Statsutskottets utlåtande nr 89.

1

Nr 89.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avtal mellan kronan och Stockholms stad om
genomförande av stadsplan för viss del av stadsdelen
Ladugårdsgärdet i Stockholm m. m.

(4:e avd.)

l:o) Fullföljande av exploateringen av statens mark inom stadsdelen
Ladugårdsgärdet i Stockholm. I propositionen nr 122 liar Kungl. Maj:t, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 10 mars 1950 (punkt 1, s. 2—5), föreslagit riksdagen att
— under förutsättning att stadsplan för området mellan Yärtavägen, Valhallavägen
och Banérgatans förlängning blir fastställd i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av djurgårdsnämnden upprättat förslag — bemyndiga
Kungl. Maj:t att dels godkänna statsrådsprotokollet bifogat avtal mellan
kronan och Stockholms stad om stadsplanens genomförande, dels ock låta
försälja den inom stadsplaneområdet belägna tomtmarken, till den del den
icke erfordras för statliga ändamål.

Genom beslut den 5 mars 1948 har Kungl. Maj:t förordnat, att vissa å en
i beslutet åberopad karta närmare angivna områden å Ladugårdsgärdet i
Stockholm skola stå under djurgårdsnämndens omedelbara förvaltning. Beslutet
omfattar — utom viss för gata avsedd mark — dels området för de
militära förvaltningsbyggnaderna och dels vissa ännu obebyggda områden.

I skrivelse den 7 februari 1950 har djurgårdsnämnden meddelat, att nämnden
har för avsikt att låta upprätta förslag till stadsplan för hela det i beslutet
avsedda området. För att den del av området, som är belägen mellan A ärtavägen,
Valhallavägen och Banérgatans förlängning, utan onödig tidsutdräkt
skall kunna disponeras för bostadsbebyggelse har nämnden emellertid ansett
sig böra såsom en första etapp upprätta stadsplaneförslag för detta delområde.
Sådant förslag föreligger numera, innebärande att omkring 800 normaleldstäder
å 30 kvadratmeter kunna inrymmas inom området.

1 samband härmed hav mellan djurgårdsnämnden och Stockholms stads
fastighetsnämnd avtal träffats om stadsplanens genomförande. I detta avtal
regleras dels frågan om överlåtelse till staden av mark för gata och annan
allmän plats inom stadsplaneområdet och villkoren härför, dels ock frågan
om fördelning av gatubyggnadskostnaderna.

Avtalet, som av djurgårdsnämnden överlämnats med förenämnda skrivelse
den 7 februari 1950 och är åtföljt av stadsplaneförslag med tillhörande bestäm 1—859

50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 89 91.

2

Statsutskottets utlåtande nr 89.

inelser och beskrivning samt en inom nämnden upprättad promemoria, är
ingånget under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige före den 1 mars
1950 genom beslut, som vinna laga kraft, dels antaga stadsplan i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget, dels godkänna avtalet, samt att Kungl. Maj:t
före den 1 juli 1950 fastställer stadsplanen och godkänner avtalet.

Stadsplaneavtalet, vilket fogats vid propositionen (Bilaga 2), är av följande
huvudsakliga innebörd.

Beträffande den del av Yärtavägen, som tidigare finnes intagen i stadsplan,
och de delar av Banérgatans förlängning och Yalhallavägen, som genom överenskommelse
år 1943 överlåtits till staden i samband med den angränsande
folkskoletomten, äro mark- och gatubyggnadskostnadsfrågorna redan reglerade.
Det exploateringsområde, vartill avtalsförslaget hänför sig, har begränsats
i enlighet härmed, varvid det dock med hänsyn till kostnadsfördelningen
ansetts lämpligt att till exploateringsområdet hänföra den till staden överlåtna
delen av Banérgatans förlängning.

Stadsplaneförslaget innebär i fråga om Yärtavägens och Yalhaliavägens
breddningsområden, att de blivande tomterna icke få utfart till nämnda gator.
Med hänsyn härtill har kronans skyldighet att avstå marken utan ersättning
och att bidraga till stadens gatubyggnadskostnad skäligen ansetts böra jämkas
enligt grunderna för 60 och 69 §§ byggnadslagen. Under hänsynstagande
jämväl till att gatorna även betjäna andra kronans exploateringsområden såväl
som området för de militära förvaltningsbyggnaderna, har jämkningen
enligt avtalsförslaget skett så att å ena sidan marken avstås utan lösen, medan
å andra sidan staden ensam bestrider kostnaderna för dess iordningställande.

Övrig mark för gata och allmän plats torde jämlikt grunderna för 70
byggnadslagen böra av kronan avstås utan ersättning.

Beträffande iordningställandet av nu ifrågavarande mark innebär avtalet
att kostnaderna fördelas efter samma grunder som tillämpats vid exploateringen
av kronans område å Johanneshov-Kvarnängen (se prop. nr 304/1939).
Kronans och stadens representanter ha dock enats om att förenkla avtalstexten
genom att däri direkt angiva de procenttal, efter vilka parternas andelar i
kostnaderna skola uträknas.

Det har ansetts riktigast att vid bestämmandet av kronans andel i gatubyggnadskostnadema
liksom i fråga om skyldigheten att avstå gatumark utan
ersättning området för de militära förvaltningsbyggnaderna medräknas, oaktat
det icke ingår i det föreliggande stadsplaneförslaget. I enlighet härmed har
kronan frikallats från skyldighet att utge gatumarksersättning och gatubyggnadsbidrag
för detta område med avseende på gata som ingår i stadsplaneförslaget.

Djurgårdsnämnden har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens
bemyndigande att, under förutsättning att stadsplan för nu ifrågavarande område
blir antagen och fastställd i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande
förslaget, dels godkänna det upprättade avtalet om stadsplanens
genomförande, dels ock försälja den inom stadsplaneområdet belägna tomtmarken.

Stockholms stadsfullmäktige ha den 20 februari 1950 antagit stadsplan i
överensstämmelse med det föreliggande förslaget samt för sin del godkänt
stadsplaneavtalet.

Statsutskottets utlåtande nr 8H.

Byggnadsstyrelsen liar i avgivet utlåtande framställt viss erinran mot djur
gårdsuämndens förslag och förordat, att den norra delen av tomtmarken inom
stadsplaneområdet reserveras för statliga byggnader. Beträffande den närmare
innebörden av styrelsens yttrande torde få hänvisas till propositionen
(s. 3 och 4).

Departementschefen har anfört följande.

I djurgårdsnämndens uppgifter ingår bl. a. att handhava statens exploatelingsverksamhet
i Stockholm. I syfte att fullfölja den tidigare planerade och
delvis redan genomförda exploateringen av statens mark inom stadsdelen
Ladugårdsgärdet har nämnden låtit upprätta stadsplaneförslag för ett område,
beläget mellan Värtavägen, Valhallavägen och Banérgatans förlängning,
samt med Stockholms stads fastighetsnämnd träffat ett bl. a, på statsmakternas
godkännande beroende avtal om genomförande av stadsplanen. Den
tomtmark, som ingår i planförslaget, är avsedd att användas för bostadsbebyggelse.
Avtalet har främst till syfte att reglera frågan om den mark, som
kronan i egenskap av markexploatör på grund av bestämmelserna i 70 § byggnadslagen
utan ersättning skall avstå till staden för gatuändamål och dylikt,
samt om kronans bidrag till gatubyggnadskostnaderna inom området.

Mot djurgårdsnämndens framställning om att stadsplaneavtalet måtte godkännas
och nämnden bemyndigas försälja den i stadsplaneområdet ingående
tomtmarken har byggnadsstyrelsen framfört viss erinran och föreslagit, ätten
av styrelsen på stadsplanekartan med blå gränslinje angiven del av området
måtte reserveras för statliga byggnader. Styrelsen har härvid åberopat
bl. a. vissa redan anmälda behov av ytterligare lokaler för de myndigheter,
som äro inrymda i försvarets ämbetsbyggnader på Ladugårdsgärde.

Dä det föreliggande stadsplaneavtalet, såsom förut nämnts, har till syfte
huvudsakligen endast att reglera kronans och stadens mellanhavanden i fråga
om gatumarken och gatubyggnadskostnaderna och då den härom träffade
uppgörelsen synes vara för kronan godtagbar, anser jag mig böra förorda,
att avtalet godkännes. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört föreslår
jag emellertid, att den del av tomtmarken, som styreisen ansett erforderlig
för statens egna byggnadsbehov, tills vidare undantages från djurgårdsnämndens
försäljningsbemyndigande. Om delområdet framdeles befinnes böra användas
på det sätt byggnadsstyrelsen tänkt sig, torde djurgårdsnämnden få
föranstalta om erforderlig ändring i stadsplanebestämmelserna för området;

Beträffande redovisningen av försäljningsmedlen torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter i överensstämmelse med
vad som tidigare bestämts vid andra liknande försäljningar.

Utskottet. Det av djurgårdsnämnden preliminärt ingångna stadsplaneavtalet
har icke givit utskottet anledning till erinran. På av byggnadsstyrelsen
anförda skäl har utskottet ej heller velat motsätta sig, att den del av tomtmarken
som styrelsen ansett erforderlig för statens egna byggnadsbehov
t. v. undantages från det i propositionen ifrågasatta försäljningsbemyndigandet.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, under förutsättning att stadsplan för nu
ifrågavarande område blir fastställd i huvudsaklig överensstämmelse
med det föreliggande förslaget, bemyndiga Kungl. Maj:t

4

Statsutskottets utlåtande nr 89.

att dels godkänna det upprättade avtalet om stadsplanens genomförande
och dels låta försälja den inom stadsplaneområdet
belägna tomtmarken till den del den icke erfordras för statliga
ändamål.

2:o) Försäljning av viss kronan tillhörig fast egendom. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 6 och T) föreslagit riksdagen medgiva dels att ett område om
cirka 4 hektar, utgörande delar av fastigheterna Bälnästomten l1 och Bälnäs
l18 i Dals Eds socken av Älvsborgs län, må försäljas på de villkor, som angivas
i ett vid statsrådsprotokollet fogat avtal av den 15 och 21 februari 1950,
dels Ook att tomten nr 5 i kvarteret Ejdern i Falköping med å tomten befintliga
byggnader må försäljas på de villkor, som omförmälas i ett vid nämnda
protokoll fogat avtal av den 2 och 8 mars 1950.

Med skrivelser den 21 februari 1950 resp. den 3 mars 1950 har järnvägsstyrelsen
underställt Kungl. Maj:ts prövning dels ett den 15 och 21 februari
1950 dagtecknat avtal om försäljning till Aktiebolaget Lee bruk av ett vid
Eds station beläget område om ca 4 hektar till ett pris av 2 kronor per kvadratmeter
och dels ett den 2 och 3 mars 1950 dagtecknat, med fabrikörerna E. Svarén
och G. Johansson i Floby ingånget avtal om försäljning till dem av tomten
nr 5 i kvarteret Ejdern i Falköpings stad med å tomten befintligt bostadshus
nr 9 K jämte uthus till ett pris av 60 000 kronor.

Avtalen ha såsom bilagor (Bilaga 2 och 3) fogats till propositionen.

Järnvägsstyrelsen har lämnat bl. a. följande närmare upplysningar om
försäljningarna.

Det i det förstnämnda avtalet avsedda området, vilket utgör delar av fastigheterna
Bälnästomten l1 och Bälnäs lia i Dals Eds socken av Älvsborgs län,
är i upprättad byggnadsplan avsett till kvartersmark för industriändamål.
Något taxeringsvärde finnes icke åsatt området, men enligt ett av distriktslantmätaren
utfärdat värderingsintyg har området värderats till 1 krona 75 öre
per kvadratmeter. Offentlig auktion har icke förevarit. På området finnas
byggnader uppförda, vilka tillhöra köparen.

Fastigheten i Falköping är åsatt ett taxeringsvärde av 65 000 kronor, därav
markvärde 8 000 kronor samt byggnadsvärde 57 000 kronor. Bostadhuset 9 K
är uppfört av timmer i 3 våningar samt innehåller å första och andra våningen
vardera 4 lägenheter om 2 rum och kök samt å tredje våningen 3 lägenheter
om 1 rum och kök. Grunden utgöres av kalksten. Källarvåningen inrymmer
tvättstuga, skyddsrum, förrådsrum, hushållskällare m. m. Vatten-, avlopps-,
gas- och belysningsledningar äro indragna i fastigheten. Uthuset är uppfört
av trä och innehåller en lägenhet om 2 rum och kök jämte redskapsbodar.
Byggnaderna uppfördes år 1904 och inköptes av statens järnvägar år 1920.
Några större reparationsarbeten ha ej utförts under den tid desamma varit i
statens järnvägars ägo. Kostnaderna för reparation av byggnaderna samt installation
av värmeledning, wc och badrum beräknas sammanlagt uppgå till

Statsutskottets utlåtande nr 89.

5

minst 90 000 kronor. Nuvarande hyresinkomster från fastigheten uppgå till
5 190 kronor per år. Offentlig auktion har förevarit, varvid högsta anbud,
50 000 kronor, avgavs av fabrikörerna Svarén och Johansson. Sedermera ha
nämnda anbudsgivare höjt anbudet till 60 000 kronor.

Ingendera av de till försäljning föreslagna fastigheterna anses vara eller
kunna bliva erforderlig för något statens järnvägars eller, såvitt järnvägsstyrelsen
kunnat bedöma, annat statligt ändamål.

Till järnvägsstyrelsens skrivelser ha fogats yttranden av bostadsstyrelsen,
varav framgår att denna myndighet icke ansett sig böra framställa någon
eiinran mot de avtalade köpeskillingarna.

Departementschefen har funnit de båda avtalen böia godkännas. Då de
avtalade försäljningssummorna var för sig överstege den högsta värdegräns
av 40 000 kronor, som fastställts för Kungl. Maj:ts generella bemyndigande
att försälja kronan tillhörig fast egendom, borde riksdagens medgivande i
förevarande fall inhämtas.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva

a) att ett område om cirka 4 hektar, utgörande delar av fastigheterna
Bälnästomten l1 och Bälnäs l16 i Dals Eds socken
av Älvsborgs län, må försäljas på de villkor, som angivas i det
vid statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
10 mars 1950 fogade avtalet av den 15 och 21 februari 1950,

b) att tomten nr 5 i kvarteret Ejdern i Falköping med å
tomten befintliga byggnader må försäljas på de villkor, som
omförmälas i det vid nämnda protokoll fogade avtalet av den 2
och 3 mars 1950.

Stockholm den 25 april 1950.

På statsutskottets vägnar: *

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 91.