	2	3	1	2	3
Stockholms stad____	13 500	1-9	Älvsborgs...........	6 400	1-8
Stockholms.........	5 600	1-6	Skaraborgs..........	3 600	1-5
Uppsala............	2 900	1-9	Värmlands..........	3 900	1-4
Södermanlands......	3 600	1*7		3 900	1*6
Östergötlands.......	5100	1-5		3 200	1*7
Jönköpings..........	4 000	1-5	Kopparbergs........	4 30Ö	1-7
Kronobergs.........	2 600	1*7		5 000
Kalmar.............	4 000	1-7	Västernorrlands.....	4 900	1-8
Gotlands............	800	1-3	Jämtlands..........	2 800	1-9
Blekinge............	2 600	1-8	Västerbottens.......	5 400	2''3
Kristianstads........	4 000	1-6	Norrbottens ........	6 500	2-8
Malmöhus..........	7 800	1-4	Industriarbetare i hela
Hallands...........	2 300	1*4		22 500
Göteborgs och Bohus	8 300	1*5
			Summa	139 500	2-1

Till jämförelse må framhållas att antalet hjälpsökande arbetslösa i hela
landet vid arbetslöshetskrisen i mars 1933 var i medeltal 3 procent och
i Norrbottens och Västernorrlands län ca 7 procent av invånareantalet.

Därest arbetslöshet skulle uppstå av större omfattning i visst eller vissa
län än den, som kan till fullo mötas med nu angiven sysselsättningsberedskap,
kan i allmänhet en forcering av arbetena ske, så att den angivna fördelningen
mellan länen förskjutes. Uppskattningarna av antalet årsarbetare
ha utförts under den förutsättningen, att handdrift i betydande grad''
måste äga rum därest grovarbeten av angiven storleksordning skola komma
till stånd. I anslutning härtill må särskilt framhållas, att de angivna
sysselsättningsmöjligheterna förutsätta, att planeringen av arbeten, intagna
i investeringsreserven, kommer till stånd i den omfattning, som angivits i
de uppgifter om investeringsobjekten, som av vederbörande organ lämnats
till arbetsmarknadsstyrelsen.

Kungl Maj:ts proposition nr 126.

Innehållsförteckning till arbetsmarknadsstyrelsens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

1. Inledning................................................................... 1

2. Investeringsplanens finansiering................................................ 5

3. Investeringsplan för postverket................................................ 8

4. Investeringsplan för telegrafverket............................................. 9

5. Investeringsplan för statens järnvägar.......................................... 10

Företag att bekostas av kapitalmedel........................................... 12

A. Byggnader och anläggningar............................................... 12

I. Bangårdar s. 12; II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt Ombyggnad
till normalspår av smalspåriga järnvägar s. 12; III. Fortlöpande förstärkning
av spåröverbyggnaden s. 12; IV. Broar m. m. s. 13; V. Husbyggnader s. 13;
VI. Signalsäkerhetsanläggningar s. 13; VII. Vägskyddsanläggningar s. 13; VIII.
Telefonanläggningar m. m. s. 13; IX. Elektriska belysningsanläggningar s. 14;
X. Anläggningar för elektrisk tågdrift s. 14; XI. Elektrifiering s. 14; XII. Lokstations-
och driftverkstadsanläggningar s. 14; XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder
s. 14; XIV. Färjelägen s. 15.

B. Försvarsberedskap........................................................ 15

C. Rullande material......................................................... 15

D. Biltrafik................................................................. 15

Garagebyggnader m. m.................................................... 15

E. Inventarier m. m.......................................................... 15

F. Statens järnvägars dispositionsanslag........................................ 15

Företag att bekostas av driftmedel.......................................... 15

Företag att bekostas av rörelsemedel........................................ 16

6. Investeringsplan för statens vattenfallsverk...................................... 17

7. Investeringsplan för försvaret.................................................. 20

Armén................................................................... 21

Marinen................................................................. 22

Flygvapnet.............................................................. 22

Befästningar............................................................. 23

Sjökarteverket............................................................ 24

8. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. in........... 24

Vägunderhåll på landsbygden s. 26; Byggande av allmänna vägar på landsbygden
s. 26; Vägbeläggningar s. 29; Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken
viktiga gator s. 29; Byggande av enskilda vägar s. 30; Stensättning av
vägar och gator s. 31; Byggande av broar s. 31; Uppförande av garage- och förrådsbyggnader
s. 32; Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader s. 32.

9. Investeringsplan för luftfartsverket.......... 34

10. Investeringsplan för handelshamnar och farleder................................. 35

11. Investeringsplan för fiskehamnar............................................... 37

12. Investeringsplan för malmletning och förberedande gruvarbeten.................... 38

13. Investeringsplan för lotsverket................................................. 39

14. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. fl. 40

Justitiedepartementet..................................................... 40

Socialdepartementet....................................................... 41

Kungl. Majrfs proposition nr 126. 87

Kommunikationsdepartementet............................................. 41

Finansdepartementet...................................................... 42

Ecklesiastikdepartementet................................................. 43

Jordbruksdepartementet................................................... 45

Handelsdepartementet..................................................... 46

Inrikesdepartementet...................................................... 47

15. Investeringsplan lör reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar

invärderade i statliga fastighetsfonder.......................................... 48

16. Investeringsplan för statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet m. m............. 49

17. Investeringsplan för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område.............. 51

18. Investeringsplan för vissa skogsvårdande åtgärder..........-r..................... 54

Domänstyrelsens verksamhetsområde s. 54; Skogsstyrelsens verksamhetsområde
s. 55.

19. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten........................ 57

a) Investeringsobjekt för Stockholms stad ...................................... 59

b) Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp................................ 60

c) Skolor................................................................... 62

Allmänna läroverk, kommunala flickskolor m. m. s. 62; Folkskolebyggnader s. 62;
Högre folkskolor och praktiska mellanskolor s. 63; Byggnader för folkhögskoleväsendet
s. 63; Skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa s. 64; Byggnader för yrkesundervisning
s. 64; Skolor för lantbruksundervisning s. 65; Underhåll av skolbygg -

nader s. 65.

Anslag till skolbyggnader.................................................. 65

d) Sjukhus................................................................. 66

e) Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m.......................... 67

Samlingslokaler s. 67; Brandstationer s. 68; Badhus s. 69; Övriga husbyggnader

s. 69.

f) Branddammar............................................................ 70

g) Diverse kommunala anläggningsarbeten...................................... 72

h) Fritidsanläggningar....................................................... 72

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott s. 73; Övriga fritidsanläggningar
s. 74.

i) Skjutbanor .............................................................. 75

k) Flottningsarbeten......................................................... 75

l) Arbeten vid enskilda järnvägar............................................. 75

in) Elektrifieringsarbeten..................................................... 76

n) Diverse enskilda arbeten................................................... 77

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner s. 77; Övriga arbeten s. 78.

20. Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. samt till kostnader för

arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.................................... 79

21. Sammanfattning............................................................. 82

Kungl. Maj:ts proposition nr 126-

Bilaga 1.

Förslag till investeringsplan för postverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag till investeringsreserv.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) kronor	Anslag för budgetåret 1950/51 till
ordinarie arbeten kronor	investe- ringsreserv kronor
1	2	3	4	5
	Posthus 777. m. i ordinarie arbetsprogrammet1.....	16 010 000	1000
1	Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje ..	770 000
2	Posthus i Katrineholm......................	1 040 000
3	Posthus i Skellefteå.........................	1060 000
4	Tillbyggnad av posthuset i Uddevalla1 2........	345000
5	Posthus i Eskilstuna........................	2 500 000
6	Ombyggnad av bottenvåningen inom central-
	posthuset i Stockholm.....................	900 000
7	Posthus i Luleå............................	1 800 000
8	Posthus i Ängelholm........................	560 000
9	Posthus i Landskrona.......................	1 610 000
10	Posthus i Västerås..........................	2 650 000
11	Posthus i Vetlanda.........................	875 000
12	Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping	1 900 000
	Posthus m. m. i investeringsreserven............	12 100 000		4 700 000
13	Posthus inom Gärdesstaden i Stockholm.....	1 900 000		750 000
14	Posthus i Uppsala..........................	3 300 000		1 000 000
15	Posthus i Arvika...........................	1 350 000		750 000
16	♦Posthus i Ljusdal...........................	600 000		300 000
17	♦Posthus i Värnamo.........................	1 000 000		500 000
18	♦Posthus i Söderhamn........................	1 000 000		500 000
19	♦Posthus i Nässjö............................	1 600 000		400 000
20	♦Posthus i Boden............................	1 350 000		500 000
	Fastighetsförvärv:
21	Inköp av fastigheten Blåmannen nr 14 i Stockholm	655 000	655 000
22	Inköp av fastigheter...........................	500 000	500 000
	Summa	1155 000	1155 000
23	Anskaffning av automobiler m. m...............	450 000	450 000
	Postverkets diligenstrafik:
24	Garagebyggnader m. m.........................	200 000	200 000
25	Anskaffning av bilmaleriel för diligensrörelsen ....	200 000	200 000
26	Förvärv av billinjer............................	250 000	250 000
	Summa	650 000	650 000
27	Postverkets dispositionsanslag...................	1 000 000	1 000 000
	Totalsumma	31 365 000	3 256 000	4 700 000

Sammanlagda beloppet av anslag för budgetåret 1950/51 till företag

i ordinarie program och investeringsreserv kronor............. 7 956 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51

utnyttjas till ett belopp av högst kronor..................... 4 744 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51

kronor..................................................... 12 700 000

1 Reservation å anslaget beräknas föreligga med ca 3 750 000 kronor vid ingången av budgetåret
1950/51.

2 För telegrafverkets räkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 2.

Förslag till investeringsplan för telegrafverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag till investeringsreserv.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) kronor	Anslag för budgetåret 1950/51 till
ordinarie arbeten kronor	investe- ringsreserv kronor
i	2	3	t	O
	Telegrafverkets fastigheter:
	Telefonstationsbyggnader m. m. i ordinarie arbets-
	programmet.................................	13 525 000	1 000
1	Post- och telefonstationsbyggnad i Klippan ...	875 000
O	Telefonstationsbyggnad i kvarteret Söderman-
	land i Malmö (Dalaplan)..................	1 050 000
3	Tillbyggnad till telegrafverkets stationsbyggnad
	i kvarteret Skvalperup i Malmö............	525 000
4	Tillbyggnad till telegrafverkets stationsbyggnad
	i kvarteret Sparven i Malmö..............	990 000
5	Post- och telefonstationsbyggnad i Nynäshamn	790 000
6	Grundförstärkning av fastigheten Slottsbacken 8
	i Stockholm..............................	200 000
7	Telefonstationsbyggnad i Vänersborg..........	850 000
! 8	Telefonstationsbyggnad i Nyköping...........	1 550 000
i 9	Om- och tillbyggnad av telegrafverkets station i
	kvarteret Aeolus i Stockholm..............	4100 000
10	Till- och ombyggnad av telegrafverkets stations
	fastighet i Örnsköldsvik...................	475 000
11	Telefonstationsbyggnad i Visby...............	1 000 000
12	Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i
	Gävle....................................	270 000
13	Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg.........	850 000
	Telefonstationsbyggnader m. m. i investeringsreserven	9 205 000		9 205 000
14	Telefonstationsbyggnad i Strängnäs...........	400 000		400 000
15	Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik........	325 000		325 000
16	Telefonstationsbyggnad i Vetlanda............	ÖÖU ouu		500 000
17	Telefonstationsbyggnad i Vimmerby..........	370 000		370 000
18	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karls-
	hamn....................................	200 000		200 000
19	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Sim-
	rishamn..................................	350 000		350 000
20	Telefonstationsbyggnad i Hässleholm..........	950 000		950 000
21	Telefonstationsbyggnad i Höganäs............	250 000		250 000
22	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halm-
	stad.....................................	800 000		800 000
23	Telefonstationsbyggnad i Arvika..............	400 000		400 000
24	Telefonstationsbyggnad i Sunne..............	400 000		400 000
25	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro	780 000		780 000
26	Telefonstationsbyggnad i Nora...............	400000		400 000
27	Telefonstationsbyggnad i Sala................	400 000		400 000
28	Telefonstationsbyggnad i Arboga.............	520 000		520 000
29	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun	1 300 000		1 300 000
30	Telefonstationsbyggnad i Kramfors...........	300 000		300 000
31	Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur..........	500 000	\| 5UU UUO

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5
32	Förrådsbyggnader m. m. i ordinarie arbetsprogrammet	1000	1000
	Förrådsbyggnader m. m. i investeringsreserven.....	1 250 000		1 250 000
33	Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norr-
	köping...................................	525 000		525 000
34	Förrådsbyggnad i Örebro....................	200 000		200 000
35	Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle	525 000		525 000
36	Inköp av fastigheter...........................	700 000	700 000
	Säger för telegrafverkets fastigheter	24 681000	702 000	10455 000
	Telefon- och telegrafanläggningar:
37	Riks- och landskablar m. m.....................	34 000 000	34 000 000
38	Telefon- och telegrafstationer....................	44 000 000	44 000 000
39	Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
	mellanortsledningar..........................	55 000 000	55 000 000
	Summa	183 000 000	133 000 000
	Radioanläggningar för telegrafverket:
40	Vissa rundradioanläggningar....................	400 000	400 000
41	Rundradiosändare för kortvåg i Hörby...........	2 770 000	1 800 000	970 000
42	Antennanläggning för Sundsvalls rundradiostation ..	300 000	300 000
43	*Ny rundradiostation i Östersund................	2 100 000	500 000	1 600 000
44	Ny rundradiostation i Stockholm................	2 700 000		2 700 000
45	Fartygsradiostationer m. m......................	800 000	800 000
	Summa	9 070000	3 800000	5 270000
	Försvarsberedskap vid telegrafverket..............	1000	1000
	Telegrafverkets dispositionsanslag................	3 000 000	2 500 000	500 000
	Totalsumma	169 752 000	140008 000	16 225 000

Sammanlagda beloppet av anslag för budgetåret 1950/51 till företag

i ordinarie program och investeringsreserv kronor............. 156 228 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51

utnyttjas till ett belopp av högst kronor..................... 4 997 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51 161 225 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 3.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar.

Anm. Här nedan specificeras — jämte ett par mindre företag — sådana till intagande i investeringsreserven
föreslagna företag, för vilka kostnaderna beräknats uppgå till minst 100 000
kronor. Andra företag äro sammanförda under kollektivrubrik under respektive sakrubriker
men finnas specificerade i särskild förteckning hos arbetsmarknadsstyrelsen.

Med * utmärkas företag, som icke intagits i tidigare förslag till investeringsreserv.

Kapitalbudgeten.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) kronor	Anslag för budgetåret 1950/51 till
ordinarie arbeten kronor	investe- ringsreserv kronor
1	2	3	4	5
	A. Byggnader och anläggningar.
	I. Bangårdar.
1	Bangårdar i ordinarie arbetsprogrammet..........	5 000 000	5 000 000
	Bangårdar i investeringsreserven.................	23 903 000		17 423 000
2	Linköping, tillbyggnad med två godstågspår ..	225 000		225 000
3	Spannarboda, anordnande av tredje tågväg....	150 000		150 000
4	Dagarn, anordnande av tredje tågväg........	150 000		150 000
5	*Frövi, spårändring för anknytning av linjen mot
	Krylbo...................................	150 000		150 000
6	Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund ...	1830 000		1 000 000
7	Floby, utvidgning av bangården (och i samband
	därmed uppförande av nytt stationshus för
	250 000 kr., se nedan under V).............	780 000		780000
8	Strömtorp, bangårdsutvidgning...............	130 000		130 000
9	Mora, utökning av ranger- och uppställnings-
	spår m. m................................	100 000		100 000
10	Habo, bangårdsutvidgning...................	300 000		300000
11	Mullsjö, bangårdsutvidgning (och i samband där-
	med uppförande av nytt stationshus för 150 000
	kr., se nedan under V)....................	480 000		480 000
12	*Malmbäck, ombyggnad av bangården samt flytt-
	ning och ombyggnad av godsmagasinet.....	120 000		120 000
13	Eksjö, om- och tillbyggnad av bangården.....	210 000		210 000
14	*Hässleholm, utvidgning av spårsystemet å ranger-
	bangården ................................	250 000		250 000
15	Åstorp, ombyggnad och utvidgning av bangården	2 450 000		1 800 000
16	Svedala, utvidgning av spårsystemet.........	150 000		150 000
17	*Tomelilla, omläggning av spårsystemet m. m...	125 000		125000
18	*Stensättningsarbeten inom 30 bansektionen . . .	100 000		100 000
19	Linjen Hässleholm—Kristianstad, förlängning
	till 650 m av mötesspåren i Attarp, Ignaberga,
	Vinslöv, Göinge—Fridhem och Önnestad . .	500 000		500 000
20	*Linjen Hässleholm—Kristianstad, förlängning
	till 650 m av mötesspåren i Karpalund......	366 000		366 000
21	Anordnande av tredje tågväg vid Loster och
	Norrhög...........................	250 000		250 000
22	Fångsjöbacken, förlängning av mötesspår och
	anordnande av tredje tågväg.............	225 000		225 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126-

1 1	2	3 1	t	5
23	Dvsjön, Kotjärn, Grötingen, Gastsjön och Ra-
	gunda, förlängning av mötesspår och anord-
	nande av tredje tågväg...................	800000		800 000
24	»Värnamo, ombyggnad av bangården..........	350 000		350 000
25	Bansträckan Emmaboda—Kalmar, förlängning
	av mötesspår vid samtliga stationer, förbere-
	dande arbeten............................	180 000		180 000
26	Bansträckan Alvesta—Karlskrona, förlängning av
	mötesspår vid samtliga stationer, förberedande
	arbeten ..................................	230 000		230 000
27	Bansträckan Nässjö—Nybro, förlängning av mö-
	tesspår vid Gissebäck, Björköby, Ösjöbol,
	Gullaskruv, Orrefors och Brånahult, förbe-
	redande arbeten..........................	100 000		100 000
28	»Halmstad, ändring av bangårdsanordningar å
	rangerbangården..........................	350 000		350 000
29	»Landeryd, ombyggnad av bangården.........	140 000	140 000
30	»Torup, ombyggnad av bangården, förlängning av
	mötesspår................................	280 000	280000
31	»Bredaryd, ombyggnad av bangården, jämte nytt
	godsmagasin..............................	140 000		140 000
32	»Gävle, utbyggnad av bangården..............	600 000		600 000
33	»Leksand, utvidgning av spårsystemet.........	100 000		100 000
34	»Insjön, utvidgning av spårsystemet..........	100 000		100 000
35	Örebro C, gångtunnel.......................	175 000		175 000
36	Tumba, d:o................................	250 000		250 000
37	Uttran, d:o.................................	215 000		215 000
38	Järna, d:o..................................	185 000		185000
39	Katrineholm, d:o...........................	184 000		184 000
40	Lerum, plattforms- och genomgångstunnel ....	260 000		260 000
41	Olskroken, plattformstunnel..................	390 000		390 000
42	Falun, hårdgöring av lastgator...............	160 000		160 000
43	Smärre bangårdsombyggnader m. m. å ett 100-
	tal stationer..............................	3 673 000		3 673 000
44	Tegelbackens reglering.......................	6 000 000		1 000 000
	II. Dubbelspårsbyggnader och
	linjeomläggningar.
45	Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar i ordi-
	narie arbetsprogrammet.......................	12 000 000	12 000 000
	Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar i in-
	vesteringsreserven............................	190 714 000		50 414 000
46	Fortsatt anläggning av dubbelspår...........	180 000 000		39 700 000
47	Omläggning av kurvor å linjen Uppsala N—
	Brunna ..................................	165 000		165 000
48	Omläggning av kurvor å linjen Ålandsdal—•
	Järlåsa...................................	225 000		225 000
49	Linjeomläggning å del av sträckan Byringe—
	Stålbo ga.................................	225 000		225 000
50	»Linjeförbättringar å sträckan Vad—Ludvika . .	700 000		700 000
51	»Linjeförbättringar å sträckan Ängelsberg—-Vad	320 000		320 000
52	»Linjeomläggning 160/970—-162/730 å sträckan
	Ängelsberg—Västanfors....................	150 000		150 000
53	Linjeomläggning vid Sjöändan å sträckan
	Kristinehamn—Herrhult...................	200 000		200 000
54	Linjeomläggning å vissa delar av sträckan Göte-
	borg—Borås..............................	800 000		800 000
55	»Omläggning av linjen norr om Gruvans hp å
	sträckan Gävle—Ockelbo...................	110 000		110 000
56	»Omläggning av linjen norr om Åbyggeby å sträc-
	kan Gävle—Ockelbo.......................	225 000	1	225 000
1 57	»Linjeomläggningar å sträckan Gävle—Ham-
	rångefjärden..............................	200 000		I 200 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5
\| 58	j *20 bansektionen, kurvomläggningar..........	300 000		300 000
59	i *21 bansektionen, kurvförbättringar...........	500 000		500 000
60	Linjeomläggningar å sträckan Växjö—Emma-
	boda.....................................	1 900 000		1 900 000
61	Linjeomläggningar å sträckan Vissefjärda—Sa-
	leboda................................	250 000		250 000
62	*Kurvomläggningar å sträckan Halmstad—Kinna-
	red......................................	200 000		200 000
G3	j *30 bansektionen, utgrävnings- och dränerings-
	arbeten ..................................	140 000		140 000
64	Dikning och dränering inom 18 bansektionen
	(Luleå)...................................	186 000		186 000
05	*I
	rande dräneringsarbeten...................	250 000		250 000
i 66	j Dikning och dränering inom 21 bansektionen
	(Umeå)..................................	350 000		350 000
I 67	j *Ballasteringsarbete å linjen Mellerud—Göteborg	500 000		500 000
68	*Ballasteringsarbete å linjen Grythyttan—Mel-
1	lerud....................................	600 000		600 000
69	*Ballasteringsarbete å linjen Falun—Grythyttan	250 000		250 000
70	*Ballasteringsarbete å Dalslands järnväg.......	200 000		200 000
71	*Ballasteringsarbete å Södra Dalarnas järnväg ..	500 000		500 000
72	*Ballasteringsarbete å Gävle—Dala järnväg____	300 000		300 000
73	Asarum, höjning och breddning av tunnel vid
	Svängsta...............................	160 000		160 000
74	Diverse smärre linjearbeten, ett 20-tal företag ..	808 000		808 000
75	Ombyggnad till normalspär av linjen Harmånger—
	Bergsjö.............................	*1 000 000		700 000
76	Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—
	Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-
	åkra—Växjö......................	32 000 000		8 000 000
	III. Fortlöpande förstärkning
	av spåröverbyggnaden.
77	Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden i
	ordinarie arbetsprogrammet.................	8 000 000	8 000 000
78	Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden i in-
	vesteringsrescrven..............	1 000 000		1 000 000
79	IV. Broar m. m.............	1 000 000	1 000 000
	V. Husbyggnader.
80	Husbyggnader i ordinarie arbetsprogrammet.......	7 000 000	7 000 000
	Husbyggnader i investeringsreserven..............	18 318 000		18 318 000
81	*Morgongåva, nytt stationshus................	150 000 1		150 000
82	Stuvsta, nytt stationshus jämte godsmagasin ..	200 000 I		200 000
83	Skutskär, nytt stationshus..................	225 000		225 000
84	Norrviken, nytt stationshus..................	150 000		150 000
85	*Strängnäs, nytt stationshus..................	200 000 \|		200 000
86	Partille, ombyggnad av stationshuset.........	135 000		135 000
87	*Herrljunga, ombyggnad av stationshuset .....	250 000		250 000
88	*Lagmansholm, nytt stationshus jämte gods-
	magasin.........................	125 000		125 000
89	*Alingsås, ombyggnad av stationshuset........\|	200 000		200 000
90	Floby, nytt stationshus......................	250 000		250 000
91	Jönköping, modernisering av stationshuset ....	240 000		240 000
92	*MuIlsjö, nytt stationshus....................	150 000		150 000
93	*Furusjö, nytt stationshus....................	140 000		140 000
94	Trelleborg F, tullviseringspaviljong...........	200 000		200 000

1 Kostnaden täckes delvis av fonderade medel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	B 1	4	5
95	♦Trelleborg, ombyggnad av stationshuset.......	150 000		150 000
96	Tidan, modernisering av stationshuset........	140 000		140 000
97	♦Hässleholm, ändring och modernisering av sta-
	tionshuset................................	150 000		150 000
98	Tjörnarp, modernisering av stationshuset......	175 000		175 000
99	♦Svedala, modernisering av stationshuset.......	150 000		150 000
100	♦Arkelstorp, nytt stationshus med godsmagasin . .	160 000		160 000
101	♦Långebro, nytt stationshus..................	100 000		100 000
102	♦Sibbliult, nytt stationshus med godsmagasin ..	140 000		140 000
103	Östersund G, om- och tillbyggnad av stations-
	huset....................................	335 000		335 000
104	Ånge, ombyggnad av stationshuset...........	150 000		150 000
105	♦Bollnäs, ombyggnad av stationshuset.........	150 000		150 000
106	Härnösand, uppförande av nytt stationshus ....	300 000		300 000
107	Växjö, ombyggnad av stationshus............	135 000		135 000
108	Vimmerby, nytt stationshus.................	200 000		200 000
109	Karlshamn C, förändring av expeditionslokaler
	samt värmelednings- och sanitära installationer
	i stationshuset............................	130 000		130 000
no	♦Anderstorp, ombyggnad av stationshuset......	125 000		125 000
in	♦Nol, nytt stationshus........................	150 000		150 000
112	♦Insjön, nytt stationshus.....................	150 000		150 000
113	♦Axvall, nytt stationshus med postlokal.......	115 000		115 000
114	♦Göteborg C, om- och påbyggnad av ilgodsmaga-
	sinet.....................................	350 000		350 000
115	Falköping G, utökning av gods- och omlastnings-
	magasinet................................	400 000		400 000
116	♦Malmö C, ändring och tillbyggnad av ilgods-
	magasinet................................	150 000		150 000
117	♦Sundsvall, ombyggnad av godsmagasin........	200 000		200 000
118	♦Sandviken, nytt godsmagasin................	150 000		150 000
119	Borås, ilgodsbyggnad........................	165 000		165 000
120	♦Hallsberg, nytt personalhus vid omlastnings-
	magasinet................................	136 000		136 000
121	♦Laxå, nytt personalhus......................	150 000		150 000
122	♦Olskroken, personal-, förråds- och garagelokaler
	för ledningspersonal.......................	360 000		360 000
123	Hässleholm, nytt personalhus................	138 000		138 000
124	♦Alvesta, nytt personalhus....................	375 000		375 000
125	♦Kristianstad, nytt personalhus vid lokstallarna	350 000		350 000
126	♦Långsele, nytt personalhus...................	350 000		350 000
1 127	♦Sundsvall, nya personal- och verkstadslokaler ..	250 000		250 000
128	♦Ludvika, ny personalbyggnad................	105 000		105 000
129	♦Gävle S. personallokaler i lokstallarna........	150 000		150 000
130	♦Kristianstad, nytt personalhus...............	100 000		100 000
131	♦Älvkarleö, nytt bostadshus för 4 familjer.....	165 000		165 000
132	♦Uppsala, nytt bostadshus för 4 familjer......	165 000		165 000
133	♦Häggvik, nytt bostadshus för 4 familjer.....	165 000		165 000
134	♦Åkers Styckebruk, nya bostadshus, 2 st.......	120 000		120 000
135	♦KO, nytt bostadshus för 4 familjer...........	190 000		190 000
136	♦Habo, nya bostadshus, 2 st..................	120 000		120 000
137	♦Boxholm, nya bostadshus, 2 st...............	120 000		120 000
138	♦Viskafors, nya bostadshus, 2 st...............	120 000		120 000
139	♦Mellerud, nytt bostadshus...................	120 000		120 000
140	♦Murjek, modernisering av samtliga bostads-
	lägenheter exkl. stationshuset..............	130 000		130 000
141	♦Olofström, banmästarexpedition jämte bostäder
	åt banpersonal............................	110 000		110 000
142	Ånge, anordnande av banmästarförråd jämte till-
	hörande spåranordningar...................	120 000		120 000
143	Husbyggnader, diverse smärre företag........	7 074 000		7 074 000
144	VI. Signalsäkerhetsanläggningar.	4 100 000	4 100 000
145	VII. Vägskyddsanläggningar.......	1700 000	1 500 000	200 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	1 2	3	4	5
	VIII. Telefonanläggningar m. m.
146	Telefonanläggningar m. m. i ordinarie arbetspro-
	grammet....................................	5 200 000	5 200 000
	Telefonanläggningar m. m. i investeringsreserven ...	10 566 000		6 246 000
147	Telefonkabel mellan Örebro och Hallsberg samt
	mellan Hallsberg och Laxå................	1 200 000		800 000
148	Telefonkabel mellan Göteborg och Falköping ..	2 020 000		1500 000
149	Högtalaranläggningar på bangårdar...........	130 000		130 000
150	Anordnande av impulsuranläggningar.........	150 000		150 000
151	Telefonkabel vid malmbanan.................	7 000 000		3 600 000
152	»Selektortelefon..............................	66 000		66 000
153	IX. Elektriska belysningsan-
	läggningar.	550 000	550 000
	X. Anläggningar för elektrisk
	tågdrift.
154	Anläggningar för elektrisk tågdrift i ordinarie
	arbetsprogrammet...........................	7 500 000	7 500 000
155	* Amotfors ny omformarstation................	1 000 000		1 000 000
	XI. Elektrifiering.
156	Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet......	165 000 000		25 000 000
	XII. Lo k stations- och drift-
	verkstadsanläggningar.
157	Lokstations- och driftverkstadsanläggningar i ordi-
	narie arbetsprogrammet....................	2 500 000	2 500 000
	Lokstations- och driftverkstadsanläggningar i invesle-
	ringsreserven..........................	320 000		320 000
158	Nässjö, tillbyggnad av lokstallet.............	160 000		160 000
159	Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, 3
	smärre företag............................	160 000		160000
	XIII. Anläggningar vid huvud-
	verkstäder.
160	Anläggningar vid huvudverkstäder i ordinarie arbets-
	programmet...............................	475 000	475 000
	Anläggningar vid huvudverkstäder i investeringsre-
	serven ................................	4 800 000		3 300 000 1
161	»Hagalund övre, uppförande av ny vagnverkstad
	samt nedläggande av verkstaden i Tomteboda	4 500 000		3 000 000
162	Notviken, tillbyggnad av lokverkstaden.......	300 000		300000
163	XIV. Färjelägen	375 000	375 000
	Summa för A. Byggnader och anläggningar	504 021 000	55 200 000	131921 000
164	B. Försvarsberedskap vid statens järn-
	vägar.	455 000	455 000
	C. Rullande materiel.
165	Anskaffning av ånglok...................	2 000 000	2 000 000
166	Anskaffning av motorlok................	1 450 000	1 450 000
167	Anskaffning av elektrolok.........	7100 000	7 100 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 1	2	3	i	5
168	Anskaffning av elektromotorvagnar...........	2 260 000	2 260 000
169	Anskaffning av rälsbussar...................	2 400 000	2 400 000
170	Anskaffning av lokomotorer..................	950 000	950 000
171	Anskaffning av person- och resgodsvagnar ....	11 000 000	11 000 000
172	Anskaffning av postvagnar..................	1 000 000	1 000 000
173	Anskaffning av godsvagnar..................	9 360 000	9 360 000
174	Anskaffning av malmvagnar.................	2 750 000	2 750 000
175	Ombyggnad av rullande materiel.............	4 200 000	4 200 000
176	Anskaffning och ombyggnad av rullande materiel	25 000 000		25 000 000
	Summa för C. Rullande materiel	69 470 000	44 470 000	25 000 000
	D. Biltrafik.
177	*1. Garagebyggnader m. m.....................	2 900 000	1 400 000	1 500 000
178	II. Nyanskaffning av bilmateriel...............	9 000 000	9 000 000
179	III. Förvärv av billinjer......................	2 000 000	2 000 000
	Summa för D. Biltrafik	13 900 000	12 400 000	1590000
180	E. Inventarier m. in............	8 000 000	8 000 000
181	F. Statens järnvägars dispositionsanslag . .	14 500 000	14 000 000	500 000
	Säger för Kapitalbudgeten	610346 000	134 525 000	158921000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Driftkostnadsstaten.

Anm. Här nedan upptagas endast sådana till intagande i investeringsreserven föreslagna
företag, för vilka kostnaderna torde böra bestridas av driftmedel. Företagen äro av den art och
omfattning, att de kunna färdigställas under budgetåret 1950/51, varför de angivna kostnaderna
även motsvara totalkostnaderna för företagen. För bansektion angives dess huvudort inom
parentes.

Nr	Företag	Beräknad kostnad kronor
1	2	3
	1. Linjeomläggningar m. m.
182	Linjeomläggningar å linjen östra Ljungby—Strömsnäsbruk .......	300 000
183	Linjeomläggningar å linjen östra Ljungby—Förslövsholm (Rosen-
	hultskurvorna)..............................................	350 000
184	Linjeomläggningar å linjen Båstad—Grevie (Dala—Greviekurvorna)	350 000
185	Linjeomläggning vid Vallberga och delvis ombyggnad av bangården	325 000
186	Omläggning av södra ingångslinjen till Veinge bangård..........	350 000
187	Linjeomläggning å linjen Skottorp—Båstad (Petersbergskurvan) ...	250 000
188	Linjeomläggning å linjen Yeinge—Laholm (Kungsgårdskurvorna) ..	150 000
189	Breddning av bankar och skärningar å järnvägslinjen Gällivare—
	gränsen mot Norge.........................................	150 000
190	Kurvomläggningar inom 21 bansektionen (Umeå)................	500 000
191	Omläggning av linjen Nissafors—Hestra å bandelen Borås—Alvesta	240 000
192	*Linjeomläggningsföretag inom 25 bansektionen (Borås)..........	30 000
	Summa	2995 000
	2. Dräneringsarbeten m. m.
193	Förbättrad dränering av banvallen å delar av bansträckorna Ulriks-
	dal Krylbo och Uppsala—Gävle............................	150 000
194	Bergrensning i vissa skärningar å 6 bansektionen (Kristinehamn) ...	110 000
195	Dränering av bana inom 10 bansektionen (Malmö)..............	no ooo
196	Dränering av bana inom 10 bansektionen (Malmö)...............	100 000
197	Anläggning och omläggning av dräneringsdiken utmed banan inom
	14 bansektionen (Sundsvall).................................	100 000
198	Urgrävningar till förhindrande av uppfrysning i banan vid Bräcke,
	Håsjö, Ragunda och Fors...................................	200 000
199	Bergrensning och förstärkningsarbeten i bergskärning vid km 261 å
	linjen Hudiksvall—Via......................................	150 000
200	Spårisoleringsarbeten till förhindrande av uppfrysning av spåret vin-
	tertid jämte torvbeklädnad av dikesslänter vid Kiruna........	150 000
201	20 bansektionen (Boden), dikning och dränering av banvallen.....	200 000
202	Diverse smärre dräneringsarbeten m. m., 12 företag.............	580 000
	Summa	1850000
	3. Inventarier.
203	Ersättningsanskaffning av inventarier...........................	1000 000
	Säger för Driftkostnadsstaten	5 845 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Statens järnvägars rörelsemedel.

Anm. Kostnaderna för här nedan upptagna företag torde böra bestridas av statens järnvägars
rörelsemedel. Då företagen kunna färdigställas under budgetåret 1950/51 motsvaras de
angivna kostnaderna även av totalkostnaderna för företagen.

Nr	Företag	Beräknad kostnad kronor
1	2	3
204	*Grusgropsarbeten vid Stånga med anskaffning av gruskross och sorte-ringsverk ev. särskild elevator..................	25 000 26 000 100 000 151000
205	*Bortschaktning av sten och iordningställande av grusgropar i Hjorte-krag, Nelhammar och Ekenberg.................
206	*Ny grusgrop i Östafors—Näsum..............
	Säger för statens järnvägars rörelsemedel

Sammanfattning.

	Anslag för budget-året 1950/51 till ordinarie arbeten kronor	Kostnad för i för-slaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 medtagna arbeten kronor
Kapitalbudgeten....................	134 525000	158 921 000 5 845 000 151000 164 917 000
Driftkostnadsstaten...................... Rörelsemedel.......................
	134 525 000

Summa kostnad för ordinarie arbeten och allmän in -

vesteringsreserv för budgetåret 1950/51 kronor____ 299 442 000

Härutöver synas reservationer å äldre anslag kunna

utnyttjas till ett belopp av högst ca kronor...... 15 475 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för budgetåret
1950/51 kronor............................ 314 917 000

13 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 4.

Förslag till investeringsplan för statens vattenfallsverk. *

Nr	Företag	Totalkost-nad (för på-började före-tag åter-stående kostnad pr V, 1950) kronor	Företag avsedda att utföras som ordinarie arbeten kronor	Företag, som föreslås ingå i investe-ringsreserven budgetåret 1950/51 kronor	Anslag å allmän be-redskapsstat för budget-året 1946/47 kronor
1	2	3	i	5	6
l	Vattenfallsverkets ordinarie arbets-
	program....................		*145900 000
2	Kraftstation vid Hammarby____	3500 000		2 000000	2000000
3	Utbyte av två turbiner i Lilla
	Edets kraftstation...........	1100 000		700 000	700000
i	Kraftstation i Norrland........			3000 000	2 000 000
5	Regleringsarbeten..............			2 000 000
6	Distributionsanläggningar och där-
	med sammanhängande arbeten
	vid statens kraftverk.........			3000 000	3000000
7	Statens vattenfallsverks disposi-
	tionsanslag..................			3300 000	1500 000
8	Ombyggnad av Säffle kanal.....	3425000		1 500 000
	Summa	8 025 000	145900 000	15 500 000	9 200 000

* Enligt 1950 års statsverksproposition med fråndrag av anslag till inköp av vattenfall och
fastigheter. Häri ingår 800 000 kronor till kraftstation vid Jösseforsen, 3 700 000 kronor till
regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde och ca 1 000 000 kronor till regleringsåtgärder i
Faxälvens flodområde, i vilka företag även andra intressenter än vattenfallsstyrelsen deltaga i
kostnaderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 5.

Förslag till investeringsplan för försvaret.

o. Försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

Nr	Företag	Totalkost-nad eller återstå-ende kost-nad kronor	Anslag för bud-getåret 1950/51 till ordi-narie arbeten kronor	Beräknade för arbete budgetåre föreslag intag; investe- ringsre- serven, kronor	kostnader n, som för t 1950/51 pts till mde i grovar- betsre- serven, kronor
1	2	3	4	5	6
X	Smärre nybyggnads- och förändrings-
	arbeten m. m...................	600 000	600 000
2	Prisstegringar å byggnadsarbeten m.m.	2 265 000	2 265 000
3	Anordnande av provisoriska lokaler för
	försvarets forskningsanstalt.......	400 000	400 000
4	Byggnadsåtgärder, erforderliga för ef-
	fektivisering av värnpliktsutbild-
	ningen ..........................	1 500 000	1 500 000
5	Byggnadstekniska brandskyddsåtgär-
	der.............................	300 000	300 000
6	Skyddsanordningar vid arméns anlägg-
	ningar...............•...........	300 000	300 000
7	Uppförande av förråds- och garage-
	byggnader för arméns radarmateriel	1 500 000	500 000	1 000 000
8	Ytterligare kostnader för förvärv av
	fältskjutningsterräng för Jämtlands
	fältjägareregemente..............	20 850	20 850
9	Vissa markförvärv.................	500 000	500 000
10	Garagebyggnader vid centrala tyg-
	förråd..........................	855 000		855 000
	Sundbyberg
11	Åt Körgård....................	50 000			50 000
12	Al Idrottsplats..................	98 000			98 000
	Solna
13	Il Idrottsplats ..................	90 000			90 000
14	Ingl Idrottsplats ................	90 000			90 000
15	KS Idrottsplats.................	80 000			80000
	Rosersberg
16	InfSS Idrottsplats ..............	80 000			80000
17	InfSS Vägarbeten................	14 000			14 000
	Uppsala
18	18 Iordningställande av korthålls-
	skjutbanan....................	16 000			16000
19	18 Dräneringsarbeten............	65 000			65 000
20	18 Vägarbeten..................	60 000			60 000
	Enköping
21	P1 Idrottsplats..................	97 000			97 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 1	2
	Strängnäs
22	P3 Ombyggnad av matinrättningen
23	P3 Utbyggnad av pistolskjutnings-
24	P3 Ordnande av avloppssystemet ..
25	P3 Vägarbeten och stensättning .. Linköping
26	14 Korthållsskjutbana............
27	14 Dräneringsarbeten............
28	14 Vägarbeten och stensättning ...
29	Lv2 Ombyggnad av matinrättningen
30	Lv2 Dräneringsarbeten...........
31	Lv2 Vägarbeten och stensättning ..
32	TI Körgård.....................
33	TI Dräneringsarbeten............
34	TI Vägarbeten och stensättning . . Jönköping
35	A6 Ombyggnad av matinrättningen
36	A6 Körgård.....................
37	A6 Dräneringsarbeten............
38	A6 Vägarbeten och stensättning;.. Skillingaryd
39	A6 Vägarbeten.................. Eksjö
40	112 Ombyggnad av matinrättningen
41	112 Skolskjutningsbana...........
42	112 Markörskydd................
43	112 Vägarbeten.................. Växjö
44	111 Ombyggnad av matinrättningen
45	111 Vägarbeten.................. Visby
46	118 Ombyggnad av två skjutbanor
47	118 Vägarbeten och stensättning .
48	A7 Körgård.....................
49	A7 Vägarbeten.................. Tofta
50	A7 Vägarbeten.................. Kristianstad
51	16 Ombyggnad av matinrättningen
52	A3 Idrottsplats..................
53	A3 Körgård..................... Rinkaby
54	A3 Iordningställande av skolskjut-ningsbanan.................... Hässleholm
55	P2 Idrottsplats..................
56	T4 Ombyggnad av sjukhuset.....
57	T4 Idrottsplats.................. Malmö
58	Lv4 Idrottsplats................. Revinge
59	17 Idrottsplats ..................
60	17 Vägarbeten och stensättning ...

3	4	5	6
305 000		305 000
11 000			11 000
14 000			14 000
249 000			249 000
55 000			55 000
109000			109 000
106 000			106 000
305 000		305 000
60 000			60 000
212 000			212 000
43 000			43 000
74 000			74 000
17 000			17 000
645 000		645 000
43 000			43 000
71000			71000
106000			106000
212 000			212 000
305 000		305000
67 000			67 000
34000			34000
75 000			75 000
305 000		305 000
133 000			133 000
146 000			146000
160 000			160 000
46 000			46 000
19 000			19 000
106 000			106 000
305 000		305 000
72 000			72 000
45000			45 000
34 000			34000
97 000			97 000
317 000		317 000
80 000			80 000
92 000			92 000
49 000			49000
185 000			185 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4 1	5	6
	Halmstad
61	116 Idrottsplats.................	105 000			105000
62	116 Avloppsarbeten..............	65 000			65 000
	Göteborg
63	Lv6 Idrottsplats.................	88 000			88 000
	Uddevalla
64	117 Vägarbeten och stensättning ..	131 000			131 000
	Borås
65	115 Ombyggnad av sjukhuset ....	341 000		341 000
66	115 Dräneringsarbeten...........	22 000			22 000
67	115 Vägarbeten och stensättning ..	158 000			158 000
	Skövde
68	K3 Idrottsplats.................	80 000			80 000
69	P4 Iordningställande av korthålls-
	skjutbanan....................	16 000			16 000
70	P4 Vägarbeten och stensättning ...	212 000			212 000
71	T2 Idrottsplats..................	82 000			82 000
	Mölltorp
72	P4 Vägarbeten..................	64 000			64 000
	Kristinehamn
73	A9 Körgård.....................	46000			46 000
74	A9 Idrottsplats..................	110 000			110 000
	Karlstad
75	12 Iordningställande av korthålls-
	skjutbanan....................	45 000			45 000
76	12 Dräneringsarbeten............	182 000			182 000
	Falun
77	113 Planering av skjutbanan.....	23 000			23 000
78	113 Vägarbeten..................	77 000			77 000
	Gävle
79	114 Ombyggnad av sjukhuset.....	260 000		260 000
80	114 Dräneringsarbeten...........	51 000			51 000
81	114 Vägarbeten och stensättning ..	100 000			100 000
	Sollefteå
82	121 Ombyggnad av matinrättningen	507 000		507 000
83	121 Utbyggnad av kulspruteskjut-
	banan från sex till nio tavelställ . .	43000			43 000
84	121 Vägarbeten..................	92 000			92 000
85	T3 Ombyggnad av pistolskjutnings-
	banan ........................	17 000			17 000
86	T3 Körgård.....................	48000			48 000
87	T3 Vatten- och avloppsarbeten . ..	109 000			109 000
	Östersund
88	15 Ombyggnad av sjukhuset.....	311 000		311 000
89	15 Dräneringsarbeten............	35 000			35 000
90	A4 Ombyggnad av sjukhuset ....	178 000		178 000
91	A4 Iordningställande av skolskjut-
	ningsbanan....................	21 000			21 000
92	A4 Vägarbeten..................	66 000			66 000
	Brunflo
93	A4 Väg- och röjningsarbeten på
	skjutfältet....................	122 000	1		1 122 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
	XJmeå
94	120 Ombyggnad av sjukhuset.....	301000		301000
95	120 Vägarbeten..................	50 000			50 000
96	K4 Ombyggnad av matinrättningen	96 000		96 000
97	K4 Vägarbeten..................	26000			26 000
	Boden
98	A5 Korthållsskjutbana...........	47 000			47 000
99	Ing3 Korthållsskjutbana..........	45 000			45 000
100	Ing3 Vatten- och avloppsarbeten ..	62 000			62 000
101	FB Vatten- och avloppsarbeten ...	436000			436 000
	Luleå
102	Lv7 Idrottsplats.................	76 000			76 000
103	Lv7 Dräneringsarbeten...........	32 000			32 000
	Summa	19 267 850	6 385850	6 336000	6546 000

b. Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

\| 1	2	3	4	5	6
1	Smärre nybyggnads- och förändrings-
	arbeten .........................	500 000	500000
2	Prisstegringar å byggnadsarbeten
		20 000	20000
3	Byggnadsåtgärder, erforderliga för ef-
	fektivisering av värnpliktsutbild-ningen ..........................	1000000	500 000	500 000
4	Skyddsanordningar vid marinens an-
	läggningar......................	100 000	100 000
5	Vissa markförvärv.................	300000	300000
	Täby
6	KSS Varmboning av pjäsexercishal-len.............................	75 000		75 000
	Hemsö
7	ÖGu Förlängning av torrdockan jämte tillfartsväg................	1 945 000			1000 000
8	HK Brygga vid viss försvarsanord-ning............................	301 000			301000
	Vaxholm
9	KA1 Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brand-postnätet m. m. vid Oscar Fredriks-borg samt på Vaxön och västra delen av Rindö.................	80000			80 000
10	KA1 Arbeten på skjutbanor......	46000			46 000
	Bunge
11	KA3 Ombyggnad av matinrätt-ningen ..........................	no 000		no ooo
	Karlskrona
12	Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv.......	1160 000	500 000	660 000
13	Kranbana m. m. vid Karlskrona ör-logsvarv ........................	195 000	195 000
14	MDS Idrottsplats å Stumholmen ...	176 000			176 000
15	F1SS Ombyggnad av matinrätt-ningen ..........................	320000		320000
16	ÖVK Båtbrygga på Kalsholmen ...	135 000			135000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
	Göteborg
17	ÖSG Ombyggnad av matinrätt-
	ningen ..........................	160 000		160000
18	ÖSG ÖVG Kajer och bryggor m. m.	363 000			363 000
19	KA4 Arbeten på vissa idrottsplatser	145 000			145 000
20	KA4 Arbeten på vissa skjutbanor ..	40000			40 000
	Summa	7 171000	2115000	1825 000	2 286000

c. Försvarets fastighetsfond: Fiygvapnets delfond.

1	2	3	4	5	6
1	Smärre nybyggnads- och förändrings-
		400 000	400000
2	Prisstegringar å byggnadsarbeten
		155 000	155 000
3	Vissa flygfältsarbeten m. m. (De be-
	räknade totalkostnaderna äro nedan angivna innanför linjen)..........	66 000 000	10 000 000	13 000 000	15 000 000
4	Byggnadsåtgärder i samband med änd-
	ring i flygvapnets organisation ....	2500000	2 500 000
5	Skyddsanordningar vid flygvapnets an-
	läggningar ......................	200 000	200 000
6	Vissa markförvärv.................	300 000	300 000
	Västerås
7	Anordnande av nya lokaler för flyg-vapnets verkstadsskola i Västerås ..	225 000	225000
8	Fl Gymnastikbyggnad med bastu-avdelning .......................	440 000		440000
9	Fl Idrottsplats..................	31000			31 000
10	Fl Utvidgning av två stråk till 2 100 m, två rullbanor 2 000 X 50 m, förbindelsebanor, uppställningsplat-tor samt utökning av flygfältsbe-
	lysningen.............. 5 900 000
	Kärna (Malmslätt)
11	F3 Uppställningsplattor, utökning av flygfältsbelysningen . . 1 100 000
	Frösö
12	F4 Gymnastikbyggnad...........	290 000		290000
13	F4 Inomhusskjutbana............	46 000		46 000
	Östersund
14	F4 Utvidgning av ett stråk till 2 000 m, förlängning av rullbana till 1 800 m, start- och uppställningsplattor, utökning av flygfältsbelysningen
	2 455 000
	Ljungbyhed
15	F5 Utökning av tygverkstaden .. .	40 000		40 000
	Karlsborg
16	F6 Utökning av tygverkstaden ..	200 000		200 000
17	F6 Utvidgning av ett stråk till 2 000 m, en rullbana 1 800 m, förbindelse-
	banor, uppställningsplattor, utök-ning av flygfältsbelysningen
	3 285 000
18	F6 Vägar och planering..........	55 000			55 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
19	Tan (Såtenäs) F7 Utvidgning av ett stråk till 2000 m, en rullbana 1 800 m, förbindelse-banor, uppställningsplattor, utök-ning av flygfältsbelysningen 4 340 000
20	Säve F9 Värmepannor och yttre värme-ledningar m. m..................	540 000 75 000		540 000
21	Barkåkra F10 Idrottsplats.................		75000
22 23	F10 Utökning av tygverkstaden .. F10 Uppställningsplattor.. 650 000	25 000		25 000
24	Nyköping Fil Utvidgning av två stråk till 2 000 och 1 500 m, en rullbana 1 800 m, förbindelsebanor, start- och upp-ställningsplattor ........ 2 950 000
25 26	Halmstad F14 Idrottsplats................. F14 Utvidgning av två stråk till 2 000 och 1 500 m, en rullbana 1 800 m, förbindelsebanor, start- och upp-ställningsplattor, utökning av flyg-fältsbelysningen ........ 4 300 000	29000			29 000
27 28 29 1 30	Söderala F15 Gymnastikbyggnad med bastu-avdelning ....................... F15 Inomhusskjutbana........... Fl 5 Idrottsplats................. Fl 5 Utökning av tygverkstaden ...	410 000 46 000 72 000 25 000		410 000 46 000 25 000	72 000
31	Uppsala F16 En rullbana 1 500 m, förbindel-sebanor, uppställningsplattor 1 850 000
32 33	Kallinge Fl 7 Idrottsplats................. Fl 7 Utvidgning av ett stråk till 2 000 m, en rullbana 1 800 m, för-bindelsebanor, start- och uppställ-ningsplattor ............ 2 840 000	72 000			72 000
34	Botkyrka Fl 8 Idrottsplats.................	83000			83 000
35 36	Luleå F21 Utökning av tygverkstaden ... F21 Utvidgning av ett stråk till 2 000 m, förlängning av rullbana till 1 800 m, förbindelsebanor, start- och uppställningsplattor ____ 1 350 000	350 000		350 000
37 38	Arboga CVA Vägarbeten................ CVA Utvidgning av två stråk till 2 000 och 1 500 m, en rullbana 1 800 m, förbindelsebanor, start- och upp-ställningsplattor ........ 2 800 000	56 000			56 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
	Västerås
39	CVV Vägarbeten................	60 000			60 000
	Nederkalix
40 41	Vägarbeten vid flygplatsen....... Utvidgning av två stråk till 1 700 och 1 500 m.................. 980 000	20 000			20 000
	Kiruna
42 43	Sjukstuga vid flygplatsen........ Officersbarack vid flygplatsen ....	30 000 30000		30 000 30 000
44	Rinkaby Utvidgning av två stråk till 1 900 och 1 500 m, förlängning av rullbana till 1 800 m, startplattor.. 2 200 000
	Sövde
45	En rullbana 1 800 m, startplattor 1 500 000
46	Bunge (Fårösund) Utvidgning av två stråk till 1 900 och 1 500 m, förlängning av rullbana till 1 800 m, startplattor.. 1 780 000
47	Krigs fly g fält.............. 18 500 000
48	Befästningsanläggningar (flygplanvärn och flygplanvägar)...... 7 220 000
	Summa	72 805 000	13 780 000	15 472 000	15553 000

d. Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

l	2	3	4	5	6
1	Anordnande av vissa fartygstunnlar .	20 200 000	500 000	2 700 000	10 000 000
2	Berghangarer......................	34 300 000	8 500 000	7 800 000	10 000 000
3	Anordnande av vissa drivmedelsförråd	14150 000	2 000 000	3150 000	3 000 000
4	Vissa ammunitionsförråd...........	3 000 000	1000 000	2 000 000	—
5	Anordnande av artilleriammunitions-och torpedförråd................	645 000	400 000	245 000
6	Uppställningsplatser för radarstationer	20 500 000	1 000 000	2 665 000	—
7	Krigsförtöjningsplatser..............	5 000 000	—	—	5 000 000
8	Befästningar......................	20 000 000	—	5 000 000	15 000 000
	Summa	117 795000	13 400 000	23 560 000	43 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Sammanfattning.

1 ■ ■ ■ ....... D e 1 f o n d (motsvarande)	Totalkost-nad eller återstå-ende kost-nad kronor	Anslag för bud-getåret 1950/51 till ordi-narie arbeten kronor	Beräknade kostnader för arbeten, som för budgetåret 1950/51 föreslagits till intagande i
investe- ringsre- serven, kronor	grovar- betsre- serven, kronor
Arméns delfond........................	19 267 850	6 385 850	6336 000	6 546 000
Marinens delfond.......................	7 171 000	2115 000	1 825 000	2 286 000
Flygvapnets delfond....................	72 805 000	13 780 000	15 472 000	15 553 000
Befästningars delfond...................	117 795 000	13 400 000	23 560 000	43 000 000
Sjökarteverket..........................	275000	—	275 000	—
Summa	217813 850	‘35 680850	47 468 000	67 385000

Sammanlagda kostnaderna för i denna plan för budgetåret 1950/51
intagna arbeten i ordinarie program och allmän investeringsreserv

kronor..................................................... 82 028 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51 utnyttjas
till ett belopp av högst kronor....................... 190 000 000

Uppskattad maximikostnad för investering (exkl. särskild grovarbets reserv)

under budgetåret 1950/51 kronor...................... 272 028 000 *

* Därav till markförvärv 1 120 850 kronor.

Bilaga 6.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

		Allmän investeringsreserv	Särskild grovarbetsreserv	Totalkostn.
Företagsgrupp	arbets- program milj. kronor	Byggnads- kostnad milj. kronor	Uppskattad marklösen- kostnad milj. kronor	Total- kostnad milj. kronor	Byggnads- kostnad milj. kronor	Uppskattad marklösen- kostnad milj. kronor	Total- kostnad milj. kronor	inv. plan + grovarb.-res. milj. kronor
Väghållningen på landet samt i släder och slads-liknande samhällen, där kronan är väghållare
Vägunderhåll...............................	1490	93-0	—	93-0	—	—	_	242-0
Nyanläggning av bygdevägar................	7-9	32-4	2-6	35-0	12-1	1-1	13-2	56-1
Nyanläggning av ödebygdsvägar.............	3-1	7-4	0-6	8-0	0-5	0-1	0-0	11-7
Byggande av huvudvägar...................	11-3	59-9	12-1	72-0	76-3	8-5	84-8	168-1
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar	9-9	30-3	3-7	34-0	32-1	3-3	35-4	79-3
Förstärkning och förbättring av vägar......	37-0	50-0	—	50-0	—	—	—	87-0
Vägbeläggningar............................	20-0	30-o	—	30-0	—	—•	—	50-o
Väghållning i släder och sladsliknande samhällen, som äro väghållare
Byggande av vägar och gator................	10-0	55-o	—	55-0	21-0	—	21-0	86-0
Enskild väghållning
Byggande av enskilda vägar.................	7-0	10-0	—	10-o	—	—	—	17-0
Diverse ändamål
Stensättning av vägar och gator.............	0-5	12-5	—	12-5	—	—	—	13-0
Byggande av broar.........................	22-0	5*0	—	5-0	—	—	—	27-0
Förrådsbyggnader m. m.
Uppförande av garage- o. förrådsbyggnader m. m.	6o	—	—	—	—	—	—	6-0
Summa	283-7	385-5	19-0	404-5	142-0	130	155-0	843-2

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Förslag till investeringsreserv för vägunderhåll på landsbygden,

Sammanställning beräknad efter 1949 års löne- och prisnivå.

Bilaga 7.

Län	Anslagstilldel-ning för bud-getåret 1949/50 för barmarks-underhåll Kronor	Uppskattad total arbets-kvantitet utöver regel-mässigt underhåll	Arbetskvantitet, som \|beräknas kunna utföras under ett år	Största antal arbetare som kunna sysselsättas samtidigt
Kostnad Kronor	Antal dagsverken	Kostnad Kronor	Antal dagsverken	Sommar- tid	Vinter- tid
1	2	3	4	5	6	7	8
Stockholms.................	........ B	4 665 000	6 730 000	103 000	2 300 000	35 000	235	65
Uppsala....................		2 380 000	2 800 000	55 000	1 630 000	32 000	160	40
Södermanlands..............	........ D	2 700 000	1340 000	25 000	1 340 000	25 000	235	22
Östergötlands...............	........ E	4175 000	11 530 000	191 000	4 400 000	73 000	470	190
Jönköpings..................	........ F	4110 000	10 580 000	170 000	2 740 000	44 000	233	145
Kronobergs.................	........ G	2 975 000	4 810 000	108 000	2 810 000	63 000	384	143
Kalmar.....................	........ II	3 316 000	9 790 000	170 000	4 720 000	82 000	450	85
Gotlands....................	........ I	1150 000	300 000	6 000	150 000	3 000	30	—
Blekinge....................	........ K	1 350 000	1 680 000	42 000	1 680 000	42 000	238	132
Kristianstads................	........ L	3 515 000	5 010 000	93 000	2 750 000	51 000	240	60
Malmöhus...................	........ M	5 015 000	21 340 000	325 000	2 360 000	36 000	200	60
Hallands....................	........ N	2 502 000	2 770 000	Öl 000	2 010 000	37 000	221	41
Göteborgs o. Bohus..........	........ O	3 434 000	4 870 000	90 000	4170 000	77 000	405	83
Älvsborgs ...................	........ P	5162 000	24 640 000	420 000	15100 000	257 000	1200	500
Skaraborgs ..................	........ R	3 710 000	5 450 000	96 000	2 550 000	45 000	270	40
Värmlands..................	........ S	4 461 000	6 310 000	106 000	2 620 000	44 000	225	—
Örebro .....................	........ T	2 688 000	2 560 000	44 000	1 920 000	33 000	284	50
Västmanlands...............	........ U	2 440 000	4 480 000	94 000	1290000	27 000	160	50
Kopparbergs................	........ W	4 996 000	6 080 000	99 000	3 750 000	61 000	580	140
Gävleborgs..................	........ X	3 282 000	2 610 000	58 000	1 350 000	30 000	252	—
Västernorrlands..............	........ Y	7 057 000	4130 000	84 000	3 050 000	62 000	1065	230
Jämtlands..................		4 492 000	6 510 000	134 000	3 210 000	66 000	591	84
Västerbottens...............	........ AC	6 830 000	23 040 000	436 000	13 560 000	240 000	2 255	275
Norrbottens.................	........ BD	6 400 000	46 640000	K850000	11540 000	210 000	2 200	350
	Summa	92 805 000	216000 000	3 850 000	93 000 000	1 675 000	12 583	2 785

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Bilaga S.

Förslag till investeringsreserv för vägunderhåll på landsbygden.

Sammanställning över reservens fördelning på olika slag av arbeten. Kostnaderna beräknade
efter 1949 års löne- och prisnivå.

Arbetets art	Uppskattad total arbets-kvantitet utöver det för budgetåret 1949/50 beräk-nade normala underhållet	Arbetskvantitet som be-räknas kunna utföras under ett år
	Kronor	Dagsverken	Kronor	Dagsverken
Arbeten avseende grusvägbana (ut-förande av nytt slitlager å sär-skilda mera trafikerade sträc-kor där slitlagret är helt utnött, alltså icke vanlig grusning) ....	30 000 000	300 000	10 000 000	100 000
Arbeten avseende vägkropp och trummor.....................	44000 000	685000	21 000 000	325 000
Arbeten avseende diken och slän-ter ..........................	105 000 000	2 395 000	44 000 000	1 005 000
Arbeten avseende skyddsräcken och vägmärken...................	22000 000	270000	11 000000	150 000
Arbeten avseende broar, bryggor och färjor....................	15 000 000	200 000	7 000 000	95000
Summa	216000 000	3 850000	93 000000	1675 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Förslag till investeringsplan för byggande

Län	Ordinarie arbetsprogram + allmän investeringsreserv
Nyanlägg-ning av bygde-vägar kronor	Nyanlägg-ning av ödebygds-vägar kronor	Byggande av huvud-vägar kronor	Ombygg-nad av bygde- och ödebygds-vägar kronor	Summa (2-5) kronor	Antal dags- verken
1	2	3	i	5	6	7
Stockholms..........	1100 000		3 700 000	1 300 000	6100 000	75 000
Uppsala.............	700 000		2 500 000	1 000 000	4200 000	50 000
Södermanlands.......	1 200 000		3 000 000	1300 000	5 500 000	70 000
Östergötlands........	800 000		4100 000	1400000	6 300 000	80 000
Jönköpings..........	1100 000		1 400 000	1 400 000	3 900 000	50 000
Kronobergs..........	2 100 000		1 600 000	1 700 000	5 400 000	70 000
Kalmar..............	1700 000		3 900 000	2 500 000	8100 000	100 000
Gotlands............	100 000		600 000	600 000	1300000	15 000
Blekinge.............	400 000		1 300 000	700 000	2 400000	30 000
Kristianstads.........	1000 000		3 000 000	3100 000	7 100 000	90 000
Malmöhus...........	200 000		3 200 000	1 800 000	5 200 000	70000
Hallands.............	400 000		2 200 000	900 000	3 500000	40 000
Göteb. o. Bohus......	2 400 000		3 500 000	2 500 000	8 400 000	110 000
Älvsborgs ............	2 400 000		6 000 000	2 600 000	11 000000	140000
Skaraborgs...........	700 000		1 200 000	1 300 000	3 200 000	40 000
Värmlands...........	3 200 000	1100 000	3 600 000	2 800 000	10 700 000	130 000
Örebro..............	700 000		3 600 000	2 300 000	6 600 000	80 000
Västmanlands........	1100 000		3 000 000	1 700 000	5 800 000	70 000
Kopparbergs.........	4300 000	800 000	5 000 000	1 200 000	11 300 000	140 000
Gävleborgs...........	1300 000	500 000	5 300 000	1 200 000	8 300 000	100 000
Västernorrlands......	3500 000	1 500 000	2 400 000	1 700 000	9100 000	110 000
Jämtlands...........	900 000	800 000	1 800 000	600 000	4100 000	50 000
Västerbottens........	3 600 000	2 500 000	2 400 000	1100 000	9 600 000	120 000
Norrbottens..........	4 900 000	2 900 000	3 200 000	2 900 000	13 900000	170 000
Summa	39 800000	10100 000	71500 000	39600000	161000 000	2 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 9.

av allmänna vägar på landsbygden.

Särskild grovarbetsreserv
Nyanläggning av bygde-vägar	Nyanlägg-ning av ödebygds-vägar	Byggande av huvud-vägar	Ombyggnad av bygde-och ödebygds-vägar	Summa (8—11)	Antal dagsverken	Län
kronor	kronor	kronor	kronor	kronor
8	9	10	11	12	13	14
2100 000		800 000	1 500 000	4 400000	60 000	B
—		2 800 000	300 000	3100 000	40 000	G
600 000		4000 000	—	4 600 000	60 000	D
—		6 800 000	2 400 000	9 200 000	125 000	E
300 000		--	3 500 000	3 800 000	50 000	F
1100 000		3100 000	1600 000	5 800 000	80 000	G
—		1000000	1300 000	2 300 000	30 000	H
--		200 000	—	200 000	5 000	I
300 000		600 000	1100 000	2 000 000	30 000	K
200 000		4 900 000	1800 000	6 900 000	90 000	L
—		5 300 000	600 000	5 900 000	80 000	M
—		1 900 000	300 000	2 200 000	30 000	N
3 500 000		1 200 000	3 500 000	8 200 000	no 000	O
600 000		10100 000	2 000 000	12 700 000	170 000	P
—		500 000	200 000	700 000	10 000	R
700 000		2 700 000	4 600 000	8 000 000	100 000	S
—		4 800 000	1 200 000	6 000 000	80 000	T
—		4600 000	—	4 600 000	60 000	U
400 000		6 400 000	3 400 000	10 200 000	130 000	W
200 000		4100 000	2 000 000	6 300 000	80 000	X
1400 000	300000	1200 000	400 000	3 300 000	40 000	Y
—	—	1 200 000	—	1200 000	20 000	Z
700 000	200 000	2 300 000	—	3 200 000	40 000	AC
—	—	5800 000	400 000	6 200 000	80 000	BD
12100000	500 000	76300 000	32100 000	121000 000	1600 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 10.

Förslag till investeringsplan för luftfartsverket.

Nr	Flygplats och arbetsobjekt	Beräknad eller åter-stående kostnad kronor	Anslag för budgetåret 1950/51 till ordinarie arbeten kronor	I förslaget till investerings-reserv för budgetåret 1950/51 intag-na arbeten ha kostnads-beräknats till kronor	I förslaget till särskild grov-arbetsreserv för budgetåret 1950/51 intag-na arbeten ha kostnads-beräknats till kronor
1	2	3	4	5	6
	Flygfältsbijggen...............	72 500 000	1 200 000	12 500 000	2 600 000
1	Flygplats vid Halmsjön......	44 000 000	—	5 000 000	—
2	Bromma flygplats............	4 200 000	—	1000 000	_
3	Torslanda flygplats...........	4 400000	1 200 000	1 000 000	1000 000
i	Bulltofta flygplats...........	5 600 000	—	1000 000	—
5	Visby flygplats..............	3 000 000	—	1 000 000	—
6	Umeå flygplats..............	4 500 000	—	1 500 000	_
7	Kiruna flygplats.............	4 700 000	—	2 000 000	_
8	Örebro flygplats.............	570 000	—	—i	570 000
9	Jönköpings flygplats.........	500 000	—	—	100 000
10	Norrköpings flygplats.........	180 000	--	—	180000
11	Backamo flygplats............	50 000	—	—	50000
12	Norrtälje flygplats...........	200 000	—	—	200 000
13	Ållebergs flygplats...........	200 000	—	—	100000
14	Ej specificerade arbeten......	400000	—	—	400 000
15	Radiofyrar...................	400 000	400 000
16	Luflfartsvåsendets disposilionsaii-
	slag.......................	400 000	400 000
	Totalsumma	73 800 000	2 000 000	12 500 000	2 600 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 11.

Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Ort och arbete	Totalkost-nad (eller återstående kostnad) kronor	i Kostnad för arbete under budgetåret 1950/51 kronor	Kostnad för vid budget-årets utgång återstående arbete2 kronor
1	2	3	4
A. Kommunala hamnar.
Göteborg: Yarv och snickareverkstad m. in.1 ..	4 500 000	1 500 000	3 000 000
Södra kajen, bassäng IX i frihamnen,
andra etappen..................	6 700 000	1 500 000	5 200 000
Kaj skjul 184 i Lindholmshamnen...	3 590 000	3 590 000	—
Magasin XVI i frihamnen.........	515 000	515 000	—
Hamnanläggning vid Arendal......	2 415 000	1 000 000	1 415 000
Järnväg till Arendal..............	436 000	841 000	—
Bryggor m. m. i Saltholmshamnen .	295 000	295 000	—
Tulltaxeringsbyggnad vid Lindholms-
hamnen........................	715 000	715 000	—
Masthuggskajen, ombyggnad.......	600 000	600 000	—
Skärvikshamnen, mudderfyllning . . .	1 500 000	500 000	1 000 000
Lundbyhamnen, kaj m. in.1........	4 050 000	1 000 000	3 000 000
Pir, kajer m. m. väster om fiskhamnen1	4 070 000	1 500 000	2 570 000
Betongkaj för 4 m djup i Byahamnen	171 000	171 000	—
Halmstad: Muddring i hamnens inre del......	137 000	137 000	—
Hjo: Vågbrytare m. in., ombyggnad.....	210 000	210 000	—
Hälsingborg: Massgods- och industrihamn s. om
Gränsgatan .....................	25 800 000	2 500 000	23 300 000
Kalmar: 120 m kaj på Tjärhovets insida, om-
byggnad .......................	230 000	230 000	—
120 m kaj vid Finngrundet........	198 000	198 000	—
Muddring och utfyllning å Tjärhovets
sjösida.........................	850 000	350 000	500 000
Karlstad: Kaj i yttre hamnen...............	2 200 000	680 000	—
Kristinehamn: Träkaj, ombyggnad...............	25 000	25 000	—
60 m kaj, förlängning.............	120 000	120 000	—
Köping: Brokran, spår m. m...............	1 500 000	400 000	1 100 000
Djuphamnskaj, förlängning........	381 000	381 000	—
Oljehamnskaj, förlängning.........	500 000	500 000	—
Landskrona: Dykdalber vid ön Gråen..........	57 000	57 000	» —
Kaj och muddring i norra hamnbas-
sängen .........................	2 360 000	1 850 000	460 000
Malmö: Siloanläggning i frihamnen........	650 000	650 000	—
Kontors- och lagerbyggnad, Hjälma-
rekajen........................	500 000	500 000	—
Kylanläggning i magasin M 2, friham-
nen, delvis utf.1.................	200 000	200 000	—
Magasin vid Stockholmskajen......	1 590 000	800 000	790 000
Stationsbyggnad för ångfärjetrafiken	283 000	283 000	—
Kaj m. m. vid järnvägsbron.......	220 000	220 000	—
Tullpackhus vid Jörgen Kocksgatan	396 000	396 000	—
Hägnads-, spår- och gatuarbeten i fri-
hamnen........................	200 000	200 000	—
Varvskanalens södra kaj, ombyggnad	360 000	360 000	—
Mariefred: Kaj, ombyggnad..................	75 000	75 000	—
Norrköping: Muddring m. m. för ny hamnbassäng	3 500 000	700 000	2 800 000

1 Avser färdigställande av pågående företag.

3 Beräknad under förutsättning att reserven under budgetåret utnyttjas i sin helhet.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1	1 2	1 3	4
Nyköping: Kaj, förstärkning.................	110 000	110 000
Oskarshamn: 450 m av södra kajen, ombyggnad ..	1 420 000	1000 000	420 000
Stockholm: Ombyggnad av kranbana vid kaj II
i frihamnen.....................	610 000	610 000	_,
Hamnplanets ordnande innanför kaj
II i frihamnen.................	1 040 000	1 040 000	_
Stadsgårdshamnen (Masthamnen) ...	2 900 000	1450 000	1 450 000
Ny kaj m. m. i Sicklakanalen......	750 000	750 000	. .
Hamnanläggning i Bällstaviken.....	1 080 000	500 000	___
Magasin i Masthamnen och vid Tegel-
viksplan .......................	5 000000	1 500 000	1500 000
Magasin vid kaj III i frihamnen ...	6 000 000	1500 000	3 000 000
Kaj vid N. Mälarstrand, förlängning .	1 450 000	800 000	_
Avloppsledning m. m. vid frihamnen .	918 000	918 000	_
Utbyggnad och modernisering av
oljehamnen vid Loudden, l:a etap-
pen............................	2 700 000	2 700 000	_
Strängnäs: Visholmskajen, ombyggnad........	78 000	78 000	_.
Sundsvall: Finnkajen, ombyggnad............	375000	400 000	__
Strandskoning och kajer i Selångerån	135 000	135 000
Södertälje: Utbyggnad i uthamnen............	800 000	250 000	550 000
Ombyggnad av kaj i Saltsjöhamnen .	51 000	51 000	_
Sölvesborg: 130 m kaj, muddring m. m.1......	189 000	189 000	_.
Trosa: Muddring i ränna och hamn.......	150 000	150 000	_
Uddevalla: Muddring i Sunningesundet........	150 000	150 000	_,
Järnväg, väg och ledningar till in-
dustriområde vid Sörvik.........	600 000	600 000	_
Badökajen, 198 m förlängning m. m.
jämte hamnspår................	3 000 000	1160 000	1 840 000
95 m kaj vid Värmestugan........	240 000	240 000	.
Ångbåtskajen, 120 m förlängning ..	218 000	218 000	_
Kolkajen, förlängning.............	431 000	431 000	_
Umeå: 420 m kaj, ombyggnad............	400 000	400 000	,
Yaldemarsvik: Kaj, ombyggnad..................	53 000	53 000	_
Vänersborg: Kaj vid nya trafikkanalen........	300 000	300 000	__
Västervik: Blockholmssundet, breddning.......	341 000	341 000	_
2 kranar för Skeppsbrokajen.......	400 000	400 000	__
Västerås: 140 m kaj v. om djuphamnen1 ....	750 000	750 000	_
400 m kaj ö. om oljekajen........	1 700 000	1 000 000	700 000
Magasin..........................	300 000	300 000
Örnsköldsvik: Kajer å Framnäsudden, ombyggnad .	1 275 000	500 000	775 000
Summa	108 013 000	46 723 000	55 370 000
B. Enskilda hamnar.
Oxelösund: 75 in förlängning av kaj 10.......	450 000	450 000
165 m ombyggnad av kaj 5 o. 6...	650 000	650 000	_
80 m ombyggnad av kaj 7........	300 000	300 000	—
Summa	1 400 000	1 400 000	—
C. Farleder.
Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen ..	3 300 000	600 000	2 700 000
Sammanställning.
A. Kommunala hamnar.........................	108 013 000	46 723 000	55 370 000
B. Enskilda hamnar............................	1 400 000	1 400 000
C. Farleder....................................	3 300 000	600 000	2 700 000
Summa	112 713 000	48 723 000 \|	58 070 000 I

1 Avser färdigställande av pågående företag.

Kungl. Mai.ts proposition nr 126.

Bilaga 12.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar.

Län Fiskehamn Siffrorna avse angelägenhets-ordning inom resp. län	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) kronor	Kostnad	Förslag till anslag av stats-medel	Därest i kol. 3 angivet belopp helt utnyttjas under budgetåret 1950/51 beräknas vid budgetårets utgång återstå
för arbete under budgetåret 1950/51	arbete för	anslags-behov av
kronor	kronor	kronor	kronor
1	2	3 1	4	5	6
Stockholms
1. Svartlöga.................	72 000	72 000	64 800
2. Grisslehamn...............	117 000	117 000	105 300
3. Nothamn.................	125 000	55 000	49 500	70 000	63000
Uppsala
1. Gårdskär1.................	121 000	121 000	121 000
2. Upplandsbodarna..........	80 000	80 000	72 000
3. Fågelsundet1..............	191 000	70 000	70 000	121 000	121 000
Södermanlands
1. Studsvik.................	55 000	55 000	49 500
2. St. Uttervik..............	51 000	Öl 000	45 900
3. Källskären................	41 000	41 000	36 900
Östergötlands
1. Fyrudden.................	90 000	90 000	81 000
Kalmar
1. Händelöp.................	100 000	100 000	90 000
2. Djupvik..................	192 000	192 000	172 800
3. Kårehamn................	204 000	204 000	183 600
4. Vållö.....................	77 000	77 000	69 300
5. Skärlöv...................	84 000	84 000	75 600
6. Sladö.....................	56 000	56 000	50 400
7. Bläsinge..................	100 000	100 000	90 000
8. Vårskär..................	123 000	123 000	110 700
Gotlands
1. Sysne....................	214 000	214 000	192 600
2. Skälsö2...................	75 000	75 000	67 500
3. Lickershamn..............	31000	31 000	27 900
4. Hallshuk.................	235 000	120 000	108 000	115 000	103 500
5. Kapelludden..............	176 000	176 000	158 400
6. Klintehamn...............	127 000	127 000	114 300
Blekinge
1. Krokås...................	156 000	156 000	140 400
2. Garpaviken...............	91 000	91 000	81 900
3. Tärnö....................	260 000	70 000	63 000	190 000	171 000
4. Kristianopei..............	277 000	277 000	249 300
5. Västra Näs...............	180 000	180 000	162 000

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad 90 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
Kristianstads
1. Torekov1.................	213 000	213 000	213 000
2. Vik......................	270 000	270 000	243 000
Malmöhus
1. Vikhög...................	88 000	88000	79200
2. Arild.....................	135 000	135 000	121 500
Hallands
1. Träslöv 1..................	300 000	150000	150 000	150 000	150 000
2. Lerkil....................	62 000	62 000	55800
Göteborgs och Bohus
1. Öckerö3..................	1100 000	600 000	540 000	500 000	450 000
2. Hönö-Klåva1,4.............	980 000	400 000	400 000	580 000	580 000
3. Grundsund1...............	625 000	625 000	625 000
4. Hönö-Röd................	530 000	350 000	315 000	180 000	162 000
5. Källö-Knipplan...........	210 000	210 000	189 000
6. Styrsö-Tången............	51 000	51 000	45 900
7. Strömsundet..............	20 000	20 000	18 000
8. Fotö5....................	246 000	246 000	221 400
9. Marstrand (ön)6...........	173 000	173 000	155 700
10. Smögen1..................	350 000	100 000	100 000	250 000	250 000
11. Gravarne7................	80 000	80 000	72 000
12. Klädesholmen.............	190 000	190 000	171 000
13. Fiskebäck................	845 000	350 000	210 000	495 000	297 000
Gävleborgs
1. Norrfjärden...............	130 000	30 000	27 000	100 000	90 000
2. Skärså...................	49 000	49 000	44100
Västernorrlands
1. Bremö kalv...............	68 000	68 000	61 000
2. Långskär.................	50 000	50 000	45 000
Västerbottens
1. Täfteå...................	134 000	134 000	120 600
2. Burvik...................	132 000	50 000	45 000	82 000	73 800
Norrbottens
1. Seskarö..................	58 000	58 000	52 200
2. Pålängeviken2..............	165 000	165 000	148 200
3. Hindersön................	140 000	140 000	126 000
4. Rånön...................	76 000	76 000	68 400
Summa	11171 000	8 338 000	7 566 800	2 833 000	2 511300
Fördelning:
Statens fiskehamnar..........	2 780 000	1 679 000	1 679 000	1101 000	1101 000
Statsunderstödda fiskehamnar .	8 391 000	6 659 000	5 887 800	1 732 000	1 410 300
Summa;	11171 000	8 338 000	7 566800	2 833 000	2 511 300

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad

3 » » » »

4 » » » »

5 » )> » »

» »

253 500
1 650 000
1 600 000
305 000
333 000
525 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 13.

Förslag till investeringsplan för lotsverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) kronor	Anslag för budgetåret 1950/51 till ordi-narie arbeten kronor	Beräknad del av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51
å drift-budgeten j kronor I	å kapital-budgeten kronor
1	2 1	3	4	5 1	6
	Fartyg, båtar, bojar m. m.
1	‘Radaranläggningar för t jänstef artygen
	Malmö och Göteborg.................	70 000	70 000
2	‘Modernisering och elektrifiering av fyrskep-
	pet nr 2 Hävringe...................	75 000	75 000
3	‘Radioutrustning till vissa fyrskeppsmotor-
	båtar...............................	8 000	8 000
t	*6 stycken lys- och ljudbojar............	67 000	67 000
	Summa	220 000	220 000
	Fyrar.
5	‘Anordnande av radiofyr vid samt elektrifie-
	ring och halvautomatisering av Hållö fyr-
	plats, delkostnad .....................	75 000	75 000
6	‘Elektrifiering av Berguddens fyrplats, del-
	kostnad.............................	20 000	20 000
7	*Ny fyr på skäret Sunnan söder om Söder-
	hamn................................	15 000	15 000
8	‘Förbättring av fyrbelysningen i farleden
	förbi Svartklubben...................	15 000	15 000
9	‘Anläggande av nya fyrar i Lommabukten ..	115 000	115 000
10	*Ny fyr på Hällgrund utanför Söderhamn,
	delkostnad..........................	75 000	75 000
11	Ny bottenfast fyr på Ölands södra grund,
	delkostnad...........................	500 000	500 000
12	Elektrifiering av fyren Ölands södra udde
	jämte mistsignalstation...............	75 000	75 000
13	Elektrifiering av fyren Hoburg jämte mist-
	signalstation.........................	75 000	75 000
14	Ny fyr vid Ejjörns fyrplats..............	50 000		15 000	35000
15	Förbättring av fyrbelysning och mistsigna-
	lering för angöring av Oxelösund......	230 000		230 000
16	Förbättring av mistsignalering och anord-
	nande av nytt fyrtorn vid Vens fyrplats .	75 000		50 000	25 000
17	‘Förbättring av fyrbelysningen i norra delen
	av Bottenviken......................	160 000		160 000
18	‘Anordnande av bottenfast fyr vid Sörgad-
	den i norra delen av Bottenhavet.....	1 500 000		750 000
19	‘Elektrifiering av Örskärs fyrplats jämte
	mistsignalstation samt anordnande av
	radiofyr vid fyrplatsen................	350 000		125 000	50 000
20	‘Anordnande av bottenfast fyranläggning på
	Sandflyttan utanför Falsterbo m. m., del-
	kostnad.............................	500 000			500 000
	Summa	3 830 000	965 000	1 330 000	610 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
	Hamnar och vägar.
21	Förbättring av hamnförhållandena vid Röd-
	kallens lotsuppassningsställe under Luleå
	lotsplats, delkostnad..................	200 000	45 000
22	Anskaffning av en traktor för Gotska Sand-
	öns fyrplats .........................	25 000	25 000
23	Förbättring av hamnförhållandena vid
	Rönnskärs lotsplats...................	120 000			120 000
24	Förbättring av hamnförhållandena vid Skags
	lotsuppassningsställe under Örnskölds-
	viks lotsplats ........................	50000			50 000
25	Förbättring av hamnförhållandena vid
	Björns fyrplats .......................	60 000		3 000	57 000
26	Förbättring av hamnförhållandena vid
	Svartklubbens lotsplats samt anläggande
	av väg och brygga å Singö............	75 000		30000	45 000
27	Förbättring av hamnförhållandena vid
	Grönskärs fyrplats....................	35 000			35 000
28	Förbättring av hamnförhållandena vid
	Dalarö lotsplats......................	30 000			30 000
29	Förbättring av väg vid Landsorts lotsplats	15 000		15 000
30	Förbättring av hamnförhållandena vid
	Östergarns fyrplats ...................	70 000		8 000	62 000
31	Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid
	Aspö lotsplats........................	50 000			50 000
32	Reparation av strandskydden vid Vens fyr-
	plats ................................	60 000		60 000
33	*Förbättring av hamnförhållandena vid År-
	holma lotsplats......................	15 000			15 000
34	‘Förbättring av hamnförhållandena vid
	Söderarms lots- och fyrplats..........	35 000			35 000
35	‘Förbättring av hamnförhållandena vid
	Malörens lotsuppassningsställe under Ka-
	lix lotsplats..........................	20000			20 000
	Summa	860 000	70 000	116 000	519 000
	Lotsuppassningsställen.
36	‘Nybyggnad av lotsuppassningshus vid Gås-
	holma lotsplats......................	40 000	40 000
37	‘Om- och tillbyggnad av lotsuppassningshu-
	set i Oxelösund.......................	40 000	40 000
38	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset
	vid Rönnskärs lotsplats...............	50 000		4 000	46 000
39	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset
	vid Furusunds lotsplats...............	60 000		5 000	55 000
40	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset
	vid Halmstads lotsplats...............	40 000		3 000	37 000
41	‘Förbättring av uppassningslokalerna vid
	Landsorts lotsplats...................	75 000		5 000	70 000
42	‘Påbyggnad av uppassningshuset m. m. vid
	Sandhamns lotsplats..................	25000			25 000
43	‘Ombyggnad av uppassningshusen vid Kalix
	lotsplats........................	50 000		5 000	45 000
	Summa	380 000	80 000	22 000	278 000
	Bostäder.
44	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Kullens fyrplats......................	50 000	50 000
45	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Agö fyrplats.........................	50 000			50 000
46	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Rönnskärs fyrplats...................	35 000			35 000
47	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Örskärs fyrplats................	65 000		10 000	55 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
48	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Häradskärs lotsplats..................	100 000			100 000
49	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Häradskärs fyrplats..................	35 000			35 000
50	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Högby fyrplats......................	20 000			20 000
51	Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Dämmans fyrplats....................	50 000			50 000
52	‘Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Ölands norra uddes fyrplats...........	70 000			70 000
53	‘Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Tistlarnas fyrplats....................	60 000			60 000
54	‘Förbättring av bostadsförhållandena vid
	Sävösunds lotsplats...................	50000			50 000
	Summa	585 000	50 000	10 000	525 000
	Inventarier m. m.
55	Anskaffning av gasbehållare för obevakade
	fyrar ................................	35 000		35 000
	Sammanställning.
	Fartyg, båtar, bojar m. m..............	220 000	220 000
	Fyrar.................................	3 830 000	965 000	1 330 000	610 000
	Hamnar och vägar.....................	860 000	70 000	116 000	519 000
	Lotsuppassningsställen..................	380 000	80 000	22 000	278 000
	Bostäder..............................	585 000	50 000	10 000	525 000
	Inventarier m. m.......................	35 000		35 000
	Summa	5 910 000	1385 000	1513 000	1932 000

Sammanlagda kostnaderna för i förslaget intagna företag i ordinarie

program och investeringsreserv kronor.......................... 4 830 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51 utnyttjas
till ett belopp av högst kronor......................... 220 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51

kronor....................................................... 5 050 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 14.

Förslag till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. fl.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare förslag till investeringsreserv.

Nr	Företag	Total-kostnad eller åter-stående kostnad kronor	Anslag för budgetåret 1950/51 till
ordinarie arbeten kronor	investe- ringsreserv kronor
1	2	3	4	5
	Justitiedepartementet.
1	Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter ..	125 000	125 000
2	Inlösen av tomtdelar för fångvårdsanstalten i
	Malmö....................................	2 900	2 900
3	Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga .	205 000		205 000
4	Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-
	ten å Skenas..............................	192 000		192 000
5	Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Upp-
	sala......................................	100 000		100000
6	Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Nykö-
	Ping......................................	100 000		100 000
7	Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller mot-
	svarande..................................	1 500 000		1500 000
8	Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad	100 000		100 000
9	Fångvårdsanstalt invid Örebro................	1 500 000		1500 000
	Summa	3 824 900	127 900	3 697 000
	Socialdepartementet.
	Statens skolor tillhörande barna- och ungdoms-
	vården
	Lj ungaskogs yrkesskola:
1	Gymnastikhus.............................	1180 000		92 000
2	Två personalbostadshus....................	77 000		77 000
3	Tre personalbostadshus.....................	125 000		125 000
	Sundbo yrkeshem:
4	Gymnastikhus.............................	‘186 000		102 000
5	Personalbostadshus.........................	77 000		77 000
	Summa	645000		473 000
	Kommunikationsdepartementet.
1	Om- och tillbyggnad av arvfurstens palats ....	‘850 000	850 000
2	Förvärv av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm	1 118 000	1 118 000
3	♦Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stock-
	holm.....................................	1 500 000	1 000 000	500 000
4	♦Ombyggnad av fastigheten Yästertorn nr 2 i Stock-
	holm.....................................	1 600 000	1 000 000	600 000
5	Merkostnader för vissa byggnadsarbeten......	1 000 000	1 000 000
6	Reglering av vissa markfrågor i Stockholm ....	2 919 000	2 919 000
7	♦Uppförande av ett radiohus i Stockholm.......	19 000 000		1 000 000
8	♦Uppförande av ett radiohus i Göteborg.......	1500 000		1 500 000
9	Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg-
	institut...................................	150 000		150 000
10	Nybyggnad för statens geotekniska institut.....	2 700 000		2 700 000
	Summa	32 337 000	7 887 000	6 450 000

Medel tidigare anvisade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5
	Finansdepartementet.
	I. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
	gränsbevakning m. in. (De beräknade totalkostna-
	derna äro nedan angivna innanför linjen).....	1 000 000	500 000	500 000
1	*Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad med
	garage vid gränsposteringen i Högen 170 000
2	Expeditionsbyggnad med garage vid gränsposte-
	ringen i Hån 60 000
3	Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad med
	garage vid gränsposteringen i Långflon 150 000
4	Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad vid
	gränsposteringen i Posåsen 95 000
5	‘Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Fall-
	torp 80 000
6	‘Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Vågen
	80 000
7	‘Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad med
	garage vid gränsposteringen i Joesjö 100 000
8	‘Vaktstuga vid kustposteringen i Furusund 15 000
9	‘Modernisering av två tjänstebostadshus vid tull-
	kammaren i Mon 50 000
10	‘Ombyggnad av tjänstebostadshus vid tullstationen
	i Kylley 45 000
11	‘Ombyggnad av båtbrygga vid kustposteringen i
	Sandhamn 100 000
12	Inköp av tomtmark 25 000
13	Oförutsedda utgifter 30 000
	II. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevak-
	ning m. m., som icke ingå i det ordinarie arbetspro-
	grammet.....................................	850 000		850 000
14	Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad vid
	gränsposteringen i Jakobsrud...............	95 000		95 000
15	Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Huuki	100 000		100 000
16	Expeditionsbyggnad vid gränsposteringen i Gäd-
	dede......................................	50 000		50 000
17	Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Neistan-
	kangas ....................................	88 000		88 000
18	Tjänstebostadshus och expeditionsbyggnad vid
	gränsposteringen i Röjdåfors................	100 000		100 000
19	Garage vid gränsposteringen i Medskogen......	8 000		8 000
20	Uppförande av sex vaktstugor inom Haparanda
	gränsdistrikt...............................	39 000		39 000
21	‘Tjänstebostadshus vid kustposteringen i Stensvik	85 000		85 000
22	‘Tjänstebostadshus m. m. vid gränsposteringen i
	Valsjön...................................	100 000		100 000
23	‘Tjänstebostadshus vid gränsposteringen i Saivo-
	muotka...................................	85 000		85 000
24	‘Planering och inhägnad av tomterna för tullverkets
	bostadshus på vissa platser inom Dalslands,
	Värmlands, Dalarnas och Haparanda gränsdi-
	strikt.....................................	35 000		35 000
25	Inköp av tomtmark..........................	25 000		25 000
26	Oförutsedda utgifter..........................	40 000		40 000
	Summa	1 850 000	500 000	1 350 000
	Ecklesiastikdepartementet.
	Uppsala universitet:
i	Nybyggnader för kemiska och biokemiska insti-
	tutionerna m. in............................	''4 675 000	1 000 000
2	‘Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen ..	2 225 000	150 000	2 075 000
3	Iståndsättande av muren omkring botaniska träd-
	gården ....................................	44 000		44 000

Medel tidigare anvisade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1	2	1 3	4	1 5
4	♦Ombyggnad av patologiska och bakteriologiska
	institutionen...............................	165 000		165 000
	Lunds universitet:
5	♦Vissa byggnadsarbeten.......................	550 000	250 000	300 000
6	Nybyggnad för fysiologiska institutionen......	1200 000	200 000
7	Nybyggnad för genetiska institutet............	1 no 000	no 000
8	♦Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket ...	2 500 000		2 500 000
9	Nybyggnad för bakteriologiska institutionen ....	>1 500 000		1000 000
10	Utbyggnad av fysiologiska institutionen vid karo-
	linska institutet för flygmedicinska ändamål ..	455 000	455 000
11	Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ..	2 500 000	2 500 000
12	Magasinsbyggnad vid Statens etnografiska museum	364 000		364000
13	Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinsti-
	tutet .....................................	990 000		990 000
14	Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ...	1 000 000	1 000 000
15	Ny värmeanläggning vid folkskoleseminariet i
	Falun.....................................	275 000	275 000
16	Vissa byggnadsarbeten vid nomadskolan i Jokk-
	mokk m. m...............................	257 000	257 000
17	Uppförande av domkapitelhus i Växjö........	2 345 000		250 000
	Summa	18155 000	6197 000	7 688 000
	Jordbruksdepartementet.
	Lantbrukshögskolan:
1	Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta-
	tens lantbruksförsök........................	1139000	1 139 000
2	Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska
	trädgården ................................	885 000		885 000
3	Vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten .	38 000		38 000
4	♦Respirationsanläggning vid institutionen för sta-
	tens husdjursförsök........................	100 000		100 000
5	♦Panncentral vid Ultuna......................	965 000		965 000
6	♦Utvidgning av vattenverket vid Ultuna.......	45 000		45 000
7	Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler
	för fjäderfäförsök vid Bäcklösa.............	65 000		65 000
8	Ombyggnad av ladugård vid Kungsängen......	36 000		36 000
9	Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård.....	233 000		233 000
	Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
10	Vissa byggnadsarbeten.......................	100 000	100 000
11	Bostad för lärare............................	47 000		47 000
12	Lagerkällare.................................	78 000		78 000
13	Växthusanläggning...........................	120 000		120 000
	Veterinärhögskolan:
14	Byggnadsarbeten.............................	1 815 000	1 215 000
15	♦Institutionsbyggnad för avdelningen för födoäm-
	neshygien.................................	600 000		600000
16	♦Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken ....	700 000		700 000
	Skogshögskolan:
17	Byggnadsarbeten.............................	247 000	247 000
18	♦Nybyggnad för bibliotek.....................	525 000		525 000
19	♦Garage......................................	35 000		35 000
20	Påbyggnad av flygelbyggnad vid statens centrala
	frökontrollanstalt med en våning m. m.......	182 000		182 000
	Summa	7 955 000	2 701 000	4 654 000
	Handelsdepartementet.
1	Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten ....	1 400 000	1400 000
2	Uppförande av byggnader för Institutet för kon-
	servforskning..............................	250 000	250 000
3	Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning	2 000 000		1000 000

1 Medel tidigare anvisade.

2 Kostnaden täckes delvis av andra medel än anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5
	Statens provningsanstalt:
4	Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen.	1 460 000		960 000
5	Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska
	avdelningen...............................	2 575000		2 575 000
6	Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens
	försöksstation..............................	1550000		1 550 000
	Summa	9 235000	1650000	6 085000
	Inrikesdepartementet.
1	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
	m. m.....................................	10 000 000	10 000 000
2	Utbyggnad av karolinska sjukhuset...........	1700 000	1 700 000
	Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
3	Tre personalbostadshus.......................	210 000		210 000
4	Centraltvättstuga för personal m. m............	80 000		80 000
	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
	m. m.:
5	Nattvaktsrum vid Ryhovs sjukhus.............	35000		35 000
6	Utvidgning av centralvärmeledning vid S:t Lars
	sjukhus...................................	155000		155000
7	Svinhus m. m. vid Restads sjukhus...........	190 000		190 000
8	Växthus vid Källshagens sjukhus.............	115 000		88 000
9	Fest- och samlingssal vid V:a Marks sjukhus ....	110 000		60 000
10	Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus.....	100000		60 000
	Summa	12 695000	11 700000	878000
1	Säger för samtliga departementen	86 696 900	30 762 900	31 275 000

Summa kostnad för hela Investeringsplanen för budgetåret 1950/51 kronor 62037 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 15.

Förslag till investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader
och anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

Nr	'' Reparations- och underhållsarbeten å fastigheter invärderade i	Beräknad totalkostnad kronor	Ordinarie reparations-och underhålls-kostnader m. m. under budgetåret 1950/51 kronor	Investerings- reserv kronor
1	2	3		5
	Statens allmänna fastighetsfond.
1	Slottsbyggnadernas delfond.............	1613 000	913 000	700000
2	Fångvårdsstyrelsens delfond............	548 000	458 000	90 000
3	Beskickningsfastigheternas delfond......	763 000	763 000
4	Byggnadsstyrelsens delfond.............	4 647 000	4147 000	500 000
5	Generaltullstyrelsens delfond............	60 000	60 000
6	Uppsala universitets delfond............	919 000	739 000	180 000
7	Lunds universitets delfond.............	413 000	313 000	100 000
8	Lotsstyrelsens delfond.................	325 000	240 000	85 000
9	Medicinalstyrelsens delfond.............	2 845 000	2 345 000	500 000
10	Karolinska sjukhusets delfond..........	420 000	420 000
	Summa	12 553 000	10 398 000	2 155 000
	Försvarets fastighetsfond1.
11	Arméns delfond........................	16172 000	15172 000	1000000
12	Marinens delfond......................	5 741 000	5 241 000	500 000
13	Flygvapnets delfond...................	6 353 000	6 253 000	100000
14	Befästningars delfond ..................	5 440 000	5 440 000
	Summa	33 706 000	32 106 000	1 600 000
	Summa summarum	46 259 000	42 504 000	3 755000
	Summa kostnad för hela investeringspla-
	nen för budgetåret 1950/51 kronor		46259000

1 Enär proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51
icke avgivits vid ingivandet av föreliggande förslag äro de angivna beloppen för totalkostnad
och ordinarie arbeten endast preliminära.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 16.

Uppgifter länsvis angående statlig ochviss statsunderstödd investeringsreserv.

Län	Post- verket kronor	Telegraf- verket kronor	Statens järnvägar kronor	Statens vatten- fallsverk kronor	Försvaret kronor
1	2	3	4	5	6
A	Stockholms stad ..		750 000	2 700 000	1142 000
! B	Stockholms.......	Städer	—	—	1 070 000	—	_
		Ländsk.	—	—	4 465 000	—	75 000
C	Uppsala..........	Städer	1 000 000	—	200 000	—	—
		Ländsk.	—	—	1 753 000	—	_
1 D	Södermanlands....	Städer	—	400 000	285 000	.—	305 000
		Ländsk.	—	—	6 455 000	,—	_
Ii	Östergötlands.....	Städer	—	525 000	526 000	—	305 000
		Ländsk.	—	325 000	4 248 000	—	—
F	Jönköpings.......	Städer	900 000	560 000	865 000	—	950 000
		Ländsk.	—	—	1 900 000	—	—
! G	Kronobergs.......	Städer	—	—	135 000	—	—
!		Ländsk.	—	—	6 595 000	—	_
i H	Kalmar..........	Städer	—	370 000	200 000	—	305 000
\|		Ländsk.	—	—	2 002 000	—	_
\| I	Gotlands.........	Städer	—	—	—	—	._
		Ländsk.	—	—	20 000	—	110 000
K	Blekinge.........	Städer	—	200 000	130 000	—	980 000
		Ländsk.	—	—	8 380 000	—	_
L	Kristianstads.....	Städer	—	1 300 000	540 000	—	305 000
		Ländsk.	—	—	5 366 000	—	65 000
M	Malmöhus........	Städer	—	250 000	1 038 000	—	317 000
		Ländsk.	—	970 000	487 000	—	_
N	Hallands.........	Städer	—	800 000	374 000	—	_
		Ländsk.	—	—	1875 000	—	_
O	Göteborgs o. Bohus	Städer	—	—	1 000 000	—	160 000
		Ländsk.	—	—	3145 000	—	540 000
! p	Älvsborgs........	Städer	—	—	455 000	—	341 000
		Ländsk.	—	—	5 824 000	—	_
R	Skaraborgs.......	Städer	—	—	440 000	—	—
		Ländsk.	—	—	7 400 000	—	200 000
s	Värmlands.......	Städer	750 000	400 000	—	_	_
		Ländsk.	—	400 000	1 550 000	1500 000	_
T	Örebro..........	Städer	—	1 380 000	346 000	—	_
		Ländsk.	—	—-	3 485 000	1 500 000	_
U	Västmanlands ....	Städer	—	920 000	24 000	—	440 000
		Ländsk.	—	—	1 379 000	—	_
w	Kopparbergs......	Städer	—	1 300 000	135 000	—	_
		Ländsk.	—	—	941 000	—	_
X	Gävleborgs.......	Städer	500 000	525 000	1121 000	—	260 000
		Ländsk.	300 000	—	11 492 000	—	481 000
1 Y	Västernorrlands .. .	Städer	—	300 000	790 000	_	507 000
		Ländsk.	—	—	3 070 000	1 500 000
z	.Jämtlands........	Städer	—	1 600 000	335 000	—	489 000
		Ländsk.	—	—	1 310 000	_	336 000
! AC	Västerbottens.....	Städer	—	—	—	—	397 000
		Ländsk.	—	—	1 663 000	500 000	_
BD	Norrbottens......	Städer	500 000	—	120 000	_	410 000
		Ländsk.	—	500 000	5 492 000	3 000 000	_
	Allmänt i riket .. .		—	500 000	63 349 000	7 500 000	39190 000
	Investeringsreserv S:a kr.	4 700 000	16 225 000	164 917 000	15 500 000	47 468 000
:	Ordinarie arbeten S:a kr.	8 000 000	145 000 000	150 000 000	145900 000	190 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Län	Allmän väghållning	Enskild väghåll- ning kronor	Luftfarts- verket kronor	Hamnar
statlig kronor	kommu- nal1 kronor	Handels- hamnar och farleder kronor	Fiske- hamnar kronor
7	8	9	10	11	12
A	Stockholms.......	Stad		3 610 000		1000 000	9 664 000
B	Stockholms.......	Städer	—	3 320 000	—	—	247 000	—
		Ländsk.	7 700 000	—	415 000	5 000 000	—	244 000
C	Uppsala..........	Städer	—	1 980 000	—	—	—	—
		Ländsk.	5 500 000	—	49 000	—	—	271 000
D	Södermanlands....	Städer	—	2 120 000	—	—	1 490 000	—
		Ländsk.	6 400000	—	55 000	—	—	147 000
E	Östergötlands.....	Städer	—	1340 000	—	—	574 000	—
		Ländsk.	10 300 000	—	136 000	—	44 000	90 000
F	Jönköpings.......	Städer	—	2 205 000		—	—	■-
		Ländsk.	6300 000	—	127 000	—	—	—
G	Kronobergs.......	Städer	—	1 035 000	—	—	—	—
		Ländsk.	7 800 000	—	25 000	—	—	—
H	Kalmar..........	Städer	—	310 000	—	--	2 066 000	—
		Ländsk.	12 400 000	—	280 000	—	—	936000
I	Gotlands.........	Städer	—	205 000	--	1000 000	—	—
		Ländsk.	1 300 000	—	—	—	—	743 000
K	Blekinge.........	Städer	—	1100 000	—	—	155 000	—
		Ländsk.	3 900 000	—	815 000	—	—	774 000
L	Kristianstads.....	Städer	—	2 245 000	—	—	—	—
		Ländsk.	9 500 000	—	121 000	—	—	483 000
M	Malmöhus........	Städer	—	5 210 000	--	1000 000	6 576 000	—
		Ländsk.	7 300 000	—	28 000	—	492 000	223 000
N	Hallands.........	Städer	—	1 665 000	—	—	113 000	—
		Ländsk.	5 200 000	—	72 000	—	—	212 000
0	Göteborgs o. Bohus	Städer	—	4 415 000	—	—	13 566 000	523 000
		Ländsk.	12 000 000	—	930 000	1000 000	—	2 872 000
P	Älvsborgs ........	Städer	—	3 070 000	—	—	246000	—
		Ländsk.	25 500000	—	220 000	—	—	—
R	Skaraborgs.......	Städer	—	2 280 000	142 000	—	173 000	—
		Ländsk.	5 500 000	—	55 000	—	—	—
S	Värmlands.......	Städer	—	2 000 000	—	—	677 000	—
		Ländsk.	12 600 000	—	1 500 000	—	—	--
T	Örebro...........	Städer	—	4 470 000	—	—	—	—
		Ländsk.	8100 000	—	350 000	—	—	—
U	Västmanlands ....	Städer	—	2 085 000	133 000	—	—	—
		Ländsk.	6 700 000	—	139 000	—	2 740000	--
W	Kopparbergs.....	Städer	—	1800 000	—	—	—	—
		Ländsk.	14 400 000	—	1150 000	—	—	—
X	Gävleborgs.......	Städer	—	2 445 000	—	—	—	—
		Ländsk.	9100000	—	325 000	—	—	79000
: Y	Västernorrlands .. .	Städer	—	2 010 000	48 000	—	849 000	--
		Ländsk.	11300000	—	810 000	—	—	118000
z	Jämtlands........	Städer	—	540 000	—	—	—	—
		Ländsk.	6500 000	—	1 250 000	—	—	—
AG	Västerbottens.....	Städer	—	950 000	70 000	1500 000	328000	—
		Ländsk.	22 200 000	—	240 000	—	—	184000
BD	Norrbottens.......	Städer	—	2 590 000	—	2 000 000	—	--
		Ländsk.	24 500 000	—	515 000	—	—	439 000
	Allmänt i riket ...		88 000 000	9 500 000	—	—	—	—
	Investeringsreserv S:a kr.	330000000	64500000	10 000000	12 500000	»10000000	28 338 000
	Ordinarie arbeten	S:a kr.	271 700 000	=10 000000	2 000 000	7 000 000	8 723 000	—

1 Avser statsbidragsberättigad väghållning i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

2 Detta belopp avser hela investeringsplanen.

3 Härtill kommer del av ordinarie arbeten avseende stensättningar och beläggningar, vilken inräknats
i statlig väghållning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Malmlet-ning och förbere-dande gruv-arbeten kronor	Lots- verket kronor	Statliga husbyggn. samt rep. å statens bygg- nader kronor	Stats-under-stödd bo-stadsbygg-nadsverk-samhet kronor	Vissa för-bättrings-arbeten på jord-brukets område kronor	Vissa skogs- vårdande åtgärder4 kronor	Summa kronor	Lan i
13	14	15	16	17	18	19
		14131 000				32 997 000		A
—	—	—	—	—	—	4 637 00C	st.	B
—	605 000	495 000	—	—	605 000	19 604 000	Lk.
—	—	4 417 000	—	—	—	7 597 000	St.	C i
—	no 000	161 000	—	—	265 000	8109 000	Lk.
—	—	100 000	—	—	—	4 700 000	St.	D
—	280 000	192 000	—	—	850 000	14 379 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	3 270 000	St.	E
—	135 000	—	—	—	1 045 000	16 323 000	Lk.
—	—	1 500 000	—	—	—	6 980 000	St.	F
—	—	35 000	—	—	1510 000	9872 000	Lk.
—	—	250 000	—	—	—	1 420 000	St.	G
—	—	—	—	—	570 000	14 990 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	3 251 000	St.	H
—	140 000	—	—	—	1 800 000	17 558 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	1 205 000	St.	I
—	70 000	—	—	—	100 000	2 343 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	2 565 000	St.	K
—	50 000	—	—	—	280 000	14199 000	Lk.	1
—	—	—	—	—	—	4 390 000	St.	L
--	—	169 000	—	—	530 000	16 234 000	Lk.
—	—	4 055 000	—	—	--	18 446 000	St.	M
—	635 000	245 000	—	—	730 000	11110 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	2 952 000	St.	N j
—	—	—	—	—	450 000	7 809 000	Lk.
—	40 000	1 500 000	—	—	—	21 204 000	St.	0
—	60 000	85 000	—	—	920 000	21 552 000	Lk.
—	—	190 000	—	—	—	4302 000	St.	P ''
—	—	243 000	—	—	1520 000	33 307 000	Lk.
—	—	—	—	—	--	3 035 000	St.	R
—	—	—	—	—	1075 000	14 230 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	3 827 000	St.	S
—	—	108 000	—	—	1 Ilo 000	18 768000	Lk.
—	—	1500 000	—	—	—	7 696 000	St.	T
—	—	—	—	—	1 550 000	14 985 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	3 602 000	St.	U
—	—	—	—	—	1 410 000	12 368 000	Lk.
_	—	—	—	—	—	3 235 000	St.	w
—	—	179000	—	—	3 380 000	20 050 000	Lk.
_	—	—	—	—	—	4851 000	St.	X
—	50 000	—	—	—	2 640 000	24467 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	4 504 000	St.	Y
—	50 000	—	—	—	2 780 000	19 628 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	2 964 000	St.	Z
—	—	150 000	—	—	3 840 000	13 386 000	Lk.
—	—	—	—	—	—	3 245 000	St.	AC
250 000	955 000	—	—	—	7 510 000	33 502 000	Lk.
--	—	--	—	—	—	5 620 000	St.	BD !
250 000	230 000	545 000	—	—	7 980 000	43 451000	Lk.
—	35 000	4 875 000	275 000 000	90 000 000	550 000	578 499 000	Allm.
500 000	3 445 000	35125000	275000 000	90 000 000	45 000 000	1163 218 000	I. R.
522 000	1 605 000	673 266 900	750 000 000	85 000 000	38 000000	1886 716900	0. A.

4 Investeringsreserven fördelad på län 1 förhållande till tillgången på anmälda, tillräckligt
förberedda företag.

6 Avser endast företag, för vilka anslag äskats i 1950 års statsverksproposition.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Investeringsplan för vissa

L ä n	Vatten- och avlopps-anläggningar kronor	Allmänna läroverk, kommunala mellanskolor m. m. kronor	Byggnader för folk-skole-väsendet kronor	Högre folk-skolor och praktiska mellanskolor kronor
1	2	3 1	4	5
B	Stockholms..........	Städer	8 314 000		11 404000	500 000
		Ländsk.	7 985 000	—	10190 000	—
G	Uppsala.............	Städer	2 203 000	30 000	2 950 000	—
		Ländsk.	3 293 000	1000 000	3 733 000	—
D	Södermanlands.......	Städer	6 038 000	225 000	4 393 000	630 000
		Ländsk.	2 749 000	—	5 224 000	—
E	Östergötlands........	Städer	9 288 000	1 800 000	8 073 000	1 267 000
		Ländsk.	2 062 000	—	8 806 000	—
F	Jönköpings...........	Städer	3 846 000	1 760 000	4 375 000	2 450 000
		Ländsk.	2 934000	—	3 209 000	--
G	Kronobergs..........	Städer	485 000	500 000	150 000	—
		Ländsk.	5 864 000	—	3 024 000	1 041 000
H	Kalmar..............	Städer	2 894 000	1 525 000	3 700 000	—
		Ländsk.	8 833 000	—	11 847 000	—
I	Gotlands.............	Städer	—	—	—	—
		Ländsk.	450 000	—	3 047 000	—
K	Blekinge.............	Städer	740 000	1 085 000	3 070 000	—
		Ländsk.	3 527 000	—	3 930 000	—
L	Kristianstads.........	Städer	1 940 000	586 000	3 050 000	545 000
		Ländsk.	4 608 000	—	8 496 000	—
M	Malmöhus............	Städer	5 075 000	1880 000	10 950 000	—
		Ländsk.	4 288 000	—	1 811 000	—
N	Hallands.............	Städer	2 529 000	1110 000	1100 000	—
		Ländsk.	1030 000	—	3 430 000	—
0	Göteborgs och Bohus..	Städer	2 476 000	215 000	8 000 000	44 000
		Ländsk.	6 800 000	—	8 286 000	—
P	Älvsborgs ............	Städer	5 276 000	—	7 077 000	—
		Ländsk.	6 005 000	1 065 000	6 801 000	—
R	Skaraborgs...........	Städer	1 451 000	1195 000	3 984 000	—
		Ländsk.	6157 000	—	7 971 000	—
S	Värmlands...........	Städer	1 929 000	—	3 240 000	—
		Ländsk.	4 750 000	—	3 520 000	—
T	Örebro..............	Städer	6 731 000	—	2160 000	—
		Ländsk.	5 514 000	—	4 714 000	—
U	Västmanlands........	Städer	860 000	1 800 000	6 685 000	2 700 000
		Ländsk.	3 420 000	—	1 610 000	—
W	Kopparbergs.........	Städer	1 225 000	—	2 200 000	—
		Ländsk.	6 668 000	2 070 000	12 585 000	—
X	Gävleborgs...........	Städer	4 803 000	1 885 000	4 215 000	—
		Ländsk.	8 327 000	—	10 689 000	—
Y	Västernorrlands......	Städer	2 077 000	588 000	107 000	—
		Ländsk.	20113 000	—	19 241 000	525 000
Z	Jämtlands..........	Städer	90 000	—	—	2 250 000
		Ländsk.	8 499 000	—	6 646 000	—
AC	Västerbottens........	Städer	751 000	—	3 700 000	—
		Ländsk.	15169 000	—	9 000 000	625 000
BD	Norrbottens.........	Städer	2175 000	—	1 320 000	—
		Ländsk.	19 005 000	2 500 000	9 578 000	—
	Allmänt i riket......		—	—	*1 800 000	—
	S:a för landet utom Sthlms stad	231246000	22 818 000	265 091000	12 577 000
	S:a för Stockholms stad ......	19978 000	4 600 000	68000 000	—
	Totalsumma för hela landet....	251 224 000	27 418 000	333 091000	12 577 000
	Reducerad årskostnad		125 000 000	10 500 000	121 800 000	5 000 000

* Underhåll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga IT.

kommunala och enskilda arbeten.

Byggnader för yrkes-utbildning samt folk-högskolor kronor	Skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa kronor	Sjukhus kronor	Diverse kommunala husbygg- nader kronor	Div. kommu-nala anlägg-ningsarbeten samt brand-dammar kronor	Fritidsan- läggningar och skjutbanor kronor	Län
6	7	8	9	10	11
_		1 449 000	2 368 000	4839 000	1 050 000	B
1183 000	—	2 809 000	3 939 000	1 831 000	1 413 000
—	—	401 000	3118 000	833 000	__	C
908 000	—	1 896 000	1193 000	134 000	42 000
1 200 000	—	500 000	2 755 000	2 226 000	935 000	D
1 704 000	3 600 000	—	1 030 000	50 000	93 000
4 560 000	550 000	3 724 000	6 044000	3 798 000	645 000	E
1 880 000	—	1 324 000	4 014 000	387 000	553 000
—	800 000	4568 000	8 373 000	2 407 000	1 238 000	F
2 600 000	--	465 000	2 111 000	1 024 000	115 000
—	—	—	—	174 000	32 000	G
1 557 000	—	—	200 000	353 000	785 000
996 000	—	—	1 893 000	1 200 000	814 000	H
1 259 000	—	664 000	1 766 000	975 000	264 000 ''
1 200 000	--	—	—	250 000	400 000	I
--	--	—	1 010 000	--	322 000
—	—	500 000	2 051 000	1190 000	711 000	K
—	—	450 000	727 000	387 000	157 000
2 925 000	—	2 923 000	4 637 000	154 000	1000 000	L
185 000	—	1101 000	2 385 000	918 000	998 000
7 319 000	1 432 000	7 676 000	10 559 000	7 494 000	2 386 000	M
206 000	--	3129 000	3 461 000	969 000	401 000
1 050 000	—	3 392 000	2 850 000	485 000	400 000	N
180 000	1 400 000	—	808 000	135 000	1 013 000
2 000 000	--	9 555 000	12 676 000	6 246 000	315 000	O
1 058 000	700 000	—	1529 000	455 000	82 000
6 940 000	--	2 288 000	5 035 000	2 922 000	216 000	P
1 037 000	—	291 000	2 471 000	891000	543 000
760 000	—	1515 000	1 921 000	581 000	117 000	R
321 000	—	—	2 210 000	391 000	470 000
250 000	—	220 000	1 970 000	756 000	1 282 000	S
—	--	70 000	4 344 000	266 000	313 000
—	—	2 207 000	2 310 000	1 854 000	63 000	T
30 000	—	—	1 235 000	435 000	393 000
2 700 000	—	1 050 000	3 392 000	1 274 000	—	U
—	—	—	2 095 000	955 000	97 000
—	900 000	616 000	2 210 000	621 000	77 000	w
321 000	—	1 307 000	6 387 000	1148 000	1 361 000
2 400 000	—	2 100 000	4 400 000	514 000	_	X
75 000	1100 000	--	2 873 000	245 000	784 000
1 300 000	—.	2 645 000	2 666 000	910 000	175 000	Y
580 000	—	1246 000	5 070 000	1 337 000	335 000
—	—	—	760 000	293 000	—	Z
—	—	—	3 563 000	268 000	505 000
310 000	—.	2 200 000	6 120 000	385 000	150 000	AC
2 906 000	—	650 000	2 405 000	619 000	94 000
—	—	115 000	5 552 000	498 000	25 000	BD
21 000	3 000 000	1 550 000	4 775 000	1 086 000	483 000
	—	—	--	4 604 000	500 000	Allm.
53 921009	13 482 000	66 680 000	155 281 000	61 767 000	24147 000
3 400 000	—	11900 000	57 350 000	69 800 000	15 500 000
57 321000	13 482 000	78586000	212 611 000	131 567 000	39 647 000
30 500 000	5 400 000	60 000 000	85 000 000	94 000 000	20 300 000

15 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Län	Flottleds- arbeten kronor	Arbeten vid enskilda järnvägar kronor	Diverse enskilda arbeten kronor	Elektri- fierings- arbeten kronor	Summa kronor
12	13	14	15	16
B	Stockholms..........	Städer		3 401 000			33 325 000
		Ländsk.	—	3 762 000	—	—	33112 000
C	Uppsala.............	Städer	—	—	—	—	9 535 000
		Ländsk.	—	—	100 000	—	12 299 000
D	Södermanlands.......	Städer	—	120 000	—	—	19 022 000
		Ländsk.	—	415 000	45 000	—	14 910 000
E	Östergötlands........	Städer	—	—		—	39 749 000
		Ländsk.	—	—		—	19 026 000
F	Jönköpings...........	Städer	—	—		—	29 907 000
		Ländsk.	—	—	123 000	—	12 581 000
G	Kronobergs..........	Städer	—	_		—	1 341 000
		Ländsk.	—	—		—	12 824 000
H	Kalmar..............	Städer	—	—		—	13 022 000
		Ländsk.	—	—	190 000	—	25 798 000
I	Gotlands.............	Städer	—	—		—	1 850 000
		Ländsk.	—	—		—	4 829 000
K	Blekinge.............	Städer	—	—		—	9 347 000
		Ländsk.	—	—		—	9 178 000
L	Kristianstads.........	Städer	—	—		—	17 759 000
		Ländsk.	—	—	118 000	—	18 809 000
M	Malmöhus............	Städer	—	—	_	—	54 771 000
		Ländsk.	—	—	55 000	—	14 320 000
N	Hallands.............	Städer	—	—	_	—	12 916 000
		Ländsk.	—	—	131000	—	8127 000
O	Göteborgs och Bohus .	Städer	—	—		—	41 527 000
		Ländsk.	—	—		—	18 910 000
P	Älvsborgs ............	Städer	—	—	1 000 000	—	30 754000
		Ländsk.	—	—	—	—	19104 000
R	Skaraborgs...........	Städer	—	—	—	—	11 524 000
		Ländsk.	—	300 000	—	—	17 820 000
S	Värmlands...........	Städer	—	—	—	—	9 647 000
		Ländsk.	20 000	433 000	—	—	13 716 000
T	Örebro..............	Städer	—	200 000	750 000	—	16 275 000
		Ländsk.	—	55 000	226 000	—	12 602 000
U	Västmanlands........	Städer	—	25 000	—	—	20 486 000
		Ländsk.	—	50 000	—		8 227 000
w	Kopparbergs.........	Städer	—	—	—		7 849 000
		Ländsk.	619 000	133 000	40 000		32 639 000
X	Gävleborgs...........	Städer	—	—	—		20 317 000
		Ländsk.	1 326 000	—	—	—	25 419 000
Y	Västernorrlands.......	Städer	—	—	—		10 468 000
		Ländsk.	41 000	—	158 000	-r-	48 646 000
Z	Jämtlands...........	Städer	—	—	—	_	3 393 000
		Ländsk.	294 000	—	500 000		20 275 000
AC	Västerbottens........	Städer	—	—	—	—	13 616 000
		Ländsk.	772 000	—	120 000	—	32 360 000
BD	Norrbottens..........	Städer	—	—	—	—	9 685 000
		Ländsk.	300 000	—	238 000	—	42 536 000
	Allmänt i riket.......		—	—	—	10 000 000	16 904 000
	S:a för landet utom Sthlms stad	3 372 000	8 894 000	3 794 000	10 000 000	933 058 000
	S:a för Stockholms stad.......	—	—	—	—	250 528 000
	Totalsumma för hela landet . ..	3 372 000	8 894 000	3 794 000	10 000 000	1183 584 000
	Reducerad årskostnad .		3 300 000	8 800 000	3 000 000	10 000 000	1582 600 000

1 Till detta belopp^kommer uppskattningsvis 130 000 000 kronor för Stockholms stads ordinarie
investeringsverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 18.

Kostnad, anslagsbehov och antal dagsverken för investeringsreserven.

Investeringsplan Nummer avser motsvarande bilagas nummer	Kostnad för investe-rings-reserven 1950/51 kronor	Anslags-behov för investe-rings-reserven 1950/51 kronor	Beräknat eller uppskattat antal dagsverken
I egentligt anlägg-ningsarbete	Industri- arbetare
Grov- arbetare	Yrkes- arbetare
1	2	3	4	5	6
Allmän investeringsreserv.
1. Postverket.........................	4 700 000	4 700 000	20 000	40 000	—
2. Telegrafverket......................	16 225 000	16 225 000	70 000	130 000	—
3. Statens järnvägar...................	164 917 000	158 921 000	2 880 300	865 000	622 000
Företag att bestridas med kapital-
medel:
Bangårdar....................	17 423 000	17 423 000	350 000	100 000	_
Dubbelspårsbyggnader och linje-
omläggningar................	50 414 000	50 414 000	1 500 000	250 000	_
Ombyggnad till normalspår av
smalspåriga järnvägar........	8 700 000	8 700 000	250 000	40 000	_
Fortlöpande förstärkning av spår-
överbyggnaden ..............	1 000 000	1000 000	27000	6 000	_
Husbyggnader.................	18 318 000	18 318 000	80 000	220 000	__
Vägskyddsanläggningar.........	200 000	200 000	2 000	2 500	_
Telefonanläggningar m. m.......	6 246 000	6 246 000	19 000	16 000	70 000
Anläggningar för elektrisk tågdrift	1 000 000	1 000 000	4 000	2 000	7 000
Elektrifiering..................	25 000 000	25 000 000	350 000	200 000	45 000
Lokstations- och driftverkstads-
anläggningar................	320 000	320 000	1500	4 000	_
Anläggningar vid huvudverkstä-
der.........................	3 300 000	3 300 000	3 200	2 800	_
Färjelägen....................	—	—	—	—	_
Rullande materiel..............	25 000 000	25 000 000	—	_	500 000
Garagebyggnader m. m.........	1 500 000	1500 000	7 000	20 000	_
Statens järnvägars dispositionsan-
slag........................	500 000	500 000	600	600	_
Företag att bekostas med driftme-
del.........................	5 845 000	—	280 000	1100	_
Företag att bekostas med rörelse-
medel......................	151 000	—	6 000	—	—
4. Statens valtenfallsverk...............	15 500 000	15 500 000	100 000	70 000	2 000
5. Försvaret..........................	47 468 000	47 468 000	568 000	252 000	2 000
Armén..........................	6 336 000	6 336 000	30 000	55 000	__
Marinen.........................	1 825 000	1 825 000	8 000	17 000	_
Flygvapnet......................	15 472 000	15 472 000	160 000	80 000	_
Befästningar.....................	23 560 000	23 560 000	370 000	100 000	_
Sjökarteverket...................	275 000	275 000	—	—	2 000
6. Vägbyggnader m. m.................	404 500 000	396 000 000	6 545 000	1 160 000
Vägunderhåll (Barmarksunderhåll) .	93 000 000	93 000 000	1 375 000	300 000	_
Nyanläggning av bygdevägar.....	35 000 000	35 000 000	—	—	_
Nyanläggning av ödebygdsvägar. . .	8 000 000	8 000 000	—	--	_
Byggande av huvudvägar........	72 000 000	72 000 000	3 500 000	500 000	_
Ombyggnad av bygdevägar och öde-
bygdsvägar....................	34 000 000	34 000 000	—	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	O	6
Förstärkning och förbättring av
vägar .........................	50 000 000	50 000 000	—	—	—
Vägbeläggningar................. Byggande av vägar och gator i stä-	30 000 000	30 000 000	70 000	50 000	—
der och samhällen, som äro väg-hållare ........................	55 000 000	50 000 000	1 200 000	200 000
Byggande av enskilda vägar......	10 000 000	7 000 000	300 000	50 000	—
Stensättning av vägar och gator . .	12 500 000	12 000 000	40 000	40 000	—
Byggande av broar..............	5 000 000	5 000 000	60 000	20 000	—
7. Luftfartsverket.....................	12 500 000	12 500 000	170 000	30 000	—
8. Handels hamnar och farleder.........	40 000 000	9 000 000	400 000	200 000	—
9. Fiskehamnar.......................	8 338 000	8 000 000	125 000	50 000	—
10. Malmletning och förberedande gruvar-
beten..............................	500 000	500 000	7 000	1 000	—
11. Lotsverket.........................	3 445 000	3 445 000	15 000	55 000	15 000
12. Statliga husbyggnader...............	31370 000	31275 000	110 000	280 000	—
13. Reparationsarbeten å statens byggnader 14. Statsunderstödd bostadsbyggnadsverk-	3 755 000	—	10 000	60 000	—
samhet............................	275 000 000	68 000 000	1 300 000	2 700 000	—
15. Vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets
område m. m......................	90 000 000	21 500 000	1 600 000	900 000	—
16. Vissa skogsvårdande åtgärder........	45 000 000	38 000 000	1 500 000	250 000	—
Domänstyrelsens verksamhetsom-
råde..........................	28 000 000	28 000 000	—	—	—
Skogsstyrelsens verksamhetsområde Summa för statliga och vissa stats-	17 000 000	10 000 000	—	—	—
understödda arbeten	1163 218 000	827 034 000	15 420 300	7 048 000	641 000
17. Vissa kommunala och enskilda arbeten.
Vatten- och avloppsanläggningar ..	125 000 000	35 000 000	2 300 000	200 000	100 000
Skolor..........................	173 200 000	4 600 000	700 000	1 250 000	—
Sjukhus......................... Diverse kommunala och enskilda	60 000 000	6 500 000	270 000	500 000	—
husbyggnader..................	85 000 000	3 900 000	370 000	700 000	—
Diverse kommunala anläggningsar-beten och branddammar........	{ 94 000 000	A 10 700 000 2 800 000	2 000 000	150 000	60 000
Fritidsanläggningar och skjutbanor .	\| 20 300 000	A 300 000 6 500 000	500 000	300 000	—
Flottledsarbeten.................	3 300 000	A 2 000 000	100 000	20 000	—
Arbeten vid enskilda järnvägar . . .	8 800 000	A 2 000 000	300 000	10 000	—
Elektrifieringar..................	10 000 000	1 000 000	50 000	50 000	40 000
Diverse enskilda arbeten.........	3 000 000	1 337 000	10 000	20 000	—
Säger för kommunala och enskilda arbeten
totalt	2 582 600 000	78 637 000	6 600 000	3 200 000	200 000
Avgår för kommunala och enskilda arbeten,
som utgöra ordinarie företag	182 600 000	—	2 100 000	1 000 000	100 000
Summa för vissa kommunala och enskilda
arbeten	400 000 000	76 637 000	4 500 000	2 200 000	100 000
Summa för den allmänna investeringsreserven	1563 218000	''903 671 000	19 920300	9 243 000	741 000

1 Dessutom har förutsatts att överskridanden av förslagsanslag skulle kunna ske med tillsammans
19 000 000 kronor för utförande av byggnadsföretag i investeringsreserven.

2 Härtill kommer uppskattningsvis 130 000 000 kronor för ordinarie arbeten inom Stockholms stad.
A i sifferkolumn = Bidrag beräknas utgå av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 126.

1	2	3	4	5	6
Särskild grovarbetsreserv. Dubbelspärsbyggnader...............	15 000 000	15 000 000	480 000	20 000
5. Försvaret.........................	67 385 000	67 385 000	1 100 000	no 000	—
Armén..........................	6 546 000	6 546 000	no 000	20 000	—
Marinen.........................	2 286 000	2 286 000	50 000	10 000	—
Flygvapnet......................	15 553 000	15 553 000	190 000	30 000	—
Befästningar.....................	43 000 000	43 000 000	750 000	50 000	—
6. Vägbyggnader......................	154 000 000	153 000 000	2 900 000	300 000	—
12. Luftfartsverket.....................	2 600 000	2 600 000	50 000	10 000	—
Summa för den särskilda grovarbetsreserven	[238 985 000	237 985000	4 530 000	440 000	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 19.

Sysselsättningsmöjligheter i grovarbeten.

Län	Allmänna investeringsreserven	Särskilda grovarbets- reserven	Summa årsarbetare
Statliga och vissa stats-understödda arbeten	Vissa kom-munala och enskilda arbeten
Stockholms stad.....................	1600	2 600	600	4 800
Stockholms.........................	2 400	1100	600	4100
Uppsala.............................	1200	200	400	1800
Södermanlands......................	2 300	400	500	3 200
Östergötlands........................	2 300	600	1000	3 900
Jönköpings..........................	1400	400	500	2 300
Kronobergs..........................	2100	300	600	3 000
Kalmar.............................	2 600	600	200	3 400
Gotlands............................	500	—	100	600
Blekinge............................	2 000	200	300	2 500
Kristianstads........................	2 400	300	800	3 500
Malmöhus...........................	2 200	700	700	3 600
Hallands............................	1200	200	300	1700
Göteborgs och Bohus................	3 900	600	1100	5 600
Älvsborgs ...........................	4 600	600	1400	6 600
Skaraborgs..........................	2 000	400	100	2 500
Värmlands..........................	2 400	300	1000	3 700
Örebro..............................	2 300	600	800	3 700
Västmanlands.......................	1800	200	600	2 600
Kopparbergs........................	2 700	400	1100	4 200
Gävleborgs..........................	3 500	600	700	4 800
Västernorrlands......................	2 700	900	600	4 200
Jämtlands...........................	1800	300	100	2 200
Västerbottens..................	4 500	600	300	5 400
Norrbottens...................	4 600	900	800	6 300
Allmänt i riket......................	1000	—	4 800	5 800
Summa	62 000	14 000	20 000	96 000

Beträffande de angivna sysselsättningsmöjligheterna gäller i princip vad som anförts i
kapitlet 21. Sammanfattning, sista stycket, s. 85.

507174.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.