Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
19k9/50; given Stockholms slott den 17 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, | Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag framhölls böra
anslagsäskandena å tilläggsstat såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner,
en avgiven vid riksdagens början och en vid slutet av den för budgetpropositionernas
avlämnande bestämda propositionstiden.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, ha uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 125.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

1949 års riksdag vid dess höstsession (prop. nr 216 och 217; r. skr. nr 394),
och dels å tilläggsstat II, som avser anslagsäskanden till innevarande års
riksdag. Efter anmälan av proposition nr 2 ha anslagsäskanden å tilläggsstat
II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 62, 63, 73, 113 och 145.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, ha
tidigare denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande
har Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—9). En förteckning över av Kungl. Maj :t å
tilläggsstat II till riksstaten tör budgetåret 1949/50 till och med denna dag
äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets riksdag
framlades, å tilläggsstat äskats 13,45 miljoner kronor å driftbudgeten
och 13,io miljoner kronor å kapitalbudgeten. Därjämte ha i några fall frågor
om överskridande av maximerade poster på avlöningsstaterna för innevarande
budgetår ansetts nu böra underställas riksdagens prövning. I anslutning
till de uttalanden som gjorts i proposition nr 2 angående nödvändigheten
att begränsa anslagsanvisningarna å tilläggsstat förutsätter jag, att
även frågor om överskridande av avlöningsanslag i fortsättningen komma
att behandlas restriktivare än nu i vissa fall har kunnat ske.

Ä tilläggsstat I ha tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 236
miljoner kronor å driftbudgeten samt å tilläggsstat II anslag å 6,96 miljoner
kronor å driftbudgeten och 49,os miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid
bifall till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna
dag gjorda ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat II skulle anslagen å
tilläggsstater till riksstaten för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt
för driftbudgeten 256,41 miljoner kronor och för kapitalbudgeten 62,is
miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—9) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

i

Andra huvudtiteln.

Utdrag ur protokollet över justitiedepartemcntsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt
anför därvid följande.

F. Diverse.

[1] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i
gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor. Härtill kom en reservation om
ungefär 73 000 kronor och ett mindre belopp inkomster. Å anslaget har härigenom
under budgetåret funnits att tillgå icke fullt 500 000 kronor. Under
budgetårets åtta första månader förbrukades omkring 380 000 kronor. Den
1 mars 1950 återstodo således ungefär 120 000 kronor. Utgifterna under budgetårets
återstående fyra månader beräknas till 55 000 kronor i månaden eller
sammanlagt 220 000 kronor.

Under den hittills förflutna delen av budgetåret ha inom justitiedepartementet
åtta nya utredningar tillsatts eller börjat sin verksamhet (varumärkes-
och firmautredningen, utredningen om erfarenheter från det praktiska
rättslivet angående giftermålsbalkens tillämpning, utredningen om anvisningar
för bedrivandet av sinnesundersökningar, 1949 års rättshjälpskommitté,
sakkunniga för utarbetande av vissa tillämpningsföreskrifter i anledning
av ändringar i lagen om expropriation in. m., kriminalstatistikutredningen,
utredningen om ny sluten ungdomsfängelseanstalt och utredningen
rörande frågorna om införande av beslutande folkomröstning m. m.). Härjämte
har departementschefen bemyndigats att tillkalla sakkunniga för ut -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

redning av frågan om formerna för den information, som rätten i vissa fall
skall lämna juryn i tryckfrihetsmål. Vidare må erinras att en allmän översyn
av vissa med straffverkställighetsreformen sammanhängande organisationsfrågor
pågår inom departementet med biträde av särskilt tillkallad sakkunnig
jämte expert (jfr II ht 1949 s. 61). För detta arbete, som bedrives på längre
sikt, torde i fortsättningen bliva nödvändigt anlita ytterligare ett antal experter.
Fem kommittéer ha under budgetåret slutfört sina uppdrag (1943 års
sekretessutredning, processnämnden, 1946 års lufträttssakkunniga, decentraliseringsutredningen
och utredningen om provisorisk lagstiftning rörande avbetalnings-
och förskottsköp in. in.). Kostnaderna för sistnämnda kommittéer
ha under innevarande budgetår varit jämförelsevis låga.

I enlighet med det anförda torde anslaget böra förstärkas med 100 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

5

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärende angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid
följande.

E. Diverse.

[1] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i
riksstaten för budgetåret 1949/50 upptaget med 375 000 kronor. Vissa av de
kommittéer och utredningar, vilka bekostas från anslaget, ha visat sig mera
kostnadskrävande än som vid anslagsberäkningen förutsattes. Av uppgift om
anslagets ställning som lämnats av försvarets civilförvaltning framgår således,
att under budgetåret intill utgången av år 1949 disponerats omkring
275 000 kronor och att, därest hänsyn tages till reservationerna under anslaget
per den 1 juli 1949, vid samma tidpunkt å anslaget återstod i runt tal
150 000 kronor.

Beträffande de inom försvarsdepartementet tillsatta kommittéerna torde få
hänvisas till årets riksdagsberättelse. Icke någon av de i berättelsen redovisade,
den 1 januari 1950 verksamma kommittéerna har avslutats. Under sista
halvåret 1949 ha utgifterna för dessa kommittéer uppgått i genomsnitt till
omkring 50 000 kronor för månad. Icke minst 1949 års försvarsutredning
drager stora kostnader; för december månad uppgingo dessa till omkring
10 000 kronor.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

Då det är att vänta att kostnaderna för kommittéerna under återstoden
av budgetåret 1949/50 bli av minst samma storlek som tidigare och med
beaktande av att mot slutet av budgetåret bland annat tillkomma tryckningskostnader
beräknar jag det ytterligare medelsbehovet under anslaget till
175 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
C. F. von Horn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

7

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret
1949/50 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] 7. Vägunderhållet. För innevarande budgetår har riksdagen till Väg underhållet

anvisat ett reservationsanslag av 138 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

I skrivelse den 24 februari 1950 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen
hemställt, att till förstärkning av nämnda anslag måtte å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisas ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Av de för innevarande budgetår avsedda underhållsmedlen finnes hos styrelsen
för närvarande en behållning av ca 2,8 miljoner kronor, som icke är
fördelad mellan vägförvaltningarna. Att denna reserv icke är större sammanhänger
med att styrelsen redan i början av budgetåret nödgades taga i
anspråk 3 miljoner kronor av det för katastrof skador m. m. avsedda beloppet
för att avhjälpa katastrof artade tjälskador på vägar i tre av norrlandslänen.

Av förenämnda behållning av 2,8 miljoner kronor äro ca l,i miljoner kronor
disponerade för särskilda ändamål. Styrelsens reserv för oförutsedda
behov utgör alltså ca 1,7 miljoner kronor.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

Under budgetåret ha uppkommit prisförhöjningar på klorkalcium, drivmedel
och sulfitlut, vilka beräknas medföra en fördyring för vägunderhållets
vidkommande under budgetåret av sammanlagt ca 1,8 miljoner kronor.

Under den gångna hösten har vägunderhållet varit mera kostnadskrävande
än normalt, beroende på den då rådande regniga väderleken och inträffade
tjällossningar. Av vinterväghållningen har snöröjningen hittills varit något
gynnsammare än vanligt, medan däremot sändning av vägarna måst ske i
större utsträckning än eljest.

Vägförvaltningarnas medelsförbrukning under den tilländalupna delen
av budgetåret ligger något över den för perioden förutsedda. Några medel att
möta fördyringarna eller uppkommande förhållanden, som kräva särskilda
insatser, stå sålunda icke till vägförvaltningarnas förfogande.

Med hänsyn till att exceptionella vinterförhållanden ännu kunna inträffa
denna säsong och att på grund av den ovanligt stora vattenanhopningen i
vägarna, vilken förorsakats av den regniga nederbörden under hösten, risk
föreligger för svåra tjällossningar, som även kunna drabba beläggningar,
anser styrelsen, att de vägunderhållsmedel, verket nu förfogar över, icke
äro tillräckliga. Genom att inskränka de normala underhållsåtgärderna
skulle det visserligen vara möjligt att utöka den nu förefintliga reserven,
så att katastrofsituationer skulle kunna bemästras, men styrelsen anser ett
dylikt förfaringssätt med hänsyn bl. a. till konsekvenserna ur sysselsättningssynpunkt
icke kunna ifrågakomma.

För att säkerställa att vägunderhållet kan bedrivas i avsedd omfattning
under den återstående delen av budgetåret erfordras sålunda för att kompensera
prisförhöjningar ca 1,8 miljoner kronor och kostnaderna för de
extra åtgärderna för tjälskadorna i de tre norrlandslänen därutöver 3 miljoner
kronor, eller i runt tal ytterligare 5 miljoner kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört ha i fråga om vägunderhållskostnaderna för innevarande budgetår
vissa nya omständigheter tillkommit, vilka icke voro kända vid beräkningen
av vägunderhållsanslaget för detta budgetår och vilka nu synas
nödvändiggöra en förstärkning av anslaget. Detta har sålunda redan belastats
med en oförutsedd kostnad av ca 3 miljoner kronor för avhjälpande
av vissa svårartade tjälskador, som uppkommo på vägarna under förra året,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar därjämte med att liknande
tjälsvårigheter med stor sannolikhet skola uppkomma även under innevarande
år. Härtill kommer en inträdd kostnadsökning av ca 1,8 miljoner kronor
på grund av prisstegringar på vissa av vägunderhållets förnödenheter.
Med hänsyn till dessa omständigheter och då en minskning av vägunderhållets
omfattning i förhållande till den redan begränsade arbetsvolym, som
förutsattes vid anslagsberäkningen i 1949 års statsverksproposition, icke
synes böra ske, anser jag mig böra tillstyrka styrelsens framställning om ett
tilläggsanslag av 5 miljoner kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

9

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

11

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
IT till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

E [1] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning.
Till bestridande av kostnaderna för avlöningar till personal vid 1945
års folkräkning har riksdagen anvisat dels för innevarande budgetår ett
reservationsanslag av 340 000 kronor och dels för nästa budgetår ett reservationsanslag
av 140 000 kronor. Till det för innevarande budgetår anvisade
beloppet kommer en reservation av i runt tal 50 800 kronor.

I skrivelse den 9 februari 1950 har statistiska centralbyrån anfört, att en
successiv avveckling av personalen för 1945 års folkräkning ägt rum under
den förflutna delen av innevarande budgetår samt att, då de anvisade medlen
ej syntes förslå, en ytterligare reducering av personalen vore erforderlig
inom den närmaste tiden. Genom att ny folkräkning vore avsedd att äga rum
år 1950 hade frågan om avvecklingen av personalen emellertid enligt centralbyrån
kommit i ett nytt läge. Behovet av att för den kommande folkräkningen
i största möjliga utsträckning söka bevara den nu pågående folkräkningens
kvarvarande personal vore synnerligen angeläget. Frånsett att
denna personal genom den i samband med avvecklingen företagna gallringen
ur kvalitetssynpunkt representerade en betydande tillgång, vore den genom
sin specialutbildning, särskilt i fråga om arbetet med codesättning och

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

maskinell bearbetning, samt härutinnan förvärvad rutin speciellt lämpad
att ingå såsom en kärna i den kommande folkräkningens personal. Erfarenheten
visade, att nyrekryteringen av folkräkningspersonal vore förenad
med stora vanskligheter och att lång tid åtginge, innan denna förvärvat sådan
träning, att ett ur arbetssynpunkt fullgott utbyte erhölles. Utsikterna
att för den nya folkräkningen återförvärva en personal, som redan nu måste
avvecklas, torde vara mycket små. Från sådana utgångspunkter hade centralbyrån
övervägt en sådan omläggning av arbetsdispositionerna vid 1945
års folkräkning, att så stor del som möjligt av den nu befintliga personalen
bibehölles i sitt arbete vid folkräkningen intill den tidpunkt under det kommande
budgetåret, då överföring av personal kunde äga rum på grund av
att det omfattande förberedelsearbetet för den nya folkräkningen toge sin
början och jämväl ett tillfälligt arbetskraftsbehov för andra centralbyråns
utredningar (valstatistik m. in.) inträdde. Förutsättningen för en sådan anordning
vore, att någon del av det avlöningsanslag, som för budgetåret
1950/51 lcomme att beviljas för 1945 års folkräkning, förskottsvis finge tagas
i anspråk. Centralbyrån beräknade detta förskottsbelopp till 54 000 kronor.

Departementschefen. Enligt vad jag inhämtat torde den av statistiska
centralbyrån föreslagna omläggningen av arbetsdispositionen vid 1945 års
folkräkning medföra, att arbetet därmed kan slutföras tidigare än beräknats
samt att förberedelsearbetet för 1950 års folkräkning underlättas. Då
en sådan omläggning synes innebära vissa fördelar, torde medel böra ställas
till förfogande för densammas genomförande. Därest riksdagen ej gör någon
erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att förskottsvis
av tillgängliga medel ställa erforderligt belopp till centralbyråns förfogande
för berörda ändamål att efter den 1 juli 1950 ersättas från det för budgetåret
1950/51 anvisade reservationsanslaget till avlöningar till personal vid 1945
års folkräkning. Under sådan förutsättning påkallas för ändamålet ej något
ytterligare anslag för budgetåret 1949/50. Något ökat anslagsbehov under
budgetåret 1950/51 avses icke skola uppkomma genom den föreslagna åtgärden.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Erik Berggren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

13

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

[1] 26 a. Viss undervisning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
och medicinska högskolan i Göteborg. Till bestridande av kostnaderna för
extra arbetshjälp läsåret 1949/50 vid karolinska institutets rättsmedicinska
institution har Kungl. Maj :t genom beslut den 22 september 1949 från
åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter anvisat ett belopp
av 6 000 kronor. Medelsanvisningen har nödvändiggjorts därav att obduktionsundervisningen
i ämnet rättsmedicin, i avvaktan på att rättsläkarstationen
erhåller lokaler på Norrbackaområdet, måste förläggas till stationens
nuvarande lokaler vid Hantverkargatan.

Vidare har Kungl. Maj :t samma dag efter framställning av kanslern för
rikets universitet medgivit, att vid medicinska högskolan i Göteborg finge
läsåret 1949/50 anordnas två undervisningskurser (tjänstgöringar) i oftalmiatrik.
Undervisningen äger rum å ögonavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset
och meddelas av överläkaren därstädes B. Rosengren. Till bestridande
av kostnaderna för undervisningen har Kungl. Maj :t från åttonde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter anvisat ett belopp av 17 000
kronor, varav 6 000 kronor till arvode åt Rosengren, 3 000 kronor till ar -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

vode åt en amanuens och 8 000 kronor till anskaffande av för undervisningen
nödvändig apparatutrustning.

Departementschefen. Då omförmälda medelsanvisningar till karolinska
institutet och medicinska högskolan i Göteborg å tillhopa 23 000 kronor äro
av den natur att de normalt bort belasta andra riksstatsanslag, sjuias de icke
slutligt böra belasta anslaget till extra utgifter. Ett anslag å nämnda belopp
synes därför böra uppföras å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Viss undervisning vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet och medicinska högskolan i Göteborg å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 23 000 kronor.

N. Diverse.

[2] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Åttonde huvudtitelns
kommittéanslag är för innevarande budgetår uppfört med 800 000
kronor. För nästföregående budgetår anvisades tillhopa 890 000 kronor, varav
på tilläggsstat II 100 000 kronor. Utgifterna under anslaget uppgingo för
budgetåret 1947/48 till 912 818 kronor och för budgetåret 1948/49 till
862 144 kronor. Inom departementet pågår ett omfattande och delvis mycket
kostnadskrävande utredningsarbete. Vid innevarande års början voro
sålunda ett 40-tal utredningar i verksamhet, vilkas kostnader avföras från
ifrågavarande anslag. Jag hänvisar härutinnan till den redogörelse som lämnats
i 1950 års riksdagsberättelse.

Under sistlidna januari månad anmodade jag genom cirkulärskrivelse utredningarna
att planlägga sin verksamhet under år 1950 så, att utgifterna
skulle kunna väsentligt nedbringas och angav tillika vissa direktiv härför.
Vidare infordrade jag uppgifter om de kostnader för utredningarna under
första halvåret 1950, som under hänsynstagande till nämnda direktiv beräknades
vara ofrånkomliga. Inkomna uppgifter visa, att behov föreligger
att för innevarande budgetår förstärka kommittéanslaget med lägst 100 000
kronor. Den 1 mars 1950 utgjorde behållningen å anslaget endast i runt
tal 187 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

15

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,
Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
samt anför därvid följande.

F. Diverse.

[1] 5 a. Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumassa i Chicago
m. m. Inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) i
Paris har väckts ett förslag, att de till organisationen anslutna länderna
skulle genom en gemensam utställning i Amerikas förenta stater dels visa
resultatet av det hittillsvarande arbetet inom organisationen, dels försöka
nå en vidgad kontakt med den amerikanska industrien och handeln och
därmed förbättra möjligheterna för export till den amerikanska marknaden.
Förslaget har därefter ytterligare bearbetats inom OEEC, varvid enighet
i princip nåtts om följande riktlinjer för ett gemensamt framträdande.
Det europeiska deltagandet skall avse en internationell varumässa i Chicago
den 7—19 augusti 1950. Varorna skola å mässan utställas branschvis. Dock
skola nationella informationsbyråer kunna inrättas. En särskild avdelning
skall anordnas för att visa OEEC:s verksamhet och de resultat, som uppnåtts
genom dess arbete. För organisationen av det europeiska deltagandet har
inrättats en särskild kommitté inom OEEC, benämnd »The European Trade
Fair Board», med representanter för de utställningskommittéer, vilka tillsatts
i de olika medlemsstaterna.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

Då Sverige synts ha ett naturligt intresse att medverka till varumassan
i Chicago den 7—19 augusti 1950, har jag, med stöd av nådigt bemyndigande
den 9 december 1949, tillkallat en kommitté (Chicagokommittén) för
att leda mässförberedelserna å svensk sida. Kommittén består av 24 personer,
vilka representera berörda förvaltningsgrenar och olika intressen inom
näringslivet. Inom kommittén har utsetts ett särskilt arbetsutskott om sju
personer. Kommittén har till uppgift, bland annat, att under samverkan
med vederbörande internationella organ främja och samordna ett svenskt
deltagande i mässan, omhänderha gemensam reklam och svara för andra
åtgärder av publicitetsnatur, som stå i omedelbart samband med deltagandet
i mässan, att pröva möjligheterna att i lämplig omfattning utnyttja de för
mässan avsedda utställningsföremålen också för andra utställningar i Amerikas
förenta stater, att överväga olika utvägar att fullfölja och utnyttja det
kommersiella värde, som mässdeltagandet må medföra, och — om så anses
lämpligt — töreslå de åtgärder, som i detta syfte böra vidtagas, samt att
till Kungl. Maj :t inkomma med beräkningar över de kostnader för mässdeltagandet,
som böra bestridas av allmänna medel.

I skrivelse den 1 mars 1950 har Chicagokommittén meddelat, att anmälningar
om deltagande i Chicagomässan hittills inkommit från ett femtiotal
företag och avsett en sammanlagd golvyta av 700 å 800 in2. Det vore
enligt kommittén icke uteslutet att ytterligare anmälningar kunde inkomma.
De anmälda företagen representerade bl. a. följande branscher,
nämligen industriförnödenheter, verktyg, kontorsmaskiner, elektriska artiklar,
trämanufaktur, kontorsmöbler, hushållsartiklar, livsmedel, textilier och
presentartiklar. Företagen företrädde enligt kommitténs mening på ett
ganska tillfredsställande sätt den del av den svenska exportindustrien, som
redan arbetade på den amerikanska marknaden eller kunde anses ha utsikter
att göra sig gällande där och för vilken ett mässdeltagande kunde anses
motiverat ur försäljningssynpunkt. Från konstindustriens sida hade, på
enstaka undantag när, något intresse icke visats för mässan. Detta vore förklarligt,
då Chicagomässan vore en branschvis ordnad, rent kommersiell
varumässa, som icke erbjöde samma möjlighet till en samlad exposé av
konstindustriens produkter som en nationsvis ordnad utställning eller mässa.
Kommittén ansåge sig därför endast böra förorda mycket begränsade åtgärder
för ett svenskt konstindustriellt deltagande i mässan.

Beträffande kostnaderna för Sveriges deltagande i Chicagomässan anser
kommittén, att förekommande utgifter för platshyra, inredning av stånd
och hållande av representanter, för resor och reklam samt för försäkring,
trakt och spedition av mässgodset och andra utgifter av enskild natur borde
i princip åvila de olika mässdeltagarna. Kommittén hade emellertid vidtagit
eller avsåge att vidtaga åtgärder för att nedbringa dessa kostnader genom
gemensamma arrangemang i fråga om allriskförsäkring, sjöfrakt och
spedition av mässgodset samt inredning av stånden in. in.

Vissa kostnader av gemensam natur borde däremot enligt Chicagokommitténs
mening bestridas av statsmedel. Hit hörde till en början Sveriges

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

17

andel i kostnaderna dels för mässkommittén inom OEEC, »The European
Trade Fair Board», dels för den planerade särskilda OEEC-avdelningen på
mässan och dels för av OEEC bedriven publicitet i samband med mässan.
Enligt uppgift från OEEC kunde Sveriges andel i dessa kostnader beräknas
uppgå till 75 000 kronor. Svenska staten borde vidare enligt kommittén
svara för kostnaderna för den allmänna organisationen av det svenska deltagandet
i mässan, såsom utgifter för Chicagokommittén och ett svenskt
mässkommissariat, för inrättandet av en kommersiell informationsbyrå på
mässan och för gemensam reklam. Dessa kostnader ha av kommittén beräknats
till sammanlagt 250 000 kronor. Då inom ramen för Chicagomässan
visst utrymme reserverats för turistupplysning in. in. beträffande deltagarländerna,
vore det enligt kommitténs mening önskvärt, att därest övriga
deltagarländer mera allmänt begagnade denna möjlighet till turistpropaganda
även Sverige utnyttjade tillfället därtill. För ändamålet borde en
särskild svensk turistpropagandabyrå inrättas på mässan. Den nyssnämnda
informationsbyrån kunde icke tagas i anspråk för ändamålet, då den enligt
gällande bestämmelser endast skulle vara avsedd för att meddela kommersiell
information. Turistpropagandabyrån kunde samtidigt i begränsad utsträckning
utnyttjas för utställning av utvalda konstindustriella alster. Kostnaderna
för turistpropagandabyrån ha av Chicagokommittén beräknats till
25 000 kronor. Kommittén hade ännu icke haft tillfälle att närmare ingå
på frågan om möjligheten att använda de för Chicagomässan avsedda utställningsföremålen
också för andra utställningar i Amerikas förenta stater
och om olika utvägar att utnyttja och fullfölja det kommersiella värde, som
mässdeltagandct komme att få. Ett belopp av 100 000 kronor borde dock enligt
kommitténs mening reserveras för ändamålet. Slutligen borde ett belopp av
150 000 kronor ställas till förfogande för oförutsedda utgifter, enär det på
nuvarande stadium icke varit möjligt att åstadkomma tillförlitliga kostnadsberäkningar.
Det sammanlagda medelsbehov, som kommittén räknat
med, utgör således (75 000 + 250 000 + 25 000 + 100 000 + 150 000 =)
600 000 kronor. Med hänsyn till att utgiftskrävande förberedelser redan påbörjats
eller omedelbart måste vidtagas, borde medlen ställas till kommitténs
förfogande redan under innevarande budgetår.

Departementschefen. Ett av huvudsyftena med den planerade mässan i
Chicago är att i Amerikas förenta stater sprida kunskap om den verksamhet,
som bedrives av OEEC, och att visa de resultat, som uppnåtts genom
organisationens hittillsvarande arbete. Då Sverige är medlem av OEEC, synes
vårt land icke kunna undandraga sig att aktivt medverka vid en mässa
med allmän anslutning från staterna inom denna organisation.

För ett svenskt deltagande i varumässan i Chicago talar vidare den omständigheten,
att Sverige har ett starkt intresse att öka sin export till Amerikas
förenta stater. Traditionellt utgöres visserligen exporten till detta land
till den vida övervägande delen av råvaror och halvfabrikat. För dessa produkter
är en varumässa av underordnad betydelse. Genom devalveringen

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 125.

18

Kungt. Maj:ts proposition nr 125.

och de nedsättningar av de amerikanska tullsatserna, som komma att genomföras
såsom ett resultat av 1949 års internationella tullförhandlingar i
Annecy, har emellertid ett något bättre utgångsläge skapats för avsättning
på den amerikanska marknaden också av färdigvaror. För exporten av sådana
varor kan ett aktivt deltagande i Chicagomässan bliva av icke ringa
betydelse. Av de inkomna anmälningarna att döma synes det kunna förväntas,
att åtskilliga företag inom den svenska exportindustrien för sådana
varor komma att bliva representerade vid mässan, därest staten bidrager
till gemensamma kostnader för det svenska deltagandet.

Emot de av Chicagokommittén föreslagna riktlinjerna för fördelningen
av kostnaderna för deltagandet i mässan mellan enskilda utställare och staten
har jag intet att erinra. Frågan om storleken av det anslag av statsmedel,
som erfordras för ett representativt svenskt deltagande och för en
eventuell placering av utställningsföremålen även på andra mässor eller
utställningar i Amerikas förenta stater och för olika åtgärder för att utnyttja
det kommersiella värde, som Sveriges deltagande i Chicagomässan
torde medföra, kan icke för närvarande med säkerhet bedömas. På grundval
av Chicagokommitténs beräkningar tillstyrker jag emellertid, att ett anslag
av 600 000 kronor äskas för ändamålet. Därest förhållandena giva anledning
därtill, torde anslagsmedlen få fördelas mellan de olika i kommitténs skrivelse
nämnda ändamålen på annat sätt än som angivits i skrivelsen. Samtidigt
förutsätter jag, att kommittén tillvaratager alla rimliga möjligheter att
begränsa statens utgifter. Då en betydande del av medlen torde erfordras
redan under innevarande budgetår, synes anslaget böra upptagas å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50. Anslaget bör få karaktären
av reservationsanslag och erhålla benämningen Vissa kostnader för svenskt
deltagande i varumässa i Chicago m. in.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumässa
i Chicago m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 600 000
kronor.

[2] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till detta ändamål
har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 550 000 kronor. Vid budgetårets början fanns å anslaget en reservation
av i runt tal 29 000 kronor. Vidare ha inkomster tillförts anslaget med
omkring 17 000 kronor. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet utgör
således cirka 596 000 kronor. Utgifterna under anslaget ha under tiden 1 juli
1949—28 februari 1950 uppgått till ungefär 446 000 kronor, varvid under de
senaste månaderna belastningen per månad växlat mellan cirka 50 000 och
65 000 kronor. Vid i stort sett oförändrad medelsåtgång eller ungefär 60 000
kronor per månad under de återstående fyra månaderna av budgetåret skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

19

de sammanlagda utgifterna för budgetåret 1949/50 överstiga de disponibla
medlen med i runt tal (446 000 -f- 240 000 — 596 000 =) 90 000 kronor.

En förstärkning av anslaget med sistnämnda belopp är emellertid icke till
fyllest. Under december 1949—februari 1950 ha tre nya kommittéer tillkallats,
vilkas utgifter belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag. Dessa
kommittéer ha hittills icke dragit några större kostnader och således ännu
icke i någon nämnvärd grad inverkat på belastningen av kommittéanslaget.
I allt fall en av de ny tillsatta kommittéerna, nämligen 1949 års tullförhandlingskommitté,
torde komma att draga avsevärda kostnader och medföra eu
kraftig anslagsbelastning utöver den ordinarie. Huvuddelen av dess arbete
torde komma att koncentreras till tiden fram till budgetårsskiftet. Som eu
jämförelse må nämnas, att utgifterna för 1948 års tullförhandlingskom*
mitté under budgetåret 1948/49 uppgingo till i runt tal 40 000 kronor. Jämväl
den nytillkallade utredningen rörande möjligheterna att bättre utnyttja
landets skogliga tillgångar och därmed främja exporten av skogsprodukter
kan medföra betydande extra kostnader. För att täcka kostnaderna för de
nytillkomna kommittéerna torde ett belopp av 35 000 kronor böra beräknas
utöver det förut angivna beloppet av 90 000 kronor. Någon nämnvärd minskning
av medelsbehovet för de återstående fyra månaderna genom upphörande
av vissa kommittéers verksamhet synes icke kunna påräknas.

Under nu angivna förhållanden synes kommittéanslaget för innevarande
budgetår behöva förstärkas med 125 000 kronor. Jag hemställer därför, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

21

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 19A9.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weune, Andersson,
Lingman.

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler under
inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför
därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för
medicinalstyrelsen upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal är fastställd till 610 000 kronor.

I skrivelse den 10 februari 1950 har medicinalstyrelsen bl. a. hemställt,
att anslagsposten för budgetåret 1949/50 måtte få överskridas med 54 100
kronor. Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Den 18 juni 1949 beviljade Kungl. Maj :t medicinalrådet och chefen för
styrelsens social- och rättspsykiatriska byrå partiell tjänstledighet under
budgetåret 1949/50 samt förordnade annan läkare att med vikariatslön
handlägga vissa ärenden å byrån. Avlöningskostnaden för denne kommer
att uppgå till 18 600 kronor.

Kungl. Maj:t har vidare den 9 december 1949 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att före den 1 november 1950 inkomma med förslag till de ändringar
i gällände indelning av riket i provinsialläkardistrikt, som må föranledas
av den nya kommunindelningen. Uppdragets fullgörande kräver
personalförstärkning, bl. a. dubblering av en byrådirektör stjänst. Förstärkningen
beräknas draga en merkostnad av 7 800 kronor.

Medicinalstyrelsen har vidare nödgats avdela en expeditionsvakt för upprättande
av författningsenlig arkivförteckning. Som ersättare för denne ex -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

peditionsvakt har anställts en tillfällig arbetskraft med avlöning efter Cg 7.
Efter en nyligen inom tandvårdsbyråns lokaler inträffad eldsvåda, vid vilken
arkiverade handlingar blivit avsevärt brandskadade, ha åtgärder vidtagits
för renovering av icke helt brandskadade arkivalier. Sammanlagda
merkostnaderna för nu ifrågavarande båda ändamål kunna uppskattas \ill
2 700 kronor.

Medelsanvisningen under icke-ordinarieposten för innevarande budgetår
motsvarar 50 834 kronor för månad. För envar av månaderna november och
december 1949 har emellertid belastningen uppgått till ca 53 000 kronor. Detta
belopp kan anses utgöra den genomsnittliga verkliga kostnaden per månad.
Styrelsens biträdeskår har visat sig otillräcklig, vilket föranlett anställande
av tillfällig arbetskraft i större utsträckning än som kunnat förutses. Vid
ledigheter för sjukdom, barnsbörd och semestrar har det vidare varit nödvändigt
att anställa extra arbetskraft i icke beräknad omfattning. Såvitt nu kan
bedömas erfordras för avlönande av tillfällig arbetskraft till följd av nyss
angivna skäl ytterligare omkring 25 000 kronor.

Av det ovan anförda framgår, att till avlöningar till icke-ordinarie personal
utöver anvisade medel erfordras sammanlagt (18 600 -j- 7 800 -f- 2 700 +
25 000) 54 100 kronor.

Föredraganden. Enligt vad jag under hand inhämtat har för förstärkning
av biträdespersonalen bortsett från ledigheter under barnsbörd under tiden
juli 1949—februari 1950 åtgått 16 646 kronor utöver vad som för ändamålet
beräknats i statsverkspropositionen. För sålunda redan anställd personal
beräknar jag ytterligare ett belopp av 4 160 kronor, motsvarande avlöning
under två månader. I övrigt föranleder framställningen ingen erinran
från min sida. Anslagsposten skulle i enlighet härmed förstärkas med (18 600
+ 7 800 -j- 2 700 -j- 16 646 -j- 4 160) 49 906 kronor, vilket belopp torde böra
avrundas till 49 900 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1949/50 överskridas med högst
49 900 kronor.

[2] 57 a. Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala. Under rubriken Universitetssjukhus anvisades vid 1947 års riksdag
ett förslagsanslag av 17 392 700 kronor (prop. nr 272, riksd. skr. nr 330).
Häri ingick bl. a. ett delanslag till Bidrag till utrustning av öronklinikten
vid akademiska sjukhuset i Uppsala å 397 500 kronor. Genom beslut den
26 juli 1947 meddelade Kungl. Maj :t för anslagets disposition erforderliga
bestämmelser.

I skrivelse den 30 november 1949 har Uppsala universitets drätselnämnd
anmält, att ifrågavarande delanslag vid utgången av budgetåret 1948/49
utvisade en behållning å 340 587 kronor 7 öre. Anledningen härtill vore, att
den klinikbyggnad, till vars utrustning anslaget avsetts, då ännu icke färdigställts.
Enligt gällande bestämmelser må förslagsanslag, vilket icke vidare
finnes uppfört i riksstaten, icke disponeras efter utgången av det bud -

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

getår, för vilket anslaget anvisats. Med hänsyn till dessa omständigheter
och då ifrågavarande anslag hade bort upptagas som reservationsanslag
hemställer drätselnämnden om tillstånd att disponera detsamma intill utgången
av budgetåret 1949/50.

I yttrande över drätselnämndens hemställan anför riksråkenskapsverket.

Ifrågavarande delanslag äskades ursprungligen såsom reservationsanslag
men ingick i det av riksdagen anvisade förslagsanslaget till Universitetssjukhus
såsom ett till beloppet begränsat delanslag. Riksdagen har i anledning
härav uttalat följande (skr. nr 330 s. 3 f): »Av sammanställningen
framgår att i de av riksdagen anvisade förslagsanslagen även ingå av Kungl.
Maj :t äskade reservationsanslag. Vid den fördelning å anslagsrubriker, som
riksdagen sedermera kommer att fastställa, kunna de till anslagsrubrikerna
hänförliga beloppen av budgettekniska skäl icke betecknas såsom reservationsanslag.
Någon olägenhet härav behöver dock icke befaras, då Kungl.
Maj :t vid behov kan förelägga riksdagen eventuellt erforderliga förslag rörande
dispositionen av uppkommande anslagsbehållningar.»

I anledning av vad riksdagen sålunda uttalat, får riksråkenskapsverket
förorda, att å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat uppföres ett reservationsanslag
till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala samt att samtidigt medgivande utverkas av riksdagen
att till detta anslag, som bör upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor,
överföra den 30 juni 1949 icke utnyttjat belopp av det för budgetåret 1947/
48 anvisade delanslaget för samma ändamål, 340 587 kronor 7 öre.

Föredraganden. I likhet med riksråkenskapsverket anser jag, att drätselnämndens
nu gjorda framställning bör tillmötesgås på så sätt, att på
riksstaten för innevarande budgetår uppföres ett reservationsanslag till Bidrag
till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala å
100 kronor. Till detta anslag torde få överföras det vid utgången av budgetåret
1948/49 icke ianspråktagna beloppet av det för budgetåret 1947/48 anvisade
delanslaget till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala, 340 587 kronor 7 öre. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

[3] Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat
för centrala sjukvårdsberedningen (statsliggaren s. 989) är upptagen en anslagspost
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
å förslagsvis 8 000 kronor. I anslagsposten ingår en delpost till arvoden till
av beredningen anlitade experter å högst 3 500 kronor. Ersättning till dessa
experter skall, därest icke Kungl. Maj :t på framställning av styrelsen för
centrala sjukvårdsberedningen annorlunda förordnar, utgå i form av dagarvode
enligt kommittékungörelsen. Vidare har under den i samma avlöningsstat
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

personal beräknats ett belopp av 5 000 kronor för ersättning till extra arbetskraft
vid fullgörandet av vissa särskilt angelägna standardiseringsuppgifter.

I skrivelse den 21 november 1949 har centrala sjukvårdsberedningen erinrat,
att för sistnämnda ändamål för budgetåret 1948/49 anvisats 10 000 kronor.
Sänkningen för innevarande budgetår berodde på att 5 000 kronor av
detta belopp belöpte på möbelstandardiseringen, vilken arbetsuppgift av beredningens
styrelse i dess anslagsäskanden för samma budgetår beräknats
vara slutförd inom loppet av budgetåret 1948/49. I skrivelsen anföres vidare.

Den av beredningen ursprungligen avsedda möbelstandardiseringen ins
rankte sig till möbler för sjukhusens personalbostäder och samlingsrum
samt till material- och tillverkningsbestämmelser för snickeri- och
seringsarbeten. De båda sistnämnda arbetsuppgifterna slutfördes. Beträffande
möbler för bostäder och samlingsrum har arbetet praktiskt taget även
avslutats. I samband med verkställda granskningar speciellt av de statliga
sinnessjukhusen har emellertid framkommit önskemål, att beredningen
skulle tillhandahålla arbetsritningar för möbler till vårdavdelningarna. Beredningen
har ansett angeläget att genomföra detta arbete i omedelbar anslutning
till det ursprungligen planerade arbetet beträffande bostadsmöbler.
bor detta andamål anlitar beredningen bl. a. en deltidsanställd arkitekt
mot pn timersättning av sex kronor. Kostnaderna bestridas med anlitande
av förenämnda belopp av 5 000 kronor.

Från samma belopp bestridas även kostnader i form av särskilda ersättningar
till prissakkunniga, vilka av beredningen anlitas vid granskning av
förslag'' till utrustning av sjukhus och därmed jämförliga inrättningar. Dessa
granskningar tillhöra numera standardiseringsavdelningens fortlöpande
arbetsuppgifter och äro, såvitt beredningen kan bedöma av hittills möjliggjorda
nedskärningar av utrustningskostnaderna, av icke ringa betvdelse
tor en skälig avvägning av kostnaderna för den allmänna sjukvården. För
detta arbete behover beredningen emellertid anlita extra arbetskraft, som
ar val insatt i den allmänna marknadens prisläge på detta område. Beredningen
kan icke till sitt förfogande få dylik sakkunskap mot de ersättningar,
som kommittékungörelsen möjliggör, utan måste ersätta för sådant ändamal
anlitade personer mot timarvode. Dessa personer, i allmänhet tre för
varje gransknmgsuppdrag, betinga envar ett arvode av sju kronor för
timme. J

Nämnda förhållanden ha medfört, att för ändamålet anvisade medel f n
aro i det allra närmaste förbrukade. Större delen eller 3 896 kronor 55 öre
belöper å arbetet med möbelstandardiseringen. Beredningen står därför infor
nödvändigheten att behöva avbryta förenämnda viktiga arbetsuppgifter
därest icke erforderliga medel ställas till förfogande.

Med stöd av det anförda hemställer beredningen om bemyndigande att bestrida
ersättningar till anlitade prissakkunniga från anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, därvid ersättningarna
skulle bestämmas till högst sju kronor för timme. För möjliggörande
av räkenskapsomföring torde bemyndigandet böra gälla fr. o. in. den 1 juli
1949. Vid sådant förhållande synes det icke omöjligt, att beloppet av 5 000
kionoi kommer att visa sig tillräckligt för de med möbelstandardiseringen
under detta budgetår förenade utgifterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

25

Statskontoret har i utlåtande över framställningen anfört, att densamma
i själva verket syntes avse, att kostnaderna för granskning av förslag till
utrustning av sjukhus m. fl. inrättningar skulle -— i den mån det under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal härför beräknade
beloppet icke räckte till — få utgå av den delpost till arvoden till av
beredningen anlitade experter, som upptagits under anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Möjlighet torde
emellertid ej förefinnas att på detta sätt utan riksdagens medgivande förstärka
en av riksdagen begränsad anslagspost.

Föredraganden. Av den lämnade redogörelsen framgår, att för budgetåret
1948/49 under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal beräknats ett belopp av 10 000 kronor för extra arbetskraft för
vissa särskilt angelägna standardiseringsuppgifter. Då av detta belopp 5 000
kronor belöpte å möbel standardiseringen, vilken arbetsuppgift beräknades
vara slutförd inom loppet av nämnda budgetår, men övriga hithörande uppgifter
förväntades kvarstå, beräknades för ändamålet för innevarande budgetår
ett till 5 000 kronor sänkt belopp. Uppgifterna beträffande möbelstandardiseringen
ha emellertid ännu icke kunnat slutföras och nya arbetsuppgifter,
bl. a. i fråga om sinnessjukhusens vårdavdelningar, ha tillkommit.

Enligt vad jag under hand inhämtat från beredningen ha kostnaderna för
dessa standardiseringsuppgifter intill den 1 januari 1950 uppgått till 5 188
kronor 55 öre, varav 4 250 kronor 55 öre utgöra arvode till en möbelarkitekt
och 938 kronor arvoden till särskilt anlitade prissakkunniga. Till arkitekten
har dessutom efter den 1 januari 1950 utbetalats 82 kronor 60 öre.
För arbete, som utförts intill den 1 januari 1950 ha de prissakkunniga, utöver
tidigare erhållen ersättning, tillgodoräknat sig ett belopp av 404 kronor
50 öre, vilket ännu icke erlagts. För återstående del av budgetåret beräknas
kostnaderna för standardisering av möbler å sinnessjukhusens vårdavdelningar
till 2 000 kronor. För av särskilda prissakkunniga verkställd granskning
av utrustnings- och inredningsförslag, huvudsakligen avseende olika
kliniker in. m. vid karolinska sjukhuset (barnklinik, lungkliniker och reumatologisk
klinik ävensom ekonomiavdelning), beräknas tillhopa 4 500 kronor.

I enlighet härmed skulle det ytterligare medelsbehovet för dessa ändamål
uppgå till sammanlagt (5 188: 55 + 82: 60 + 404: 50 + 2 000 + 4 500
— 5 000) 7 175 kronor 65 öre eller i runt tal 7 200 kronor.

I årets statsverksproposition (XI ht, p. 125) har för budgetåret 1950/51
förordats en höjning från 5 000 till 10 000 kronor av de för standardiseringsuppgifter
anvisade medlen. På de i propositionen anförda skälen och då
ett avbrott i dessa angelägna och brådskande arbetsuppgifter skulle innebära
väsentliga olägenheter för därav berörda sjukhus, anser jag mig böra
tillstyrka, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
för innevarande budgetår uppräknas med 7 200 kronor.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för centrala sjukvårdsberedningen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1949/50 överskridas
med högst 7 200 kronor.

E. Polisväsendet.

[4] Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. I gällande avlöningsstat
för statens kriminaltekniska anstalt är bl. a. upptagen en anslagspost till
avlöningar till icke-ordinarie personal å 215 400 kronor. Kungl. Maj :t har
föreskrivit, att av anslagsposten ett belopp av högst 6 000 kronor må användas
till arvoden åt av anstalten anlitade experter, samt medgivit, att från
sistnämnda belopp må bestridas kostnaderna för avlönande av en expert för
biträde på anstaltens fingertrycksavdelning mot ett arvode av högst 300
kronor för månad.

Styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt (skr. 21/2 1950) har bl. a.
hemställt, att ifrågavarande anslagspost måtte få överskridas med 19 673
kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Posten till arvoden åt av anstalten anlitade experter är förbrukad. Den
31 januari 1950 hade för ändamålet åtgått 7 200 kronor. Härav utgjorde

2 100 kronor ersättning åt den särskilde fingertrycksexperten samt 5 100
kronor ersättningar för utlåtanden av anlitad expertis i övrigt. Den genomsnittliga
utgiften för expertis i övrigt utgjorde således 725 kronor i månaden.
För återstoden av budgetåret beräknas (5 X 300) 1 500 kronor till
fingertrycksexperten och (5 X 725) 3 625 kronor för övrig expertis. Härtill
bör läggas ett belopp av 1 200 kronor, varmed delposten redan överskridits.
Till expertarvoden erfordras således ytterligare tillhopa (1 500 +

3 625 + 1 200) i runt tal 6 300 kronor.

Styrelsen har tidigare i särskild skrivelse anhållit, att en ingenjör (kemist)
finge vara anställd under hela budgetåret 1949/50 å en halvtidstjänst
med ett arvode av 400 kronor i månaden. För detta ändamål erfordras

4 800 kronor.

Till reglering av lönen för två extra kanslibiträden, vilka genom förbiseende
vid förordnande å kanslibiträdestjänst blivit placerade en löneklass för
lågt, erfordras 542 kronor.

Till extra skrivhjälp in. in. beräknas ett belopp av 4 200 kronor för hela
budgetåret.

Slutligen erfordras 3 831 kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t medgiven
löneklassuppflyttning av laboratorieassistenter och på grund av att
3 skrivbiträden, som enligt 1949 års statsverksproposition beräknades skola
nyanställas, i enlighet med den reglerade befordringsgången måst placeras
i högre lönegrad än Cf 4.

Det ytterligare medelsbehovet å icke-ordinarieposten uppgår således till
(6 300 + 4 800 + 542 + 4 200 + 3 831) 19 673 kronor.

Föredraganden. För arvoden åt av anstalten anlitade experter anser jag,
att ytterligare 5 000 kronor böra anvisas.

Kungl. Maj:ts proposition nr i25.

27

Vid anstaltens kemiska laboratorium har sedan budgetåret 1948/49 såsom
tillfällig arbetsförstärkning varit anställd en ingenjör med halvtidstjänstgöring
mot ett arvode av 400 kronor i månaden. Vad gäller tiden intill den 1
juli 1949 har förhållandet anmälts för riksdagen i proposition nr 125/1949
angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II för budgetåret 1948/49. Sedermera
har anstaltens styrelse i särskild skrivelse hemställt, att ingenjören
finge vara anställd jämväl under hela budgetåret 1949/50. Genom beslut den
3 mars 1950 har Kungl. Maj :t funnit sig icke kunna medgiva, att ingenjören
må vara anställd under hela budgetåret samt förordnat, att befattningshavaren
skall uppsägas med skälig uppsägningstid, dock senast till den 1 maj
1950. Medel för ingenjörens avlöning torde böra beräknas för tiden juli 1949
t. o. in. april 1950. Härför erfordras 4 000 kronor.

Till täckande av brist, som beräknas uppstå till följd av att vissa tjänster
måst placeras i högre löneklass eller lönegrad än vad man utgick från vid
anslagsäskandena för budgetåret, upptager jag i enlighet med styrelsens
hemställan (542 -f- 3 831) 4 373 kronor.

Härutöver bör ett belopp av cirka 4 200 kronor beräknas för avlöning av
ett kontorsbiträde, vilket anställts såsom ersättare för ett ordinarie kontorsbiträde,
som uppehåller högre tjänst.

Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal bör på grund av
det anförda få överskridas med (5 000 + 4 000 + 4 373 + 4 200) i runt tal
17 600 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens kriminaltekniska anstalt
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1949/50 överskridas med högst
17 600 kronor.

H. Diverse.

[5] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för budgetåret
1949/50 uppfört med 500 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången
av budgetåret en reservation av omkring 47 400 kronor. Förbrukningen under
budgetårets första 7 månader har utgjort sammanlagt cirka 372 900 kronor.
Anslagsbelastningen har således för månad räknat hittills i genomsnitt
uppgått till omkring 53 300 kronor. Av de större kommittéerna ha 1948 års
livsmedelssakkunniga och statens sinnessjukvårdsberedning slutfört sina
uppdrag tidigare under detta budgetår. Å andra sidan ha ett par större kommittéer
nyligen börjat sin verksamhet. Därest under resten av budgetåret
medelsåtgången per månad blir oförändrad, skulle de kvarstående utgifterna
kunna beräknas till (5 X 53 300) 266 500 kronor. En förstärkning av anslaget
med (372 900 + 266 500 —- 547 400) 92 000 kronor skulle därför vara nödvändig.
Då jag förutsätter, att en viss begränsning av kommittéernas verksamhet
under återstoden av budgetåret är möjlig, anser jag dock det ytterligare
anslagsbehovet kunna beräknas till endast 75 000 kronor.

28

På grund
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av Ib 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Öhrström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

29

Bilaga 8.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,

Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler frågor om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats
anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för
de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas
av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfönder. Genom beslut den 1 oktober 1948 och den 1
april 1949 har Kungl. Maj :t bemyndigat järnvägsstyrelsen att av statens
järnvägars dispositionsanslag taga i anspråk sammanlagt högst 542 100
kronor för utförande av vissa betlastningsanordningar vid statens järnvägar.
Tidigare för samma ändamål anvisade investeringsanslag ha avskrivits
med 50 procent (jfr prop. nr 290/1947). Då samma avskrivningsregler
alltjämt synas böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag å 271 000
kronor uppföras.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till iståndsättande
av vissa beskickningsfastigheter å 30 000 kronor, till byggnadsarbeten vid
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök i våd avser ett belopp av

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 125.

5 000 kronor samt till byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader
vid Experimentalfältet å 7 000 kronor böra avskrivas i sin helhet med hänsyn
till att investeringarna avse sådana anläggnings- och reparationsarbeten,
vilka icke väsentligt komma att höja fastigheternas värden. Beträffande
anslagen till vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund å 204 000
kronor, till vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna å 227 000 kronor,
till byggnadsarbeten vid lantbrulcshögskolan och statens lantbruksförsök
i vad avser ett belopp av 12 500 kronor samt till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. m. å 895 000 kronor torde avskrivning i enlighet
med gällande grunder böra ske med 50 procent. Beträffande anslaget
till förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm, vari
ingår kostnader för markförvärv med 1 190 000 kronor, bör avskrivning
ske med 25 procent å ett belopp av (1 690 000 — 1 190 000) 500 000 kronor.
Övriga anslag, vilka avse nybyggnader för ämbetsverk, torde — på sätt
tidigare skett i fråga om anslag för detta ändamål — böra avskrivas med
25 procent.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till Aktiebolaget Fjäråssand å
45 000 kronor, vilket avses skola bliva räntefritt, torde i sin helhet böra avskrivas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet: kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 271 000

Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

Inköp av fastighet för beskickningen i Washington
......................................

Uppförande av fastighet för beskickningen i Can berra

....................................

Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter

Kommunikationsdepartementet:

Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret

Lejonet i Stockholm ...................... 125 000

Anordnande av lokaler för högsta domstolen . . 70 000

Ämbetsbgggnad för väg- och vattenbgggnadsstg relsen

och luftfartsstgrelsen................ 75 000

250 000

42 500
30 000

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

Ecklesiastikdepartementet: kronor

Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i
Lund m. m............................... 102 000

Vissa byggnadsarbeteh vid småskoleseminari erna

.................................... 113 500

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök ...................... 11300

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader
vid Experimentalfåltet .................. 7 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................................. 447 500

Fonden lör låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

Lån till Aktiebolaget Fjäråssand.............. 45 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Erik Berggren.

?

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

33

Bilaga 9.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slolt den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson,

Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader in. m. under
byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
denna rubrik ha för innevarande budgetår anvisats 3 776 000 kronor.

I skrivelse den 24 januari 1950 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
om anvisande av 16 000 kronor till täckande av kostnaderna för reparation
av vissa inom ämbetsbyggnaden i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm
belägna av medicinalstyrelsen disponerade utrymmen, vilka på grund av en
den 17 januari 1950 inträffad eldsvåda blivit i större eller mindre omfattning
brand- och rökskadade. De totala kostnaderna för skadornas avhjälpande
ha av styrelsen beräknats till 16 500 kronor. Den skadeersättning som
med hänsyn till en äldre mindre brandförsäkring kan påräknas utgör endast
3,s procent av detta belopp eller 500 kronor. Då medicinalstyrelsen, som
disponerar lokalerna, icke kan undvara desamma, ha erforderliga reparationsarbeten
redan påbörjats och därav föranledda kostnader förskotterats
av byggnadsstyrelsens underhållsanslag under statens allmänna fastighetsfond.
Byggnadsstyrelsen uttalar att styrelsen icke finner det rimligt att
kostnader av denna art skola belasta det för normala underhållsarbeten
avsedda anslaget och hemställer därför att det för reparationsarbetena erforderliga
beloppet, efter avdrag för den påräknade brandskadeersättningen,
måtte ställas till styrelsens förfogande.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 125.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

På skäl som av byggnadsstyrelsen anförts torde styrelsen lämnas tillstånd
att med äskat belopp överskrida den för budgetåret 1949/50 under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond uppförda delposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. Jag hemställer alltså
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
m. m. må under budgetåret 1949/50 överskridas
med högst 16 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

35

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1950 äskade anslag å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 utöver
de i propositionen nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet. Kronor

F: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 100 000

III. Utrikesdepartementet.

A: 3 Särskilda kostnader för vissa administrativa anordningar ... 95 000

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag....................... 800 000

B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag...... 350 000

B: 6 Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag
.......................................... 40 000

C: 6 Europarådet, förslagsanslag............................. 300 000

D: 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige...... 20 000

D: 12 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 19 000

1 624 000

IV. Försvarsdepartementet.

E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 175 000

V. Socialdepartementet.

C: 9 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande, m. m. reservationsanslag
........................................... 4 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag........................ 5 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

E: 26 a Viss undervisning vid karolinska mediko- kirurgiska institutet
och medicinska högskolan i Göteborg ............ 23 000

N: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 100 000

123 000

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

IX. Jordbruksdepartementet. Kronor

G: 44 Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus, reservationsanslag
.......................................... 34 300

F:

F:

X. Handelsdepartementet.

5 a Vissa kostnader för svenskt deltagande i varumässa i Chicago
m. m., reservationsanslag.........................

11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
..............................................

XI. Inrikesdepartementet.

600 000

125 000

725 000

B: 57 a Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala, reservationsanslag..................... 100

H: 12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 75 000

75 100

Säger för egentliga statsutgifter 11 856 400

B. Utgifter för statens kapitalfonder.
in. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

4 Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 31), reservationsanslag
............................................ 271000

B. Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

4 a Inköp av fastighet för beskickningen i Washington (III: 4 a),

reservationsanslag................................... 250 000

4 b Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra (III:

4 b), reservationsanslag............................. 42 500

4 c Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter (III: 4 c),

reservationsanslag................................... 30 000

Kommunikationsdepartementet:

14 a Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i

Stockholm (III: 15 a), reservationsanslag.............. 125 000

14 b Anordnande av lokaler för högsta domstolen (III: 15 b),

reservationsanslag................................... 70 000

14 c Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

luftfartsstyrelsen (III: 15 c), reservationsanslag........ 75 000

Ecklesiastikdepartementet:

20 a Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m. m.

(III: 21 a), reservationsanslag....................... 102 000

26 a Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna (III: 27 a),

reservationsanslag................................... 113 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

37

Jordbruksdepartementet: Kronor

28 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök

(III: 30), reservationsanslag.............. 11 300

30 Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid

Experimentalfältet (III: 32), reservationsanslag....... 7 000

Inrikesdepartementet:

35 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 37), reservationsanslag......................... 447 500

1273 800

E. Fonden för låneunderstöd.
Jordbruksdepartementet:

6 Lån till Aktiebolaget Fjäråssand (IV: 8 a), reservationsanslag 45 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 1 589 800
Summa för driftbudgeten 13 446 200

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:

4 b Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra .... 170 000

4 c Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter......... 30 000

Inrikesdepartementet:

37 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. . 895 000

1095 000

VII. Fonden för statens aktier.
Handelsdepartementet:

3 Aktieteckning i Aktiebolaget Statsgruvor............... 12 000 000

Säger för kapitalbudgeten 13 095 000