Sammansatt stals- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till förordning angående ändrad Igdclse av 20 §
1 och 2 mom. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264)
om erkända arbetslöshetskassor, m. m., dels ock i
ämnet väckta motioner.

Genom eu den 17 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 159, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen
dels att antaga följande förslag till

l:o) Förordning

angående ändrad lydelse av 20 § 1 och 2 mom. förordningen den 15
juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att 20 § 1 och 2 mom. förordningen den 15 juni
1934 om erkända arbetslöshetskassor1 skola erhålla andrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

20

1 mom. Såsom daghjälp må ej
utgivas mer än som svarar mot, för
medlem som är familjeförsörjare
fyra femtedelar och för annan medlem
tre femtedelar av den i orten
vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag
för arbetare inom samma yrke
och av samma arbetsförmåga som
den arbetslöse; och må vad sålunda
utgår icke i något fall överstiga sju
kronor om dagen.

Daghjälp skall-------

Såsom familjeförsörjare---

(Föreslagen lydelse:)

§•

1 mom. Såsom daghjälp må ej
utgivas mer än som svarar mot, för
medlem som är familjeförsörjare
fyra femtedelar och för annan medlem
tre femtedelar av den i orten
vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag
för arbetare inom samma yrke
och av samma arbetsförmåga som
den arbetslöse; och må vad sålunda
utgår icke i något fall överstiga åtta
kronor om dagen.

lämnat medgivande.

___uppbära husföreståndarinne -

tillägg.

> Senaste lydelse av 20 § 1 och 2 mom. se 1946:712.

] _Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. 2 avd. Nr 2.

2

Sammansatt stats- och andi

(Gällande lydelse:)

2 m o in. Barntillägg utgör--

I daghjälp och familjetillägg må
icke tillhopa utbetalas högre belopp
för dag än som svarar mot fyra
femtedelar av den i 1 inom. första
stycket angivna arbetsförtjänsten;
dock att i fall, då antalet barn, för
vilka barntillägg enligt 17 § 2 mom.
skola utgå, överstiger två, det sammanlagda
understödsbeloppet må
uppgå till högst nio tiondelar av sagda
arbetsförtjänst. Måste understödet
på grund härav minskas, skall
först maketillägget eller husföreståndarinnetillägget
samt därefter, om
det erfordras, jämväl barntillägget
nedsättas eller helt innehållas. Familjetillägg
må utgå, även om summan
av daghjälp och tillägg överstiger
sju kronor om dagen.

d lagutskotts utlåtande nr 2.

(Föreslagen lydelse;)

---25 öre om dagen.

I daghjälp och familjetillägg må
icke tillhopa utbetalas högre belopp
för dag än som svarar mot fyra
femtedelar av den i 1 mom. första
stycket angivna arbetsförtjänsten;
dock att i fall, då antalet barn, för
vilka barntillägg enligt 17 § 2 inom.
skola utgå, överstiger två, det sammanlagda
understödsbeloppet må
uppgå till högst nio tiondelar av sagda
arbetsförtjänst. Måste understödet
på grund härav minskas, skall
först maketillägget eller husföreståndarinnetillägget
samt därefter, om
det erfordras, jämväl barntillägget
nedsättas eller helt innehållas. Familjetillägg
må utgå, även om summan
av daghjälp och tillägg överstiger
åtta kronor om dagen.

Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1950.

2:o) Förordning

angående ändring i förordniugen den 15 juni 1934 (nr 265) om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 7 §§ förordningen den 15 juni 1934
om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

1 §•

Statsbidrag, som avses i förord- Statsbidrag, som avses i förordningen
den 15 juni 1934 (nr 264) ningen den 15 juni 1934 (nr 264)
om erkända arbetslöshetskassor, ut- om erkända arbetslöshetskassor, ut -

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1946:713 och av 7 § se 1948:43.

3

Sammansatt stats- och andr<

(Gällande lydelse:)
gar till envar sådan kassa såsom
daghjälpsbidrag, famil jetilläggsbi drag

och förvaltningsbidrag.

2

Daghjälpsbidrag utgår för kalenderår
med viss procentuell andel av
kassans sammanlagda kostnader för
daghjälp under tid av året, då antagande
till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande. Procenttalet bestämmes
i förhållande till antalet
understödda dagar per medlem i överensstämmelse
med en vid denna förordning
som bilaga fogad tabell med
tillhörande särskilda bestämmelser.

Familjetilläggsbidrag utgår--

7

Statsbidrag utgår--— — -

När särskilda skäl därtill äro må,
utan binder av vad i första stycket
är stadgat, efter tillsynsmyndighetens
beprövande till kassa utbetalas
intill liela beloppet av det familjetilläggsbidrag,
som belöper å tiden
från årets början till utbetalningsdagen,
samt intill nio tiondelar av
medlemsbidrag och daghjälpsbidrag,
som skäligen kunna antagas belöpa
å samma tid.

lagutskotts utlåtande nr 2.

(Föreslagen lydelse:)
går till envar sådan kassa såsom
grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag,
famil jetilläggsbidrag och förvaltningsbidrag.

Grundstatsbidrag utgår med 75
öre för varje dag, för vilken daghjälp
utgivits.

Daghjälpsbidrag utgår för kalenderår
med viss procentuell andel av
kassans sammanlagda kostnader för
daghjälp under tid av året, då antagande
till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande, efter avdrag dock
från nämnda kostnader av belopp
som svarar mot grnndstatsbidraget.
Procenttalet bestämmes i förhållande
till antalet understödda dagar
per medlem i överensstämmelse med
en vid denna förordning som bilaga
fogad tabell med tillhörande särskilda
bestämmelser.

____under året.

§•

- å kvartalet.

När särskilda skäl därtill äro må,
utan hinder av vad i första stycket
är stadgat, efter tillsynsmyndighetens
beprövande till kassa utbetalas
intill hela beloppet av grnndstatsbidrag
och familjetilläggsbidrag, som
belöpa å liden t rån årets början till
utbetalningsdagen, samt intill nio
tiondelar av niedlemsbidrag och daghjälpsbidrag,
som skäligen kunna
antagas belöpa å samma tid.

Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1950.

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

dels ock — med ändring av vad som föreslagits i årets statsverksproposiUon
angaende de under femte huvudtiteln upptagna anslagen till Bidrag
till erkanda arbetslöshetskassor och Kristillägg till erkända arbetslöshetskassor
- att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret
1950/al anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts två motioner,
nämligen nr 461 i första kammaren av herr Norling och nr 539 i andra
kammaren av herr Dahlgren.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts,

»att riksdagen beslutar antaga följande ändringar i Kungl. Maj ds förslag
till J

. 1) forordn*ng angående ändrad lydelse av 20 § 1 och 2 mom. förordningen
den lo juli 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.

_ 1 mom'' Såsom daghjälp må ej utgivas---utgår icke i något fall

överstiga 11 kronor om dagen.

Daghjälp skall — — -— lämnat medgivande.

Såsom familjeförsörjare----uppbära husföreståndarinnetillä

2 mom. Barntillägg utgör---25 öre om dagen.

I daghjälp och familjetillägg må---helt innehållas.

Familjetillägg må utgå, även om summan av daghjälp och tillä««
stiger 11 kronor om dagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1950.

gg -

över -

orordmng angående ändring i förordningen den 15 juni 1934 (nr
265) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

1 §. Enligt föreslagen lydelse.

2 §. Grundstatsbidrag utgår med 4 kronor för varje dag, för vilken daghjälp
utgivits — fortsättningen av paragrafen enligt föreslagen lydelse.

7 §. Enligt föreslagen lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1950.»

Fore avlämnandet av propositionen ha inom riksdagen väckts likaydande
motionerna nr 167 i första kammaren av herr Larsson, Nils, och
nr 186 i andra kammaren av herr Lindberg in. fl.

I motionerna har yrkats, »att riksdagen ville besluta dels att från och
med den 1 januari 1951 höja det i förordningen den 15 juni 1934 (nr 264)
om erkända arbetslöshetskassor stadgade högsta medgivna sammanlagda
beloppet av daghjälp och kristillägg till tio (10) kronor, dels att från och
med namnda dag höja kristillägget med 2 kronor 25 öre och samtidigt
andra dess namn till grundstatsbidrag, dock att detta förhöjda statsbidrag
må utbetalas till de erkända arbetslöshetskassorna tidigast den 1 juli 1951.»

Vidare ha före propositionens avlämnande inom riksdagen väckts följande
motioner, nämligen

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

inom första kammaren

nr 202 av lierr Wistrand in. fl., och

inom andra kammaren

nr 188 av herr Lindberg och fröken Öberg, samt
nr 258 av herr Hagberg i Malmö.

1 motionerna 1:202 och 11:258, vilka äro likalydande, ha motionärerna
hemställt, »att riksdagen vid behandlingen av V:e huvudtiteln, p. 48, Bidrag
till erkända arbetslöshetskassor’, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begara
en utredning beträffande orsakerna till ökningen av utgifterna för de erkända
arbetslöshetskassorna och i samband darmed stående frågor.»

I motionen II: 188 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
ville begära skyndsam utredning dels om de anordningar, som behovas inom
arbetsförmedling, arbetsberedning och näringslivet för att i görligaste man
åstadkomma lättare arbeten åt havande kvinnor med i vanliga fall tungt
arbete, dels ock om utbetalande av daghjälp åt blivande eller nyblivna mödrar,
vilka i vanliga fall utföra arbete utanför hemmet men av havandeskapet,
barnsbörden och barnets vård råka ut för inkomstbortfall.»

Propositionen har, såvitt angår anvisande av anslag under femte huvudtiteln,
hänvisats till statsutskottet och i övrigt till behandling av lagutskott,
därvid den tilldelats andra lagutskottet. Motionerna 1: 202. II: 186, II: 188-och 11:258 ha hänvisats till statsutskottet samt motionerna 1:167, 1:461
och 11:539 till lagutskott, därvid de tilldelats andra lagutskottet. Enligt
överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha propositionen
och motionerna hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och
andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen lramlagda
förslagen, ävensom i fråga om de skäl motionärerna andragit till
stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lamnas
här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

L propositionen föreslås, att det i förordningen den 15 juni 1934 om erkända
arbetslöshetskassor stadgade maximibeloppet för daghjalp hojes
från sju till åtta kronor samt att det enligt förordningen den 15 december
1944 (nr 779) om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor
av statsmedel utgående kristillägget om 75 öre för varje daghjalp omvandlas
till ett fast statsbidrag, benämnt grundstatsbidrag, om enahanda belopp.
Anslag äskas till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor med 13 milj.

kronor.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, har i propositionen
anfört bland annat följande.

»Enligt de nuvarande bestämmelserna för den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen
gäller ett absolut maximibelopp för daghjälpen —• oberäknat
familjetillägg men inräknat kristillägg — av 7 kronor. Nämnda

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

maximibelopp har gällt sedan den 1 mars 1945, då daghjälpens belopp
höjdes med en krona i samband med att kristillägget infördes.

Avsikten med införandet av det av statsmedel helt bekostade kristillagget
var att utan ökning av försäkringsavgifterna återställa det ursprungliga
forhållandet mellan de från arbetslöshetsförsäkringen utgående
lormånerna och dagunderstödsbeloppen inom den allmänna arbetslöshetsjalpen,
vilket förhållande rubbats genom att sistnämnda understöd efter
ar 19*1 tid efter annan höjts. För alt uppnå den önskade relationen
me lan understöden från de erkända arbetslöshetskassorna och kontantnnderslöden
från arbetslöshet snämnderna befanns en höjning av försäkringens
daghjälp med 75 öre erforderlig för en väsentlig del av kassamedlemmarna.
I enlighet härmed bestämdes kristillägget till 75 öre för varje
dag, lör vilken daghjälp utgives.

Lone- och levnadskostnadsutvecklingen under senare år har i stort sett
icke medfört annan förändring av arbetslöshetsförsäkringens förmåner än
den ok ning av understödsbeloppen, som föranletts av att åtskilliga kassamedlemmar
till följd av förbättrade löner blivit uppflvttade i högre da«-hjalpsklass inom kassan. Möjlighet till ytterligare uppflyttning torde emelleit.
d numera finnas for endast eu mindre del av kassamedlemmarna i
de att t. n. over 60 procent av medlemmarna äro tillförsäkrade daghjälp
lill det högsta medgivna beloppet av 7 kronor per dag.

Frågan om höjda förmåner till de erkända arbetslöshetskassornas medlemmar
har varit på tal vid olika tillfällen under senare år. Hl a har från
kassornas sida påyrkats eu förbättring av kassornas understöd genom höjning
av daghjalpens maximibelopp samt ökning av statens bidrag till försäkringen.

Med anledning av de yrkanden, som sålunda framkommit, har en särskild
utredningsman inom socialdepartementet företagit vissa undersökningar
av hithörande spörsmål. Enligt dessa undersökningar - som torde komma
afl laggas till grund for en mera omfattande utredning rörande eu effektiviSeimg
av den nuvarande frivilliga arbetslöshetsförsäkringen — skulle eu
rätt betydande höjning av de från de erkända arbetslöshetskassorna utgående
understödsbeloppen vara påkallad för att de försäkrade skulle beredas
erforderlig ekonomisk hjälp vid arbetslöshet och för afl kassamedlemmarna
i andelse av arbetslöshet skulle ur understödssynpunkt inlaga den fördelaktigare
ställning i förhållande till andra arbetslösa, vilken de enligt sakens
natur böra ha.

Sasoin ledan anmarkts i årets statsverk sproposition torde det emellertid
i radande finansiella läge icke vara möjligt alt vidtaga några sådana förändringar
i fråga om arbetslöshetsförsäkringen, som skulle medföra avsevarda
kostnadsökningar för statsverket. Någon direkt höjning av det nuvarande
kristilläggets belopp torde därför icke böra ske. Den frågan uppställer
sig då, huruvida en höjning av de från de erkända arbetslöshets -

Sammansatt .stals- och andra lagutskotts utlåtande nr >. 7

kassorna utgående under stödsbeloppen kan åstadkommas av kassorna och
deras medlemmar själva medelst anlitande av deras egna resurser i form
av ökade avgifter och outnyttjade marginaler mellan avgifter och understöd.

I sådant hänseende har från representanter för de erkända arbetslöshetskassorna
under hand inhämtats, att därest ökat statsbidrag ej vore att
påräkna, man nu borde stanna vid en höjning av den övre gränsen för daghjälpen
från 7 till 8 kronor. En ytterligare höjning skulle nämligen, enat
endast ett mindre antal kassor torde utan ökat statligt bidrag kunna utnyttja
ett högre maximibelopp, leda till en ej önskvärd utvidgning av den redan
nu betydande skillnaden olika kassor emellan med avseende å understödens
storlek i förhållande till avgifterna.

Även om en kraftigare höjning av arbetslöshetskassornas understöd skul e
kunna vara påkallad, finner jag mig i detta läge ej böra tillstyrka storre
höjning av daghjälpens maximibelopp än med en krona, d. v. s. från /
till 8 kronor.

Den i ärendet företagna utredningen visar uppenbart, att tor arbetslöshetsförsäkringen
även framgent föreligger ett behov av ett statsbidrag motsvarande
det nuvarande kristillägget. Med hänsyn härtill och för att undanröja
vissa administrativa olägenheter, som visat sig vara förknippade med
det nuvarande bidragssystemet, har nu framförts förslaget att utbyta knstillägget
mot ett fast bidrag, nära samordnat med det Övriga statsbidraget
till arbetslöshetskassorna. Jag ansluter mig till förslaget harom och förordar
således, att de nuvarande bestämmelserna om kristillagg a daghjalp
från erkända arbetslöshetskassor — vilka gälla till och med utgången av
juni 1950 — vid nämnda tidpunkt avlösas av regler om grundstatsbidrag.

I årets statsverksproposition har under femte huvudtiteln, punkterna
48 och 49, äskats dels ett förslagsanslag av 10 900 000 kronor till Bidrag till
erkända arbetslöshetskassor, dels ock ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor
till Kristillägg till erkända arbetslöshetskassor.

Med hänsyn till att statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassornas
daghjälp, d. v. s. daghjälpsbidraget, utgår med procentuell andel av kassornas
sammanlagda kostnader för daghjälp medför den nu föreslagna höjningen
av maximigränsen för daghjälpen eu viss kostnadsökning för statsverket.
Denna kostnadsökning är emellertid ej av den storlek alt den bor
påverka den i statsverkspropositionen gjorda anslagsberäkningen. Däremot
påverkar den förordade ombildningen av kristillägget till ett grundstatslndrag
anslagen beträffande de erkända arbetslöshetskassorna, lvristillaggets
förvandling till grundstatsbidrag torde nämligen böra föranleda, att nugot
•inslå" till kristillägg till erkända arbetslöshetskassor icke bör anvisas for
nästaVidgetår men i stället anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor
ökas med det för kristillägg beräknade beloppet eller till 13 000 000
kronor. Detta anslag torde få belastas även av de krisl.Ilagg. som belöpa

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

på tiden fram till oeh med den 30 juni 1950 men som på grund av gällande
utbetalningsregler utbetalas först därefter.»

Utskottet.

I skrivelse den 20 september 1949 hemställde De erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation hos chefen för socialdepartementet, att det nuvarande
kristillägget å 75 öre per daghjälpsbelopp skulle ersättas med ett
grundstatsbidrag om 4 kronor samt att den nu till 7 kronor fastställda övre
gransen for daghjälp med kristillägg skulle höjas till 11 kronor. Med anledning
av bland annat nämnda skrivelse verkställdes inom departementet
eu utredning rörande en effektivisering av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen.

Vid försäkringens införande 1934 bestämdes högsta daghjälpsbeloppet
till 0 kronor. I samband med införandet av kristillägget 1944 stadgades,
att sammanlagda beloppet av daghjälp och kristillägg icke finge överstiga
7 kronor. Departementschefen har i propositionen uppgivit, att för närvarande
over 60 procent av medlemmarna i de erkända arbetslöshetskassorna
voro tillförsäkrade det högsta medgivna beloppet per dag. Sedan årsskiftet
1934—1935 ha levnadskostnaderna, enligt vad utredningen giver vid
handen, stigit med nära 70 procent och lönerna med nära 120 procent. En
ytterligare höjning av maximibeloppet för daghjälp jämte kristillägg synes
därför utskottet vara befogad. I den inom socialdepartementet verkställda
utredningen förordas, att nämnda belopp fastställes till 11 kronor. Med
hansyn till svårigheterna att i nuvarande tider med lönestopp förmå de försäkrade
att genom avgiftshöjningar själva finansiera mer än en krona av
höjningen föreslås i utredningen, att en höjning av kassaförmånerna skall
till större delen bestridas av statsmedel.

Under hänvisning till rådande finansiella läge har departementschefen
icke ansett det möjligt att vidtaga några förändringar i fråga om arbetslöshetsförsäkringen,
som skulle medföra avsevärt ökade kostnader för statsverket.
Den höjning av daghjälpens maximibelopp från 7 till 8 kronor, som
i propositionen föreslås, är, som departementschefen däri uttalar, avsedd
att åstadkommas av kassorna och deras medlemmar själva genom anlitande
av deras egna resurser i form av ökade avgifter och outnyttjade marginaler
mellan avgifter och understöd. För åtskilliga kassor torde möjlighet föreligga
att av fonderade medel eller genom en ökning av avgifterna utnyttja
den höjning av daghjälpens maximibelopp, som genom den föreslagna lagstiftningen
erbjudes. Andra kassor befinna sig emellertid, enligt vad utskottet
erfarit, i en sådan belägenhet, att de icke kunna bereda sina medlemmar
del av ifrågavarande kompensation. Enligt utskottets mening
maste en sådan ordning betecknas såsom mindre tillfredsställande, detta
bland annat därigenom att de skiljaktigheter mellan kassorna, som nu

9

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

i olika hänseenden förefinnas, komma att bliva än mer framträdande, ett
förhållande som är ägnat att skapa irritation bland kassornas medlemmar.

Ehuru det således varit önskvärt att redan i dagens läge kunna åstadkomma
eu kraftigare höjning av arbetslöshetskassornas understöd, ansei
sig utskottet av samma skäl som departementschefen anfört icke kunna
tillstyrka en större höjning av daghjälpens maximibelopp än som i propositionen
föreslagits. Enligt vad av propositionen framgår torde ytterligare
utredning rörande en effektivisering av den frivilliga arbetslöshetsföi säkringen
komma alt igångsättas. Förevarande spörsmål kommer alltså att i
sinom lid bringas till förnyad prövning. Utskottet vill i anledning därav
uttala förhoppningen, att läget då skall möjliggöra ett sådant bedömande
av frågan, att såväl det allmännas som försäkringstagarnas intressen bliva
i görligaste mån tillgodosedda. En omständighet som därvid särskilt bor
beaktas är det förhållande, vari arbetslöshetsförsäkringen står till andra
former av arbetslöshetshjälp. Här bör eu lämplig avvägning åvägabiingas,
som ställer arbetslöshetsförsäkringen som eif betydligt förmånligare alternativ
än den hjälp, som utgår oberoende av de ersättningsberättigades
egna insatser.

Mot propositionens innehåll i övrigt har utskottet ej funnit anledning till
erinran.

Vid nu angivna ställningstagande kan utskottet ej tillstyrka bifall, vaie
sig till motionerna 1: 167 och II: 186 eller till motionerna 1: 461 och 11: 539.

Vidkommande motionerna 1:202 och 11:258 har utskottet med anledning
av de ökade utgifterna för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna
inhämtat vissa uppgifter rörande av kassornas medlemmar inbetalade
avgifter samt beträffande det totala beloppet inklusive kiistillägg
— av genom kassorna utgivna understöd. Uppgifterna redovisas i följande
tabell. I tabellen ha tillika medtagits de belopp, som tillhopa anvisats till
erkända arbetslöshetskassor såsom bidrag och kristillägg, ävensom uppgift
om de sammanlagda nettoutgifterna under ifrågavarande anslag i miljoner

kronor.

Anslag

Nettoutgift

Medlems-

avgifter

Understöd

1947/48

1948/49

1949/50

10,0

6,9

8,3

7.7

8.8

1947

1948

1949

(beräknade)

22,8

26,0

30,(1

11,1

17,3

22,2

1950/51 (förslag) 13,0

Utskottet har vidare inhämtat, alt den del av statsunderstödet, som utgöres
av förvallningsbidrag, år 1947 uppgick till 2,5 miljoner kronor, år
1948 till 2,7 miljoner kronor och för år 1949 beräknades (ill 2,8 miljoner
kronor. Kassornas verkliga administrationsutgifter ha översligt namndu
bidrag. Deras fonder, som den 1 januari 1948 uppgingo till 102 miljoner
kronor, beräknas vid senaste årsskifte ha stigit till 145 miljoner kronor.
2 Hiliang till riksdagens protokoll WHO. (i samt. 2 and. Nr 2.

1<> Sammansatt stals- och andra lagutskotts utlåtande nr 2.

Såsorn framhållits i motionerna I: 202 och II: 258 kunna statens utgifter
for bidrag till arbetslöshetskassorna förefalla höga med hänsyn till den
hrist på arbetskraft, som för närvarande råder. Det kan emellertid i det
sammanhanget vara av intresse att konstatera, att de av kassornas medlemmar
inbetalade avgifterna avsevärt överstiga de lämnade statsbidragen.
Utskottet vill vidare erinra om att trots den goda sysselsättningen viss
säsongarbetslöshet alltjämt råder särskilt inom byggnadsfacket. Det bär
också uppmärksammas, att de arbetslöshetskassor, som på senare tid tillkommit,
trämst omfatta arbetare anställda inom säsongkänsliga yrken,
exempelvis byggnadsarbetare, murare och skogs- och flottningsarbetare. En
ytterligare orsak till att utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgå till så
betydande belopp, utgör den omständigheten, att arbetsförmedlingsorganen
vid inträffad arbetslöshet i första hand söka anvisa arbete inom vederbörandes
eget fack och att endast i andra hand omplacering sker till annat
yrke. Utskottet har i princip icke något att erinra mot detta förfaringssätt
men vill understryka angelägenheten av att härigenom uppkommande arbetslöshetsperioder
i möjlig män nedbringas. 1 detta sammanhang vill
utskottet ytterligare framhålla, att antalet arbelslöshetsförsäkrade oavbrutet
stigit samt att hjälpverksamheten för huvuddelen av de arbetslösa inom
landet handhaves av kassorna. Enligt en av arbetsmarknadsstyrelsen i
november 1949 företagen arbetslöshetsräkning stodo vid denna tidpunkt
cirka 16 000 kassamedlemmar utan arbete, medan antalet oförsäkrade
arbetslösa samtidigt uppgick till cirka 3 400.

I princip torde det enligt utskottets mening icke vara något att invända
mot att flertalet kassor under senare år beslutat om viss förbättring avutgående
understöd, vilket dock samtidigt inneburit en ökning av statsbidragsutgifterna.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de
grunder, som för närvarande gälla beträffande statsbidragets storlek.

Med hänsyn till vad ovan anförts kan utskottet icke tillstyrka förslaget
i motionerna 1:202 och 11:258 om särskild utredning på hithörande
område.

åad t motionen 11: 188 anförts i fråga om vidtagande av åtgärder i syfte
att astadkomma lättare arbeten åt havande kvinnor med i vanliga fall
tungt arbete samt om utbetalande av daghjälp åt blivande eller nyblivna
mödrar finner utskottet beaktansvärt. Kungi. Maj:t har emellertid ännu
icke tagit slutlig ställning till det av socialvårdskommittén framlagda förslaget
om moderskapsbidrag. Utskottet anser sig under sådana förhållanden
icke för närvarande kunna förorda bifall till de i nämnda motion
framförda förslagen.

I*å grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte antaga de genom propositionen
framlagda förslagen til!

1) förordning angående ändrad lydelse av 20 5 1 och 2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2. H

inom. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända
arbetslöshetskassor; samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 15
juni 1934 (nr 265) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor; B)

att riksdagen måtte till Bidrag till erkända arbetslöskassor
för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor;

C) att motionerna I: 167 och II: 186 samt motionerna
I: 461 och II: 539, i den mån de icke kunna anses besvarade
genom vad utskottet under A hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

D) att motionerna I: 202 och II: 258 icke måtte fölanleda

någon riksdagens åtgärd; samt

E) att motionen II: 188 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1950.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnät.

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mårtensson i Uddevalla, Mannerskantz,
Gustaf Karlsson, Edin, Boman i lvieryd och Rubbestad;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Hallagård, Sten, fru

Nordgren, herrar Jacobsson i Igelsbo och Hagåid-. *

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.