Kungl. Majits proposition nr 123.
1
Nr 123.
Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående anslag
för budgetåret 1950iÖl under femte huvudtiteln till
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. in.;
given Drottningholms slott den 3 februari 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Propositionens innehåll.
I propositionen föreslås att under budgetåret 1950/51 må till arbetstagare,
som drabbats av silikos, utgivas tillfälliga ersättningar enligt samma grunder
som under innevarande budgetår. Härjämte äskas anslag till från femte
huvudtiteln utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. Med
anledning av de i propositionen nr 97 framlagda förslagen om höjda tillägg
å vissa ersättningar på grund av olycksfall i arbete m. m. föreslås uppräkning
av anslagen med 1 770 000 kronor. Dessutom föreslås en uppräkning med
390 000 kronor för ersättningar i enlighet med gällande bestämmelser.
*8» 5« Rihang till, riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 123.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 3 februari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
VotJGT, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Veijne,
Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 74—76, föreslagit riksdagen att i avbidan på
särskild proposition i ämnet för budgetåret 1950/51 beräkna följande förslagsanslag.
Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5
juli 1901 angående ersättning för skada till följd av
olycksfall i arbete ................................................... kronor 350 000
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m............. » 6 000 000
Bidrag till fiskares försäkring ....................................... » 160 000
Anledningen till att dessa anslag beräknades endast preliminärt var, att
ett av socialvårdskommittén framlagt förslag till bestämmelser om tillägg av
statsmedel åt vissa ersättningstagare enligt olycksfallsförsäkringslagen m. m.
var föremål för behandling inom socialdepartementet. Sedan Kungl. Maj:t
förut denna dag beslutat avlåta proposition till riksdagen (nr 97) på
grundval av nämnda förslag, torde jag få upptaga ifrågavarande anslag till
fortsatt behandling. Härvid torde jag först få behandla frågan om fortsatt
bemyndigande för Kungl. Maj:t att utge vissa ersättningar till av silikos
drabbade personer. Därefter torde jag få behandla medelsbehovet under
nästa budgetår för de med anslagen avsedda ändamålen.
Ersättningar till arbetstagare, som drabbats av silikos.
Enligt lagen den 14 juni 1929 (nr 131} om försäkring för vissa yrkessjukdomar
skall var och eu som är försäkrad enligt olycksfallsförsäkringslagen
för skada till följd av olycksfall i arbete anses försäkrad även för vissa yrkessjukdomar,
däribland sjukdom som uteslutande eller till övervägande del
framkallats genom inverkan av stendamm (stendammslunga eller silikos).
Ersättning i anledning av yrkessjukdom utgår enligt i huvudsak samma grunder
som för olycksfall i arbete.
På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 238 till 1948 års riksdag
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
medgav riksdagen (skr. nr 357), att av anslaget till statsverket åliggande, av
andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.
finge under budgetåret 1948/49 utgivas tillfälliga ersättningar till av silikos
drabbade arbetare i enlighet med de grunder, som angivits i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 maj 1948.
Det sålunda lämnade bemyndigandet innebar i huvudsak, att Kungl. Maj:t
skulle — i avvaktan på den revision av bestämmelserna om ersättning vid
olycksfall och yrkessjukdom som förbereddes av socialvårdskommittén —
äga förordna om utgivande av tillfälliga ersättningar om högst 700 kronor om
året åt arbetare, vilka på grund av ådragen silikos blivit oförmögna till
arbete eller på grund av sjukdomen övergått till annan sysselsättning och
därigenom fått vidkännas inkomstminskning. Vid bedömande av inkomstminskningen
skulle utgående livränta beaktas. Till den som övergått till
ofarligt arbete för mera än 10 år sedan skulle icke utgå ersättning, därest
han ej uppbure livränta för sjukdomen.
Beslutanderätten i de särskilda ersättningsärendena har anförtrotts åt
riksförsäkringsanstalten.
Även för budgetåret 1949/50 har enligt riksdagens medgivande (skr. 1949:
165) utgivits tillfälliga ersättningar i förevarande hänseende enligt samma
grunder som under det föregående budgetåret.
Enligt uppgift i januari 1950 från riksförsäkringsanstalten har anstalten
under budgetåret 1948/49 beviljat ersättning i 474 fall med tillhopa 300 687
kronor. För budgetåret 1949/50 har ersättning utgått i 407 fall, av vilka de
flesta äro desamma som under det föregående budgetåret. Den sannolika
totalkostnaden för nämnda 407 fall under budgetåret 1949/50 beräknas till
265 372 kronor. I januari 1950 voro ytterligare omkring 80 fall under utredning.
I sammanlagt 300 fall har ansökan om ersättning avslagits.
Departementschefen.
Den pågående översynen av hithörande lagstiftning väntas bli slutförd
under innevarande år. I avvaktan på definitiva bestämmelser i ämnet torde
den anordning med tillfälliga ersättningar som hittills praktiserats böra
bestå även under budgetåret 1950/51. Jag förordar därför, att Kungl. Maj:t
utverkar riksdagens bemyndigande att jämväl under budgetåret 1950/51 förordna
om utgivande av tillfälliga ersättningar åt silikosskadade arbetare
enligt samma grunder som hittills. Ersättningarna torde få belasta förslagsanslaget
till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m.
Anslagsfrågor.
Riksförsäkringsanstalten har (skr. 29/8 och 30/8 1949) framlagt beräkningar
av medelsbehovet för nästa budgetår under nu ifrågavarande tre anslag. Beräkningarna
ha grundats på antagandet att dyrtidstillägg skola utgå enligt
oförändrade grunder.
4
Kungl. Maj ds proposition nr 12o.
Från förslagsanslaget till livräntetillägg åt vissa livräntetagare
enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till
följd av olycksfall i arbete bestridas f. n. livräntetillägg — motsvarande
125 % av livräntan -—• enligt förordningen den 3 juni 1938 (nr 216) om
livräntetillägg av statsmedel åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli
1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Yidare
bestridas från anslaget dyrtidstillägg — f. n. med 20 % av livräntetilläggens
belopp — som jämlikt förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående dyrtidstillägg
åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, m. in. utgår å livräntetilläggen. Anslaget är för innevarande
budgetår upptaget till 290 000 kronor. Eiksförsäkringsanstalten bar anfört,
att utgifterna under budgetåren 1947/48 och 1948/49 uppgått till 319 541 resp.
308 627 kronor. Med hänsyn till avgång bland livräntetagarna beräknas anslaget
för nästa budgetår kunna nedsättas till 280 000 kronor.
Från förslagsanslaget till statsverket åliggande, av andra medel
ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är uppfört med o 900 000 kronor,
bestridas dels ersättningar enligt ett flertal olika författningar, i främsta rummet
kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 678; ändr. 400/1944) med särskilda bestämmelser
om tillämpning av 1916 års olycksfallsförsäkringslag å arbetare,
som användas till arbete för statens räkning, samt enligt vissa särskilda Kungl.
Maj ds beslut (se statsliggaren s. 342—343) dels ock huvuddelen av dyrtidstilläggen
enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 449). Riksförsäkringsanstalten
har upplyst, att de sammanlagda nettoutgifternä från anslaget under
budgetåret 1948/49 utgjorde 3 874 262 kronor, varav 1 269 600 kronor avsågo
dyrtidstillägg. Sedan hänsyn tagits dels till minskningen av kostnaderna för
dyrtidstilläggen till följd av avgång av livräntetagare dels ock till den kostnadsökning,
som kan förutses på grund av de från 1949 års ingång höjda
ersättningarna, uppskattar anstalten medelsbehovet för nästa budgetår till
omkring 4 300 000 kronor, varav omkring 1 165 000 kronor för dyrtidstillägg.
Förslagsanslaget till bidrag till fiskares försäkring är för innevarande
budgetår uppfört med 160 000 kronor.
Enligt bestämmelserna i förordningen nr 375/1918 angående en särskild
för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall (ändr. nr
131/1922, 216/1926, 143/1939, 120/1942 och 425/1948) skall den försäkrade erlägga
en viss årlig avgift, under det att staten betalar det belopp, som ytterligare
erfordras för täckande av den risk försäkringen avser, ävensom förvaltningskostnaderna.
Jämlikt kungörelsen nr 218/1942 skall, där olycksfallet förorsakats
av krigsåtgärd, till sjukpenning, livränta eller begravningshjälp av
statsmedel utgivas ett tillägg motsvarande 50 % av ersättningen. Enligt förordningen
nr 237/1944 utgår vidare under vissa förutsättningar dyrtidstillägg
av statsmedel å livränta och livräntetillägg, som åtnjutas på grund av nu
ifrågavarande försäkring, med 20 % av förmånens belopp. Statens kostnader
för omförmälda försäkring med undantag för förvaltningskostnaderna gäldas
från förevarande anslag.
0
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Riksförsäkringsanstalten har länmat, följande uppgifter angående antalet
försäkrade fiskare samt försäkringsavgifter och statsbidrag exklusive bidrag
för dyrtidstillägg för åren 1946—1948.
År |
Antal försäkrade |
Försäkrings- avgifter kronor |
Erforderligt bidrag |
1946 |
11 362 |
155 632 |
49 439 |
1947 |
11262 |
156 872 |
0 |
1948 |
11303 |
159 641 |
29 018 |
Anstalten har vidare upplyst, att under åren 1946—1948 i dyrtidstillägg utbetalats
resp. 11 446, 9 762 och 11 288 kronor.
Härefter har anstalten anfört följande.
En av grundtankarna vid utformandet av fiskarförsäkringens finansiella
system har varit, att —- frånsett kostnader för livräntetillägg och dyrtidstillägg
— statens bidrag skulle komma att motsvara ungefär hälften av utgående ersättningar
jämlikt 1918 års fiskarförsäkringsförordning. Under den senaste
treårsperioden har emellertid den del av ersättningskostnadema, som behövt
täckas av dylikt bidrag, varit vida mindre. Med hänsyn till oberäkneligheten
av olycksfallsrisken på förevarande område ävensom till innevarande år vidtagna
ersättningshöjningar finner riksförsäkringsanstalten, som tills vidare
räknar med oförändrade grunder för dyrtidstilläggen, tillräcklig anledning
f. n. ej föreligga att minska anslaget.
Socialvårdskommittén föreslog i sitt betänkande med förslag till bestämmelser
om tillägg av statsmedel åt vissa ersättningstagare enligt olycksfallsförsäkringslagen
in. m., att de av kommittén förordade ersättningstilläggen
skulle utgå fr. o. m. den 1 januari 1950. Kommittén beräknade, att kostnadsökningen
för senare hälften av budgetåret 1949/50 vid genomförande av kommitténs
förslag skulle utgöra under anslaget till livräntetillägg åt vissa livräntetagare
enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till
följd av olycksfall i arbete 50 000 kronor, under anslaget till statsverket åliggande,
av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i
arbete in. m. 900 000 kronor samt under anslaget till bidrag till fiskares försäkring
15 000 kronor. Dessa belopp motsvara sålunda för helt år en kostnadsökning
av resp. 100 000, 1 800 000 och 30 000 kronor.
Departementschefen.
I den förut denna dag beslutade propositionen nr 97 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen, att socialvårdskommitténs förslag rörande ersättnmgstillägg
i stort sett skall antagas. De nya bestämmelserna avses träda i tilllämpning
den 1 juli 1950. Anslagen till ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete böra vid bifall till dessa förslag uppräknas. Samtidigt synes en omläggning
av anslagen böra äga rum. Från anslaget till statsverket åliggande,
av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
in. m. bestridas f. n. 1) i fråga om statens arbetare m. fl. ersättningar motsvarande
dem som när fråga är om arbetstagare i annan tjänst än statens i regel
6
Kungl. May.ts proposition nr 123.
utges av olycksfallsförsäkringens fondmedel, 2) dyrtidstillägg å nämnda ersättningar
samt 3) dyrtidstillägg till vissa övriga ersättningsberättigade, vilkas
grundersättningar bestridas av fondmedel. Härjämte bestridas de särskilda
ersättningarna till silikossjuka personer från anslaget. Det synes lämpligt, att
ersättningstillägg bestridas från detta anslag endast då fråga är om tillägg å
ersättningar, som även bestridas från anslaget. De under 3) angivna tilläggen
torde böra överflyttas till anslaget till livräntetillägg åt vissa livräntetagare
enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall
i arbete. Kubriken å detta anslag bör därvid ändras till Vissa tillägg å
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. in.
Med hänsyn till att socialvårdskommitténs kostnadsberäkningar avsågo
innevarande budgetår och då antalet ersättningstagare vilkas rätt grundas på
de äldre ersättningsbestämmelserna fortgående minskas, bör kostnadsökningen
under nästa budgetår för de nu föreslagna höjda ersättningstilläggen kunna
beräknas till något lägre belopp än socialvårdskommittén angivit.
Under anslaget till vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i
arbete m. in. bör beräknas dels ett belopp av 280 000 kronor eller vad riksförsäkringsanstalten
upptagit för livräntetillägg å livräntor enligt 1901 års
lag samt dyrtidstillägg därå enligt nu gällande grunder, dels enligt anstaltens
beräkning ett belopp av 1 165 000 kronor för dyrtidstillägg enligt nu gällande
grunder — vilket belopp enligt vad jag inhämtat avser tillägg å ersättningar
till andra än -statens arbetare och med dem jämställda grupper — dels ock
ett till 1 555 000 kronor uppskattat belopp för kostnadsökning på grund av
de i propositionen nr 97 förordade förslagen. Sammanlagt skulle alltså under
anslaget beräknas (280 000 + 1 165 000 + 1 555 000) 3 000 000 kronor.
Under anslaget till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. bör beräknas återstoden
av det av anstalten för nästa budgetår angivna medelsbehovet eller (4 300 000 —
1 165 000) 3 135 000 kronor. Härtill bör läggas ett till 215 000 kronor uppskattat
belopp för kostnadsökning, såvitt angår statens arbetare och med dem
jämställda grupper, på grund av de i propositionen nr 97 förordade förslagen.
Anslaget skulle alltså uppföras med (3 135 000 + 215 000) 3 350 000
kronor. Såsom tidigare anförts böra kostnaderna för de särskilda silikosersättningarna
fortfarande bestridas från detta anslag.
Anslaget till bidrag till fiskares försäkring synes på det av riksförsäkringsanstalten
anförda skälet böra upptagas med oförändrat belopp, 160 000
kronor. På grund av den låga belastningen å anslaget under de sista budgetåren
kan uppräkning med anledning av den föreslagna höjningen av ersättningstilläggen
anses obehövlig.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att tillfälliga ersättningar till av silikos drabbade
arbetstagare må utgivas under budgetåret 1950/51 enligt samma
grunder som under innevarande budgetår;
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 128.
b) för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
till Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i
arbete m. m. 3 000 000 kronor;
till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. 3 350 000 kronor;
till Bidrag till fiskares försäkring 160 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Einar Herlitz.