Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande i anledning
av väckt motion om reviderad levnaclskostnadsindex.

I en inom första kammaren väckt, till dess allmänna beredningsutskott
hänvisad motion, nr 343, har herr Persson, Helmer, m. fl. hemställt, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
skyndsam utredning och förslag till mera rättvisande beräkningsgrunder
för levnadskostnadsindex.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har tagit del av yttrande från socialstyrelsen över en inom andra
kammaren väckt likalydande motion.

Styrelsen upptar till granskning i motionen framförda åtta särskilda
önskemål.

»a) Levnadskostnadsindex skall göras mer representativ för de olika
större folkgrupper, som omedelbart beröras av index genom att olika indices
beräknas, vilka äro baserade på vederbörande grupps verkliga konsumtion.
»

Frågan om flera parallella indexserier har tidigare diskuterats i flera
sammanhang, bl. a. i det 1943 avgivna betänkandet ang. levnadskoslnadsindcx
(SOU 1943: 8). F. n. finnas två parallella serier, socialstyrelsens levnadskostnadsindex
(konsumtionen inom en arbetar- eller tjänstemannafamilj
i städer och andra tätorter) samt socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex
(den totala privata förbrukningen av varor och tjänster).
Dessutom skola uppläggas särskilda indexserier för folkpensionärer och
för landsbygdens befolkning. — Motionärerna synas närmast ha åsyftat
att skilda indexserier borde uppläggas för arbetare och tjänstemän. Detta
önskemål är mindre angeläget och bör under alla förhållanden få stå tillbaka
för önskemålet om en landsbygdsindex. Det kan med ledning av tidigare
undersökningar förutsättas, alt två separata indexserier för arbetare
och tjänstemän icke skulle avvika mycket från varandra, önskemål om
sådana serier ha avvisats i Schweiz sedan man genom kontrollräkningar
funnit att serierna gåvo praktiskt laget samma resultat. Styrelsen har sin
uppmärksamhet riktad på önskvärdheten att upplägga flera parallella indexserier,
och dylika önskemål komma att förverkligas i den mån de äro
sakligt berättigade och anslag erhållas för ändamålet.

liihang till riksdagens protokoll 1950. 12 sand. Nr 7—10.

2

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

»b) Levnadskostnadsindex skall göras mer representativ för de olika lamiljetyper
som existera inom de olika större folkgrupperna.»

Styrelsen skulle, ehuru med viss tvekan, acceptera en övergång till att
beräkna indexen på grundval av konsumtionsvanorna hos familjer med
genomsnittligt ett barn i stället för 2 barn. Däremot talar egentligen endast
kontinuiteten i beräkningarna. Däremot anser sig styrelsen icke kunna
förorda uppläggandet av flera parallella indexserier för olika familjetyper
(en för ensamstående, en för barnlösa makar etc), i varje fall tills vidare.
Styrelsens uppfattning är att den valda familjetypen icke har något större
inflytande på indexen.

»c) Direkta skatter skola likasom indirekta skatter ingå i levnadskostnadsindex.
»

Frågan har tidigare ingående diskuterats, hl. a. i 1943 års betänkande.
Tidigare ha skatterna alltid ingått, men såsom resultat av betänkandet räknas
sedan 1943 en serie med och en serie utan skatter. 1948 års riksdag
beslöt att serien utan skatter skulle läggas till grund för beräkningen av
statstjänstemännens löner, och de under hösten 1949 träffade överenskommelserna
ha anslutits till denna serie. Motionärerna måste åsyfta en återgång
till tidigare förhållanden, då serien med skatter bildade utgångspunkten
för lönediskussionen och indexöverenskommelsen. Styrelsen anser övervägande
skäl tala för bibehållande av nuvarande ordning dels på grund av
att det skulle innebära stora svårigheter och ökade kostnader att åstadkomma
en inkomststatistik, som gjorde det möjligt att successivt och med
tillräcklig snabbhet erhålla material för beräkning av löneutvecklingen, dels
emedan det rent principiellt är tvivelaktigt om inkomsternas förändringar
skola påverka indexutvecklingen, dels ock enär förändringarna i de direkta
skatterna under de senaste årtiondena varit mycket olika för olika befolkningskategorier.
Skatteutvecklingen bör betraktas skild från levnadskostnadsindex.
Nästan inga länder medräkna numera de direkta skatterna i
sina indexserier. Av 75 kända indexserier är detta fallet beträffande Danmark,
Finland, Nederländerna, Tjeckoslovakien och Sydafrikanska Unionen.

»d) Rabatter skola ej medräknas i levnadskostnadsindex.»

Några prisrabatter utgående till vissa speciella befolkningskategorier förekomma
f. n. ej och införande av dylika är, såvitt styrelsen har sig bekant,
ej aktuellt. Ett principuttalande i saken torde i nuvarande situation icke
vara av egentligt intresse.

»e) Sociala, kontanta förmåner upptas som inkomst i budgeten.»

I den nuvarande indexbudgeten ingå kontanta sociala förmåner, såsom
barnbidrag m. in., varför detta önskemål redan är uppfyllt.

»f) Varor, priser och orter skola hållas representativa och fortgående
studeras i detta avseende.»

För att indexberäkningarna skola bli rättvisande är det synnerligen betydelsefullt,
att detta önskemål blir uppfyllt i så hög grad som möjligt.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7. 3

Styrelsen har sin uppmärksamhet fästad på nödvändigheten att följa med
i utvecklingen. Exempelvis företas ändringar i varuurval och kvalitetsbctcckningar
vid prisinsamlingcn, så snart detta visar sig erforderligt. Ortsurvalet
utökades 1943, och en ytterligare ökning är ej angelägen.

»g) Prisuppgifterna skola grunda sig på verkliga köp.»

Motionärernas önskemål stå helt i överensstämmelse med de principer
som tillämpas av styrelsen. Beträffande den vitaminiserade mjölken diskuterades
denna fråga vid indexnämndens sammanträde i januari 1950,
men försäljningen av dylik mjölk beräknades då ännu ha så liten omfattning,
att skäl att införa densamma i beräkningarna ännu ej ansågs föreligga »h)

Socialstyrelsens prisombud och fältarbetare för konsumtionsundersökningar
skola rekryteras demokratiskt.»

Socialstyrelsens ombud ha blott att införskaffa rena fakta, varvid risken
för att ombudens egna åsikter få ett snedvridet resultat till följd är liten.
Styrelsen har i större utsträckning börjat rekrytera kvinnor med sin större
varukännedom till ombud. Vissa av motionärernas önskemål ansluta sig
rätt nära till styrelsens strävan att intensifiera sitt arbete. I övrigt är styrelsen
av uppfattningen, att kraven antingen äro tillgodosedda eller icke
behöva eller böra tillgodoses, därför att de äro av ringa betydelse eller
skulle föranleda olägenheter av olika slag.

Utskottet delar den meningen att flera parallella indexserier böra uppläggas.
Icke minst skulle en särskild indexserie för landsbygdens befolkning
vara behövlig. Däremot torde det vara av mindre vikt att få till stånd
separata indexserier för arbetare och tjänstemän, då de synbarligen icke
skulle komma att avvika mycket från varandra. Frågan om den familjetyp
(tvåbarnsfamiljen), på vilken levnadskostnadsindex för närvarande beräknas,
är rätt vald torde icke ha den betydelse, som motionärerna tillmäta
densamma. Mot en ändring härvidlag talar i varje fall vikten av att kontinuiteten
i indexberäkningarna bibehålies. Beträffande motionärernas
önskemål att de direkta liksom de indirekta skatterna måtte ingå i indexen
skulle ett tillmötesgående medföra vissa komplikationer, särskilt som 1948
års riksdag beslöt att indexserien utan skatter skulle läggas till grund för
beräkningen av statstjänstemännens löner och de under hösten 1949 träffade
överenskommelserna anslutits till denna serie. Såsom socialstyrelsen
framhåller ha de flesta länder numera övergått till att icke medräkna
de direkta skatterna i sina indexserier. Beträffande inräkning av rabatter,
sociala kontanta förmåner, att varor, priser och orter skola hållas representativa
samt att prisuppgifterna skola grunda sig på verkliga köp hänvisas
till socialstyrelsens bemötande av motionärernas anmärkningar. Vad
slutligen angår motionärernas önskemål angående rekryteringen av socialstyrelsens
prisombud och fältarbetare vill utskottet understryka att del
härvidlag uteslutande gäller att införskaffa rena fakta. Viktigast är att

4

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

prisombuden och fältarbetarna ha bästa möjliga pris- och varukännedom.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att socialstyrelsen strävar att intensifiera
sitt arbete för att åstadkomma så rättvisande beräkningsgrunder
som möjligt när det gäller levnadskostnadsindex och finner icke anledning
att tillstyrka den av motionärerna påyrkade utredningen.

Utskottet hemställer alltså,

att motion nr 343 ej måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1950.

På utskottets vägnar:

BERNHARD NÄSGÅRD.

Närvarande: herrar Näsgård, Sandberg, Andersson, Birger, Nilsson, Ernst
Hjalmar, Osvald, Eriksson, Einar, Sundberg, Hugo, Andersson, Lars, Ericsson,
Carl Eric, Nilsson, Hjalmar, Nyström och Petrén.