Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1950/51 under postverkets, telegrafverkets, statens
järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden
samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen nr
1 har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 26, punkt 1, s. 1—14 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1950) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden, väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
samt väginvesteringar.

I statsverkspropositionerna till 1948 och 1949 års riksdagar framlades investeringsplaner
för följande under kommunikationsdepartementet hörande
kapitalfonder, nämligen postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och
statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond. Under investeringsplanerna inbegrepos däremot
icke de statliga väginvesteringar (utgifter å väg- och brobyggnads- samt
beläggnings- och förstärkningsanslagen), vilka icke redovisas över förrådsfonden.
Detta sammanhänger därmed att dessa investeringsutgifter till huvudsaklig
del avräknas mot automobilskattemedlen, varför huvudintresset
knutits till den rent statsfinansiella frågan om balanseringen av automobilskattemedlens
specialbudget.

I årets statsverksproposition framhåller departementschefen emellertid,
att vid ett realekonomiskt betraktelsesätt väginvesteringarna måste avvägas
mot andra investeringar i första hand på samfärdselns område, något som
också under senare år i praktiken skett vid uppgörandet av den särskilda
investeringsbudgeten för den tillståndsreglerade byggnads- och anläggningsverksamheten.
Vid behandlingen av kommunikationsverkens investeringsplan
i årets statsverksproposition ha därför jämväl väginvesteringarna inbegripits.

I 1949 års statsverksproposition uppskattades investeringsutgifterna budgetåret
19i8/i9 för här ifrågavarande ändamål till 563 miljoner kronor. De
faktiska utgifterna uppgingo till 528,7 miljoner kronor. Utgifternas fördelning
på kapitalfonderna och väginvesteringar framgår av följande sammanställning
(belopp i miljoner kronor):

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 9.

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1948/49

Beräkn. Utfall

Kommunikationsverkens kapitalfonder.................. 497,0 461,3

Väginvesteringar...................................... 66,0_67,4

Summa 563,0 528,7

De faktiska utgifterna understego sålunda de beräknade med ca 35 miljoner
kronor, vilket enligt departementschefen huvudsakligen förklaras av
att statens järnvägars och statens vattenfallsverks investeringsutgifter överskattats,
de förra med ca 17 miljoner kronor och de senare med ca 13 miljoner
kronor.

En jämförelse mellan beräkningarna i 1949 års statsverksproposition
(Beräkn. I) av investeringsutgifterna budgetåret 19A9/50 och en i december
1949 verkställd reviderad beräkning (Beräkn. II) visar följande tal i miljoner
kronor.

1949/50

Beräkn. I Beräkn. Il

Kommunikationsverkens kapitalfonder.................. 460,0 483,5

Väginvesteringar...................................... 73,0_100,0

Summa 533,0 583,5

Anledningen till att beräkningarna nu höjts med ca 50 miljoner kronor
är, framhåller departementschefen, att investeringsutvecklingen under budgetåret
1949/50 kan förutses komma att påverkas av vissa omständigheter,
vilka icke voro tillräckligt kända då beräkningarna i förra årets statsverksproposition
uppgjordes. Telegrafverkets investeringar kunde ej nå upp till
den av Kungl. Maj :t fastställda maximiramen av 140 miljoner kronor, såvida
icke tilläggsstatsanslag anvisades med ca 10 miljoner kronor. Anledningen
härtill vore att industrileveranserna av telefon- och telegrafanläggningar
till telegrafverket på grund av förkortade leveranstider medfört större
anspråk på anslagsmedel under det förflutna budgetåret än beräknat. Å tillläggsstat
för innevarande budgetår hade därför äskats sammanlagt 10 miljoner
kronor under telegrafverkets fond. Ett bifall till detta förslag komme
dock ej att medföra högre medelsförbrukning under budgetåret 1949/50 än
beräknat. Vad anginge statens vattenfallsverks investeringar hade det visat
sig att den förut beräknade medelsförbrukningen å 145 miljoner kronor
sannolikt komme att överskridas med ca 20 miljoner kronor, om vattenfallsstyrelsen
under budgetåret skulle mottaga materiel i den takt som nu
kunde förutses. Materielen hade vidare i viss utsträckning blivit fördyrad i
svenska kronor räknat på grund av devalveringen. Vattenfallsstyrelsen hade
i anslutning härtill äskat anslag å tilläggsstat med 15 miljoner kronor. Slutligen
förutsåges för väginvesteringarna en ökning med ca 27 miljoner kronor.
På grund av de förändringar, som under 1949 inträtt på arbetsmarknaden
hade nämligen byggnadstillstånd för vägarbeten i viss utsträckning beviljats
utanför de ordinarie byggnadskvoterna, varjämte arbeten med tidigare

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

beviljade byggnadstillstånd fått igångsättas i större utsträckning än som förutsågs
för ett år sedan. Dessa omständigheter beräknades medföra en ökad
medelsförbrukning å väg- och brobyggnadsanslagen med ca 12 miljoner
kronor. Härutöver finge man räkna med att vägarbeten för i runt tal 14
miljoner kronor komme att utföras av huvudsakligen arbetsmarknadspolitiska
skäl med anlitande av anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Denna
ökning av investeringsutgifterna vore beroende av att ett av arbetsmarknadsstyrelsen
äskat anslag å 5 miljoner kronor anvisades å tilläggsstat.

För budgetåret 1950/51 ha verksstyrelserna beräknat investeringsutgifterna
under kapitalfonderna till i runt tal 550 miljoner kronor samt väginvesteringarna
till 132 miljoner kronor allt under förutsättning att verkens
anslagsäskanden vinna statsmakternas bifall. Vad angår investeringsplanerna
på längre sikt har kommunikationsdepartementet från underlydande verk
infordrat uppgifter till belysande av verkens investeringsplaner fram till
1960. Dessa uppgifter, vilka äro av preliminär natur, redovisas, sammanställda
med uppgifter om investeringsverksamhetens tidigare omfattning, i
en särskild bilaga till statsrådsprotokollet, vartill utskottet får hänvisa (s.
129—157). För nästa budgetår äska verken anslag å sammanlagt 519,9 miljoner
kronor under kapitalfonderna (häri inräknat 7,o miljoner för kraftöverföring
från Norge till Danmark) och 96 miljoner kronor till väginvesteringar.

Vid bedömningen av verkens investeringsönskemål för budgetåret 1950/51
måste enligt departementschefen hänsyn tagas till flera omständigheter. Härom
anför departementschefen följande.

1. Verkens förslag innefatta en ökning av investeringsutgifterna med
nära 100 miljoner kronor (ca 17 %) jämfört med vad som nu kan förutses
för innevarande budgetår. Prisstegringarna på grund av krondevalveringen
kunna uppskattas till omkring 15 miljoner kronor för helt år räknat, men
då dessa prisstegringar till en del komma att göra sig gällande redan under
innevarande budgetår torde den av prisstegringarna betingade utgiftsökningen
stanna vid högst ca 10 miljoner kronor. Den volymmässiga ökningen
av investeringarna skulle sålunda vid bifall till verkens förslag uppgå''till
omkring 90 miljoner kronor. Vid en bedömning av den inverkan en sådan
investeringsökning kan få på den samhällsekonomiska balansen synes även
böra beaktas att investeringsutgifterna under budgetåret 1949/50 nu förutses
bli ca 50 miljoner kronor högre än man räknat med vid uppgörande av
riksstatsförslaget för samma budgetår. Med de allmänna riktlinjer, som uppdragits
för investeringspolitiken inom ramen för strävandena att vidmakthålla
den samhällsekonomiska balansen synes det ej vara möjligt alt öka
verkens investeringar på sätt föreslagits.

2. Eu bedömning av verkens möjligheter att genomföra investeringsprogrammet
för budgetåret 1950/51 med hänsyn till arbetskraftsläget och materialförsörjningen
har verkställts av arbetsmarknadsstyrelsen och statens
industrikommission.

Av arbetsmarknadsstyrelsens yttranden framgår sammanfattningsvis, att
en lättnad får anses ha inträtt i fråga om tillgången på arbetskraft och material.
Enligt styrelsens mening beror denna lättnad till stor del på de gjorda
kraftiga begränsningarna av investeringarna och om dessa upphävdes

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

måste man enligt styrelsen räkna med att tidigare svårigheter kunna återkomma.
I fråga om investeringar som ta verkstadsindustrien i anspråk anför
styrelsen, att svårigheter att erhålla tillräcklig yrkeskunnig arbetskraft
till denna industri alltjämt kvarstå. Vad särskilt angår väginvesteringarna
framhåller styrelsen, att sysselsättningsmöjligheterna i skogsbruket under
hösten 1949 varit mindre än normalt, vilket haft till följd att säsongmässigt
permitterade ban- och vägarbetare ej kunnat beredas skogsarbete i lika
stor utsträckning som under tidigare år. På grund härav ha vägbyggnadsoch
vägförbättringsarbeten måst igångsättas i sysselsättningssyfte.

Arbetsmarknadsstyrelsen har, med reservation för vissa speciella investeringsområden,
i huvudsak tillstyrkt verkens förslag samt framhållit det
önskvärda i att säsongvariationerna i sysselsättningen såvitt möjligt begränsas.
„

Industrikommissionens yttranden gå i huvudsak ut på att inhemskt ramaterial
för investeringarnas genomförande under kalenderåret 1950 förutses
kunna erhållas. I fråga om importerat material har kommissionen
medräknat huvudparten av sådant material vid förarbetena till importplanen
för 1950. Kommissionen har emellertid ej kunnat göra något bindande
uttalande innan planen fastställts. _

3. Verkens investeringsönskemål äro slutligen att bedöma från företagsekonomiska
utgångspunkter. Motiveringarna i verkens petita utgöra härvid
i första hand underlag för bedömandet. I flertalet fall kan emellertid räntabiliteten
för en viss anläggning ej angivas i vidare man än att densamma
ingår i en investeringsverksamhet av vidare omfattning, vilken beraknas
kunna i framtiden förräntas. En bedömning av sådana fall fordrar kännedom
om investeringsplanerna på längre sikt i de olika verken. I nuvarande
läge, då investeringsönskemålen endast i begränsad omfattning kunna tillgodoses,
är det även av värde att investeringsverksamheten under ett budgetår
kan ses mot bakgrunden av de mera långsiktiga planerna.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verkens och departementschefens
förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt medelsbehov
och medelsförbrukning för budgetåret 1950/51 i förhållande till
innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 6
13) och till vidstående tablå.

Sammanfattningsvis har departementschefen anfört följande.

Investeringsplanen för budgetåret 1950/51 slutar på en utgiftssumma å
593 miljoner kronor. Denna överstiger den beräknade medelsforbrukningen
för innevarande budgetår med endast 10 miljoner kronor jamfort med av
verken planerade 100 miljoner kronor. Med hänsyn till den prisstegring som
inträtt på grund av krondevalveringen kan investeringsvolymen i stort sett
anses vara oförändrad. Inom den angivna summan har ramen for vattenfallsverkets
investeringar sänkts med 15 miljoner kronor samt ramen för telegrafverkets
och statens järnvägars investeringar hojts den forra med 5
och den senare med 10 miljoner kronor. Belastningen pa materialmarknaden
och verkstadsindustrien torde vara i stort sett oförändrad under bada budgetåren.
Väginvesteringarna föreslås okade med 10 miljoner kronor med
hänsyn till att arbetsmarknads- och matenellaget nu synes medgiva en
viss ökning av dessa investeringar. Eu ökning av den ordinarie vagbyggnadsverksamheten
har framför allt i fråga om vissa områden i Norrland under
löpande budgetår varit påkallad av sysselsättmngspolitiska skal och
möjligheten att liknande situationer uppkomma under nasta budgetår torde
icke kunna uteslutas.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

Investe-

ringsut-

gifter

Av verken
planerade
investerings-utgifter

Av dep chefen
beräknade
investerings-utgifter

Reserva-

tioner

den

Anslag

1949/

50

För-

slag

1950/

51

Beräk-nade re-serva-

1948/49

1949/

50

1950/

51

1949/

50

1950/

51

so/o 49

den M/t
1951

Postverket..............

6-3

8-0

9-5

8-0

8-0

10-8

2-7

3-8

08

Telegrafverket..........

154-9

142-5

190-9

1400

145-0

464

122-3

140-0

23-7

Statens järnvägar.......

123-3

146-3

177-7

140-0

150-0

71-0

100 3

134-5

15-8

Statens vattenfallsverk...

142-1

167-5

147-1

11650

>150"0

28-0

>154-1

>136-9

4-0

Luftfartsverket..........

13-3

9 2

7-4

90

7-0

25-8

5-0

2-0

16-8

Väg- och vattenbyggnads-verkets förrådsfond....

21-4

21-5

240

21-5

23-0

12-7

14-5

18-s

10

Väginvesteringar........

67-4

107-1

131-5

100*0

110-0

113-t

34-6

98-0

35-7

528-7

602-1

688-1

5S3-5

5930

307-8

433-5

533-0

97-8

Slutligen framhåller departementschefen, att utöver den anvisade och å
tilläggsstat äskade anslagssumman av 433,5 miljoner kronor skulle enligt
beräkningarna under budgetåret 1949/50 komma att förbrukas ytterligare
150 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 skulle enligt beräkningarna
motsvarande belopp utgöra 533,o respektive 60 miljoner kronor, ökningen
av anslagssummorna med ca 100 miljoner kronor motsvarades sålunda av
en beräknad minskning i förbrukningen av reservationsmedel med ca 90
miljoner kronor. Vid utgången av nästa budgetår skulle enligt föreliggande
beräkningar det sammanlagda beloppet av outnyttjade anslagsmedel nedgå
till omkring 100 miljoner kronor.

Utskottet. I de investeringsplaner för vissa under kommunikationsdepartementet
hörande kapitalfonder som framlagts i 1948 och 1949 års statsverkspropositioner
ha allenast medtagits de statliga väginvesteringar som
redovisas under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Anledningen
härtill är att beräkningen av de egentliga väganslagen till övervägande del
påverkas av frågan om balanseringen av automobilskattemedlens specialbudget.
Vid ett realekonomiskt betraktelsesätt måste emellertid, såsom departementschefen
framhåller, sistnämnda investeringsutgifter avvägas mot
andra investeringar på i första hand samfärdselns område. Att, såsom
skett i årets statsverksproposition, jämväl väginvesteringarna inbegripas i
investeringsplanen för kommunikalionsverken, finner därför utskottet vara
ägnat att skapa en klarare bild av det faktiska investeringsläget, vilket i
sin tur möjliggör ett säkrare bedömande av hithörande spörsmål. I förevarande
sammanhang är utskottet dock icke berett att taga ställning till
trägan om totalomfattningen av de medel som böra anvisas under de olika
väganslagen för nästa budgetår utan återkommer härtill i samband med
behandlingen av anslagsäskandena under sjätte huvudtiteln.

1 Häri ha ej inräknats anslag och medelsförbrukning för kraftöverföring från Norge till Danmark.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I 1949 års statsverksproposition beräknades investeringsutgifterna budgetåret
1948/49 under de i det föregående närmare angivna kapitalfonderna
till sammanlagt 497 miljoner kronor. Den av departementschefen nu
lämnade redogörelsen ger emellertid vid handen, att de faktiska utgifterna
uppgått till ett belopp av 461,3 miljoner kronor. Anledningen härtill är
i huvudsak att statens järnvägars och statens vattenfallsverks investeringsutgifter
överskattats, de förra med ca 17 och de senare med ca 13 miljoner
kronor. Av redogörelsen framgår vidare, att motsvarande utgifter för innevarande
budgetår kunna uppskattas till sammanlagt 483,5 miljoner kronor
eller drygt 20 miljoner kronor mera än vad som antogs vid framläggandet
av 1949 års statsverksproposition. ökningen beror i huvudsak på att vattenfallsverkets
investeringar, vilka tidigare beräknats till 145 miljoner kronor,
väntas komma att stiga till 165 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår ha vederbörande verksstyrelser beräknat
investeringsutgifterna under kapitalfonderna till i runt tal 550 miljoner
kronor. Därest hänsyn jämväl tages till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framförda önskemål med avseende å väginvesteringarna, innebär detta en
ökning av investeringsutgifterna med nära 100 miljoner kronor i jämförelse
med vad som nu kan förutses för innevarande budgetår. Av sistnämnda
belopp få 10 miljoner kronor anses hänföra sig till sådana utgiftsökningar
som betingas av de av krondevalveringen föranledda prisstegringarna,
varför den rent volymmässiga ökningen av investeringarna vid bifall till
verkens förslag skulle uppgå till ca 90 miljoner kronor. Mot bakgrunden
av de allmänna riktlinjer som uppdragits för investeringspolitiken inom ramen
för strävandena att vidmakthålla den samhällsekonomiska balansen
synes det emellertid enligt departementschefens uppfattning ej vara möjligt
att öka verkens investeringar på angivet sätt. Departementschefen föreslår
därför att investeringarna i kommunikationsverkens kapitalfonder under
nästa budgetår begränsas till ett sammanlagt belopp av 483 miljoner
kronor. För genomförande av detta investeringsprogram tillstyrker departementschefen
anslag å tillhopa 435 miljoner kronor, vilket i förhållande till
verkens anslagsäskanden innebär en nedskärning med i runt tal 78 miljoner
kronor. I de nyss angivna summabeloppen ha icke inräknats anslag och
medelsförbrukning för kraftöverföring från Norge till Danmark.

Av de i ärendet hörda remissmyndigheternas yttranden framgår, att läget
på arbetsmarknaden och i fråga om materielförsörj ningen icke oväsentligt
förbättrats under sistförflutna år. Uppenbart är å andra sidan, att
denna förbättring i huvudsak betingats av de åtgärder som av statsmakterna
vidtagits i investeringsbegränsande syfte. Det synes därför kunna befaras,
att de inom den hittillsvarande stabiliseringspolitikens ram bedrivna
strävandena mot en fri samhällsekonomisk balans komma att äventyras,
därest den offentliga investeringsverksamheten gives en alltför vid omfattning.
Ehuru på förevarande område betydande nyinvesteringar i och för
sig skulle vara motiverade såväl av rent företagsekonomiska skäl som med

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

hänsyn till alltjämt eftersatta behov, finner sig utskottet likväl på grund
av nyss anförda omständighet böra tillstyrka det av departementschefen
framlagda förslaget till investeringsplan för kommunikationsverken. Utskottet
har därvid särskilt beaktat, att ifrågavarande plan avser en investeringsverksamhet
som med ca 23 miljoner kronor överstiger den i 1949
års statsverksproposition för innevarande budgetår beräknade medelsförbrukningsramen.
Utskottet förutsätter även att investeringsutgifterna under
nästa budgetår, i den mån läget ytterligare förbättras och anvisade anslagsmedel
så medgiva, skola efter förnyad prövning från Kungl. Maj :ts
sida kunna bringas upp till en ännu högre nivå än den ovan angivna. I detta
sammanhang vill utskottet särskilt understryka arbetsmarknadsstyrelsens
uttalande rörande önskvärdheten av att säsongvariationerna i sysselsättningen
såvitt möjligt begränsas.

Departementschefens förslag rörande fördelningen av investeringsvolymen
mellan här ifrågavarande olika fonder innebär i förhållande till nu
beräknade utgifter för innevarande budgetår bl. a., att ramen för vattenfallsverkets
investeringar sänkes med 15 miljoner kronor samt att ramen
för telegrafverkets och statens järnvägars investeringar höjes i förra fallet
med 5 och i senare fallet med 10 miljoner kronor. Ej heller i berörda avseende
har departementschefens förslag givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet ovan anfört.

2:o) Försvarsberedskap vid kommunikationsverken m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 2, s. 14—25) angivit vissa riktlinjer för regleringen av kostnaderna
för försvarsberedskap vid kommunikationsverken samt väg- och
vattenbyggnadsverket.

I en inom kommunikationsdepartementet upprättad, den 15 juni 1949
dagtecknad promemoria ha berörts vissa budgettekniska frågor rörande
kostnaderna för försvarsberedskap vid kommunikationsverken och väg- och
vattenbyggnadsverket. Efter remiss har utredningen angående gällande budgeträtt
och nuvarande budgetpraxis den 3 september 1949 avgivit utlåtande
över promemorian och därvid åberopat en av utredningen upprättad promemoria
angående principerna för reglering av beredskapskostnader. Sistnämnda
promemoria innehåller följande synpunkter i ämnet.

För statliga företag ha beredskapskostnader täckts ur vederbörande berörda
ämbetsverks och myndigheters egna medel (omkostnadsanslag eller
driftsmedel) eller ur särskilda anslag efter mycket växlande principer.

Enhetliga grunder för reglering av sådana statliga utgifter synas böra utformas.
Därvid torde som allmän princip böra fastslås, att varje statlig

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

myndighet skall täcka på den ankommande beredskapskostnader på samma
sätt och ur samma anslag eller driftsmedel som övriga på myndigheten belöpande
omkostnader och driftsutgifter. För olika slag av beredskapskostnader
böra därvid lämpligen följande principer tillämpas.

1) Att inom eller vid en fastighet skall finnas skyddsrum är numera eu
normal företeelse. Skyddsrummet måste därför anses såsom en del av
fastigheten och bör såsom sådan ej särskilt avskrivas. Inrättande av skyddsrum
i en äldre fastighet är emellertid ett förändringsarbete, som icke bör
öka fastighetsvärdet. Kostnaden härför bör alltså behandlas på samma sätt
som kostnaden för andra förändringsarbeten.

2) Kraftverksbyggen och liknande produktiva anläggningar — såväl statliga
som enskilda — förses i allmänhet med vissa säkerhetsanordningar,
avsedda att genom skydd mot viss skadegörelse säkerställa produktionen i
händelse av krig. Sådana anordningar böra ingå i de byggnadskostnader
som i vanlig ordning avskrivas med driftsmedel.

3) Statens järnvägar äro pliktiga hålla en viss ångloksreserv, avsedd att
trygga järnvägsdriften i händelse av skador på det elektriska ledningsnätet.
Krav härpå har särskilt framförts från militärt håll. Frågan bör emellertid
icke bedömas ur rent militära synpunkter. I lika hög grad kan det
sägas vara ett civilt intresse att järnvägsdriften alltid skall kunna upprätthållas.
Motsvarande kostnader vid enskilda järnvägar ha täckts med driftsmedel.
Någon ändring härutinnan är ej påkallad av det skälet att järnvägarna
förstatligas. Det anslag till försvarsberedskap vid statens järnvägar
som för täckning av vissa sådana kostnader uppförts under riksstatens VI
huvudtitel motsvarar cirka 0,07 % av statens järnvägars driftkostnader. Med
hänsyn till de anförda synpunkterna synes rimligt att dessa beredskapskostnader
täckas av driftsmedel. Att anlita en särskild budgetteknisk anordning
för en så relativt obetydlig beredskapskostnad synes ej heller motiverat!
Denna särskilda ersättning till statens järnvägar synes därför böra
bortfalla.

4) Statens järnvägar ha alltid ansetts böra av beredskapsskäl hålla ett
relativt stort lager av stenkol. Merkostnaderna för sådan lagerhållning täckas
av driftsmedel. Samma förhållande bör gälla lagring av andra för affärsmässig
drift behövliga importvaror, främst flytande bränsle. Sådan lagring
förekommer även vid enskilda företag. Att så sker är visserligen ett
riksintresse. Men likväl bör normalt lagringskostnaden bestridas av den för
vars räkning lagringen sker. Statliga affärsföretag böra i detta hänseende
behandlas på samma sätt som enskilda företag.

En konsekvens härav är givetvis, att kostnaderna för lagring som ombesörjes
av riksnämnden böra täckas av medel, som disponeras av nämnden.
Utnyttjar nämnden oljelagringsanläggningar som redovisas på av annan
myndighet förvaltad kapitalfond, bör denna fond i vanlig ordning tillföras
ersättning härför.

Vad särskilt beträffar lagring av flytande bränslen bör tagas hänsyn till,
att beredskapslagring erfordras icke endast för att möta en risk för avspärrning
av de svenska handelsförbindelserna. Svårigheten att anskaffa
sådana bränslen kunna även uppkomma genom politiska eller ekonomiska
kriser i andra delar av världen. Det är alltså här fråga om en ekonomisk
trygghetsåtgärd, mot vilken varje affärsföretag bör gardera sig och för vilken
kostnaden bör täckas av driftsmedel.

5) Vattenfallsstyrelsen har äskat medel från driftbudgeten för omedelbar
avskrivning av vissa bcredskapslager. Av här angivna skäl synas — utöver
erforderliga investeringsanslag — några särskilda medel för avskriv -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

ning av lager icke böra tillföras detta affärsverk. Sådana lager representera
ett kapitalvärde, som, liksom reservförrådsfondens tillgångar, bör komma
till synes i rikshuvudboken samt värderas och avskrivas med driftsmedel
enligt normala regler.

Däremot kan ifrågasättas, om ett statligt affärsföretag skall behöva täcka
sitt eget varubehov i högre grad, än som svarar mot behovet under ett
visst antal år. Den period, som skall avgöra lagrets storlek, bör fastställas
av vederbörande myndighet i samråd med riksnämnden. Vad som därutöver
anses böra lagras i statlig regi bör ingå i statens reservförrådsfond och redovisas
enligt för denna gällande bestämmelser.

6) Försvarsberedskapsåtgärder vid de affärsdrivande verken för uteslutande
militärt ändamål (exempelvis omändring av godsvagnar för manskapstransport)
ha finansierats med investeringsanslag som omedelbart avskrivits
med driftbudgetmedel. Häremot är i och för sig intet att invända. Principen
bör dock tillämpas restriktivt och med beaktande av att militära
byggnader och liknande anläggningar redovisas som kapitaltillgångar i
statsbokföringen, att enskilda företag i regel bekosta allt som har karaktär
av luftskyddsåtgärder med egna driftsmedel, att kostnader för driftvärn böra
anses som driftkostnader samt att alla anordningar som kunna utnyttjas
i affärsdriften böra finansieras av vederbörande verks egna medel även om
anskaffningen primärt föranledes av ett militärt krav.

7) De särskilda medel som för täckning av vissa beredskapskostnader tillföras
försvarets verkstäder och fabriker avse rent militära utgifter och äro
icke jämförbara med här förut omnämnda utgifter.

över såväl departementspromemorian som utredningens promemoria ha
därefter efter remiss yttranden avgivits av riksräkenskapsverket, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Telegrafstyrelsen har anfört, att om bergsskyddsrum anordnas uteslutande
såsom reserv att användas under krig och sålunda icke utnyttjas under
fredstid, böra kostnaderna omedelbart avskrivas genom anvisande av
anslag å riksstatens driftbudget. Detsamma bör ske beträffande kostnader
för i skyddsrum eller bergsutrymmen inrättade reservstationer (telefon, telegraf
och radio) eller för anskaffande av flyttbara reservutrustningar av
olika slag, vilka icke normalt användas i fredstid. Kostnader för underhåll
av reservstationer och flyttbara reservutrustningar böra såsom föreslagits
och såsom redan nu sker vid telegrafverket ingå i telegrafverkets normala
driftkostnader.

Beträffande yttrandena i övrigt får utskottet hänvisa till statsverkspropositionen
(s. 16—23).

Departementschefen har anfört följande.

Med hänsyn till de förändringar, som inträtt sedan statsmakterna år 193$
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1938:54 togo ståndpunkt till frågan
om regleringen av vissa försvarsberedskapskostnader, synes nu en (iversyn
böra vidtagas i syfte att omreglera sådana förhållanden i fråga om vilka
behov av ändrade bestämmelser föreligga. I anslutning till de i ärendet
föreliggande promemoriorna samt innehållet i de avgivna remissyttrandena
får jag anföra följande.

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Såsom allmän princip i fråga om bestridandet av försvarsberedskapskostnader
bör gälla att de statliga affärsverken — med vilka väg- och vattenbyggnadsverket
i förevarande hänseende bör jämställas — icke skola belastas
med utgifter eller pålagor i större utsträckning än som betingas av
företagsmässiga skäl och av föreskrifter som gälla även för enskilda företag.
Då det gäller att i särskilda fall angiva en gräns för verkens åligganden
kunna svårigheter uppkomma. I första hand böra affärsverken, å ena,
samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och andra organ, som
ha att tillvarataga försvarsberedskapsintressen, å andra sidan, söka överenskomma
om den gräns, intill vilken det bör ankomma på verken att såsom
företagare bekosta beredskapsåtgärderna. Skulle enighet ej kunna
uppnås, böra frågorna underställas Kungl. Maj :t för avgörande från fall
till fall.

Genom den nu föreliggande utredningen ha framkommit vissa speciella
frågor till vilka ståndpunkt nu bör tagas. Jag kommer därför att här upptaga
dessa frågor till bedömande i den ordning de behandlats i de budgetsakkunnigas
promemoria.

Vad utredningsmännen under punkten 1 anfört om bekostande av skyddsrum
inom eller vid en fastighet föranleder ej erinran från min sida.

Då kraftverksbyggen förses med säkerhetsanordningar, avsedda att genom
skydd mot viss skadegörelse säkerställa produktionen i händelse av
krig, ingå sådana anordningar i regel i byggnadskostnaderna och avskrivas
med driftmedel. Någon anledning att frångå denna huvudregel synes ej
föreligga. Undantag bör dock i princip göras, då skyddsanordningarna äro
av den karaktär att kommunala och enskilda företag skulle anses berättigade
erhålla statsbidrag till anläggningarnas utförande eller då anspråk
ställes på anordningar, som få anses innefatta mera än normalt beredskapsskydd.
Vad särskilt angår statens järnvägars omformarstationer torde kostnaderna
för anordnande av skydd för redan befintliga sådana stationer eller
anordnande av reservstationer för redan elektrifierade linjer och skydd för
dem böra behandlas på samma sätt som tidigare. Uppkommer fråga om nya
elektrifieringar bör i samband med att förslag därom framlägges prövas,
om och i vilken utsträckning elektrifieringarna böra bära kostnaderna för
erforderlig försvarsberedskap. Ställes krav på större försvarsberedskap än
som kan affärsmässigt bäras och anses elektrifieringen likväl böra utföras
och förses med beredskapsanordningar i begärd omfattning, uppkommer
fråga om avskrivning av merkostnaderna. Vad telegrafstyrelsen i förevarande
hänseende föreslagit föranleder ej erinran från min sida.

Beträffande punkten 3 i de budgetsakkunnigas promemoria ansluter jag
mig till uppfattningen, att statens järnvägar böra av driftmedel bekosta hållandet
av den ångloksreserv, som statens järnvägar enligt utfärdade bestämmelser
rörande elektrifiering äro skyldiga hålla. Ställes krav på hållande av
större ångloksreserv än här angivits, torde, på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit,
kostnaderna böra föras på ett särskilt konto å drifträkningen, till
vilket hänsyn skall tagas vid beräkningen av statens järnvägars överskott.
Däremot bör något särskilt anslag för ändamålet icke beräknas å sjätte
huvudtiteln. Motsvarande bör gälla i fråga om underhåll av annan reservmateriel,
som statens järnvägar anses böra hålla av andra än affärsmässiga
skäl.

I fall då ett verk utför beredskapsåtgärder för ett annat verks räkning
bör det utförande verket få sina kostnader ersatta av det uppdragsgivande
verkets driftmedel, såvida ej särskilda avskrivnings- eller driftbudgetsan -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

slag finnas anvisade. Vid ersättningens bestämmande bör hänsyn tagas till
om reservmateriel o. d. utnyttjas redan under fredstid.

Under punkterna 4 och 5 i nyssnämnda promemoria behandlas frågor
om beredskapslagring av stenkol, oljor m. m. Jag ansluter mig till vad de
budgetsakkunniga anfört härom. Såsom järnvägsstyrelsen anfört bör dock
enbart den omständigheten att en anordning, som primärt är betingad av
försvarsberedskapsskäl, kan utnyttjas i affärsdriften, icke föranleda till att
kostnaderna belasta verket.

I anledning av vad vattenfallsstyrelsen anfört i fråga om beredskapslagring
för riksnämndens räkning vill jag förorda, att kostnaderna för anskaffning
av reservförråden bestridas av anslag, som stå eller ställas till
riksnämndens förfogande, att årliga ersättningar utgå till vattenfallsstyrelsen
för lagringen och att lagringen ombesörjes av vattenfallsstyrelsen, där
ej särskilda omständigheter föranleda till annat.

Vad slutligen angår väg- och vattenbyggnadsverket ansluter jag mig till
förslaget att kostnaderna för anskaffning av ersättningsbromateriel o. d„
byggande av för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar samt underhåll
därav tills vidare bestridas av automobilskattemedel. Dessa anskaffningar
och anläggningar ha nämligen numera visat sig betydelsefulla för tillgodoseende
av civila behov. Beträffande kostnaderna för beredskapslagring av
flytande drivmedel, klorkalcium o. d. böra samma principer gälla som
för annan beredskapslagring. I den mån verkets lagring i princip sker för
riksnämndens räkning, bör ersättning lämnas av riksnämnden och kapitalkostnaderna
belasta nämndens anslag.

Jag vill slutligen framhålla önskvärdheten av att beredskapskostnaderna
i de olika verken redovisas på sådant sätt, att storleken kan direkt utläsas
av räkenskaperna.

Utskottet. Förevarande förslag innebär i princip att de statliga affärsverken,
till vilka i detta sammanhang jämväl väg- och vattenbyggnadsverket
hänföres, skola i fråga om sättet för finansiering av beredskapskostnader
jämställas med privata företag och sålunda bestrida dylika kostnader med
egna medel. I konsekvens härmed avses vederbörande verk icke skola belastas
med utgifter eller pålagor i större utsträckning än som betingas av företagsmässiga
skäl och av föreskrifter som även enskilda företag ha att följa.
Då det gäller att i särskilda fall angiva en gräns för verkens åligganden
kunna dock, såsom departementschefen framhåller, svårigheter uppkomma.
Enligt utskottets mening torde man också i praktiken få räkna med att
gränsfallen många gånger bliva så talrika och av den komplicerade art, att
någon enhetlig princip icke kan upprätthållas. Vid sådant förhållande måste
självfallet värdet av den nu åsyftade lösningen av hithörande spörsmål komma
att i icke ringa mån försvagas.

Då det emellertid får anses ligga i sakens natur, att någon generellt verkande,
enkel regel icke kan uppställas på förevarande område, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet har heller intet att
erinra mot vad departementschefen anfört rörande de i förevarande sammanhang
närmare berörda specialfrågorna. I likhet med departementschefen
vill utskottet understryka önskvärdheten av att de olika verkens beredskapskostnader
redovisas på sådant sätt, att storleken därav kan direkt
utläsas av räkenskaperna.

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1950 angivna
riktlinjerna för regleringen av beredskapskostnader.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

3:o) Posthus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 26—29) föreslagit riksdagen
att till Posthus m. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kronor.

Under förevarande kollektivanslag, som från och med innevarande budgetår
ersätter det tidigare systemet med särskilda anslag till olika byggnadsändamål,
har för nämnda budgetår på grund av betydande reservationer
anvisats allenast 1 000 kronor. De vid utgången av budgetåret 1948/
49 å anslagen till posthusbyggnader m. m. föreliggande reservationerna å
sammanlagt 6,6 miljoner kronor ha med riksdagens medgivande överförts
å det nya anslaget.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 750 000 kronor. Styrelsen
har härvid beräknat, att medelsförbrukningen å anslaget skulle stiga
från 2,9 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1948/49 och 1949/50
till högst 4,5 miljoner kronor nästa budgetår. Styrelsen har härvid utgått
från att en ökad byggnadskvot för här avsedda ändamål skulle lämnas sistnämnda
budgetår.

Departementschefen anser, att en sådan ökning av investeringsverksamheten
för posthusbyggen 1950/51 icke kan bliva möjlig att den av styrelsen
förutsedda medelsförbrukningen uppnås. Då vid utgången av innevarande
budgetår beräknas föreligga en reservation om ca 3,7 miljoner kronor, skulle
för nästa budgetår endast fordras ett formellt belopp av 1 000 kronor.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har generalpoststyrelsen
anmält två nya byggnadsföretag, nämligen nytt posthus i Luleå och
ombyggnad inom centralposthuset i Stockholm. Kostnaderna härför ha beräknats
uppgå till 1 950 000 respektive 975 000 kronor. Det sålunda utvidgade
byggnadsprogrammet har tillstyrkts av departementschefen. Med hänsyn
till storleken av den behållning som beräknas uppkomma på förevarande
anslag vid utgången av budgetåret 1949/50 har emellertid departementschefen
ansett, att anslaget för nästa budgetår bör kunna anvisas med allenast
ett formellt belopp av 1 000 kronor. Förslaget har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet har heller intet att invända mot att uppkommande
merkostnader å posthusbyggnader få bestridas från förevarande
anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1950/51
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

4:o) Fastighetsförvärv. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 29—31) föreslagit
riksdagen att under rubriken Fastighetsförvärv för budgetåret 1950/51 anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag om sammanlagt
1 155 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
om 100 000 kronor. Då vid utgången av budgetåret 1948/49 å anslagen
till fastighetsförvärv fanns en behållning av ca 2 miljoner kronor, stå under
innevarande budgetår 2,i miljoner kronor till förfogande.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 655 000 kronor till inköp
av fastigheten Blåmannen nr 14 i Stockholm för fullföljande av sina
markförvärvsplaner för en tillbyggnad av postgirohuset samt 500 000 kronor
till inköp av diverse fastigheter.

Departementschefen har intet haft att erinra mot styrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Inköp av fastigheten Blåmannen nr H i

Stockholm . ........................ 655 000 kronor,

b) Inköp av fastigheter ................ 500 000 kronor.

5:o) Anskaffning av automobiler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 32), som huvudsakligen avser anskaffning för ersättningsändamål,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
450 000 kronor.

6:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 32—34) föreslagit
riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret
1950/51 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
650 000 kronor.

För innevarande budgetår har anvisats 1 300 000 kronor till anskaffning
av bilmateriel för diligensrörelsen och 300 000 kronor till förvärv av billinjer.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 200 000 kronor till garagebyggnader
in. m., 200 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för
diligensrörelsen samt 250 000 kronor till förvärv av billinjer.

Departementschefen, som intet haft att erinra mot generalpoststyrelsens
förslag, har i sammanhanget erinrat, att statens sakrevision i skrivelse den
12 september 1949 föreslagit, att postverkets diligenstrafik vid nästa budgetårsskifte
skall överflyttas till statens järnvägar. Ett bifall till detta förslag
förutsätter enligt departementschefen, att i statsbokföringen diligenstrafiken
överflyttas från postverkets till statens järnvägars fond. Därest riksdagen
ej funne anledning till erinran däremot, skulle det få ankomma på

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga fondöverflyttningar. Sedan ärendets
beredning avslutats, skulle dessa frågor ånyo få anmälas för Kungl.
Maj :t. Därvid borde jämväl 1947 års järnvägskommittés nyligen avgivna
förslag beträffande ordnandet av statens järnvägars biltrafik böra i hithörande
delar beaktas.

Utskottet. Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört beträffande
frågan om överflyttning av postverkets diligenstrafik till statens
järnvägar har icke givit utskottet anledning till erinran. Med tillstyrkande
jämväl i övrigt av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Garagebyggnader m. m............... 200 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel för diligens rörelsen

........................... 200 000 kronor,

c) Förvärv av billinjer ................ 250 000 kronor.

7 :o) Postverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 7, s. 34 och 35), vilket innebär ökad medelsanvisning med 300 000
kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.

Telegrafverket.

8:o) Utvecklingen av telegrafverkets rörelse. I statsrådsprotokollet har
(punkt 8, s. 36—42) lämnats en redogörelse för utvecklingen av telegrafverkets
rörelse.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 28 september 1949 lämnat följande
uppgifter rörande utvecklingen av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater
och radiolicenser samt taxerade samtal och telegram, under
tiden fr. o. in. år 1942. Uppgifterna för år 1949 äro därvid beräknade med
ledning av utvecklingen under tiden januari—september.

Telefonapparater Radiolicenscr

År

antal vid
årets slut

ökning
absolut i %

antal vid
årets slut

ökning
absolut i %

1942 .......

. ... 1 015 300

55 000

5,7

1 628 100

77 400

5,0

1943 .......

.. .. 1 071 400

56 100

5,5

1 709 000

80 900

5,0

1944 .......

. ... 1 146 000

74 600

7,0

1 784 200

75 200

4,4

1945 .......

.. .. 1 221 100

75 100

6,6

1 839 900

55 700

3,1

1946 .......

.... 1314 100

93 000

7,6

1 895 300

55 400

3,0

1947 .......

. ... 1 425 500

111 400

8,5

1 959 300

64 000

3,4

1948 .......

.... 1 505 800

80 300

5,6

2 025 100

65 800

3,4

1949 .......

. ... 1 595 800

90 000

6,0

2 100 100

75 000

3,7

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

År

Taxerade rikssamtal

Taxerade telegram

antal

ökning i %

antal

ökning i %■

1942 .........

........ 74 917 000

8,6

5 438 000

5,6

1943 .........

........ 79 255 000

5,8

5 910 000

8,7

1944 .........

........ 84 845 000

7,1

6 379 000

7,9

1945 .........

........ 88 106 000

3,8

7 279 000

14,1

1946 .........

........ 95 331 000

8,2

8 274 000

13,7

1947 .........

........ 99 352 000

4,2

8 263 000

— 0,1

1948 .........

........ 103 781 000

4,5

8 254 000

— 0,1

1949 .........

........ 108 900 000

4,9

8 300 000

0,6

I anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet
abonnemang att i 1949 års statsverksproposition förutsatts, att
redan anvisade respektive i propositionen begärda anslag skulle medge inkoppling
av ca 75 000 apparater under budgetåret 1948/49 och 60 000—65 000
apparater under budgetåret 1949/50. Den verkliga ökningen under budgetåret
1948/49 har visat sig uppgå till 84 000 apparater, och motsvarande ökning
för budgetåret 1949/50 beräknas med tillgängliga anslagsmedel till ca
75 000 apparater. Anledningen till att ökningen har kommit att överstiga
den förut beräknade sammanhänger dels med att redan utförda nätarbeten
och utvidgningar å stationerna ha visat sig medge inkoppling av ett större
antal abonnenter än beräknat, dels med att styrelsen i större utsträckning
än tidigare kunnat förmå abonnenter att sinsemellan dela samma ledning till
stationen. För budgetåret 1950/51 bar styrelsen i sina anslagsäskanden räknat
med en ökning med ca 90 000 apparater.

Kön av abonnenter, som få vänta minst tre månader på inkoppling av
sina telefonabonnemang, har enligt vad styrelsen uppger kunnat något nedbringas
under budgetåret 1948/49. Alltjämt måste dock antalet abonnenter
med nämnda väntetid anses vara oskäligt stort. Hänsyn måste härvid också
tagas till att även förut befintliga abonnenter, som på grund av flyttning begära
att få sin telefon uppsatt vid annan station, drabbas av nuvarande svårigheter
och kunna få vänta lika länge som nya abonnenter på att återfå sin
telefon. Det har, anför styrelsen vidare, icke varit möjligt att få fram fullständiga
uppgifter om hela antalet abonnenter, som ej kunna få telefon installerad
och inkopplad vid av dem önskad tidpunkt, men såvitt man kan
bedöma måste detta antal uppskattas till minst 40 000. Utan den i restriktivt
syfte i slutet av år 1947 genomförda höjningen av inträdesavgifterna
för nya telefonabonnemang skulle antalet med säkerhet ha varit än större.

Telegrafstyrelsen erinrar beträffande anläggn ingsverksamhetens
utveckling, att styrelsen vid flera föregående tillfällen haft anledning
framhålla de svårigheter, som ha uppkommit därigenom att den stora
abonnent- och trafikökningen efter kriget har medfört en så gott som fullständig
uttömning av befintliga reserver i nät och stationer, vilket förhållande
har lett till en påtaglig försämring i många avseenden av landets
telefonservice. Omöjligheten att få anläggningsverksamheten att hålla jäm -

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

na steg med de framträdande behoven berodde tidigare på brist på arbetskraft
och materiel och otillräcklig produktionskapacitet vid såväl telegrafverkets
egna som vid de privata verkstäder, som tillverka telefonmateriel.
Sedan telegrafverkets nya verkstad i Sundsvall nu har börjat sin verksamhet
och även den privata industrien har utvidgats samt därjämte tidigare
svårigheter att anskaffa för tillverkningarna behövliga råmaterial såsom
koppar, bly och järn ha lättat, skulle en avsevärd utökning av telegrafverkets
anläggningsarbeten vara möjlig. I stället har emellertid tillkommit den
allmänna investeringsbegränsningen, varför svårigheterna att tillgodose de
föreliggande behoven alltjämt kvarstå. Vid bedömandet av telegrafstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 måste hänsyn tagas till den angivna
tidigare utvecklingen, som har medfört att man nu har att möta ett
uppdämt behov av nyanläggningar.

På grundval av det nu anförda har telegrafstyrelsen framlagt sina a nslagsäskanden
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
och å riksstaten för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåren
1947/48—1949/50 anvisade samt å tilläggsstat för sistnämnda budgetår
och å riksstaten för nästa budgetår äskade anslagen under telegrafverkets
fond visar följande siffror.

Telefonstations- och förrådsbyggna-

1947/48

1948/49
t u s e n t a

1949/50

1 kronor

1950/51

der m. m.....................

13 040

1 810

3 200

5 200

Telefon-^och telegrafanläggningar ..

130 660

105 790

102 000
+ 20 0001

168 100

Radioanläggningar...............

4 685

1 640

1 800

4 800

Diverse anslag...................

3 875

3 700

5 300

7 700

Summa

152 260

112 940

132 300

185 800

De för budgetåret 1950/51 äskade anslagen till telefonstationsbyggnader
avse fyra särskilda byggnadsföretag. Anslagen till telefon- och telegrafanläggningar
fördela sig på Riks- och landskablar m. in. med 44 500 000 kronor,
på Telefon- och telegrafstationer med 57 600 000 kronor och på Nya
abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar med
66 000 000 kronor. Av de till radioanläggningar äskade beloppen falla
1 800 000 kronor på Rundradiosändare för kortvåg i Hörby, 300 000 kronor
på Antennanläggning för Sundsvalls rundradiostation, 1 000 000 kronor
på Ny rundradiostation i Östersund, 550 000 kronor på Vissa rundradioanläggningar
och 1 150 000 kronor på Fartygsradiostationer m. m. Under
posten diverse anslag upptar telegrafstyrelsen 700 000 kronor till Inköp
av fastigheter, 4 000 000 kronor till Försvarsberedskap och 3 000 000
kronor såsom Telegrafverkets dispositionsanslag.

Över telegrafstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och statens industrikommission (s. 39 och 40).

1 Äskat å tilläggsstat.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Departementschefen erinrar till en början följande.

Vid behandlingen av telegrafverkets petita i 1949 års statsverksproposition
anknöt jag till en inom telegrafstyrelsen upprättad plan för telegrafverkets
utveckling på längre sikt. Jag framhöll då, att med hänsyn till av
mig angivna förhållanden, i främsta rummet intresset att exportera inom
telefonindustrien tillverkad materiel samt bristen på råvaror och arbetskraft,
övervägande skäl talade för att telegrafverkets investeringar borde
något förskjutas i tiden. Den i långtidsplanen beräknade takten i investeringsverksamheten
borde därför dämpas under de närmaste åren. Jag fann
mig av angivna skäl böra förorda, att investeringsutgifterna för budgetåret
1949/50 begränsades till högst 140 miljoner kronor jämfört med en faktisk
investering av 135 miljoner kronor budgetåret 1947/48 och 155 miljoner
kronor budgetåret 1948/49.

Beträffande telegrafstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår anför
departementschefen följande.

I sina petita för nästa budgetår har telegrafstyrelsen räknat med en ökning
av antalet telefonapparater med 90 000 och upptagit sina medelsäskanden
med hänsyn härtill. Styrelsen har sålunda äskat 66 miljoner kronor
till nya abonnentanläggningar, 57,6 miljoner kronor till telefon- och telegrafstationer
och 44,5 miljoner kronor till riks- och landskablar in. m.
Vid bedömningen av anslagsfrågorna bör ihågkommas, att anslagsanvisningarna
inom telegrafverkets verksamhetsområde i huvudsak leda till industribeställningar,
vilka utläggas såväl hos verkets egna verkstäder som hos
enskilda företag på detta område. En höjning av telegrafverkets medelsförbrukningsram
utöver den för innevarande budgetår bestämda gränsen av 140
miljoner kronor skulle föra med sig en ytterligare belastning av industriproduktionen
och materielmarknaden, vilken ur valuta- och exportsynpunkt
kan medföra nackdelar. Då en sådan utveckling icke synes önskvärd i nuvarande
läge, vill jag förorda en sådan begränsning av investeringsvolymen
under nästa budgetår att denna i varje fall icke överstiger innevarande budgetårs.
Med hänsyn till att vissa prisstegringar inträtt å importerad materiel,
särskilt vad gäller koppar och bly, synes emellertid en viss höjning av medelsförbrukningsramen
för nästa budgetår vara- motiverad. Jag har tidigare
i dag förordat att denna ram bestämmes till 145 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen
bör planera sin investeringsverksamhet budgetåret 1950/51 med
sikte på en högsta medelsförbrukning av 55 miljoner kronor under anslaget
till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mcllanortsledningar,
42 miljoner kronor under anslaget till Telefon- och telegrafstationer och
32 miljoner kronor under anslaget till Riks- och landskablar m. in. Den angivna
medelsförbrukningen å förstnämnda anslag motsvarar en ökning av
apparatantalet med 70 å 75 000. För vartdera av sistnämnda båda anslag innebär
den förordade medelsförbrukningen, i jämförelse med den för innevarande
budgetår beräknade, en ökning med 3 miljoner kronor för nästa
budgetår. Dessa anslag böra förstärkas med vartdera 2 miljoner kronor, vilka
belopp böra innehållas av Kungl. Maj :t såsom eu reserv, avsedd alt tagas
i anspråk då särskilda skäl föreligga. Jag tillstyrker under punkten 12, att
för nästa budgetår anvisas 55 miljoner kronor till nya abonnentanläggningar,
44 miljoner kronor till telefon- och telegrafstationer samt 34 miljoner kronor
till riks- och landskablar in. in. Senare i dag hemställer jag alt under
gruppen telefon- och telegrafanläggningar anvisas sammanlagt It) miljoner
kronor å till äggss 11» t till riksstaten för innevarande budgetår.

För telegrafverkets fastigheter har styrelsen för nästa budgetår äskat 5,2
2 Iiihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt. Nr 0.

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

miljoner kronor till fullföljande av tidigare anmälda telefonstationsbyggnader
och till påbörjande av fyra nya byggnadsföretag. Med hänsyn till storleken
av förefintlig behållning å anslaget till Telefonstationsbyggnader m. m.
anser jag redan tillgängliga medel böra vara tillräckliga även för nästa budgetår
och förordar, att anslaget anvisas med enbart ett formellt belopp av
1 000 kronor. Under nästa punkt hemställer jag härom.

Till uppförande av förrådsbyggnader och verkstäder in. in. har styrelsen
icke äskat medel för nästa budgetår. Styrelsen har emellertid hemställt att,
i likhet med vad som gäller för telefonstationsbyggnaderna, medel till förrådsbyggnader
in. in. måtte anvisas under ett kollektivanslag. .lag biträder
styrelsens förslag. Det nya anslaget, som förslagsvis bör få beteckningen
Förrådsbyggnader m. in., bör få tagas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj:t,
allteftersom de olika byggnadsföretagen aktualiseras. Den 30 juni 1950
förefintlig behållning å motsvarande äldre anslag torde, efter förslag av styrelsen
i samråd med riksräkenskapsverket, få överföras till det nya anslaget.
Under punkten 10 gör jag hemställan att anslaget för nästa budgetår anvisas
med ett formellt belopp av 1 000 kronor.

I likhet med vad jag förordat under punkten 3 beträffande kollektivanslaget
till Posthus in. in. torde uppkomna merkostnader å telefonstationsoch
förrådsbyggnader få bestridas från respektive kollektivanslag till Telefonstationsbyggnader
in. m. och Förrådsbyggnader m. in. Under dessa rubriker
torde hithörande frågor i fortsättningen få anmälas för riksdagen.

Mot att 700 000 kronor anvisas för nästa budgetår under anslaget till Inköp
av fastigheter har jag icke något att erinra.

Telegrafstyrelsen har under gruppen radioanläggningar för telegrafverket
äskat sammanlagt 4,8 miljoner kronor för nästa budgetår. Jag tillstyrker,
med bifall till styrelsens förslag, att ett fortsättningsanslag av 1,8 miljon
kronor anvisas till Rundradiosändare för kortvåg i Hörby och att ett begynnelseanslag
av 0,3 miljon kronor anvisas till anskaffning av en för Sundsvalls
rundradiostation avsedd riktantenn, kostnadsberäknad till ca 0,6 miljon kronor.
Däremot anser jag mig böra förorda viss nedsättning av övriga av styrelsen
äskade anslag, så att anslaget till Ny rundradiostation i Östersund
anvisas med 0,5 miljon kronor, anslaget till Vissa rundradioanläggningar
med 0,4 miljon kronor och anslaget till Fartygsradiostationer in. in. med
0,8 miljon kronor.

Under gruppen försvarsberedskap vid telegrafverket har styrelsen för nästa
budgetår äskat ca 4 miljoner kronor. På grund av föreliggande eftersläpning
i det tidigare beslutade programmet för utbyggnad av försvarsberedskapen
vid telegrafverket finnas så stora reservationer å investeringsanslagen, att ytterligare
medelsanvisning ej erfordras för finansiering av försvarsberedskapsåtgärder
i den begränsade utsträckning som nuvarande läge medgiver. De
äldre anslagen under förevarande grupp torde delvis avse ändamål som för
närvarande sakna omedelbar aktualitet. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att under en övergångsperiod besluta om ändrad disposition av dessa
medel, om så skulle visa sig lämpligt. I likhet med vad jag senare kommer att
föreslå för statens järnvägar torde medel under denna rubrik böra i fortsättningen
anvisas under ett särskilt kollektivanslag, förslagsvis benämnt
Försvarsberedskap vid telegrafverket. För nästa budgetår torde anslaget böra
anvisas allenast med ett formellt belopp av 1 000 kronor.

Telegrafverkets dispositionsanslag bör anvisas med 2,5 miljoner kronor
för nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebär den av mig i det föregående förordade medelsanvisningen,
att för nästa budgetåret under telegrafverkets fond anvisas
tillhopa 140 003 000 kronor eller ca 17,7 miljoner kronor mera än det för

Statsutskottets utlåtande nr !).

19

innevarande budgetår anvisade beloppet, däri inräknat det å tilläggsstat
äskade beloppet av 10 miljoner kronor. Den av mig förordade medelsanvisningen
för nästa budgetår understiger styrelsens sammanlagda äskanden
med ca 45,s miljoner kronor. Såsom jag tidigare framhållit, bör medelsförbrukningen
under telegrafverkets fond för nästa budgetår maximeras till
145 miljoner kronor. Jag förutsätter, att styrelsen vid sin planering av
verksamheten, särskilt vid utläggandet av industribeställningar, icke binder
sig för en ökning av investeringsutgifterna utöver nämnda belopp för tiden
efter nästa budgetår.

Utskottet. Den lämnade redogörelsen ger vid handen, att telegrafverkets
rörelse även under det sistförflutna året undergått en fortsatt stegring. Enligt
telegrafstyrelsens beräkningar skulle sålunda ökningen av antalet telefonapparater
ha uppgått till 90 000 eller 6,o procent, av antalet radiolicenser
till 75 000 eller 3,7 procent, av antalet taxerade rikssamtal till 5 119 000 eller
4,9 procent samt av antalet taxerade telegram till 46 000 eller 0,6 procent.
1 anslutning härtill må vidare nämnas, att den faktiska ökningen av antalet
telefonapparater under budgetåret 1948/49 överstigit den i 1949 års statsverksproposition
beräknade med 9 000 apparater. För innevarande budgetår
väntas en motsvarande, tidigare icke förutsedd ökning med 10 å 15 000
apparater uppkomma. På grund av nyssberörda omständighet har kön av
abonnenter, vilka få vänta minst tre månader på inkoppling av sina telefonabonnemang,
kunnat något nedbringas under sistförflutna budgetår.

För nästa budgetår har telegrafstyrelsen räknat med investeringsutgifter
till ett belopp av drygt 190 miljoner kronor, vilket bl. a. skulle möjliggöra
en ökning av antalet telefonapparater med 90 000. En höjning av telegrafverkets
medelsförbrukningsram utöver den för innevarande budgetår
bestämda gränsen av 140 miljoner kronor skulle emellertid, framhåller
departementschefen, föra med sig en ytterligare belastning av industriproduktionen
och materielmarknaden, vilken ur valuta- och exportsynpunkt
kunde medföra nackdelar. Då en sådan utveckling icke anses önskvärd i nuvarande
läge, förordar departementschefen, såsom tidigare omnämnts, att
investeringsvolymen under nästa budgetår begränsas till ett sammanlagt belopp
av 145 miljoner kronor, varvid hänsyn tagits till de merkostnader som
kunna väntas uppstå på grund av vissa prisstegringar. För genomförande av
detta program föreslår departementschefen medelsanvisningar under telegrafverkets
fond på tillhopa 140 003 000 kronor. Beloppet, som är ca 45,8
miljoner kronor lägre än telegrafstyrelsens sammanlagda anslagsäskanden,
överstiger de för innevarande budgetår anvisade medlen med ca 17,7 miljoner
kronor.

Vid ett bedömande av förevarande spörsmål måste enligt utskottets mening
flera olika omständigheter beaktas. Uppenbart är å ena sidan, att inom
telegrafverkets verksamhetsområde förutsättningar finnas för ett stort antal
investeringar, vilka i och för sig synas angelägna både av företagsekonomiska
skäl och med hänsyn till allmänhetens behov. Trots den på sistone inträdda
minskningen av väntetiderna för beställda nya telefonabonnemang

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

lärer sålunda totalantalet abonnenter, vilka ej kunna få telefon installerad
och inkopplad vid av dem önskad tidpunkt, få betecknas såsom onormalt
stort, icke minst med tanke på det latenta behov som otvivelaktigt är tillfinnandes
på förevarande område men icke kan siffermässigt närmare preciseras.
Även beträffande telegrafväsendet föreligga möjligheter till stora
räntabla investeringar. En viss förbättring av läget på materiel- och arbetsmarknaderna
har vidare inträffat. Såsom utskottet under punkten 1 :o) framhållit,
får emellertid å andra sidan icke bortses från att en mera omfattande
stegring av investeringsverksamheten kan komma att äventyra resultaten
av den hittillsvarande stabiliseringspolitiken. En begränsning av de totala
investeringsutgifterna synes därför alltjämt ofrånkomlig. Detta nödvändiggör
i sin tur, att de inom kommunikationsväsendet aktuella investeringsbehoven
måste avvägas gentemot varandra och därvid graderas i fråga om
angelägenhet och relativ betydelse för samhället i dess helhet.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter anser sig utskottet böra tillstyrka,
att telegrafverkets medelsbehov för nästa budgetår anpassas efter
ett beräknat investeringsbelopp av ca 145 miljoner kronor. I anslutning härtill
vill emellertid utskottet erinra om vad utskottet i sitt av 1949 års riksdag
godkända utlåtande nr 9 anfört rörande önskvärdheten av att vid övervägandet
av frågan om telegrafstyrelsens långtidsprogram en lösning eftersträvas,
som icke för någon längre tidrymd omöjliggör en ökning av telegrafverkets
investeringsverksamhet. Utskottet vill särskilt understryka angelägenheten
av att sysselsättningsproblemet ägnas tillbörlig uppmärksamhet.

Kungl. Maj :ts förslag angående fördelningen av det under telegrafverkets
fond äskade totalbeloppet av 140 003 000 kronor på olika anslag och anslagsgrupper
har icke föranlett erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker
jämväl, att medel till förrådsbyggnader m. m. respektive till försvarsberedskapsåtgärder
i fortsättningen anvisas under särskilda kollektivanslag liksom
även att uppkomna merkostnader för telefonstations- och förrådsbyggnader
få bestridas från vederbörande kollektivanslag. I detta sammanhang vill
utskottet slutligen erinra om att riksdagen, med bifall till vad utskottet i sitt
utlåtande nr 17 tillstyrkt, till telefon- och telegrafanläggningar å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår anvisat sammanlagt 10 miljoner
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet ovan anfört.

9:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 43 47)

föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
å 3 200 000 kronor. Enär vid utgången av budgetåret 1948/49 å anslaget
förelåg en reservation å 14,3 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1949 ett belopp
av 17,5 miljoner kronor till förfogande.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat 5 200 000 kronor. Beträffande
den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få hänvisas till
propositionen (s. 44—47).

Departementschefen har förordat allenast ett formellt anslag å 1 000
kronor.

Utskottet. I förevarande sammanhang får utskottet anmäla, att från statssekreteraren
i kommunikationsdepartementet inkommit en den 3 februari
1950 dagtecknad skrivelse beträffande visst med dispositionen av här ifrågavarande
anslag sammanhängande spörsmål, för vilket redogörelse icke
kunnat lämnas i statsverkspropositionen. I skrivelsen erinras om att 1947
års riksdag till Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Skår i Göteborg för budgetåret
1947/48 anvisat ett investeringsanslag av 440 000 kronor. Dessa medel
ha sedermera överförts till kollektivanslaget till Telefonstationsbyggnader
m. in., varjämte byggnadsföretaget uppförts i den plan för telefonstationsbyggnader
som redovisats i 1949 års statsverksproposition. I skrivelse
den 31 januari 1950 har emellertid telegrafstyrelsen anmält, att planerna för
bostadsbyggandet i Göteborg enligt den numera framlagda generalplanen
för femårsperioden 1950—54 förskjutits så, att den nya telefonstationen bör
förläggas till Västra Frölunda i stället för till stadsdelen Skår. Telegrafstyrelsen
har i anslutning härtill anhållit, att investeringsanslaget för telefonstationsbyggnader
m. m. får disponeras för en ny telefonstationsbyggnad i
Västra Frölunda i stället för i stadsdelen Skår.

Mot den föreslagna förändringen av telegrafstyrelsens byggnadsplaner finner
utskottet icke anledning till erinran. Under hänvisning jämväl till vad
utskottet under föregående punkt anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnader m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000
kronor.

10:o) Förrådsbyggnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
10, s. 47) får utskottet, under hänvisning till vad utskottet under punkten
8:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må till Förrådsbyggnader m. in. för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

11 :o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 47 och 48)
föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1950/51 anvisa
ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha senast för budgetåret 1948/49 anvisats
700 000 kronor. Den 1 juli 1949 fanns å anslaget en behållning av 980 000
kronor.

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat 700 000 kronor. Härvid har
styrelsen meddelat, att av nämnda behållning numera i runt tal 304 000 kronor
disponerats för inköp, varom avtal blivit träffade men för vilka köpeskillingen
icke hunnit erläggas före den 1 juli 1949. Dessutom skola under
budgetåret 1949/50 inlösas inteckningslån i inköpta fastigheter i kvarteret
•lericho i Stockholm med sammanlagt omkring 290 000 kronor. Därefter
återstå 392 000 kronor. Då detta belopp ej beräknas bliva tillräckligt för
återstående del av budgetåret 1949/50 och för budgetåret 1950/51, bör för
nästa budgetår under anslaget till Inköp av fastigheter anvisas samma belopp,
som tidigare brukat årligen anvisas för ändamålet, eller 700 000
kronor.

Departementschefen har tillstyrkt styrelsens förslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Ivungl. Maj:ts förslag får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkten 8:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

12:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s.
48—50) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefon-
och telegrafanläggningar för budgetåret 1950/51 anvisa investeringsanslag
å tillhopa 133 000 000 kronor.

De under förevarande rubrik av Kungl. Maj :t äskade anslagen framgå av
följande uppställning, däri upptagits jämväl de för innevarande budgetår
anvisade (äskade) beloppen.

1949/50

Riks- och landskablar m. in................. 24 000 000,

+ 5 000 000''

Telefon- och telegrafstationer .............. 28 000 000

+ 10 000 0001

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar............... 50 000 000

+ 5 000 0001

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande
ändamål å respektive 44 500 000, 57 600 000 och 66 000 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkten 8:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar m. m....... 34 000 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer...... 44 000 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar 55 000 000 kronor.

1950/51
34 000 000

44 000 000

55 000 000

1 Äskat å tilläggsstat.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

13:o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj:t har (punkt 13,
s. 50—52) föreslagit riksdagen att under rubriken Radioanläggningar för
telegrafverket för budgetåret 1950/51 anvisa i statsrådsprotokollet angivna
investeringsanslag å tillhopa 3 800 000 kronor.

Till radioanläggningar (med undantag av niarkradiostationer för luftfarten)
ha för innevarande budgetår anvisats 1 800 000 kronor. Då vid utgången
av budgetåret 1948/49 å ifrågavarande anslag förelåg en reservation av
6,6 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1949 ett belopp av 8,4 miljoner kronor
till förfogande för pågående och nya anläggningar.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag med sammanlagt
4 800 000 kronor, fördelade på följande anläggningar.

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ....................... 1 800 000

Antennanläggning för Sundsvalls rundradiostation ............ 300 000

Ny rundradiostation i Östersund ............................ 1 000 000

Vissa rundradioanläggningar ................................ 550 000

Fartygsradiostationer m. in................................. 1 150 000

Summa kronor 4 800 000

Departementschefen har tillstyrkt anslag med respektive 1 800 000,
300 000, 500 000, 400 000 och 800 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkten 8:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Rundradiosändare för kortvåg i Hörby 1 800 000 kronor,

b) Antennanläggning för Sundsvalls

rundradiostation .................. 300 000 kronor,

c) Ny rundradiostation i Östersund .... 500 000 kronor,

d) Vissa rundradioanläggningar........ 400 000 kronor,

e) Fartygsradiostationer m. m......... 800 000 kronor.

14:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
14, s. 52) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 8:o) anfört
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid telegrafverket
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 kronor.

15:o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, s. 52 och 53), som innebär minskad medelsanvisning för
nästa budgetår med 500 000 kronor, får utskottet, under hänvisning till vad
utskottet under punkten 8:o) anfört, hemställa,

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor.

Statens järnvägar.

16 :o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 54—
67) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader
och anläggningar för budgetåret 1950/51 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 55 200 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 41 535 000 kronor.1 Enär vid utgången av budgetåret
1948/49 förelåg en reservation av ca 35 000 000 kronor, stå under innevarande
budgetår ca 76 000 000 kronor till förfogande för ifrågavarande ändamål.

Järnvägsstgrelsen har för nästa budgetår äskat sammanlagt 69 700 000

kronor till följande ändamål.

Bangårdar ............................................... 7 000 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.............. 12 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden............. 10 000 000

Broar m. m.............................................. 2 000 000

Husbyggnader ........................................... 11 000 000

Signalsäkerhetsanläggningar ............................... 4 900 000

Vägskyddsanläggningar ................................... 2 200 000

Telefonanläggningar m. m................................. 7 000 000

Elektriska belysningsanläggningar ........................ 650 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift......................... 8 500 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar................. 3 500 000

Anläggningar vid huvudverkstäder......................... 475 000

Färjelägen............................................... 475 000

Summa kronor 69 700 000.

Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 55—64).

över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och statens industrikommission (s. 64).

Departementschefen har anfört följande.

Under gruppen byggnader och anläggningar uppgick medelsförbrukningen
under budgetåret 1948/49 till 50,7 miljoner kronor, varav 10,8 miljoner kronor
för elektrifieringsarbeten, och för innevarande budgetår har järnvägs 1

Härav belöpa 4 000000 kronor å anslaget till Verkstadsmaskiner m. m., vilket fr. o. m.
nästa budgetår motsvaras av det såsom särskild huvudrubrik upptagna anslaget till Inventarier
m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

25

styrelsen beräknat, alt investeringsutgifterna skola öka till ca 59 miljoner
kronor. För nästa budgetår har styrelsen ansett angeläget att byggnadsoch
anläggningsarbetena ytterligare ökas. Styrelsens anslagsäskanden för
nästa budgetår motsvara faktiska investeringar under denna grupp på ca
78 miljoner kronor. Föreliggande arbetskrafts- och materielsvårigheter torde
emellertid icke medgiva att investeringsverksamheten på detta område utvidgas
i den takt styrelsen räknat med. Efter samråd med järnvägsstyrelsen
har jag, med utgångspunkt från att investeringsutgifterna för nästa budgetår
komma att begränsas till högst 150 miljoner kronor för samtliga anslagsgrupper
exklusive statsförvärv av enskilda järnvägar, beräknat den totala
medelsförbrukningen under denna grupp, exklusive nya elektrifieringsarbeten,
till ca 64 miljoner kronor. En ökning av investeringsutgifterna med
ca 5 miljoner kronor skulle sålunda inträda. I enlighet med detta reducerade
förslag förordar jag att sammanlagt 55,2 miljoner kronor anvisas under
denna grupp för nästa budgetår, vilket i förhållande till styrelsens ursprungliga
äskanden innebär en minskning med ca 15 miljoner kronor.

Vad till en början angår anslaget till bangårdar synes detta böra för nästa
budgetår anvisas med 5 miljoner kronor. Härigenom möjliggöras vissa utvidgningsarbeten
å bangårdarna i Malmö och Hagalund samt ombyggnad av
bangårdarna i Växjö och Borlänge. Därjämte innebär den av mig förordade
anslagsanvisningen att medel finnas till förfogande för förlängning av mötesspår
och anläggning av nya mötesplatser samt för diverse mindre bangårdsarbeten.
Bangårdsombyggnaden i Borlänge, som sammanhänger med
bl. a. den pågående utbyggnaden av Domnarvets järnverk, är, fullt genomförd,
av mycket ingripande karaktär. Totalkostnaderna torde uppgå till lägst
7 miljoner kronor, varav dock en del torde komma att bestridas av andra
intressenter. Det bör ankomma på järnvägsstyrelsen att till Kungl. Maj :l
inkomma med närmare utredning rörande ombyggnaden, innan anslagsmedlen
ställas till styrelsens förfogande.

För dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt arbetena med fortlöpande
förstärkning av spåröverbyggnaden beräknas, enligt industrikommissionen,
22 600 ton räls kunna för nästa budgetår ställas till förfogande
från järnverk inom landet. Av denna kvantitet avses 5—6 000 ton för dubbelspårsarbeten
och sålunda ca 17 000 ton för normala rälsutbyten. Det ytterligare
behovet av räls måste täckas genom import, vilken blir beroende
av bl. a. valutasituationens utveckling och tillgången på medel. Längden av
färdigterrasserade men ej rälslagda dubbelspårssträckor uppgick den 1 december
1948 till 11 mil. En utjämning i eftersläpningen av rälsläggningsarbetena
har därefter skett, och den 1 december 1949 hade den färdigterrasserade,
ej rälslagda banvallen minskat i längd till 8,5 mil. Järnvägsstyrelsen
räknar med en ytterligare minskning till den 1 juli 1950, då en färdigterrasserad
banlängd av 7,5 mil återstår att rälslägga. Arbetena böra fortsättas i
den takt rälstillgången och arbetsmarknadsläget medgiva, varvid tillgängliga
medel böra såvitt möjligt disponeras på sådant sätt, att i första hand
de icke rälslagda, färdigterrasserade bansträckorna iordningställas för trafik.
Jag biträder styrelsens förslag att till dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar
för nästa budgetår anvisas elt anslag av 12 miljoner kronor.
För arbeten med rälsutbyten in. in., vilka erfordras för den löpande förstärkningen
av spåröverbyggnaden, anser jag mig böra förorda en medelsanvisning
av 8 miljoner kronor för nästa budgetår. Därest det skulle visa
sig lämpligt att av sysselsätlningspolitiska eller andra skäl under nästa budgetär
igångsätta dubbelspårsarbeten eller rälsutbylen i större utsträckning
än vad tillgängliga medel ä vartdera anslaget medgiver, torde vid medelsbrist
å eltdera av anslagen, efter beslut av Kungl. Maj:t, erforderliga me -

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

del få ställas till förfogande från det anslag som för varje fall medgiver
tillräcklig medelsanvisning.

En minskning i den av järnvägsstyrelsen beräknade husbyggnadsverksamheten
för nästa budgetår torde, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit,
på grund av förhållandena på byggnadsmarknaden vara nödvändig. Jag förordar
därför att till husbyggnader anvisas 7 miljoner kronor eller 4 miljoner
kronor mindre än vad styrelsen ursprungligen äskat. Mitt förslag innebär
likväl möjlighet till en betydande ökning av investeringsverksamheten
på detta område.

Mot styrelsens förslag att anslaget till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
fr. o. m. nästa budgetår uppdelas å ett anslag till Signalsäkerhetsanläggningar,
avsett för de egentliga järnvägssignalanläggningarna, och ett
anslag till Vägskyddsanläggningar, avsett för anläggningar till skydd för vägfarande
vid korsning mellan järnväg och väg, har jag icke något att erinra.
Vid utgången av budgetåret 1949/50 eventuellt förefintlig behållning å det
äldre anslaget torde få tillföras anslaget till Signalsäkerhetsanläggningar.
Jag lörordar, att anslaget till Signalsäkerhetsanläggningar anvisas med 4,i
miljoner kronor. Det av särskild utredningsman framlagda programmet för
investeringar i säkerhetsanläggningar vid korsning mellan järnväg och väg
torde tills vidare böra i huvudsak följas. Medelsanvisningen för nästa budgetår
till Vägskyddsanläggningar torde dock, med hänsyn till beräknad förskjutning
av anläggningsprogranunet, kunna nedsättas till 1,5 miljon
kronor.

Genom viss förskjutning av arbetena under anslaget till Telefonanläggningar
m. in. bör det för nästa budgetår under detta anslag äskade beloppet
kunna minskas med 1,8 miljon kronor till 5,2 miljoner kronor. Jag tillstyrker
en sådan medelsanvisning.

Det för nästa budgetår äskade beloppet till anläggningar för elektrisk tågdrift
torde genom en begränsning av arbetsprogrammet kunna minskas med
1 miljon kronor till 7,5 miljoner kronor.

Slutligen tillstyrker jag att för nästa budgetår anvisas 1 miljon kronor
till byggande av broar, 550 000 kronor till elektriska belysningsanläggningar,
2,5 miljoner kronor till lokstationer och driftverkstäder, 475 000 kronor till
anläggningar vid huvudverkstäder och 575 000 kronor till färjelägen.

Den under gruppen byggnader och anläggningar av mig förordade totala
medelsanvisningen för nästa budgetår uppgår till 55,2 miljoner kronor och
överstiger det för innevarande budgetår anvisade beloppet med ca 18 miljoner
kronor. Såsom jag tidigare angivit beräknas de verkliga investeringsutgifterna
stiga med 5 miljoner kronor under nästa budgetår.

Utskottet. Enligt järnvägsstyrelsens beräkningar komma investeringsutgifterna
under förevarande anslagsgrupp att för innevarande budgetår uppgå
till ca 59 miljoner kronor. De av styrelsen för nästa budgetår framlagda
anslagsäskandena ha till syfte att möjliggöra en ökning av byggnads- och
anläggningsarbetena med ytterligare 19 miljoner kronor. Föreliggande arbetskrafts-
och materielsvårigheter synas emellertid enligt departementschefens
uppfattning icke medgiva, att investeringsverksamheten på detta område
utvidgas i den takt styrelsen räknat med. Departementschefen anser därför
att den totala medelsförbrukningen under denna grupp bör begränsas
till ca 64 miljoner kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en ökning av investcringsutgifterna med 5 miljoner kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

Av vad utskottet under punkten 1 :o) anfört framgår, att utskottet funnit
sig i princip kunna biträda departementschefens förslag om en maximering
av statens järnvägars investeringsutgifter till ett belopp av 150 miljoner kronor
för nästa budgetår. Att inom denna ram medelsförbrukningen i vad avser
byggnader och anläggningar beräknas till sammanlagt ca 64 miljoner
kronor föranleder icke någon erinran från utskottets sida. I enlighet härmed
får utskottet tillstyrka att för nu berörda ändamål, med av Kungl.
Maj :t föreslagen anslagsfördelning, anvisas tillhopa 55,2 miljoner kronor.
Anslagsanvisningen överstiger det för innevarande budgetår anvisade beloppet
med ca 18 miljoner kronor.

I den för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen äro icke inräknade
utgifter för nya elektrifieringsarbeten. Enligt vad departementschefen
uppger är emellertid avsikten att senare i år förelägga riksdagen frågan om
den fortsatta elektrifieringen av det svenska statsbanenätet.

Av statsverkspropositionen framgår att, i vad avser dubbelspårsbyggnader,
på sistone en viss utjämning i eftersläpningen av rälsläggningsarbetena
skett. Under tiden den 1 december 1948—den 1 december 1949 har sålunda
den färdigterrasserade, ej rälslagda banvallen minskat i längd från 110 till
85 km; den 1 juli 1950 beräknas en färdigterrasserad banlängd av 75 km
återstå att rälslägga. I likhet med departementschefen anser utskottet, att
arbetena böra fortsättas i den takt rälstillgången och arbetsmarknadsläget
medgiva, varvid tillgängliga medel böra såvitt möjligt disponeras på sådant
sätt, att i första hand de icke rälslagda, färdigterrasserade bansträckorna
iordningställas för trafik. Utskottet har heller intet att erinra mot att, på sätt
departementschefen föreslagit, viss omdisposition sker av de anslagsmedel
som äro avsedda för dubbelspårsarbeten respektive för rälsutbyten, därest
detta av sysselsättningspolitiska eller andra skäl skulle visa sig lämpligt.
Utskottet kan jämväl biträda förslaget om uppdelning av det nuvarande anslaget
till växel- och signalsäkerhetsanläggningar på två särskilda anslag.

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar ....................... 5 000 000 kronor,

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeom läggningar

..................... 12 000 000 kronor,

c) Fortlöpande förstärkning av spår överbyggnaden

................. 8 000 000 kronor,

d) Broar in. in...................... 1 000 000 kronor,

e) Husbyggnader .................... 7 000 000 kronor,

f) Signalsäkerhetsanläggningar ...... 4 100 000 kronor,

g) Vägskyddsanläggningar ........... 1 500 000 kronor,

h) Telefonanläggningar m. m......... 5 200 000 kronor,

i) Elektriska belysningsanläggningar . . 550 000 kronor,

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

j) Anläggningar för elektrisk tågdrift . . 7 500 000 kronor,

k) Lokstations- och driftverkstadsan läggningar.

.................... 2 500 000 kronor,

l) Anläggningar vid huvudverkstäder .. 475 000 kronor,

in) Färjelägen ...................... 375 000 kronor.

17 :o) Försvarsberedskap. Kungl. Maj :t har (punkt 17, s. 67 och 68) föreslagit
riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 455 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 160 000 kronor. Under budgetåret stå dessutom ca 2 miljoner kronor
till förfogande, utgörande reservation vid utgången av budgetåret
1948/49.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 2 790 000 kronor.

Departementschefen förordar att för nästa budgetår anvisas 455 000 kronor
till fullföljande av pågående arbeten. Departementschefen tillstyrker
också järnvägsstyrelsens förslag att medel till försvarsberedskapsåtgärder
vid statens järnvägar fr. o. m. nästa budgetår anvisas under ett kollektivanslag,
förslagsvis benämnt Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Till
detta anslag skulle i erforderlig utsträckning överföras vid utgången av innevarande
budgetår förefintliga behållningar å motsvarande äldre anslag.

Utskottet, som intet har att erinra mot att medel till försvarsberedskapsåtgärder
vid statens järnvägar fr. o. m. nästa budgetår anvisas under ett
kollektivanslag, får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 455 000 kronor.

18:o) Rullande materiel. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 68—77) föreslagit
riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel
för budgetåret 1950/51 anvisa investeringsanslag å tillhopa 44 470 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 37 875 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49
förelågo reservationer till ett sammanlagt belopp av ca 35 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat
anslag å tillhopa 53 645 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.

Anskaffning av ånglok .................................... 2 000 000

Ombyggnad av ånglok .................................... 290 000

Anskaffning av motorlok .................................. 1 450 000

/

Statsutskottets utlåtande nr 9. 29

Anskaffning av elektrolok.................................. 11 300 000

Anskaffning av elektromotorvagnar ........................ 2 260 000

Anskaffning av rälsbussar................................. 2 400 000

Anskaffning av lokomotorer ............................... 950 000

Anskaffning av person- och resgodsvagnar .................. 12 000 000

Anskaffning av postvagnar ................................ 1 000 000

Ombyggnad av postvagnar ................................ 215 000

Anskaffning av godsvagnar ................................ 11 330 000

Ombyggnad av godsvagnar ................................ 3 700 000

Anskaffning av malmvagnar............................... 4 750 000

Summa kronor 53 645 000

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 69—74).

över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och statens industrikommission (s. 75).

Departementschefen har till en början anfört följande.

. Under gruppen rullande materiel utgjorde medelsförbrukningen under
budgetåret 1948/49 ca 44 miljoner kronor men beräknas för innevarande
budgetår stiga till ca 60 miljoner kronor, beroende på att äldre beställningar
hos verkstadsindustrien, vilka varit underkastade stora leveransförseningar,
beräknas bli fullgjorda under budgetåret samt att leveranstiderna för nyare
beställningar minskat under senare tid. I sina petita har järnvägsstyrelsen
räknat med att investeringsutgifterna under denna grupp skulle utgöra ca
60 miljoner kronor under nästa budgetår. Med utgångspunkt från att medelsförbrukningen
nämnda budgetår under statens järnvägars fond, exklusive
för förvärv av enskilda järnvägar, skulle utgöra högst 150 miljoner
kronor, har ett belopp av 57 miljoner kronor beräknats falla å investeringsutgifterna
för gruppen rullande materiel. Styrelsen har sedermera gjort en
ny uppskattning av medelsbehovet under innevarande och nästa budgetår
för likvidering av tidigare gjorda beställningar och för utläggande av nybeställningar.
Det har därvid visat sig, att anslagsbehovet överskattats med
4,7 miljoner kronor. Genom begränsningar av nyanskaffningsprogrammen
för resgodsvagnar, godsvagnar och malmvagnar har anslagsbehovet ytterligare
minskats med 4,5 miljoner kronor. Efter dessa reduktioner skulle anslagen
i stort sett motsvara en medelsförbrukning av 57 miljoner kronor.

I fråga om de särskilda anslagsgrupperna har departementschefen anfört
följande.

Till en början förordar jag, med bifall till järnvägsstyrelsens förslag, att
för nästa budgetår anvisas 2 miljoner kronor till anskaffning av ånglok
och 1 450 000 kronor till anskaffning av motorlok. Av medelsanvisningen
för ånglok utgör ett belopp av 1 miljon kronor förskottslikvid för anskaffning
av tio normalspårslok och återstoden förskottsbetalning för inköp av
tolv smalspårslok. Beträffande motorloken framgår av styrelsens petita att
därmed avses anskaffning av tjugu lok för växling å ej elektrifierade bangårdar.
Loken äro avsedda att byggas på svenska verkstäder men deras
maskinerier skola levereras från England. Genom sin driftsbillighet väntas
de snabbt kunna förräntas.

Genom förskjutningar i leveranser och betalningsterminer kan anslags -

30

Statsutskottets utlåtande nr !).

anvisningen till anskaffning av elektrolok för nästa budgetår minskas med
4,2 miljoner kronor. Jag förordar alltså en medelsanvisning för nästa budgetår
till detta ändamål med 7,i miljoner kronor.

Med biträdande av styrelsens förslag tillstyrker jag, att för nästa budgetår
anvisas 2 260 000 kronor för slutlikvidering av beställda elektromotorvagnar,
2,4 miljoner kronor till likvidering av redan beställda och anskaffning
av ytterligare femtio rälsbussar och släpvagnar samt 950 000 kronor
för inköp av lokomotorer. Mot styrelsens förslag att 1 miljon kronor anvisas
för slutlikvidering av postvagnar har jag icke heller något att erinra.

Beträffande anskaffningarna av person- och resgodsvagnar anser jag mig
böra förorda, att dessa bibehållas vid samma antal som för innevarande
budgetår, vilket innebär en minskning med tio resgodsvagnar jämfört med
styrelsens förslag. Härigenom och genom viss förskjutning av redan gjorda
beställningar kan medelsanvisningen till person- och resgodsvagnar för nästa
budgetår minskas med ca 1 miljon kronor. Jag förordar alltså en medelsanvisning
för detta ändamål med 11 miljoner kronor under nästa budgetår.

För anskaffning av godsvagnar har styrelsen för nästa budgetår äskat
11 330 000 kronor. Av detta belopp ha 8 miljoner kronor beräknats för inköp
av 300 slutna och 300 öppna standardgodsvagnar. Jag anser mig böra
förorda en minskning av anskaffningsprogrammet med 45 slutna och 45
öppna vagnar, varigenom medelsanvisningen för nästa budgetår skulle nedgå
med 1 470 000 kronor. Oavsett minskningen bör styrelsen få bestämma den
lämpligaste fördelningen på vagntyper inom ramen för tillgängliga medel.
Den av styrelsen föreslagna medelsanvisningen för anskaffning av öppna
godsvagnar för transport av tyngre gods anser jag mig icke nu kunna biträda.
Härigenom kan anslagsbehovet för nästa budgetår minskas med ytterligare
500 000 kronor. Jag tillstyrker alltså att tillhopa 9 360 000 kronor anvisas
för anskaffning av godsvagnar under nästa budgetår.

Slutligen anser jag, att anskaffningsprogrammet för malmvagnar bör för
nästa budgetår kunna minskas med 2 miljoner kronor, motsvarande en
minskning av nybeställningarna med etthundra vagnar i jämförelse med
styrelsens förslag. Medelsanvisningen för nästa budgetår skulle alltså utgöra
2 750 000 kronor.

Järnvägsstyrelsens förslag till medelsanvisning för nästa budgetår till ombyggnad
av rullande materiel, avseende moderniseringsarbeten å äldre ånglok
och godsvagnar samt ändringsarbeten å vissa postvagnar, föranleder icke
någon erinran från min sida. Anslagsbeloppet bör dock avrundas till
4 200 000 kronor. Jag biträder även styrelsens förslag att medel för dessa
och liknande ändamål fr. o. m. nästa budgetår anvisas under ett särskilt kollektivanslag,
förslagsvis benämnt Ombyggnad av rullande materiel. Vid utgången
av innevarande budgetår förefintlig behållning å motsvarande äldre
anslag torde, efter förslag av järnvägsstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket,
få överföras till det nya anslaget.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har järnvägsstyrelsen
föreslagit, att för rullande materiel anvisas tillhopa ca 53,6 miljoner
kronor. Vid en förnyad beräkning av medelsbehovet har det emellertid
visat sig, att detta överskattats med 4,7 miljoner kronor. Departementschefen
har därutöver förordat en ytterligare anslagsreducering med 4,5 miljoner
kronor genom begränsning av nyanskaffningsprogrannnen för resgodsvagnar,
godsvagnar och malmvagnar. Av departementschefen sålunda föreslagen
medelsanvisning för nu berörda ändamål av sammanlagt ca 44,4 mil -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

joner kronor innebär i förhållande till innevarande budgetår en ökning
med ca 6,5 miljoner kronor och beräknas möjliggöra faktiska investeringsutgifter
av 57 miljoner kronor. Medelsförbrukningen under denna anslagsgrupp,
som för budgetåret 1948/49 utgjorde ca 44 miljoner kronor, väntas
innevarande budgetår komma att stiga till ca 60 miljoner kronor, beroende
på vissa förändringar i leveranstiderna.

Departementschefens förslag att till rullande materiel för nästa budgetår
anvisas ett sammanlagt belopp av 44,4 miljoner kronor har utskottet ansett
sig böra tillstyrka. Vad departementschefen anfört och förordat beträffande
frågan om den inbördes avvägningen av de olika anslagsbeloppen
inom denna medelsram har heller icke föranlett någon erinran från utskottets
sida. Utskottet biträder sålunda uppfattningen, att järnvägsstyrelsen
bör få bestämma den lämpligaste fördelningen på godsvagntyper inom
de av anslagsanvisningen betingade gränserna. Att medel till ombyggnad
av rullande materiel fr. o. in. nästa budgetår anvisas under ett särskilt
kollektivanslag finner utskottet jämväl ändamålsenligt.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Anskaffning av ånglok ............ 2 000 000 kronor,

b) Anskaffning av motorlok.......... 1 450 000 kronor,

c) Anskaffning av elektrolok ........ 7 100 000 kronor,

d) Anskaffning av elektromotorvagnar 2 260 000 kronor,

e) Anskaffning av rälsbussar ........ 2 400 000 kronor,

f) Anskaffning av lokomotorer........ 950 000 kronor,

g) Anskaffning av person- och resgods vagnar

........................ 11 000 000 kronor,

h) Anskaffning av postvagnar........ 1 000 000 kronor,

i) Anskaffning av godsvagnar ........ 9 360 000 kronor,

j) Anskaffning av malmvagnar........ 2 750 000 kronor,

k) Ombyggnad av rullande materiel .... 4 200 000 kronor.

19:o) Biltrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 77 och 78) föreslagit riksdagen
att under rubriken Biltrafik för budgetåret 1950/51 anvisa vissa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 12 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundelin (I: 297)
och den andra inom andra kammaren av fru Sandström (II: 275), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte, med ändring av Kungl. Maj :ts under förevarande
rubrik upptagna förslag, till förvärv av billinjer för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor, att användas i enlighet
med de riktlinjer som departementschefen angav i 1944/45 års budget.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen 11:275.

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

För innevarande budgetår har under förevarande rubrik anvisats bl. a.
6 650 000 kronor till anskaffning av bilmateriel och 2 000 000 kronor till
förvärv av billinjer, under det att intet anslag uppförts till garagebyggnader
in. m. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelågo reservationer å anslaget
till Garagebyggnader in. in. om 2 miljoner kronor och å anslaget till Förvärv
av billinjer om 416 000 kronor. Å anslaget till Anskaffning av bilmateriel
fanns den 30 juni 1949 icke någon behållning. För budgetåret 1949/50 tillgängliga
medel beräknas vara helt förbrukade vid budgetårets utgång.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å sammanlagt
13 900 000 kronor, därav 2 400 000 kronor till garagebyggnader m. in.,
9 500 000 kronor till anskaffning av bilmateriel och 2 000 000 kronor till
förvärv av billinjer.

I fråga om anslagsbehovet för förvärv av billinjer har styrelsen framhållit,
att verkställda beräkningar givit vid handen, att anslagsbeloppet för
nästa budgetår icke kunde sättas lägre än 2 000 000 kronor. Angående den
närmare motiveringen för styrelsens hithörande förslag i övrigt torde få
hänvisas till propositionen (s. 77 och 78).

Departementschefen har beträffande järnvägsstyrelsens anslagsäskande
till garagebyggnader in. in. icke funnit ett genomförande av styrelsens byggnadsprogram
i avsedd takt vara möjligt. Medelsanvisningen borde därför
minskas till 1 400 000 kronor. Anslaget till anskaffning av bilmateriel borde
bestämmas till 9 000 000 kronor.

Utskottet. Under huvudgruppen Biltrafik har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit,
att till förvärv av billinjer anvisas ett investeringsanslag av 2 miljoner
kronor. I motionerna I: 297 och II: 275 har emellertid yrkats, att anslaget
måtte begränsas till ett belopp av 500 000 kronor. Såsom motiv härför
ha motionärerna anfört, att det med hänsyn till pågående utredningsarbete
på förevarande område syntes skäligt att ställa sig avvaktande till
frågan om fortsatt kontinuerligt förstatligande av linjetrafiken på landsvägarna.
Motionärerna säga sig även ha erhållit intrycket, att statens järnvägar
dels genom hård konkurrens, dels genom lockande anbud — som
ibland måhända kunde betecknas såsom överbetalning —- skulle tilltvinga
sig trafiklinjer i skilda delar av landet.

Utskottet vill inledningsvis framhålla, att ett bifall till Kungl. Maj :ts nu
framlagda förslag icke innebär något principbeslut rörande frågan om den
reguljära billinjetrafikens mest ändamålsenliga ordnande. Såsom motionärerna
själva påpeka är denna fråga f. n. föremål för utredning. Riksdagen
torde sålunda framdeles få taga ställning till de spörsmål som genom utredningsarbetets
resultat kunna komma att aktualiseras.

Enligt utskottets mening måste Kungl. Maj :ts förslag bedömas uteslutande
mot bakgrunden av det faktiska medelsbehov som föreligger i nu
behandlade avseende. Därvid synes främst böra beaktas, att de under senare
år beslutade statsförvärven av enskilda järnvägar visat sig nödvändiggöra
en icke obetydlig utvidgning av statens järnvägars biltrafikrörelse till nya
områden. Även i övrigt kunna understundom starka skäl anföras för lämp -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

ligheten av att trafiken på vissa sträckor i rationaliseringssyfte samordnas,
vilket ofta icke är möjligt på annat sätt än genom inköp av privata företag
från statens järnvägars sida. För fullföljande av denna politik, mot vilken
riksdagen tidigare icke haft något att invända, anser järnvägsstyrelsen enligt
vad utskottet under hand erfarit en medelsanvisning av 2 miljoner kronor
för nästa budgetår vara oundgängligen nödvändig. Framhållas må att
förvärven av de enskilda företagen ske på fullt affärsmässig basis genom
frivilliga överenskommelser. De sålunda ingångna avtalen måste därjämte i
varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:t för prövning och godkännande.
I detta sammanhang torde även böra nämnas att antalet hussar, insatta
i den av statens järnvägar i egen regi bedrivna linjetrafiken, i september
månad 1949 allenast utgjorde 19 procent av det totala antalet trafikbussar
inom landet. Motsvarande siffra, i vad avser omfattningen av trafikerade
linjer, var 23 procent. Utskottet vill slutligen erinra om att förevarande anslagsäskande
avser en investering i statens järnvägars fond, varför en beskuren
medelsanvisning icke, såsom motionärerna förmena, skulle möjliggöra
en ökning av anslagen till väg- och brobyggnader, vilka avräknas mot
automobilskattemedlen.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka, att anslaget till förvärv
av billinjer anvisas med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp. Ej heller
mot övriga anslagsäskanden under förevarande anslagsgrupp har utskottet
funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1950/51 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Garagebyggnader m. m............. 1 400 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel ........ 9 000 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 297 och II: 275 till Förvärv av billinjer för
budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kronor.

20:o) Inventarier m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 79) föreslagit
riksdagen att till Inventarier in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 8 000 000 kronor.

Till anskaffning av verkstadsmaskiner och annan för drifttjänstens olika
grenar erforderlig materiel har tidigare under rubriken Verkstadsmaskiner
in. in. anvisats medel i mån av behov. Senast har för budgetåret 1949/50
anvisats ett anslag av 4 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att verkstadsmaskiner numera utgöra
eu mindre del av de olika ändamål av inventarienatur, för vilka anslaget
till Verkstadsmaskiner in. in. tagits i anspråk, samt anser anslagsbeteckningen
böra ändras till Inventarier med redovisning under särskild huvudil
Bihang till riksdagens protokoll 1950. G saml. Nr 9.

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

rubrik. Styrelsen hemställer om ett anslag av 8 000 000 kronor för nästa
budgetår.

Departementschefen anser i likhet med järnvägsstyrelsen lämpligt att statens
järnvägars inventarier av investeringsnatur, vilka huvudsakligen utgöras
av biljett- och verkstadsmaskiner samt olika transportfordon m. m.,
fr. o. m. nästa budgetår redovisas såsom en särskild huvudgrupp. Det under
huvudgruppen byggnader och anläggningar upptagna anslaget till Verkstadsmaskiner
in. m. borde upphöra och den 30 juni 1950 förefintlig behållning
å detta anslag överföras till ett nytt anslag, förslagsvis benämnt Inventarier
m. m.

Utskottet. Mot förslaget att statens järnvägars inventarier av investeringsnatur
fr. o. m. nästa budgetår redovisas såsom en särskild huvudgrupp
har utskottet intet att erinra. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
även i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Inventarier m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

21 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Maj:t har (punkt 21,
s. 80) föreslagit riksdagen att såsom statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000 kronor.

För innevarande budgetår ha såsom statens järnvägars dispositionsanslag
anvisats 10 000 000 kronor. Den 30 juni 1949 förelåg en behållning å anslaget
av 700 000 kronor. Tillgängliga medel beräknas vara helt förbrukade den 30
juni 1950.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att enligt verkställd utredning uppgå kostnaderna
för en allmän upprustning vid statens järnvägar i enlighet med
yrkesinspektionens för landtrafiken krav och önskemål till sammanlagt 50
—60 miljoner kronor. Dessa arbeten måste, huru angelägna de än i och för
sig äro, uppdelas på en längre tidsperiod. Under budgetåret 1950/51 erfordras
för detta ändamål 4 000 000 kronor.

Arbeten och anskaffningar i övrigt, för vilka kostnaderna skola bestridas
av dispositionsanslaget, beräknas liksom för innevarande budgetår kräva en
anvisning av 10 000 000 kronor.

Styrelsen hemställer, att 14 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Jag tillstyrker, att 14 miljoner kronor anvisas såsom statens järnvägars
dispositionsanslag för nästa budgetår. Med hänsyn till den begränsning av
statens järnvägars investeringar som ansetts böra göras torde dock investeringsverksamheten
i fråga om ändamål som omfattas av dispositionsanslaget
böra för nästa budgetår planeras med sikte på en högsta medelsförbrukning
av 10 miljoner kronor. Inom denna ram medgives bl. a. en förbättring
av personallokaler m. m. till ett belopp av 2 miljoner kronor. Återstående 4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

miljoner kronor böra innehållas hos Kungi. Maj:t för att utgöra en reserv,
avsedd att tagas i anspråk då särskilda skäl därtill föreligga, i första hand
för förstärkning av andra anslag som kunna bli för hårt belastade och i
andra hand för utökning av de arbeten, som avses med dispositionsanslaget.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag att såsom statens järnvägars dispositionsanslag
för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 14 miljoner
kronor har icke givit utskottet anledning till erinran. Med hänsyn till vad
departementschefen anfört rörande anslagets ianspråktagande för förbättring
av personallokaler m. in. vill emellertid utskottet understryka angelägenheten
av att tillräckliga medel ställas till järnvägsstyrelsens förfogande
för sådana arbetarskyddsåtgärder, av vilka trängande behov visat sig föreUtskottet
förutsätter därför att, i den män läget så medgiver, upprustningsarbetet
på förevarande område får bedrivas i den takt som järnvägsstyrelsen
på grundval av i ärendet verkställd utredning föreslagit.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 14 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

22:o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 22, s.
81—91) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Efter den svåra vattenbristen budgetåret 1947/48, som framtvingade en
allmän ransonering av belastningen, har nederbörden under budgetåret
1948/49 i stort sett varit normal. Vattentillgången under vintern har varit
riklig. Trots att den utbyggda vattenkraften för närvarande får anses vara
otillräcklig, var det därför möjligt att redan i december 1948 slopa största
delen av de restriktioner, som infördes i början av hösten. Härtill bidrogo
även den milda vintern, som minskade anspråken på kraft under högbelastningstiden,
samt tillfredsställande tillgång på kol och olja för ångkraftverken.

Belastningen räknad exklusive den överskottskraft, som avsatts till elektriska
ångpannor, har för budgetåret 1948/49 ökat med 616 MkWh gentemot
budgetåret 1947/48, vilket senare år belastningen dock var nedskuren genom
ransonering. En jämförelse med det oransonerade året 1946/47 visar
en ökning med 426 MkWh. På grund av de fortsatta restriktionerna under
hösten 1948 och den ovanligt milda väderleken låg dock belastningen även
budgetåret 1948/49 med säkerhet under det värde, som skulle erhållits vid
fullt normala förhållanden. Liksom föregående år har den tillgängliga vattenkraften
kompletterats med relativt stora belopp ångkraft från Västerås -

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

verket. Likaså ha mycket stora kraftbelopp inköpts från samkörande företag,
huvudsakligen för lagring i magasinen och täckning av belastningen
under högbelastningstid.

Vattenfalls styrelsen har i skrivelse den 29 september 1949 framlagt sina
anslagsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår samt å riksstaten
för nästa budgetår. Styrelsen framhåller härvid, att ransoneringen under
vintern 1947/48 icke synes komma att medföra någon nämnvärd bestående
belastningsminskning. Stora svårigheter föreligga emellertid att för
närvarande göra en prognos för de närmaste årens kraftbehov, framför
allt på grund av det osäkra konjunkturläget. Den år 1948 omnämnda undersökningen
av belastningsstegringens storlek inom hela landet under förutsättning
av fortsatt högkonjunktur har 1949 kompletterats genom en ny
rundfråga till industriföretagen. Denna gång begärdes uppgift om de sannolika
kraftbehoven vid den konjunkturutveckling, varmed företagen själva
räkna. Den nya prognosen blir därför icke en maximiprognos utan en
prognos för den väntade belastningsstegringen. Industriens kraftbehov enligt
de inkomna uppgifterna har sammanställts med nya prognoser för järnvägarnas
kraftförbrukning och den borgerliga förbrukningen. Summaprognosen
visar en genomsnittlig stegring för den närmaste fyraårsperioden av
cirka 1 000 MkWh/år. Då på statens vattenfallsverk faller cirka 50 procent
av landets belastningsökning, innebär den nya prognosen en belastningsökning
av 500 MkWh/år för det statliga blocket. År 1948 framlades två alternativa
prognoser för belastningsutvecklingen, 400 respektive 600 MkWh årlig
stegring. Prognosen av år 1949 ligger sålunda mitt emellan dessa.

Den erforderliga byggnadstiden för nya kraftstationer samt de långa leveranstiderna
för maskinaggregaten göra det enligt styrelsen nödvändigt att
nu göra upp belastningsprognoser ända fram till mitten av 1950-talet för
att kunna bedöma behovet av nya kraftstationer utöver redan beslutade. I
sina beräkningar förutsätter styrelsen, att den angivna belastningsökningen
om 500 MkWh/år kommer att gälla även efter den tid undersökningen omfattar
fram till och med budgetåret 1955/56. Med utgångspunkt härifrån
skulle de redan beslutade vattenkraftstationerna bli tillräckliga för att
täcka belastningen fram till budgetåret 1954/55. Till året därpå bör vid
denna belastningsutveckling en ny vattenkraftstation färdigställas för att
taga hand om belastningsökningen. Även ur effektsynpunkt är det motiverat
att år 1955 taga i drift en ny station. Om så sker, behövs däremot
icke någon ytterligare ångkraftutbyggnad till denna tidpunkt, varför påbörjande
av sådan under budgetåret 1950/51 icke är aktuellt.

Vattenfallsstyrelsen har för att belysa kraftförhållandena under budgetåret
1955/56 gjort följande kalkyl för kraftbalans för två olika typår för
vattenkrafttillgången, dels för det fall, att en ny vattenkraftstation — Liggastationen
— färdigställes år 1955, och dels för det fall, att någon ny kraftstation
ej tillkommer nämnda år.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

Kraftbalans för budgetåret 1955/56.
Alt. 1. Ny vattenkraftstation färdigställes år 1955.

Kraftproduktion

Vattenkraft ........................

Ångkraft ..........................

Torrår

MkWh

. . 9 400
. . 550

Normalår

MkWh

10 850
100

9 950

10 950

Belastning

Belastning exkl. elektriska ångpannor ..
Elektriska ångpannor ..............

.. 9 850
. . 100

9 850

1 100

9 950

10 950

Någon ny kraftstation tillkommer ej år

1955.

Kraftproduktion

Vattenkraft ........................

Ångkraft ..........................

.. 600

10 250
150

9 400

10 400

Belastning

Belastning exkl. elektriska ångpannor ..
Elektriska ångpannor................

. . 9 850

50

9 850
550

9 900

10 400

Brist i MkWh ........................ 500

Styrelsen sammanfattar sina beräkningar på följande sätt:

Om en ny vattenkraftstation färdigställes år 1955, blir, enligt denna kalkyl,
kraftbalansen för budgetåret 1955/56 tillfredsställande. Endast en relativt
liten ångkrafttillsats erfordras vid normal vattentillgång. Även under
ett torrår kan belastningen täckas med hjälp av ångkraftverket i Västerås.

Skulle någon ny kraftstation icke tillkomma år 1955, uppstår trots maximal
ångkraftproduktion, här beräknad till 600 MkWh, en avsevärd brist,
500 MkWh, under torråret. En del av denna brist torde kunna täckas genom
inköp av överskottskraft från andra kraftföretag samt genom kontraktsenliga
avkopplingar av vissa sekunda leveranser.

Vattenfallsstyrelsen framhåller härefter, att det icke är omöjligt, att den
nu rådande investeringskonjunkturen kan ha påverkat resultatet av den senaste
prognosundersökningen och att därför tillämpning av resultatet för
en längre tidsperiod ger en för hög belastningsnivå. Ökar belastningen väsentligt
mindre än vad som förutsatts, erfordras någon ny vattenkraftstation
icke år 1955. Avgörandet om igångsättning av en ny kraftstationsutbyggnad
bör därför helst uppskjutas till dess att belastningsutvecklingen är känd
för ytterligare någon tid. Detta är också möjligt i fråga om själva byggnads -

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

arbetena, då den erforderliga byggnadstiden är endast cirka fyra år för den
aktuella Liggastationcn. Men om stationen skall vid behov kunna färdigställas
under år 1955 och om verkstädernas nuvarande långa leveranstider
kvarstå, böra de stora maskinerna beställas redan under budgetåret 1950/
51. Å andra sidan torde hinder icke möta att sedan beställning gjorts, uppskjuta
arbetet med maskinerna någon tid, ifall det visar sig möjligt att
dröja med stationen till en senare tidpunkt. Statsmakterna böra därför
nu besluta, att nästa större statliga vattenkraftutbyggnad skall avse Liggaforsen
i Lule älv och medgiva, att maskinbeställningar för nämnda utbyggnad
göras under budgetåret 1950/51. För erläggandet av sedvanliga förstalikvider
bör erforderligt anslag nu anvisas, under det att igångsättningen
av själva byggnadsarbetena får bli beroende av särskilt beslut senare.

Redan pågående utbyggnader och regleringsarbeten böra uppenbarligen
fullföljas enligt föreliggande planer eller forceras, i den mån så är möjligt.
Vid belastningsutveckling enligt den framlagda prognosen ernås en tillfredsställande
balans mellan vattenkrafttillgång och kraftbehov först under år
1952, och under de två därpå följande åren motsvara de nytillkomna krafttillskotten
nätt och jämnt belastningsstegringen. Före år 1952 kommer bristsituationen
att fortbestå — någon möjlighet att dessförinnan åstadkomma
krafttillskott utöver de redan förutsedda finnes icke — med risk för betydande
svårigheter för kraftförsörjningen, därest vattentillgången blir dålig.
För innevarande budgetår äro utsikterna emellertid relativt gynnsamma
tack vare det senaste årets goda vattenförhållanden och därmed åstadkommen
tillfredsställande fyllning av sjömagasinen. Vidare finns — bland annat
till följd av den hjälp med arbetskraft, som styrelsen lämnat leverantören —
förhoppning om att redan i december 1949 få i drift det första aggregatet
i Hölleforsens kraftstation, för vilket år 1948 förutsågs en försening till
den 1 april 1950. Den otillräckliga maskinkapaciteten medför emellertid, att
effektsvårigheter kunna uppträda, varför risk för kraftrestriktioner föreligger
även innevarande och nästa budgetår.

På grundval av dessa överväganden har vattenfallsstyrelsen framlagt sina
anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt
å riksstaten för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåren
1948/49 och 1949/50 anvisade samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda
budgetår och å riksstaten för budgetåret 1950/51 äskade anslagen
under statens vattenfallsverks fond visar följande siffror.

1948/49

1949/50

1950/51

t u

sental kro

n o r

Vatten- och ångkraftverk samt reglerings-arbeten i egen regi..................

52 900

74 400

65 400

Distributionsanläggningar ..............

67 000

60 000
+ 15 000

62 500

Övrigt................................

8 731

7 700

9 000

Summa

128 631

157 100

136 900

Statsutskottets utlåtande nr i).

39

Styrelsen meddelar vidare, att anslagsreservationerna vid statens vattenfallsverk
vid utgången av budgetåret 1948/49 utgjorde sammanlagt 28,o miljoner
kronor. Enär reservationerna vid nästa budgetårsskifte kunna beräknas
till 15,o miljoner kronor, skulle, om det på tilläggsstat begärda anslaget
å 15 miljoner kronor till distributionsanläggningar medräknas, vattenfallsstyrelsens
totala investering under budgetåret 1949/50 uppgå till 170,i miljoner
kronor.

Över vattenfallsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och statens industrikommission (s. 88 och 89).

Departementschef en erinrar inledningsvis, att då riksdagen förra året behandlade
vattenfallsstyrelsens petita för budgetåret 1949/50, omfattade styrelsens
av statsmakterna godkända program för utbyggnad av verkets
kraftproduktion fullföljande av kraftstationsbyggnaderna vid Hölleforsen,
Harsprånget och Kilforsen, deltagande i utbyggnaden av Jösseforsen, utvidgning
av Stadsforsens kraftstation och Västerås ångkraftstation samt fortsatta
sjöregleringar inom Dalälvens, Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden.
Härtill anslöt sig en plan för utbyggnad av kraftdistributionen.
Det vid samma riksdag fattade principbeslutet om utbyggnad av Bergeforsen
i Indalsälven har fullföljts av Kungl. Maj :t, som i april 1949 heviljat
byggnadstillstånd för dessa arbeten.

Om detta program genomföres i avsedd takt och övriga kraftproducenter
fullfölja sina utbyggnadsplaner, kommer, påpekar departementschefen vidare,
krafttillgången under normalår möjligen redan 1951 och senast 1952 att
ungefär motsvara förbrukningen exklusive ånggenerering, förutsatt att efterfrågeökningen
ej överstiger omkring 1 000 MkWh/år. Detta hindrar givetvis
icke att bristsituationer kunna uppkomma vid otillräcklig vattentillgång.
Den förbättring i läget, som dock kan förutses, därest förhållandena bli
någorlunda normala, är en följd av att de två första aggregaten i Harsprånget
kunna väntas bli driftklara under 1951. Under åren 1952—1954
kan man under samma förutsättningar räkna med att få en viss mycket
måttlig torrårsreserv, vilket framför allt beror på krafttillskotten från Kilforsen
1953 och från Bergeforsen 1954.

Efter att ha berört den år 1949 verkställda kompletteringen av den året
dessförinnan företagna undersökningen av belastningsstegringens storlek
under de närmaste åren, anför departementschefen följande.

De nya resultat, som sålunda vunnits, synas, mot bakgrunden av vad
jag förut anfört om kraftbalansens utveckling till år 1954, icke böra föranleda
någon ändring i det av statsmakterna redan beslutade utbyggnadsprogrammet.
Detta bör fullföljas i den takt förhållandena medgiva. Vattenfallsstyrelsen
har anmält, alt anslaget till Distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk redan under innevarande
budgetår kommer alt belastas med ca 15 miljoner kronor högre
belopp än som anvisats, beroende på att materiel in. in. för den andra 380
kV-överföringcn från Norrland till Mellansverige belastar anslaget tidigare
än som förutsetts, samt att krondevalveringen lett till vissa merkostnader
för materielen. .lag förordar, alt detta belopp täckes dels genom ianspråktagandc
av etl tidigare för eu stamlinje mellan Norge och Sverige anvisat

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

belopp av 3 miljoner kronor, vilket ej kommer att användas för avsett ändamål,
dels genom anvisande av 12 miljoner kronor å tilläggsstat. Jag avser att
senare i dag göra hemställan härom. Jag avser i detta sammanhang även
hemställa, att 10 miljoner kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår till inventarier in. m. för vattenfallsverkets behov.
Jag finner mig vidare böra tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag att för
nästa budgetår anvisas 0,s miljon kronor till fortsatt utbyggnad av kraftstationen
vid Jösseforsen, 2,2 miljoner kronor till utbyggnad av Västerås
ångkraftstation, 2 miljoner kronor till kraftstation vid Hölleforsen, där det
första maskinaggregatet tagits i drift i december 1949, 3,7 miljoner kronor
till ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation och 0,i miljon kronor
till en redan beställd trefasgenerator i Porjus kraftstation. Därjämte
förordar jag för nästa budgetår en medelsanvisning av 23 miljoner kronor
till kraftstationen vid Kilforsen, för vilket företag viss förskjutning i arbetsprogrammet
medfört högre medelsförbrukning under senaste och nu löpande
budgetår än beräknat, 17 miljoner kronor för de planenligt pågående arbetena
å kraftstationen vid Harsprånget samt 5,4 miljoner kronor till utbyggnad
av den år 1949 beslutade kraftstationen vid Bergeforsen. Till fortsatta
regleringsåtgärder i Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden
böra för nästa budgetår anvisas 3,7 respektive 10,5 miljoner kronor. Jag
hemställer i det följande att dessa belopp anvisas och i samband därmed att
medgivande lämnas vattenfallsstyrelsen att deltaga i Storåns reglering. Jag
har icke något att erinra mot styrelsens förslag att 62,5 miljoner kronor anvisas
för nästa budgetår till den utbyggnad av distributionsnätet, som erfordras
i anledning av kraftverksutbyggnaderna och den fortgående elektrifieringen
i landet. Under punkten 25 gör jag hemställan om anvisande
av nämnda belopp. Frågan om medelsanvisning till en anläggning för överföring
av likström mellan fastlandet och Gotland är alltjämt föremål för
beredning och torde framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t.

En bedömning av frågan om behovet av ytterligare kraftverksbyggnader
under tiden närmast efter det nuvarande programmets genomförande är förenad
med betydande svårigheter. Vattenfallsstyrelsen har emellertid sökt
uppgöra en balans för budgetåret 1955/56 för vattenfallsverkets kraftproduktion
och belastning. Styrelsen har därvid utgått från att styrelsen skulle
svara för hälften av belastningsökningen, vilken för hela landet antagits
utgöra i genomsnitt 1 000 MkWh/år under den ifrågavarande tiden. Med
dessa utgångspunkter skulle belastningen budgetåret 1955/56 vid normal
vattentillgång täckas med en relativt liten ångkraftinsats även om någon
ny vattenkraftstation ej tillkommer under 1955. Vid torrår däremot skulle
en avsevärd brist uppkomma trots maximal ångkraftproduktion. Om en
ny vattenkraftstation färdigställes 1955 kan belastningen även under ett
torrår täckas med hjälp av ångkraftverket i Västerås. Vattenfallsstyrelsen
har i detta läge ansett, att avgörandet om igångsättning av en ny kraftstationsutbyggnad
bör uppskjutas till dess belastningsutvecklingen är känd för
ytterligare någon tid. Jag delar styrelsens uppfattning på denna punkt. Då
ett beslut i frågan kan behöva fattas redan under år 1950 bör emellertid
ståndpunkt redan nu tagas till frågan vilket vattenfall som närmast bör
ifrågakomma till utbyggnad. Vattenfallsstyrelsen har för sin del förordat
Liggaforsen i Lule älv. Då denna utbyggnad synes vara fördelaktig med hänsyn
till bl. a. möjligheterna att överföra kraften samt de arbetstekniska förhållandena,
tillstyrker jag förslaget. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att,
sedan vattenfallsstyrelsen förebragt ytterligare utredning rörande den framtida
belastningsutvecklingen samt erforderliga data om kraftstationen, i
förekommande fall besluta om utbyggnaden och bemyndiga styrelsen att

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

utlägga erforderliga maskinbeställningar. För erläggande av förstalikvider
kan ett belopp av 2,5 miljoner kronor bliva erforderligt under nästa budgetår.
Detta belopp bör äskas av riksdagen.

Utskottet. Genom vattenfallsstyrelsens försorg har verkställts en ny prognos
rörande den sannolika utvecklingen av kraftförbrukningen inom landet.
Enligt denna prognos skulle den genomsnittliga belastningsstegringen för
närmaste fyraårsperiod uppgå till ca 1 000 MkWh/år, varav ungefär hälften
avser kraft som produceras av statens vattenfallsverk. Ett genomförande
av det av statsmakterna godkända programmet för utbyggnad av vattenfallsverkets
kraftproduktion väntas under nu angivna förutsättning leda
till — därest jämväl övriga kraftproducenter fullfölja sina utbyggnadsplaner
— att en tillfredsställande balans mellan vattenkrafttillgång och kraftbeliov
uppnås under år 1952 samt att under de närmast därpå följande åren
de nytillkomna krafttillskotten ungefär komma att motsvara belastningsstegringen.

I likhet med departementschefen är utskottet av den uppfattningen, att
de resultat som vunnits genom de nya beräkningarna icke böra föranleda
någon ändring i det av statsmakterna redan beslutade utbyggnadsprogrammet.
Detta bör sålunda fullföljas i den takt förhållandena medgiva. Med
hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka, att för nu berörda ändamål
anvisas investeringsanslag å tillhopa 130,9 miljoner kronor, varav för
kraftstationer in. m. 54,2 miljoner kronor, för vissa regleringsföretag 14,2
miljoner kronor samt för distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten 62,5 miljoner kronor. Utskottet gör i det följande hemställan
härom. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att riksdagen,
med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande nr 17 tillstyrkt, å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår under vattenfallsverkets fond anvisat
till distributionsanläggningar 12 miljoner kronor och till inventarier
m. m. 10 miljoner kronor. I särskilt utlåtande denna dag kommer utskottet
vidare att tillstyrka, att i enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 35
framlagda förslag ett begynnelseanslag av 2,5 miljoner kronor anvisas till
kraftöverföring från fastlandet till Gotland.

Såsom departementschefen framhållit föreligga betydande svårigheter att
bedöma frågan om behovet av ytterligare kraftstationsbyggnader under tiden
närmast efter det nuvarande programmets genomförande. Den av vattenfallsstyrelsen
uppgjorda kalkylen över kraftbalansen för budgetåret
1955/56 synes emellertid ge vid handen, att dylik balans kan väntas föreligga
endast under förutsättning av normal vattentillgång. Vid torrår däremot
skulle en avsevärd brist uppkomma trots maximal ångkraftproduktion.
Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna är styrelsen dock av den uppfattningen,
att avgörandet om igångsättning av en ny kraftstationsutbyggnad
bör uppskjutas till dess belastningsutvecklingen är känd för ytterligare
någon tid. Departementschefen delar denna uppfattning men anser på av
vattenfallsstyrelsen anförda skäl, att ståndpunkt redan nu bör tagas till
frågan om vilket vattenfall som närmast bör ifrågakomma till utbyggnad.

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I likhet med styrelsen förordar departementschefen därvid Liggaforsen i
Lule älv.

Vad departementschefen härutinnan anfört och föreslagit föranleder icke
någon erinran från utskottets sida. I konsekvens härmed kommer utskottet
i det följande att för nu berörda ändamål tillstyrka en medelsanvisning av
2,5 miljoner kronor, avsedda att tagas i anspråk för erläggande av sedvanliga
förstalikvider i den mån maskinbeställningar anses behöva utläggas redan
under nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.

23:o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 92—96) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer
m. in. för budgetåret 1950/51 anvisa investeringsanslag å tillhopa 56 700 000
kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. in. upptar
för budgetåret 1950/51 följande företag.

Kraftstation vid Jösseforsen........

Beräknad

kostnad

t u

4 400

Tidigare

anvisat

sental kro

3 600

Äskade

anslag

1950/51

n o r

800

Utbyggnad av Västerås ångkraft-station..........................

15 000

10 500

2 200

Kraftstation vid Hölleforsen........

48 000

44 000

2 000

Ett tredje maskinaggregat i Stads-forsens kraftstation..............

8 600

2 100

3 700

Kraftstation vid Kilforsen..........

93 000

28 000

23 000

Kraftstation vid Harsprånget ......

108 000

81 200

17 000

Ny trefasgenerator i Porjus kraft-station ........................

825

400

100

Teckning av aktier i Bergeforsens)
kraftaktiebolag..................

i

■ 33 000

2 160

Lån till Bergeforsens kraftaktiebolag]
Kraftstation vid Liggaforsen........

1

3 840

5 400

2 500

Summa kronor 56 700

Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena hänvisas till
propositionen (s. 92—96).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Kraftstation vid Jösseforsen........ 800 000 kronor,

b) Utbyggnad av Västerås ångkraftsta tion

.......................... 2 200 000 kronor,

c) Kraftstation vid Hälleforsen........ 2 000 000 kronor,

d) Ett tredje maskinaggregat i Stads forsens

kraftstation ............ 3 700 000 kronor,

e) Kraftstation vid Kilforsen ...... 23 000 000 kronor,

f) Kraftstation vid Harsprånget ...... 17 000 000 kronor,

g) Ny trefasgenerator i Porjus kraft station

........................ 100 000 kronor,

h) Lån till Bergeforsens kraftaktie bolag

........................ 5 400 000 kronor,

i) Kraftstation vid Liggaforsen ...... 2 500 000 kronor.

24:o) Regleringsföreag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 97—99) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för
budgetåret 1950/51 anvisa investeringsanslag å tillhopa 14 200 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens anslagsbehov för nästa budgetår till regleringsåtgärder
avser följande företag.

Tidigare Äskade anslag

anvisat 1950/51

tusental kronor

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde . . 10 391 3 700

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde 33 500 10 500

* ——--:-i--

Summa kronor 14 200

Styrelsen har bl. a. anfört, att kapitalinsatser erfordras för ett nytt regleringsföretag,
reglering av den till Indalsälvens flodområde hörande Storån.
Härom yttrar styrelsen närmare följande:

I Storån, som rinner in söderifrån i Ockesjön strax ovanför Storsjön,
skall i första hand magasin ordnas i Ottsjön. Magasinet beräknas bli 140
miljoner kubikmeter och kostnaden 6 500 000 kronor. Vattenfallsstyrelsens
andel härav blir cirka 1 400 000 kronor, varav ungefär 400 000 kronor före
utgången av budgetåret 1950/51. Energivinsten vid styrelsens stationer beräknas
till 13 MkWh/år under vattenbristtid. Årskostnaden för regleringen
motsvarar därvid ungefär 0,9 öre/kWh i genomsnitt för nämnda energivinst,
vilket värde sjunker vid ytterligare utbyggnad i vattendraget.

Styrelsen hemställer sålunda även om medgivande att deltaga i Storåns
reglering.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet. Det av vattenfallsstyrelsen framlagda och av Kungl. Maj :t biträdda
förslaget om styrelsens deltagande i regleringen av den till Indalsälvens
flodområde hörande Storån har icke givit utskottet anledning till
erinran. Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 22 :o)
anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde .................... 3 700 000 kronor,

b) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde .................... 10 500 000 kronor.

25 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 62 500 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1949/50 anvisats ett anslag
av 60 000 000 kronor. Därutöver har vattenfallsstyrelsen hemställt om
ett anslag av 15 000 000 kronor å tilläggsstat för samma budgetår.

För budgetåret 1950/51 förutser vattenfallsstyrelsen en medelsförbrukning,
som med hänsyn till krondevalveringen höjts med 2 500 000 till
65 000 000 kronor, om vilket belopp styrelsen hemställt. Väsentligaste delen
av sistnämnda belopp härrör från överföringarna för 380 kV. Därjämte ha
reservbelopp för oförutsedda behov inräknats i något större utsträckning än
tidigare. I det för budgetåret 1950/51 begärda anslaget ha medtagits 2 500 000
kronor för en likströmsöverföring mellan fastlandet och Gotland.

Sistnämnda fråga har icke föranlett något förslag från Kungl. Maj :ts sida
i statsverkspropositionen, enär densamma då alltjämt var föremål för prövning.
I övrigt har departementschefen tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 22 ro) anfört
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 62 500 000
kronor.

26 :o) Kraftöverföring från Norge till Danmark. Kungl. Maj:t har (punkt
26, s. 101—103) föreslagit riksdagen att till Kraftöverföring från Norge till
Danmark för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr !).

45

Med skrivelse den 21 december 1949 har vattenfallsstyrelsen överlämnat
ett betänkande rörande kraftöverföring från Norge till Sverige samt hemställt,
att anslag anvisas för de för projektets genomförande erforderliga anläggningarna
i Sverige. För dessa beräknas ett sammanlagt anslagsbehov av
24 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor skulle erfordras under innevarande
budgetår och 7 miljoner kronor under nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av vattenfallsstyrelsens förslag torde
få hänvisas till propositionen (s. 101 och 102).

Departementschefen har anfört följande.

Frågan om ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna på kraftförsörjningens
område har vid flera tillfällen varit föremål för övervägande.
Av olika skäl ha några praktiska resultat tidigare icke kunnat uppnås. Vid
de överläggningar som 1949 hållits inom den nordiska kraftkommittén har
emellertid enighet nåtts mellan de danska, norska och svenska representanterna
om att åtgärder skola vidtagas för kraftexport från Norge till Danmark
över en kraftöverföringslinje genom Sverige.

Det uppnådda resultatet utgör ett värdefullt bidrag till det praktiska samarbetet
mellan länderna. Jag förordar, att Kungl. Maj :t, därest riksdagen
lämnar sitt godkännande till förslaget och även de danska och norska myndigheterna
slutligt godtaga projektet, vidtager på Sverige ankommande åtgärder
för att möjliggöra den ifrågavarande kraftöverföringen. Det bör ankomma
på vattenfallsstyrelsen att utföra de anläggningar som erfordras
inom Sverige och att i fortsättningen svara för deras drift och underhåll enligt
vanliga affärsmässiga grunder.

Den sammanlagda kostnaden för de svenska anläggningarna uppgår till
ca 36,5 miljoner kronor, men härav torde ca 10,s miljoner kronor komma
att bestridas genom direkt kapitaltillskott från dansk sida. Frånräknas vissa
ytterligare kostnadsposter, som icke normalt belasta vattenfallsstyrelsens
anläggningskonton, kan anslagsbehovet begränsas till i runt tal 24 miljoner
kronor vid nuvarande prisläge, varav 3 miljoner kronor erfordras för innevarande
och 7 miljoner kronor för nästa budgetår.

Jag hemställer i annat sammanhang att det av vattenfallsstyrelsen för
innevarande budgetår begärda anslagsbeloppet å 3 miljoner kronor äskas å
tilläggsstat.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet, att det av den
nordiska kraftkommittén framlagda och av Kungl. Maj :t biträdda förslaget
om kraftöverföring från Norge till Danmark genom Sverige utgör ett värdefullt
bidrag till det praktiska samarbetet mellan länderna. Under erinran
jämväl att riksdagen, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande nr 17 tillstyrkt,
för nu berörda ändamål å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår anvisat 3 miljoner kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kraftöverföring från Norge till Danmark
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor.

27:o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 103 och 104) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1950/51 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor och såsom
Statens vattenfallsverks dispositionsanslag 3 000 000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats respektive
500 000 och 2 000 000 kronor.

Anledningen till den begärda ökningen av dispositionsanslaget är anslagets
dubbla användning dels för smärre kompletterings- och förnyelsearbeten
vid kraft-, kanal- och regleringsanläggningar samt fastigheter, dels för
temporära tillskott till anslag, vilka visat sig otillräckliga mot slutet av ett
budgetår, under det att ordinarie tillskott blir tillgängligt nästkommande
1 juli.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Inköp av vattenfall och fastigheter . . 500 000 kronor,

b) Statens vattenfallsverks dispositions anslag

............................ 3 000 000 kronor.

Luftfartsfonden.

28:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s. 105—
112) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret
1950/51 anvisa investeringsanslag å tillhopa 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår
för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning: -

1949/50

1950/51

Markförvärv......................

1 000 000

—

Flygfältsbyggen ..................

1 500 000

1 200 000

Byggnader........................

400 000

—

Radiofyrar ......................

850 000

400 000

Belysningsanläggningar............

250 000

—

Fordon, maskiner och redskap......

—

—

Luftfartsväsendets dispositionsanslag

1 000 000

400 000

Summa kronor

5 000 000

2 000 000

Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg å tidigare anvisade anslag en
behållning av i runt tal 25,8 miljoner kronor. Den 1 juli 1949 fanns sålunda
ett sammanlagt belopp av omkring 30,8 miljoner kronor tillgängligt för pågående
och nya arbeten m. m. Investeringsutgifterna för luftfartsstyrelsens
markorganisation stannade under budgetåret 1948/49 vid i runt tal 13,3
miljoner kronor.

Luftfartsstyrelsen har för budgetåret 1950/51 äskat anslag å tillhopa

Statsutskottets utlåtande nr !).

47

4 725 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 105—109).

Yttranden över luftfartsstyretsens framställning ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
statens industrikommission och aktiebolaget Aerotransport,
varefter luftfartsstyrelsen utlåtit sig med anledning av aktiebolaget
Aerotransports yttrande (s. 109 och 110).

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Investeringsutgifterna under luftfartsfonden uppgingo budgetåret 1948/
49 till ca 13,3 miljoner kronor. Belastningen å investeringsanslagen under
denna fond beräknas emellertid, såvitt nu kan bedömas, kunna minskas till
9 miljoner kronor under innevarande budgetår och till 7 miljoner kronor
för nästa budgetår. En dylik återhållsamhet synes motiverad med hänsyn
till svårigheterna att nu bedöma trafikflygets omfattning under de närmaste
åren och de anspråk som kunna komma att ställas på markorganisationen.

Genom beslut den 25 november 1949 har Kungl. Maj:t, efter utredning
av luftfartsstyrelsen, fastställt stater för användningen av anslagen till
Flygfältsbyggen och Byggnader. Anslagsmedel, vilka bedömas numera icke
vara behövliga för ursprungligen avsedda ändamål, ha i samband härmed
indragits från luftfartsstyrelsens'' disposition för att tills vidare stå till
Kungl. Maj :ts uteslutande förfogande. Härigenom har en bättre överblick
blivit möjlig över investeringsverksamheten för byggande av flygfält och
uppförande av byggnader, varjämte behovet av nya medel under dispositionsanslaget
minskats. Kungl. Maj :t torde i fortsättningen böra äga omdisponera
medel, som tidigare anvisats under övriga anslag under luftfartsfonden,
för att, om och i den mån de med medelsanvisningen ursprungligen
avsedda ändamålen sakna aktualitet, använda medlen för numera aktuella
ändamål.

För arbeten å storflygplatsen vid Halmsjön har styrelsen, med hänsyn
till föreliggande anslagsreservationer, icke äskat medel för nästa budgetår.
Under år 1949 ha å storflygplatsen utförts sådana dränerings- och fältarbeten,
vilka bedömts nödvändiga för att tidigare utförda arbeten skola säkerställas
mot förstörelse samt underlätta ett återupptagande av byggnadsarbetet
i större utsträckning. Arbetenas omfattning under det närmaste året
är beroende på om de kunna inrymmas inom ramen för den för civil lufttrafik
fastställda byggnadskvoten.

Det begärda anslaget till Flygfältsbyggen avser slutförande av
den första utbyggnadsetappen beträffande Torslanda flygplats.

Av det till Radiofyrar äskade anslaget avse 300 000 kronor kontraktsenlig
betalning av beställda landningsradiofyrar, 50 000 kronor fullföljande
av påbörjad automatisering av direkttelefonnätet mellan trafikflygplatserna
samt 50 000 kronor ombyggnad och flyttning av äldre radiofyrar.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, alt investeringsutgifterna
under luftfartsfonden budgetåret 1948/49 uppgingo till ca 13,3 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas motsvarande utgifter
kunna begränsas till 9 miljoner kronor. En ytterligare minskning med 2
miljoner kronor anser departementschefen erforderlig för nästa budgetår.
En dylik återhållsamhet finner departementschefen motiverad med hänsyn

48

Statsutskottets utlåtande nr 9.

till svårigheterna att nu bedöma trafikflygets omfattning under de närmaste
åren och de anspråk som kunna komma att ställas på markorganisationen.

Utskottet delar denna departementschefens uppfattning. I enlighet härmed
tillstyrker utskottet, att under luftfartsfonden för nästa budgetår anvisas
investeringsanslag å tillhopa 2 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner kronor
avse fullföljande av vissa sprängnings- och utvidgningsarbeten å Torslanda
flygplats, 0,4 miljon kronor viss materielanskaffning m. m. och 0,4
miljon kronor förstärkning av dispositionsanslaget.

Sistnämnda anslag har för innevarande budgetår anvisats med 1 miljon
kronor. Det minskade anslagsbehovet sammanhänger med att vissa medel,
som tidigare ställts till luftfartsstyrelsens förfogande från anslagen till flygfältsbyggen
och byggnader, numera friställts för att efter beslut av Kungl.
Maj :t kunna användas för ändamål, vilka eljest skolat tillgodoses med anlitande
av dispositionsanslaget. Enligt departementschefens uppfattning bör
Kungl. Maj :t i fortsättningen äga rätt att omdisponera medel, som tidigare
anvisats under övriga anslag under luftfartsfonden, för att, om och i den
mån de med medelsanvisningen ursprungligen avsedda ändamålen sakna
aktualitet, använda medlen för numera aktuella ändamål. Mot vad sålunda
föreslagits har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet förutsätter
emellertid att, i den mån åtgärder av nu angivet slag vidtagas, en redogörelse
härför lämnas riksdagen i lämpligt sammanhang.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Flygfåltsbyggen .................. 1 200 000 kronor,

b) Radiofyrar ........................ 400 000 kronor,

c) Luftfartsvåsendets dispositionsanslag 400 000 kronor.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

29 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 35, s. 123—128) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1950/51 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 18 300 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår
för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning: -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

49

1949/50

1 000

1950/51

Garage- och förrådsbyggnader m. m...

Maskincentralförråd:

Motorfordon .....

Vägmaskiner m. m.
Flytande materiel .

6 500 000 6 200 000

7 000 000 9 800 000

— 1 300 000

2 600 000

Effektförråd

Beredskapslagring av flytande drivmedel
..........................

3 100 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag
..................

1 000 000 1 000 000

Summa kronor 20 201 000 18 300 000

Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg å tidigare anvisade anslag
exklusive till grustag en behållning av 12,7 miljoner kronor. Den 1 juli 1949
fanns sålunda ett sammanlagt belopp av 32,9 miljoner kronor tillgängligt.
Investeringsutgifterna för förrådsfonden stannade under budgetåret 1948/49
vid i runt tal 21,4 miljoner kronor exklusive effektförråd, grustag och beredskapslagring.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å
sammanlagt 19 200 000 kronor. Därjämte har styrelsen hemställt om beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1952/53.

Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 124—126).

Departementschefen har anfört följande.

Å anslaget till garage- och förrådsbyggnader m. in. förelåg den 30 juni
1949 en behållning av 7,8 miljoner kronor. Detta belopp torde vara tillräckligt
för att tillgodose uppkommande medelsbehov för byggnader under såväl
innevarande som nästa budgetår, även om viss ökning av byggnadsverksamheten
på detta område skulle komma att inträda. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har icke heller äskat medel för nästa budgetår under
ifrågavarande anslag.

Under maskincentralförrådet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
nästa budgetår äskat sammanlagt 18,2 miljoner kronor till motorfordon,
vägmaskiner och flytande materiel in. in. Av detta belopp beräknas 9,2 miljoner
kronor till maskiner in. m. för underhållet, 1,5 miljon kronor till maskiner
m. in. för byggnadsverksamheten, 1,2 miljon kronor till grävmaskiner
för torrläggningsverksamhet inom jordbruket, 1,3 miljon kronor till färjor
in. in. och 5 miljoner kronor till gemensamma ersättningsanskaffningar.

Vad till en början angår anslaget till motorfordon steg för budgetåret
1948/49 på grund av en förskjutning av de leveranser, som beräknats ske
budgetåret 1947/48, medelsförbrukningen å anslaget från ursprungligen beräknade
5 till 10,5 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas medelsförbrukningen
å anslaget till 7,5 miljoner kronor. Vid utgången av innevarande
budgetår beräknas icke föreligga någon reservation å anslaget.
Medelsförbrukningen för motorfordon för nästa budgetår beräknas motsvara
det för samma budgetår äskade anslaget av 6,2 miljoner kronor. För
detta belopp avser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inköpa 155 last4
Rihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 9.

50

Statsutskottets utlåtande nr t).

bilar, 50 paketbilar och 120 personbilar. Inköpen av last- och paketbilar
avse företrädesvis normal återanskaffning. Anskaffningen av personbilar
betingas huvudsakligen av att ersättning ansetts böra ske av sädana personbilar
av mindre god beskaffenhet vilka vid krigsslutet övertogos från
krigsmakten och nu äro i mycket dåligt skick. Jag anser mig böra tillstyrka
den av styrelsen föreslagna anskaffningen av motorfordon och hemställer
om en medelsanvisning av 6,2 miljoner kronor för ändamålet under nästa
budgetår.

Medelsförbrukningen å anslaget till vägmaskiner in. in. utgjorde budgetaret
1948/49 ca 6,9 miljoner kronor men beräknas innevarande budgetår
stiga till 10,i miljoner kronor, motsvarande den 30 juni 1949 förefintlig
reservation å anslaget om 3,i miljoner kronor och det för budgetåret anvisade
nya anslaget av 7 miljoner kronor. Vid utgången av innevarande budgetår
beräknas alltså tillgängliga medel vara helt förbrukade. För nästa
budgetår äskar styrelsen 10,7 miljoner kronor till vägmaskiner m. in. I första
band erfordras medlen till inköp av grävmaskiner, väghyvlar och krossverk
för vägväsendets räkning, varjämte i det äskade beloppet inräknats 1,2 miljon
kronor för grävmaskiner för torrläggningsverksamhet inom jordbruket.
Den äskade medelsanvisningen förutsätter, att viss import av materiel blir
möjlig, främst väghyvlar och traktorer. Enligt industrikommissionen torde
möjligheter härför vara för handen. Jag vill därför förorda att till väginaskiner
in. in. för vägväsendets behov anvisas 9,5 miljoner kronor. Efter samråd
med chefen för jordbruksdepartementet finner jag ett oförändrat belopp
av 0,3 miljon kronor böra beräknas för inköp av grävmaskiner för torrläggningsverksamheten.
Den sammanlagda medelsanvisningen för nästa
budgetår under anslaget till vägmaskiner in. in. skulle alltså utgöra 9,8 miljoner
kronor.

Å anslaget till flytande materiel fanns den 30 juni 1949 en behållning
av 1,3 miljon kronor. För innevarande budgetår ha medel icke anvisats under
detta anslag. Vid innevarande budgetårs slut beräknas behållningen å
anslaget ha nedgått till 0,3 miljon kronor. För att möjliggöra anskaffning
av färjor in. in. i den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat
med förordar jag att för nästa budgetår anvisas det av styrelsen äskade beloppet
av 1,3 miljon kronor för flytande materiel.

1 detta sammanhang torde jag få erinra att möjlighet för närvarande
föreligger att från anslaget till flytande materiel bestrida kostnader för inköp
av passbåtar för statliga passbåtslinjer. Sådana linjer kunna drivas av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller genom entreprenör, exempelvis eu
kommun eller ett industriföretag. Det kan emellertid i vissa fall vara lämpligt
att staten förvärvar passbåtar, avsedda att uthyras eller i övrigt ställas
till förfogande för kommunal eller enskild drift. Därest riksdagen icke har
något att erinra häremot, torde, efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall, ifrågavarande anslag få tagas i anspråk även för detta ändamål.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därjämte hemställt om medgivande
att ikläda sig betalningsansvar för materiel under maskincentralförrådet,
avsedd att levereras under budgetåret 1952/53, intill ett belopp av 10 miljoner
kronor. Även om en förkortning av leveranstiderna skulle inträda
beträffande viss materiel, som ingår i maskincentralförrådet, synas dock
förutbeställningarna fortfarande kunna medföra vissa fördelar för väg- och
vattenbyggnadsverket. Detta gäller framför allt i fråga om vägmaskiner
in. m. Jag vill därför icke motsätta mig att medgivande lämnas styrelsen
att ikläda sig betalningsansvar för leveranser till maskincentralförrådet. Betalningsansvaret
bör för budgetåret 1952/53, i likhet med vad som varit
fallet för tidigare år, maximeras till 10 miljoner kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51

Mot att väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag för nästa budgetår
anvisas med ett belopp av 1 miljon kronor har jag icke något att
erinra.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bl. a. upptagit ett belopp av 1,2 miljon kronor för inköp
av grävmaskiner för torrläggningsverksamhet inom jordbruket. Efter samråd
med chefen för jordbruksdepartementet har emellertid departementschefen
funnit det äskade beloppet kunna reduceras till 0,3 miljon kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har i övrigt icke givit departementschefen
anledning till erinran. Departementschefen har sålunda förordat
dels att under maskincentralförrådet anvisas till motorfordon 6,2 miljoner
kronor, till vägmaskiner in. m. 9,8 miljoner kronor och till flytande
materiel 1,3 miljon kronor, dels ock att dispositionsanslaget beräknas till
1 miljon kronor.

Utskottet tillstyrker, att förenämnda anslag anvisas med äskade belopp.
Vad departementschefen anfört beträffande rätt för Kungl. Maj :t att bemyndiga
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ikläda sig betalningsansvar
för tillhopa 10 miljoner kronor för anskaffning av materiel under anslagsgruppen
maskincentralförråd, avsedd att levereras först under budgetåret
1952/53, föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet kan
jämväl biträda förslaget, att anslaget till flytande materiel får tagas i anspråk
för förvärv av passbåtar, avsedda att uthyras eller i övrigt ställas till
förfogande för kommunal eller enskild drift.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Motorfordon ...................... 6 200 000 kronor,

b) Vägmaskiner m. m............... 9 800 000 kronor,

c) Flytande materiel ................. 1 300 000 kronor,

d) Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag
.................... 1 000 000 kronor.

Stockholm den 7 mars 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

52

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Karl Andersson,
Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, Sundelin, Leander,
Rosenberg, Lundqvist, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Ivar Persson,
Alfred Nilsson och Einar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,
Lindholm, Rubbestad, Åkerström, Pettersson i Dahl, Kollberg, Petterson i
Degerfors, Birke, Henriksson och Nihlfors.

Reservation

vid punkten J9:o) (Biltrafik) av herr Sundelin.

507308. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.