Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1950/51 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1950), vilket innebär en anslagshöjning med
5 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ........... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 374 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 215 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 70 200

Summa kronor 688 600

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 688 600 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
80 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt Nr 8.

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3—5)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Emil Petersson m. fl. väckt motion (I: 301), vari hemställts,
att riksdagen ville dels fatta beslut om att den 1942 vid arkivet
vakanssatta förste arkivarietjänsten i lönegrad Ca 29 skall få återbesättas
samt dels företaga de ändringar i personalförteckningen och avlöningsstaten
för riksarkivet, vilka följa härav.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor för
beredande av medel till stadgade ålderstillägg. Av riksarkivet framlagda
förslag till ändringar i arkivets personalorganisation har departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka. Bland dessa förslag märkes återbesättande
av en år 1942 vakanssatt förste arkivarietjänst i Ca 29. Härom
har departementschefen framhållit, att han funnit ett återbesättande av
ifrågavarande tjänst synnerligen önskvärt, men att han nödgats konstatera,
att de erforderliga ekonomiska förutsättningarna härför icke nu förelåge.

Utskottet hyser i likhet med departementschefen den uppfattningen, att
ett återbesättande av den vakanssatta förste arkivarietjänsten vore synnerligen
önskvärt, men att erforderliga ekonomiska förutsättningar härför icke
nu föreligga. På grund härav har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka
bifall till det i motionen I: 301 framställda yrkandet utan ansluter sig i
förevarande avseende till Kungl. Maj:ts förslag, vilket jämväl i övrigt icke
givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 301,

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

StatsutsJcottets utlåtande nr 8. 3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman,

förslagsvis................................ 272 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 196 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 53 500

Summa kronor 521 500

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 521 500 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 5 och 6), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 79 800 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier oeh tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 6), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kronor.

6:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 6 och 7), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 188 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. . 43 000

Summa kronor 411 600

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 411 600 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning med
4 000 kronor, hemställer utskottet,

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
69 600 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 8 och 9), vilket innebär
en anslagsminskning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av
arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 9), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 10 400 kronor.

10:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 9—11), vilket innebär en anslagshöjning med 3 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 246 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 400

Summa kronor 534 900

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 534 900 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 11 och 12), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 98 500
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

12:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Maj:t
har (punkt 12, s. 12 och 13) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Lindström väckt motion (I: 116), vari hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja kungl. biblioteket största möjliga
del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning av 15 000 kronor
för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder
skall kunna bibehållas oförändrad.

Detta anslag är nu uppfört med 130 000 kronor. Dessutom har från och
med budgetåret 1947/48 å riksstaten varit uppfört ett särskilt reservationsanslag
å 20 000 kronor under rubriken Kungl. biblioteket: Anskaffande av
viss utländsk litteratur. Riksbibliotekarien har hemställt dels om höjning
av anslaget till bokinköp och bokbindning med 30 000 kronor, dels ock om
oförändrad medelsanvisning till anskaffande av viss utländsk litteratur.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

För egen del har jag visserligen funnit goda skäl anförda för en ökning av
nu ifrågavarande anslagsmedel, men jag anser mig dock i nuvarande läge
icke kunna tillmötesgå riksbibliotekariens önskemål. Jag vill emellertid
föreslå, att det hittillsvarande anslaget till anskaffande av viss utländsk
litteratur icke längre upptages såsom särskilt riksstatsanslag utan sammanslås
med nu förevarande anslag, som sålunda bör höjas med 20 000 kronor
till 150 000 kronor. För statsverket innebär detta icke någon kostnadsökning.

I motionen 1:116 har anförts i huvudsak följande.

I årets statsverksproposition har av uppenbara anledningar stor återhållsamhet
iakttagits. Detta gäller även beträffande anslag för vissa ledande
biblioteks bokanskaffning, nämligen kungliga biblioteket, biblioteken
vid Uppsala universitet, Lunds universitet, karolinska institutet, tekniska
högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, medicinska högskolan
i Göteborg och musikaliska akademien samt pedagogiska biblioteket, för
vilka oförändrade belopp föreslagits. I propositionen gör föredraganden i
samband med dessa förslag men med något olika formuleringar det uttalandet,
att dessa anslags reella värde minskats genom devalveringen av den
svenska kronan men att med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge
anslagen det oaktat föreslås uppförda med oförändrade belopp. För Stockholms
högskola har proposition ännu icke framlagts.

Biblioteken i fråga anskaffa huvudsakligen utländsk litteratur. På grund
av den under år 1949 företagna krondevalveringen kommer oförändrad medelsanvisning
att innebära väsentlig reduktion av anskaffningen av litteratur
från länder, berörda av devalveringen.

Av överbibliotekarierna m. fl. nu företagna utredningar visa sålunda att
respektive bibliotek för att kunna vidmakthålla sin bokanskaffning från
sagda länder oförändrad skulle erfordra följande anslagsförstärkning:

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. biblioteket..............

Uppsala universitet.............

Lunds universitet...............

Karolinska institutet ...........

Tekniska högskolan i Stockholm .

Chalmers tekniska högskola.....

Medicinska högskolan i Göteborg

Musikaliska akademien .........

Pedagogiska biblioteket.........

Föreslaget

Erforderlig

belopp

förstärkning

kronor

kronor

150 000

15 000

270 000

25 000

260 000

24 000

40 000

6 400

55 000

lägst 10 000

50 000

12 500

65 000

17 000

20 000

4 000

12 000

1 800

I öppen dag ligger vilken utomordentlig betydelse det har för vårt land
att kulturella förbindelser i största möjliga omfattning vidmakthållas med
utlandet. Av lika stor vikt är att vår inhemska forskning och vår tekniska
utveckling icke fördröjas eller fördyras genom att landets vetenskapsmän
och dess näringsliv icke ha tillgång till den modernaste utländska litteraturen.
Det synes mig därför vara ett starkt nationellt intresse att våra statligt
understödda bibliotek — vilka i och för sig borde tillerkännas större
reella anslag — i varje fall nu komma i åtnjutande av sådana anslag, att
deras förmåga att anskaffa utländsk modern litteratur och utländska löpande
publikationer icke sänkes under föregående års nivå.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Det i motionen 1:116 framställda förslaget avser att bereda de i motionen
angivna särskilda anslagen till bokinköp och bokbindning erforderlig
förstärkning för den minskning, som i realiteten drabbat anslagen genom
devalveringen av den svenska kronans värde. Ehuru goda skäl onekligen
tala för ett tillmötesgående av motionärens yrkande, har utskottet likväl
i rådande ekonomiska läge funnit sig nödsakat att avstyrka bifall till
motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 116 — såvitt här är i fråga
— till Kungl. biblioteket: Bokinkiyp och bokbindning för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.

13:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
13, s. 13 och 14) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Stifts- och landsbiblioteken:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 86 700 kronor, avsett för stifts- och landsbiblioteken i Linköping och
Skara.

7

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Norman och
Rosander (I: 49) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge
m. fl. (11:50), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels besluta hemställa
hos Kungl. Maj:t, att från den 1 juli 1950 ett landsbibliotek upprättas
i Växjö och ett i Västerås i huvudsaklig överensstämmelse med av
folkbibliotekssakkunniga framlagt förslag, dels ock med anledning härav
vidtaga höjning av bland annat förevarande anslag med 69 600 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionen
II: 50.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
får i anledning av motionerna I: 49 och II: 50 framhålla, att behovet av
landsbibliotek i Västerås och Växjö synes vara obestridligt och att erforderliga
lokala förutsättningar också torde föreligga för dessa biblioteks upprättande.
Enligt utskottets mening lägger emellertid det rådande ekonomiska
läget hinder i vägen för att ifrågavarande landsbibliotek kunna komma
till stånd redan från och med nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför
bifall till de i ovannämnda motioner framställda förslagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 49 och II: 50, såvitt här
är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 39 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 9 200

Summa kronor 86 700

b) till Stifts- och landsbibliotelcen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 14, s. 14) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under föregående
punkt angivna likalydande motionerna 1:49 och II: 50, i vilka
hemställts, att förevarande anslag måtte vid bifall till motionärernas förslag
om upprättande från och med den 1 juli 1950 av landsbibliotek i Växjö
och Västerås höjas med 2 500 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 49 och II: 50,
såvitt motionerna avse förevarande anslag, samt tillstyrker bifall till Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt
här är i fråga — till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
2 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 14 och 15) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 13:o) angivna likalydande motionerna I: 49 och
II: 50, i vilka hemställts, att förevarande anslag måtte vid bifall till motionärernas
förslag om upprättande från och med den 1 juli 1950 av landsbibliotek
i Växjö och Västerås höjas med 20 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne (I: 304) och den andra inom andra kammaren av herr
Bergstrand (II: 251), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1950/51 höja det till stifts- och landsbiblioteket i Linköping utgående anslaget
till bokinköp och bokbindning med 5 000 kronor och i anslutning
härtill således höja det under punkt 15 i åttonde huvudtiteln begärda anslaget
till stifts- och landsbiblioteken från 20 000 till 25 000 kronor.

Beträffande motiveringen för sistnämnda yrkande hänvisas till motionen
II: 251.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 13:o) anfört
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 49 och II: 50, i vad de avse
här förevarande anslag.

Styrelsen för linköpingsbiblioteket har i sina anslagsäskanden för budgetåret
1950/51 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för tillgodoseende
av detta biblioteks behov höjas med 5 000 kronor och styrelsen för
skarabiblioteket har för samma budgetår för sin del begärt en anslagsökning
med 2 000 kronor. Departementschefen har funnit sig icke nu kunna tillstyrka
någon höjning av anslaget utan föreslagit att detsamma uppföres
med oförändrat belopp.

Det i motionerna I: 304 och II: 251 gjorda yrkandet är av samma innebörd
som styrelsens för linköpingsbiblioteket ovannämnda begäran. Ut -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 9

skottet har i rådande ekonomiska läge icke ansett sig böra tillstyrka bifall
till nämnda motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansluter sig
till Kungl. Maj:ts .under förevarande punkt framställda förslag, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt
här är i fråga — samt I: 304 och II: 251, till Stifts- och
landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 16,
s. 15—17) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 32 700 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt
12:o) angivna, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja pedagogiska biblioteket
största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning av
1 800 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen
berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

TJtskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkten 12:o)
anfört avstyrker utskottet bifall till motionen I: 116, i vad den avser förevarande
anslag.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 116 — såvitt här är i fråga
— såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 32 700 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 210 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 5 980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 218 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ............... 49 720

Summa kronor 484 600

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 484 600 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagshöjning med 1 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 82 900
kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 19 och 20), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1950/51 anvisa ett?
reservationsanslag av 90 600 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20, s. 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

21:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 20), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst
för deposition för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 21 och 22), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300
kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare .............................. Ca 30

1 intendent ................................ Ca 26

1 kansliskrivare ............................ Ca 15

1 livrustmästare ............................ Ca 14

1 åldfru.................................... Ca 14

1 förste museivakt .......................... Ca 11

3 museivakter .............................. Ca 9

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 38 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 12 500

Summa kronor 121 600

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 121 600 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 22), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 17100
kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, s. 23—26), vilket innebär en anslagshöjning med
6 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag sv>is 347 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 15 532

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 241 468

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 67 600

Summa kronor 671 600

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 671 600
kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 25, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 93 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 27), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 148 500 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 27 och 28), vilket innebär en anslagshöjning
med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 50 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 8 900

Summa kronor 97 200

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 97 200 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

28:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 38 200 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 29), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

31:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
49 800 kronor.

32:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 24 800 kronor.

33 :o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 30), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av
Cypernexpeditionens fyndmaterial för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 27 700 kronor.

34:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 7 800
kronor, hemställer utskottet,

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000
kronor.

35:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 35, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
8 800 kronor.

36:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska
galleriet för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

37:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts*
förslag (punkt 37, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

38:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 32), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Carl och
Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 33—37), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledas
av vad föredragande statsrådet anfört;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för
domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 15 000

Summa kronor 43 800

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 530 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 264 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 96 500

Summa kronor 924 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 13 500

Summa kronor 325 400

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm............... 43 800

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m................... 924 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 325 400

Summa kronor 1 293 700
Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden.................... 770 700

Nettoutgift kronor 523 000

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 523 000
kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

40 :o) Domkapitlen ock stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 37—40), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 96 500 kronor.

41 :o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,
s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

42:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42, s. 40), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.

43 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 41 och 42), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 kronor.

44:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska och
lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 42—44)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

45:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
45, s. 44), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

46 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

17

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47:o) Restaurering av Karesuando kyrka. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Grym m. fl. (I: 115) och den
andra inom andra kammaren av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 134), har
hemställts, att riksdagen matte besluta att till restauration av'' Karesuando
kyrka anvisa 150 000 kronor.

I motionerna har till stöd härför anförts i huvudsak följande.

Den nuvarande kyrkan i Karesuando församling i Norrbottens län, vilken
färdigbyggdes år 1905 för en kostnad av 40 000 kronor, är uppförd i huggen
natursten och trä. Stenstommen är uppförd till 2,97 meters höjd, och
därovanpå reser sig trästommen av bilat timmer. Någon isolering mot
kylan förekommer inte mot stenväggarna. Därtill kommer att det till följd
av kraftiga tjälskjutningar uppkommit genomgående sprickor i stenmurarna.
Kylan har sålunda mycket fria passager direkt genom murarna under
den kalla delen av året, då temperaturen mycket ofta ligger vid minus 40°.
Under sommaren verka stenväggarna som källarmurar, och det är inte
ovanligt att man även sommartid får elda i kyrkan. Numer är det omöjligt
att få upp temperaturen under vintern över 0°. Kyrkan kan därför inte
användas för den vanliga söndagsgudstjänsten vintertid, utan denna är då
förlagd till någon av folkskolans lärosalar.

Under de stora vinterhelgerna julen och påsken, som i dessa trakter också
äro de stora kyrkhelgerna, hör till gammal kyrklig tradition att kyrkobesökare
inte bara från Karesuando församling utan också från grannförsamlingarna,
ja, även från församlingarna i det finska grannlandet, komma
samman för att gemensamt fira de stora kyrkhelgerna. Gudstjänst pågår
då varje dag, och minst ett par gånger varje dag, under en hel vecka. Då
har man ingen annan utväg än att öppna kyrkan. I nollgradig temperatur
följer menigheten de dagliga gudstjänsterna.

1945 uppdrog församlingen åt arkitekten Folke Löfström i Stockholm att
utarbeta förslag till ny kyrka. Vid besök i Karesuando på hösten samma
år kom emellertid arkitekten till den uppfattningen, att man med fördel
skulle kunna restaurera den nuvarande kyrkan, även om detta med hänsyn
till förfallet och byggnadssättet samt det nordliga läget skulle komma att
draga avsevärda kostnader. Ett förslag till restaurering, som framlades,
beräknades kosta 235 000 kronor. Förslaget har granskats av byggnadsstyrelsen,
som funnit detsamma både ur arkitektonisk och praktisk synpunkt
vara en fördelaktig lösning och inte heller funnit anledning att göra
några erinringar mot kostnadsberäkningarna.

Arbetet kan påbörjas så snart erforderliga medel stå till buds och byggnadstillstånd
erhålles.

Domkapitlet i Luleå, som yttrat sig över förslaget, har tillstyrkt detsamma,
men bär icke medel till förfogande för detta ändamål. Visserligen erhåller
stiftet årligen 30 000 kronor av kollektmedel för nybyggnad och reparation
av kyrkor och gudstjänstlokaler, och dessutom förfogar domkapitlet
över fjälltraktsfonden, som för närvarande utgör 1 100 kronor, men dessa
medel åtgå helt för andra ändamål.

Statskontoret har funnit det i viss mån anmärkningsvärt, att restaureringen
skulle draga en så avsevärd kostnad och har därför föreslagit, att
byggnadsstyrelsen skulle få i uppdrag att revidera förslaget till restaurering
för att nedbringa kostnaderna. Eyggnadsstyrelsen, som haft statskontorets
förslag på remiss, har ännu eu gäng anfört, att den av arkitekten angivna

2 —• Biluing till riksdagens protokoll l!).r>0. G sand. Nr S.

18 Statsutskottets utlåtande nr 8.

kostnaden 235 000 kronor måste anses vara riktig och att någon väsentlig
reducering av detta belopp icke vore möjlig. Genom att taga vara pa alla
möjligheter till förenklingar i det uppgjorda förslaget till restaurering av
kyrkan och genom att föreslå, att vissa arbeten slcola stallas pa framtiden,
har byggnadsstyrelsen emellertid ansett sig kunna bringa ned kostnaderna

till 150 000 kronor. o 0 ..... , ....

Församlingen redovisar sina egna tillgångar pa toljande satt.

J^.''TjtJcoIcclssciti*

Tillgångar över skulderna 10 306 kronor 15 öre, därav till pastoratet
3 162 kronor 32 öre.

Pastoratet:

Tillgångar över skulderna 4 970 kronor 21 öre, därav från kyrkokassan
3 162 kronor 32 öre.

Av tillgångarna utgjordes 5 051 kronor 82 öre av sedan flera år utestående
restantier, som nog få betraktas såsom mycket osakra. Kapitaloverskottet
har under tidigare år varit betydligt mindre än det ovan redovisade.
Sålunda utgjorde det sammanlagda överskottet for kyrkokassan och pastoratet
år 1944 164 kronor 7 öre, 1945 2 579 kronor 30 ore, ar 1946 2 27
kronor 3 öre. Antalet skattekronor för Karesuando kommun utgjorde enligt
senaste taxeringen 7 738 kronor, och medeltalet skattekronor for de senaste

5 åren utgjorde 5 638 kronor. . , ,

Man får utgå från att den ekonomiska situationen för kommunen under
1950 och framöver kommer att te sig mycket ogynnsammare an vad ovan
anförts. Inga skogsavverkningar förekomma mom kommunen. Under forsta
veckan i januari i år företog länsarbetsnämnden i Norrbotten en undersökning
av de arbetsmöjligheter, som kunde finnas att tillgå inom kommunen
och gjorde samtidigt en undersökning av antalet arbetslösa Det visade
sig vid denna undersökning att av 140 man i de arbetsföra aldrama voro
124 arbetslösa. Arbetstillfällen inom den egna kommunen saknades. Detta
gällde såväl öppna marknadens arbeten som lampliga beredskapsarbeten.
Under sådana förhållanden förstår man att antalet skattekronor inom kommunen
kommer att ytterligare sjunka. Vidare far man komma ihåg åt
kommunen för att komma i åtnjutande av den statliga bostadssociala verk
samheten skall ställa kommunal borgen. Det blir ytterligare en * nmg,
som kommer att försvåra kommunens lanemojligheter for andamal som

°VKaresuando kommun har en mycket livlig förbindelse med det finska
grannlandet. Sedan färjförbindelsen mellan Finland och Sverige kommit
till stånd med övergång vid Karesuando far man vanta en okad turiststrom,
som vill bese traktens sevärdheter. Det är sålunda inte endast en ekonomisk
fråga, detta om statsanslag för restaurering av kyrkan i Karesuando,
den måste också betraktas som en kulturvårdande angelagenhet, dar staten
utan tvivel får betraktas som den mest ansvarige.

Utskottet är icke berett att på den i motionerna förebragta utredningen
tillstyrka bifall till det av motionärerna gjorda yrkandet. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj :t kommer att pröva frågan huruvida bidrag av
statsmedel för ifrågavarande ändamål må anses böra utgå och härvid

19

Statsutskottets utlåtande nr 8.

jämväl tager under övervägande om medel för arbetslöshetens bekämpande
eventuellt kunna tagas i ansprak för omförmälda restaureringsarbetens
utförande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 115 och II: 134 icke må av riksdagen
bifallas.

48:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för vissa
Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 47),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och
restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 18 000
kronor.

49:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 47), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

50:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 50, s. 47), vilket innebär en anslagsminskning med
1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.

51 :o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s. 48) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000
kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till stipendier för utbildande
av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Akademier m. m.

52 :o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 52, s. 49), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s.
49), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 277 000 kronor.

54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i Övre Norrland. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 49—51) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyström och
Grym (I: 52) och den andra inom andra kammaren av herr Löfroth (II: 49),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Motionärernas yrkande ansluter sig till av interimsstyrelsen för vetenskapsakademiens
forskning sstationer i Övre N orrland framlagt förslag, vilket
departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka, enär de erforderliga
ekonomiska förutsättningarna för en ökning av statsbidraget icke
förelåge.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att de erforderliga
ekonomiska förutsättningarna för en ökning av statsbidraget till ifrågavarande
ändamål för närvarande icke föreligga, varför utskottet med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrkande
av bifall till motionerna I: 52 och II: 49 hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 52 och II: 49, till Vetenskapsakademien:
Bidrag till naturvetenskaplig forskning i
Övre Norrland för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i
övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 51 och 52), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 56, s. 52—55) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen angiven personalförteckning för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för ifrågavarande institutioner, att likaledes tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1950/51, dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m-:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 879 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Osvald och Emil Petersson väckt motion (I: 305), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppflytta cheferna för riksantikvarieämbetets
fornminnes- och byggnadsminnesavdelningar från lönegrad
Ca 29 till lönegrad Ca 33.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till
motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor för
beredande av medel till ålderstillägg m. m. Akademien har i sina anslagsäskanden
framlagt en rad förslag om förstärkningar av personalorganisationen
vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m. och
därvid även bland annat begärt den uppflyttning i högre lönegrad av förste
antikvarien vid byggnadsminnesavdelningen och förste antikvarien vid
fomminnesavdelningen, varom i motionen hemställts.

Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna föreslå andra
förstärkningar än ordinariesättning av museilektorstjänsten i Ce 26 och av
en museivaktstjänst i Ce 9.

Utskottet får erinra därom, att chefen för finansdepartementet jämlikt
bemyndigande av Kungl. Maj:t den 13 maj 1949 tillkallat särskilda sakkunniga
för utredning rörande lönegradsplacering för statstjänstemän och

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sådana icke-statliga befattningshavare, för vilka det statliga lönesystemet
tillämpas m. m. (1949 års tjänsteförteckningskommitté). Det i motionen
I: 305 berörda spörsmålet är av natur att i första hand böra prövas av
tjänsteförteckningskommittén. Då ett biträdande av det i motionen gjorda
yrkandet skulle föregripa resultatet av kommitténs överväganden anser utskottet
sig böra avstyrka bifall till motionen.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har icke givit
utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 305,

a) godkänna följande personalförteckning för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Riksantikvarieämbetet m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksantikvarie .............................. Co 14

2 förste antikvarier (avdelningschefer) .......... Ca 29

1 förste bibliotekarie.......................... Ca 29

1 sekreterare................................. Ca 27

2 antikvarier ................................ Ca 26

1 kansliskrivare (kassör) ...................... Ca 15

1 kansliskrivare (registrator) ................... Ca 15

2 första arkivbiträden......................... Ca 15

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a

klass ...................................... Ca 12

3 kanslibiträden .............................. Ca 11

1 förste expeditionsvakt....................... Ca 11

3 expeditionsvakter ........................... Ca 9

3 kontorsbiträden ............................ Ca 8

2 ritbiträden ................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 21+.

3 antikvarier................................. Ce 26

Statens historiska museum m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 museidirektör .............................. Ca 33

4 förste antikvarier (avdelningsföreståndare)..... Ca 29

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

Befattning. Lönegrad.

3 antikvarier ................................ Ca 26

1 konservator ................................ Ca 24

1 tecknare................................... Ca 21

1 preparator ................................. Ca 14

1 rustmästare ................................ Ca 11

1 kanslibiträde ............................... Ca 11

1 expeditionsvakt ............................ Ca 9

5 museivakter................................ Ca 9

1 museibiträde ............................... Ca 8

2 fotografibiträden ........................... Ca 8

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum m. m.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 museilektor ................................ Ca 26

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce

2 extra ordinarie tjänstemän................... Ce 26

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................................ 416 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . . 369 720

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 700

Summa kronor 879 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 879 000 kronor.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 56 och 57), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 154 000 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 57—59), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
59, s. 59—61), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 86 400
kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 61 och 62), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, histcnie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

61:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 62 och 63), vilket
innebär en anslagsminskning med 34 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll
av jornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 80 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 62, s. 63), vilket innebär en anslagshöjning med 41 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 182 600 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 63, s. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 32 500 kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 64, s. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
5 900 kronor.

65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 64 och 65), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 250 600 kronor.

66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 65), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 61 800 kronor.

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67,
s. 65 och 66), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 39 000
kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 66), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolam: Stipendier m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

69:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 66—70), vilket innebär en
anslagshöjning med 27 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska
akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1950/51:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör................................. Cp 7

1 sekreterare .............................. Ca 29

1 bibliotekarie............................. Ca 29

1 professor i komposition, instrumentation och
formlära ................................ Cq 4

13 lärare................................... Ca 25

1 förste expeditionsvakt..................... Ca 11

1 kanslibiträde ............................ Ca 11

1 expeditionsvakt .......................... Ca 10

1 portvakt, tillika eldare.................... Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 24.

17 lärare ................................... Ce 25

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1950/51:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 240 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 229 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 000

Summa kronor 523 800

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 523 800 kronor.

70:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 70 och 71), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 31 900 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 23 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkt
12:o) angivna, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja musikaliska akademiens
bibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning
av 4 000 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen
berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Detta anslag är nu uppfört med 22 000 kronor. Dessutom har för budgetåren
1947/50 å riksstaten varit uppfört ett anslag till Inköp av instrument
m. m.; detta utgår för innevarande budgetår med 10 000 kronor. Anslaget
har avsetts som ett engångsanslag för upprustning av instrumentbestånd
och bibliotek efter kriget. Akademien har även för nästa budgetår hemställt
om anvisande av medel under sistnämnda anslagsrubrik, nämligen
10 000 kronor för fortsatt komplettering av biblioteket och 3 200 kronor
för inköp och renovering av instrument, varav 2 700 kronor för renovering
av akademiens orglar.

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Statskontoret har för att tillmötesgå akademiens önskemål angående
renovering av orglar föreslagit en uppräkning med 1 000 kronor av den
under akademiens ordinarie inköpsanslag — Inköp och bindning av böcker
och musikalier samt underhåll och vård av instrument — uppförda anslagsposten
till vård och underhåll av instrument. I övrigt har statskontoret
icke kunnat tillstyrka akademiens under rubriken Inköp av instrument
m. m. gjorda anslagsäskanden utan har förutsatt, att detta anslag
icke skulle uppföras å riksstaten för budgetåret 1950/51.

Departementschefen har biträtt statskontorets förslag.

Utskottet får under åberopande av vad utskottet i det föregående under
punkten 12:o) anfört avstyrka bifall till motionen I: 116, i vad den avser
förevarande anslag.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran hemställer
utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 116 — såvitt här är i fråga
— till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och
vård av instrument för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 23 000 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 72—74), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 20 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

73:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 73, s. 75), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
93 000 kronor.

74:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 75), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 6 600 kronor.

75:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 75,
s. 76—86) föreslagit riksdagen att dels besluta att avlöningsstaten för Uppsala
universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1950/51, erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit, dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.
av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer
och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels ock
till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 5 153 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 40 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 140),
vari hemställts, att riksdagen ville fatta beslut om inrättande vid Uppsala
universitet från och med den 1 juli 1950 av en personlig professur i egyptologi
för docenten vid universitetet Torgny Säve-Söderbergh;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 89),
vari hemställts, att riksdagen ville å vederbörande anslagsstat uppföra ett
anslag för ett kanslibiträde å zoofysiologiska institutionen i Uppsala;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 141),
vari dels hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen ville i avlöningsstaten
för Uppsala universitet Tjänstemän å ordinarie stat uppföra under
kansliet 1 akademisekreterare i Ca 33,1 förste fakultetssekreterare och biträdande
akademisekreterare i Ca 30 och 1 fakultetssekreterare i Ca 27, ävensom
vidtaga de ändringar i övrigt i anslagsstaten, som föranledas härav,
dels ock gjorts motsvarande yrkande i vad avser Lunds universitet;

dels ock en inom andra kammaren av herr Häckner m. jl. väckt motion
(11:250), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att samtliga biträdesbefattningar
vid Uppsala universitets vetenskapliga institutioner ävensom
två befattningar uppförda under universitetets drätselkammare skola
vara inplacerade i ll:e lönegraden, att vid matematisk-naturvetenskapliga
sektionen inrättas 2 nya extra-ordinarie kanslibiträdesbefattningar samt att
till ll:e lönegraden under extra-ordinarie anslaget uppflyttas nu i 8:e lönegraden
uppförda befattningar, nämligen vid humanistiska sektionen 1,
matematisk-naturvetenskapliga sektionen 7, teoretiskt-medicinska institutionerna
3, kliniskt-medicinska institutionerna 3, och vid drätselkammaren
2 befattningar.

Beträffande den närmare motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas,
i den mån densamma ej framgår av den följande redogörelsen, till
respektive motioner.

so

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Personlig professur i e g y p t o 1 o g i åt docenten
T. Säve-Söderbergh. Universitetsberedningen föreslog i sitt betänkande
del II (stat. off. utr. 1946: 81), att vid Uppsala universitet skulle
inrättas en ordinarie professur i egyptologi. Kanslern biträdde icke detta
förslag utan ifrågasatte i stället, att en personlig professur skulle inrättas
för Säve-Söderbergh. Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1947: 272
(s. 141) anförde departementschefen beträffande förslaget om en ordinarie
professur följande.

Utan att vilja underskatta egyptologiens betydelse ur den humanistiska
forskningens synpunkt hyser jag likväl en viss betänksamhet inför förslaget
att inrätta en ordinarie lärostol i egyptologi. Med hänsyn till ämnets särart
synes det vara tveksamt, huruvida kompetenta sökande till en sådan professur
alltid skulle kunna påräknas. Det torde också kunna ifrågasättas,
huruvida icke egyptologien med sin starkt museala inriktning skulle kunna
erhålla en fullgod representation inom svensk humanistisk forskning och
svenskt kulturliv även genom en mera direkt anknytning till ett centralt
arkeologiskt museum. Jag erinrar i detta sammanhang om pågående utredning
rörande frågan om upprättande av ett dylikt museum för medelhavsländerna
och främre Orienten. Jag anser mig sålunda icke för närvarande
böra biträda universitetsberedningens förslag om inrättande av en ordinarie
professur i förevarande ämne.

Departementschefen fann sig ej heller kunna biträda kanslerns förslag
om en personlig professur.

I sina petita, avsedda att föreläggas 1948 års riksdag, upprepade kanslern
sitt förslag om en personlig professur åt docenten Säve-Söderbergh och anförde
till stöd härför följande.

Professorn Axel Persson har i ärendet framhållit, att ett med samlingarna
i Stockholm nära nog likvärdigt museum funnes i Uppsala, nämligen Victoriamuseet
för egyptiska fornsaker, vilket på grund av dess karaktär av
donation och universitetets egendom icke kunde överflyttas till Stockholm.
Då det uppenbarligen icke heller vore möjligt eller lämpligt att flytta
Stockholms-samlingarna till Uppsala, bleve det enligt Perssons mening
oundgängligt, att för vården av landets synnerligen dyrbara egyptologiska
samlingar erfordrades två välkvalificerade befattningar, en i Stockholm
och en i Uppsala. Vidare vore att märka, att egyptologien vore av stor betydelse
för forskningen och undervisningen i en rad angränsande, i Uppsala
representerade ämnen både inom filosofiska och teologiska fakulteterna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt
av föreliggande handlingar i ärendet anser jag mig böra ånyo upprepa mitt
tidigare framställda förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi
för docenten Säve-Söderbergh, vilken såsom av ingivna sakkunnigutlåtanden
framgår är en internationellt välkänd, högt kvalificerad och allsidig
egyptolog.

Departementschefen fann sig emellertid icke kunna för det dåvarande
biträda kanslerns förslag (se propositionen 1948: 152). Samma ståndpunkt
intog departementschefen i fjol med anledning av kanslerns ånyo upprepade
förslag (se propositionen 1949: 168).

Statsutslcottets utlåtande nr S. 31

Kanslern upprepar nu än en gång ifrågavarande förslag och anför därvid
följande.

Såsom jag förut haft anledning framhålla, utvisa de i ärendet ingivna
sakkunnigutlåtandena att Säve-Söderbergh är en internationellt välkänd,
högt kvalificerad och allsidig egyptolog. Jag anser mig nu åter böra understryka,
att huru än frågan om anordnande av ett museum i Stockholm för
medelhavsländerna kan komma att lösas, synes det önskvärt, att en professur
i egyptologi inrättas i Uppsala, så att därvarande dyrbara samlingar
skola kunna erhålla behövlig vård och komma till sin avsedda vetenskapliga
nytta samt angränsande vid Uppsala universitet representerade vetenskaper
få det stöd och det berikande, som tillgång till fullgod egyptologisk
sakkunskap kan medföra. Jag är därför för min del alltjämt av den uppfattningen,
att mycket goda skäl tala för inrättandet av ifrågavarande
personliga professur. Säve-Söderbergh kommer den 30 juni 1950 att ha innehaft
docentstipendium i sex år.

Säve-Söderbergh är född den 29 juni 1914 och förordnades 1942 till docent
i egyptologi. Beträffande de sakkunnigutlåtanden, som avgivits angående
hans kvalifikationer för en personlig professur, hänvisas till handlingarna
i ärendet.

Departementschejen har denna gång anfört följande i frågan.

Kanslerns förslag om inrättande av en personlig professur åt docenten i
egyptologi T. Säve-Söderbergh innebär en återupprepning av tidigare framställda
yrkanden i detta avseende. En anledning till att jag hittills icke
upptagit dessa förslag har, såsom av den lämnade redogörelsen framgått,
varit, att jag satt denna fråga i visst samband med pågående utredning
rörande upprättande av ett arkeologiskt museum för medelhavsländerna
och främre Orienten. Denna utredning är ännu icke avslutad men väntas
bli slutförd under år 1950. I nuvarande ekonomiska läge torde det dock
dröja, innan ett förslag rörande ett sådant museum kan tänkas bli realiserat.
Såsom kanslern erinrat, utgår emellertid tiden för Säve-Söderberghs
innehav av sitt docentstipendium den 30 juni 1950. Ehuru viss möjlighet
till ett års förlängning av stipendieinnehavet föreligger, anser jag mig likväl
icke kunna dröja längre med att förorda ett positivt beslut i frågan
om beredande av en ekonomiskt tryggad ställning åt Säve-Söderbergh,
vars vetenskapliga kvalifikationer inom sitt fack vitsordats vara av högsta
internationella klass. I sådant syfte förordar jag, att åt honom tills vidare
inrättas ett personligt, icke tidsbegränsat forskarstipendium med de ekonomiska
förmåner, som åtfölja ett dylikt. Jag förutsätter härvid, att i fråga
om undervisningsskyldigheten skall gälla de bestämmelser, som kanslern
må finna skäl meddela. Vad jag förordat medför en höjning av förevarande
anslag med 8 200 kronor.

Departementschefen har vidare förordat en ökning med 13 700 kronor
av anslagsmedlen till biträdande lärare i kliniska ämnen, anvisande av
medel till en tredje amanuens vid pedagogiska seminariet, till en andre assistent
vid biokemiska institutionen och till två andre amanuenser som arbetshjälp
åt laboratorerna i entomologi och limnologi samt inrättande av en
laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 vid limnologiska institutionen och en

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

räknebiträdestjänst i högst Ce 8 vid meteorologiska institutionens avdelning
för väderi ekslära. Bland av kanslern tillstyrkta förslag, som departementschefen
icke ansett sig böra förorda, märkas inrättande av en kanslibiträdestjänst
vid zoofysiologiska institutionen och omreglering av personalorganisationen
vid universitetets centrala förvaltning.

I motionen I: 1J/0 anföres bland annat till stöd för yrkandet om en personlig
professur för docenten Säve-Söderbergh följande.

Såsom ecklesiastikministern framhållit, torde det i nuvarande ekonomiska
läge komma att dröja, innan man i Sverige kan skapa ett arkeologiskt museum
för medelhavsländerna och främre Orienten. Lösningen av denna
fråga torde därför icke längre böra inverka på spörsmålet om beredande
av en tryggad ställning åt Säve-Söderbergh. Det ämne han företräder är
av den art, att det motiverar inrättandet av en personlig professur i stället
för en ordinarie. Redan den omständigheten, att universitetsmyndigheter
icke mindre än fyra gånger begärt inrättandet av en lärostol åt Säve-Söderbergh,
visar den uppskattning, hans forskning har rönt. Det torde då vara
riktigt att nu en personlig professur beslutas åt honom i stället för ett
forskarstipendium. Det kan påpekas att universitetet genom professor Jan
Waldenströms utnämning till professor vid Lunds universitet nu förlorat
en av de personliga professurer, som äro knutna vid universitetet; ett beslut
rörande professur åt Säve-Söderbergh skulle alltså icke höja antalet av de
professurer, som äro inrättade vid universitetet. Det finnes givetvis icke
något hinder att i fullmakten för Säve-Söderbergh intaga en bestämmelse
om skyldighet för honom att underkasta sig den förflyttningsskyldighet
och den ändrade tjänstgöring, som Kungl. Maj:t kan föreskriva i samband
med upprättandet av ett museum för medelhavsländerna och främre Orienten.
Man har då möjlighet att, om så i framtiden skulle kunna anses önskligt,
fatta beslut t. ex. om skyldighet för Säve-Söderbergh att ägna sig även
åt museet.

I motionen 1:141 har angående den förordade omorganisationen av universitetskansliema
i Uppsala och Lund anförts bland annat följande.

Av 1945 års universitetsberedning har föreslagits en omorganisation av
universitetskanslierna gående ut på dels en höjning av akademisekreterarens
lönegradsplacering, dels inrättande i stället för nuvarande extra ordinarie
och arvodesbefattningar av två befattningar, en som förste fakultetssekreterare
och biträdande akademisekreterare och en som fakultetssekreterare
och akademinotarie.

Kanslern för rikets universitet har i framställning till Kungl. Maj:t 1948
och 1949 med anledning av universitetsberedningens nämnda förslag och
framställning från de större akademiska konsistorierna föreslagit, att akademisekreteraren
skulle placeras i lönegrad Ca 33 samt att en befattning
som förste fakultetssekreterare i lönegrad Ca 30 och en befattning som
fakultetssekreterare i lönegrad Ca 27 skulle inrättas vid vartdera kansliet
vid universiteten i Uppsala och Lund.

Kanslerns ifrågavarande förslag 1948 föranledde icke annat beslut av
1949 års riksdag än att riksdagen anvisade ett belopp av 10 000 kronor för
provisoriskt tillgodoseende av en utökning av den mera kvalificerade per -

33

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sonalen vid kansliet i Uppsala genom anställande av en extra tjänsteman
i lönegrad Cg 24 eller på annat sätt. Departementschefen anförde i proposition
1949:168 att han förutsatte, att vederbörande universitetsmyndigheter
toge under övervägande sättet och tidpunkten för en avveckling av det nuvarande
systemet med särskilt honorerade fakultetsnotariesysslor.

Till kansliet i Lund hade redan tidigare motsvarande anslag beviljats.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har i sina riksdagspetita till
innevarande års riksdag framhållit, att systemet med särskilt avlönade
fakultetsnotarier borde omedelbart avvecklas och ersättas med ordinarie
tjänstemän enligt universitetsberedningens förslag.

Kanslern har därefter upprepat sitt förslag angående kansliorganisationen,
men kanslerns förslag har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

En omorganisation av universitetens kanslier hör till de krav som äro
särskilt angelägna att få tillgodosedda. De nuvarande förhållandena kunna
icke fortfara utan allvarliga olägenheter för universitetsförvaltningen. Behovet
av en förstärknnig av den kvalificerade arbetskraften är synnerligen
framträdande, beroende väsentligen på de senare årens upprustning av universiteten.

En reglering av tjänsterna vid kanslierna enligt kanslerns förslag medför
endast obetydlig kostnadsökning. Beträffande Uppsala universitets kansli
skulle en dylik reglering medföra ej en ökning utan tvärt om en minskning
av kostnaderna med 1 860 kronor, vilken minskning kan ytterligare
ökas om, som lämpligt synes vara, de göromål som nu åligga statsstipendienämndens
sekreterare överflyttas till universitetskansliets tjänstemän. Härigenom
skulle ytterligare besparing å 2 800 kronor vinnas, varigenom en
reglering enligt kanslerns förslag för Uppsala universitets kansli skulle medföra
en besparing å 4 660 kronor.

För Lunds universitets kansli kommer regleringen visserligen att medföra
en kostnadsökning, vilken dock icke kommer att uppgå till mer än
6 282 kronor. Med frånräknande av anslagsminskningen vid Uppsala-kansliet
skulle således den totala anslagsökningen för en omreglering av universitetens
kanslier enligt kanslerns förslag uppgå till allenast 1 622 kronor.

I motionen II: 250, vari yrkats uppflyttning i högre lönegrad av åtskilliga
biträdesbefattningar vid Uppsala universitet m. m., har först lämnats en
redogörelse för statsmakternas tidigare behandling av dessa frågor, varefter
anförts följande.

Såsom exempel på de arbetsuppgifter, som åvila samtliga nu ifrågavarande
biträden, kan nämnas: mycket omfattande in- och utländsk (engelsk,
tysk och/eller fransk) korrespondens; stenografering (ofta på utländska
språk); renskrivning av avhandlingar (ofta på utländska språk); kännedom
om de internationellt godtagna vetenskapliga termer, vilka inom varje
ämne användas; bibliotekstjänst (biträdet har oftast ensam hand om institutionens
omfattande bibliotek); inom vissa institutioner årlig inventering
av institutionens förråd (inom exempelvis den kemiska institutionen förande
av kortregister över kemikalier, laboratorieutensilier och instrument); renskrivning
av manuskript och renritning av illustrationer; fotografisk kopiering
av tryck; duplicering; verksamhet i samband med den elementära undervisningen
(uppbärande av avgifter, upplysningar om kurser etc.).

Samtliga biträdens arbetsuppgifter äro likvärdiga, oavsett respektive befattningars
nuvarande lönegradsplacering, medan arten av uppgifterna va 3

— Dihany till riksdagens protokoll 1050. G sand. Nr 8.

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rierar på grund av de olika institutionernas verksamhet. Det arbete, som
utföres av biträdena, underlättar påtagligt — vilket i många sammanhang
också betonats — vetenskapsmännens arbete och möjliggör för dem att
kunna ägna sig åt sina verkliga arbetsuppgifter, forskning och undervisning.
Stora rekryteringssvårigheter föreligga för de institutioner, där endast kontorsbiträdesbefattningar
finnas inrättade. Ovan anförda omständigheter
utvisa, såsom också universitetsmyndigheterna framhållit, att en differentiering
av löneställningen är orimlig och ohållbar. Arbetsuppgifternas art
utvisar vidare, att med utgångspunkt från de normer, som angivits för
lönegradsplacering i 1947 års biträdesutrednings promemoria den 22 september
1948, en ännu högre löneställning än ll:e lönegraden är motiverad.
En höjning redan nu av de befattningar, vilka nu så många år övergångsvis
varit placerade i lägre lönegrad, till kanslibiträdesgraden skulle alltså
icke föregripa resultatet av 1947 års biträdesutredning. Ett avvaktande av
resultatet av denna utredning skulle i detta fall säkerligen få för institutionernas
fortsatta arbete synnerligen beklagliga konsekvenser. Ovanstående
redogörelse visar vidare, att det här rör sig om en organisationsfråga,
vars lösning saknar sammanhang med nu rådande lönestabilisering.

Utskottet. Enligt till utskottet från universitetet i Uppsala överlämnad
uppgift hava fem innehavare av extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar
och två innehavare av extra ordinarie kontorsbiträdestjänster numera fullgjort
tjänstgöring jämlikt kungörelsen 1947: 436 angående reglerad befordringsgång
för viss icke ordinarie personal i statens tjänst under minst sju
år. På grund härav bör i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m. under rubriken
»Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och
filosofiska fakulteterna, m. m.» uppföras ytterligare sju kontorsbiträdesbefattningar
i lönegraden Ca 8. I anslutning härtill bör vidare den under
delstat II uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
höjas med (2 X 4 344 =) i runt tal 8 700 kronor till (810 000 -j- 8 700 =)
818 700 kronor och den i samma delstat uppförda anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal minskas med nämnda belopp å
8 700 kronor till (842 000 — 8 700 =) 833 300 kronor.

Det i motionen I: 141 framställda förslaget angående omorganisation av
universitetskanslierna vid universiteten är utskottet icke berett att nu
biträda. Utskottet vill emellertid i anledning av motionen understryka, att
det enligt utskottets mening är särskilt angeläget att universitetskanslierna
snarast erhålla en organisation, som sätter dem i stånd att på ett effektivt
och tillfredsställande sätt handlägga de huvudsakligen till följd av universitetsupprustningen
föranledda ökade administrativa uppgifterna. I detta
sammanhang får utskottet framhålla, att om så skulle visa sig lämpligt
för att förstärka den nuvarande kansliorganisationens effektivitet hinder
icke synes böra möta för Kungl. Maj:t att på framställning av vederbörande
myndigheter medgiva, att de vid universiteten utgående arvodena
till fakultetsnotarier må sammanföras till ett arvodesbelopp, eventuellt för -

35

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stärkt med medel från vederbörande reservfond, och disponeras för avlönande
av kvalificerad arbetshjälp vid universitetskanslierna.

Ehuru onekligen vissa skäl tala för att zoofysiologiska institutionen
utrustas med en kanslibiträdesbefattning har utskottet likväl funnit härmed
kunna anstå ännu någon tid. Utskottet avstyrker därför bifall till det
i motionen I: 89 gjorda yrkandet.

Med hänsyn till pågående utredningar (1947 års biträdesutredning och
1949 års tjänsteförteckningskommitté) anser utskottet sig icke böra tillstyrka
bifall till motionen II: 250.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det större akademiska
konsistoriet och kanslern för rikets universitet i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1950/51 upprepat ett av nämnda myndigheter tidigare framfört
förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi för docenten
T. Säve-Söderbergh. Departementschefen har för sin del förordat, att
åt Säve-Söderbergh skulle tills vidare inrättas ett personligt, icke tidsbegränsat
forskarstipendium med de ekonomiska förmåner, som åtföljde ett
dylikt. I motionen I: 140 har yrkats, att en personlig professur i nämnda
ämne måtte från och med den 1 juli 1950 inrättas för Säve-Söderbergh.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga funnit att övervägande
skäl tala för att Säve-Söderbergh, som enligt ingivna sakkunnigutlåtanden
är en internationellt välkänd, högt kvalificerad egyptolog, redan
från och med nästa budgetår erhåller den personliga professur, varom
universitetsmyndigheterna hemställt och varom framställning gjorts i motionen
I: 140. Utskottet förutsätter, att Säve-Söderbergh såsom innehavare
av nämnda professur blir i avlönings- och pensionshänseende likställd med
ordinarie universitetsprofessor. I detta sammanhang vill utskottet framhalla,
att utskottet finner det önskvärt, att Säve-Söderberghs sakkunskap
tills vidare även tages i anspråk av det egyptiska museet i Stockholm och
att i hans uppgifter som professor i egyptologi i Uppsala alltså jämväl bör
ingå att vara vetenskaplig rådgivare för och övervakare av Stockholmssamlingarna.
Huruvida det framdeles kan befinnas lämpligt och möjligt att
sammanföra samlingarna i Uppsala och Stockholm undandrager sig utskottets
bedömande. Utskottet anser emellertid att denna fråga i lämpligt
sammanhang bör göras till föremål för närmare övervägande.

Vid bifall till vad utskottet salunda förordat bör den ändringen vidtagas
i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, att den i delstaten I ingående anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å indragningsstat liöjes med 12 000
kronor till (27 700 -j- 12 000 =) 39 700 kronor och den i samma delstat
upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, minskas med 8 000 kronor till (1 881 500 — 8 000 =)

1 873 500 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag hava
icke givit utskottet anledning till erinran.

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen I: 140 ävensom med avslag å
motionerna I: 89, I: 141 — denna motion såvitt här är
i fråga — samt II: 250,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m. som föranledas
av vad utskottet i det föregående förordat;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1950/51, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgörings penningar.

.........1161 400

Avgå pensionsavdrag . 84 000 i 077 400

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis...... 45 400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis . 22 000 \ 144 800

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat: -

Innehavaren av B. John F. och
Svea Anderssons professur i elek-tricitetslära med särskild hänsyn
till atmosfäriska urladdningar:

13 000

Ågren, K. G., professor i medicinsk
och fysiologisk kemi, personligen:

4 000

Hedvall, E. professor i ftisiologi,
personligen:

4000

Säve-Söderbergh, T., professor i
egyptologi, personligen:

Lön................... 8 000

Ålderstillägg............1 000

Tjänstgöringspenningar. . . . 4 000

13 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

Skuja, H. L., laborator i botanik,
personligen:

44 000

Avgå pensionsavdrag.......... 4 300 39 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 1873 500

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................... 200 000

Summa kronor 3 258000

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

II. Yissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ................................ 818 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................-...... 13200

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis.................... 82 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................... 833 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis. .............. 191500

Summa kronor 1 938 700
Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl............. 3258000

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.............. 1 938 700

Summa kronor 5196 700
Särskilda upphör dsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel
samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal..... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder. . . 8 915

3. Inkomst från ålderstilläggsfonden 14 785

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ........... 13 000 39 700

Nettoutgift kronor 5 157 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande sär -

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som
föranledas av vad departementschefen anfört;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 5 157 000 kronor.

76:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 76, s. 86), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 552 000
kronor.

77:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 77, s. 86 och 87), vilket innebär en anslagshöjning med
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
1 285 000 kronor.

78:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Kungl. Maj:t har (punkt 78, s. 87—89) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta
motionen I: 116, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
bevilja Uppsala universitetsbibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig
angiven anslagsförstärkning av 25 000 kronor för att möjliggöra, att
bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas
oförändrad;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Holmbäck (I: 303) och den andra inom andra
kammaren av herrar Sjölin och Nordkvist (II: 354), i vilka hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen ville beräkna förevarande anslag till
295 000 kronor.

Yrkandet i sistnämnda motioner har ävenledes motiverats med devalveringen
av den svenska kronan.

Av handlingarna framgår att det större akademiska konsistoriet i Uppsala,
under åberopande av en framställning av överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket
därstädes, hemställt, att bibliotekets anslag till bokinköp
och bokbindning måtte höjas till 325 000 kronor.

Universitetskanslern har tillstyrkt konsistoriets förslag och därvid framhållit,
bland annat, att devalveringen av den svenska kronans värde åsam -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

kade biblioteket i Uppsala en beräknad förlust av omkring 20 000 kronor,
under vissa förutsättningar mellan 20 000 och 30 000 kronor.

Departementschefen har, ehuru det reella värdet av bokinköpsanslagen
vid Uppsala och Lunds universitet minskats genom devalveringen, likväl
i nuvarande statsfinansiella läge ansett sig böra förorda, att anslagen för
nästa budgetår uppföras med oförändrade belopp.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under
punkten 12:o) anfört avstyrker utskottet bifall till motionen I: 116, i vad
den avser förevarande anslag. På i nämnda punkt åberopade skäl ställer utskottet
sig jämväl avvisande till det i motionerna I: 303 och II: 354 —
såvitt här är i fråga — gjorda yrkandet.

Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får
alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 116 samt I: 303 och
II: 354 — såvitt här är i fråga — till Uppsala universitet:
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
270 000 kronor.

79:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska
institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79,
s. 89 och 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.

80:o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner.
Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 90—93) föreslagit riksdagen
att till nämnda ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

Större akademiska konsistoriet och kanslern ha hemställt om anvisande
av följande engångsbelopp:

Konsistoriet, Kanslern,

kronor kronor

1. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska
sjukhuset i Uppsala ................ 32 000 32 000

2. Kompletterande utrustning av farmakologiska

institutionen ............................. 64 876 65 000

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Konsistoriet, Kanslern,

kronor kronor

3. Inredning och utrustning för vissa av humanistiska
sektionens seminarier ................ 14 950 15 000

4. Tidskrifter och annan litteratur samt illustrations-
och demonstrationsmaterial för fonetiska

institutionen ............................. 10 000 5 000

5. Tidskrifter och ordböcker för institutionen i

nordiska språk ........................... 10 000 5 000

6. Maskiner och verktyg för astronomiska obser vatoriets

verkstad ........................ 50 000 50 000

7. Anskaffande av ett spegelteleskop för observa toriet

å Kvistaberg....................... 75 000 75 000

8. Inköp av en fräsmaskin och två metallsvarvar

för fysiska institutionen................... 50 000 50 000

9. Utrustning för zoofysiologiska institutionen . . 36 448 10 000

10. Utrustning av limnologiska institutionen .... 30 250 15 000

11. Förvärv av mikrofilmkopior av vissa tidningar

för åren 1948, 1949 och 1950 för universitetsbibliotekets
räkning....................... 9 000 9 000

12. Anskaffande av skåpbil (7 500 kronor) och in rättande

av telefonväxelanläggning (1 500 kronor)
för universitetsbibliotekets räkning...... 9 000 1 500

13. Vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom

universitetsbiblioteket .................... 6 000 6 000

Summa kronor 397 524 338 500

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen 1946:273 förordades, att staten skulle bidraga med
ett belopp av högst 300 000 kronor till anskaffande av ett större
spegelteleskop för det av filosofie doktorn Nils Tamm skapade observatoriet
å Kvistaberg, vilket av honom donerats till Uppsala universitet
tillika med aktier och obligationer till ett värde av omkring 300 000
kronor. Det förordade anslagsbeloppet av 300 000 kronor ansågs lämpligen
böra fördelas på två budgetår. För budgetåret 1946/47 anvisades
150 000 kronor och ytterligare medel ha icke anvisats senare. För nästa
budgetår har nu föreslagits, att 75 000 kronor skulle anvisas av återstående
150 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat synes emellertid
kunna anstå något år med anvisande av medel för nämnda ändamål,
varför jag icke nu beräknar medel härför. Kanslerns anslagsäskanden
i övrigt uppgå till 263 500 kronor, varav 50 000 kronor avse maskiner
och verktyg för astronomiska observatoriets verkstad. Denna verkstadsutrustning
har åtminstone delvis redan anskaffats, varvid medel för ändamålet
med donators medgivande förskottsvis utgått ur den Tammska donationen.
Jag finner det anmärkningsvärt, att upphandling verkställts, innan
statsmakterna tagit ställning till anskaffningen. Då ifrågavarande utrustning
emellertid synes vara synnerligen behövlig och med anskaffningen icke

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

torde kunnat anstå utan väsentlig olägenhet, vill jag icke motsätta mig den
begärda medelsanvisningen.

Med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden måste jag inskränka
mig till att förorda, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 150 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 55 000 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av vederbörande
universitetsmyndigheter, fördela anslaget. Jag förutsätter därvid,
att de ändamål i första hand tillgodoses, som må befinnas angelägnast.

Utskottet har uppmärksammat, att ett flertal av de av universitetsmyndigheterna
begärda anslagen avse ändamål, som synas särskilt trängande
att få tillgodosedda såsom exempelvis utrustning av centrallaboratoriet vid
akademiska sjukhuset, maskiner och verktyg för astronomiska observatoriets
verkstad, inköp av fräsmaskin och metallsvarvar för fysiska institutionen,
utrustning av limnologiska institutionen samt vissa inrednings- och
utrustningsarbeten inom universitetsbiblioteket. Med hänsyn till rådande
ekonomiska förhållanden synes det emellertid icke möjligt att för nästa
budgetår för här ifrågavarande ändamål anvisa anslagsmedel i större utsträckning
än vad departementschefen förordat. Utskottet tillstyrker därför
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Engångscmslag
för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

81:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 81, s.
93—108) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds
universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1950/51, erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit, dels
bemyndiga Kungl. Majrt att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av
nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer
och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels ock
till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 4 64G 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 72 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 75:o) omnämnda, av herr Holmbäck väckta motionen
I: 141, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen dels ville
i avlöningsstaten för universitetet i Lund under kansliet och räntekammaren
uppföra 1 akademisekreterare i Ca 33, 1 förste fakultetssekreterare och
biträdande akademisekreterare i Ca 30 samt 1 fakultetssekreterare och akademinotarie
i Ca 27, dels ock ville vidtaga de ändringar i övrigt i anslagsstaten,
som föranledas härav;

dels ock en inom första kammaren av herr Sunne väckt motion (I: 302),
vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja inrättandet från och med 1 juli

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1950 av följande nya befattningar vid Lunds universitets fysiska institution,
nämligen en instrumentmakare i Ca 14, en maskinist i Ca 12 samt ett kanslibiträde
i Ca 11.

Nya befattningar vid institutionen för fysik.
På försommaren 1950 kommer denna institution att inflytta i en nybyggnad.
Med hänsyn härtill har konsistoriet på förslag av matematisk-naturvetenskapliga
sektionen hemställt om en förstärkning av den tekniska personalen.

Fysiska institutionen (2 professurer) disponerar för närvarande följande
befattningar:

1 förste instrumentmakare i Ca 18,

2 institutions vaktmästare i Ca 11,

2 laboratoriebiträden i Ca 11 resp. Ce 11,

1 kontorsbiträde i Ce 8.

Institutionsföreståndaren, professorn B. Edlén, har beträffande institutionens
behov av ytterligare personal anfört i huvudsak följande.

Maskinist i Ca 13. Institutionen får i den nya byggnaden en 3 gånger
större golvyta än för närvarande. Den maskinella utrustningen blir omfattande
och dyrbar. Den kommer att fordra en sakkunnig skötsel och vård.
Som exempel kan nämnas ett stort antal elektriska maskiner för generering
av speciella strömarter, en anläggning för framställning av flytande luft,
den stora kvävgaskompressorn för van de Graaffgeneratorn samt anläggningarna
för institutionens trycklufts-, ventilations- och luftkonditioneringssystem.
Vidare kan nämnas det relativt stora ackumulatorbatteriet på cirka
300 celler, vilket fordrar noggrann och ständig tillsyn. För dessa uppgifter
liksom för de monteringsarbeten av olika slag, som i stor omfattning förekomma
på en fysisk institution, behövs en maskinist. Denne måste bland
annat ha en god utbildning som elektriker. Lönegraden bör ej sättas lägre
än Ca 13.

Instrumentmakare i Ca H- För institutionens verkstad behövas som medhjälpare
till förste instrumentmakaren flera skickliga mekaniker. Ehuru
detta behov i viss utsträckning alltid måste täckas genom arvodesanställningar,
är det synnerligen önskvärt att ha en kärna av permanent anställda
yrkesmän i verkstaden. Då åtminstone den ena av de nuvarande vaktmästarbefattningarna
kan utnyttjas för detta ändamål, synes kompletteringen
tills vidare kunna begränsas till en befattning, vilken dock med hänsyn till
anspråken på yrkesskicklighet bör ges en relativt hög lönegrad, förslagsvis
Ca 14 med benämningen instrumentmakare.

Kanslibiträde i Ca 11. För fysiska institutionens kamerala skötsel och för
kansli- och skrivgöromål äro för närvarande två personer anställda och fullt
upptagna. Behovet av arbetskraft för dessa uppgifter kommer säkerligen
icke att minska efter inflyttningen. Behovet har hittills icke kunnat tillgodoses
på annat sätt än genom att ett laboratoriebiträde utnyttjas för
kansliarbete. För att kunna frigöra laboratoriebiträdet för sitt egentliga
ändamål, vilket särskilt efter inflyttningen blir i hög grad behövligt, erfordras
sålunda att en kanslibiträdes befattning inrättas.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

Institutionsvaktmästare i Ca 13. Samtidigt med den fysiska institutionens
nybyggnad och sammanbyggd med denna uppföres byggnad för den matematiska
institutionen och för institutionen för mekanik och matematisk
fysik. Föreståndarna för dessa institutioner, som för närvarande sakna teknisk
personal, anse vaktmästarehjälp nödvändig. Det synes då mest rationellt
att för hela institutionskomplexet anställa en gemensam vaktmästare
och för detta ändamål inrätta en ny befattning, som torde böra hänföras
till den kategori av institutionsvaktmästare, för vilka lönegraden är Ca 13.

Kanslern har tillstyrkt en instrumentmakare i Ca 14, en maskinist i Ca 12,
en institutionsvaktmästare i Ca 11 och ett kontorsbiträde i befordringsgången.

Departementschefen har i detta sammanhang endast tillstyrkt, att medel
anvisas för anställande av en institutionsvaktmästare, tills vidare placerad
i lönegraden Cg 11.

I övrigt har departementschefen bland annat förordat en ökning med
12 000 kronor av anslagsmedlen till biträdande lärare i kliniska ämnen,
anvisande av medel till en amanuens vid vardera pediatriska och kvinnokliniken
samt till ett personligt lärararvode å 9 660 kronor till f. d. professorn
vid Dorpats universitet E. Kant, provisorisk omreglering av lärarbefattningarna
i gymnastik, fäktning och idrott samt ökning med 4 300 kronor
av anslagsmedlen till avlöningar åt botaniska trädgårdens arbetare.
Beträffande Kant hade universitetsmyndigheterna föreslagit en personlig
befattning som preceptor i ekonomisk och social geografi, men departementschefen
har förklarat sig icke för närvarande beredd att taga slutlig
ställning till detta förslag.

Bland av kanslern tillstyrkta förslag, som departementschefen icke ansett
sig böra förorda, märkes omreglering av personalorganisationen vid akademiska
kansliet och räntekammaren.

Utskottet. Under punkten 75:o) har utskottet uttalat sig angående motionen
I: 141. Med hänsyn till vad utskottet därvid anfört avstyrker utskottet
bifall till ifrågavarande motion, i vad den avser förevaran de anslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kommer den nya institutionsbyggnaden
för fysik, matematik samt mekanik och matematisk fysik
att under försommaren 1950 tagas i bruk. Med anledning härav hava universitetsmyndighetema
begärt, att den tekniska personalen och skrivbiträdespersonalen
vid dessa institutioner skulle förstärkas. För den fysiska institutionens
del har kanslern förordat inrättandet av följande nya befattningar,
nämligen en instrumentmakare i Ca 14, en maskinist i Ca 12, en
institutionsvaktmästare i Ca 11 och ett kontorsbiträde i befordringsgången.
Departementschefen har allenast tillstyrkt, att medel anvisas för anställande
av en institutionsvaktmästare i Cg 11. Det i motionen 1:302 fram -

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställda yrkandet överensstämmer med kanslerns förslag utom däri, att
motionärerna icke upptagit någon ytterligare befattning som institutionsvaktmästare
och att kontorsbiträdesbefattningen ersatts av en kanslibiträdestjänst.

Utskottet har för sin del i likhet med motionärerna kommit till den
uppfattningen, att den förstärkning av ifrågavarande arbetskrafter, som
departementschefen förordat, är otillräcklig. För handhavandet av vården
och underhållet av den dyrbara laboratorieapparaturen samt för utförande
av tekniska montagearbeten och dylikt torde erfordras anställandet
av en maskinist. Utskottet tillstyrker därför, att i stället för den av
departementschefen förordade befattningen som institutionsvaktmästare i
Cg 11 inrättas en maskinistbefattning i Ca 12. Vidare har utskottet funnit
det motiverat, att förste instrumentmakaren erhåller ytterligare ett biträde.
I sådant avseende torde en instrumentmakartjänst i Ce 14 böra inrättas.

Då utskottet funnit, att den fysiska institutionen har behov av en kvalitativ
förstärkning av den för kansligöromålen avsedda arbetskraften tillstyrker
utskottet i enlighet med vad i motionen I: 302 föreslagits, att den
nuvarande kontorsbiträdesbefattningen ersättes av en kanslibiträdestjänst
i Ce 11.

Vad utskottet sålunda förordat innebär en ökning av dels den i delstat II
ingående anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med i runt
tal 5 400 kronor till (538 500 -f- 5 400 =) 543 900 kronor, dels den i samma
delstat uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med (5 832 -f-5112 — 5112 — 4 344 =) i runt tal 1 500 kronor
till (691 000 + 1 500 =) 692 500 kronor, dels ock den i delstaten ingående
anslagsposten till rörligt tillägg med 100 kronor till (132 521 100 —)

132 621 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 302 samt med avslag å motionen 1:141,
såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledes
av vad utskottet i det föregående förordat;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1950/51, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärarem. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgö ringispenningar

... 1 190 000
Avgå pensionsav drag

m. m....... 92 500 1 097 500

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis .... 43 800

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis 20 000 1 161 300

2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
-------------- 9 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm -

da av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 1 872 800

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. 185 000

Summa kronor 3 228 500

Anmärkning till avdelning 1. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 543 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t..................... 14 740

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis...................... 46 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 692 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 132 621

Summa kronor 1 430 261

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl............. 3 228 500

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m........... 1 430 261

Summa kronor 4 658 761

Särskilda uppbördsmedel.

-------------—-- 5 761

Nettoutgift kronor 4 653 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som
föranledas av vad departementschefen anfört;

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 653 000 kronor.

82:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 82, s. 108 och 109), vilket innebär en anslagshöjning med
91 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 402 000
kronor.

83:o) Lunds universitet: Materiel m. in. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 83, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagshöjning med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
1 060 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 110) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
260 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen
I: 116, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
bevilja Lunds universitetsbibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig
angiven anslagsförstärkning av 24 000 kronor för att möjliggöra, att
bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas
oförändrad;

dels ock de under punkten 78:o) omnämnda likalydande motionerna I: 303

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

och II: 354, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen ville
beräkna förevarande anslag till 281 000 kronor.

Det större akademiska konsistoriet hade hemställt om ett anslag av
325 000 kronor.

Utskottet får under åberopande av vad utskottet i det föregående under
punkterna 12:o) och 78:o) anfört avstyrka bifall till motionerna I: 116 samt
I: 303 och II: 354, i vad dessa motioner avse förevarande anslag.

Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit
samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 116 samt I: 303 och
II: 354 — såvitt här är i fråga — till Lunds universitet:
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
260 000 kronor.

85:o) Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner.
Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 110—113) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga
institutioner ett reservationsanslag av 120 000
kronor;

b) till Lunds universitet: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 120 000 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 113—123), vilket innebär en anslagshöjning
med 36 000 kronor — avseende bland annat inrättande av en
överbibliotekarietjänst i Ca 31 och anvisande av medel till ett arvode av
15 408 kronor till cancerforskaren, docenten Sylvén — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för vissa tjänstemän
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess
institutioner m. m. skall från och med budgetåret 1950/51
uppföras en befattning som överbibliotekarie i lönegraden
Ca 31;

b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1950/51, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1.-------------------

2.-------------------

3. -------------------

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 589 400

5. -------------------

Summa kronor 1 228 500

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 197 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 6 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 592 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 92 700

Summa kronor 888 500

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl............... 1 228 500

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner
m. m............ 888 500

Summa kronor 2 117 000

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
2 117 000 kronor.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 124), vilket innebär en anslagshöjning
med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 248 000 kronor.

88:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 124 och 125), vilket innebär
en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 750 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 125 och 126)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja karolinska institutets
bibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning
av 6 400 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från
av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Lärarkollegiet har hemställt om höjning av anslaget med 15 000 kronor,
kanslern har tillstyrkt en höjning med 10 000 kronor, men departementschefen
har, ehuru medveten om behovet av en höjning, under rådande förhållanden
ansett sig böra förorda oförändrad medelsanvisning.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
avstyrker, under åberopande av vad utskottet i det föregående under punkten
12:o) anfört, bifall till motionen 1:116, i vad den avser förevarande
anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen 1:116 — såvitt här är i fråga
— till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp
och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för
vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 126
och 127), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91,
s. 128), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. G sand. AV S.

50

Statsutskottets utlåtande nr S.

92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 128—133), vilket innebär en anslagshöjning
med 134 000 kronor till följd av högskolans fortgående uppbyggnad,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skall
från och med den 1 juli 1951 inrättas en professors- och en
prosektorsbefattning i allmän patologi samt en professorsbefattning
i bakteriologi;

B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a) Lön och tjänstgöringspenningar .. 105 000

Avgå pensionsavdrag m. m...... 8 000 97 000

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa j

X professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 > » histologi...........

8 000

4 000

12 000

1 > > fysiologi...........

8 000

4 000

12 000

1 » > medicinsk kemi.......

8 000

4 000

12000

1 » » farmakologi.........

8 000

4 000

12 000

1 prosektor vid anatomiska institutionen

6 000

3 000

9 000

1 » » histologiska »

6 000

3 000

9 000

1 laborator » fysiologiska »

6000

3 000

9 000

1 » » medicinsk-kemiska >

6 000

3 000

9000

X > » farmakologiska >

Anmärkningar till staten:

1. För professor kan lönen efter 5 år
höjas med 1 000 kronor.

2. För prosektor och laborator kan
lönen efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

6 000

3 000

9 000

Summa kronor

—

—

105 000

b) Ålderstillägg, förslagsvis......... 6 000

c) Ersättningar till vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis...... 3 000 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 101 500

Summa kronor 207 500

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess
institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd av

Kungl. Maj:t............................ 1 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

förslagsvis .............................. 134 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 13 700

Summa kronor 149 500

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl............... 207 500

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess institutioner
m. m........................... 149 500

Summa kronor 357 000

C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 357 000
kronor.

93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 134), vilket innebär en anslagshöjning
med 29 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 40 200 kronor.

94:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 94, s. 134—136) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor, innebärande
en ökning med 70 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Carl Eric Ericsson
och Sjödahl (I: 216) och den andra inom andra kammaren av herrar
von Friesen och Nilsson i Göteborg (II: 252), i vilka hemställts, såvitt här
är i fråga, att riksdagen måtte till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 106 500 kronor.

Organisationskommittén har hemställt om anvisande av medel till olika
ändamål med följande belopp. Av uppställningen framgår även av kanslern
tillstyrkta belopp.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kommittén Kanslern

1. Högskolan i allmänhet...................... 4 200 4 200

2. Biblioteket, expenser....................... 4 000 3 000

3. Anatomiska och histologiska institutionerna..... 50 000 44 000

4. Fysiologiska och medicinsk-kemiska institutionerna 76 000 50 000

5. Anatomiska samlingar..................... 8 000 6 000

6. Histologiska » 2 000 1 500

7. Reparations- och förnyelsekonto.............. 100 100

8. Extra undervisning i oftalmiatrik............. 4 000 2 000

Summa 148 300 110 800

Kostnader för expenser vid biblioteket ha hittills bestridits ur det för
organisationskommittén anvisade förvaltningsanslaget.

Departementschefen har till expenser vid biblioteket förordat endast 2 500
kronor.

I motionerna yrkas anvisande för detta ändamål av det av organisationskommittén
begärda beloppet, 4 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Det i motionerna I: 216 och II: 252 framställda förslaget om höjning av
den under materielanslaget beräknade posten till expenser för biblioteket
från 2 500 kronor med 1 500 kronor till 4 000 kronor anser utskottet sig
icke böra förorda. Skulle de för ifrågavarande ändamål avsedda medlen visa
sig otillräckliga, torde hinder icke möta för Kungl. Maj:t att på framställning
av vederbörande myndigheter anvisa erforderligt belopp ur det under
åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till förvaltningskostnader m. m.
för högskolans organisationskommitté.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 216 och II: 252 — såvitt
här är i fråga — till Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 105 000 kronor.

95:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till kostnaderna för
uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 136—138) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk
institution m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 800 000 kronor.

96:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 138—141), vilket innebär en med 90 000

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

kronor ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 820 000 kronor.

97:o) Medieinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.

Kungl. Maj:t har (punkt 97, s. 141 och 142) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
65 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen
I: 116, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja
medicinska högskolans bibliotek största möjliga del av en såsom erforderlig
angiven anslagsförstärkning av 17 000 kronor för att möjliggöra, att
bokanskaffningen från av devalveringen berörda länder skall kunna bibehållas
oförändrad,

dels ock de under punkten 94:o) omnämnda likalydande motionerna I: 216
och II: 252, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Organisationskommittén har hemställt om höjning av anslaget med
10 000 kronor, varav 5 000 kronor till de löpande utgifterna och 5 000 kronor
till bibliotekets uppbyggande. Ökningen i förstnämnda hänseende har
främst motiverats med att de gamla tyskspråkiga facktidskrifterna återuppstått
i en omfattning, som man icke ansett sig kunna räkna med. Sedermera
har kommittén i skrivelse den 19 november 1949 hemställt om en
ytterligare höjning av anslaget med 17 000 kronor för att för bibliotekets
del neutralisera de ogynnsamma verkningarna av devalveringen av den
svenska kronan.

Kanslern har i anledning av kommitténs framställningar endast ansett
sig kunna tillstyrka en anslagshöjning med 10 000 kronor med hänsyn till
sistnämnda förhållande.

Departementschefen har ej ansett sig böra ifrågasätta någon höjning av
detta anslag för nästa budgetår utan förordar, att detsamma uppföres med
oförändrat belopp, 65 000 kronor.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört
under punkten 12:o) avstyrker utskottet bifall till motionen I: 116, i vad
motionen avser förevarande anslag.

Utskottet bär icke heller funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna
I: 216 och II: 252 framställda yrkandet om en ökning av förevarande

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anslag med 10 000 kronor utan ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag om
anslagets uppförande med oförändrat belopp.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 116 samt I: 216 och
II: 252 — såvitt här är i fråga — till Medicinska högskolan
i Göteborg: Bokinköp och bokbindning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

98:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad för
verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 98, s. 142 och 143), vilket innebär en anslagshöjning med
20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans
bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 42 000 kronor.

99:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
99, s. 143 och 144), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.

100:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 144), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

101:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 103, s. 145—154) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen förordat
fastställa personalförteckning för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Stock -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

holm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock
till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gustaf Karlsson in. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren
av herr Mårtensson i Uddevalla in. fl. (II: 98), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att ett tredje tandläkarinstitut skall förläggas till
Göteborg samt att hos Kungl. Maj:t anhålla om att förberedelsearbetena
för det tredje tandläkarinstitutet omedelbart igångsättas och att på desamma
grundade förslag om erforderliga anslag snarast möjligt föreläggas
riksdagen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergli m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Kalix m. fl. (II: 256), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj:t göra framställning om förslag till 1951 års riksdag om anvisande
av medel till uppförande av ett tredje tandläkarinstitut i landet ävensom
i samband därmed förslag om lämplig förläggningsort i Norrland.

Vid tandläkarhögskolan i Stockholm har successivt från och med höstterminen
1947 genomförts en omläggning från 4- till 5-årig studieplan. Den
nya studieplanen har emellertid icke helt genomförts beträffande det prekliniska
studieåret, utan härvidlag har sedan budgetåret 1947/48 tillämpats
ett provisorium. I avvaktan på resultatet av en utredning föreslås
detta provisorium skola tillämpas även under nästa budgetår. Övergången
till den nya studieplanen medför, att en viss tillfällig underbelastning av
studerande uppkommer vid högskolan särskilt under budgetåret 1950/51.
Vid prövningen av lärarbehovet för nästa budgetår har hänsyn tagits härtill,
varvid dock framhållits, att underbelastningen dels är tillfällig, dels
gjort det möjligt att under nästa budgetår i enlighet med riksdagens i fjol
fattade beslut mottaga ett antal norska tandläkarstuderande vid högskolan.
Nu nämnda norska studerande äro till antalet 30, d. v. s. hälften av
den grupp om 60 norska studenter, som skall studera i Sverige, och de
avses skola erhålla sin avslutande utbildning läsåret 1950/51 vid tandläkarhögskolan
i Stockholm och läsåret 1951/52 vid tandläkarhögskolan
i Malmö.

Kungl. Maj:ts förslag angående personaluppsättningen vid högskolan för
nästa budgetår föranleder de ändringar i avlöningsstaten, som framgå av
följande sammanställning.

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1) Löneklassuppflyttningar ..............................

2) Merkostnad för laboratorn i bettanalys m. in., för vilken

under budgetåret 1949/50 avlöning beräknats endast från
och med den 1 februari 1950 ..........................

3) 1 laborator i Ca 31 å avdelningen för barntandvård......

4) 1 avdelningstandsköterska i Ca 11 å avdelningen för odontologisk
ortopedi.....................................

5) 3 tandsköterskor i Ca 10 från och med den 1 februari 1951 å
avdelningarna för karieslära, rotbehandling och proteslära

6) 8 tandsköterskor i Ce 10 bli ordinarie ..................

Summa ökning
avrundat till

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.

1) Provisorisk undervisning i intern medicin ..............

2) Kursen i social odontologi bortfaller ..................

3) Merkostnad för 1 assistent å avdelningen för bettanalys

m. m. för vilken under budgetåret 1949/50 arvode beräknats
endast från och med den 1 februari 1950 ..........

4) Merkostnad för 3 amanuenser å avdelningarna för karies lära,

bettanalys m. m. och dental histopatologi, för vilka
under budgetåret 1949/50 arvoden beräknats endast från
och med den 1 februari 1950 ..........................

5) 2 assistenttjänster å avdelningarna för karieslära och rotbehandling
försvinna den 1 februari 1950 ..............

6) Lärartjänsten i materiallära ombildas till avdelningstand läkarbefattning

.....................................

7) 1 assistenttjänst å avdelningen för proteslära försvinner den

1 juli 1950—den 31 januari 1951......................

8) 2 assistenttjänster å avdelningarna för proteslära och bettanalys
m. m. försvinna..............................

9) 1 assistenttjänst å avdelningen för dental histopatologi ombildas
till avdelningstandläkarbefattning...............

10) 1 assistenttjänst å avdelningen för odontologisk ortopedi . .

11) 3 amanuenstjänster å avdelningarna för proteslära, tandkirurgi
och barntandvård försvinna....................

12) 3 amanuenstjänster, 1 å avdelningen för karieslära och 2 å

avdelningen för proteslära, försvinna den 1 juli 1950—den
31 januari 1951 .....................................

13) 1 amanuenstjänst å avdelningen för odontologisk ortopedi

14) Vikariatsersättningar under vissa tjänstledigheter för assistenter
och amanuenser, förslagsvis . ...................

Summa minskning
avrundat till

Ökning eller
minskning
av anslaget
kronor

+ 2 700

+ 9 590
+ 16 440

+ 5 556

-f 6 600
+ 42 240

83 126
80 500

+ 3 000
— 350

+ 3 199

+ 7 056
—- 6 398

— 8 136

— 3 199
—10 968

— 5 484
+ 5 484

— 12 096

— 7 056
+ 4 032

-f 5 500
25 416
25 500

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

Avlöningar till övrig icke-ordinarie ''personal.

1) Löneklassuppflyttningar .............................

2) Merkostnad för 2 avdelningstandläkare å avdelningarna

för karieslära och rotbehandling, för vilka under budgetåret
1949/50 avlöning beräknats endast från och med den
1 februari 1950 ......................................

3) Merkostnad för 1 tandsköterska å avdelningen för karies lära,

för vilken under budgetåret 1949/50 avlöning beräknats
endast från och med den 1 februari 1950 ........

4) 1 avdelningstandläkare i Ce 22 å avdelningen för dental

histopatologi i stället för 1 assistent....................

5) 1 avdelningstandläkartjänst i Ce 22 å avdelningen för materiallära
i stället för 1 arvodestjänst..................

6) 1 avdelningstandläkare i Ce 22 å avdelningen för proteslära
från och med den 1 februari 1951 ................

7) 1 tekniskt biträde i Ce 10 å avdelningen för histopatologi

8) 1 befattning som biträde med reglerad befordringsgång å

avdelningen för dental röntgendiagnostik (Cf 4) ........

9) 8 befattningar som tandsköterska i Ce 10 bli ordinarie ..

10) Tillfälliga arbetskrafter och vikariatsersättningar........

Summa ökning
avrundat till

Ökning eller
minskning
av anslaget
kronor

+ 5 800

+

10

668

+

3

080

+

9

144

+

9

144

+

3

810

+

5

280

+

3

804

42

240

—

600

7

890

8

000

Beräknad ökning

Rörligt tillägg.

+ 20 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för utbildning av norska studerande ............ — 20 000

Till stöd för det i motionerna 1:87 och II: 98 framförda förslaget om
inrättande av ett tredje tandläkarinstitut med förläggning till Göteborg
har till en början erinrats om att riksdagen år 1945 i princip fattat beslut
om inrättande av två nya tandläkarinstitut samt att det ena av dessa —
tandläkarhögskolan i Malmö — sedermera upprättats. Vidare har framhållits,
att bristen på tandläkare vore mycket stor, vilket särskilt inom folktandvården,
som dock ännu icke vore på långt när helt utbyggd, vållade
betydande svårigheter. Det tredje tandläkarinstitutet vore oundgängligen
nödvändigt inom en nära framtid, och det måste därför anses lämpligt, att
förberedelsearbetet härför snarast påbörjades.

I fråga om förläggningsplatsen för en tredje utbildningsanstalt för tandläkare
samt om kapaciteten hos en sådan anstalt har i motionerna anförts
bland annat följande.

Vad angår frågan om platsen för det tredje tandläkarinstitutet, må först
bringas i erinran, att vid behandlingen av spörsmålet om var det andra
institutet skulle förläggas valet stod mellan Malmö och Göteborg. Vid sum -

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mer ing av skälen för och emot en förläggning till Malmö i jämförelse med
en förläggning till Göteborg fällde framför allt möjligheterna att ansluta
det nya institutet till den medicinska fakulteten i Lund utslaget.

Genom beslut av 1948 års riksdag är nu en medicinsk högskola omfattande
både preklinisk och klinisk undervisning inrättad i Göteborg. Allt
talar alltså för att den lämpligaste platsen för det tredje tandläkarinstitutet
är Göteborg. De utfästelser, som Göteborgs stadsfullmäktige den 17 januari
1946 beslutade, under förutsättning att ett tandläkarinstitut förlädes till
staden, torde av stadsfullmäktige komma att förnyas. Dessa utfästelser förklarade
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet sig i princip godkänna.

Vad ytterligare angår frågan om förläggningsorten för det tredje tandläkarinstitutet
må det erinras om att den s. k. norrlandskommittén i november
1945 gjort framställning om att sådana beslut icke skulle fattas av
statsmakterna, som i framtiden skulle förhindra inrättandet av ett norrländskt
tandläkarinstitut. I detta sammanhang kan påpekas, att i av medicinalstyrelsen
på sin tid avgivet yttrande över tandläkarutbildningssakkunnigas
betänkande uttalanden gjordes därom, att det vore tänkbart, att
ett fjärde tandläkarinstitut framdeles kunde komma att behövas och att
detta då lämpligen borde förläggas till Norrland. Det synes oss som om
ganska tidskrävande åtgärder av förberedande natur måste vidtagas för att
ett tandläkarinstitut, förlagt till ett norrländskt centrum, skall kunna få
den ur undervisningssynpunkt nödvändiga anknytningen till klinisk-medicinska
discipliner. Det vill därför förefalla omöjligt ur undervisningssynpunkt,
att det tredje tandläkarinstitutet, som med det snaraste måste
komma till stånd, skall kunna förläggas till Norrland. De nödvändiga förberedande
åtgärderna för ett norrländskt institut förhindras icke på något
sätt av att det tredje institutet förlägges till Göteborg. Ett avgörande inom
eu mycket snar framtid om det tredje tandläkarinstitutets förläggande till
Göteborg är även nödvändigt med hänsyn till önskvärdheten av att institutet
inpassas i stadens folktandvårdsorganisation.

Vad slutligen angår den lämpligaste examenskapaciteten på det tredje
tandläkarinstitutet synes detta böra prövas av Kungl. Maj:t. Oss förefaller
det dock som om alla skäl tala för att examenskapaciteten icke bör göras
mindre än vid institutet i Malmö, eller 80 tandläkare per år.

I motionerna 1:142 och II: 256 har anförts följande.

I riksdagens skrivelse 1945: 602 anmäldes bland annat, att beslut fattats
om uppförande av två nya tandläkarinstitut på platser som framdeles
komme att bestämmas. Följande års riksdag beslöt att förlägga det ena av
de båda nya instituten till Malmö men ställde fortfarande förläggningen av
det andra på framtiden. I detta sammanhang uttalades dock, att beslut
därom borde snarast fattas.

Under hänvisning därtill och under åberopande av behovet av ett tredje
tandläkarinstitut i landet tillåta vi oss härigenom framhålla önskvärdheten
av att detta institut förlägges till lämplig plats i Norrland. Liksom sam- ’
arbete förekommer mellan tandläkarinstitutet i Malmö och universitetet i
Lund, synes den prekliniska undervisningen för tandläkarkandidater vid
ett institut i Norrland mycket väl kunna förläggas till Uppsala. Såväl i
Boden och Umeå som i Östersund och Sundsvall finnas väl utrustade centrallasarett,
med vilka också samarbete kan etableras. Mot en förläggning

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

till Norrland torde icke heller kunna invändas, att tillgången på arbetsobjekt
bleve för ringa. Där liksom på annat håll kan med fördel samarbete
ske med befintlig folktandvårdsorganisation. Den tyvärr förhållandevis
stora frekvensen av tandsjukdomar i Norrland skulle icke minst för forskningen
kunna erbjuda ett aktuellt värdefullt material. Det förefaller oss
över huvud taget icke rimligt, att ett blivande tredje tandläkarinstitut icke
skulle komma att förläggas till den övre delen av landet, där ännu så länge
varje slags högskola saknas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av den utbildning av ett antal norska studerande, som
är avsedd att under nästa budgetår äga rum vid tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö, vill utskottet — i likhet med den uppfattning,
varåt utskottet gav uttryck i fjol vid sin prövning av berörda utbildningsfråga
(statsutskottets utlåtande 1949:119, s. 11) — understryka, att förutsättningen
för en dylik utbildning bör vara, att kursverksamheten så utformas,
att någon inskränkning av antalet svenska studerande eller avbräck
i deras studiegång härigenom ej sker.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandling upptaga
de i motionerna I: 87 och II: 98 gjorda yrkandena om inrättande av
en tredje tandläkarhögskola med förläggning till Göteborg samt de i motionerna
I: 142 och II: 256 framställda förslagen om uppförande av en tandläkarhögskola
i Norrland. Utskottet får framhålla, att bristen på tandläkare
alltjämt är betydande och att denna brist särskilt inom folktandvården
medför avsevärda svårigheter såväl för huvudmännen — landstingen
— som för den vårdbehövande allmänheten. Utskottet får erinra
därom, att chefen för inrikesdepartementet i propositionen nr 84 till innevarande
års riksdag angående ändringar i folktandvårdens organisation
m. m. upplyst, att inom ecklesiastikdepartementet övervägdes att vidtaga
provisoriska åtgärder i syfte att öka utbildningsmöjligheterna för blivande
tandläkare, i avbidan på att den beslutade tredje tandläkarhögskolan kunde
träda i verksamhet. Utskottet finner det nödvändigt att åtgärder i angivna
syfte snarast vidtagas samt att härvid jämväl frågan om upprättandet av
den tredje tandläkarhögskolan tages under närmare omprövning. Med
hänsyn till vad utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 87 och II: 98
samt I: 142 och II: 256 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:

60

Statsutskottets utlåtande nr S.

Avlöningsstat.

Utgifter: kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 413 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 416 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 572 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 118 000

Summa kronor 1 520 000
Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för utbildning av norska studerande 20 000

Nettoutgift kronor 1 500 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000
kronor;

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört angående ökade utbildningsmöjligheter
för blivande tandläkare;

II. att motionerna I: 87 och II: 98 samt I: 142 och II: 256
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

102:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 154 och 155), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 396 000 kronor.

103:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s.
155 och 156), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 226 000 kronor.

104:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande av
instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 156 och
157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

105:o) Tandläkarhögskolorna: Utbildning av vissa norska studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Utbildning
av vissa norska studerande för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 63 000 kronor.

106:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 157 och 158),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

107:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 158 och 159),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

108:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.
I enhghet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 159 och 160),
vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-
och tandsköterskeskolor för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

109:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enhghet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112,
s. 160), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

110:o) Gemensamma unversitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m.m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 160), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 114,
s. 160), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

112:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,
s. 161), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 117, s. 161—163), vilket innebär en anslagsminskning med 7 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
1 337 500 kronor.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118,
s. 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 114 800 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 163
och 164), vilket innebär anvisande av samma anslags belopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 164), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 62 500 kronor.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
121, s. 164 och 165), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma wniversitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 165 och 166), vilket innebär en
anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 520 000 kronor.

119:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 123, s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi vid univer -

sitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgöringspenningar. ... 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra 8 000 kronor
lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg .................... 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års tjänstgöring.
_

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag, förslag svis...... 800 12 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 53 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 6 000

Summa kronor 71 400

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 71 400 kronor.

120:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 124, s. 167), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
11 200 kronor.

121 :o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 125, s. 167 och 168), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.

122:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 168—173), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att innehavaren av professuren i nordiska
språk, särskilt ortnamnsforskning, vid Uppsala universitet
tillika skall vara chef för svenska ortnamnsarkivet;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 77 700 kronor.

65

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 128, s. 173), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
18 600 kronor.

124:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 173),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kronor.

125:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 173 och 174),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,
som bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

126:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 131, s. 174 och 175), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 191 500
kronor.

127:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 132, s. 175 och 176), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 17 000
kronor.

128:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 176),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 63 300 kronor.

5 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1050. 6 samt. AJr 8.

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 134, s. 176 och 177), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
6 700 kronor.

130:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 177), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 15 700 kronor.

131 :o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 177 och
178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

132:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,
s. 178 och 179), vilket innebär en anslagshöjning med 4 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

133:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138,
s. 179), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

134:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 179), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

67

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

135:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 179—181), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kostnader jör statlig kreditgaranti
jör vissa studielån för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

136:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av
ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 181), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Sveriges jörenade studentkårer
jör redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 2 000 kronor.

137:o) Bidrag till föreningen kursverksamheten vid Stockholms högskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 181), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen kursverksamheten
vid Stockholms högskola för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

138:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 181 och 182), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser jör utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.

139:o) Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. Kungl.
Maj:t har (punkt 144, s. 182) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 12 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.

I en till chefen för ecklesiastikdepartementet den 16 februari 1950 inkommen
skrivelse, vilken under hand överlämnats till statsutskottet, har

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rektor vid Stockholms högskola anmält, att docenten Tåborsky nyligen
utnämnts till ordinarie professor vid University of Texas, Austin, U. S. A.
och hade för avsikt att frånträda sin docentur vid högskolan, om vilket
förhållande högskolan dittills varit ovetande. Med hänsyn härtill saknades
förutsättningar för anslagets vidare disponerande. Rektor har vidare lämnat
följande redogörelse för den hittillsvarande användningen av anslaget.

Initiativet till anslaget togs från högskolan genom professor E. Ilåstad
sommaren och hösten 1948. När dr Tåborsky lämnade sin post som minister
var man på statsvetenskapligt håll angelägen om att förvärva honom
såsom ett slags biträdande lärare. Med åberopande av ett för en så ung
forskare osedvanligt stort antal utgivna böcker och skrifter förordnades
han också hösten 1948 till docent vid högskolan, och på tilläggsstaten vid
samma års höstriksdag beviljades anslaget första gången. Docent Tåborsky
föreläste också under den höstterminen vid högskolan. På nyåret 1949 erhöll
han en inbjudan att under ett par månader gästföreläsa vid University
of Texas. Högskolan beviljade honom tjänstledighet, givetvis på villkor
att han under sin bortovaro avstod från sin ersättning. Vid denna tidpunkt
räknade docent Tåborsky med att återkomma på våren (1949). Familjen
stannade sålunda kvar, och professor Håstad och han överenskommo om
de grenar av statskunskapen, som han borde särskilt uppmärksamma under
sin resa till U. S. A. för att han sedan skulle taga upp dem som föreläsningsämnen
efter återkomsten till Stockholm. Det låg därför i sakens
natur att högskolan med största glädje och tacksamhet såg att motsvarande
12 000 kronor åter uppfördes i riksstatsförslaget för budgetåret
1949/50. Några dagar före riksdagsbehandlingen av huvudtiteln mottog
professor Håstad ett brev från docent Tåborsky utan att några ändrade
planer däri antyddes. Blott någon dag efter riksdagsbehandlingen fick
emellertid professor Håstad ett nytt brev, däri docent Tåborsky meddelade,
att han erbjudits att föreläsa ytterligare ett år vid Texasuniversitetet
och att familjen redan var på väg över. Docent Tåborsky begärde senare
tjänstledighet för hela läsåret 1949/50, vilken beviljades, givetvis på villkor
att Tåborsky även i fortsättningen avstode från ersättning från högskolan.
När det visade sig att i 1950 års åttonde huvudtitel förslag framlagts
om uppförande av samma anslag även för budgetåret 1950/51, tog
professor Håstad efter samråd med högskolans rektor åter kontakt med
Tåborsky, som då upplyste om att han numera utnämnts till ordinarie
professor i jämförande statskunskap vid Texasuniversitetet. Av det redan
beviljade anslaget å tillhopa 22 000 kronor ha sålunda endast tagits i anspråk
vad som motsvarar en termins tjänstgöring eller sammanlagt 5 000
kronor.

Utskottet. Med hänsyn till vad i ovannämnda till utskottet från ecklesiastikdepartementet
överlämnade skrivelse upplysts torde medel för det med
förevarande anslag avsedda ändamålet icke vidare böra beräknas å riksstaten.
Utskottet får därför hemställa,

att Kungl. Maj:ts förslag’ om anvisande för budgetåret
1950/51 av ett anslag av 12 000 kronor till Bidrag till viss
akademisk undervisning i statskunskap icke må av riksdagen
bifallas.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

Tekniska högskolor.

140:o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 183), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 46 300 kronor.

141 :o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 183), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 13 000 kronor.

142:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 147, s. 183—196) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för
filosofie doktorn Paul Nylén må från och med den 1 juli 1950 inrättas en
personlig professur i färg- och lackkemi vid tekniska högskolan i Stockholm,
samt besluta, att Nylén skall såsom innehavare av sagda befattning
i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor
vid nämnda högskola, ävensom medgiva, att till bestridande av kostnaderna
för Nyléns avlöningsförmåner såsom professor må av statsmedel utgå
bidrag i enlighet med vad departementschefen förordat, allt under förutsättning
att Stiftelsen Svensk färg- och lackforskning i övrigt bestrider
kostnaderna för Nyléns avlöningsförmåner och bidrager till bestridande
av kostnaderna för institutionen för färg- och lackkemi vid högskolan på
sätt i statsrådsprotokollet angivits, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som
föranledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Tekniska
högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 2 894 000 kronor, innebärande en ökning med 71 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft en inom första
kammaren av herrar Sven Larsson, och Wehtje väckt motion (I: 117), vari

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den nuvarande speciallärarbefattningen
i flygmotorteknik vid tekniska högskolan i Stockholm indrages
och ersättes med en professur i flygmotorteknik från och med budgetåret
1950/51.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak inrättande under vissa förutsättningar
av en personlig professur i färg- och lackkemi för filosofie doktorn
Paul Nylén, inrättande av två nya speciallärar- och två nya biträdande
lärartjänster samt utökning av den med vissa dylika tjänster förenade
undervisningsskyldigheten, en med 18 000 kronor ökad medelsanvisning
för ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter samt
inrättande av fyra nya institutionsvaktmästartjänster i Ce 11 och anställande
av en verkmästare i Cg 18.

Bland av överstyrelsen för de tekniska högskolorna framlagda förslag,
som departementschefen icke ansett sig kunna biträda, må nämnas förslag
om inrättande av en professur i flygmotorteknik.

I motionen 1:117 har till stöd för yrkandet härom anförts bland annat
följande.

I sitt den 10 maj 1948 dagtecknade betänkande har den s. k. flygforskningskommittén
framlagt vissa preliminära förslag för ordnandet av den
aerodynamiska samt den flygmotortekniska forskningen inom landet, vilka
förslag för närvarande äro föremål för detalj bearbetning och successivt
genomförande. Vidare har kommittén framlagt ett detaljförslag för ordnandet
och utbyggandet av undervisningen i flygtekniska ämnen vid tekniska
högskolan i Stockholm. I detta förslag redovisas i detalj, vilka lärartjänster
som anses oundgängligen erforderliga och när desamma skola inrättas.

I sin petita för budgetåret 1949/50 lämnade högskolan en redogörelse
för flygforskningskommitténs förslag beträffande undervisningens ordnande
samt äskade inrättandet av vissa tjänster från och med samma budgetår.
Dessa äskanden biföllos i praktiskt taget obeskuret skick.

För budgetåret 1950/51 har högskolan framfört ytterligare äskanden i
anslutning till flygforskningskommitténs förslag. Det viktigaste av dessa
avser inrättandet av en professur i flygmotorteknik. Härom anför högskolan
följande:

»Viss undervisning i flygmotorteknik meddelades tidigare inom ramen
för professuren i förbränningsmotorteknik. Från och med budgetåret 1943/44
inrättades emellertid den nu existerande speciallärarbefattningen i flygmotorteknik,
omfattande 4 timmar föreläsningar och 6 timmar övningar under
en termin. Flygforskningskommittén har i sitt betänkande under rubriken
''Förberedande avsnitt B. Införes budgetåret 1950/51’ anfört följande:

’Det senaste decenniets snabba utveckling inom flygtekniken, kännetecknad
av uppnåendet av mycket höga hastigheter, har möjliggjorts framför
allt av framstegen inom flygmotorområdet, där även helt nya motortyper
framkommit i och med reaktions- och raketmotorerna. Med hänsyn till den
i landet verksamma turbinindustrien böra reaktionsmotorema utgöra särskilt
väl lämpade svenska tillverkningsobjekt. Nämnda omständigheter understryka
behovet av forskning och undervisning på detta område, vilket

Statsutskottets utlåtande nr 8. 71

gör inrättandet av professur i flygmotorteknik till ett synnerligen starkt
önskemål.

Inrättandet av en dylik professur är därjämte en utslagsgivande åtgärd,
när det gäller att effektivisera undervisningen inom hela det flygtekniska
ämnesområdet. Detta sammanhänger med att de huvudsakligen för andra
fackområden tillrättalagda, mycket omfattande läroämnena ångteknik och
förbränningsmotorteknik då kunna utgå'' för flygteknikerna. Först härigenom
blir en rationell koncentration av undervisningen mot de flygtekniska
tillämpningarna möjlig för flygteknikerna.’

Kollegienämnden ansluter sig helt till de av flygforskningskommittén anförda
synpunkterna samt får, under framhållande av vikten av att omorganisationen
av den flygtekniska undervisningen vid högskolan löses i ett
sammanhang, hemställa att den nuvarande speciallärarbefattningen i flygmotorteknik
med ett arvode av 5 000 kronor från och med budgetåret
1950/51 ersättes med professur i flygmotorteknik.»

Sagda äskande har icke upptagits i Kungl. Maj:ts proposition avseende
budgetåret 1950/51.

Enligt vår mening är det av allra största betydelse, att den flygmotortekniska
forskningen inom landet snarast förbättras genom inrättandet av
tjänliga laboratorier. Arbetet härmed pågår. Av minst samma betydelse
är emellertid, att även för ifrågavarande forskning lämpade civilingenjörer
snarast framkomma. Det måste anses vara av dominerande vikt i detta
sammanhang, att dessa civilingenjörer erhålla fullt modem undervisning i
flygmotorteknik.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande
förslag, får i anledning av det i motionen I: 117 framställda yrkandet
framhålla, att flygteknikens snabba utveckling synes göra inrättandet
av en professur i flygmotorteknik till ett mycket angeläget önskemål. Utskottet
har likväl icke ansett sig böra biträda motionärernas förslag men
förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar frågan uppmärksamhet och att den
ifrågasatta professuren kommer till stånd så snart förhållandena det medgiva.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 117,

a) dels medgiva, att för filosofie doktorn Paul Nylén må
från och med den 1 juli 1950 inrättas en personlig professur
i färg- och lackkemi vid tekniska högskolan i Stockholm,
dels besluta, att Nylén skall såsom innehavare av sagda
befattning i avlönings- och pensionshänseende vara likställd
med ordinarie professor vid nämnda högskola,

dels och medgiva, att till bestridande av kostnaderna för
Nyléns avlöningsförmåner såsom professor må av statsmedel
utgå bidrag i enlighet med vad departementschefen
förordat,

allt under förutsättning att Stiftelsen Svensk färg- och
lackforskning i övrigt bestrider kostnaderna för Nyléns av -

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

löningsförmåner och bidrager till bestridande av kostnaderna
för institutionen för färg- och lackkemi vid högskolan
på sätt departementschefen angivit,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledas av vad departementschefen anfört,

c) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 260 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis........ 318 848

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................... 71 052 389 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 345 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 249 100

Summa kronor 3 244 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande .................. 350 000

Nettoutgift kronor 2 894 000

d) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 894 000
kronor.

143:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 197 och 198), vilket innebär en
anslagshöjning med 95 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 775 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

144:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 198—200), vilket innebär en
anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.

145:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 150, s. 200 och 201)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 55 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen I: 116, vari hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja högskolans bibliotek
största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning
av lägst 10 000 kronor för att bokanskaffningen från av devalveringen berörda
länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Kollegienämnden har hemställt om en uppräkning av anslaget till 75 000
kronor, vilket tillstyrkts av överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

Departementschef em har emellertid för sin del anfört följande.

De tekniska högskolornas anslag till bokinköp och bokbindning har genom
devalveringen av den svenska kronan i realiteten kommit att undergå
en anslagsminskning, vilken för vartdera anslaget torde kunna uppskattas
till cirka 10 000 kronor. Jag finner mig likväl i nuvarande statsfinansiella
läge nödsakad att för nästa budgetår förorda oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12:o)
anfört beträffande motionen I: 116 biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 11G — såvitt här är i fråga
— till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

146:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 201), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
22 000 kronor.

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 201),
vliket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor.

148:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 201 och 202)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.

149:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 154, s. 202—212) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Chalmers
tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 627 000 kronor, innebärande en ökning med 93 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon m. fl.
(I: 143) och den andra inom andra kammaren av herr Hagårdm.fl. (II: 171),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att en professur i textilmekanik
inrättas vid Chalmers tekniska högskola från och med den 1 juli 1950,
och att riksdagen måtte besluta att det i statsverkspropositionen under
Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1950/51 uppförda
förslagsanslaget förhöjes i enlighet därmed.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak inrättande av fem nya speciallärar-
och en ny biträdande lärartjänst samt vissa förändringar beträffande
tre andra dylika befattningar, ökning med 25 000 kronor av anslagsmedlen
till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter
samt inrättande av tre nya institutionsvaktmästartjänster i Cell
och anställande av en verkstadsförman i Cg 16.

Bland av överstyrelsen i övrigt framlagda förslag, vilka departementschefen
icke ansett sig kunna biträda, må nämnas förslag om inrättande av
en professur i textilmekanik.

I motionerna I: H8 och II: 171 har till stöd för yrkandet härom anförts
bland annat följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

Textilindustrien är i fråga om sin storlek den andra industrien i ordningen
i vårt land. Dess tillverkningsvärde uppgick år 1947 till 1,9 miljarder
kronor, och antalet anställda inom denna industri uppgår till över
100 000 personer. En industri med denna väldiga omfattning och med så
stor betydelse för vårt folks försörjning synes oss ha rätt att räkna med
allt det stöd från statens sida, som kan lämnas, och det synes också uppenbart,
att de kostnader som nedläggas för att främja denna industris framtidsmöjligheter
äro väl utlagda medel.

För främjande av forskningen inom det textila området ha under senare
år tillkommit dels Svenska textilforskningsinstitutet i Göteborg för grundläggande
forskning, dels textilinstituten i Borås och Norrköping för den
tillämpade forskningen. Vid Chalmers tekniska högskola ha inrättats dels
en professur i textilkemi, dels speciallärarbefattningar i vissa andra textiltekniska
ämnen, bland annat i textil- och konfektionsteknologi. Chalmers
tekniska högskola har nu hos Kungl. Maj:t hemställt om inrättandet av en
professur i textilmekanik, varvid speciallärarbefattningen i ämnet skulle
minskas att omfatta endast konfektionsteknologi. Framställningen stödes
energiskt av Svenska textilforskningsinstitutet och av Mölnlycke Väfveri
Aktiebolag, vilket företag på sin tid tillsammans med ett annat göteborgsföretag
tagit initiativet till den första textiltekniska högskoleundervisningen
vid Chalmers tekniska högskola. Framställningen tillstyrkes också av överstyrelsen
för de tekniska högskolorna. I årets statsverksproposition, åttonde
huvudtiteln, s. 209, anför chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat
följande: »Högskolan synes också i många hänseenden ha kommit i sämre
ställning än tekniska högskolan i Stockholm. Jag anser mig dock icke nu
kunna tillstyrka upprättande av ytterligare professurer eller laboratorstjänster
vid Chalmers tekniska högskola.»

Vi tolka detta uttalande så, att ecklesiastikministern väl skulle varit
sinnad att föreslå beviljandet av någon av de föreslagna nya professurerna,
men att han på grund av den ekonomiska återhållsamhet, vartill förhållandena
nu tvinga statsmakterna, måst skjuta dem på framtiden. Vi förstå
till fullo de skäl, som sålunda varit avgörande för att nu avslå framställningen,
men vi ha den uppfattningen, att ett omedelbart inrättande av den
föreslagna professuren i textilmekanik är av så stor betydelse för landets
textilindustri och textilförsörjning och så ekonomiskt lönande för landet,
att den iakttagna återhållsamheten i detta fall icke är motiverad.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig sålunda
icke böra biträda det i motionerna I: 143 och II: 171 gjorda yrkandet
om inrättande av en professur i textilmekanik vid högskolan. Utskottet
har dock funnit starka skäl tala för att en dylik professur framdeles
kommer till stånd. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 143 och IT: 171,

a) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 630 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis........ 227 864

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................... 38 936 266 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 801 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 138 700

Summa kronor 1 837 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.................. 210 000

Nettoutgift kronor 1 627 000

b) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 627 000
kronor.

150:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 212 och 213), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 370 000 kronor.

151:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 213 och 214), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.

152:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 157, s. 215) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
12:o) omnämnda, av herr Lindström väckta motionen 1:116, vari hem -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

ställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja högskolans bibliotek
största möjliga del av en såsom erforderlig angiven anslagsförstärkning
av 12 500 kronor för att möjliggöra, att bokanskaffningen från av devalveringen
berörda länder skall kunna bibehållas oförändrad.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12:o) anfört
beträffande motionen 1:116 biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen 1:116 — såvitt här är i fråga
— till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

153:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 158, s. 215), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 11 000
kronor.

154:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 160, s. 216), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

155:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 161, s. 216 och 217), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 kronor.

156:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 162, s. 217), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.

157:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163,
s. 217 och 218), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 56 000
kronor.

Skolöverstyrelsen.

158:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 164, s. 219—223), vilket innebär en anslagshöjning med
78 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 785 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 600

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis 22 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 174 600

Summa kronor 1 829 000

b) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 829 000 kronor.

159:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 165, s. 223 och 224), vilket innebär en anslagshöjning med
38 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 395 500
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 79

160:o) Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 224 och 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

161 :o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 168, s. 226 och 227), vilket innebär en anslagshöjning
med 31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 310 000
kronor.

162:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 227), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 145 000 kronor.

163:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 227 och 228), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.

164:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. Kungl.
Maj:t har (punkt 172, s. 228 och 229) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor,
innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén m. fl.
(I: 146) och den andra inom andra kammaren av herr Widén m. fl.
(II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lärarkandidat,
som innehar extra ordinarie anställning, skall uppbära full lön som extra
ordinarie adjunkt och annan lärarkandidat full lön som extra adjunkt.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen
I: 146.

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Arvode utgår för närvarande med 2 000 kronor till provårskandidat, som
genomgår provår under helt läsår, och med 1 000 kronor till lärarkandidat,
som genomgår provår under en termin.

I en till ecklesiastikdepartementet den 3 december 1948 inkommen skrivelse
framlade skolöverstyrelsen förslag till vissa ändrade grunder för ifrågavarande
arvoden. Förslaget innebar i huvudsak, att arvodet skulle höjas
till 6 400 kronor respektive 3 200 kronor, ungefärligen motsvarande två
tredjedelar av lönen i 21 löneklassen å 5-ort. Ett genomförande av förslaget
skulle förutsätta en ökad medelsanvisning under förevarande anslag av i
runt tal 700 000 kronor årligen. Detta förslag föranledde icke någon Kungl.
Maj:ts framställning till 1949 års riksdag.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen förordat
en medelsanvisning av 1 024 000 kronor, varvid förutsatts ett genomförande
av nyssnämnda förslag.

Statskontoret har avstyrkt, att en reglering av provårsarvodena upptages
till avgörande utan samband med spörsmålet om fastställandet av en
reglerad befordringsgång för den icke-ordinarie lärarpersonalen vid bland
annat läroverken.

Statens lönenämnd har ansett en höjning av provårsarvodet böra äga
rum men har stannat för att förorda ett arvode av 4 200 kronor för tvåterminskandidat
och 2 100 kronor för enterminskandidat, ungefärligen motsvarande
lönen, minskad med B-avdrag, enligt 21 löneklassen å 3-ort, beräknat
för helt respektive halvt läsår.

I skrivelser den 16 augusti 1948 och den 31 oktober 1949 har Sveriges
yngre läroverkslärares förening gjort framställningar i ämnet. I den förstnämnda
skrivelsen, som föranledde skolöverstyrelsens omförmälda förslag,
anhöll föreningen, att lärarkandidat, som vore behörig till extra ordinarie
anställning, skulle under provåret äga uppbära oavkortad lön som extra
ordinarie lärare, och att annan lärarkandidat skulle äga uppbära extra
adjunkts lön med B-avdrag. I den senare skrivelsen har föreningen anhållit,
att i första hand skolöverstyrelsens och i andra hand föreningens nyssnämnda
förslag måtte genomföras.

Departementschefen har anfört följande.

Den ekonomiska stabiliseringspolitiken gör, att jag icke heller i år anser
mig böra framlägga något förslag till förbättring av provårskandidaternas
löneförmåner. De särskilda arvodena till lärarkandidaterna under provåret
torde därför böra utgå enligt oförändrade grunder även under nästa läsår.
Jag förordar, att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 320 000 kronor.
— I detta sammanhang vill jag erinra om att åt den hösten 1949 tillsatta
utredningen rörande vissa krisproblem vid de högre skolorna bland annat
uppdragits att överväga, i vad mån det nuvarande provåret kan avkortas
till en termin. En dylik åtgärd skulle givetvis, bortsett från dess betydelse
för lärartillgången, vara ägnad att minska den ekonomiska belastning, som
genomgången av provåret nu kan innebära för lärarkandidaterna.

81

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet. I anledning av yrkandet i motionerna I: 146 och II: 168 om
förbättring av löneförmånerna för lärarkandidater under pro vårst jänstgöring
vill utskottet liksom i fjol framhålla önskvärdheten av att pro vårskandidaterna
beredas förbättrade ekonomiska förhållanden. Med nuvarande
relativt laga arvoden torde obestridligen genomgången av provår, vilket
för de flesta lärarkandidater sker under två terminer, mången gång innebära
avsevärda ekonomiska påfrestningar, ett förhållande som sannolikt kan
bidraga till att försvåra rekryteringen till lärarbanan.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål emellertid ansett
avgörande vikt böra fästas vid den utredning rörande en generell avkortning
av provåret till en termin, som för närvarande pågår inom den av
departementschefen omnämnda kommittén för behandling av vissa krisproblem
vid läroverken m. fl. läroanstalter. Enligt utskottets mening måste
nämligen en dylik åtgärd tillmätas stor betydelse vid bedömande av frågan
om provårskandidaternas förmåner. I avvaktan på resultatet av nämnda
utredning har därför utskottet icke ansett sig böra förorda, att någon ändring
av grunderna för ifrågavarande arvoden nu vidtages. Utskottet avstyrker
alltså bifall till motionerna I: 146 och II: 168 och ansluter sig till Kungl.
Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 168, till Arvoden
åt lärarkandidater under provårstjänstg öring för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 320 000
kronor.

165:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 229 och 230),
vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 19 800 kronor.

166:o) Vissa reparationsarbeten å gamla läroverkshuset i Strängnäs.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 230 och 231) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa reparationsarbeten å gamla
läroverkshuset i Strängnäs för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

167:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 231 och
232), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. G saml. Nr 8.

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 405 000 kronor.

168:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:
Bidrag till praktiska mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 176, s. 232—234), vilket beträffande anslaget till kommunala
mellanskolor innebär en anslagsminskning med 600 000 kronor och beträffande
de båda övriga anslagen innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 7 760 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor
ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

169:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s.
234), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

170:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:
Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178,
s. 234—236), innebärande anslagshöjningar med respektive 144 500, 6 100
och 21 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
ett förslagsanslag av 1 025 000 kronor;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett
förslagsanslag av 285 000 kronor, därav 30 000 kronor skola
användas till nedbringande av terminsavgifter under läsåret
1950/51 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under
villkor, att Stockholms stad för samma tid bidrager med
enahanda belopp på sätt angivits i propositionen nr 252
till 1939 års lagtima riksdag och under punkten 178:o) i

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

bilagan åttonde huvudtiteln till 1950 års stats verksproposition; c)

till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor
ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

171 :o) Privatläroverk: Särskilt bidrag till verksamheten vid statsunderstödda
privatläroverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
179, s. 236), vilket innebär anvisande av samma anslags belopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Särskilt bidrag till
verksamheten vid statsunderstödda privatläroverk för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.

172:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 236 och 237), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 50 000 kronor.

173:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 237), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska
skolan i Stockholm för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 50 000 kronor.

174:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

182, s. 237), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 800
kronor.

175:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

183, s. 237—239), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 000
kronor.

176m) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 239 och 240), vilket
innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, som föranledas av vad departementschefen
förordat och av de beslut, riksdagen kan komma
att fatta med avseende å löneregleringen för övningslärare; b)

godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 80 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 62 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 14 800

Summa kronor 159 000

c) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 159 000 kronor.

177:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 240), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

178:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 241), vilket innebär

Statsutskottets utlåtande nr 8. 85

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 3 000 kronor.

179:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 241),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 33 300 kronor.

180:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 241 och 242), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 140 000 kronor.

181 ro) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 242), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 18 900 kronor.

182:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 243),
vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilt lönetillägg åt lärare vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

183:o) Läroboksnäinnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
191, s. 243), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

184:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 243), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.

185:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 243 och
244), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

186:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 244—246) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft tva likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon och fru
Sjöström-Bengtsscm (1:144) och den andra inom andra kammaren av herrar
Widén och Bergstrand (II: 170), i vilka hemställts, att riksdagen ville
besluta, att rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet
skall utgå till lärare, som deltager i av vederbörande överstyrelse anordnad
fortbildningskurs.

I anledning av att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för innevarande
budgetår beträffande det under nästfoljande punkt upptagna anslaget
till kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter förordat
vissa ändrade bidragsgrunder för deltagande i nämnda kurser framhöll
chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan av ärendet (se 1949
års åttonde huvudtitel, s. 211), att vissa skäl syntes tala för en jämkning
av ifrågavarande bidragsgrunder. Samma spörsmål gjorde sig emellertid
gällande även i fråga om andra av överstyrelsen anordnade kurser. En allmän
översyn av hithörande bestämmelser syntes därför böra verkställas av
överstyrelsen, och departementschefen förutsatte, att överstyrelsen i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1950/51 skulle kunna framlägga
de förslag, som nämnda översyn kunde giva anledning till.

I anledning härav har överstyrelsen gjort viss utredning i ämnet och
framlagt därav betingade förslag. Av utredningen framgår att några enhet -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

liga bidragsgrunder ej tillämpas för de kurser av olika slag, som anordnas
av överstyrelsen. Med hänsyn härtill har skolöverstyrelsen hemställt, att
för av överstyrelsen under budgetåret 1950/51 anordnade kurser måtte
gälla, att traktamente utgår med 10 kronor per dag för kursdeltagare,
boende utom kursorten, och med 3 kronor per dag för kursdeltagare, boende
å kursorten, att ersättning för resa utgår i 3:e klass från hemorten till kursorten
och åter, dock ej för sovplats, samt att i särskilda fall, då överstyrelsen
så prövar skäligt, ersättning må kunna utgå jämväl för sovplats.

Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen principiellt undveke att förlägga
en fortbildningskurs till pågående termin. Därest emellertid speciella
orsaker i vissa fall skulle framtvinga en sådan anordning, syntes deltagande
lärare, förutom bidrag enligt nyss angivna grunder, böra åtnjuta full lön,
vilken förutsatts skola utgå från de anslag, varur deras löneförmåner normalt
bestredes. Kursdeltagandet finge enligt överstyrelsens mening när-''
mast betraktas som ett åliggande i tjänsten.

Överstyrelsen har beräknat att kostnaderna för nu ifrågavarande fortbildningskurser
i hygien skulle vid tillämpning av de föreslagna bidragsgrunderna
ökas med 12 100 kronor, varav 4 100 kronor hänföra sig till
traktamentshöjningen och 8 000 kronor till att ersättning även skulle utgå
för återresan. Med hänsyn till vissa förefintliga reservationer å anslaget
har dock överstyrelsen ansett den för nästa budgetår erforderliga höjningen
av anslaget kunna begränsas till 8 000 kronor, varför anslaget borde
uppföras med 33 000 kronor.

Statskontoret har beträffande de föreslagna bidragsgrundema ansett goda
skäl tala för att av statsmedel ersättning utginge jämväl för återresa enligt
billigaste färdsätt. Med den nuvarande ordningen med ersättning endast
för resan till kursorten måste nämligen de kursdeltagare, som bodde längst
från kursorten och hade de minsta möjligheterna att på andra vägar fullfölja
sin utbildning, vidkännas större ekonomiska uppoffringar vid ett deltagande
än andra. Givetvis kunde även, framhåller statskontoret vidare,
de ökade levnadsomkostnaderna anföras som motiv för en uppräkning av
det nu utgående traktamentet å 7 kronor. En dylik uppräkning ansåge
emellertid statskontoret mindre angelägen än att möjlighet öppnades till
ersättning för återresa. Under rådande förhållanden syntes nuvarande
traktamente tills vidare böra bibehållas. Några sakliga skäl att medgiva
en reducerad traktamentsersättning till lärare, bosatt å kursorten, syntes
statskontoret icke föreligga. Icke heller kunde ämbetsverket förorda, att
frivillig kurs förlädes till pågående termin.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Beträffande överstyrelsens förslag om ändrade bidragsgrunder för deltagande
i av överstyrelsen anordnade kurser delar jag statskontorets
uppfattning om skäligheten i och för sig av att ersättning må utgå även
för återresa från kursorten till hemorten och av en uppräkning av det

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nuvarande traktamentet å 7 kronor med hänsyn till de ökade levnadsomkostnaderna.
I nuvarande läge anser jag mig emellertid icke böra för
riksdagen framlägga något förslag i sådan riktning. Nuvarande bidragsgrunder
torde därför böra tillämpas även under nästa budgetår. Någon höjning
av förevarande anslag erfordras under sådana förhållanden ej, varför
detsamma bör uppföras med oförändrat belopp, 25 000 kronor, och disponeras
på samma sätt som för innevarande budgetår. I anledning av vad
överstyrelsen anfört rörande utbetalande av full lön till lärare, som deltager
i under pågående termin anordnad fortbildningskurs, vill jag framhålla,
att jag förutsätter, att dylika kurser i allmänhet anordnas under
ferierna och att endast alldeles särskilda skäl böra föranleda, att de förläggas
till pågående termin. För dylika fall är jag icke beredd att förorda
ett generellt medgivande att full lön skall utgå till deltagande lärare, utan
torde detta spörsmål böra underställas Kungl. Maj:ts prövning för varje
särskilt fall.

I motionerna 1:144 och II: 170 anföres huvudsakligen följande.

Under ett antal år ha anvisats anslag av växlande storlek till fortbildningskurser
för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. Dessa kurser
ha enligt uppgift från skolöverstyrelsen varit i hög grad uppskattade
och livligt eftersökta.

I sina petita för budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen hemställt om
ökade anslag. Departementschefen anser det — liksom statskontoret — i
och för sig skäligt med höjda ersättningar åt deltagare i dessa kurser men
finner sig icke i nuvarande läge kunna lägga fram förslag i frågan.

Överstyrelsen anförde i sina petita för budgetåret 1946/47 bland annat
följande:

»För en lärare är en alltjämt fortgående vidare utbildning en nödvändighet.
Stillastående betyder här i själva verket tillbakagång. Det är visserligen
sant, att den enskilde läraren i väsentlig grad kan genom egna studier
vidmakthålla och utvidga sina kunskaper utan att deltaga i några kurser.
Men i många fall kan det för lärare möta svårigheter att på egen hand
orientera sig inom områden, där utvecklingen gått särskilt raskt. Fortbildningskurser,
vid vilka experter inom respektive områden medverka såsom
föreläsare och ledare, äro därför av utomordentlig betydelse för att stärka
och bibehålla lärarnas kompetens och därmed för att vidmakthålla den
allmänna standarden inom vårt undervisningsväsen.»

Behovet av sådana fortbildningskurser är stort inom alla ämnen, och som
exempel kunna nämnas samhällslära, biologi och experimentalfysik.

Vad beträffar den ersättning, som utgår till kursdeltagarna, tillämpas
olika grunder. Till deltagarna i fortbildningskurser i hygien utgår enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1945 traktamente med sju kronor per dygn
till dem, som ej äro bosatta på kursorten. Sådana kursdeltagare kunna också
erhålla resebidrag, högst motsvarande kostnaden för enkel resa klass III
från hemorten till kursorten. Ersättning för sovvagn utgår likväl ej. Vid
av överstyrelsen anordnade kurser för bibliotekarier, gemensamma för läroverks-
och folkskollärare, har traktamentsersättning utgått med sju kronor
per dygn till lärare, som icke varit bosatt på kursorten, och med tre kronor
femtio öre till lärare, som varit bosatt på kursorten. Folkskollärare har dessutom
i regel av kommunala medel erhållit utfyllnad av traktamente och
ersättning för återresan, varigenom denna lärarkategori kommit att intaga

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

en gynnsammare ställning än lärare vid läroverk. Vid anordnande av kurser
för folkskollärare och övningslärare, som kommit till stånd till följd av
rådande lärarbrist i de naturvetenskapliga ämnena, har för budgetåren
1948/49 och 1949/50 traktamente utgått med tio kronor till deltagare,
som icke varit bosatt på kursorten. Överstyrelsen för yrkesutbildning anordnar
ävenledes kurser, vilkas ändamål och utformning äro likartade med
skolöverstyrelsens. 1947 års riksdag medgav i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag, att deltagarna i en kurs för utbildning av lärare vid verkstadsskolor
skulle erhålla ett traktamente av 10 kronor per dygn, om kursdeltagaren
var inackorderad på kursorten, och 5 kronor, om han kunde bo i sitt
hem. Dessutom skulle utgå ersättning för resa klass III både till och från
kursorten. Samma förmåner ha även beviljats deltagarna i andra kurser.
Till sist kan nämnas, att de civila deltagarna i de kurser i militärpedagogik,
som anordnas vid Gripsholms folkhögskola, erhålla rese- och traktamentsersättning
enligt klass II C jämte tjänstgöringstraktamente.

Det är förståeligt, att läroverkslärama, med dessa data för ögonen, känna
sig missgynnade. Fortbildningskurserna äro oundgängliga för att hålla undervisningen
i våra högre skolor på den nivå vi önska. Man har anledning
att vara tacksam gentemot de lärare, som anslå en avsevärd del av sin
lediga tid till sådan fortutbildning, som i allmänhet icke skänker dem några
fördelar i form av ökade möjligheter till avancemang eller dylikt. Det är
under sådana förhållanden skäligt, att dessa lärare icke vidkännas direkta
kostnader för den fortutbildning, som länder undervisningen till gagn. Vad
beträffar grunderna, efter vilka ersättning skall utgå, torde dessa lämpligen
anknytas till traktaments- och reseersättningarna enligt gällande resereglemente.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår tillämpas för närvarande
varierande grunder för bidrag åt deltagare i av skolöverstyrelsen
anordnade kurser av olika slag. I fråga om de under förevarande punkt
avsedda fortbildningskurserna i hygien gäller, att deltagare, som ej är bosatt
å kursorten, må erhålla traktamente med 7 kronor om dagen jämte ersättning
för resa i tredje klass från hemorten till kursorten, dock ej för sovplats.

Ändrade och för olika kurser enhetliga bidragsgrunder ha föreslagits av
skolöverstyrelsen och i motionerna I: 144 och II: 170. Medan överstyrelsen
begränsat sig till att förorda, att traktamentet höjes från 7 till 10 kronor
för utom kursorten boende deltagare, att traktamente även skall utgå till
å kursorten boende deltagare med 3 kronor per dygn och att ersättning
skall utgå både för resa till kursorten och åter i tredje klass samt i särskilda
fall även för sovplats, ha motionärerna påyrkat, att kursdeltagare skall äga
uppbära rese- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna
resereglemcntet.

Vid sin prövning av förevarande ärende har jämväl utskottet funnit en
ändring av bidragsgrunderna väl motiverad. Utskottet är likväl icke berett
att tillstyrka bifall till motionärernas förslag, vilket skulle innebära en
betydande kostnadsökning för statsverket och dessutom kunna medföra
mindre önskvärda konsekvenser i fråga om liknande bidrag till andra yrkes -

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

grupper. Däremot har utskottet funnit skolöverstyrelsens förslag i stort
sett väl avvägt. Utskottet vill därför förorda, att bidragsgrunderna utformas
i huvudsaklig anslutning till nämnda förslag, doek med den avvikelsen
från detsamma att något traktamente till å kursorten boende deltagare icke
skall utgå. Vid bifall härtill torde ett ökat medelsbehov av i runt tal 9 000
kronor komma att uppstå under förevarande anslag vid i huvudsak oförändrad
omfattning av kursverksamheten. Enligt vad budgetredovisningen
för budgetåret 1948/49 utvisar fanns emellertid vid utgången av nämnda
budgetår å anslaget en reservation av i runt tal 28 000 kronor. På grund
härav och då utskottet förutsätter att här ifrågavarande kursverksamhet
erhåller i stort sett samma omfattning som för närvarande synes någon
höjning av anslaget icke erforderlig för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungi. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 144 och II: 170 medgiva, att till deltagare i av skolöverstyrelsen
anordnade kurser av olika slag må från och med
budgetåret 1950/51 utgå ersättning enligt de grunder, utskottet
ovan angivit;

b) till Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare
och skolsköterskor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

187:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 195, s. 246 och 247) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 16 500 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

För deltagande i dessa kurser gälla för närvarande samma bidragsgrunder
som för de under föregående punkt upptagna kurserna.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt, att anslaget måtte
höjas till 100 000 kronor eller under viss förutsättning till 70 000 kronor.
Det ökade medelsbehovet har motiverats — förutom med de under föregående
punkt berörda ändringarna i bidragsgrunderna — med önskvärdheten
av att betydligt flera kurser kunde anordnas.

Departementschefen har förordat ett oförändrat anslag av 16 500 kronor
samt förutsatt, att nu gällande bidragsgrunder för deltagande i kurserna
komma att tillämpas även för nästa budgetår.

Utskottet hänvisar till vad utskottet under nästföregående punkt föreslagit
med anledning av Kungl. Maj:ts under nämnda punkt framställda
förslag och de i samband därmed redovisade motionerna I: 144 och II: 170.
De av utskottet förordade ändrade bidragsgrunderna för deltagande i av

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

skolöverstyrelsen anordnade kurser kunna beräknas föranleda ett ökat medelsbehov
av omkring 4 000 kronor under förevarande anslag. Då emellertid
å anslaget fanns en reservation å i runt tal 44 700 kronor vid utgången
av budgetåret 1948/49 och då utskottet förutsätter, att här avsedd kursverksamhet
i stort sett erhåller samma omfattning under nästa budgetår
som för närvarande, torde någon höjning av förevarande anslag icke erfordras
för budgetåret 1950/51. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

188:o) Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare.

Kungl. Maj:t har (punkt 196, s. 247 och 248) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
48 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Till deltagarna i dessa kurser utgå enligt av överstyrelsen meddelade
bestämmelser traktamente med högst tio kronor per dygn för kursdeltagare,
som ej är bosatt å kursorten, varjämte sådan deltagare även må erhålla
resebidrag, högst motsvarande kostnaden för enkel resa från hemorten till
kursorten enligt bestämmelserna för klass III i allmänna resereglementet,
dock att ersättning ej må utgå för sovplats.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget med 2 000 kronor
till 50 000 kronor för att möjliggöra bidrag till kursdeltagare även för
återresan från kurs- till hemorten.

Departementschefen har förordat oförändrade bidragsgrunder och oförändrat
anslag.

Utskottet. De av utskottet under punkten 186:o) förordade ändrade
bidragsgrunderna för deltagande i av skolöverstyrelsen anordnade kurser
kunna beräknas föranleda ett ökat medelsbehov av i runt tal 2 000 kronor
under förevarande anslag. På grund härav torde anslaget böra för nästa
budgetår uppföras med (48 000 -j- 2 000 =) 50 000 kronor. Utskottet hemställer
således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.

189:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 248 och 249), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

190:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 249
och 250), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

191:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 250), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp ^om för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

192:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 250), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 7 100 kronor.

193:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 251), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

194:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. Kungl. Maj:t
har (punkt 202, s. 251—256) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 455 500 kronor, innebärande
en ökning med 9 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt dels om anvisande av medel för eftergranskning
även av studentexamensskrivningar, dels om höjning av cen -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

soremas arvoden och omreglering av deras tjänstgöring dels ock höjning
av ersättningarna till rektorer och lärare för arbetet med privatistemas
skriftliga prov samt för examination och närvaro vid omprövning, fyllnadsprövning
och särskild prövning. Beträffande den närmare innebörden
av sistnämnda förslag hänvisas till åttonde huvudtiteln, s. 253—255.

Departementschefen har ansett, att med införandet av eftergranskning
även av studentexamensskrivningar bör anstå. Beträffande censorsarvodena
och ersättningarna till rektorer och lärare har departementschefen
uttalat, att det liksom hittills torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
närmare övervägande taga definitiv ställning till dessa förslag. Vid anslagsberäkningen
för nästa budgetår utgår departementschefen från nu gällande
grunder för ifrågavarande arvoden och ersättningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Såsom departementschefen
anfört bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att
närmare avväga storleken av de från anslaget utgående arvodena och
ersättningarna. Utskottet vill endast framhålla, att enligt utskottets mening
skäl tala för en höjning av ersättningarna till rektorer och lärare för arbetet
med privatistemas skriftliga prov samt vid omprövning, fyllnadsprövning
och särskild prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 455 500 kronor.

195:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t
har (punkt 203, s. 256 och 257) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kronor,
varav högst 4 000 000 kronor må användas till behovsstipendier.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Näsgård m. fl.
(I: 306) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Mysinge
m. fl. (II: 352), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den
statliga studiehjälpen från och med nästa budgetår skall ordnas enligt
de riktlinjer studielånenämnden framlagt i sitt betänkande den 23 juni
1949 angående studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl.
statliga och statsunderstödda läroanstalter, samt att riksdagen måtte besluta
erforderliga höjningar av härav berörda anslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 306.

Till s. k. behovsstipendier må under innevarande budgetår användas
högst 3 750 000 kronor.

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Studielånenämnden har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår vid
tillämpning av gällande bestämmelser till It 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Med skrivelse den 23 juni 1949 har studielånenämnden i enlighet med
av Kungl. Maj:t erhållet uppdrag avlämnat betänkande och förslag angående
studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
och statsunderstödda läroanstalter. Med hänsyn till den icke oväsentliga
kostnadsökning för statsverket, som en omorganisation av
studiehjälpen enligt förslaget skulle innebära, bär jag icke i nuvarande
statsfinansiella läge ansett mig böra för riksdagen framlägga något
på betänkandet grundat förslag. Nu gällande stipendiesystem bör alltså i
huvudsak tillämpas även under nästa budgetår. Studielånenämndens beräkning
av medelsbehovet har icke givit mig anledning till erinran. Jag förordar
därför, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 1 200 000
kronor och uppföres med 11 000 000 kronor, varav högst 4 000 000 kronor
eller 250 000 kronor mer än för innevarande budgetår böra få användas till
behovsstipendier.

I motionerna I: 806 och II: 352 har anförts huvudsakligen följande.

I sitt den 23 juni 1949 avgivna betänkande har studielånenämnden lagt
fram förslag om studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken
och andra statliga och statsunderstödda läroanstalter. Nämndens förslag
innebär en genomgripande omläggning av de grunder, vilka hittills tillämpats
för den statliga studiehjälpen. Detta gäller bland annat studiehjälpen
till elever vid folkhögskolor, lantmanna- och lanthushållsskolor samt yrkesskolor.
I det avseendet betyder nämndens förslag att eleverna vid dessa
skolor i fråga om stipendievillkor i princip bli jämställda med elever vid
högre läroanstalter. De förmånligare villkor som komma att gälla för elever
vid de mera praktiskt betonade skolformerna, om studielånenämndens
förslag förverkligas, borde i någon mån bidra till att hindra en alltför stark
tillströmning till läroverken.

Studielånenämndens förslag innebär i korthet att den statliga studiehjälpen
lämnas dels såsom studielån och dels som stipendier. I fråga
om lånen innebär förslaget betydligt utvidgad lånemöjlighet. Stipendierna
uppdelas dels i studiebidrag, som utgå utan behovsprövning, och dels i stipendier,
som utgå efter behovsprövning, vartill komma i vissa fall utbildningsbidrag.
Studiebidragen ha till uppgift att utjämna avståndskostnaderna
till förmån för landsbygdens studerande ungdom. De lämnas därför
utan behovsprövning till elever, som måste bo inackorderade på skolorten
eller dagligen resa till och från skolan. Detta är helt i linje med vad som
hittills gällt för grundstipendierna till elever vid högre läroanstalter. Det
nya ligger däri, att dessa bidrag icke skola göras beroende av betygsgradering.

Studiebidragen föreslås utgå med 50 kronor per månad för inackordering
till elever vid läroverk och liknande skolor samt vid yrkesskolor med
kurser över två år. För elever vid skolor för yrkesutbildning med kurser
mellan fyra månader och två år samt vid folkhögskolor, lantmanna- och
lanthushållsskolor m. fl. har studiebidraget satts till 25 kronor, i vissa fall
till 40 kronor per månad till inackordering.

Utöver dessa icke behovsprövade studiebidrag lämnas efter behovspröv -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

ning stipendier å högst 75 kronor per månad till elever vid högre läroanstalter
liksom vid yrkesskolor, folkhögskolor, lantmanna- och lanthushållsskolor.

Alla här nämnda kategorier elever erhålla således lika stora behovsprövade
stipendieförmåner.

Elever vid yrkesskolor av skilda slag, vilka deltaga i kortare kurser än
fyra månader, kunna endast få behovsprövade stipendier om högst 75 kronor
per månad. Därutöver kunna vid vissa andra skolor för yrkesutbildning
utbildningsbidrag utan behovsprövning och stipendier med behovsprövning
utgå med växlande belopp.

Studielånenämnden har vidare föreslagit en grundlig omarbetning av de
normer, som ligga till grund för fastställandet av de behovsprövade stipendiernas
storlek. Dessa nya normer äro enligt vår mening i hög grad ägnade
att skapa större rättvisa vid inkomstprövningen mellan olika kategorier
elever.

Även om olika meningar kunna göras gällande beträffande studiebidragens
storlek inom de olikartade grupperna, innebära likväl studielånenämndens
förslag angående den statliga studiehjälpens ordnande avsevärda fördelar
i jämförelse med nu tillämpade system. Emellertid har statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet i årets statsverksproposition förklarat,
att han av statsfinansiella skäl icke kunnat framlägga en på utredningens
förslag grundad proposition. De föreslagna ändringarna av reglerna
för den statliga studiehjälpen kunna givetvis föranleda vissa kostnadsökningar
för staten, men dessa torde komma att hålla sig inom måttliga gränser.
Med hänsyn till det nuvarande systemets oenhetlighet och brister i
övrigt synas ändringarna böra genomföras så snart som möjligt.

Enligt vår mening bör studielånenämndens förslag angående studiehjälpverksamheten
genomföras redan från och med nästa budgetår.

Utskottet finner i likhet med motionärerna, att det nuvarande stipendiesystemet
vidlådes av vissa brister, bland annat av en viss oenhetlighet mellan
olika skolformer. I sitt utlåtande 1949: 8, punkten 188, erinrade utskottet
om den olikhet beträffande maximeringen av medelsanvisningen
till behovsstipendier, som föreligger beträffande stipendieanslagen till å ena
sidan de högre läroanstalterna samt å andra sidan folkhögskolorna och
yrkesundervisningsanstalterna. Enligt utskottets mening syntes emellertid
spörsmålet härom böra prövas först i samband med den inom studielånenämnden
då pågående översynen av den statliga studiehjälpen till studerande
ungdom. Vidare framhöll utskottet angelägenheten av att nära kontakt
hölles mellan olika stipendieutdelande myndigheter, så att samma beräkningsgrunder
komme till användning för motsvarande slag av stipendier.

Departementschefen har nu meddelat, att studielånenämnden slutfört
sitt utredningsuppdrag och avlämnat förslag i ämnet; i nuvarande statsfinansiella
läge hade departementschefen likväl icke ansett sig böra för riksdagen
framlägga något därpå grundat förslag. Utskottet är givetvis icke
berett att i anledning av de väckta motionerna nu förorda ett genomförande
av studielånenämndens ifrågavarande förslag, vilket för närvarande är
föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet vill emellertid framhålla

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

önskvärdheten av att åtgärder snarast möjligt vidtagas i syfte att undanröja
de olägenheter, som vidlåda det nuvarande stipendiesystemet.

Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 11 000 000 kronor, varav högst 4 000 000 kronor må användas
till behovsstipendier, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 306 och II: 352 — såvitt
här är i fråga — till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 000 kronor, varav högst 4 000 000 kronor må
användas till behovsstipendier.

196:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 204, s. 257 och 258) hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1950/51 må till stipendier,
som under denna punkt avses — utöver för utdelning
disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag
— utdelas ytterligare högst 75 000 kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

197:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 259),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

198:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 206, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 45 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

199:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
207, s. 260—271) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka föranledas
av vad departementschefen förordat samt av de beslut riksdagen kan
komma att fatta i fråga om löneregleringen för övningslärare, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 9 345 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon och fru
Sjöström-Bengtsson (1:145) och den andra inom andra kammaren av herrar
Widén och Bergstrand (II: 169), i vilka hemställts, att riksdagen ville
för budgetåret 1950/51 besluta att ordinarie och extra ordinarie ämneslärare
vid provårsseminarierna tillerkännas en löneförbättring med två
lönegrader, att en uppräkning sker av arvodena för handledning av lärarkandidater
till 300 kronor per termin för tvåterminskandidat och till 450
kronor per termin för enterminskandidat, samt att arvodet för seminariernas
provårsföreståndare måtte fastställas till 2 004 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 045 000 kronor,
huvudsakligen av automatisk natur med hänsyn till löneregleringen för
övningslärare och ökat elevantal i seminarierna.

Beträffande de särskilda arvodena vid provårsseminarierna har överstyrelsen
ånyo framfört förslag om förbättring av dessa arvoden, innebärande
dels höjning av arvodet till provårsföreståndare från 1 200 till 2 004
kronor, dels höjning av arvodet till ordinarie och extra ordinarie ämnesoch
övningsskollärare vid provårsseminarium från 360 till 720 kronor,
dels ock höjning av ersättningarna till handledare från 300 kronor till
450 kronor för enterminskandidat och från 180 kronor till 300 kronor per
termin för tvåterminskandidat. Medelsbehovet under förevarande delpost,
som av överstyrelsen med tillämpning av oförändrade grunder för nästa
budgetår beräknats till 52 500 kronor eller 1 500 kronor mer än det för innevarande
budgetår anvisade beloppet, skulle vid ett genomförande av ifrågavarande
förslag ökas till 98 500 kronor.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt Nr 8.

98

Statsutskottets utlåtande nr S.

Departementschefen har förklarat sig nödsakad att förorda, att de nuvarande
arvodena vid provårsseminarierna skola utgå oförändrade även under
nästa budgetår.

I motionerna I: lJfo och II: 169 har anförts bland annat följande.

Provårsseminarierna skilja sig som bekant från övriga folkskoleseminarier
genom sitt dubbla syfte att dels ge den teoretiska och praktiska utbildningen
för folkskollärarexamen, dels lämna praktisk utbildning åt ämneslärare
vid seminarier och läroverk. För denna senare arbetsuppgift erhålla
de ordinarie och extra ordinarie akademiskt utbildade ämneslärarna (lektorer
och adjunkter) de ovan nämnda särskilda arvodena men inneha
samma lönegradsplacering som ämneslärarna vid övriga folkskoleseminarier
och vid allmänna läroverken. De vid seminarierna anställda ordinarie och
extra ordinarie folkskollärarna — de s. k. övningsskollärarna— äro placerade
två lönegrader högre än folkskollärare tjänstgörande vid folkskola, vartill
vid provårsseminarierna tillkommer tidigare nämnda årsarvode på 360
kronor.

Relationen mellan provårslärarnas årslön och de särskilda arvodena har
på grund av stegrade levnadskostnader och därmed automatiskt höjda
bruttolöner undan för undan försämrats, så att årsarvodet på 360 kronor
numera endast uppgår till cirka 2,3 procent av årslönen för lektor i lägsta
löneklassen (dyrort 5), vilket procenttal utgör en bråkdel av det ursprungliga.
Det är givet, att denna obetydliga merinkomst icke förmår uppväga
det avsevärda merarbete, som tjänstgöring vid lärarutbildningsanstalt medför.
Rekryteringen till dessa viktiga befattningar måste därför bli lidande.
Läraren vid provårsseminarium har ju som särskild uppgift att handha den
pedagogiska utbildningen av personer i 30-årsåldem, vilka bakom sig ha
mångårig akademisk utbildning och i allmänhet några års lärarerfarenhet.
Av pro vårshandledaren krävas gedigna kunskaper, god pedagogisk förmåga,
psykologisk blick och mycket gott omdöme. Därtill kommer att lärarkandidaternas
prestationer skola betygsättas, vilket är en ytterst ömtålig och
ansvarsfull uppgift, enär provårsbetyget har en avgörande betydelse för
lärarkandidaternas framtida möjligheter på lärarbanan. Med hänsyn till de
höga kvalifikationer, som måste ställas på lärarna vid provårsseminarierna,
och det stora ansvar, som åvilar dessa, bör lönesättningen vara sådan, att
provårsseminarierna kunna draga till sig eliten av landets ämneslärare.
Med den brist på akademiskt utbildade lärare, som för närvarande råder
och som väntas växa till katastrofala proportioner, befinna sig provårsseminarierna
i ett allvarligt läge, eftersom högt kvalificerade lärare i stor
utsträckning undvika att söka tjänst vid dessa skolor, detta till men icke
enbart för den praktiska utbildningen av de högre skolornas lärare utan
även för utbildningen av folkskollärare.

En förbättring eller riktigare ett återställande av de särskilda löneförmånerna
för lärarna vid provårsseminarierna är därför av behovet påkallat.
Ett sådant återställande kan lämpligen ske genom en högre lönegradsplacering
för lärarna vid provårsseminarier. Det kan erinras om att denna princip
redan tillämpas beträffande övningsskollärarna, vilka, såsom tidigare
nämnts, äro placerade två lönegrader högre än folkskollärare tjänstgörande
vid folkskola. Det synes därför befogat, att för ämnesläramas del det årliga
arvodet på 360 kronor ersättes av en höjd löneplacering, motsvarande två
lönegrader, varigenom för provårsarbetet lämnas en rimligare ersättning
än den som för närvarande utgår.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

Vidare torde arvodet för handledning av lärarkandidater behöva uppräknas
från 180 kronor per termin för tvåterminskandidat till 300 kronor
och från 300 kronor till 450 kronor för enterminskandidat.

Även arvodet till provårsföreståndare är i behov av en uppräkning från
1 200 kronor till 2 004 kronor.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med 9 345 000 kronor.

I anledning av motionerna I: 145 och II: 169 får utskottet erinra därom,
att utskottet under en följd av år vid behandlingen av de allmänna läroverkens
avlöningsanslag framhållit angelägenheten av att spörsmålet om en
förbättring av avlöningsförhållandena vid provårsläroverken bringas till
en lösning. Vad sålunda anförts beträffande provårsläroverken gäller givetvis
i lika hög grad provårsseminarierna. Utskottet är ense med motionärerna
om att de nuvarande arvodena vid provårsanstalterna icke utgöra
skälig kompensation för det ökade arbete och det större ansvar, som
medfölja undervisningen vid dessa anstalter. I nuvarande läge har utskottet
likväl icke ansett sig böra biträda det i motionerna gjorda yrkandet.
Utskottet vill emellertid ånyo understryka angelägenheten av att åtgärder
snarast vidtagas för att åstadkomma tillfredsställande avlöningsförhållanden
vid provårsanstalterna. Enligt utskottets uppfattning måste detta
även vara av betydelse med hänsyn till lärarrekryteringen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 145 och II: 169,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminariema,
vilka föranledas av vad departementschefen förordat samt
av de beslut riksdagen kan komma att fatta i fråga om
löneregleringen för övningslärare;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 3 830 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 62 500

b) Arvoden åt seminariebibliotekaricr 32 000

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) Arvoden åt biträden på rektors expeditionerna

................ 20 900

d) Särskilda arvoden vid provårssemi narier

....................... 52 500

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur ser

för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ................ 27 200

f) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare............. 12 100 207 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 4 470 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 837 800

Summa kronor 9 345 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 9 345 000 kronor.

200:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
208, s. 271—273) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 005 600 kronor, innebärande en ökning
med 99 600 kronor.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till
1 159 000 kronor, innebärande en ökning med 253 000 kronor, enligt föl -

jande sammanställning.

Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 22 000 (+ 1 800)

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.......... 420 000 (+ 71 000)

Övriga expenser........................... 459 000 (+ ?3 000)

Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis 124 000 (+ 26 500)

Särskilda kurser och föreläsningar m. m., förslagsvis
................................ 94 000 (+ 54 900)

Reseersättningar, förslagsvis................. 33 000 (+ 32 500)

Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för utbildande
av hjälpklasslärare ... ......... . — (— 7 800)

Bidrag till seminarieelevemas studiebesök vid

skolor av lägre skolform, förslagsvis........ 50 000

Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder
...... 10 000_(-j- 2 500)

Summa 1 212 000 (+ 254 400)

Särskilda uppbördsmedel:

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse m. m... 9 000 (+ 1 400)

Inkomster av trädgårdarna.................. 44 000_

Summa 53 000 (+ 1 400)

Nettoutgift 1 159 000 (+ 253 000)

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Under hänvisning till ett av överstyrelsen i annat sammanhang framlagt
förslag om inrättande av ett specialpedagogiskt seminarium har överstyrelsen
icke medräknat någon anslagspost till dagtraktamenten åt deltagare i
kurser för utbildande av hjälpklasslärare under förevarande anslag. För
detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 7 800
kronor. Emellertid har överstyrelsen framhållit, att därest nyssnämnda
seminarium ej skulle komma till stånd, en dylik anslagspost alltjämt vore
erforderlig. Dock syntes den i så fall böra höjas från 7 800 till 36 000 kronor
för genomförande av ändrade bidragsgrunder i enlighet med vad som
förordats i fråga om andra av överstyrelsen anordnade kurser. Överstyrelsen
har därvid tillika räknat med en ökning av elevantalet i den ena hjälpklasslärarkursen
från 14 till 20.

Dejpartementschejen har anfört följande.

Jag anser mig icke böra i vidare mån biträda överstyrelsens förslag om
avsevärt ökad medelsanvisning under förevarande anslag än att jag förordar
en höjning av delposten till bränsle, lyse och vatten med 71 000
kronor och av delposten till övriga expenser med 30 000 kronor. Då jag
icke är beredd att nu taga ställning till överstyrelsens förslag om inrättande
av ett specialpedagogiskt seminarium bör under förevarande anslag alltjämt
uppföras en anslagspost till dagtraktamenten åt deltagare i kurser
för utbildande av hjälpklasslärare. Under hänvisning till mitt ställningstagande
i det föregående till frågan om ändrade bidragsgrunder för deltagande
i av överstyrelsen anordnade kurser förordar jag, att denna anslagspost
uppföres med oförändrat belopp, 7 800 kronor.

Överstyrelsens uppskattning av de särskilda uppbördsmedlen, vilkas summa
beräknats öka med 1 400 kronor, har icke givit mig anledning till
erinran.

TJtskottet. De av utskottet i det föregående under punkten 186:o) förordade
ändrade bidragsgrunderna för deltagande i av skolöverstyrelsen anordnade
kurser kunna beträffande de under här ifrågavarande anslag uppförda
kurserna för utbildande av hjälpklasslärare beräknas föranleda ett
ökat medelsbehov av 20 200 kronor vid oförändrat antal deltagare i dessa
kurser. Utskottet förordar, att anslaget höjes med detta belopp och alltså
uppföres med (1 005 600 -f- 20 200 —) 1 025 800 kronor. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 025 800 kronor.

201 :o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker in. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 273), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 295 000 kronor.

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

202:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 210, s. 274), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.

203:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 211, s. 274—278), vilket innebär en anslagshöjning
med 325 000 kronor, hemställer utskottet.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för småskoleseminarierna,
som föranledas av de beslut riksdagen kan komma att fatta
i fråga om löneregleringen för övningslärare;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminariema,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 23 200

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 12 000

c) Arvoden åt biträden på rektors expeditionema

................ 7 300

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
................... 1 600

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele. . 3 000 47100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 011 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 268 900

Summa kronor 2 820 000

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 820 000 kronor.

204:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader: I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 212, s. 278—280), vilket innebär en anslagshöjning
med 21 400 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8. 103

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
312 400 kronor.

205 :o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 280), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 69 000 kronor.

206:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 214, s. 280 och 281), vilket innebär en anslagsminskning
med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
90 000 kronor.

207:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 281), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 14 300 kronor.

208:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 216, s. 281 och 282) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. De av utskottet under punkten 186:o) förordade ändrade
bidragsgrundema för deltagande i av skolöverstyrelsen anordnade kurser
kunna beräknas föranleda ett ökat medelsbehov av i runt tal 5 000 kronor
under förevarande anslag. Anslaget torde därför böra höjas med nämnda
belopp och sålunda uppföras med (30 000 + 5 000 =) 35 000 kronor. Utskottet
hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

209:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217,
s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

210:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218,
s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

211:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 219, s. 283 och 284), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

212:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 220, s. 284—286), vilket innebär en anslagshöjning med
50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 720 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ...................................... 288 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 000

Summa kronor 1 100 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

213:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 221, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med
17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 350 000
kronor.

Skolmåltider.

214:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 222, s. 286—292) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna
till gällande statsbidragskungörelse, dels ock till förevarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 2 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyström m. fl. (I: 50) och den andra inom andra kammaren av
fru Ericsson i Luleå m. fl. (II: 48), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta ändring av statsbidragsgrunderna för skolmåltidsverksamheten enligt
av skolöverstyrelsen anförda grunder, samt att för skolmåltidsverksamheten
budgetåret 1950/51 måtte beviljas ett anslag i anslutning till
av skolöverstyrelsen föreslagen fördelningsplan;

dels en inom första kammaren av herr Ernst Hjalmar Nilsson m. fl.
väckt motion (I: 149), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att
kungörelsen den 28 juni 1946, SFS 553/1946, § 5, ändras så, att bidrag för
barn från andra kommuner, nu högst 60 öre per måltid, får utgå med verkliga
kostnader, dock högst 1 krona per måltid, och att till bidrag till anordnande
av skolmåltider för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag
av 16 500 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. fl. (I: 150) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Mysinge m. fl. (II: 160), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta den ändringen av gällande bestämmelser om statsbidrag
till skolmåltider, att bidragsunderlaget fastställes till 80 öre per måltid
vid bespisningsenheter med högst två läraravdelningar;

dels en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Hagberg i Luleå
väckt motion (II: 12), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om ändring av statsbidragsbestämmelserna
för anordnande av skolmåltider i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen
avgivet förslag;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedqvist väckt motion (II: 161),

10G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i vilken hemställts, att riksdagen beslutar sådan ändring av statsbidragsbestämmelsema
för skolmåltider, att det generella bidragsunderlaget höjes
från 60 öre till 70 öre per måltid, och att riksdagen anvisar härför erforderliga
medel.

I den mån redogörelse icke i det följande lämnas för innehållet i dessa
motioner hänvisas till motionerna I: 50, I: 149, I: 150, II: 12 och II: 161.

Bestämmelser angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider
äro meddelade i kungörelsen 1946:553 (ändr. 1947:30), ur vars innehåll
må återgivas följande.

Statsbidraget utgår med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen
står i viss relation till skoldistriktets (kommunens) skatteunderlag
för redovisningsåret (där synnerliga skäl föreligga må Kungl. Maj:t fastställa
högre procentsats än kungörelsen föreskriver). Bidragsunderlaget utgör
60 öre för varje utspisad måltid, dock att Kungl. Maj:t må, då synnerliga
skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag. För lärjunge, som tillhör
annat skoldistrikt (annan kommun) utgår statsbidrag med belopp, motsvarande
hela bidragsunderlaget.

Enligt övergångsbestämmelser till kungörelsen må under redovisningsåren
1946/51 eller intill den senare tidpunkt, som i särskilt fall medgives,
statsbidrag utgå för måltid av enklare typ än kungörelsen avser, nämligen
för a) oslofrukost eller b) gröt eller välling. Därvid utgör bidragsunderlaget,
liksom statsbidraget för »främmande» lärjunge, för a) 35 öre och för b)
20 öre. Vidare må skoldistrikt under samma tid servera måltid endast åt
vissa kategorier av lärjungarna.

I fråga om utbetalningen av statsbidrag gäller som huvudregel utbetalning
i efterskott, dock att 40 procent av det beräknade statsbidragsbeloppet
för redovisningsåret må utbetalas i förskott under redovisningsåret.

I anledning av väckt motion anhöll förra årets riksdag om översyn av
bestämmelserna i nämnda kungörelse. Riksdagen åberopade därvid bland
annat, att statsutskottet i avgivet utlåtande (nr 8) anfört, att erfarenheterna
under den tid statsbidragssystemet varit i tillämpning syntes ha givit
vid handen, att betydande ojämnheter förelåge i fråga om kostnaderna för
anordnande av skolmåltid i olika skolor. Utskottet hade delat den i motionen
hävdade uppfattningen, att en justering uppåt av bidragsunderlaget
för de sämst ställda skoldistrikten lämpligen borde ske efter generella grunder
och icke efter prövning från fall till fall. En översyn syntes även motiverad
med hänsyn till den allmänna prisstegring, som ägt rum efter författningens
ikraftträdande.

Skolöverstyrelsen, som fått i uppdrag att verkställa den av riksdagen begärda
översynen av statsbidragsbestämmelsema, har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår föreslagit följande ändringar beträffande här ifrågavarande
anslag:

Statsutskottets utlåtande nr S.

107

Ökning kronor

a) beräknad automatisk anslagsökning...................... 2 000 000

b) höjning av det generella bidragsunderlaget från 60 till 70 öre

per måltid ........................................... 3 000 000

c) höjning av bidragsunderlaget till 80 öre per måltid för bespisningsenhet
om högst två läraravdelningar................ 60 000

d) höjning av bidragsunderlaget för oslofrukost från 35 till 40

öre per måltid ........................................ 35 000

e) ändring så att bidrag för »främmande barn», nu högst 60 öre
per måltid, får utgå med verkliga kostnaden, dock högst 1

krona per måltid...................................... 500 000

Summa 5 595 000
avrundat till 5 600 000

Av vad överstyrelsen anfört inhämtas bland annat följande.

Överstyrelsen har företagit en undersökning rörande skoldistriktens och
kommunernas kostnader för skolmåltidsverksamheten in. in. under läsåret
1948/49. Undersökningen omfattar 405 skoldistrikt och 41 högre skolor
samt verksamheten inom Stockholm. Undersökningen har givit vid handen,
att skoldistriktens medelkostnader per måltid (exklusive lokalkostnader)
vanligen utgjort mellan 71 och 80 öre. Endast 23 distrikt hade lägre kostnader
än 60 öre och 10 hade 60 öre. Medelpriset per måltid utgjorde på
landsbygden 81 öre och i städerna 64 öre samt för såväl städer som landsbygd
73 öre. Skillnaden mellan landsbygden och städerna synes bero på
att några städer med mycket stora bespisningsenheter hade låga kostnader
per måltid. För de högre skolorna var medelkostnaden på landsbygden
66 öre och i städerna 82 öre.

Från olika håll har framhållits, att kostnaderna för måltiderna vid små
skolenheter bli höga. På grundval av undersökningsmaterialet från skoldistrikten
har överstyrelsen gjort en sammanställning rörande förhållandet
mellan priset per måltid och medeltalet elever vid bespisningsenheter inom
distrikten. Härav framgår, att i stort sett distrikt med små bespisningsenheter
ha högre kostnader än de med större. Fn uträkning av medelpriset
per måltid vid de minsta skolorna inom skoldistrikten visar, att vid de
minsta bespisningsenheterna kostnaderna stegras ju lägre barnantalet är.

De höga kostnaderna för de små bespisningsenheterna i förhållande till
bidragsunderlaget minska enligt överstyrelsens mening ej sällan intresset
för införandet av skolmåltider vid dessa skolor.

Vid många tillfällen har motvilja inom skoldistrikt och kommuner förmärkts
mot att, då endast ett begränsat antal lärjungar kunnat beredas
skolfrukost, medtaga »främmande lärjungar». För dessa lärjungars frukost
utgår visserligen statsbidrag med hela bidragsunderlaget, men de
verkliga kostnaderna ha i regel varit högre än 60 öre per måltid. Enligt
vad överstyrelsen har sig bekant ha dock hemkommuner frivilligt betalat
till skolkommuner denna mellanskillnad. Överstyrelsen har visserligen föreslagit
höjt bidragsunderlag för alla skoldistrikt och kommuner men anser
nu, sedan större erfarenhet vunnits beträffande skolmåltidsverksamhetens
utformning, att ytterligare åtgärder böra vidtagas, för att utgifterna för
de »främmande» lärjungarnas skolmåltider ej skola verka tillbakahållande
på skolmåltidsverksamhetens utveckling.

108

Statsutskottets utlåtande nr S.

Statskontoret har föreslagit en höjning av det allmänna bidragsunderlaget
till 65 öre. I fråga om bespisningsenheter med högst två läraravdelningar
har statskontoret ifrågasatt, att statsbidraget skulle differentieras med hänsyn
till barnantalet enligt viss skala. Ämbetsverket har avstyrkt överstyrelsens
förslag beträffande oslofrukost och »främmande» lärjungar.

Departementschejen har i nuvarande läge icke kunnat tillstyrka den omfördelning
av kostnaderna och utgifters överföring från kommunerna till
staten, som skulle bliva följden av ett genomförande av skolöverstyrelsens
eller statskontorets förslag. Han har därför icke ifrågasatt någon ändring av
statsbidragsgrunderna för nästa budgetår.

Med hänsyn till att flertalet skoldistrikt ännu ej infört skolmåltider har
departementschefen föreslagit, att övergångsbestämmelserna i statsbidragskungörelsen,
vilka avse tiden den 1 juli 1946—den 30 juni 1951, skola
erhålla fortsatt giltighet för tiden den 1 juli 1951—den 30 juni 1956.

I motionerna 1:50 och II: 4-8 har uttalats, att det syntes uppenbart, att
kostnaderna per skolmåltid blivit högre än vad som beräknats år 1946, då
60 öre fastställdes som bidragsunderlag, samt att skolöverstyrelsens översyn
visat det berättigade i att en ändring av statsbidragsbestämmelsema
företoges.

Till stöd för förslaget i motionen 1:149 om ökning av statsbidraget för
»främmande barn» har anförts bland annat följande.

Enligt vår uppfattning bör i fråga om skolmåltider för barn från annan
kommun än skolmåltidskommunen en omprövning av kostnadsfördelningen
verkställas. Då statsbidraget för närvarande icke täcker de på grund av
höjda livsmedelspriser och arbetslöner ökade kostnaderna för skolmåltidsverksamheten
få nämligen i många fall skolkommuner vidkännas utgifter
för barn från andra kommuner. Visserligen anger överstyrelsen i sina petita,
att hemkommunerna frivilligt betala mellanskillnaden till skolkommunen.
Men detta är icke alltid regel.

I ett av oss känt fall äro ungefär % av eleverna i en högre skola från
andra kommuner. De flesta av dessa elever resa dagligen mellan hemmet
och skolan, och som de ha lång skolväg blir arbetsdagen längre än för övriga
elever. Det torde vara uppenbart att elever från andra kommuner än skolkommunen
ha den största nyttan av en riktig måltid under dagen.

I propositionen nr 174 till 1946 års riksdag anförde departementschefen
beträffande ersättning för bespisning av barn från andra kommuner än skolkommunen
bland annat följande:

»I överesstämmelse med vad som föreslagits i ett stort antal yttranden
vill jag förorda, att hela kostnaden för dylik bespisning bekostas med statsmedel.
Statens ersättning bör därvid bestämmas till samma belopp som
bidragsunderlaget eller till 60 öre per måltid.»

Departementschefens uttalande innebar att hela kostnaden borde åvila
staten. Detta har ytterligare understrukits av statsutskottet, som i sitt
utlåtande nr 180: 1946, s. 45, anförde följande:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

»Departementschefen har förordat, att hela kostnaden för bespisning av
barn från annan kommun än skolkommunen bekostas av statsmedel och
att ersättning från statens sida härvid bestämmes till samma belopp som
bidragsunderlaget eller 60 öre för måltid. Utskottet har icke funnit anledning
till erinran mot ifrågavarande förslag. I detta sammanhang vill utskottet
framhålla, att departementschefen synes hava förutsatt, att skolkommunen
skall bestrida de merkostnader, som kunna uppstå för det fall att
skolmåltiden skulle betinga en utgift, överstigande 60 öre. Detta kan måhända
komma att medföra vissa svårigheter. Utskottet förutsätter emellertid
att departementschefen har sin uppmärksamhet riktad på detta
spörsmål.»

I motionerna 1:150 och II: 160 har till stöd för förslaget om eu höjning
av bidragsunderlaget för bespisningsenheter med högst två läraravdelningar
anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsens undersökning visar, att medelpriset för måltid är avsevärt
högre på landsbygden än i städerna, 81 respektive 64 öre. Detta bekräftar
vad som vid skilda tillfällen framhållits, nämligen att kostnaderna
för måltiderna bliva större vid små bespisningsenheter. Om man jämför
små bespisningsenheter inbördes finner man, att kostnaderna stiga ju lägre
barnantalet är. Härav följer, att skoldistrikt med flera små skolor få vidkännas
betydligt större kostnader för skolmåltiderna än skoldistrikt med
stora bespisningsenheter. Detta måste givetvis inverka menligt på intresset
att ordna skolmåltider i skoldistrikten på landsbygden, då bidragsunderlaget
inte står i rimlig proportion till kostnaderna för måltiderna. Skolöverstyrelsen
föreslår därför att bidragsunderlaget höjes mest för de minsta bespisningsenheterna.
Bespisningsenheter med högst två läraravdelningar
böra sålunda tillerkännas ett till 80 öre förhöjt bidragsunderlag.

I motionen 11:12 har anförts bland annat följande.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har motsatt sig såväl skolöverstyrelsens
förslag som en av statskontoret föreslagen mindre höjning av bidragsunderlaget.

Som skäl för denna ståndpunkt kunna inte anföras sparsamhetssynpunkter.
Sammanlagt blir kostnaden för anordnande av skolmåltider ungefär
enahanda oavsett vilket bidragssystem man använder. Den utgift på
3 600 000 kronor, som departementschefen vill befria statsverket ifrån,
måste kommunerna i stället vidkännas. Genom fortsatt tillämpning av nuvarande
system — och även om man förverkligar den anordning som statskontoret
föreslagit — fä alltså kommunerna bära en större del av de sammanlagda
utgifterna än vad som tidigare ansetts skäligt. Då beräknades
niimligen den genomsnittliga kostnaden per skolmåltid till 60 öre, och detta
blev då bidragsunderlag för beräkning av anslagen till kommunerna. Nu har
skolöverstyrelsens undersökning visat, att den genomsnittliga kostnaden
per måltid är 73 öre. Undersökningen har också visat, att kostnaden för
anordnande av skolmåltider i mindre skolenheter ligger betydligt högre, och
detta har, enligt skolöverstyrelsen, »icke sällan minskat intresset för införandet
av skolmåltider vid dessa skolor». Med nuvarande bidragssystem
måste denna hämmande inverkan bli större ju mera priserna stiga.

Över huvud taget anse vi det olämpligt och orättvist, att kostnaderna
för socialpolitiken i högre grad iin tidigare överföras på kommunerna. Åtgår -

110 Statsutskottets utlåtande nr 8.

der borde i stället vidtagas för att åstadkomma en utveckling i rakt motsatt
riktning.

Ur sistnämdna synpunkt innebär skolöverstyrelsens förslag beträffande
statsbidragen till de minsta skolenheterna ett framsteg. Och i fråga om
bidragsunderlaget i allmänhet blir det — om skolöverstyrelsens förslag förverkligas
— åtminstone en återgång till det beräkningssätt, som ursprungligen
låg till grund för fördelningen av kostnaden mellan staten och kommunerna.
Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition innebär däremot
en fortgående försämring för kommunerna i samma mån som priserna
stiga.

Till stöd för det i motionen II: 161 framförda yrkandet om en höjning
av det generella bidragsunderlaget från 60 till 70 öre har framhållits, att
skoldistriktens utgifter för skolmåltidsverksamheten vore avsevärda, och
att de nuvarande bidragsbestämmelserna kunde leda till en icke önskvärd
inskränkning i verksamheten.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår skulle ett genomförande
av skolöverstyrelsens ovannämnda förslag för statsverkets del innebära
en merkostnad för nästa budgetår av i runt tal 3 600 000 kronor. Utskottet
är liksom departementschefen icke berett att i nuvarande läge tillstyrka
bifall till detta förslag. Utskottet har funnit sig böra intaga denna
ståndpunkt icke blott på grund av kostnadsökningens storlek utan även
med hänsyn till att utskottet anser det tveksamt om det nuvarande statsbidragssystemet
på ett rättvist sätt tillgodoser de olika kommunerna
i förhållande till deras ekonomiska bärkraft. Enligt utskottets mening synes
det därför önskvärt att förevarande frågekomplex göres till föremål för en
allsidig utredning, omfattande såväl en prövning av grunderna för statsbidragets
utgående som ett övervägande av den procentsats, som lämpligen
synes böra tillämpas i olika fall; härjämte torde böra undersökas i vad
mån den blivande kommunalskattereformen kan komma att medföra behov
av ändrade regler för statsbidragets utmätande. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla, att vid uppgörande av förslag till eventuella ändringar
av statsbidragsbestämmelserna bör beaktas, att dylika ändringar icke komma
att medföra en komplicering av det administrativa förfaringssättet vid
bestämmelsernas tillämpning.

I ett avseende har utskottet emellertid funnit det skäligt att gällande
statsbidragsgrunder redan nu ändras utan avvaktan på resultatet av ovannämnda
utredning. Detta gäller bidragsunderlaget för små bespisningsenheter,
vilket enligt utskottets uppfattning torde böra höjas. Utskottet tillstyrker
därför bifall till det i motionerna I: 150 och II: 160 framställda yrkandet,
vilket överensstämmer med vad skolöverstyrelsen i förevarande avseende
förordat och innebär fastställande av underlaget till SO öre per måltid
för bespisningsenhet om högst två läraravdelningar. Härigenom tillgodoses
även i viss utsträckning vad i motionerna I: 50 och II: 48 samt II: 12 hemställts.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 111

I övrigt avstyrker utskottet bifall till de ovannämnda, motionsvis gjorda
yrkandena.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår höjas dels med det av
Kungl. Maj:t föreslagna beloppet av 2 000 000 kronor, utgörande den beräknade
automatiska ökningen av anslaget, dels ock med 120 000 kronor
för bestridande av de kostnader, som uppkomma vid ett genomförande av
de ändrade bidragsgrunder, utskottet ovan förordat. Anslaget torde alltså
för nästa budgetår böra uppföras med (14 000 000 + 2 000 000 + 120 000 =)
16 120 000 kronor.

Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot att övergångsbestämmelserna
i statsbidragskungörelsen i enlighet med departementschefens
förslag erhålla fortsatt giltighet för tiden den 1 juli 1951—den 30 juni
1956.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 50 och II: 48 samt II: 12 ävensom med
bifall till motionerna I: 150 och II: 160 samt med avslag å
motionerna 1:149 och II: 161,

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning
av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till gällande
statsbidragskungörelse;

b) besluta att från och med budgetåret 1950/51 den
ändring i statsbidragsgrunderna vidtages som utskottet
ovan angivit;

c) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 120 000
kronor;

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning i ovan av utskottet angivna
avseenden.

215:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 292 och 293), vilket innebär
en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

216:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 293 och 294), vilket innebär
en anslagshöjning med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal
för skolmåltider för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor.

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkskoleväsendet.

217:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 225, s. 294—300) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 234 000 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 17 400 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om beräkningen av medelsbehovet för
nästa budgetår anfört följande.

Den från och med budgetåret 1947/48 genomförda löneregleringen
för folk- och småskollärare har på grund av statsbidragssystemets utformning
i huvudsak medfört ökade utgifter under förevarande anslag
först under budgetåret 1948/49. Anslagsbelastningen under sistnämnda
budgetår har överstigit anslagsbeloppet med icke mindre än omkring
27,3 miljoner kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket anfört torde förklaringen
härtill vara, att lönekostnaderna efter löneregleringen visat sig
vara betydligt större än som beräknats vid bestämmandet av anslagsbeloppet.
Kostnaderna hade uppskattats på grundval av uppgifter av vederbörande
sakkunniga, vilkas kalkyler torde ha försvårats av osäkerhet beträffande
ortsgruppsfördelning, löneklassplaceringar och vikariatskostnader.
Med ledning av numera föreliggande uppgifter rörande de verkliga statsbidragsbeloppen
för budgetåren 1947/49 har riksräkenskapsverket beräknat
ett anslagsöverskridande för innevarande budgetår av cirka 15,2 miljoner
kronor och en anslagsökning för nästa budgetår av 17,4 miljoner kronor.
Viss pågående utredning rörande lönekostnaderna under budgetåret 1947/48
har ansetts icke komma att föranleda nämnvärda ändringar i de gjorda
beräkningarna. Jag finner ej anledning till erinran mot riksräkenskapsverkets
förslag och tillstyrker alltså uppräkning av anslaget för budgetåret
1950/51 med 17,4 miljoner kronor till 234 miljoner kronor.

Vid sina beräkningar har riksräkenskapsverket utgått från att anslagsposten
till bidrag för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet skulle uppföras
med oförändrat belopp. Emellertid torde denna post med hänsyn till
inträdda fördyringar i anledning av devalveringen av den svenska kronan
böra höjas till 55 000 kronor. Jag erinrar om att posten sedan budgetåret
1948/49 är förslagsvis betecknad och att de från denna post utgående
bidragen fastställas av Kungl. Maj:t. Den föreslagna ökningen av posten
torde ej böra föranleda ändring av anslagets beräknade slutsumma.

I detta sammanhang ävensom i samband med frågan om statsbidrag till
skolbyggnader (punkten 229:o) har utskottet i anledning av en från ecklesiastikdepartementet
under hand överlämnad promemoria funnit anledning
överväga om och i vad mån möjlighet finnes att genom provisoriska åtgärder
minska trycket av den nu rådande lärar- och lokalbristen. Detta spörsmål
utredes för närvarande av 1945 års folkskolesakkunniga, och enligt vad
av promemorian framgår torde de sakkunniga komma att tämligen snart
framlägga förslag till åtgärder i nämnda syfte. De sakkunnigas förslag torde
framför allt komma att beröra följande spörsmål nämligen dels frågan om

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

en ökning av antalet lärjungar i klassavdelningarna, dels frågan om skolskjutsanordningar
i skoldistrikt av tätortskaraktär, dels ock frågan om förstärkningsanordningar.
Härvidlag må anföras följande.

Ökning av antalet lärjungar i klassavdelningarna.
Nu gällande bestämmelser angående lärjungarnas fördelning på
läraravdelningar återfinnas i kungörelsen 1947: 23-1 och i de vid denna
kungörelse fogade anvisningarna. Enligt anvisningarna bör som regel beträffande
skolor av A-form iakttagas följande.

Om antalet lärjungar vid skola eller skolenhet ej överstiger 1 000, må
inom varje årsklass endast inrättas på folkskolestadiet en parallellavdelning
för varje påbörjat 35-tal lärjungar och på småskolestadiet en parallellavdelning
för varje påbörjat 25-tal lärjungar (»överskottsmetoden»), Jämsides
med läraravdelningar av A-form må jämväl anordnas avdelningar
av Bl-form. Inom skolenhet med mera än 1 000 lärjungar bör medeltalet
lärjungar i lärara vdelningarna icke understiga på folkskolestadiet 30 och
på småskolestadiet 24 (»medeltalsmetoden»). Dessa medeltal skola avse
hela folk- respektive småskolestadiet, alltså ej varje årsklass för sig.

De sakkunniga, som kommit till den uppfattningen, att tillräckliga skäl
icke kunna anses föreligga för en ändring av gällande bestämmelser rörande
antalet lärjungar i skolor av B-form eller lägre skolformer, ha beträffande
skolor av A-form funnit det lämpligt, att medeltalsmetoden provisoriskt
vinner tillämpning inom skolenheter med mera än 500 lärjungar, medan
överskottsmetoden kommer till fortsatt användning inom mindre skolenheter.
De sakkunniga torde komma att — såvitt avser skolenheter med
mer än 500 lärjungar — föreslå en höjning av medeltalet lärjungar i skolor
av A-form till i folkskolan 32 och i småskolan 26, dock att en sådan höjning
endast bör ske i den mån så visar sig erforderligt på grund av inom
folkskoleväsendet under de närmaste åren rådande krisförhållanden. Beträffande
skolor av annan form än A-form ävensom beträffande skolor
över huvudtaget inom skolenheter med mindre än 500 lärjungar torde icke
komma att ifrågasättas någon ändring.

Beträffande hjälp- och specialklasser finnas icke för närvarande några
bestämmelser angående den omfattning i vilken sådana klasser må inrättas.
De sakkunniga, som funnit övervägande skäl tala för att även beträffande
dessa klasser åtgärder vidtagas för att minska behovet av lärare och
lokaler torde — utan att därmed vilja taga ställning till frågan om i vilken
omfattning hjälp- och specialklasser under normala förhållanden lämpligen
böra inrättas — komma att föreslå, att föreskrift meddelas om att inom
skolenheter ined mer än 500 lärjungar hjälp- och specialklasser i regel endast
må inrättas till ett antal motsvarande omkring 10 procent av hela
antalet klassavdelningar inom skolenheten.

De sakkunniga ha räknat med att behovet av lärare och klassrum kommer
att minska med omkring 350, därest bestämmelser av nu angiven innebörd
meddelas för läsåret 1950/51.

Skolskjutsanordningar i skoldistrikt av tätortskarakt
är. För att en höjning av medeltalet barn i klassavdelningarna
skall kunna tillämpas effektivt genom en i möjligaste mån jämn fördelning
av barnen pa flera skolor eller skolenheter måste skolskjutsanordningar
tillgripas även i skoldistrikt av tätortskaraktär. De sakkunniga torde därför
komma att förorda eu sådan tillämpning av bestämmelserna om stats 8

— llihang till riksdagens protokoll 1000. (1 sand. AV s.

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bidra" till skolskjutsar, att bidrag i nu avsedda fall må kunna utgå även
för något kortare skjutssträckor än vad som enligt gällande praxis brukar
medgivas.

Förstärkningsanordningar. Enligt nu gällande bestämmelser
(kungörelsen 1940: 252) förekommer som förstärkningsanordning vid
folkskola av B-form, mindre folkskola av Dl-form och småskola av b-form
uppdelning av läraravdelning i två grupper för meddelande av skild undervisning
i vissa ämnen, dock utan att eljest föreskrivet antal veckotimmar
för lärjungarna därigenom minskas. Därutöver skall (jämlikt kungörelsen
1949: 392) vid småskola av a- och b-form också i vissa fall förekomma uppdelning
av läraravdelning i två grupper.

Med hänsyn till en eventuell ökning av medeltalet elever per klassavdelning
ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att uppdelning av
klassavdelning bör få ske även i skolor av A-form under förutsättning att
antalet elever i avdelningen uppgår till 35 eller däröver. Förslag till bestämmelser
härom torde kunna väntas av de sakkunniga. Vidare torde de sakkunniga
komma att föreslå en ny förstärkningsanordning av innebörd, att
i stora klassavdelningar extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen
får meddelas viss grupp av elever. För dessa elever blir timtalet
högre än för övriga elever i klassen. Slutligen kunna de sakkunniga väntas
komma att framlägga förslag om att timtalet per vecka må kunna nedsättas
för barnen och stundom också för läraren, allt dock endast då lokalsituationen
är synnerligen svår.

De sakkunniga torde komma att föreslå, att lärare, som medverkar i förstärkningsanordningar,
härför skall erhålla timlärararvode, dock endast i
den mån hans tjänstgöring överstiger 30 timmar per vecka. Till sådant
timlärararvode anses statsbidrag böra utgå dock för högst fyra veckotimmar
för varje ifrågakommande läraravdelning.

Kostnaderna för de olika anordningar, för vilka redogörelse nu lämnats,
ha av de sakkunniga beräknats till omkring 400 000 kronor, varav 350 000
kronor till timlärararvode vid delning av klass eller särskild undervisning
för grupp av elever och 50 000 kronor till den ökade skolskjutsverksamheten.
Det är emellertid att märka att i andra avseenden komma att uppstå
betydande kostnadsminskningar för statsverket. I det stora hela beräknas
därför det allmännas utgifter för skolväsendet komma att minska.

De sakkunniga ha ansett att de eventuella provisoriska anordningarna
böra vara tidsbegränsade och gälla längst till och med utgången av läsåret
1956/57, samt att de böra avvecklas redan dessförinnan i den mån lokaloch
lärarförhållandena så medgiva.

Utskottet. Förevarande anslag torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för nästa budgetår böra uppföras med 234 000 000 kronor.

I detta sammanhang får utskottet framhålla, att utskottet funnit det
nödvändigt att provisoriska åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån
eliminera den rådande liirar- och lokalbristen. Emot de förslag i nämnda
avseenden — innebärande huvudsakligen ökning av antalet lärjungar i
klassavdelningarna, anordnande av skolskjutsar i skoldistrikt av tätortskaraktär
samt införande av en ny förstärkningsanordning — som äro att förvänta
från 1945 års folkskolesakkunniga och för vilka redogörelse lämnats

Statsutskottets utlåtande nr S.

115

här ovan, har utskottet i stort sett icke funnit något att erinra. Bemyndigande
torde därför böra lämnas Kungl. Maj:t att på grundval av de sakkunnigas
förslag utfärda föreskrifter i ämnet. Utskottet vill dock understryka,
att de ifrågasatta anordningarna allenast böra erhålla provisorisk
karaktär och avvecklas så snart omständigheterna det medgiva. Utskottet
förväntar härjämte, att redogörelse lämnas nästa års riksdag rörande
den närmare utformningen av berörda åtgärder.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter av
den innebörd utskottet ovan angivit;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 234 000 000 kronor.

218:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 226, s. 300 och 301) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
900 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 80 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Fahlander väckt motion (I: 25), i vilken hemställts, att
riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning för vinnande av
en rationellare och mera tillfredsställande organisation av skolhälsovården.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen har ansetts erforderlig
med hänsyn till det beräknade elevantalet under innevarande läsår och anslagsbelastningen
under de senaste budgetåren.

Till stöd för det i motionen I: 25 framförda yrkandet har anförts i huvudsak
följande.

Genom beslut av 1944 års riksdag infördes allmän skolhälsovård i vårt
land. Växlande erfarenheter ha säkerligen gjorts beträffande lämpligheten
av den då beslutade organisationen. Rätt utbredd torde den uppfattningen
vara, att den alltför skarpa gränsdragningen mellan statliga och kommunala
skolor å ena sidan samt mellan högre kommunala skolor och folkskolan å
andra sidan varit mindre ändamålsenlig.

Spörsmålet belyses kanske bäst med konkreta exempel. Jag väljer min
egen hemstad Eskilstuna. Där finns ett högre allmänt läroverk med något
över 700 elever, en maskinfackskola med cirka 200 elever, båda statliga, en
kommunal flickskola och en kommunal mellanskola, de båda sistnämnda
med cirka 200 elever vardera. Vid var och en av dessa skolor skola finnas en
timanställd skolläkare, en deltidsanställd skolsköterska och ett särskilt rum
med viss utrustning. Har det i många fall visat sig svårt att anställa läkare

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för en h t va timmar per vecka, så har det varit ännu svårare att få sköterskor.
Deras anställning kan heller inte betraktas som så särskilt lockande.
Efter ett par veckor vid läsårets början med synnerligen forcerat
arbete blir det under återstoden av läsåret en å två timmar per vecka. Fölen
dylik tjänst är det inte många sköterskor med föreskriven utbildning,
som vilja binda sig. Resultatet blir också ofta, att många stanna en eller
högst två terminer. Under så kort tid hinner vederbörande sköterska inte
lära känna eleverna, ännu mindre deras hem. Den så ofta förordade mentala
vården blir i varje fall på så sätt en ren chimär.

Ännu mer abderitiskt måste det anses att man för dessa fyra skolor med
något över 1 300 elever måste inrätta fyra mottagningsrum, vart och ett
försett med föreskriven utrustning. Bortsett från ett par höstveckor komma
dessa rum till användning endast någon enstaka timme per vecka. Med
tanke på skolornas lokalsvårigheter i övrigt verkar detta rent slöseri. I de
mindre av skolorna kan det förekomma, att ingen elev behöver rådfråga
läkaren på den härför avsedda veckotimmen. Läkaren måste i alla fall infinna
sig, vilket måste betraktas som slöseri med dyrbar arbetskraft.

Genom en sammanslagning ur skolhälsovårdssynpunkt av ovannämnda
skolor med något över 1 300 elever till en enhet skulle en tillfredsställande
organisation kunna erhållas: en timanställd skolläkare, en heltidsanställd
sköterska och en ordentlig läkarmottagning med förstklassig utrustning.

Till jämförelse skall nämnas något om folkskolans hälsovårdsorganisation
i samma stad. Antalet elever uppgår till cirka 4 300. Vi ha 12 skolor med
två läkarmottagningar. Vid var och en av dessa finnas en timanställd skolläkare
och två heltidsanställda skolsköterskor. Mottagningsutrymmena äro
goda och utrustningen av hög standard.

I flertalet städer och många tätorter med olika skolformer skulle kunna
upprättas en för orten gemensam skolhälsoinstitution med så många lokaler,
läkare och sköterskor, som för ändamålet lämpligen kunde erfordras. Läkare
och sköterskor skulle därigenom få tillfälle att följa eleven från första skolåret
fram till studentexamen, något som allmänt sett måste betraktas som
en stor fördel. ♦

Skulle det visa sig ogörligt att mjuka upp bestämmelserna i förenämnda
avseende, borde man kanske överväga en eventuell överflyttning av skolhälsovården
till landstingen mot lämpligt vederlag.

Utskottet har från skolöverläkaren under hand inhämtat upplysningar
angående de av motionären berörda förhållandena. Dessa upplysningar —
vilka sammanfattats i en den 15 februari 1950 dagtecknad promemoria —
innebära följande.

Läkartjänsterna vid de högre skolorna ha överallt kunnat besättas utan
svårigheter. Vad sköterskorna beträffar ha tack vare deltidstjänstgöringen
praktiskt taget alla tjänster kunnat besättas. Sant är att på de sista åren
vissa svårigheter med rekryteringen förmärkts, med detta har, efter vad
erfarenheten visat, berott på att timarvodet numera måste anses vara något
för lågt och icke på att antalet tjänstgöringstimmar är för litet. Skulle man
i större utsträckning försöka få heltidsanställda sköterskor vid skolorna,
skulle detta på grund av rådande sköterskebrist möta allvarliga svårigheter.
För övrigt finnas i riket relativt få sköterskor, som äga den speciella kom -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

petens, som skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen funnit vara oundgängligen
nödvändig för heltidsanställda skolsköterskor, vilka främst sysselsättas
i den förebyggande hälsovårdens men ej i sjukvårdens tjänst. Sköterskorna
vid de högre skolorna stanna i regel betydligt längre tid än 1—2
terminer, som motionären angivit.

Skulle man gå in för att på de enskilda skolläkarna lägga en väsentligt
mera omfattande tjänst i skolorna än de nu hava, skulle det säkerligen bliva
svårt att få kompetenta läkare i erforderlig utsträckning.

På vissa håll där skolorna ligga nära varandra kan det vara en fördel
med gemensam läkarmottagningslokal, men i allmänhet ligger saken till på
ett annat sätt. Det är av största vikt, att skolläkare och skolsköterskor ha
sina mottagningar i de skolor där de tjänstgöra. De komma då bäst i kontakt
med eleverna, de lokalhygieniska frågorna och framför allt med lärarna.

Nu gällande författningar lägga ingalunda hinder i vägen för en samordning
av skolhälsovården vid skolor av olika typ på samma ort. Vederbörande
kommun kan anställa en gemensam sköterska för sina skolor och hos
skolöverstyrelsen göra framställning om att denna sköterska också får bestrida
vården av eleverna vid å orten belägen högre skola. Så har också
skett på en del håll.

En överflyttning av skolhälsovården till landstingen skulle kunna medföra,
att förhållandena bleve lika dem, som rådde före 1944, då den skolhygieniska
verksamheten till form och innehåll starkt varierade på olika håll. En enhetlig
ledning av den skolhygieniska verksamheten är ofrånkomligen nödvändig.
Först därigenom blir det möjligt att nyttiggöra lokala erfarenheter av
arbetet och se till att verksamheten utvecklas på önskvärt sätt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för
nästa budgetår av ett anslag av 900 000 kronor till förevarande ändamål.

Vidkommande motionen I: 25 får utskottet framhålla, att, sedan riksdagen
fattat principbeslut i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 70 till innevarande års riksdag framställda förslag rörande riktlinjerna
för det svenska skolväsendets utveckling, avsikten torde vara att upptaga
spörsmålen om bland annat skolhälsovården till närmare granskning. På
grund härav saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att
såsom motionären påyrkat i skrivelse till Kungl. Maj:t begära särskild utredning
rörande de i motionen berörda spörsmålen. Utskottet avstyrker
därför — under hänvisning jämväl till vad av skolöverläkaren i ärendet anförts
— bifall till motionen I: 25.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
hälsovården vid folk- och småskolor för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor;

b) att motionen I: 25 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

118

Statsutskottets utlåtande nr S.

219:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227,
s. 301 och 302), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Resékostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

220:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning
med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 000 kronor.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 229, s. 302 och 303), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushålls g öromål vid egentliga folkskolor
ra. ra. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 425 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 303), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 440 000
kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
231, s. 303), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr S.

119

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.

224:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 304), vilket innebär en anslagshöjning
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

225:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, s. 304), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt
vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 kronor.

226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 234, s. 304 och 305), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 250 000 kronor.

227:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s.
305 och 306), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000
kronor.

228:o) Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 236, s. 306 och 307)

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 6 150 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Helmer Persson
och Norling (I: 307) samt den andra inom andra kammaren av herrar Holmberg
och Hagberg i Luleå (II: 351), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag till
kostnaderna för tillhandahallande av fria läroböcker m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor samt besluta sådan
ändring av bidragsgrunderna att statsbidrag för nämnda ändamål får utgå
med 13 kronor per lärjunge och år.

Skolöverstyrelsen, som vid en undersökning funnit, att medelkostnaden
per lärjunge och år för fri undervisningsmateriel kunde uppskattas till 18
kronor 44 öre mot 12 kronor år 1946, har föreslagit en höjning av statsbidraget
från 10 till 13 kronor för lärjunge och år. Vid bifall härtill borde
anslaget höjas till 8 000 000 kronor.

Statskontoret har funnit fördyringen kunna beräknas till i medeltal 15
procent men har ansett statsbidraget i nuvarande läge böra utgå med oförändrat
belopp.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring av det för lärjunge
och år bestämda statsbidragsbeloppet.

Till stöd för det i motionerna I: 307 och II: 351 framförda, nu ifrågavarande
yrkandet har anförts följande.

För en god skolundervisning spelar skolornas utrustning med bästa
möjliga undervisningsmateriel, goda läroböcker och dylikt en betydelsefull
roll. Införandet av statsbidrag för tillhandahållande av fria läroböcker
m. m. var ett steg på rätt väg. Genom att staten garanterar kostnaderna
kan åstadkommas, att det inom alla skoldistrikt finns fullgod materiel utan
att lärjungarnas föräldrar eller kommunerna belastas med utgifter härför.
Förutsättningen härför är emellertid att statsbidraget är tillräckligt högt.
Av skolöverstyrelsen företagen undersökning visar, att medelkostnaden per
lärjunge och år för fri undervisningsmateriel numera uppgår till 18 kronor
44 öre. Statsbidraget utgår emellertid endast med 10 kronor per lärjunge
och år. För att inte riskera, att skolbarnens föräldrar belastas med kostnader
härför eller att en del kommuner i avsikt att hålla kostnaderna så
nära statsbidraget som möjligt försämra undervisningsmaterielen, borde
hela den beräknade kostnaden utgå i form av höjt statsbidrag. Det kan inte
anses riktigt att kommunerna skola åsamkas ökade kostnader för en utgift,
som i princip åvilar staten. Som en förstahandsåtgärd bör dock riksdagen
bifalla den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av statsbidraget till
13 kronor för lärjunge och år.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

Utskottet, som icke i rådande läge funnit sig kunna tillstyrka bifall till
ovannämnda motionsvis framställda yrkande, ansluter sig till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 307 och II: 351 — såvitt
här är i fråga — till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 150 000
kronor.

229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 237, s. 307—309) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 12 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ivar Persson m. fl. (I: 51) och den andra inom andra kammaren av
herr Johansson i Mysinge rrv. fl. (II: 47), i vilka hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en allsidig och skyndsam översyn
av statsbidragsformerna för skollokaler m. m., så att desamma leda till
en avsedd ekonomisk utjämning mellan kommuner med väsentligt olika
skatteunderlag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ivar Nilzon m. fl. (I: 217) och den andra inom andra kammaren av
herr Adolfsson m. fl. (II: 257), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att skoldistrikt, som nödgas köpa nya inventarier till gamla skolor,
må erhålla statsbidrag för dylika inventarier, när de flyttas över i nybyggd
skola;

dels ock de under föregående punkt delvis behandlade motionerna av
herrar Helmer Persson och Norling (I: 307) samt av herrar Holmberg och
Hagberg i Luleå (II: 351), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 45 miljoner
kronor, att för inventariebidrag i överensstämmelse med skolöverstyrelsens
förslag uppföra 800 000 kronor, att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utarbetande av en plan för att i snabbaste tempo övervinna bristen
på skollokaler samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om återkallande
av de särskilda anvisningar för skolbyggnadsverksamheten, som
utfärdats i enlighet med förslag av 1949 års skolbyggnadskommittc.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att den nuvarande skolbyggnadsverksamheten
vore alldeles otillräcklig för tillgodoseende av folkskoleväsendets

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

oundgängliga behov samt att bristsituationen bleve allt allvarligare och
för många skoldistrikt redan medfört hart när olidliga lokalförhållanden.
Under inga förhållanden kunde överstyrelsen finna försvarligt, att kostnadsramen
för skolbyggnadsverksamheten under nästa budgetår beräknades till
lägre belopp än 120 000 000 kronor. Med hänsyn till statsbidragsbestämmelserna
och en viss konstaterad eftersläpning med utbetalningarna syntes för
budgetåret 1950/51 en medelsanvisning av 45 000 000 kronor vara tillräcklig.

Överstyrelsen, som verkställt en av förra årets riksdag i skrivelsen nr 8
begärd utredning av frågan om statsbidrag till inventarier till byggnader
för folkskoleväsendet, har i detta hänseende föreslagit, att det nuvarande
sambandet mellan bidrag till byggnadsarbeten och bidrag till anskaffande
av första uppsättningen inventarier till vissa undervisningslokaler skall avklippas,
så att de statsbidrag till inventarier, som beviljas efter utgången
av juni 1950, ej komma att belasta här ifrågavarande anslag. Statsbidrag
till inventarier skulle utgå även i fråga om förhyrda och andra lokaler, för
vilka byggnadsbidrag ej erhållits. Inventariebidragen skulle avföras från ett
särskilt förslagsanslag till bidrag till anskaffande av inventarier till undervisningslokaler,
för nästa budgetår uppfört med 800 000 kronor.

Departementschefen, som ansett sig icke nu kunna framlägga förslag om
ändring av statsbidragssystemet i fråga om inventarier, har för nästa budgetår
räknat med en något mindre omfattning av skolbyggnadsverksamheten
än skolöverstyrelsen, men samtidigt framhållit, att verksamheten avsåges
under år 1950 erhålla väsentligt större omfattning än under åren 1948
och 1949.

I motionerna I: 51 och II: Jf7 har till stöd för förslaget om en översyn av
statsbidragsformerna anförts i huvudsak följande.

I proposition nr 367 till 1945 års riksdag framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet,
att ett statsbidrag för här ifrågavarande ändamål bör vara
så rättvist som möjligt och samtidigt enkelt i tillämpningen. Han föreslog
därför, att man skulle utgå från ett normalskatteunderlag av 10 skattekronor
per invånare och ett statsbidrag härvid av 50 procent på den statsbidragsberättigade
kostnaden.

Statsutskottet, som anslöt sig till en differentiering av statsbidraget för
skollokaler efter kommunernas ekonomiska bärkraft, föreslog den ändringen
i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidraget vid normalskatteunderlaget höjdes
till 60 procent och att bidragsmaximum ökades från 75 till 80 procent och
bidragsminimum från 25 till 35 procent.

Sedan 1945 har antalet skattekronor per invånare i städerna i medeltal
vuxit från 24 år 1945 till 31 år 1948. Redan 1945 låg sålunda för städerna
antalet skattekronor per invånare i genomsnitt över den gräns, som ger
statsbidragsminimum, nämligen 17 skattekronor per invånare. Detta innebär,
att städerna på det hela taget inte behövt vidkännas någon procentuell
minskning av statsbidraget. Förhållandet är annorlunda för landskommunerna,
till vilka i detta sammanhang räknas alla tätorter utom städer. År

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

1945 uppgick antalet skattekronor per invånare i landskommunerna i medeltal
till 11 och ökade 1948 till 16. Det betyder, att landskommunerna i
avsevärd omfattning få en lägre andel av byggnadskostnaderna för skollokaler
täckt genom statsbidrag än tidigare. I förbigående kan konstateras,
att skatteunderlaget i landskommunerna dels är lägre och dels vuxit mindre
än i städerna.

basom ovan anförts ha alltså statsbidragen till de ekonomiskt svagare
kommunerna procentuellt sjunkit i samma mån som antalet skattekronor
per invånare ökat, medan för de ekonomiskt starkare kommunerna trots
skatteunderlagets ökning — vilken som sagt varit icke oväsentligt större
än för landskommunerna — någon motsvarande minskning ej ägt rum på
grund av spärren för bidragsminimum. Det egendomliga inträffar sålunda,
att de ekonomiskt svaga kommunerna, som 1945 års reform i första hand
var avsedd att hjälpa, successivt fått sin ställning försämrad, under det att
de ekonomiskt starka kommunerna relativt sett blivit gynnade. Det kan
knappast bestridas, att detta innebär en rubbning av principen om att här
nämnda statsbidrag skola differentieras med hänsyn till kommunernas
bärkraft.

Andra omständigheter, som för närvarande i hög grad försvåra skolbyggnadsverksamheten
för landsbygdskommunerna, äro byggnadskvottilldelningen,
möjligheterna att få byggnadstillstånd och byggnadskostnadernas
stegring på grund av s. k. etappbyggnation. Till följd av rådande svårigheter
på byggnadsmarknaden är kvottilldelningen för skolbyggen alldeles
otillräcklig i förhållande till behovet. Icke ens de mest trängande behoven
kunna därför helt tillgodoses, vilket tyvärr ansetts nödvändiggöra byggande
i etapper. Proportionsvis blir etappbyggnad dyrare vid landsbygdens i jämförelse
med städernas mindre skolanläggningar.

Av det föregående framgår, att statsbidragsreglerna för skollokaler m. m.
icke ! önskvärd utsträckning fylla kravet på en ursprungligen avsedd ekonomisk
utjämning. Det framstår som i hög grad angeläget, att sådana nya
statsbidragsregler snarast komma till stånd, att landsbygdskommunerna beredas
större ekonomisk rättvisa.

En snabb översyn av dessa problem synes med utgångspunkt från här
redovisade omständigheter vara starkt av nöden. Denna bör syfta till att i
främsta rummet återställa den balans mellan kommuner med lägre och
kommuner med högre skatteunderlag, som avsågs då reformen beslutades
1945. Riktpunkt för dessa strävanden måste vara, att en förbättring av
skatteunderlaget, särskilt i tider av inflationsartad högkonjunktur, får
samma verkan på statsbidragets storlek för alla kommuner.

I motionerna I: 217 och 11: 257 har anförts i huvudsak följande.

På grund av restriktionerna på byggnadsmarknaden måste många gamla
och bristfälliga skollokaler alltjämt användas. Detta medför givetvis betydande
nackdelar för undervisningens rationella bedrivande. Vanligen iiro
också inventarierna utnötta och i starkt behov av förnyelse. Skoldistrikten
avse givetvis att köpa nya inventarier, när den nya skolan får byggas,
i all synnerhet som de då erhålla statsbidrag även till inventarier. Emellertid
kunna inventarierna på många håll vara så nedslitna, att nyanskaffningen
inte kan uppskjutas till dess skolan får byggas. Det måste te sig
föga konsekvent, att bidrag till nya inventarier inte lämnas, då de först
måste begagnas i den gamla skolan under kanske två till tre år på grund

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av förhållanden, över vilka skoldistrikten inte råda. En rimlig lösning av
detta dilemma vore att skoldistrikten, när nya inventarier, som måst köpas
för att användas i den gamla skolan, flyttas över i den nya skolan, få statsbidrag
till inventarier i vanlig ordning.

I fråga om skolbyggnadsverksamheten och statens bidrag till denna har i
motionerna 1:307 och 11:351 anförts i huvudsak följande.

Av skolöverstyrelsen redovisade siffror borde ha föranlett regeringen att
åtminstone framlägga en plan över hur skolbyggnadsfrågan i snabbaste
tempo skall kunna lösas. I första etappen borde därvid hänsyn ha tagits
till överstyrelsens anslagskrav, då den förklarar, att den kan »under inga
förhållanden finna försvarligt, att kostnadsramen för skolbyggnadsverksamheten
under nästkommande budgetår beräknas till lägre belopp än 120 miljoner
kronor» och i anslutning härtill begär, att anslaget för statsbidrag
skall fixeras till 45 miljoner kronor samt att därutöver till inventarier i skollokaler,
som anskaffas utan statsbidrag, skall anvisas ett särskilt anslag av
800 000 kronor.

Regeringens skolbyggnadspolitik har inte bara kännetecknats av otillräcklighet.
Efter utredning av 1949 års skolbyggnadskommitté ha särskilda
direktiv utfärdats, som om de strikt följas innebära en påtaglig standardförsämring.
Sålunda få inte lokaler för undervisning i gymnastik, teckning,
slöjd, hushållsgöromål och naturkunnighet samt lokaler för skolmåltider,
läkarvård och tandvård byggas, såvitt inte alldeles särskilda omständigheter
det föranleda. »Besparingsanvisningarna» innebära vidare, att skolbyggnad
bör kunna utföras med s. k. dubbelkorridor, att klassrumsbyggnad för småskola
bör kunna uppföras i tre våningar, att klassrum för småskola och
egentlig folkskola böra kunna förläggas i direkt anslutning till varandra
o. s. v. Dessa anvisningar innebära ett återfall i en skolbyggnadspolitik, som
man sedan decennier av pedagogiska skäl strävat att komma bort ifrån. De
innebära inte endast en lägre standard i de för dagens behov nödvändiga
skollokalerna utan bidra även till att försämra möjligheterna för skolreformens
genomförande. Riksdagen bör i skrivelse till regeringen hemställa, att
direktiven återkallas.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till bidrag
till vissa byggnadsarbeten för innevarande budgetår är uppfört med
22 000 000 kronor, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår begärt en höjning
av anslaget med 23 000 000 kronor, att överstyrelsen icke kunde finna
försvarligt att kostnadsramen för skolbyggnadsverksamheten under nästa
budgetår beräknades till lägre belopp än 120 000 000 kronor, att den nuvarande
skolbyggnadsverksamheten vore alldeles otillräcklig för folkskoleväsendets
oundgängliga behov samt att departementschefen icke ansett det
möjligt att för nästa budgetår räkna med en skolbyggnadsverksamhet av
den omfattning, som skolöverstyrelsen utgått från vid sina anslagsberäkningar,
varför departementschefen förordat en anslagsökning för ovannämnda
ändamål med 12 000 000 kronor.

Utskottet anser sig böra med tillfredsställelse konstatera den betydande

Statsutskottets utlåtande nr 8. 125

höjning i medelstilldelningen för ifrågavarande ändamål, som tillstyrkts av
departementschefen för nästa budgetår.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört vill utskottet emellertid
liksom i fjol understryka den allvarliga situationen beträffande folkskolans
lokalförhållanden. Det synes därför utskottet i hög grad angeläget, att folkskolans
byggnads behov i största möjliga utsträckning tillgodoses och att,
därest omständigheterna möjliggöra en investeringsverksamhet av större
omfattning än varmed man ansett sig böra räkna, hänsyn i tillbörlig mån
tages till det beträngda läge, vari folkskolans lokalförhållanden befinna sig.

Departementschefen har icke ansett sig nu böra framlägga förslag om
ändring av statsbidragssystemet i fråga om inventarier. Utskottet har icke
heller funnit sig i rådande läge böra tillstyrka bifall till de i motionerna
I: 217 och II: 257 samt I: 307 och II: 351 gjorda yrkandena rörande inventariebidrag.
Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla, att utskottet
finner det önskvärt, att så snart omständigheterna det medgiva ett på den
av skolöverstyrelsen verkställda utredningen i ämnet grundat förslag förelägges
riksdagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa
budgetår till bidrag till vissa byggnadsarbeten anvisas ett belopp av
34 000 000 kronor. Utskottet avstyrker alltså bifall till det i motionerna
1:307 och II: 351 gjorda yrkandet om ett anslag för ändamålet av
45 000 000 kronor. Utskottet har icke heller funnit anledning biträda övriga
i nyssnämnda motioner framställda förslag.

Vad beträffar motionerna I: 51 och II: 47 får utskottet erinra därom, att
utskottet i det föregående under punkten 214:o) ansett sig böra förorda, att
en allsidig utredning kommer till stånd rörande det för skolmåltidsverksamheten
gällande statsbidragssystemet. På de skäl, som under nämnda
punkt anförts, synas jämväl statsbidragsgrunderna för skollokaler böra
tagas under omprövning, i syfte att ernå ett statsbidragssystem, som bättre
än det nuvarande är avpassat efter respektive kommuners ekonomiska bärkraft.
Utredningen bör enligt utskottets mening taga sikte såväl på grunderna
för statsbidragets utgående som på det mera detaljmässiga utformandet
av de procentuella bidragen. Härjämte torde hänsyn även böra tagas
till de konsekvenser, som den blivande kommunalskattereformen kan komma
att medföra i fråga om statsbidragets utmätande.

I den mån så skulle visa sig lämpligt torde även partiella lösningar av förevarande
spörsmål böra ifrågasättas, vilka successivt kunna föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 217 och II: 257 samt I: 307 och II: 351

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

— sistnämnda motioner såvitt här är i fråga — till Folkskolor
to. to.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 51 och II: 47 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning i ovan av utskottet angivna avseenden.

230 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 309 och 310),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

231 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 310),
vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

232:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler ni. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 310 och 311), vilket
innebär en anslagshöjning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler to. to. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

233 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 311), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till undervisning
smateriel för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.

234:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Kungl.
Maj:t har (punkt 242, s. 312—316) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1950/51 bevilja byggnadsbidrag till
tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor, dels
ock till förevarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 500 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. jl. (I: 148) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Mysinge m. fl. (II: 159), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i gällande bestämmelser om statsbidrag
till tjänstebostäder inom folkskolan, att byggnadsbidragen till tjänstebostad
för ordinarie folkskollärare höjas till 18 000 kronor och för annan lärare
till 12 000 kronor, dock högst 40 procent av byggnadskostnaderna;

dels ock de under punkterna 228:o) och 229:o) i det föregående delvis behandlade
motionerna av herrar Helmer Persson och Norling (I: 307) samt
av herrar Holmberg och Hagberg i Luleå (II: 351), i vilka — såvitt nu är
i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen
hemställa om snabbundersökning av byggnadskostnaderna för
tjänstebostäder åt lärare som grundval för beräkningen av statsbidraget till
tjänstebostäder, samt att i avvaktan härpå statsbidraget höjes till maximum
14 000 kronor för bostad åt ordinarie folkskollärare och 9 500 kronor
för bostad åt annan lärare.

Enligt kungörelsen 1946:887, som gäller sedan budgetåret 1947/48, utgår
här ifrågavarande byggnadsbidrag till skoldistrikt vid nybyggnad av
tjänstebostad och vid inredande av tjänstebostad i inköpt eller annorledes
förvärvad byggnad samt vid om- eller tillbyggnad eller mera omfattande
ändringsarbeten å vid kungörelsens ikraftträdande befintlig tjänstebostad.
I fråga om nybyggd eller nyinredd tjänstebostad utgör byggnadsbidraget
12 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 8 000 kronor
för tjänstebostad för annan lärare, dock högst 40 procent av byggnadskostnaderna.

I skrivelsen 1949: 8 har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t måtte
— med iakttagande av vad statsutskottet i utlåtande nr 8 under punkten
225:o) anfört — låta verkställa en översyn av gällande bestämmelser angående
statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare samt för riksdagen
framlägga det förslag i ämnet, vartill denna översyn kunde giva anledning.
Utskottet hade bland annat uttalat, att de nuvarande bidragen
icke syntes vara lämpligt avvägda med hänsyn till rådande byggnadskostnader.
Utskottet hade framhållit, att byggnadskostnaderna ställde sig
väsentligt olika i olika delar av landet, och påpekat möjligheten att införa
tilläggsbidrag för skoldistrikt med särskilt höga byggnadskostnader. Vidare
hade utskottet framhållit vikten av åtgärder för förbilligande av byggnadskostnaderna.
•

Skolöverstyrelsen, som anbefallts verkställa nämnda översyn, har avstyrkt
av statsutskottet ifrågasatta tilläggsbidrag men föreslagit sådan
generell ändring av bestämmelserna om byggnadsbidragen för nybyggd och

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nyinredd tjänstebostad, att bidrag må utgå med 40 procent av de styrkta
verkliga byggnadskostnaderna, dock med högst 18 000 kronor i fråga om
bostad för ordinarie folkskollärare och högst 12 000 kronor i fråga om bostad
för annan lärare. Överstyrelsen har därjämte föreslagit införande av
möjlighet att reducera statsbidraget med hänsyn till påfallande hög standard
hos bostaden. Enligt en inom överstyrelsen verkställd genomgång av
samtliga hösten 1947—juni 1949 avgivna utlåtanden i statsbidragsärenden
angående tjänstebostäder utgjorde de beräknade byggnadskostnaderna genomsnittligt
för hela riket 45 135 kronor per folkskollärarbostad, 30 574
kronor per småskollärarbostad och 77 803 kronor per bostadshus, inrymmande
en folk- och en småskollärarbostad. Anslagsbehovet för budgetåret
1950/51 har av överstyrelsen uppskattats till 2 500 000 kronor. Därvid har
överstyrelsen räknat med att en ändring i statsbidragsgrunderna icke skulle
påverka anslagsbehovet för nämnda år.

Bostadsstyrelsen har tillstyrkt en höjning av bidragsmaximum.

Statskontoret har anfört, att enligt erhållna uppgifter byggnadskostnadsstegringen
varit väsentligt lägre än skolöverstyrelsen räknat med. Statskontoret
kunde med hänsyn härtill icke tillstyrka större höjning av bidragsbeloppen
än med 15 procent, motsvarande ett byggnadsbidrag av cirka
14 000 kronor respektive 9 500 kronor. I betraktande av belastningen under
sistförflutna budgetår och ovissheten om byggnadstillstånd m. m. syntes
anslaget kunna upptagas med oförändrat belopp.

Byggnadsstyrelsen har anfört betänkligheter mot skolöverstyrelsens förslag
om högre statsbidrag och bland annat uttalat, att någon generell
kostnadsstegring icke inträffat under det senast förflutna året. Skulle någon
kostnadsuppgift läggas till grund för maximering av statsbidragen hade
enligt styrelsens mening tillräckliga skäl icke angivits för högre byggnadskostnader
vid de angivna bostadstyperna än respektive 40 000 och 30 000
kronor.

Departementschefen har ansett sig icke böra ifrågasätta någon höjning
av ifrågavarande tjänstebostadsbidrag och har härom anfört följande.

Under de budgetår, det här ifrågavarande bidragssystemet varit i
tillämpning, ha byggnadskostnaderna allmänt sett stigit något. Vid
övervägande av frågan, om statsbidragen böra ökas med anledning
härav, måste till en början understrykas, att de i ärendet framlagda
beräkningarna icke äro baserade på uppgifter om de verkliga kostnaderna
för uppförande av tjänstebostäder. I ärendet har framhållits, att de avsedda
bostäderna ofta erhållit alltför hög standard i fråga om golvyta m. m.
och att uppförandet av tjänstebostäder icke alltid sker rationellt och med
iakttagande av all möjlig sparsamhet. Vilken verkan ändringar i dessa hänseenden
skulle få på byggnadskostnaderna är oklart. Härav följer, att säkrare
hållpunkter för en statsbidragshöjning saknas. Det nuvarande bidragssystemet
är utpräglat schematiskt och alltså icke utformat för hänsynstagande
till variationer i byggnadskostnaderna på grund av lokala förhållanden,
olika standard och dylikt. Det kunde tänkas, att bestämmelser in -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

fördes, som möjliggjorde kontroll över byggnadsverksamheten i förbilligande
syfte. Emellertid torde statsmyndigheterna redan nu äga vissa möjligheter
att påverka skoldistrikten i sådan riktning. Det är också önskvärt
att, om så rimligtvis kan ske, undvika ytterligare komplicering av
statsbidragsreglerna i fråga om folkskoleväsendet. Under åberopande av
vad jag anfört och under erinran om de statsfinansiella förhållandena anser
jag mig icke nu böra ifrågasätta höjning av de förevarande tjänstebostadsbidragen.

I motionerna 1:11^8 och II: 159 har anförts bland annat följande.

Redan då statsbidrag infördes genom beslut av 1946 års riksdag rådde
delade meningar om huruvida bidragsbeloppen voro tillräckliga med hänsyn
till då rådande byggnadskostnader. Sedan denna tidpunkt har en icke oväsentlig
höjning av byggnadskostnaderna ägt rum, vilken medfört att statsbidragen
till tjänstebostäder åt folkskolans lärare icke längre täcka 40
procent av byggnadskostnaderna såsom avsågs från början.

Skolöverstyrelsens förslag till höjning av statsbidragen till lärarbostäder
finna vi synnerligen väl motiverade med hänsyn till de höga byggnadskostnaderna.
Det är visserligen sant att skolöverstyrelsens undersökning är
baserad på ett förhållandevis ringa material, men en jämförelse med uppgifter
om byggnadskostnaderna för bostäder av motsvarande storlek frän
bostadsstyrelsen visar att överensstämmelsen är god. De av överstyrelsen
föreslagna bidragsbeloppen kunna icke betecknas som för höga med hänsyn
till den standard på bostäderna, som lärarna kräva och som är nödvändig,
om kommunen skall få högsta möjliga hyra enligt den av statsmakterna
fastställda hyresgrupperingen av folkskolans tjänstebostäder.

Till stöd för det i motionerna I: 307 och II: 351 framförda yrkandet om
en snabbundersökning av byggnadskostnaderna för tjänstebostäder åt lärarna
samt om en höjning av statsbidraget till dessa bostäder har anförts
i huvudsak följande.

Samma synpunkter som i fråga om den fria undervisningsmaterielen,
nämligen att kommunerna inte skola belastas med större kostnader för skolväsendet
än vad tidigare fastställda principer förutse, kunna anläggas på
frågan om byggnadsbidrag till tjänstebostäder för lärarna. Väsentligt ökade
kostnader för sådant ändamål kunna måhända föranleda ekonomiskt
mindre bärkraftiga kommuner att på andra områden av skolan göra besparingar
till nackdel för undervisningen. Risk förefinnes även för en standardförsämring
av tjänstebostäderna, vilket i sin tur kan medföra ökade svårigheter
för de fattigaste kommunerna att erhålla god lärarpersonal.

Någon samhällsekonomisk besparing av att pålägga kommunerna i stället
för statskassan de ökade byggkostnaderna för lärarbostäderna uppstår
självfallet inte. Resultatet blir endast, att de ökade kostnaderna påläggas
invånarna i form av högre kommunalskatter enligt ur progressiv skattesynpunkt
orättfärdigare regler än beträffande statsskatten samt att bostädernas
standard kommer att variera med hänsyn till kommunernas bärkraft.
Då den av riksdagen beslutade översynen av statsbidragsbestämmelserna
i denna fråga sålunda inte lett till någon lösning, bör riksdagen på

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 0 sand. Nr 8.

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nytt hemställa om en snabbundersökning i syfte att klargöra de verkliga
byggnadskostnaderna för lärarbostäder samt för fastställande av mera bestämda
regler angående bostädernas standard. Det bör därvid förutsättas,
att standarden icke försämras. I avvaktan på resultatet av denna undersökning
av byggnadskostnaderna, varefter statsbidraget som hittills bör
utgå med 40 procent, bör bidraget provisoriskt höjas enligt statskontorets
förslag.

Utskottet. Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen 1946: 887) utgöra
byggnadsbidragsbeloppen nu 12 000 kronor till tjänstebostad för ordinarie
folkskollärare och 8 000 kronor till tjänstebostad för annan lärare, dock
att statsbidraget icke må överstiga 40 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.
Huvudsakligen på grund av de stegrade byggnadskostnaderna
synes utvecklingen emellertid hava gått i riktning mot en sådan utgiftsökning
för skoldistrikten, att de icke utfå ett byggnadsbidrag av 40 procent
av byggnadskostnaderna. Att märka är också, att byggnadskostnaderna
ställa sig väsentligt olika i olika delar av landet och att man särskilt
i övre Norrland och i bygder med jämförliga förhållanden måste räkna
med avsevärt högre byggnadskostnader än på andra håll. Skolöverstyrelsen
har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår — föreslagit en höjning
av ovannämnda bidragsbelopp till högst 18 000 kronor, respektive
högst 12 000 kronor. Den utredning, varpå överstyrelsen grundat sitt förslag,
bygger emellertid icke på uppgifter om de verkliga kostnaderna för
uppförande av tjänstebostäder utan på de beräknade byggnadskostnaderna.
Departementschefen har med hänsyn bland annat härtill ansett att
säkra hållpunkter för en statsbidragshöjning saknas samt på grund härav
och under erinran om de statsfinansiella förhållandena icke funnit sig böra
ifrågasätta en höjning av förevarande tjänstebostadsbidrag.

I motionerna I: 148 och II: 159 har framställts ett yrkande av samma
innebörd som i skolöverstyrelsens förslag, medan i motionerna I: 307 och
II: 351 hemställts om bidragsbeloppens ökning till högst 14 000 kronor
respektive högst 9 500 kronor, i avvaktan på utredning i ämnet.

Utskottet får för sin del framhålla, att enligt utskottets mening vissa
skäl tala för en höjning av tjänstebostadsbidragen. Med det material, som
för närvarande finnes tillgängligt, synes det likväl svårt att bilda sig en
bestämd uppfattning om det ökade belopp, som skäligen bör ifrågakomma.
Först i den mån ifrågavarande byggnadsverksamhet får större omfattning
och underlag härigenom skapas för ett bedömande av de verkliga
byggnadskostnadernas storlek torde läget kunna på ett säkrare sätt överblickas.
På grund härav och med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden
är utskottet icke berett att nu tillstyrka bifall till de motionsvis
gjorda yrkandena.

Utskottet vill vidare understryka att sådana merkostnader böra und -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

vikas, vilka föranledas av en strävan från vissa skoldistrikts sida att giva
bostäderna en påfallande hög standard i fråga om golvyta eller på annat
sätt. Skolöverstyrelsen synes böra anpassa sina åtgärder bland annat i fråga
om fastställande av typritningar med hänsyn härtill.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde förevarande anslag för nästa
budgetår böra uppföras med ett belopp av 2 500 000 kronor. Utskottet har
icke funnit något att erinra mot att Kungl. Maj:t under sagda budgetår
må bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare med
sammanlagt högst 4 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 148 och II: 159 samt
1:307 och 11:351, sistnämnda motioner såvitt här är

1 fråga,

'' a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1950/51 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för
folkskolans lärare med tillhopa högst 4 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 000 kronor.

235 :o) Folkskolor m. m.: övergångsbidrag till tjänstebostäder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 316 och 317), vilket innebär
en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 350 000 kronor.

236 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 317), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 23 400 kronor.

237:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch
radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens och radioundervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 245, s.
317—320) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51 anvisa dels till
Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning
ett reservationsanslag av 279 000 kronor, dels till Folkskolor

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

m. m.: Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning
ett förslagsanslag av 516 000 kronor, innebärande anslagshöjningar med
134 000 respektive 176 000 kronor.

Sedan budgetåret 1945/46 ha pågått försök med kombinerad korrespondens-
och radioundervisning i engelska för folkskolelever. Syftet härmed
har varit att undersöka, i vad mån genom en dylik undervisningsmetod
elever i folkskolor, där undervisning i engelska ej förekommer, skulle kunna
bibringas grundläggande kunskaper i språket, ägnade att underlätta fortsatta
studier för realexamen m. m.

Försöken ha huvudsakligen gällt studiebegåvade lärjungar i femte och
sjätte klasserna (i mindre utsträckning dock även alla lärjungar i vissa
klasser). Undervisningen har omfattat två läsår. Lärjungarna ha erhållit
viss ledighet från den ordinarie skolundervisningen. Deras studier ha övervakats
av särskilda handledare (vanligen lärare i folkskolan), vilka även
haft rådgivande funktion. Försöksverksamheten har också innefattat
granskning av provskrivningar, instruktionssammanträden och inspektion.
Såväl korrespondens- som radioundervisningen har ombesörjts av Aktiebolaget
Radiotjänsts skolradioavdelning i samråd med och under överinseende
av skolöverstyrelsen. De omkostnader för verksamheten, vilka bestritts
av statsmedel, ha utgjorts av dels Radiotjänsts utgifter för själva
undervisningen, dels telegrafverkets kostnader för radioutsändningarna,
dels ock kostnaderna för handledare. Till avlönande av handledare, vilka
anställas av skoldistrikten, utgår statsbidrag såsom för timlärare, dock för
högst tre lärartimmar i veckan vid en och samma skola.

För innevarande läsår har anordnats en nybörjarkurs för cirka 5 000
elever, främst i femte klassen och tillhörande omkring 500 skolor. Beträffande
Gotlands inspektionsområde har dock Kungl. Maj:t medgivit, att
även en fortsättningskurs för ett antal elever i 6 klassen må anordnas under
läsåret.

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär, att den nu pågående
korrespondens- och radioundervisningen i engelska planenligt fortsättes i
andra årskursen (6 klassen). I anslutning till vad som förutsatts i en av
skolkommissionen år 1948 framlagd plan anordnas de nu endast på Gotland
bedrivna försöken med samtidig undervisning av båda årskurserna (5 och 6
klasserna) i samma läraravdelning också i andra delar av landet, varjämte
på Gotland igångsättas försök även med en tredje årskurs (7 klassen) i
liten skala.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
får samtidigt understryka önskvärdheten av att redogörelse för resultaten
av omförmälda försöksverksamhet lämnas nästkommande års riksdag.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning ett reservationsanslag
av 279 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
516 000 kronor.

238:o) Nomadskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 246, s.
320—327) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1950/51, dels ock till förevarande ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 461 600 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 12 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nyström m. fl.
(I: 88) och den andra inom andra kammaren av fru Ericsson i Luleå m. fl.
(II: 95), i vilka hemställts, att riksdagen i samband med anvisandet av
anslag för avlöningar vid nomadskolorna måtte uttala, att denna personals
arbetsvillkor böra regleras i så nära anslutning som möjligt till vad som
gäller för annan sådan personal inom statsförvaltningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär förutom en viss automatisk anslagshöjning
en ökning av medelsanvisningen med sammanlagt 1 800 kronor för införande
av en sjunde årsklass vid nomadskolorna i Jämtlands och Västerbottens
nomadskoldistrikt samt med 7 700 kronor för en ifrågasatt arvodesreglering
för lärare i lappslöjd. Vad angår denna arvodesreglering, som föreslagits i
anslutning till den aktuella löneregleringen för övningslärare, har förutsatts,
att Kungl. Maj:t skulle äga meddela de ändrade bestämmelser rörande
arvodena för lappslöjdsundervisning, som kunde befinnas påkallade vid
genomförandet av övningslärarnas lönereglering.

Bland förslag, som icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall, må nämnas ett av
skolöverstyrelsen framlagt förslag om lönereglering för kokerskor och biträden
vid nomadskolhemmen, innebärande att dessa befattningshavare —
sammanlagt 28 till antalet — skulle få ungefär samma löneförmåner som
motsvarande befattningshavare vid skoldistriktens skolhem i niirheten av
nomadskolhemmen. Enligt förslaget skulle kokerska erhålla lön i lönegrad
Ce 6 eller 3 och biträde placeras i lönegrad Ce 2 eller 1, allt beroende på
den årliga tjänstgöringens längd (vid vissa nomadskolhem vore nämligen

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

personalen upptagen även under eu stor del av sommarferierna på grund
av fortsättningsskolkurserna).

Statens lönenämnd, som funnit viss tvekan kunna råda rörande lämpligheten
av en differentiering på olika lönegrader av tjänster, med vilka vore
förenade ensartade arbetsuppgifter, har med hänsyn till föreliggande särskilda
förhållanden icke velat framställa erinran mot de föreslagna normerna
för lönegradsplacering av kokerskor och biträden.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens förslag beträffande kokerskor
och biträden och i stället förordat kollektivavtalsanställning enligt i stort
sett samma grunder, som gälla för motsvarande befattningshavare vid kommunalt
drivna skolhem.

I motionerna 1:88 och 11:95 har anförts bland annat följande.

I fråga om ekonomipersonal m. fl. kan man konstatera, att i stort sett
fullt likartade arbetsvillkor äro rådande för statligt och kommunalt anställda.
Endast ett fåtal hos en del landskommuner anställda ha andra arbetsvillkor
fastställda, och till dessa höra då de landskommuner, som statskontoret
jämför nomadskolorna med.

Vad angår valet av anställningsform — tjänstemannaställning eller kollektivavtal
— anse vi det böra uppmärksammas, att personalorganisationerna
från början påyrkade kollektivavtalsanställning och att statens representanter
motsatte sig detta. Valet av anställningsformen såsom tjänstemän
har sålunda tillkommit på direkt yrkande från arbetsgivarpartens
sida. Denna anställningsform är också numera å det statliga området genomförd
i sådan utsträckning, att det endast finnes dessa 28 befattningshavare
vid nomadskolorna kvar. Att då för dessa välja en annan anställningsform
kan inte vara ändamålsenligt. Starka skäl tala även för att man
vid arbetsområden av nomadskolornas art icke bör välja kollektivavtalsformen.
Den övriga personalen — lärare och föreståndarinnor — äro tjänstemannaanställda.
Nomadskolorna äro i regel belägna i glest bebyggda trakter,
vilket torde nödvändiggöra att man vid varje tillfälle, då en arbetskonflikt
hotade, bleve nödsakad nedlägga verksamheten. Någon möjlighet
att uppehålla verksamheten utan tillgång på kokerskor och biträden finnes
nämligen icke å dessa orter.

Det råder i närvarande tid stor brist å arbetskraft av ifrågakommande
slag. Det torde bli ogörligt för nomadskolorna, därest de icke beredas möjlighet
att avlöna sin personal på samma sätt som andra statliga eller kommunala
institutioner, att kunna erhålla den för verksamheten nödvändiga
arbetskraften. Den vid nomadskolorna för närvarande sysselsatta arbetskraften
kan också vilken dag som helst erhålla anställning vid annan statlig
eller kommunal institution, där vakanta tjänster finnas å de flesta ställen.
Man har därför anledning förmoda, att Kungl. Maj:t redan från budgetårets
ingång kan komma att bliva nödsakad lämna medgivande om anslagets
överskridande, därest verksamheten vid nomadskolorna skall kunna
upprätthållas. Med hänsyn härtill synes det oss lämpligt, att riksdagen vid
sin behandling av frågan om anslag för avlöningar vid nomadskolorna ger
anvisning om den väg, som enligt riksdagens uppfattning bör följas, då det
gäller reglering av kokerskornas och biträdenas löneförhållanden vid nomadskolorna.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och anser
motionerna I: 88 och II: 95 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I anledning av det i nämnda motioner gjorda yrkandet vill utskottet
emellertid för sin del framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande ekonomipersonals
vid nomadskolorna anställningsförhållanden måtte regleras
i så nära anslutning som möjligt till vad som gäller för annan motsvarande
personal inom statsförvaltningen och att förslag till en dylik reglering så
snart förhållandena det medgiva förelägges riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 266 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 34 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 128 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 32 500

Summa kronor 461 600

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 461 600 kronor;

II. att motionerna I: 88 och II: 95 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

239:o) Nomadskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 247, s. 327—329), vilket innebär en anslagshöjning med
42 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 289 200
kronor.

240:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 329 och 330), vilket
innebär en anslagshöjning med 12 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 38 900 kronor.

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

241:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s.
331), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av jortsättningsskolväsendet för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

242:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 251, s. 331 och 332), vilket innebär en anslagshöjning med
85 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 835 000
kronor.

243:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 332), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.

244:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 253, s. 333), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000
kronor.

245:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 333 och 334), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

246:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 334 och 335), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

247:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt
256, s. 335 och 336) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor, innebärande
en ökning med 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
195:o) i det föregående redovisade motionerna 1:806 och 11:352, i vad
de avse förevarande anslag.

Utskottet får under hänvisning till vad utskottet under punkten 195:o)
anfört tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka bifall till
motionerna I: 306 och II: 352, såvitt här är i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 306 och II: 352 — såvitt
här är i fråga — till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000
kronor.

248:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Maj:t har (punkt 257, s. 336) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Emil Petersson
och Weiland (I: 218) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar
m. fl. (II: 246), i vilka hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad departementschefen
föreslagit, bevilja 10 500 kronor till en kurs i folkhögskolans
arbetsmetoder, varigenom reservationsanslaget Folkhögskolor: Understöd
till utbildning av lärare höjes till 14 500 kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionerna anförts följande.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln punkt
(257) 52 Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare, föreslagit ett
reservationsanslag å 4 000 kronor att disponeras till resestipendier åt folkhögskollärare.

För folkhögskolans lärare finnes icke, i motsats till vad förhållandet är
med andra lärarkategorier, någon grundläggande pedagogisk utbildning.
Folkskolans lärare erhålla pedagogisk utbildning under seminarietiden, och
för läroverken anordnas provårskurser på ett år, där huvudvikten ligger på
övningar i lektionsgivning och praktisk undervisning. För folkhögskolans

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lärare däremot finnes på riksstaten endast upptaget ett anslag av 4 000
kronor, vilket använts till resestipendier, i regel till folkhögskolor i de
övriga nordiska länderna.

Styrelsen för Svenska folkhögskolans lärareförening har i skrivelse till
skolöverstyrelsen den 13 maj 1949 anhållit, att överstyrelsen ville för budgetåret
1950/51 upptaga anslag till en kurs för folkhögskollärare, behandlande
folkhögskolans traditioner, målsättning och metoder. Folkhögskolinspektören
har avgivit yttrande över framställningen den 27 maj 1949
och därvid framhållit betydelsen av att anslaget till utbildning av folkhögskollärare
höjes, så att den föreslagna kursen kan anordnas. Inspektören
anför, att det nu utgående beloppet, med hänsyn till penningvärdets fall
samt till ökningen av antalet folkhögskolor, i realiteten innebär en ytterst
avsevärd minskning av anslaget. Vid bestämmandet av anslaget borde man
särskilt beakta, framhåller inspektören, att detta är det enda, som avser
att ge särskild pedagogisk utbildning inriktad på folkhögskolans problem.

Skolöverstyrelsen har i sina petita under de senaste åren föreslagit anslag
till en utbildningskurs av ovan nämnt slag. Överstyrelsen säger i sitt äskande,
att den är fullt ense med inspektören i fråga om betydelsen av en
sådan kurs. Överstyrelsen framhåller särskilt, att för folkhögskollärarna icke
finnes någon som helst statsunderstödd utbildning för de pedagogiska uppgifter,
som möta dem i folkhögskolan med dess i olika avseenden särpräglade
problem. Den här föreslagna kursen motsvarar sålunda, anför överstyrelsen,
den grundläggande pedagogiska utbildning, som andra lärarkategorier
erhålla vid seminarier och provårskurser. Överstyrelsen beräknar
kostnaderna för kursen på följande sätt:

30 föreläsningar å 50 kronor.................................. 1 500

kursledararvode ............................................ 250

resekostnader och kostnader för vivre under kursen för föreläsare

och kursledare............................................ 900

reseersättningar åt kursdeltagare.............................. 2 500

dagtraktamenten för 50 kursdeltagare under 10 dagar, 10 kronor

per dag.................................................. 5 000

kostnader för kursens expedition, diverse kostnader............ 350

Summa kronor 10 500

Utskottet. Då utskottet funnit den i motionerna I: 218 och II: 246 angivna
kursen vara av stort värde för folkhögskolans lärare har utskottet
ansett sig böra tillstyrka, att medel anvisas för nästa budgetår för ifrågavarande
ändamål. Emot de i motionerna verkställda kostnadsberäkningarna
har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under förevarande anslag torde alltså böra, utöver av Kungl. Maj:t föreslaget
belopp å 4 000 kronor, uppföras 10 500 kronor, varför anslaget för
budgetåret 1950/51 bör upptagas med (4 000 -f- 10 500 =) 14 500 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 218 och II: 246, till Folkhögskolor:
Understöd för utbildning av lärare för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

Abnormundervisningen.

249:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 259, s. 336—338), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
238 800 kronor.

250:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 338 och 339),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

251 :o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 339), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

252:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 339 och 340), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 11 200 kronor.

253:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 340), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 23 000 kronor.

254:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 264, s. 340 och 341), vilket innebär en anslagshöjning med
3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärarc
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 11 200 kronor.

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

255:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 265, s. 341 och 342), vilket innebär en anslagshöjning med
3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 13 000
kronor.

256:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 267, s. 342—345), vilket innebär en anslagshöjning med
43 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 968 000
kronor.

257:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 346—350), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engångsanskaffning
av utrustning m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

258:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 350),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

259:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 350 och
351), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

260:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 351 och 352), vilket innebär
en anslagshöjning med 21 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 96 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

261:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 352—354), vilket innebär
en anslagshöjning med 14 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 60 600 kronor.

262:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för dövstumma. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 354 och 355), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreläsningsverksamhet
m. m. för dövstumma för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 7 000 kronor.

263:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 355), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 65 900 kronor.

264:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 355), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 24 300 kronor.

265:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 276, s. 356), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 1 000
kronor.

266:o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 356), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till hörselfrämjandet för
kursverksamhet för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 14 000 kronor.

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Y rkesundervisningen.

267:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 357—361), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de förändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledas av vad departementschefen
förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas till vidare från och med
budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 308 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 376 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 75 000

Summa kronor 797 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 797 000
kronor.

268:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 362), vilket innebär en anslagsminskning
med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 111 000 kronor.

269:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 362 och
363), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

270:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
281, s. 363—369) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, vilka
föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Högre
tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 3 905 000 kronor, innebärande en ökning med 105 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sten m. fl. (I: 219)
och den andra inom andra kammaren av fröken Nygren m. fl. (II: 253), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid tekniska gymnasiet i
Gävle må från och med budgetåret 1950/51 inrättas ytterligare en avdelning
av första klassen, vilken kommer att ligga till grund för organisationen
av den av riksdagen tidigare beslutade maskintekniska linjen (klass II från
och med läsåret 1951/52 och klass III från och med läsåret 1952/53) och att
härför behövliga medel för budgetåret 1950/51 anvisas.

Departementschefen har räknat med en automatisk ökning av antalet
klassavdelningar med tre, varav två i Jönköping och en i Karlskrona. Vidare
har departementschefen bland annat föreslagit inrättande av fem nya
lektorstjänster och två nya gymnastiklärartjänster i Ca 23 samt beräknat
medel för sammanlagt 46 adjunktstjänster i Ce 26 och Ce 24, varav högst
sexton i Ce 26, och högst sju extra ordinarie gymnastiklärare i Ce 20.

Bland av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagda förslag, som departementschefen
icke ansett sig för närvarande kunna biträda, märkes
frågan om inrättande från och med nästa budgetår av ytterligare en klassavdelning
av första klassen vid tekniska gymnasiet i Gävle, vilken avdelning
skulle ligga till grund för inrättande från och med budgetåret 1951/52
av den av riksdagen tidigare beslutade maskintekniska linjen vid gymnasiet.

I motionerna 1:219 och II: 253 har till stöd för yrkandet om inrättande
av ifrågavarande avdelning anförts huvudsakligen följande.

Tekniska gymnasiet i Gävle tillkom genom ett riksdagens beslut 1946.
Gymnasiet skulle omfatta eu maskinteknisk och en byggnadsteknisk linje
samt börja sin verksamhet hösten 1947. Med anledning härav och i enlighet
med sitt åtagande träffade Gävle stad förberedelser för uppförande av erforderliga
byggnader, vilka voro avsedda att bli inflyttningsfärdiga hösten
1948. För läsåret 1947/48 ställdes provisoriska lokaler till förfogande.

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I kungl. brev av den 30 juni 1947 föreskrevs, att första klassen skulle
dubbleras (30 -j- 30 elever) i avsikt att differentiering följande år skulle
kunna ske i maskinteknisk och byggnadsteknisk linje. Skolans ledning planerade
under sommaren 1947 i enlighet med dessa direktiv.

I juli 1947 meddelade socialdepartementets byggnadsberedning till överstyrelsen
för yrkesutbildning att begärt tillstånd för skolbyggnadernas uppförande
icke vid denna tidpunkt kunde beviljas. Då de till förfogande stående
provisoriska lokalerna omöjligen kunde rymma fyra klassavdelningar
läsåret 1948/49, måste överstyrelsen begränsa intagningen 1947 till en
klassavdelning (30 elever). Med hänsyn till ovissheten beträffande möjligheten
att disponera laboratorielokaler under åren 1948 och 1949 beslöts,
att utbildningen tills vidare skulle fortsättas med byggnadsteknisk linje,
vilken fordrar mindre omfattande laboratorieutrustning än den maskintekniska
linjen.

Den 3 juni 1948 tillsattes en lektorstjänst i byggnadstekniska ämnen.

I oktober 1948 erhölls byggnadstillstånd. Läroverkshuset beräknas vara
inflyttningsfärdigt i februari i år. Laboratorielokalernas inredning och utrustning
försiggår enligt givna direktiv och i anslutning till beviljade anslag.

I maj 1949 anhöll styrelsen för gymnasiet, att i klass I från och med
hösten 1950 måtte få intagas elever i två klassavdelningar (30 -j- 30 elever)
i avsikt att den ursprungliga anbefallda maskintekniska linjen skulle komma
till stånd. Samtidigt anhölls om ett tredje lektorat. Överstyrelsen för
yrkesutbildning framförde som ovan nämnts detta förslag i sitt anslagsäskande
för 1950/51.

Antalet ansökningar till klass I under gymnasiets tre verksamhetsår framgår
av följande tabell:

Totala

antalet

sökande

Därav förklarade sig följande antal
efter klass I ämna studera

Antal

godkända

sökande

Maskin-

teknik

Byggn.-

teknik

Elektro-

teknik

Kemi

Riktn. ej
angiv.

Hösten 1947 . .

105

29

53

1

i

21

75 (minst)

> 1948. .

74

25

27

2

—

20

55

» 1949. .

89

36

24

7

4

18

67

Det bör framhållas, att antalet ansökningar till maskinteknisk linje utan
tvivel hade blivit avsevärt större, om gymnasiet varit i stånd att erbjuda
utbildning inom detta fack. Förfrågningarna visa tydligt, att så skulle hava
varit fallet och bekräftas på ett särskilt sätt av siffrorna för 1949, då icke
mindre än 41 procent av de sökande ville gå i klass I i hopp om vidare utbildning
inom maskinteknisk linje vid tekniska läroverket i Gävle, om sådan
komme till stånd, eller vid annat läroverk.

Tekniska gymnasiet i Gävle har hittills stått inför den situationen, att
man icke kunnat erbjuda inträdessökande ungdomar önskad utbildning på
grund av lokalbrist. Läget är numera ett annat; i enlighet med statsmakternas
beslut om ett tekniskt gymnasium i Gävle med två linjer, en maskinteknisk
och en byggnadsteknisk, har Gävle stad åtagit sig att bygga och
också uppfört ett läroverkshus för en kostnad av 1 300 000 kronor. Staten
har bland annat anvisat ett belopp av 175 000 kronor till undervisnings -

145

Statsutskottets utlåtande nr S.

materiel för de båda linjerna. Lärarorganisationen bär uppbyggts i enlighet
med anvisade riktlinjer och består av, förutom rektor och behövliga timlärare,
en lektor (i byggnadsteknik), en e. o. adjunkt (i fysik, kemi och
matematik), en timlärare med full tjänstgöring (i tekniska ämnen), varjämte
Kungl. Maj:t den 20 januari 1950 utnämnde en lektor i matematik och
fysik. Gymnasiet har alltså en läraruppsättning, som med viss ytterligare
anställning av någon eller några timlärare (företrädesvis i humanistiska
ämnen) räcker till för att bestrida undervisningen under läsåret 1950/51
med två undervisningsavdelningar i klass I, medan för senare läsår det begärda
tredje lektoratet måste få inrättas. Om denna organisation icke skulle
komma till stånd, skulle den e. o. adjunkten få undervisa 7 timmar per
vecka och timiärarcn med full tjänstgöring få 16 timmar per vecka; båda
ha lyckats få bostad i Gävle, men ingen av dem kan naturligtvis stanna
kvar i staden med sådan tjänstgöring. Att finna ersättare för dem i Gävle
torde bli mycket svårt, och det bistånd med lokalernas, särskilt laboratoriernas,
upprustning som man kan förvänta av dem, torde icke kunna avfordras
deltidsanställda timlärare.

En rubbning av den ursprungliga organisationsplanen med de två ovan
nämnda linjerna skulle vara så mycket mera beklagligt, som industrierna i
Gävle och dess uppland, Gävleborgs län, norra Uppland och Dalarna, ha
utpräglat behov av personal med utbildning inom det maskintekniska
facket.

Det allt tydligare konstaterade behovet av ökade utbildningsmöjligheter
på gymnasiestadiet kommer genom den föreslagna maskintekniska linjen
att bättre tillgodoses inom den rayon där gymnasiet är beläget; en avlastning
av läroverkens gymnasiehnjer kommer att bli följden, och ett ökat
antai ungdomar kan ledas in på praktiska verksamhetsområden, där de få
tillfälle att göra en behövlig insats.

Utskottet. Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsiiskanden
för budgetåret 1950/51 föreslagit, att vid tekniska gymnasiet i Gävle skulle
från och med nämnda budgetår inrättas ytterligare en klassavdelning av
första klassen, avsedd att ligga till grund för upprättande från och med
budgetåret 1951/52 av den av riksdagen år 1946 beslutade maskintekniska
linjen vid gymnasiet, vilket skulle börja sin verksamhet hösten 1947. Departementschefen
har icke förordat detta överstyrelsens förslag.

I motionerna I: 219 och II: 253 har erinrats därom, att utbildningen med
hänsyn till ovissheten beträffande möjligheten att disponera erforderliga
laboratorielokaler hittills måst begränsas till en byggnadsteknisk linje.
I motionerna har emellertid tillika upplysts, att läget numera vore ett annat,
enär en läroverksbyggnad nyligen blivit uppförd för gymnasiets räkning och
de tidigare lokalsvårigheterna sålunda bortfallit. Motionärerna ha framställt
ett yrkande, som överensstämmer med överstyrelsens förslag.

Då utskottet för sin del funnit, att förutsättningar numera föreligga för
ett realiserande av riksdagens tidigare fattade beslut om inrättande vid
tekniska gymnasiet i Gävle av jämväl en maskinteknisk linje, får utskottet
tillstyrka, att den av överstyrelsen begärda och i motionerna påyrkade
klassavdelningen kommer till stånd från och med nästa budgetår. Förc 10

—• Ii ihan rj till riksdagens protokoll 1''JhO. (1 samt. Nr S.

146 Statsutskottets utlåtande nr 8.

varande anslag bör med anledning härav höjas med ett belopp av 17 900
kronor.

Emot Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag i övrigt har
utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 219 och II: 253,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen
förordat;

b) besluta, att vid tekniska gymnasiet i Gävle skall från
och med budgetåret 1950/51 i enlighet med vad utskottet
ovan angivit inrättas ytterligare en avdelning av första
klassen;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 1 970 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
....................... 22 840

b) Arvoden åt bibliotekarier........ 8 760

c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer............ 27 200

d) Arvode åt biträdande rektor .... 1 500 60 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 645 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 325 000

Summa kronor 4 000 900

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m, m........... 78 000

Nettoutgift kronor 3 922 900

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 922 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 147

271 :o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 282, s. 370—371) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor, innebärande
en anslagsökning med 25 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen.
På grund av vad utskottet under nästföregående punkt i anledning
av motionerna I: 219 och II: 253 förordat bör emellertid förevarande
anslag därutöver för nästa budgetår ökas med 500 kronor för beredande
av erforderliga medel till övriga expenser vid tekniska gymnasiet i Gävle.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 219 och II: 253, till Högre tekniska
läroverk: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 400 500 kronor.

272:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 354 600 kronor.

273:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för
högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 284, s. 372 och 373), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning
m. m. jör högre tekniska läroverket i Stockholm
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.

274:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 285, s. 373), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

275:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 373), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

276:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 287, s. 373—376), vilket innebär en anslagshöjning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 244 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
......................... 3 640

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis
......................... ioo

c. Arvode åt bibliotekarie............ 5 000

d. Arvode åt tillsynslärare........... 360

e. Arvode åt portvakt............... 800

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 000 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 408 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 58 000

Summa kronor 727 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis ........... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .. 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
............... 145 120 170 000

Nettoutgift kronor 557 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 557 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

277:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 288, s. 376), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 58 800
kronor.

278:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 377 och 378), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 86 700 kronor.

279:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 290,
s. 378—380) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 680 500 kronor, innebärande en ökning med
500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ramberg m. fl. (I: 151) och den andra inom andra kammaren av herr
Ståhl m. fl. (II: 173), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1950/51 till Karlstads handelsgymnasium anvisa ett anslag av 28 250 kronor; dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Heiding och Gränebo (I: 220) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordkvist m. fl. (II: 255), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1950/51 anslå av överstyrelsen för yrkesutbildning
och handelsutbildningskommittén tillstyrkta 28 250 kronor som understöd
åt Kalmar handelsgymnasium.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till motionerna
II: 173 och I: 220.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade för sin del hemställt om understöd
med 28 250 kronor till vartdera handelsgymnasiet i Kalmar och Karlstad,
vilket tillstyrkts av handelsutbildningskommittén, som dock framhållit
önskvärdheten av att ordinarie lärarpersonal icke tillsattes vid dessa
gymnasier, förrän statsmakterna fattat beslut i anledning av de förslag till
handelsgymnasieorganisationens utbyggande, vilka kommittén kunde komma
att framlägga.

Departementschefen har emellertid förklarat sig icke kunna i nuvarande
läge tillstyrka någon medelsanvisning för dessa ändamål.

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med 680 500 kronor. I likhet med departementschefen har
utskottet ansett sig icke under nuvarande förhållanden kunna förorda någon
medelsanvisning till handelsgymnasierna i Kalmar och Karlstad. Utskottet
avstyrker alltså bifall till de motionsvis väckta yrkandena härom samt

hemställer, _ . „

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Mapts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 151 och II: 173 samt
I: 220 och II: 255, till Understöd åt liandelsgymnasier för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 680 500 kronor.

280:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291,
s. 380), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

281 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 292, s. 380—382) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
5 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Emil Petersson
m. fl. (I: 153) och den andra inom andra kammaren av herr Widén m. fl.
(II: 167), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
besluta att statsunderstöd till avlöning åt rektor och övriga lärare vid de
kommunala anstalterna för yrkesundervisning måtte, i avvaktan på resultatet
av pågående utredning, provisoriskt höjas med 25 procent, dock att
understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet
av den till skolans lärare för den tid understödet avser utgående
avlöningen, att riksdagen måtte besluta sådana ändringar av bestämmelserna
för statsbidrag till föreläsare på lärlingsskolestadiet att de jämställas
med yrkesskolornas föreläsare, samt att riksdagen måtte som en
följd av dessa förslag till ökade statsbidrag till understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 6 600 000 kronor.

Nu utgående anslag å 5 000 000 kronor är uppdelat pa två poster, en
till understöd till avlöning av lärare på förslagsvis 4 300 000 kronor och en
till understöd till undervisningsmateriel m. m. på förslagsvis 700 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S.

151

Överstyrelsen för yrkesutbildning har med hänsyn till den fortgående utvidgningen
av den kommunala yrkesundervisningen föreslagit, att anslaget
för nästa budgetår skall höjas med 500 000 kronor till 5 500 000 kronor,
varav 4 700 000 kronor beräknats till lärarlöner och 800 000 kronor till
undervisningsmateriel m. m.

Överstyrelsen har vidare hemställt, att överstyrelsen måtte medgivas
rätt att efter prövning i vissa fall bevilja statsunderstöd till ersättning åt
föreläsare vid lärlingsskola efter samma grunder, som gälla angående ersättning
åt föreläsare vid yrkesskola.

Departementschefen har anfört följande.

Den fortsatta utvecklingen av den kommunala yrkesundervisningen
synes påkalla en höjning av förevarande anslag jämväl för nästa budgetår.
Då jag icke har något att erinra mot överstyrelsens beräkning av anslagsbehovet,
torde anslaget böra uppföras med 5 500 000 kronor, vilket innebär
en höjning med 500 000 kronor. Överstyrelsens förslag om rätt för överstyrelsen
att i vissa fall bevilja statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola
anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka.

I motionerna 1:153 och 11:167 har anförts bland annat följande.

I kungörelsen 1921:705 fastställdes statsunderstöd till rektors och lärares
avlöning vid de kommunala yrkesskolorna och vissa enskilda anstalter
för yrkesundervisning. Statsunderstödsbeloppen motsvara enligt
denna kungörelse två tredjedelar av lärararvodena. Denna en gång fastställda
relation mellan statens och huvudmännens andel av kostnaderna
för rektors och lärares avlöning har dock ej upprätthållits från statens sida.

_ Statsunderstöden ha sålunda tvenne gånger sänkts, först från 3 kronor
till 2 kronor 67 öre och senare (1933) till 2 kronor 35 öre per undervisningstimme
inom lärlings- och verkstadsskolorna samt först från 3 kronor
33 öre till 3 kronor och senare till 2 kronor 55 öre per undervisningstimme
inom yrkesskolorna. Efter 1933 ha inga andra ändringar vidtagits i fråga
om statsunderstöden till yrkesundervisningen än att undervisningen i husligt
arbete, enligt Kungl. Maj:ts kungörelse av den 25 juli 1945, jämställts
med den övriga yrkesundervisningen, varför statsunderstödet till undervisning
i husligt arbete höjts och nu utgår efter samma grunder, som gälla
för undervisning för industri, hantverk eller handel.

Jämsides med ovan nämnda statsbidragsändringar ha vissa huvudmän
på grund av stegrade levnadskostnader genomfört betydande höjningar av
lärarlönerna. I andra fall ha emellertid inte hänsyn kunnat tas till levnadskostnadernas
stegring, och lönerna utgå med så låga belopp, att det möter
mycket stora svårigheter att erhålla kompetenta lärarkrafter.

De stora skillnaderna i avlöningshänseende för yrkesskolornas lärare äro
givetvis i första hand beroende av huvudmännens möjligheter att ekonomiskt
bära lönekostnaderna. Statsbidragen till nu utgående timlärararvoden
torde motsvara i medeltal cirka 50 procent av lönerna. För de fast
anställda yrkeslärarna uppgår statsunderstödet knappast till en tredjedel
av utgående löner.

T många fall blir differensen mellan statsbidrag och utgifter för löner så
stor, att huvudmännen inte ha möjlighet att i fortsättningen upprätthålla
skolornas standard. Det kan här påpekas, att det gäller inte att bryta

152

Statsutskottets utlåtande nr S.

lönestoppet utan endast att möjliggöra utbetalning av löner, som redan
utgå. Det är allmänt känt, att vissa skolor för närvarande överväga helt
nedläggande av undervisningen eller indragande av vissa yrkesutbildningskurser.
Detta förhållande bestyrkes av att ecklesiastikministern bär begärt
ökat statsbidrag till Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning
för att undvika, att denna yrkesskola måste nedläggas på grund
av otillräckliga anslag.

Svårigheterna för dessa yrkesskolor komma att ökas i samband med den
bebådade löneregleringen för övningslärarna den 1 juli 1950. Den kvalificerade
lärarkraften kommer då att i än högre grad söka sig från yrkesskolorna.

När författningarna år 1921 om statsbidragsgrunderna för de kommunala
yrkesskolorna fastställdes, var yrkesskol väsen det inte på långt när så utvecklat
som nu. På de flesta håll förekommo då endast kvällskurser av relativt
blygsam omfattning. Sedan dess har yrkesskolornas verksamhet i
takt med näringslivets utveckling och krav undan för undan ökats. Det är
emellertid obestridligt, att de nuvarande statsbidragsgrunderna utgöra en
broms för yrkesskolornas utbyggnad och utvidgning. Detta förhållande är
synnerligen beklagligt, då tillgången av yrkesutbildad arbetskraft är en av
de viktigaste förutsättningarna för att vårt näringsliv skall kunna öka sin
produktionsförmåga och möta skärpt konkurrens från utlandet. En utvidgning
av yrkesskolväsendet är en nödvändig förutsättning för att kunna
möta den nya skolreformens krav. Vi vilja här framhålla, att många av
dessa skolor utfört ett pionjärarbete på yrkesundervisningens område. En
höjning av statsunderstöden till yrkesundervisningen är sålunda i nuvarande
läge synnerligen trängande. Statsbidragsgrunderna till dessa skolor
äro under utredning, men förslag kan inte förväntas under innevarande
riksdag. Läget för många av dessa skolor är för närvarande så prekärt, att
vi anse, att omedelbara åtgärder måste vidtagas.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i petita, refererade i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, föreslagit rätt för överstyrelsen att i
vissa fall bevilja statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola efter samma
princip som vid yrkesskolornas kurser på vrkesskolstadiet. Dessa föreläsningar
synas vara ett värdefullt komplement även till lärlingsskolornas
undervisning och böra därför erhålla det statsunderstöd som överstyrelsen
förordar.

Utskottet. Beträffande de i motionerna I: 153 och II: 167 — såvitt här
är i fråga — gjorda yrkandena är utskottet icke berett att nu tillstyrka
vare sig den föreslagna provisoriska höjningen av statsunderstödet till avlöningar
åt rektor och övriga lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning
eller den föreslagna befogenheten för överstyrelsen att bevilja
statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola efter samma grunder,
som gälla angående föreläsare vid yrkesskola. Vidkommande det förstnämnda
spörsmålet får utskottet erinra därom, att frågan om statsbidragsgrunderna
beträffande yrkesundervisningsanstalterna för närvarande är
föremål för utredning av 1946 års skolkommission och att förslag i ämnet,
enligt vad utskottet inhämtat, torde vara att förvänta inom kort. Enligt
utskottets mening tala starka skäl för en förbättring av ifrågavarande

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

statsbidragsgrunder, varför utskottet förutsätter, att förslag i ämnet skall
kunna föreläggas nästa års riksdag.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för budgetåret 1950/51 uppföres med 5 500 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 153 och II: 167 — såvitt
här är i fråga — till Kommunala och enskilda anstalter jör
yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter jör
yrkesundervisning för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 5 500 000 kronor.

282:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t
har (punkt 293, s. 382 och 383) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under nästföregående
punkt angivna motionerna 1:153 och II: 167, i vilka — såvitt
här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsunderstöd
till avlöning åt rektor och övriga lärare vid de enskilda anstalterna för
yrkesundervisning måtte, i avvaktan på resultatet av pågående utredning,
provisoriskt höjas med 25 procent, dock att understödsbeloppet ej må överstiga
två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den till skolans lärare
för den tid understödet avser utgående avlöningen samt att riksdagen måtte
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning anvisa ett förslagsanslag
av 1 130 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till den
under nästföregående punkt lämnade redogörelsen.

Departementschefen har anfört följande.

Bland de enskilda anstalter, som erhålla statsunderstöd efter samma
grunder som motsvarande kommunala skolor, märkes Sveriges urmakareförbunds
yrkesskola i Borensberg. Skolan, som har karaktär av riksskola,
omfattar dels 4-årig verkstadsskola, vilken för nybörjare meddelar utbildning
fram till gesällprov, och dels lärlingsskola med 3—6 månaders praktisk
och teoretisk utbildning för sådana lärlingar, vilkas utbildning i övrigt äger
rum på mästarverkstäder. Antalet elever är nu omkring 40. Från urmakareförbundets
sida har framhållits, att förbundet under de senare åren måst
lämna bidrag till skolans driftkostnader med omkring 14 000 kronor om
året, vilket belopp vore synnerligen betungande för förbundet, som räknade
allenast 1 100 medlemmar. För egen del anser jag det skäligt att Borensbergsskolan
tillerkännes ökat statsbidrag till sin verksamhet. Därest riksdagen
icke framställer erinran däremot, torde diirför Kungl. Maj:t, efter

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ytterligare prövning av de ekonomiska förutsättningarna för skolans bestånd,
vilja tillerkänna skolan statsbidrag enligt förmånligare grunder än
de för motsvarande kommunala skolor gällande. Jag torde härvid få erinra
om att riksdagen beträffande en kommunal anstalt av rikskaraktär, kvarnskolan
i Mariestad, lämnat ett liknande medgivande (se riksdagens skrivelse
1942: 315 och statsliggaren s. 687).

Liknande synpunkter göra sig gällande i fråga om Fredrika Bremerförbundets
skola för kvinnlig yrkesutbildning, vilken vid sidan av Maria Nordenfelts
motsvarande skola i Göteborg är den enda inom landet som utbildar
yrkeslärarinnor i klädsömnad. Den senare men icke den förra åtnjuter
särskilt statsbidrag för sin lärarinneutbildning (jfr punkt 187 i det föregående).
Enligt vad jag inhämtat nödgas Fredrika Bremerförbundet nedlägga
sin yrkesskola med utgången av innevarande budgetår, därest ej
gynnsammare statsbidragsvillkor än de nuvarande kunna utverkas. Även
i fråga om denna yrkesskola torde därför Kungl. Maj:t böra få rätt att
jämka gällande statsbidragsgrunder på liknande sätt som jag ifrågasatt
beträffande urmakareförbundets yrkesskola i Borensberg.

I övrigt torde statsunderstöd böra medgivas i den omfattning, varmed
överstyrelsen räknat. Då belastningssiffrorna emellertid synas visa, att det
medgivna statsunderstödet icke uttages i full utsträckning, torde någon anslagshöjning
icke erfordras för nästa budgetår. Jag förordar därför, att
anslaget uppföres med oförändrat belopp.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 153 och II: 167,
i vad de avse förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker alltså att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 930 000 kronor och
har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen anfört och
föreslagit beträffande Sveriges urmakareförbunds yrkesskola i Borensberg
och Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 153 och II: 167 — såvitt
här är i fråga — till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 930 000 kronor.

283:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 384 och 385), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

284:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 295, s. 385 och 386), vilket innebär en anslagshöjning
med 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.

285:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 386 och 387), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 105 000 kronor.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 387), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 387 och 388), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kronor.

288:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 388), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

15G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

289:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 388 och 389),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

290:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,
s. 389 och 390), vilket innebär en anslagshöjning med 800 000 kronor, och
under erinran, om vad utskottet i det föregående under punkten 195:o)
anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 306 och II: 352 — såvitt
här är i fråga — till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

291 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 390),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

292:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303,
s. 390 och 391), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad in. to. för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 46 300 kronor.

293:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s.
391), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 kronor.

294:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 305, s. 391 och 392), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 33 000
kronor.

295:o) Yrkesutbildningskur ser för arbetslösa m. in. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 392 och 393), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört rörande bestridande av vissa kostnader för speciella omskolningskurser
för äldre varubud,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa
to. to. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 150 000 kronor.

296:o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 393), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

297:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 393 och 394), vilket
innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 kronor.

298:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 309, s. 394), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.

299:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 394 och 395), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.

300:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 395), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

301 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 395 och 396), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.

302:o) Bidrag till liantverksskolor m. m. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson m. fl. (I: 152) och
den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 174), har
hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam
utredning av i motionerna angivna spörsmål, vilken bör bedrivas så snabbt
att eventuella förslag i ärendena kunna föreläggas 1951 års riksdag.

StatsutsJcottets utlåtande nr 8.

159

I motionerna har anförts bland annat följande.

Ett flertal för hantverket och småindustrien livsviktiga problem fordra
snabb lösning. Alldeles särskilt gäller detta lärlingsrekryteringen, som med
åren kommit att uppvisa större och större svårigheter. Av de med denna
rekrytering sammanhängande spörsmålen intaga tvenne, beträffande vilka
förslag redan föreligga utarbetade inom överstyrelsen för yrkesutbildning,
särskilt intresse. Dessa äro dels statsbidrag till inrättande av hantverksskolor,
dels stipendier till ungdom, som genomgår lärlingsutbildning utom
hemorten.

Hantverksskolor. I samband med 1946 års skolkommissions beslut den
19 februari 1947 att tillsätta en delegation för utredning av frågan om den
lägre yrkesutbildningens ställning i skolsystemet framhöll kommissionens
ordförande, statsrådet Weijne, att olika skäl talade för att en betydande
utvidgning och utbyggnad av yrkesutbildningsväsendet vore nödvändig
samt att icke ens yrkesundervisningen för s. k. yrkesarbete i hantverk och
industri tillnärmelsevis förmådde att täcka hela behovet. I förenämnda uttalande
framhölls vidare att kommunerna på landsbygden på det hela taget
helt saknade egna yrkesskolor och endast i mycket ringa utsträckning kunde
hänvisa sin ungdom till sådana skolor på annan ort, men att det torde vara
uppenbart, att upprättande av regelrätta yrkesskolor knappast kunde
ifrågakomma på landsbygden och över huvud taget orter med liten befolkning
annat än i vissa för respektive orter dominerande yrken.

Den ungdom, som har för avsikt att utbilda sig till yrkesarbetare men på
sin hemort icke kan erhålla någon egentlig yrkesundervisning, bör dock
beredas möjlighet att erhålla sådan undervisning. Vissa möjligheter härtill
giva de centrala verkstadsskolorna. De kunna dock endast bereda yrkesutbildning
åt en mindre del av landsbygdsungdomen. Även sedan dessa skolor
fullt utbyggts kommer sålunda huvudparten av den landsbygdsungdom,
som avser att utbilda sig till yrkesarbetare, att vara hänvisad till att förskaffa
sig den praktiska utbildningen genom lärlingsanställning. I vissa yrken
står sådan lärlingsanställning icke alls till buds på den unges hemort
eller kan endast beredas i otillräcklig omfattning.

Även den ungdom som kunnat erhålla lärlingsanställning på sin hemort
men därstädes icke har tillgång till yrkesskola bör ock beredas möjlighet att
erhålla teoretiska yrkeskunskaper. I viss utsträckning torde lärlingar på
sådana orter kunna förvärva teoretisk utbildning genom korrespondensundervisning.
Sådan undervisning kan emellertid icke helt ersätta muntlig
undervisning i yrkesteori och kan självfallet ej alls ersätta den nödvändiga
kompletterande praktiska undervisningen. Stort behov föreligger av att
lärlingarna från dylika orter under någon tid frikopplas från arbetet hos
läromästaren för att meddelas teoretisk undervisning i heldagsskolor, vilka
i enlighet med elt av skolöverstyrelsen år 1936 avgivet förslag kunde givas
namnet »hantverksskolor». Därjämte böra lärlingarna erhålla kompletterande
undervisning i praktiskt yrkesarbete i sådana moment, som de icke
få utöva hos hantverksmästarna.

Förslag om införande av en dylik skoltyp har tidigare väckts i olika
sammanhang.

Sålunda har Sveriges hantverks- och småindustriorganisation aktualiserat
denna fråga vid skilda tillfällen, bland annat i eu liil överstyrelsen för yrkesutbildning
överlämnad promemoria av den 19 februari 1945.

Överstyrelsen för yrkesutbildning överlämnade den ‘26 september 1947

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

till Kungl. Maj:t ett förslag angående införande av statsbidrag till hantverksskolor
enligt i huvudsak samma grunder som gälla för statens bidrag
till centrala verkstadsskolor samt föreslog att för budgetåret 1948/49 måtte
anvisas ett förslagsanslag av 50 000 kronor åt sådana skolor.

Stipendier till ungdom, som genomgår lärlingsutbildning utom hemorten.
I samband med meddelande av bestämmelser angående statsunderstöd för
utbildande av lärlingar i hantverksyrken anbefallde Kungl. Maj:t i nådigt
brev den 14 juni 1946, punkten 246, överstyrelsen för yrkesutbildning att
verkställa utredning av frågan om stipendier till ungdom, som önskar genomgå
lärlingsutbildning utom hemorten, samt att med sagda utredning
och det förslag, som därav måtte föranledas, inkomma till Kungl. Maj:t.

Vederbörande departementschef hänvisade i sitt uttalande till 1946 års
statsverksproposition under ifrågavarande punkt till vad statens arbetsmarknadskommission
härvidlag anfört i sitt utlåtande den 7 februari 1945
över av överstyrelsen framlagt förslag till lag om utbildning inom hantverket
m. m. Arbetsmarknadskommissionen hade framhållit, att avgörande
för frågan om rekryteringen till lärlingsutbildningen inom hantverket vore,
huruvida den enskilde skulle få ekonomisk möjlighet att gå igenom en lång
och för flertalet jämförelsevis dyrbar utbildning. Enligt kommissionens
mening vore det därför välmotiverat, att framför allt på landsbygden och i
mindre samhällen, där tillgång på lärlingsplatser saknades inom lämpliga
yrken, möjligheter funnes att med stipendier av statsmedel ersätta de merutgifter,
som vore förknippade med lärlingsutbildning utanför hemorten.
En förutsättning för genomförande av en sådan åtgärd vore dock, att stipendierna
icke finge inverka på lönesättningen inom berörda yrkesområden.
Kommissionen förordade därför, förutom en utökning av statsunderstödet
till hantverksmästare för utbildning av lärlingar, att frågan om stipendier
till ungdom, som önskade genomgå lärlingsutbildning utom hemorten, måtte
upptagas till vidare övervägande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning överlämnade i sina förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1948/49 verkställd utredning i ämnet och föreslog
att för nämnda budgetår skulle anslås medel till stipendier till ungdom,
som önskar genomgå lärlingsutbildning utom hemorten.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har sedermera för budgetåret 1949/50
och 1950/51 upprepat sina anslagsäskanden för båda ovan nämnda ändamål.
Ärendena äro fortfarande beroende av Kungl. Maj:ts prövning och ha
icke anmälts för riksdagen. Det får anses, att lösandet av förenämnda frågor
är av synnerlig betydelse för hantverkets möjligheter att erhålla en
kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande rekrytering av arbetskraft.

Utskottet. Såsom i motionerna erinrats har överstyrelsen för yrkesutbildning
till Kungl. Maj:t ingivit förslag rörande båda de av motionärerna
angivna frågorna. Då dessa spörsmål sålunda redan äro föremål för Kungl.
Majrts prövning, har utskottet icke funnit anledning föreligga, att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning i ämnet.
Utskottet får alltså avstyrka bifall till motionerna och hemställa,

att motionerna I: 152 och II: 174 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

303:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
313, s. 397—400) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 480 000 kronor, innebärande en ökning
med 180 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 13: o) omnämnda lilcalydande motionerna 1:49
och II: 50, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte höja
de under förevarande anslag uppförda anslagsposterna till vandringsbiblioteksverksamhet
m. m. vid landsbiblioteken samt till resekostnads- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek
med 20 000 respektive 1 400 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sjödahl m. fl. (I: 155) och den andra inom andra kammaren av
herrar Svensson i Göteborg och Lindberg (II: 162), i vilka hemställts, att
riksdagen, ville till svenska sjömansbiblioteket anslå 40 000 kronor, varav
15 000 kronor skola utgå utan något villkor och statsbidrag med dubbelt
så stort belopp som enskilda tillskjuta utbetalas intill ett belopp av 25 000
kronor.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår — under
framhållande av att överstyrelsen icke utgått från folkbibliotekssakkunnigas
förslag i deras betänkande angående folk- och skolbibliotek (st. off.
utr. 1949:28) — föreslagit höjning av anslaget med 200 000 kronor, avseende
anslagsposten till folkbibliotek m. m. och anslagsposten till bibliotekskurser.
Av vad överstyrelsen anfört inhämtas bland annat följande.

Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus-, truppförbands-
och sjömansbibliotek (nu förslagsvis 2 727 300 kronor).
Styrelsen för Svenska sjömansbiblioteket har hemställt om ökning
av bibliotekets understöd. För närvarande utgår detta med dubbelt så stort
belopp som det tillskott, som lämnas av andra medel än statsmedel, dock
med högst 25 000 kronor. Styrelsen erinrar om att de sakkunniga för utredning
av sjöfolkets bildningsfråga på sin tid föreslogo (SOU 1945:5),
att statsunderstödet skulle utgå med högst 35 000 kronor, därvid 15 000
kronor skulle utgå utan villkor och i stort sett motsvara bibliotekets kostnader
för lokaler och personal samt biblioteket därutöver skulle erhålla
dubbelt så stort belopp som det tillskott, enskilda lämnade, dock högst
20 000 kronor. I propositionen 1946:8 föreslog emellertid Kungl. Maj:t
det nu utgående statsunderstödet. Departementschefen yttrade därvid, att
de sakkunnigas förslag byggde på förutsättningen, att biblioteket skulle
komma att inflytta i nya lokaler, vilket ansetts komma att medföra behov
av medel till lokalhyra (4 000 kronor) och till avlönande av en heltids 11

— Bihang till riksdagens ''protokoll 1050. G samt. Nr 8.

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anställd biblioteksassistent (6 200 kronor). Så länge biblioteket alltjämt
vore inrymt i sina nuvarande lokaler, syntes dess skötsel liksom dittills
böra handhavas av Dicksonska folkbibliotekets personal. Riksdagen följde
Kungl. Maj ds förslag.

Av biblioteksstyrelsens skrivelse framgår, att biblioteket nu kunnat
träffa överenskommelse om förhyrande av nya lokaler i en under uppförande
varande fastighet. I samband med denna lösning av lokalfrågan,
som innebär betydande fördelar såväl för Dicksonska folkbiblioteket sorri
för sjömansbiblioteket, har styrelsen funnit nödvändigt, att en bibliotekarie
med heltidstj änstgöring anställes. Biblioteksstyrelsen finner under
sådana omständigheter den av departementschefen 1946 angivna förutsättningen
för ökning av statsunderstödet föreligga, Enligt styrelsens mening
är emellertid en ökning till det av de sakkunniga föreslagna beloppet icke
längre tillräcklig. Lokalkostnaderna uppskattas alltjämt till 4 000 kronor,
medan personalkostnaderna beräknas stiga med 8 000 kronor. Bidrag från
enskilda bidragsgivare synas icke längre kunna påräknas i samma utsträckning
som under de senaste åren, samtidigt som anspråken på biblioteket
ständigt stegrats. På dessa grunder föreslår styrelsen, att statsunderstödets
maximibelopp höjes till 40 000 kronor. I likhet med de sakkunniga räknar
styrelsen med att 15 000 kronor skola utgå utan villkor, medan hittillsvarande
villkor skola gälla för överskjutande belopp.

Överstyrelsen tillstyrker livligt framställningen och vitsordar den alltmera
ökade betydelse, som sjömans bibliotekets verksamhet fått.

Bibliotekskurser (nu 9 400 kronor). Av posten avse 3 700
kronor en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet som bisyssla,
3 700 kronor en kurs för skolbibliotekarier samt 2 000 kronor kortare kurser
rörande skolbiblioteket och dess utnyttjande vid undervisningen.

Under budgetåret 1950/51 komma medel att erfordras för anordnande
av den hittills vartannat år återkommande biblioteksskolan, avsedd för utbildning
av bibliotekarier med biblioteksarbetet som huvudsyssla. Den
senaste skolan anordnades under budgetåret 1948/49. De på statsverket
fallande kostnaderna beräknades därvid till 4 600 kronor. Överstyrelsen
föreslår slopande av elevavgifterna — 200 kronor per elev — vid biblioteksskolan
samt viss höjning av föreläsningsarvodet. Den sammanlagda kostnaden
för biblioteksskolan skulle uppgå till 14 000 kronor.

Även under nästa år räknar överstyrelsen med att anordna en kurs för
folkbibliotekarier och en kurs för skolbibliotekarier. Som överstyrelsen i
annat sammanhang föreslagit, böra deltagarna i de sålunda anordnade kurserna
erhålla ett dagtraktamente av 10 kronor (om de äro boende å kursorten
3 kronor) samt resekostnadsersättning med hela resekostnaden. Kostnaderna
för de båda kurserna komma därigenom att uppgå till (5 900 +
+ 5 900 =) 11 800 kronor.

Till kurser rörande skolbiblioteket och dess utnyttjande i undervisningen
föreslås liksom tidigare 2 000 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet under denna punkt skulle alltså uppgå till
(14 000 + 11 800 + 2 000 —) 27 800 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Sedan överenskommelse nu träffats om förhyrande av nya lokaler
för svenska sjömansbibliotek i Göteborg och cless skötsel efter överflyttningen
till de nya lokalerna icke längre kan handhavas av Dicksonska
folkbibliotekets personal föreligga starka skäl för att stats -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

bidraget till sjömansbiblioteket ökas. Jag anser mig dock i nuvarande
ekonomiska läge endast kunna förorda att bidraget höjes med 10 000
kronor till högst 35 000 kronor per år. Av bidraget torde 10 000 kronor
böra utgå utan villkor om tillskott från annat håll, medan hittillsvarande
villkor torde böra gälla för överskjutande belopp. Vid bifall till vad jag
nyss föreslagit och med hänsyn till den ökade belastning, som i övrigt är
att emotse å anslagsposten till understöd åt folkbibliotek m. m., torde denna
anslagspost böra uppräknas med 175 400 kronor. Under hänvisning till den
ståndpunkt jag fprut denna dag intagit till frågan om ändrade grunder för
bidrag till deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade kurser och då jag icke
anser mig kunna förorda, att elevavgifterna vid den s. k. biblioteksskolan
slopas, förordar jag, att anslagsposten till bibliotekskurser endast höjes med
4 600 kronor eller samma belopp, som för sistförflutna budgetår anvisats för
den då anordnade biblioteksskolan. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon
ändring beträffande detta anslag, bör detsamma för nästa budgetår höjas
med 180 000 kronor till 3 480 000 kronor.

Yrkandet i motionerna 1:155 och 11:162 överensstämmer med biblioteksstyrelsens
av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under punkten 13: o) anfört
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 49 och II: 50, i vad de avse
förevarande anslag.

Beträffande sjömansbiblioteket har departementschefen för nästa budgetår
förordat en höjning av statsbidraget med 10 000 kronor. Utskottet är
icke berett att i enlighet med vad i motionerna I: 155 och II: 162 hemställts
härutöver tillstyrka en ytterligare ökning av nämnda understöd, varför
utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande motioner.

Kungl. Maj:ts förslag, emot vilket utskottet icke funnit anledning till erinran,
innebär att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 180 000
kronor till 3 480 000 kronor.

Till följd av de ändrade bidragsgrunder beträffande ersättning till deltagare
i olika av skolöverstyrelsen anordnade kurser, som utskottet i det föregående
förordat, uppkommer under detta anslag ett till 4 000 kronor beräknat
ökat medelsbehov. Utskottet har — på grund av förevarande förslagsanslags
storlek — icke funnit erforderligt att uppräkna anslaget för nästa
budgetår med sistnämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt
här är i fråga — samt motionerna I: 155 och II: 162, till
Understöd åt jollcbiblioteksväsendet för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 3 480 000 kronor.

304:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 314, s. 400), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartyg sbibliotek
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

305:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 400 och 401), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 5 000 kronor.

306 :o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
316, s. 401—403), vilket innebär en anslagshöjning med 19 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 500 000

kronor.

307:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m.m. Kungl.
Maj:t har (punkt 317, s. 403 och 404) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 155 000 kronor, innebärande
oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Damström
m. fl. (I: 154) och den andra inom andra kammaren av herr Hallberg m. fl.
(II: 164), i vilka hemställts, att riksdagen till förstärkande av folkbildningskonsulentverksamheten
måtte höja anslaget för bidrag till studieförbund
för organisations- och administrationskostnader med 10 000 kronor.

Av nu förevarande anslag disponeras 30 000 kronor till bidrag till Folkbildningsförbundet
för konsulentverksamhet. Skolöverstyrelsen har, bland
annat, föreslagit en höjning av denna post med 10 000 kronor, medan departementschefen
förklarat sig icke nu kunna tillstyrka någon ökad medelsanvisning
till nämnda ändamål.

Det i motionerna 1:15Jf och II: 16i\ framlagda förslaget, vilket synes avse
nu förevarande anslag, är avsett att möjliggöra anställande av folkbildningskonsulenter
i Dalarna och Blekinge samt på Gotland, där vederbörande
landsting för sin del ställt medel till förfogande för ändamålet. Be -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 165

träffande motiveringen till motionärernas förslag hänvisas till motionen
II: 164.

Utskottet. Beträffande den i motionerna I: 154 och II: 164 begärda anslagshöjningen
med 10 000 kronor, vilken egentligen avser förevarande
anslag och icke såsom i motionens hemställan angivits anslaget till bidrag
till studieförbund för organisations- och administrationskostnader, får utskottet
framhålla, att utskottet i nuvarande ekonomiska läge icke ansett
sig böra tillstyrka en medelsanvisning för anordnande av folkbildningskurser
m. m. till högre belopp än vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet
biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker bifall till ovannämnda
motioner.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 154 och II: 164, till
Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 155 000 kronor.

308:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 318, s. 404), vilket innebär en anslagshöjning med
40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor.

309:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 319, s. 405), vilket innebär en anslagshöjning med
500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kronor.

310:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 405), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

311:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 405 och 406), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 64 500 kronor.

312:o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsningsoch
studielokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s.
406), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater
för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

313:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 407—
409), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 580 000 kronor.

314:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 324, s. 409) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1950/51 till ettvart av dessa båda ändamål
anvisa ett anslag av 30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson
m. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl.
(II: 247), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares
lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning
för dem, dels ock att öka det för budgetåret 1950/51 å åttonde huvudtiteln
uppförda anslaget Bidrag till verksamheten vid hemgårdar från 30 000
kronor till 60 000 kronor.

Till stöd för de i motionerna framförda yrkandena har anförts i huvudsak
följande.

Den svenska hemgårdsrörelsen har under sin snart 40-åriga tillvaro
arbetat sig fram till en erkänd ställning i vårt samhälle.

I hemgårdarna finnas daghem och barnträdgårdar, där mödrar, som
tvingas vara utom hemmet hela eller en del av dagen, kunna lämna in
barnen. De skolbarn, som av någon anledning inte kunna läsa sina läxor

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

hemma, tas emot i hemgårdens eftermiddagsliem, där de få läsa sina läxor
under ledning, få mat som de betala för och för övrigt delta i praktiska
sysselsättningar, lek och friluftsliv. Klubbar och studiecirklar ta emot barn
i äldre åldersklasser och ungdom. Föräldrarna inbjudas till regelbundet återkommande
möten, till mödraklubbar eller föräldraföreningar. Vad hemgårdarna
framför allt eftersträva, är att nå personlig kontakt med de enskilda
hemmen och de enskilda människorna. I stadgarna för Riksförbundet
Sveriges hemgårdar heter det: »Med hemgård förstås ett socialt arbetscentrum,
som har till uppgift att verka för gemenskap och förståelse mellan
människor, tillhörande olika åsiktsriktningar, arbetsområden och livsintressen,
samt att söka befrämja ömsesidigt bistånd i strävandet för personlig
utveckling.»

Några medarbetare äro avlönade, men i regel så lågt, att hemgårdarna
alltid löpa fara att förlora dem. Pensionsfrågan är icke ordnad. Många
medarbetare äro oavlönade.

I mycket stor utsträckning finansieras verksamheten genom frivilliga
gåvor. En stor del av ledarnas tid går tyvärr åt för att tigga ihop pengar
till verksamheten. I de flesta fall ger kommunen bidrag, i några fall ett
stort bidrag. Därjämte lämnar staten ekonomiskt stöd. Detta utgår i två
former, nämligen 1) enligt vanliga regler till daghem, barnträdgårdar och
eftermiddagshem med dels lönebidrag, dels kostbidrag, 2) i form av ett
särskilt anslag till hemgårdsrörelsen.

Detta anslag uppfördes första gången på riksstaten för budgetåret
1941/42, då med 5 000 kronor. Vid 1945 års riksdag höjdes anslaget till
30 000 kronor, och därvid har det förblivit. Av dessa 30 000 kronor få
1 000 kronor användas för riksförbundets organisations- och expeditionskostnader,
och resten — 29 000 kronor — fördelas på de inte mindre än
34 hemgårdar som nu finnas. Mera behöver icke sägas för att det skall stå
klart, att anslaget är alldeles otillräckligt.

Vad som behövs för att hemgårdarnas verksamhet skall kunna bestå
och utvecklas vidare är att statsbidrag kan utgå till hemgårdsföreståndares
lön samt att frågorna om deras pensionsrätt och lönetursberäkning lösas.
Dessa frågor torde de bistra tiderna till trots böra utredas nu, så att, när
gynnsammare ekonomiska förhållanden inträda, ett konkret förslag föreligger.

Vidare behövs ökat statligt stöd. Det gäller att rädda hemgårdsrörelsen
över till bättre tider. Ett från 30 000 till 60 000 kronor höjt anslag skulle
härvid vara en betydelsefull hjälp. Av beloppet synas 5 000 kronor — i
stället för nu 1 000 kronor — böra få reserveras för riksförbundets organisations-
och expeditionskostnader.

Utskottet. I anledning av motionerna I: 222 och II: 247 får utskottet
erinra därom, att 1947 års ungdomsvårdskommitté framlagt förslag angående
statsbidrag till s. k. fritidsgårdar, innefattande jämväl hemgårdar
och sådana studiehem, som ha en viss allsidig inriktning. Utskottet anser
sig böra understryka de betydelsefulla uppgifter den vid hemgårdar och
studiehem bedrivna verksamheten har att fylla. Utskottet är emellertid
icke berett att nu innan ställning tagits till ungdomsvårdskommitténs
ovannämnda förslag tillstyrka den av motionärerna begärda anslagshöjningen
och finner ej heller skäl föreligga att i frågans nuvarande

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

läge tillstyrka, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om den i motionerna angivna utredningen.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 222 och II: 247 samt
ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 222 och II: 247, i vad de
avse anvisande av ökade medel till ifrågavarande ändamål,

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

II. att motionerna I: 222 och II: 247, i vad de avse begäran
om ovannämnda utredning, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

315:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 325, s. 409—412)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 489 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft jämväl två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmhäck
m. fl. (I: 156) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg
m. fl. (II: 165), i vilka hemställts, att riksdagen ville, utöver vad departementschefen
förordat, bevilja till instruktörer för nykterhetsupplysning
22 600 kronor, till främjande av Centralförbundets för nykterhetsundervisning
verksamhet 6 000 kronor och till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. 3 600 kronor och sålunda såsom
bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande anvisa tillhopa 521 200 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår höjts med 33 500 kronor
till 489 000 kronor. För nästa budgetår har statsbidrag begärts av vederbörande
organisationer med belopp, som skulle innebära nära nog en
fördubbling av det nu utgående anslaget. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt
bidrag med 820 000 kronor, vilket skulle medföra en höjning med icke
mindre än 331 000 kronor, beroende till största delen på ökade utgifter för
löner samt vidgad och effektiviserad verksamhet. Som särskilt bidrag till
nykterhetsorganisationerna för organisations- och administrationskostnader
har överstyrelsen därvid tillstyrkt ett belopp å 170 000 kronor. Departementschefen
har under hänvisning till nuvarande statsfinansiella läge
föreslagit oförändrad medelsanvisning.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 169

Till stöd för de i motionerna 1:156 och II: 165 framförda förslagen har
anförts bland annat följande.

Strävandena att höja nykterhetstillståndet måste från statsmakternas
synpunkter betraktas såsom synnerligen betydelsefulla. I sitt eget intresse
bör staten giva ett starkt stöd åt den frivilliga verksamhet, som finns på
detta område. Vi förstå svårigheterna att i nuvarande läge med dess krav
på stark återhållsamhet i fråga om statsutgifterna få till stånd radikala
höjningar av statens bidrag till det frivilliga nykterhetsarbetet. Trots dessa
svårigheter vilja vi emellertid föreslå höjningar på ett par punkter, där
behoven av ökat stöd från statens sida äro mycket trängande och där man
måste räkna med betydande svårigheter för verksamheten, om behoven
icke redan nu kunna tillgodoses.

För närvarande utgår anslag till instruktörer för nykterhetsupplysning
med sammanlagt 72 500 kronor. Till tio heltidstjänstgörande instruktörer
lämnas bidrag med 6 000 kronor till varje, varjämte bidrag utgår med 7 000
kronor till Sveriges lärares nykterhetsförbund för en instruktör och 5 500
kronor till SSUH likaledes för en instruktör. De båda sistnämnda äro deltidstjänster.

När statsmakterna första gången beviljade bidrag till instruktörer hos
nykterhetsorganisationerna, tänkte man sig, att statsbidraget skulle täcka
ungefär halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet. I fråga om instruktörerna
hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH utgick man
ifrån att kostnaderna väsentligen skulle täckas av statsbidraget. Med hänsyn
till de inträdda stegringarna särskilt i fråga om löner, resor och traktamentskostnader
torde statsbidraget icke svara mot förstnämnda grunder för
bidragen. Kostnaderna för all övrig verksamhet ha självfallet också stigit
avsevärt under senare år, och organisationerna tyngas för närvarande av
ekonomiska bekymmer. Det är därför önskvärt, att staten lämnar ett något
högre bidrag till instruktörerna än vad som motsvarar hälften av kostnaderna.
Vi vilja föreslå, att anslagen till redan inrättade heltidsbefattningar
höjas med 2 000 kronor för varje instruktör, samt att bidragen till instruktörerna
hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH höjas med 1 000
respektive 1 600 kronor. Dessa höjningar av bidragen skulle medföra en
kostnadsökning av 22 600 kronor.

Centralförbundets för nylcterhetsundervisning (CFN) verksamhet har
under de senare åren utvidgats avsevärt. Utan tvivel finnas dock ännu
många outnyttjade möjligheter att förbättra såväl nykterhetsundervisningen
vid skolorna och militärförbanden som den allmänna folkupplysningen i
alkoholfrågan. Formerna måste emellertid anpassas efter tidsutvecklingen.
Undervisnings- och studiemateriel måste undan för undan förnyas samt nya
studie- och upplysningskampanjer planläggas och utföras.

Med tanke på de stora krav, som ställas på CFN. har förbundet ett stort
behov av ökad kvalificerad arbetskraft. Vidare förtjänar framhållas, att
anskaffningen av kontorsinventarier måst eftersättas på grund av brist på
medel.

Av de skäl, som nu anförts, anse vi det önskvärt, att anslaget till främjande
av CFN:s verksamhet kunde höjas med av skolöverstyrelsen förordat
belopp 12 000 kronor. T nuvarande läge vilja vi emellertid begränsa vårt
förslag till att avse hälften av den nämnda summan. Fn sådan utökning
räcker icke till anställning av cn ny befattningshavare men ger dock ökade

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

möjligheter att anlita kvalificerad arbetskraft mot arvode. Dessutom kunde
en del av sagda anslagsökning användas till inköp av nödvändiga kontorsinventarier.

Till anordnande av en allmän utbildning skurs i alkoholfrågan för studieoch
ungdomsledare m. fl. under budgetåret 1950/51 har föreslagits ett
bidrag av 11 000 kronor. Liknande kurser ha anordnats med statsbidrag
sedan 1920 med tillfälliga avbrott under två år.

Efter förslag från CFN utser skolöverstyrelsen till varje kurs femtio deltagare,
som erhålla stipendium av det beviljade statsanslaget. Stipendiebeloppet,
som tidigare utgjort 100 kronor för varje deltagare, är avsett att
täcka inackorderingskostnaden vid den folkhögskola, där kursen förlägges,
jämte några mindre utgifter i övrigt. Inackorderingskostnaderna ha stigit
avsevärt sedan tiden före kriget. För att deltagarnas utgifter för uppehället
under kurstiden skola täckas, bör stipendiebeloppet i fortsättningen vara
minst 140 kronor.

De ökade rese- och traktamentskostnaderna ha självfallet även stegrat
utgiftsposten för föreläsare. Också på några andra poster äro ökade omkostnader
ofrånkomliga med hänsyn till de sedan tiden före kriget inträdda
prisförändringarna.

För den kurs, varom nu är fråga, beräknar CFN kostnaderna för femtio
deltagare till 13 700 kronor.

Under de senare åren ha kurserna stått öppna även för några representanter
för de nordiska grannländerna. Då starka skäl tala för att detta hittills
på försök anordnade nordiska utbyte i samband med kurserna bör fortbestå,
synes det vara lämpligt, att kostnaderna härför inräknas i anslaget
till kursen. CFN beräknar kostnaderna för sex utländska deltagare till 900
kronor.

För det fall att anslaget icke höjes, måste antalet deltagare i kursen minskas.
Då erfarenheterna visa, att utbildningskurserna i alkoholfrågan äro
mycket betydelsefulla, finna vi det angeläget, att så icke behöver ske. Vi
föreslå därför, att statsbidraget till kursen ökas med det av CFN beräknade
beloppet 3 600 kronor.

Utskottet, som icke anser sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna
I: 156 och II: 165 framställda yrkandet, ansluter sig till Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 156 och II: 165, såsom
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 489 000 kronor.

316:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 326, s. 412 och 413), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildningskurser i esperanto för
lärare för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

171

317:o) Folkliga musikhögskolan i Arvika: Understöd. Kungl. Maj:t
har (punkt 327, s. 413 och 414) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 25 000 kronor, vilket är samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft jämväl två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Werner
m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr Spångberg m. fl.
(II: 94), i vilka hemställts, att Folkliga musikskolan måtte beviljas ett till
40 000 kronor förhöjt statsbidrag till verksamheten under arbetsåret
1950/51.

1944 &rs folkbildningsutrednmg har i sitt betänkande om estetiskt folkbildningsarbete
föreslagit, att en särskild skoltyp, benämnd statsunderstödd
folklig musikskola, skulle inrättas, till vilken musikskolan i Arvika skulle
beredas tillfälle att ansluta sin verksamhet. I avvaktan på en definitiv reglering
av skolans ställning har utredningen hemställt, att förevarande anslag
tills vidare måtte utgå med 60 000 kronor. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt
ett anslag på 45 000 kronor jämte 300 kronor till skolans bibliotek.
Departementschefen har liksom förra året ansett vissa skäl tala för en anslagshöjning
men under åberopande av rådande statsfinansiella läge dock
förordat oförändrad medelsanvisning.

I motionerna I: 90 och II: 94 har anförts bland annat följande.

Med budgetåret 1950/51 står skolan inför nya och ofrånkomliga utgifter.
Kungl. Maj:t har av lotterimedel beviljat skolan ett anslag å 100 000
kronor som bidrag till uppförande av en kvinnlig elevflygel och en lärarbostad,
vilken dock tills vidare skall nyttjas för elevhushåll. Byggnadsarbetet
beräknas påbörjat under februari månad detta år. Merkostnaden
täcks genom upptagande av ett hypotekslån å 150 000 kronor. Detta kommer
att medföra en årlig ränteutgift å 5 250 kronor. Enligt beslut av 1949
års riksdag ha skolans lärare blivit pensionsberättigade i statens pensionsanstalt.
För att enligt gällande bestämmelser i vad avser årlig tjänstgöringstid
bliva berättigade till full pension erfordras dock, att skolan åter blir i
tillfälle att anordna sommarkurser. Dessa ha under senare år av finansiellt
nödtvång varit nedlagda.

Folkliga musikskolan är den enda skola i vårt land som utbildar instruktörer
för den folkliga musikcirkel verksamheten. Samtliga fem instruktörer
med landsbygden som verksamhetsfält inom Värmlands musikcirkelförbund
ha varit elever vid Folkliga musikskolan. Förhållandena äro enahanda
inom övriga tidsenligt uppbyggda landskapsförbund av liknande art. Skolan
har under mer än ett kvartsekel arbetat inte som en provinsiell skola
utan med verkningar utöver och elever från hela riket. Men den är nödsakad
att verka under ekonomiskt ohållbara förhållanden, något som måste
anses ovärdigt vårt land, som i övrigt ådagalagt stor omsorg om folkliga
bildningssträvanden.

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

TJtskottet får framhålla, att musiklivet inom vårt skolväsen och jämväl
inom det folkliga bildningsväsendet under senare år fått ett markerat uppsving
samt att musikskolan i Arvika synes utskottet representera ett
kulturellt värde, som givetvis är förtjänt av tillräckligt ekonomiskt
stöd från det allmännas sida. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår
har ställning ännu icke tagits till folkbildningsutredningens ovannämnda
förslag rörande musikskolan. Det synes utskottet önskvärt, att denna
fråga snarast möjligt tages under omprövning. På grund av det oklara
läge, vari förevarande spörsmål emellertid för närvarande befinner sig, och
med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden har utskottet icke ansett
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 90 och II: 94 gjorda yrkandet,
utan biträder Kungl. Maj:ts förslag om oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 94, till Folkliga
musikskolan i Arvika: Understöd för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

318:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 414), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.

319:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 329, s. 414 och 415), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
90 000 kronor.

320:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330,
s. 415), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 22 500 kronor.

321:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 331, s. 415), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 86 800
kronor.

322:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 332, s. 415 och 416), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

323:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 333, s. 416), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

324:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 417 och 418), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 104 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 93 950

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 42 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 350

Summa kronor 258 200

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 258 200 kronor.

325:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 418 och 419), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 81 600 kronor.

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

326:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlig het

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 419), vilket innebär anvi sande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 kronor.

327:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 419), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.

328:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338,
s. 420), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

329:o) Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag för vissa

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 420 och 421)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag
för vissa ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 20 800 kronor.

330 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 421), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

331:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 421 och
422), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

332:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 342, s. 422), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

333:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Kungl. Maj:t har (punkt 343, s. 423—427) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 285 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 221), vari hemställts, att
riksdagen ville uppföra det under åttonde huvudtiteln föreslagna anslaget
till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker med
ett belopp av 305 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 85 000 kronor helt
föranledd av att bidrag till utgivandet av Svenskt biografiskt lexikon, som
för närvarande utgår från humanistiska fonden, i fortsättningen föreslagits
skola bestridas från nu förevarande anslag. Samtidigt har förutsatts, att
det nuvarande anslaget till bidrag till främjande av humanistisk forskning
skall sänkas med 50 000 kronor, varför den kostnadsökning, som i detta
sammanhang uppkommer för statsverket, uppgår till 35 000 kronor.

Departementschefen har beträffande Svenskt biografiskt lexikon framhållit
angelägenheten av att detta arbete fullföljdes i så snabb takt som förhållandena
medgåve. Departementschefen har vidare understrukit, att en
förutsättning för ett fortsatt och eventuellt något utvidgat statligt stöd
syntes böra vara, att vederbörande allt framgent tillvaratoge de möjligheter
till rationalisering och effektivisering av arbetet, som kunde föreligga,
och jämväl i övrigt tillgodosåge de ekonomiska och praktiska synpunkter,
som borde läggas på ett arbete av denna art.

I motionen 1:221 har anförts i huvudsak följande.

Såsom flera gånger betonats i statsverkspropositionen, förmedla de publikationer,
som understödjas ur anslaget, kontakten mellan de institutioner

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och forskare inbördes, som äro verksamma på skilda vetenskapliga områden
i vårt land och i utlandet, och mellan å ena sidan dessa institutioner
och forskare och å andra sidan de yrkesutövare, som för sin yrkesutövning
måste äga kännedom om forskningsarbetets framsteg. Olika ecklesiastikministrar
ha därför framhållit, att anslaget är av stort värde för vår tids
mångskiftande och rikt förgrenade vetenskapliga verksamhet. Staten har,
såsom ävenledes framhållits, det allra största intresse av att bereda dessa
publikationer ett icke för snävt tillmätt understöd, så mycket mera som de
flesta av dem äro till väsentlig del beroende av sådant understöd.

Det nuvarande anslaget medger emellertid icke att understöd givas i den
omfattning, som eljest vore önskvärd. Vissa upplysningar i detta hänseende
givas i propositionen 1947: 272 s. 468—469. Det finnes därför vetenskapliga
tidskrifter av högt anseende, vilka kämpa med mycket svår ekonomi.
Den mycket värdefulla språkvetenskapliga tidskriften Studia neophilologica,
som utgives i Uppsala och är ett forum särskilt för yngre svenska
romanister, torde icke kunna upprätthållas, om icke medel kunna anskaffas.
En lättnad skulle vinnas beträffande tillgodoseendet av de vetenskapliga
tidskrifterna, om anslaget kunde höjas med 10 procent av den summa som
är avsedd till utdelning, d. v. s. med 20 000 kronor.

Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionen
I: 221 framställda yrkandet, utan förordar, att förevarande anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp
av 285 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet beträffande Svenskt biografiskt lexikon
velat understryka vad departementschefen anfört i fråga om en rationalisering
och effektivisering av utgivningsarbetet, så att arbetet kan fullföljas
i snabbast möjliga takt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 221, till Understöd för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 285 000
kronor.

334 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 427), vilket innebär en anslagsminskning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 600 000 kronor.

335:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 427 och 428), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 93 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

336:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 428 och
429), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Främjande av medicinsk forskning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor.

337:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 429), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

338:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

348, s. 429 och 430), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor.

339:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

349, s. 430), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.

340:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 430
och 431), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

341 :o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

12 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1950. 6 samt. Nr 8.

178

Statsutskottets utlåtande nr 8.

(punkt 351, s. 431), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhällsvetenskaplig forskning för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.

342:o) Utrustning för centrifuganläggning vid karolinska medikokirurgiska
institutets fysiologiska institution. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 353, s. 431—434) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning för centrifuganläggning
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska
institution för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

343:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 354, s. 434), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

344:o) Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 355, s. 434 och 435), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 45 000 kronor.

345:o) Matematikmaskinnämnden: Anskaffning av matematikma skinutrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 435
och 436), vilket innebär en anslagshöjning med 152 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Anskaffning
av matematikmaskinutrustning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 682 000 kronor.

346:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 436 och 437), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Konung Gustav F.s
forskningsinstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 115 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

179

347:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 437), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemstäl ler

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelnmg för biokemi för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

348:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 359, s. 438 och 439), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 63 200 kronor.

349:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 439), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 75 000 kronor.

350:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 439 och 440), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
4 000 kronor.

351 :o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
362, s. 440), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

352:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 440—443), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

353:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 364, s. 443), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till samfundet De nio
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

354 :o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 443) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskaplig expedition
till Antarktis för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

355 :o) Inköp av framlidne f. d. riksbibliotekarien Collijns bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 443—445) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Inköp av framlidne f. d. riksbibliotekarien
Collijns bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor.

Diverse.

356:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 367, s. 446), vilket beträffande det förstnämnda anslaget
innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande det andra anslaget en
anslagshöjning med 680 000 kronor, beträffande det tredje anslaget en
höjning med 56 000 kronor och beträffande det sista anslaget en minskning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 8 136 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 683 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 653 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181

357:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I en lighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 446), vilket innebär anvi sande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
jond för utlåten mark för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 14 500 kronor.

358:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 369, s. 446 och 447), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

359:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s.
447), vilket innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 kronor.

360:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 448), vilket innebär en anslagshöjning
med 17 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
71 200 kronor.

361 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 449), vilket innebär en
anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 2 400 kronor.

362:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 373, s. 449), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Genevievebibliotekct i Paris
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 4 400
kronor.

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

363 :o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 449),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 9 000 kronor.

364 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 450), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kidturellt
samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.

365 :o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 376, s. 450 och 451), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 237 600 kronor.

366 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 451—453), vilket — med utgångspunkt
från den för år 1950 för Unesco fastställda budgeten å 8 000 000 dollars
och en beräknad medlemskvot för Sveriges del på 2,26 procent, innebärande
ett årsbidrag till Unesco på 940 000 kronor, samt från ett behov av 80 000
kronor för den svenska Unescokommitténs verksamhet och utgifter för
Sveriges deltagande i Unescos generalkonferens år 1951 samt i internationella
konferensen m. m. — innebär en anslagshöjning med 620 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 020 000 kronor.

367:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378,
s. 453—456), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

368:o) Kommittéer oeh utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379, s. 456 och 457), vilket innebär an visande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.

369:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380,
s.457), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

370:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 457), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

371 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382,
s. 457), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000
kronor.

372:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 458), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kronor.

373:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 384, s. 458), vilket innebär en
anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.

184

Statsutskottets utlåtande nr 8.

374:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkten 385) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har riksdagen
(skrivelse nr 57) redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.

375:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 386, s. 458 och 459), vilket innebär en anslagsminskning med
400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

376:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 28 mars 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Gränebo, Mannerskantz,
Iwar Anderson, Heiding, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
Edin, Bergh, Andrée, Alfred Nilsson, Einar Persson och Axel Andersson;
samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,
Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Åkerström, Hoppe,
Kollberg, Kyling, Thapper, Onsjö, Widén, Persson i Växjö, Henriksson och
Gustafsson i Stockholm;

dock att vid behandlingen av punkterna 235:o)—376:o) närvarit jämväl
herr Karl Andersson, varjämte vid behandlingen av nämnda punkter deltagit
herr Olsson i stället för herr Andrée och herr Petterson i Degerfors i
stället för herr Persson i Växjö samt vid behandlingen av punkterna
317:o)—376:o) herr Ståhl i stället för herr Bergstrand.

Statsutskottet* utlåtande nr 8.

185

Reservationer.

1) vid ''punkten 3:o) (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Mannerskantz,
Bergh, Axel Andersson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Ljungskile,
Bergstrand, Kollberg, Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka det i motionen I: 301 framställda förslaget om återbesättande av
en vakanssatt förste arkivariebefattning och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»Den i motionen I: 301 omförmälda förste arkivariebefattningen (lönegraden
Ca 29) finnes för närvarande upptagen på riksarkivets personalförteckning.
Befattningen är emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t den 21
november 1941 och den 12 juni 1942 tills vidare vakanssatt. Ett återbesättande
av denna tjänst — såsom motionärerna påyrkat — innebär
alltså icke inrättandet av en ny befattning vid riksarkivet utan allenast ett
utnyttjande till fullo av den för ämbetsverket avsedda personalkadern.
Då riksarkivets nuvarande arbetsuppgifter synas nödvändiggöra, att ämbetsverket
erhåller den personalförstärkning, som förste arkivariebefattningens
återbesättande innebär, har utskottet funnit sig böra tillstyrka
bifall till vad i motionen hemställts.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag böra de i riksarkivets avlöningsanslag
ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till
rörligt tillägg ökas med i avrundade tal 13 200 respektive 1 600 kronor till
285 200 respektive 55 100 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas
med (13 200 + 1 600 =) 14 800 kronor till (521 500 + 14 800 =) 536 300
kronor.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen I: 301,

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 285 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 196 000

3. Rörligt tillägg, jörslagsvis .................. 55 100

Summa kronor 536 300

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 536 300 kronor.»

13 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 saml. Nr 8.

186

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2) vid ''punkten 15:o) (Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m.) av herrar Skoglund i Doverstorp och Bergstrand, vilka
ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:304 och II: 251 samt
därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 304 och II: 251 ävensom
med avslag å motionerna I: 49 och II: 50 — såvitt här är
i fråga — till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och
bokbindning m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

3) vid punkten 51:o) (Bidrag till stipendier för utbildning av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herrar Hesselbom, Edin, Andrée, Wallentheim,
Åkerström, Thapper, Persson i Växjö, Henriksson och Gustafsson
i Stockholm, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

4) vid punkten 21Jf:o) (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar
Rosenberg, Erik Gustaf Andersson, Andrée, Wallentheim, Hoppe, Thapper,
Persson i Växjö, Henriksson och Gustafsson i Stockholm, vilka ansett, att
utskottet icke bort föreslå riksdagen att nu besluta ändring av statsbidragsgrunderna
och att därför utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 50 och II: 48, I: 150
och II: 160,1: 149, II: 12 samt II: 161,

a) godkänna av departementschefen förordad förlängning
av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna till gällande
statsbidragskungörelse;

b) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000
kronor;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning i ovan av utskottet angivna
avseenden.»

5) vid punkten 23Jf:o) (Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder)
av herrar Kyling och Onsjö.

6) vid punkten 238:o) (Nomadskolor: Avlöningar) av herrar Svensson
i Grön vik, Wallentheim och Petterson i Degerfors.

7) vid punktem Sljf-.o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag
till verksamheten vid studiehem) av herrar Mannerskantz, Olsson, Axel
Andersson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Ljungskile, Bergstrand,

Statsutskottets utlåtande nr 8. 187

Hoppe, Kollberg, Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är den vid hemgårdar och studiehem bedrivna
verksamheten av sådan betydelse, att starka skäl tala för att statsbidraget
till denna verksamhet ökas. Visserligen föreligger ett av 1947 års ungdomsvårdskommitté
avgivet förslag angående statsbidrag till s. k. fritidsgårdar,
innefattande jämväl hemgårdar och studiehem, som ha en viss allsidig inriktning,
men detta förslag är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
I avvaktan på att ställning till förslaget kan tagas från statsmakternas
sida vill utskottet i anledning av motionerna I: 222 och II: 247 förorda
att ifrågavarande två bidragsanslag redan för nästa budgetår ökas med
vartdera 15 000 kronor till 45 000 kronor.

Att riksdagen skulle i frågans nuvarande läge i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om den i motionerna angivna utredningen finner utskottet icke motiverat
och avstyrker därför bifall till detta yrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 222 och II: 247, i vad de avse anvisande
av ökade medel för ifrågavarande ändamål,

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

II. att motionerna I: 222 och II: 247, i vad de avse begäran
om ovannämnda utredning, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.»

8) vid punkten 315:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Axel Andersson, Svensson
i Ljungskile, Bergstrand, Kollberg, Onsjö och Widén, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 156 och II: 165 samt därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 156 och II: 165, såsom
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. jör nykterhetens främjande för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 521 200 kronor.

9) vid punkten 317:o) (Folkliga musikhögskolan i Arvika: Understöd)
av herr Ståhl.

10) vid punkten 366:o) (Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco)
av herrar Mannerskantz, Svensson i Grönvik och Onsjö.

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud-titeln

Anslagets rubrik

46.

Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

100.

Bidrag till Stockholms högskola.

102.

Bidrag till Göteborgs högskola.

106.

Tandläkarhögskolan i Malmö:

Avlöningar.

Omkostnader.

Bokinköp och bokbindning m. m.

Nyanskaffning och underhåll av utrustning.

115.

Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor.

126.

Farmaceutiska institutet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

159.

Chalmers tekniska högskola:

Inredning och utrustning av nya lokaler.

167.

Allmänna läroverken:

Avlöningar.

170.

Bidrag till ljus- och vedkassorna.

249.

Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare.

258.

Läroanstalter för blinda:

Avlöningar.

266.

Dö vstumskolorna:

Avlöningar.

352.

Flyg- och navalmedicinsk forskning.

Stockholm 1950 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

501186