Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 4 januari 1950) framlagda förslag, som innebär minskad medelsanvisning
för nästa budgetår med 9 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ur personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet avföra en andre kanslisekreterartjänst
å övergångsstat i Ca 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 261 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 203 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 52 700

Summa kronor 545 000
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budget -

året 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 545 000 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 2, s. 2), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
45 500 kronor.

1—6so so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 6.

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 3—5) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

1 personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra
följande ytterligare tjänster, nämligen en byråsekreterare i Ca 24 och åtta
kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1950/51, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4151200 kronor, därav

2 075 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4112 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, i fråga om personalförteckningen, att en
e. o. byråsekreterartjänst, närmast avsedd för förrads- och verkstadsbyråns
upphandlingsavdelning, överföres till ordinarie stat samt att i enlighet med
grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal ytterligare
åtta kontorsbiträdestjänster i Ca 8 uppföras i förteckningen. Den
begärda anslagsökningen å 39 200 kronor beror av automatiska utgiftsstegringar
på grund av löneklassuppflyttningar m. m.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare
tjänster, nämligen dels 1 byråsekreterare i Ca 24 och dels 8
kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat, för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetaret
1950/51;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1453 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
— ............................................ ^ 250 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 443 200

Summa kronor 4 151 200

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 151 200 kronor, därav
2075 600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 4, s. 5—7) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnads -

Statsutskottets utlåtande nr 6. 3

styrelsen: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 852 000 kronor, därav 426 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 815 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att posten Övriga expenser ökas med 51 000
kronor till följd av styrelsens överflyttning till nya lokaler och med
10 000 kronor för att tillgodose behov av instrument- och laboratorieutrustning
m. m. samt att kostnaderna för bränsle, lyse och vatten minskas med
25 000 kronor. Vidare skulle erfordras viss smärre anslagshöjning med
1 000 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas till ett med 37 000 kronor
förhöjt belopp.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
852 000 kronor, därav 426 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 7—9)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen
åtta expeditionsvakter i Ca 9 och tjugo kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock till Vägförvaltningarna:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 10 981 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 10 904 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt, att anslaget
måtte höjas med 1 213 000 kronor. Av detta belopp utgöra 31000
kronor provisoriskt lönetillägg åt 54 övervägmästare och 186 800 kronor dylikt
tillägg åt 329 vågmästare.

Statskontoret och statens lönenämnd, som avgivit yttranden över väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens framställning, ha icke ansett sig kunna tillstyrka
styrelsens förslag om provisoriska lönetillägg till övervägmästare och vågmästare.
Statskontoret har härvid framhållit, att det redan med hiinsyn till
pris- och lönestabiliseringen icke bör ifrågakomma att, i avvaktan på resultatet
av pågående utredning om arbetsledarnas anställningsförhållanden
m. m., tillerkänna dessa befattningshavare sådana tillägg.

Departementschefen har på de av remissmyndigheterna angivna skälen
icke ansett väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande övervägmästarna
och vägmästarna böra bifallas. Av styrelsens övriga förslag har departementschefen
tillstyrkt ordinariesättning av åtta expeditionsvaktstjänster
i Ce 9 och tjugo kontorsbiträdestjänster enligt principerna för den reglerade

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

befordringsgången ävensom anslagsförstärkning med 77 000 kronor på grnnd
av automatiska utgiftsstegringar.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ånyo upptagit eu tidigare gjord framställning om viss
provisorisk löneförbättring för övervägmästare och vägmästare. Yad styrelsen
härutinnan anfört är enligt utskottets mening värt beaktande. Da
emellertid, såsom departementschefen framhållit, frågan f. n. är föremål för
prövning i ett större sammanhang, har utskottet icke ansett sig i nu berörda
avseende böra frångå Kungl. Maj:ts förslag. Ej heller i övrigt har vad
departementschefen under förevarande punkt anfört och förordat givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen
8 expeditionsvakter i Ca 9 och 20 kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 5036 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 769 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 1 176 000

Summa kronor 10 981000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 10 981000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 9
och 10) föreslagit riksdagen att till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 351 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 136 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anslagshöjning på grund av inträdda kostnadsökningar,
nämligen för sjukvård m. m. med 10 000 kronor, för underhåll
och drift av tjänstebilar med 200 000 kronor samt för de lokala företagsnämnderna
med 5 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 351 000 kro
nor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

7:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 11), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. in. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 150000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde.
Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 11) föreslagit riksdagen att till
Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär hemställt, att anslaget måtte höjas
med 25 000 kronor. I sin motivering härför hänvisar styrelsen till den
växande trafiken och till den omständigheten, att kvarstående av vägdistrikten
tecknade ansvars- och trafikförsäkringar efter hand upphöra att gälla.

Styrelsen har därjämte hemställt om en utvidgning av anslagets användningsområde
och härom anfört följande.

Det åligger besiktningsman för motorfordon att vid besiktningsförrättning
provköra vederbörande fordon för att därigenom konstatera bl. a. att bromsar,
styrinrättning och övriga för fordonets framförande viktiga inrättningar
äro i tillfredsställande skick. Denna verksamhet är uppenbarligen förenad
med särskilda risker och faran för kollision eller annan olyckshändelse är
större än vid vanlig trafik med motorfordon. Det synes rimligt att besiktningsman
för den verksamhet varom här är fråga beredes samma ekonomiska
skydd som — jämlikt förordningen den 3 maj 1946 med vissa bestämmelser
rörande skadeståndsskyldighet för förare av motorfordon, motorredskap och
traktortåg, som tillhöra eller nyttjas av staten — tillkommer förare av staten
tillhöriga motorfordon. Kostnaderna härför torde lämpligen böra bestridas
från förevarande anslag; detta behöver icke med anledning därav höjas.

Departementschefen har tillstyrkt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen för budgetåret
1950/51. Före behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och
vägbyggnader har Kungl. Maj:t lämnat en allmän översikt över beräkningen
av väganslagen för budgetåret 1950/51. Till utgångspunkt har därvid valts
följande gruppindelning av anslagen.

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I. Reservationsanslag.

A. Anslag för investeringar.

1. Anslag avsedda huvudsakligen för statliga investeringar.

2. Anslag för bidrag till kommunala och enskilda investeringar.

B. Anslag för underhållskostnader m. m.

1. Anslag för det statliga vägunderhållet.

2. Anslag för bidrag till underhåll av enskilda vägar.

3. Diverse andra anslag.

II. Förslagsanslag.

A. Anslag för bidrag till underhåll av vägar och gator i städer och samhällen,
som äro väghållare.

B. Anslag till väg- och vattenbyggnadsverket.

Beträffande den närmare innebörden av de i översikten anförda synpunkterna
på frågan om avvägningen och fördelningen av vägväsendets utgifter på
nyssberörda särskilda anslagsgrupper torde få hänvisas till propositionen (s.
12—15). Sammanfattningsvis har lämnats följande sammanställning av anslags-,
medelsförbruknings- och reservation sbelopp för budgetåren 1948/49—1950/51.

ueservation Tia

Al‘8l»8 Medelsförbrukn.ng budgetårets utgång

I. Reservationsanslag.
A. Investeringar.

1948 49

1949/50

1950/51

1 948/49

1949/50

1950/51

1948/49

1949/50

1950/5

1. Statliga......

2. Kommunala

30.5

34,6

98,o

67,4

100,0

llO.o

113,0

47,6

35,6

och enskilda
B. Underhållskost-

8,8

1,6

13,5

8,4

12,8

14,8

32,o

20,8

19,6

nader m. m.

154,6

143.9

156,2

153,1

155,0

159,0

16,7

5,6

2,8

II. Förslagsanslag____

29,6

33,4

34,o

31,8

33,4

34.o

—

—

—

Summa milj. kronor 223,5

213,5

301,7

260,7

301,2

317,8

161,7

74,0

57,9

I anslutning härtill har anförts följande.

Av den angivna anslagssumman för budgetåret 1950/51 av 301,7 miljoner
kronor avse 299,i miljoner kronor utgifter, som skola täckas av automobilskattemedel.
Mot dessa medel skola därjämte avräknas dels vissa andra anslag
å sjätte huvudtiteln, beräknade till sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor
(jfr punkterna 36, 39, 40, 43—46, 64 och 65), och dels vissa anslagsbelopp under
nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt ca 1,8 miljoner kronor. Det
totalbelopp, som skulle täckas av automobilskattemedel, utgör alltså i avrundat
tal 303,5 miljoner kronor. Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang
beräknat automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1950/51
till 530 miljoner kronor. Därav beräknas ca 272 miljoner kronor belöpa på
den ordinarie automobilskatten. Nyssnämnda utgiftssumma av 303,5 miljoner
kronor kommer alltså att delvis få täckas av automobilskattemedel, härrörande
från tilläggsskatten på bensin och brännoljor.

I detta sammanhang torde jämväl få hänvisas till den redogörelse för de
statliga väginvesteringarna som lämnats i samband med framläggandet av

Statsutskottets utlåtande nr b. 7

kommunikationsverkens investeringsplan för nästa budgetår (statsverkspropositionen,
bilaga 26, punkt 1).

Utskottet. I den i årets statsverksproposition under kapitalbudgeten framlagda
investeringsplanen för kommunikationsverken m. m. ha, av skäl som
närmare redovisats i propositionen, jämväl inbegripits de egentliga väginvesteringarna.
Av den i samband därmed lämnade redogörelsen framgår bl. a.,
att här ifrågavarande investeringsutgifter för sistförflutna budgetår, vilka i
1949 års statsverksproposition uppskattades till 66 miljoner kronor, kommit
att faktiskt uppgå till 67,4 miljoner kronor. För innevarande budgetår väntas
investeringsvolymen öka till i runt tal 100 miljoner kronor, vilket i jämförelse
med tidigare gjorda beräkningar innebär en stegring med ca 27 miljoner kronor.
Anledningen härtill är främst, att byggnadstillstånd för vägarbeten i
viss utsträckning beviljats utanför de ordinarie byggnadskvoterna, varjämte
arbeten med tidigare beviljade byggnadstillstånd fått igångsättas i större omfattning
än som förutsågs för ett år sedan. Härutöver har räknats med att
vägarbeten för i runt tal 14 miljoner kronor komma att utföras av huvudsakligen
arbetsmarknadspolitiska skäl med anlitande av anslaget till Yissa vägbyggnadsarbeten.
Erinras må att innevarande års riksdag, med bifall till vad
utskottet i sitt utlåtande nr 17 hemställt, för sistnämnda ändamål anvisat ett
tilläggsstatsanslag av 5 miljoner kronor.

För nästa budgetår har departementschefen räknat med en ytterligare ökning
av investeringsvolymen till omkring 110 miljoner kronor. Ökningen avser
helt utgifter för förstärkning och förbättring av vägar, beläggningar och sådana
anläggningar som kunna hänföras till sistberörda särskilda anslag,
medan investeringsutgifterna för övriga väg- och brobyggnadsändamål förutses
bliva i stort sett oförändrade. För genomförande av detta program har departementschefen
äskat anslag å tillhopa 98 miljoner kronor.

Beträffande övriga till vägväsendet hänförliga anslag, avseende bidrag till
kommunala och enskilda investeringar samt underhållskostnader m. m., framgår
av den i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln lämnade allmänna
översikten över beräkningen av väganslagen, att medelsförbrukningen,
som sistförflutna budgetår uppgick till 193,3 miljoner kronor, väntas för innevarande
budgetår öka till 201,2 miljoner kronor. För nästa budgetår förutser
departementschefen en ytterligare stegring till 207,8 miljoner kronor. De av
departementschefen för berörda ändamål äskade anslagen belöpa sig till sammanlagt
203,7 miljoner kronor.

Enligt Kungl. Maj ds förslag skola sålunda för nästa budgetår anvisas anslag
för vägväsendets behov å tillhopa (98,0 + 203,7) 301,7 miljoner kronor, vilket i
förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning av 88,2 miljoner kronor.
Genom anslagsanvisningen förutsattes en stegring av den totala medelsförbrukningen
från 301,2 till 317,8 miljoner kronor bliva möjlig. Såsom en följd
härav beräknas utestående reservationsmedel, vilka per den 30 juni i år
väntas nedgå från 161,7 till 74,o miljoner kronor, komma att ytterligare minska

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

till 57,9 miljoner kronor. I detta sammanhang må vidare nämnas, att av nyssnämnda
anslagssumma av 301,7 miljoner kronor avse 299,i miljoner kronor
utgifter, som skola täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola
därjämte avräknas vissa andra anslag å riksstaten om sammanlagt ca 4,4 mil
joner kronor. Det totalbelopp som föreslås skola täckas av automobilskattemedel
utgör sålunda i avrundat tal 303,5 miljoner kronor.

Den lämnade redogörelsen ger vid handen, att förutsättningar befunnits
föreligga för en ytterligare stegring av utgifterna för olika vägändamål under
nästa budgetår. Med hänsyn härtill ha vederbörande anslag föreslagits skola
uppräknas med närmare 90 miljoner kronor. Härvidlag må särskilt beaktas
att, medan i 1949 års statsverksproposition departementschefen ansåg sig nödsakad
föreslå, att även viss del av de ordinarie automobilskattemedlen skulle
tillföras budgetutjämningsfonden, vägutgifterna fpr nästa budgetår avses
till ett belopp av 31,5 miljoner kronor skola täckas av automobilskattemedel
som härröra från tilläggsskatten på bensin och brännoljor. Att sålunda under
nästa budgetår ökat utrymme beräknats föreligga för tillgodoseende av vägväsendets
behov bör enligt utskottets uppfattning hälsas med tillfredsställelse.
Av kända skäl ha under senare år kraftiga inskränkningar måst vidtagas på
förevarande område, varför utskottet finner angeläget att i fortsättningen
alla möjligheter till ett effektivt upprustningsarbete omsorgsfullt tillvaratagas.

I sitt utlåtande nr 9 har utskottet vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag
till investeringsplan för kommunikationsverken in. m. för nästa budgetår
bl. a. uttalat, att utskottet för det dåvarande icke var berett att taga ställning
till frågan om totalomfattningen av de medel som borde anvisas under de i
investeringsplanen berörda väganslagen. Efter närmare prövning av samtliga
de med beräkningen av väganslagen för nästa budgetår sammanhängande
spörsmålen vill utskottet nu framhålla, att utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag, att för här ifrågavarande ändamål anvisas anslag å tillhopa
301,7 miljoner kronor. Enligt vad som kommer att framgå av vad utskottet
under respektive punkter anför, kan utskottet alltså icke biträda de
motionsvis framförda yrkandena om en ytterligare medelsanvisning utöver
nämnda belopp. Utskottet har dock funnit anledning föreslå, att inom ramen
för den av Kungl. Maj:t äskade totala anslagssumman viss omfördelning av
medlen mellan olika anslag sker. Av skäl som i det följande närmare skola
utvecklas har utskottet sålunda ansett, att nyanläggningsanslaget till ödebygclsvägar
samt bidragsanslagen till underhåll och byggande av enskilda vägar böra
ytterligare förstärkas med tillhopa 2,5 miljoner kronor och att anslaget till
vissa vägbyggnadsarbeten i motsvarande mån nedräknas. Yad sistnämnda
anslag beträffar har utskottet under hand erfarit, att de för nästa budgetår
äskade medlen knappast väntas komma att vara helt förbrukade vid budgetårets
utgång. Med hänsyn härtill lärer icke behöva befaras att, därest icke exceptionella
omständigheter inträffa, vilka i varje fall torde påfordra särskild framställning
från Kungl. Ma j ds sida om anvisande av tilläggsstatsanslag, de med

Statsutskottets utlåtande nr 6. 9

anslaget avsedda ändamålen icke skola kunna tillgodoses, även om en mindre
jämkning nedåt av det äskade beloppet kommer till stånd.

Yad departementschefen i övrigt anfört rörande beräkningen av väganslagen
för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 16—20) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 149 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 138 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg en reservation
av 8 700 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 155 000000
kronor för nästa budgetår. Såsom underlag för beräkningen av kostnaderna
för budgetåret 1950/51 har tagits utfallet av verksamheten under budgetåret
1948/49, för vilket år vägunderhållskostnaderna utgjort i runt tal 150000 000
kronor.

Genom att vissa belopp måste hållas reserverade för oförutsedda utgifter
och en del vägförvaltningar icke kunnat genomföra den avsedda besparingen
under budgetåret 1948/49, blir enligt styrelsen utgiftsramen för det löpande
budgetåret över lag mindre än för budgetåret 1948/49 och för vissa vägförvaltningar
betydligt mindre. Detta kommer att ha till följd inskränkningar
i vägunderhållsverksamheten under innevarande budgetår, vilka i vissa län
kunna bli avsevärda. Den eftersträvade jämnheten i sysselsättningen kommer
härigenom att på sina håll äventyras samtidigt som planerade rationaliseringsåtgärder
icke kunna genomföras i beräknad omfattning. I sammanhanget
framhåller styrelsen, att anslagsminskningar, även om de äro relativt små,
försämra möjligheterna att målmedvetet bedriva rationaliseringsarbetet, som
i stor utsträckning är planerat på lång sikt.

Med hänsyn till det anförda har styrelsen kommit till den slutsatsen att
— med utgångspunkt från 1949 års löne- och prisnivå — under budgetåret
1950/51 för vägunderhållet erfordras ett belopp av 155 miljoner kronor enligt
följande sammanställning.

Milj. kr.

Grusning m. m............................................................................ 19

Dammbindning ........................................................................... 19

Hyvling .................................................................................... 13

Vägkropp ................................................................................. 7

Trummor, diken, slänter, räcken m. m........................................... 17

Broar, bryggor, färjor .................................................................. 7

Belagd vägbana ........................................................................... 10

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Milj. kr

Vinterväghållning ........................................................................ 23

Materialtillverkning m. in............................................................. 25

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader in. m. ... 11

Katastrofreserv, främst för försvårad vinterväghållning ..................... 4

Summa 155

Styrelsen har därvid utgått ifrån att tillräckliga medel för förstärkningsoeh
förbättringsarbeten beviljas, så att icke, vilket under de senare åren
varit fallet, ofrånkomliga förbättrings- eller förstärkningsåtgärder måste belasta
vägunderhållsanslaget, enär tillräckliga medel icke funnits på förstärknings-
och förbättringsanslaget. Styrelsen har därjämte förutsatt oförändrad
prisnivå även i vad avser sådana importvaror, som äro av stor betydelse för
vägunderhållets kostnad, såsom oljor, klorkalcium m. in.

Yttranden över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen, varjämte överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
i sin för sistförflutna budgetår avgivna berättelse berört vissa
med vägunderhållet sammanhängande spörsmål. Arbetsmarknadsstyrelsen
har anfört bl. a. följande.

Minskningen av anslaget till vägunderhållet har sålunda medfört ur arbetsmarknadssynpunkt
besvärande verkningar, vilka blivit särskilt märkbara
eftersom minskningen kommit samtidigt med ett minskat sysselsättningsbehov
i skogsbruket. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det angeläget, att
säsongvariationerna för inom vägväsendet sysselsatta icke bli alltför stora.
Om en jämnare sysselsättning icke kan åstadkommas utan anslagshöjning,
anser arbetsmarknadsstyrelsen, ur de synpunkter styrelsen har att företräda,
att en höjning i förhållande till innevarande budgetår av vägunderhållsanslaget
bör ske eller att anslaget till förstärkning och förbättring av vägar gives
sådan storlek, att man genom dylika arbeten kan åstadkomma en säsongutjämning.

I övrigt får utskottet beträffande nämnda yttranden hänvisa till propositionen
(s. 18 och 19).

Departementschefen anför, att de för innevarande budgetår tillgängliga
medlen torde komma att vara helt förbrukade vid budgetårets utgång. Vid
avvägningen av vägväsendets utgiftsram för budgetåret 1950/51 hade en
ökning av medelsförbrukningen under anslagen till underhållskostnader
m. m. från ca 155 miljoner kronor under innevarande budgetår till omkring
159 miljoner kronor befunnits möjlig. Ökningen föll huvudsakligen på de
båda vägunderhållsanslagen och på anslaget till trafikräkningar. Under hänvisning
härtill har departementschefen tillstyrkt, att förevarande anslag för
nästa budgetår höjes till 149 miljoner kronor. Medelsförbrukningen under
budgetåret 1950/51 skulle därigenom kunna höjas något över medelsförbrukningsnivån
för budgetåren 1948/49 och 1949/50.

Med anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört angående säsongutjämningen
för den i vägunderhållet sysselsatta arbetskraften hänvisar
departementschefen till den ökade medelstilldelning till statliga vägbyggnadsarbeten,
som lian under följande punkter tillstyrkt och som borde vara

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

ägnad att i väsentlig mån minska de av arbetsmarknadsstyrelsen omförmälda
svårigheterna.

Utskottet. Vid utgången av innevarande budgetår beräknas de för vägunderhållet
hittills anvisade medlen vara helt förbrukade. För nästa budgetår
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att anslaget uppföres med
ett från 138 till 155 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt departementschefens
uppfattning bör anslagshöjningen stanna vid 149 miljoner kronor.
Därigenom skulle dock möjliggöras en viss utvidgning av underhållsverksamheten,
som för innevarande budgetår väntas draga en kostnad av 146,7 miljoner
kronor.

Såvitt utskottet kan bedöma, föreligga starka skäl för en förstärkning av
vägunderhållsanslaget. Till följd av de inskränkningar på förevarande område,
vilka måst vidtagas under krigsåren och tiden närmast därefter, har sålunda
den löpande skötseln av vägarna kommit att eftersättas i en utsträckning
som varit ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter. Såsom överrevisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet framhållit, har läget härutinnan
i icke oväsentlig mån förbättrats på sistone, men alltjämt torde ett starkt behov
av en intensifiering av underhållsarbetena föreligga. Nödvändigheten av att
erforderliga medel finnas tillgängliga för mötande av de svårigheter som
kunna uppstå genom mera omfattande tjälskador på vägarna måste i detta
sammanhang även beaktas.

Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter kan det enligt utskottets
uppfattning synas tveksamt, huruvida den av departementschefen för nästa
budgetår äskade anslagsförstärkningen är tillräcklig. Då emellertid möjligheter
få anses föreligga att motverka följderna av en eventuellt uppkommande försämring
av läget genom att, såsom skett under tidigare budgetår, ytterligare
medel anvisas å tilläggsstat, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl
Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 149 (XX) 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

ll:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 10, s. 20 och 21), vilket — med hänsyn till storleken av den
reservation å anslaget som beräknas föreligga vid innevarande budgetårs
utgång — innebär minskad medelsanvisning med 300 000 kronor för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12

Statsutskottets utlåtande nr 6".

12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t bar (punkt 11, s. 21—23)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

De tillgängliga medlen per den 1 juli 1949 å de fyra anslagen till nyanläggning
och ombyggnad av bygdevägar, ödebygdsvägar och huvudvägar
samt den beräknade medelsförbrukningen under budgetåren 1949/50 och
1950/51 ävensom erforderliga anslag för sistnämnda budgetår under vart
och ett av anslagen uppgå enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till följande
belopp i miljoner kronor.

Nyanläggning av bygde-vägar ................

Nyanläggning av öde-bygdsvägar ............

Byggande av huvudvägar
Ombyggnad av bygde- och
ödebygdsvägar ........

Disponibla

medel

V? 1949

Medels-

förbrukning

1949/50

t, .. I Medels-

.Reservation ,w, , . .

SO/. 1950 '' torbrukninS

/0 1930 1950/51

Anslag

1950/51

10,7

3,7

22.5

12.6

8,2

3,7

11,2

11,4

2,5 7,5

3,0

11,3 10,5

1,2 i 9,2

5.0

3.0

0,1

8.0

Summa miljoner kronor

49,5 34,5

|

15,0 ; 30,2

16,1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sålunda för nästa budgetår hemställt
om ett anslag av 5 000 000 kronor till nyanläggning av bygdevägar. Styrelsen
har i sammanhanget anfört följande.

De nu gällande femårsplanerna för byggande av huvudvägar omfatta perioden
1944—1948 och skola sålunda förnyas från och med år 1949. Fyraårsplanerna
för ombyggnad samt nyanläggning av bygdevägar och ödebygdsvägar
omfatta perioden 1946—1949. Dessa planer skuile ha förnyats vid årsskiftet
1947/48 men Kungl. Maj:t har — i regleringsbrevet för budgetåret 1948/49 -—
medgivit att förnyelsen av dessa planer finge uppskjutas till ingången av år
1949. På grund av den starkt begränsade byggnadsverksamheten under en
följd av år ha flerårsplanema i allmänhet icke kunnat genomföras. Då man
f. n. icke kan överblicka vare sig medelsanvisningar eller omfattningen av
byggnadstillstånd under de närmaste åren, anser styrelsen att det f. n. icke
finnes tillräckliga skäl att nu upprätta nya flerårsplaner. Förnyelsen bör enligt
styrelsens mening anstå till dess det allmänna läget blivit sådant, att en viss
stabilisering inträtt beträffande såväl medelsanvisning som arbetskrafttillgång
för vägyäsendet. Det torde sålunda tills vidare vara tillfyllest med att jämkningar
i planerna företagas i den omfattning, som kan anses erforderlig. I de
fall samtliga i flerårsplan ingående vägföretag redan blivit utförda synes injämkning
av nya företag i planen kunna ske efterhand som medel bli tillgängliga.

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit yttrande i anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning (s. 22).

Departementschefen har anfört följande.

Av vissa uppgifter, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat i annat
sammanhang, framgår att den av styrelsen till sammanlagt 34,5 miljoner kronor

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1949/50 å de fyra anslagen till
nyanläggning och ombyggnad av vägar till alldeles övervägande delen hänför
sig till arbeten, för vilka byggnadstillstånd beviljats redan 1949 eller tidigare
och vilka till följd av bl. a. det förändrade arbetsmarknadsläget i skogsbygderna
nu kunna forceras. Även en ganska stor del av den medelsförbrukning
om ca 30 miljoner kronor, som styrelsen beräknat för budgetåret 1950/51, avser
arbeten med redan beviljade tillstånd. Den totala investeringsvolymen för
anslagsgruppen blir dock givetvis beroende av arbetsmarknads- och materialförsörjningslägets
fortsatta utveckling. En viss ökning av det statliga vägväsendets
tillståndskvot har medgivits för år 1950, och det förefaller därjämte
möjligt, att arbetsmarknadsläget kommer att ge anledning att, liksom under
år 1949, också i fortsättningen igångsätta en del vägbyggnadsarbeten med
byggnadstillstånd vid sidan av tillståndskvoten.

Även om jag vid upprättandet av den tidigare omförmälda investeringsplanen
för kommunikationsdepartementets ämbetsområde försiktigtvis utgått
från något lägre medelsförbrukningssiffror för här ifrågavarande anslag än de
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna, anser jag mig likväl icke böra
ifrågasätta någon reell minskning av de anslagsbelopp, som styrelsen begärt
för ändamålet. Skäl synas mig nämligen tala för att dessa anslag böra tillmätas
med en viss marginal för oförutsedda utvidgningar av byggnadsverksamheten.
•Jag tillstyrker alltså, att anslagen till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning
av ödebygdsvägar samt Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar i
enlighet med styrelsens förslag uppföras med resp. 5 000 000, 3 000 000 och
8 000 000 kronor. För anslaget till Byggande av huvudvägar har styrelsen med
hänsyn till storleken av förefintliga reservationsmedel å anslaget äskat allenast
"ett formellt belopp av 100 000 kronor. Detta synes dock lämpligen böra
begränsas till 100 kronor.

På av styrelsen anförda skäl bör — om riksdagen icke uttalar erinran däremot
— förnyelse av femårsplanerna för byggande av huvudvägar få uppskjutas
tills vidare.

I detta sammanhang torde få anmälas

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Pålsson m. fl. (I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund i Östersund m. fl. (II: 26), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
maren av herr Werner m. fl. (1:295) och den andra inom andra kammaren
av herr Hedlund i Rådom in. fl. (II: 362), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
dels besluta att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen
och dels uttala, att behovet av bygde- och ödebygdsvägar bör
fyllas genom nyanläggningar under en period av högst 10 år framåt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 24 och I: 295.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att de egentliga
vägbyggnadsanslagen, nämligen nyanläggningsanslagen för bygdevägar och
ödebygdsvägar samt anslagen för byggande av huvudvägar och för ombyggnad
av bygdevägar och ödebygdsvägar, för nästa budgetår anvisas med sam

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

manlagt 16,i miljoner kronor, vilket med hänsyn till de reservationsmedel
som väntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår skulle möjliggöra
totala investeringsutgifter under denna anslagsgrupp å 30,2 miljoner kronor.
Under framhållande av att investeringsverksamhetens omfattning måste bliva
beroende av arbetsmarknads- och materialförsörjningslägets fortsatta utveckling,
har departementschefen ansett sig i sina beräkningar böra utgå från
något lägre medelsförbrukningssiffror för här ifrågavarande anslag än de avväg-
och vattenbyggnadsstyrelsen angivna utan att dock ifrågasätta någon
reell minskning av de äskade anslagsbeloppen. Departementschefen har sålunda
tillstyrkt, att anslagen till nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning
av ödebygdsvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar uppföras
med respektive 5, 3 och 8 miljoner kronor. Beträffande anslaget till
byggande av huvudvägar, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskats
med ett formellt belopp av 100 000 kronor, har departementschefen ansett,
att medelsanvisningen lämpligen bör begränsas till 100 kronor.

I de båda likalydande motionerna I: 24 och II: 26 har framställts yrkande
om en höjning av nyanläggningsanslaget för ödebygdsvägar till 4,5 miljoner
kronor. Vidare har i de likalydande motionerna 1:295 och 11:362 hemställts, att
riksdagen måtte dels för sist berörda ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 8 miljoner kronor och dels uttala, att behovet av bygde- och ödebygdsvägar
bör fyllas genom nyanläggningar under en period av högst 10 år framåt.

Utskottet har under punkten 9:o) tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag att väganslagen
för nästa budgetår anvisas med ett sammanlagt belopp av i runt tal
301,7 miljoner kronor. Samtidigt har emellertid utskottet förordat, att inom
denna ram en viss omfördelning av de för olika ändamål äskade anslagsbeloppen
sker. I enlighet härmed skulle anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten
nedräknas med 2,5 miljoner kronor och vissa andra anslag, däribland nyanläggningsanslaget
för ödebygdsvägar, uppräknas i motsvarande mån. Vad sistnämnda
anslag närmast angår får utskottet erinra om att de för innevarande
budgetår tillgängliga medlen uppgå till 3,7 miljoner kronor, vilka väntas vara
helt förbrukade vid budgetårets utgång. Det för nästa budgetår äskade beloppet
av 3 miljoner kronor skulle sålunda icke möjliggöra investeringsutgifter
av ens denna i och för sig blygsamma omfattning och får under alla omständigheter
anses väl knappt tillmätt med hänsyn till föreliggande behov av förbättring
av kommunikationsförhållandena för de landsdelar som alltjämt sakna
vägförbindelser. Enligt vad utskottet under hand erfarit ha redan tendenser
förmärkts till en minskning av omslutningen av de arbeten som äro avsedda
att utföras genom anlitande av förenämnda anslag.

Av nu anförda skäl bör enligt utskottets mening anslaget till nyanläggningav
ödebygdsvägar för nästa budgetår anvisas med ett till 4 miljoner kronor förhöjt
belopp. Utskottet gör under nästa punkt hemställan härom. Därav följer
att utskottet icke kan tillstyrka de motionsvis framförda yrkandena om ytterligare
anslagsförhöjning. Ej heller finner sig utskottet med hänsyn till arbetsmarknadsläget
kunna biträda förslaget om att den period, under vilken behovet

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

av bygde- och ödebygdsvägar avses skola tillgodoses genom nyanläggningar,
fixeras på i motionerna I: 295 och II: 362 angivet sätt. I detta sammanhang
får utskottet erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig böra
förorda, att förnyelsen av såväl femårsplanerna för byggande av huvudvägar
som fyraårsplanerna för ombyggnad samt nyanläggning av bygdevägar och ödebygdsvägar
tar anstå, till dess det allmänna läget blivit sådant att en viss
stabilisering inträtt i fråga om medelsanvisning och arbetskrafttillgång för
vägväsendet. Yad styrelsen härutinnan anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande övriga hithörande vägbyggnadsanslag tillstyrkes
av utskottet.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 295 och II: 362, i vad de avse förslag om
viss fixering av den period under vilken behovet av bygde- och
ödebygdsvägar skall tillgodoses genom nyanläggningar, icke må av
riksdagen bifallas.

13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 23 och
24) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har ett allenast formellt belopp av 100 kronor
uppförts å gällande riksstat. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg
emellertid en reservation å 3 700 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag till förevarande
ändamål å 3 000000 kronor för nästa budgetår, vilket förslag departementschefen
tillstyrkt.

I de likalydande motionerna I: 24 och II: 26 samt I: 295 och II: 362 har
yrkats, att ifrågavarande anslag skall uppföras med 4,5 respektive 8 miljoner
kronor (jfr föregående punkt).

Utskottet. Under hänvisning till vad ovan under punkten 12:o) anförts får
utskottet hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 24 och II: 26 samt I: 295 och II: 362, sistnämnda
motioner i vad de avse förevarande anslagsbelopp —
till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

16

Statsutskottets utlåtande nr 6‘.

14:o) Byggande av huvudvägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t kar
(punkt 14, s. 24) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar och
ödebygdsvägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor. Dessutom
förelåg vid utgången av budgetåret 1948/49 en reservation å 9 600 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 8 000 000
kronor för nästa budgetår till förevarande ändamål, vilket förslag departementschefen
tillstyrkt.

Utskottet. Under hänvisning till vad ovan under punkten 12:o) anförts
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 24 och
25) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

I anledning av därom i Kungl. Maj:ts proposition 1944: 80 framlagt förslag
anvisade riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett
reservationsanslag av 15 000 000 kronor till Vissa vägbyggnadsarbeten. Ändamålet
med anslaget var närmast att genom igångsättande av mindre vägbyggnadsföretag
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi motverka den å spridda
orter fördelade arbetslöshet av mindre omfattning, som i dåvarande läge uppstått
eller befarades kunna uppkomma. Av anslaget återstodo vid utgången av
budgetåret 1948/49 ca 9 miljoner kronor. Med stöd delvis av vissa i 1949 års
statsverksproposition gjorda och av riksdagen godkända principuttalanden
om anslagets användning har detsamma under innevarande budgetår tagits i
anspråk för en hel del vägbyggnadsarbeten — förstärknings- och förbättringsarbeten
samt även större vägbyggnadsföretag — i syfte dels att avhjälpa vissa
säsongmässiga sysselsättningssvårigheter med avseende på vägväsendets arbe
tarpersonal och dels att bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft inom
skogsbruket. Anslaget väntas på grund härav bli helt förbrukat eller i varje
fall helt disponerat under innevarande budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1950:2 därom framlagda
förslag bär riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
anvisat ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor till förevarande ändamål.

I sitt utlåtande den 18 oktober 1949 över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskanden rörande vägväsendet bar arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit, att å riksstaten för budgetåret 1950/51 måtte anvisas ett anslag
av 15 000 000 kronor till förevarande ändamål för att återställa den arbetsmarknadsberedskap
av en synnerligen smidig och för sitt ändamål lämplig
form, som åstadkommits genom detta anslag.

På av arbetsmarknadsstyrelsen anförda skäl bar departementschefen förordat,
att ett anslag för ändamålet anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Med hänsyn till ovissbeten om vilka anspråk på sysselsättning av arbetskraft
inom vägväsendet, som kunna föranledas av den fortsatta utvecklingen
på arbetsmarknaden, bar departementschefen icke ansett sig böra ifrågasätta
nagon minskning av det belopp av 15 000 000 kronor, som arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit.

Eftersom ifrågavarande anslagsbelopp är avsett att användas för vägarbeten
av i stort sett samma slag och samma angelägenbetsgrad som de,
vilka utföras med anlitande av de ordinarie väganslagen, bör detsamma
enligt departementschefen avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sten m. fl. (I: 83)
och den andra inom andra kammaren av herr von Setli m. fl. (II: 102), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att anslagen under sjätte huvudtiteln
till vissa vägbyggnadsarbeten och förstärkning och förbättring av
vägar även måtte komma till användning för utförande av brobyggnadsarbeten,
där så kan anses lämpligt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 102.

Utskottet. Av i det föregående under punkten 9:o) anförda skäl anser sig
utskottet böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår anvisas
med ett belopp av 12,5 miljoner kronor.

I de båda likalydande motionerna I: 83 och II: 102 har föreslagits, att
riksdagen måtte uttala sig för att anslagen till vissa vägbyggnadsarbeten
samt till förstärkning och förbättring av vägar även måtte komma till användning
för utförande av bro byggnadsarbeten, där så kan anses lämpligt.

Beträffande förstnämnda anslag får utskottet framhålla, att enligt gällande
bestämmelser möjligheter redan nu få anses föreligga att disponera anslaget
jämväl för de av motionärerna angivna ändamålen. Någon ändring på denna
punkt torde icke vara ifrågasatt av Kungl. Maj:t. Utskottet finner det också
lämpligt att, i den män så visar sig erforderligt för tillgodoseende av det
med anslaget avsedda syftet, brobyggnadsarbeten i förekommande fall komma
till utförande genom ianspråktagande av här ifrågavarande medel. Däremot
synes det utskottet tveksamt, huruvida användningsområdet för förstiirknings2—6so
5o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 6.

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

och förbättringsanslaget bör med hänsyn till andra aktuella behov ytterligare
vidgas. I detta sammanhang torde dock böra erinras om att anslaget redan
nu disponeras för att provisoriskt förstärka mindre broar och för att ersätta
broar med vägtrummor. Utskottet förutsätter, att så i lämplig omfattning
även i fortsättningen kommer att ske.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Vissa vägbyggnadsarbetcn för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 12 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att motionerna I: 83 och II: 102 icke må föranleda nagou
riksdagens åtgärd.

17:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
16, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring
av vägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 11600000 kronor. Dessutom förelåg vid utgången av budgetåret 1948/49
en reservation å 2 300 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 46 000 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens
förslag torde få hänvisas till propositionen (s. 26 och 27).

överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha, under hänvisning
bl. a. till de svårartade tjälskador som uppkommo på vägnätet i Västernorrlands
län våren 1949, ansett sig böra livligt förorda en väsentlig ökning av
anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar.

Departementschefen har anfört följande.

I den upprättade investeringsplanen för kommunikationsdepartementets
ämbetsområde har utrymme befunnits föreligga för en ökning av investeringsvolymen
för förstärkning och förbättring av vägar under budgetaret 19o0/51
till 37 miljoner kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägbeläggningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17,
s. 27 och 28), som innebär ökad medelsanvisning för nästa budgetår med
5 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

19:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 28 och 29), som innebär
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utdrag till städer och samhällen för tillhandahållande
av mark m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 29), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 200 000 kronor på grund av beslutade inkorporeringar och normal
utbyggnad inom städernas och samhällenas områden med därav följande utökning
av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 15 400 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
20, s. 30 32) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har ett allenast formellt belopp av 100 kronor
anvisats för innevarande budgetår. Den 1 juli 1949 förelåg däremot en reservation
av 20 600 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 12 000 000
kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens
förslag torde få hänvisas till propositionen (sid. 30 och 31).

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att ur arbetsmarknadssynpunkt inga
erinringar kunna göras mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatta
investeringarna under år 1950, som ligga till grund för an slagsäskandet.

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med de allmänna riktlinjer för beräkningen av bidragsanslagen
till väginvesteringar, som angivits i den inledande översikten över väganslagen,
bör förevaraude anslag för budgetåret 1950/51 beräknas med utgångspunkt
från att bidragsmedel för byggnadsverksamheten under vart och ett av
kalenderåren 1950 och 1951 skola stå till förfogande i en omfattning som
ungefärligen motsvarar det på 1949 års realinvesteringar belöpande statsbidraget.
Därjämte förutsattes att vägbeläggningsanslaget i fortsättningen
icke tages i anspråk för bidrag till kommunala arbeten.

Några fullt säkra uppgifter om investeringsvolymens storlek under 1949
föreligga icke. Den bokföringsmässiga anslagsbelastningen ger i detta hänseende
ej någon ledning, eftersom bidragsutbetalningarna ofta ske ganska
lång tid efter det arbetena blivit utförda. En viss försiktighet synes därför
påkallad vid användningen av det föreliggande siffermaterialet såsom grund
för anslagsberäkningen.

Med ledning av de uppgifter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat i
sina petita synas statsbidragskostnaderna för 1949 års investeringar i det
kommunala väg- och gatunätet till den del de hänföra sig till fördelnings -

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

planerna kunna beräknas till ca 6,5 miljoner kronor. Härtill komma bidragskostnaderna
för vissa förarbeten för vägbeläggningar m. m., överslagsvis
uppskattade till omkring 1 miljon kronor. Slutligen skola bär också mberäknas
de bidragskostnader om sammanlagt ungefär 2 miljoner kronor,
som under 1949 bestritts från anslaget till Vägbeläggningar. Den sammanlagda
bidragskostnaden för 1949 skulle alltså uppgå till 9 a 10 miljoner

Med denna utgångspunkt bör bidragstilldelningen för 1950 och 1951 beräknas
till sammanlagt ca 19 miljoner kronor. Härifrån skall vid anslagsberäkningen
dragas den odisponerade behållning a anslaget av ca 8,2 miljoner
kronor, som enligt vad väg- och vatten byggnadsstyrelsen uppgivit
väntas föreligga vid ingången av 1950. I enlighet härmed uppföres anslaget
med ett till 10 miljoner kronor avrundat belopp.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet liern11a att

riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 21, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 4 600 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg dessutom
en reservation av 2 300 000 kronor.

Beträffande de utredningsuppdrag rörande den enskilda väghållningen,
som genom Kungl. Majrts beslut den 11 maj 1945 och den 10 maj 1946
lämnats väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen, meddelar Kungl.
Maj:t, att den utredningsman, som tillkallats för att biträda styrelserna med
ifrågavarande uppdrag, framlagt ett preliminärt förslag rörande stödet åt
den enskilda väghållningen, vilket förslag för närvarande är föremål för
övervägande inom styrelserna. De upplysningar Kungl. Maj:t inhämtat om
ärendets fortsatta behandling ha synts giva vid handen att proposition i
ämnet icke kommer att kunna föreläggas 1950 års riksdag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 6 000 000 kronor till förevarande ändamål. Styrelsen har härvid
utgått från följande beräkningsgrunder.

Den bokföringsmässiga behållningen å anslaget per den 30 juni 1949
uppgick till i runt tal 2,3 miljoner kronor, varav cirka 0,2 miljon kronor
utgjorde hos Kungl. Maj:t förefintlig reservation. Enligt från länsstyrelserna
inhämtade uppgifter erfordras för underhållsbidrag till 1940—1949 års vägar
i runt tal 5,2 miljoner kronor. Vidare inneligga hos länsstyrelserna ansökningar
för närmare 1 300 nya vägar, vilka beräknas kunna komma i fråga för
bidrag (1950 års vägar). För bestridande av underhållsbidrag inklusive bidrag
till iståndsättning för dessa vägar beräknas enligt länsstyrelserna ett belopp

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

av 1,8 miljoner kronor vara erforderligt. Enligt länsstyrelsernas uppgifter
skulle sålunda medelsbehovet kunna uppskattas till (5,2 + 1,8) 7,o miljoner
kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär emellertid med hänsyn till de besparingar,
som erfarenhetsmässigt visat sig kunna uppstå å anslaget, räknat
med ett till 6,o miljoner kronor reducerat medelsbehov. Styrelsen har härvid
icke tagit hänsyn till de ändrade bidragsbestämmelser, vilka kunna föranledas
av resultatet av pågående utredning rörande samordning av gällande bidragsbestämmelser
m. m.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
anslagsberäkning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo m. fl. (I: 208) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund i Rådom m. fl. (II: 272), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att bidrag för iståndsättningsarbetena i deras helhet på enskild väg i samband
med att vägen tilldelas underhållsbidrag för första gången skall utgå
enligt samma grunder som nu gälla för erhållande av bidrag för iståndsättning
av broar och färjor och ombyggnad av trummor å vägen och att medel
härför tas i anspråk från anslaget till bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. m.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nilclasson m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av herr
Bubbestad m. fl. (II: 364), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning syftande till sådan ändring
av bestämmelserna om bidrag till enskilda utfartsvägar, att möjlighet beredes
även en ensam väghållare att komma i åtnjutande av statsbidrag för
iordningställande och underhåll av enskild utfartsväg;

dels en inom andra kammaren av herr Andersson i Ryggestad m.fl. väckt
motion (II: 52), däri hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och skogsstyrelsen att styrelserna vid sina överväganden
angående förslag till åtgärder rörande den enskilda väghållningen jämväl
måtte till prövning upptaga frågan angående ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till underhåll av enskilda vägar, så till vida att statsbidrag
till underhåll av enskilda vägar måtte utgå även om underhållet är övertaget
av kommun;

dels en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga in. fl. väckt
motion (II: 191), däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om skyndsam utredning angående statens övertagande av
underhåll och byggande av enskilda vägar på landsbygden efter de riktlinjer
som i motionen angivits;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo m.fl.. (1:210) och den andra inom andra kammaren av herr

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Hedlund i Rådom m. fl. (II: 271), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisa ett reservationsanslag av
7 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Sandberg m. fl- väckt motion
(II: 104), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till
underhåll av enskild väg må utgå med 75 procent av den kostnad, vartill
underhållet av vägen skiiligen må uppskattas, att i undantagsfall, där väghållningen
kan anses vara i särskilt hög grad betungande, det årliga bidraget
må bestämmas till 90 procent och att, då underhållsbidrag första
gången beviljas, bidrag kan medgivas för iståndsättning av bro eller färja
eller ombyggnad av trumma å vägen m. m. med högst 75 procent av den
beräknade kostnaden samt att till bidrag till underhåll av enskilda vägar
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 208, II: 364, II: 52, II: 191,1:210 och II: 104.

Utskottet. Enligt av länsstyrelserna lämnade uppgifter skulle medelsbehovet
i fråga om underhållsbidrag till enskilda vägar för nästa budgetår
kunna uppskattas till 7 miljoner kronor. Med hänsyn till de besparingar som
kunna komma att uppstå på anslaget har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansett, att medelsanvisningen bör begränsas till 6 miljoner kronor.
Departementschefen har anslutit sig till denna ståndpunkt.

I vissa motioner ha framlagts förslag om ytterligare förstärkning av förevarande
anslag. Sålunda har hemställts, att anslaget måtte anvisas med 7 miljoner
kronor (de likalydande motionerna I: 210 och II: 271) respektive med
7,5 miljoner kronor (motionen II: 104). Såsom utskottet ovan under punkten
9:o) framhållit, är jämväl utskottet av den uppfattningen, att här ifrågavarande
anslag bör något höjas utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet. Utskottet
har därvid särskilt beaktat den inverkan som de stegrade underhållskostnaderna
kunna komma att få på frågan om statsbidragsmedlens storlek. I avvaktan
på närmare erfarenhet härutinnan har emellertid utskottet ansett, att
anslagsförstärkningen i nuvarande läge bör begränsas till 500 000 kronor.

I nyssnämnda motion II: 104 har jämväl ifrågasatts viss höjning av de
procentsatser som enligt gällande bestämmelser skola tillämpas vid beviljandet
av underhållsbidrag m. m. Vidare ha i detta sammanhang föreslagits sådana
författningsändringar som skulle möjliggöra, att statsbidrag utginge för samtliga
erforderliga iståndsättningsarbeten å enskild väg (de likalydande motionerna
1:208 och 11:272), varjämte framställts vissa yrkanden beträffande
frågan om ensam väghållares rätt att erhålla statsbidrag (de likalydande mo
tionerna I: 294 och II: 364) respektive frågan om kommuns möjligheter att
övertaga vägunderhållet utan minskning av eljest utgående statsbidrag (motionen
11:52). Vad motionärerna härutinnan anfört är enligt utskottets uppfattning
värt beaktande. Utskottet vill emellertid erinra om att samtliga de
av motionärerna aktualiserade spörsmålen upptagits till behandling vid den

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

av departementschefen berörda utredningen, vars resultat f. n. är föremål för
prövning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen. Vid sådant
förhållande anser sig utskottet sakna anledning att tillstyrka motionerna.
Utskottet vill dock understryka angelägenheten av att det åt nyssnämnda båda
styrelser lämnade utredningsuppdraget fullföljes med största skyndsamhet, så
att därav föranledda förslag snarast kunna föreläggas riksdagen.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 191 framställda yrkandet om utredning
angående statens övertagande av underhåll och byggande av enskilda
vägar på landsbygden får utskottet inledningsvis erinra om att denna fråga
behandlats av såväl 1948 som 1949 års riksdagar, vilka båda avslagit de i ämnet
väckta motionerna. Hänsyn torde därvid särskilt ha tagits till de svåröverskådliga
konsekvenser av ekonomisk och organisatorisk natur som ett dylikt
övertagande skulle medföra. Utskottet kan icke finna, att sedan dess några
nya omständigheter tillkommit som skulle motivera ett ändrat ställningstagande
och får sålunda avstyrka motionen. Det synes i detta sammanhang
jämväl böra framhållas, att genom den omarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser
som är att emotse förutsättningar torde skapas för en ytterligare
lättnad i de enskilda väghållarnas tunga.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 210 och II: 271 samt II: 104, sistnämnda motion i
vad avser förevarande anslagsbelopp — till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar in. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 6 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att motionerna I: 208 och H: 272, I: 294 och II: 364 samt
II: 52 och II: 104, sistnämnda motion i vad avser förslag till
ändring av gällande statsbidragsbestämmelser, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 191 icke må bifallas av riksdagen.

23:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

22, s. 33—35) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo in. fl. (I: 209) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund i Rådom m. fl. (11:273), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till
byggande av enskilda vägar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl.
väckt motion (II: 137), däri hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

av Kungl. Maj :ts förslag rörande bidrag till byggande av enskilda vägar
höja det föreslagna reservationsanslaget med 500 000 kronor till 3 500 000 kronor
för att såmedelst bättre tillgodose anslagsbehovet i de båda nordligaste
länen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna I: 209 och II: 137.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 500 000 kronor.
Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg dessutom en reservation av
9 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 3 000 000
kronor för nästa budgetår. Styrelsen har härvid framhållit att medelsbehovet
för budgetåret 1950/51 är beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden.
Vid sina anslagsberäkningar har styrelsen också utgått från att byggnadstillstånd
i större omfattning än hittills skola kunna meddelas under åren
1950 och 1951.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i fråga om byggandet av enskilda vägar fram -hållit, att styrelsen — i syfte att motverka arbetslöshet till följd av nedgång
i sysselsättningsbehovet i skogsbruket — särskilt under hösten 1949
meddelat byggnadstillstånd till enskilda vägar för tillhopa ca 1,2 miljoner
kronor utöver byggnadstillståndskvoten. Sammanlagt har under år 1949 av
liknande skäl meddelats byggnadstillstånd till enskilda vägar för 2,i miljoner
kronor utöver den för dylika arbeten gällande kvoten 3,o miljoner
kronor. Till samtliga dessa företag har statsbidrag funnits reserverat hos
länsstyrelserna. Enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat beräknas
större delen av det anslag å 3,o miljoner kronor, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskat till bidrag till byggande av enskilda vägar, komma
att tagas i anspråk för fortsättningsbidrag eller slutbidrag till vägföretag,
som påbörjats. Uppskattningsvis skulle ca 1,2 miljoner kronor kunna
disponeras för nya företag. Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett det önskvärt
att möjligheter finnas att igångsätta enskilda vägföretag vid en sådan
arbetsmarknadssituation som den nu rådande och har därför tillstyrkt vägoéh
vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Departementschefen har anfört följande.

Investeringarna i enskilda vägbyggnadsföretag med statsbidrag beräknas
för kalenderåren 1947—1949 ha uppgått till genomsnittligt 6 miljoner kronor
per år, motsvarande en årlig statsbidragskostnad av omkring 3,6 miljoner
kronor. Nettoutgifterna å anslaget för budgetåren 1946/47—1948/49 ha emellertid
begränsat sig till resp. 1,8, 2,6 och 3,4 miljoner kronor. Detta tyder på
att det förekommer en viss eftersläpning i bidragsutbetalningen för utförda
arbeten. Någon mera exakt siffra för storleken av denna eftersläpning har
icke stått att erhålla. En överslagsberäkning synes emellertid ge vid handen,
att den vid utgången av budgetåret 1948/49 redovisade behållningen å anslaget
av 9,o miljoner kronor sannolikt till minst 1,6 miljoner kronor motsvarar
statsbidrag å redan gjorda investeringar. Av reservationen skulle
alltså återstå högst 7,6 miljoner kronor för finansiering av ytterligare arbeten.

Den period, för vilken bidragsmedel nu skall beräknas, avser tiden fram

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

«

till den 1 januari 1952. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för denna
period räknat med ett behov av nya anslagsmedel om 3 miljoner kronor.
Inklusive det nyss nämnda reservationsbeloppet av 7,6 miljoner kronor skulle
härvid för investeringar under tiden V? 1949—S1/i2 1951 stå till förfogande
ett sammanlagt bidragsbelopp av ca 10,5 miljoner kronor, motsvarande en
investering av totalt 17,5 miljoner kronor eller genomsnittligt för år räknat

(y 5&) ^ m^j°ner kronor. De statsbidrag, som beviljas för 1951, torde emellertid
endast delvis komma att resultera i investeringar under detta år. Med
hänsyn å ena sidan till denna omständighet och å andra sidan till vad arbetsmarknadsstyrelsen
anfört om de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna
för utförande av enskilda vägföretag anser jag mig böra i enlighet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag tillstyrka, att anslaget för budgetåret
1950/51 uppföres med 3 000 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag bär
Kungl. Maj:t hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår anvisas
med 3 miljoner kronor. Häremot ha erinringar framställts i vissa motioner.
Sålunda har i de båda likalydande motionerna I: 209 och II: 273 yrkats på
en höjning av anslaget till 6 miljoner kronor, medan i motionen II: 137
föreslagits en medelsanvisning av 3,5 miljoner kronor.

Enligt vad utskottet under hand erfarit, ha förhållandena på förevarande
område undergått viss förändring sedan tidpunkten för avlämnandet av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens petita. Sålunda har bland annat generellt
byggnadstillstånd medgivits för byggande av enskilda utfartsvägar, till vilka
statsbidrag lämnas. Vidare må nämnas, att enligt av styrelsen lämnade
uppgifter numera ett ytterligare bidragsbehov på i runt tal 1 miljon kronor
väntas uppkomma i fråga om vägföretag för vilka bidrag redan beviljats.
Anledningen härtill är dels att vissa tidigare icke förutsedda kostnadsökningar
inträffat, dels att förhöjt statsbidrag ansetts böra utgå i större omfattning
än man haft anledning räkna med, dels ock att eu de! brobyggnadsföretag
måst forceras. För täckande av detta medelsbehov finnas hos Kungl.
Maj:t reserverade bidragsmedel till ett belopp av 300 000 kronor. Återstoden,
eller 700 000 kronor, får sålunda balanseras över till nästa budgetår. De på
detta budgetår belöpande särskilda kostnadsökningarna kunna uppskattas
till 500 000 kronor. Vidare erfordras till fortsättnings- och slutbidrag 1,3
miljoner kronor. Det för nästa budgetår äskade anslaget skulle sålunda redan
vara disponerat för ett belopp av (0,7 + 0,5 + 1,3) 2,5 miljoner kronor, varför
allenast 509 000 kronor skulle återstå för bidrag till nya företag. I likhet
med motionärerna anser därför utskottet en anslagsförstärkning vara erforderlig.
Enligt utskottets mening bör förstärkningen bestämmas till 1 miljon
kronor och anslaget sålunda för nästa budgetår anvisas med 4 miljoner
kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa.

att riksdagen må -— i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 209 och II: 273 samt II: 137 — till Bidrag
till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

*

24:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t bär (punkt 24, s. 36—38) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1947/48 15 000 000
kronor och för budgetåret 1948/49 100 000 kronor. På grund av betydande
reservationer har ett allenast formellt belopp av 100 kronor anvisats för
innevarande budgetår. Vid utgången av budgetåret 1948/49 fanns sålunda
en reservation av 26 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 10 000 000 kronor enligt följande beräkning, vilken
grundar sig bland annat på antagande om vissa ökningar för 1950 och 1951
av byggnadskvoten för statliga brobyggnader.

1948/49

1949/60

1950/51

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Anslag....................................

0,i

—

10,0

Medelsförbrukning......................

6,8

19,6

16,5

Reservation vid budgetårets utgång ..

26,o

6,5

—

Styrelsen har även hemställt, att ett begynnelseanslag av 1 000 000 kronor
anvisas för byggande av en hängfärja över Göta älv vid Jordfallet. Den
beräknade kostnaden för företaget uppgår till 2 300 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och statens industrikommission (s. 36 och 37).

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget för nästa budgetår anvisas
med 10 000 000 kronor. Den starka stegring av medelsförbrukningen, som
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutses för innevarande budgetår, avser,
enligt departementschefen, till alldeles övervägande delen företag, för vilka
byggnadstillstånd beviljats redan 1949 eller tidigare. 1950 års byggnadskvot
för brobyggnadsverksamheten har beräknats till sådant belopp, att den i
stort sett täcker den av styrelsen angivna investeringsvolymen för budgetåret
1950/51 till den del densamma icke motsvaras av redan tidigare lämnade
tillstånd. Aven om en viss eftersläpning i brobyggnadsverksamheten
ändock kan tänkas uppkomma, har departementschefen likväl icke ansett sig
böra föreslå någon minskning av det av styrelsen begärda anslagsbeloppet.

Med hänsyn till omfattningen av redan förut beslutade men ännu ej förverkligade
investeringar i vägväsendet har departementschefen icke ansett
sig nu kunna tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om anvisande
av anslag till hängfärja vid Jordfallet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Näslund (I: 211) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström
in. fl. (II: 274), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1950/51
till Byggande av broar anvisa 15 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

av lierrar Niklasson och Herbert Hermansson (I: 292) och den andra inom
andra kammaren av herrar Carlsson i Bakeröd och Staxäng (II: 363), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret
1950/51 av under VI:te huvudtiteln upptaget anslag för byggande av broar
disponera ett belopp av 1 000 000 kronor för igångsättande av anläggningen
av en hängfärja vid Jordfallet i Göteborgs och Bohus län i enlighet med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 274 och I: 292.

Utskottet. Vid utgången av innevarande budgetår väntas å anslaget till
statliga brobyggnadsarbeten föreligga en reservation av 6,5 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en
ytterligare anslagsanvisning av 10 miljoner kronor, vilket skulle möjliggöra
en total investeringsverksamhet av 16,5 miljoner kronor. Förslaget har tillstyrkts
av departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår därjämte,
att 1950 års byggnadskvot för brobyggnadsverksamheten beräknats till
sådant belopp, att den i stort sett täcker den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
angivna investeringsvolymen för budgetåret 1950/51 till den del densamma
icke motsvaras av redan tidigare lämnade tillstånd.

I motionerna I: 211 och II: 274 har framställts yrkande om en höjning av
anslaget till 15 miljoner kronor. Såsom motiv härför ha motionärerna framför
allt hänvisat till de stora behov som föreligga på förevarande område.

För egen del finner utskottet uppenbart, att en ökning av brobyggnadsverksamheten
bör ske i största möjliga utsträckning. Härvid torde icke minst
böra beaktas, att de tyngre fordonsenheterna under senare år alltmer vuxit i
antal, vilket medfört stegrade krav på broarnas bärighet och allmänna konstruktion
i övrigt. Vissa tekniska omständigheter göra det emellertid icke
möjligt att med nuvarande resurser utvidga verksamheten utöver en viss gräns.
För varje enskilt företag erfordras sålunda en omsorgsfull och ofta tidsödande
projektering, varjämte hänsyn måste tagas till rådande tillgång på såväl arbetsmaskiner
som yrkeskunnig personal. Såvitt utskottet kunnat finna har det av
Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslaget avvägts under beaktande av
här antydda förhållanden, varför en utökad medelsanvisning icke skulle komma
att medföra någon reell stegring av brobyggnadsarbetena. På grund av dessa
arbetens speciella karaktär torde det även vara av stor betydelse, att anslagsbeloppet
i fortsättningen hålles vid en någorlunda jämn nivå och endast successivt
utökas. Av nu anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall
till motionerna I: 211 och II: 274.

Beträffande det i do båda likalydande motionerna I: 292 och II: 363 framställda
yrkandet, att av förevarande anslag skulle få disponeras ett belopp av
1 miljon kronor för byggnadsarbeten för anläggning av en hängfärja över
Göta älv vid Jordfallet, vill utskottet först erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
i ärendet gjorda framställning avser anvisande av

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ett särskilt anslag för ändamålet. Med hänsyn till omfattningen av redan
beslutade men ännu ej förverkligade investeringar i vägväsendet har emellertid
departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag. Såvitt
utskottet vid sin prövning av ärendet kunnat finna, måste den nuvarande
färjleden vid Jordfallet ur flera synpunkter betecknas såsom i hög grad otillfredsställande,
varför behov synes föreligga av en snar lösning av frågan.
Enligt utskottets mening får emellertid icke bortses från att den av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna hängfärjan innebär en teknisk konstruktion,
som åtminstone i vårt land ännu är helt oprövad. För projektet föreligga
dessutom alternativa förslag. Det kan även synas tveksamt, huruvida nuvarande
överfartsställe över älven utgör den lämpligaste platsen att förlägga
en mera permanent förbindelseled. Att enbart på grundval av de i nyssnämnda
motioner lämnade uppgifterna taga ställning till förevarande projekt finner
utskottet därför icke möjligt. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan göres
till föremål för förnyad prövning från Kungl. Maj:ts sida och att det förslag
som därav må föranledas förelägges riksdagen, så snart förhållandena medgiva.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må -—- med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 211 och II: 274 — till Byggande
av broar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I; 292 och II: 363 icke må bifallas av riksdagen.

25:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 38)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för
riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

26:o) Underhåll av ersättningsbromateriel m, m. Kungl. Maj it har (punkt
26, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Underhåll av ersättningsbromateriel
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under rubriken Re p arati on sb er e dskap vid väg- och vattenbyggnadsväséndet
har, senast å riksstaten för budgetåret 1943/44, anslag anvisats för anskaffning
av ersättningsbromateriel och förrådsbyggnader för denna materiel.
De sålunda anvisade medlen, vilka uppgå till sammanlagt 4,6 miljoner kronor,
beräknas komma att helt tagas i anspråk för sitt ändamål och materielanskaffningen
är avsedd att vara slutförd under innevarande budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att ett reservationsanslag
av 50 000 kronor för underhåll av förenämnda materiel och byggnader anvisas
för budgetåret 1950/51.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

Departementschef en bär tillstyrkt att ett anslag å 50 0C0 kronor för nästa
budgetår anvisas till förevarande ändamål. Departementschefen erinrar,
att ersättningsbromaterielen anskaffats främst i försvarsberedskapssyfte men
att densamma även fyller en uppgift som reservförråd under fredsförhållanden.
Med hänsyn därtill och under hänvisning till den allmänna redogörelse
för försvarsberedskapskostnadernas bokföringsmässiga behandling inom kommunikationsdepartementets
ämbetsområde, som lämnats i årets statsverksproposition
under kapitalbudgeten (Bil. 26, punkt 2) har departementschefen
— i motsats till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatt — ansett
sig böra föreslå, att anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Underhåll av ersättningsbromateriel m.m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. 1 enlighet
med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 27, s. 39 och 40) och under erinran,
att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 40 och 41), som innebär
minskad medelsanvisning för nästa budgetår med 55 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

29:o) Trafikräkningar. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s. 41) föreslagit riksdagen
att till Trafikräkningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist m. fl.
(I: 293) och den andra inom andra kammaren av herr Dickson (II: 361), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen I: 293.

På förslag därom i 1947 års statsverksproposition (Yl ht s. 94) anvisade
riksdagen å riksstaten för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 1,2

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

miljoner kronor för ntförande under år 1947 av en hela landet omfattande
allmän trafikräkning. Den planerade räkningen kom emellertid icke till stånd
på grund av det försämrade läget på arbetsmarknaden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar hemställt att till förevarande ändamål
måtte anvisas 200 000 kronor för nästa budgetår.

Förhållandena torde, anför styrelsen, numera ha förändrats så att brist
på arbetskraft icke längre synes utgöra hinder för att utföra räkningen. Då
behovet av densamma icke blott kvarstår utan har ytterligare förstärkts,
anser styrelsen att den planerade allmänna trafikräkningen bör komma till
utförande under år 1950.

Av det ursprungliga anslagsbeloppet har styrelsen genom Kungl. Maj:ts
beslut den 30 juni 1947 resp. den 10 september 1948 bemyndigats taga i
anspråk dels högst 75 000 kronor för vissa smärre trafikräkningar, dels ytterligare
40 000 kronor för trafikräkningar i samband med utredning om säkerhetsanordningar
vid vissa järnvägskorsningar. Med hänsyn härtill och till
den allmänna kostnadsökning som inträtt, sedan styrelsen verkställde kostnadsberäkningen
år 1947, kan det ytterligare behovet av medel för den allmänna
trafikräkningens genomförande enligt styrelsen uppskattas till 200 000
kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Någon allmän trafikräkning har icke skett i landet sedan 1936. En förnyad
sådan undersökning synes starkt påkallad för att skapa aktuellt underlag
för såväl väg- och samhällsplaneringen som trafiksäkerhetsarbetet. Med
hänsyn härtill bör i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
ett tilläggsanslag av 200 000 kronor anvisas å riksstaten för budgetåret
1950/51 för att möjliggöra att, om förhållandena i övrigt det medgiva, utföra
trafikräkningen under år 1950.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att, med hänsyn till behovet
av aktuellt underlag för såväl väg- och samhällsplaneringen som trafiksäkerhetsarbetet,
en ny allmän trafikräkning bör komma till utförande under
år 1950. Av nu angivna skäl kan utskottet icke tillstyrka det motionsvis
framförda yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
gjorda framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 293 och II: 361 — till Trafikräkningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 200000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

30:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 41 och 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedélsfond
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

31:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kung],
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 42), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledmndersökning
ar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 kronor.

32:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 32, s. 42 och 43), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.

33:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 43 och 44)
föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Spetz (1:46) och
den andra inom andra kammaren av herrar Utbult och Svensson i Ljungskile
(II: 54), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till statliga farledsarbeten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 54.

Till bestridande av kostnaderna för sådana farledsarbeten, vilka helt böra
bekostas av staten, har enligt beslut av 1949 års riksdag ett särskilt anslag
för ändamålet upptagits i riksstaten. För budgetåret 1949/50 ha anvisats
50 000 kronor; härtill kommer ett till samma anslag överfört belopp av
50 000 kronor, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av reservationen
å det tidigare anslaget till utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder avsatts för att disponeras för farledsändamål i
skärgårdarna. A anslaget för innevarande budgetår disponibelt belopp utgör
sålunda 100 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett
anslag av 100000 kronor till förevarande ändamål. Styrelsen framhåller, att
1944 års hamnutredning i sitt betänkande (SOU 1949: 21, kap. XVI) redogjort
för de allmänna riktlinjer, som enligt utredningens mening böra vara
bestämmande i vad avser statens uppgift och ansvar i fråga om skilda
kategorier av allmänna farleder, ävensom framlagt förslag rörande närmast
aktuella spörsmål i detta sammanhang. I allmänhet förutsätta förslagen
närmare undersökningar, innan ifrågasatta projekt kunna utarbetas och
genomföras. Innan principiellt avgörande träffats med hänsyn till av hamnutredningen
väckta förslag och en på grundval därav baserad plan uppgjorts,
saknas enligt styrelsen underlag för ett bedömande av det medelsbehov,

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

som kan bli aktuellt för förevarande ändamål. I fråga om större arbeten
kunde det under nästa budgetår dock knappast bli fråga om annat än förberedande
åtgärder.

Till reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen borde, anför styrelsen,
i likhet med för innevarande budgetår erforderliga medel anvisas
under särskild anslagstitel.

Departementschefp.n har anfört följande.

Genom beslut den 12 augusti 1949 har Kungl. Maj:t från förevarande
anslag anvisat ett belopp av 20 000 kronor för upprättande av förslag till
förbättring av farlederna till Luleå.

Då anslaget enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knappast kommer
att tagas i anspråk för några större arbeten under nästa budgetår, anser
jag att detsamma bör kunna uppföras med oförändrat belopp av 50000
kronor.

Utskottet. Sedan 1949 års riksdag bifallit väckta motioner om utredning
angående förbättring av inomskärsfarleden i Bohuslän, har Kungl. Maj:t
genom beslut den 10 juni 1949 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att verkställa sådan utredning och framlägga de förslag densamma
kunde föranleda. Under erinran härom ha i de båda likalydande motionerna
1:46 och 11:54 föreslagits, att redan för nästa budgetår anvisas medel
för påbörjande av en första etapp av det ifrågavarande projektet, avseende
förbättring av farleden genom Hamburgsund. Detta företag, vilket tidigare
gjorts till föremål för särskild utredning, har kostnadsberäknats till närmare
1 miljon kronor enligt 1947 års prisnivå.

Enligt vad utskottet under hand erfarit, kunna av rent tekniska skäl de
nyssberörda förbättringsarbetena i gynnsammaste fall påbörjas under april
månad nästa år. Även om beslut fattades härom, skulle emellertid på grund
av arbetsföretagets speciella natur den av motionärerna föreslagna anslagsförstärkningen
— 150 000 kronor — icke förslå för att bestrida uppkommande
kostnader. Man torde därjämte få räkna med att finansieringsfrågan
underställes riksdagens prövning, innan arbetena igångsättas, varför ett påbörjande
av det nu närmast aktuella projektet näppeligen kan ske under
nästa budgetår.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter har utskottet icke funnit anledning
att frångå Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag.
Utskottet förutsätter emellertid, att det åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnade utredningsuppdraget fullföljes i snabbast möjliga takt och att arbetet
därmed bedrives på sådant sätt, att statsmakterna i förekommande
fall lmnna successivt taga ställning till olika aktuella delföretag utan att
behöva avvakta utredningsresultatet i dess helhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:46 och II: 54 — till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

34:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s. 44 och
45) föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hällgren (I: 296) och
den andra inom andra kammaren av herr Utbult m. fl. (II: 397), i vilka hemställts,
att riksdagen matte besluta att till byggande av fiskehamnar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 296.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
anslag av 1 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg en
reservation av 2 576 000 kronor.

Genom beslut den 17 juni 1948 förordnade Kungl. Maj:t, att 1944 års
fiskehamnsutrednings betänkande jämte däröver avgivna remissyttranden
skulle — under beaktande av vad till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 5 mars 1948 samt i statsutskottets utlåtanden nr 111/1948
anförts — tjäna till ledning vid den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar.
Fiskehamnsutredningens förslag innefattade en femårsplan, avseende budgetåren
1948/53, för vilkens genomförande förutsattes en medelsanvisning av
sammanlagt 27 miljoner kronor. I detta belopp hade utredningen inberäknat
för budgetåret 1947/48 till fiskehamnar anvisade anslag av tillhopa 1,5 miljoner
kronor, som förutsatts disponeras för i femårsplanen upptagna arbeten.
Återstoden, 25,5 miljoner kronor, skulle enligt femårsplanen fördelas med
3,9 miljoner kronor för budgetåret 1948/49 och med 5,4 miljoner kronor för
vart och ett av följande fyra budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att den begränsning av investeringsverksamheten,
som befunnits nödvändig, medfört en väsentligt nedsatt
byggnadstakt i förhållande till vad som avsetts enligt föreliggande femårsplan.
Tyvärr syntes förutsättningar ännu saknas för en eljest önskvärd
utjämning av den betydande eftersläpning i fiskehamnsbyggandet, som härigenom
uppstått. "Vid sådant förhållande har styrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag för budgetåret 1950/51 upptages med oförändrat belopp av
1 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

På förevarande anslag fanns den 1 november 1949 en behållning av 3387 000
kronor, varav cirka 1 300 000 kronor ännu icke tagits i anspråk för bidragstilldelning.
Den disponerade delen av nämnda behållning motsvarades helt
av arbeten, för vilka byggnadstillstånd meddelats eller vilka icke kräva särskilda
tillstånd. Aven huvudparten av de odisponerade medlen beräknas
komma att under budgetårets lopp bli fördelade på sådana arbeten. Med
hänsyn härtill torde i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
nya anslagsmedel till ett belopp av 1 000 000 kronor böra anvisas för
nästa budgetår.

3—6so 50 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 6.

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Enligt ett av 1944 års fiskeliamnsutredning framlagt förslag,
vilket i princip förutsatts skola tjäna till ledning vid den fortsatta utbyggnaden
av fiskehamnar, skulle till nu berörda ändamål för budgetåren
1948/53 anvisas sammanlagt 25,5 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor
för budgetåret 1948/49 och 5,4 miljoner kronor för vart och ett av följande
fyra budgetår. På grund av den inskränkning av investeringsverksamheten
som måst vidtagas under senare år har emellertid detta program hittills icke
kunnat genomföras i avsedd omfattning. Härtill kommer att den fiskeritekniska
utvecklingen föranlett en icke obetydlig övergång till större båttyper,
varför kraven på hamnarnas kapacitet numera ytterligare ökat. Uppenbart
torde sålunda vara att stora, ännu icke tillgodosedda behov föreligga
på förevarande område.

Det motionsvis framförda yrkandet om en förstärkning av anslaget till
byggande av fiskehamnar finner därför utskottet i och för sig behjärtansvärt.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, synas dock förutsättningar
ännu saknas för en eljest önskvärd utjämning av den betydande
eftersläpning i fiskehamnsbyggandet som genom investeringsbegränsningen
uppstått. Med hänsyn härtill anser sig utskottet i nuvarande läge böra
tillstyrka Kungl. Majits förslag. Utskottet vill emellertid samtidigt understryka
angelägenheten av att det av fiskehamnsutredningen framlagda principprogrammet
förverkligas, så snart förhållandena medgiva.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 296 och II: 397 -—- till Byggande
av fiskehamnar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

35:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 45), vilket innebär ökad medelsanvisning
för nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

36:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Hällgren och
Karl Andersson (I: 212) och den andra inom andra kammaren av herr Levin
(II: 270), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1950/51

Statsutskottets utlåtande nr 6. 35

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 212.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 100 000 kronor.

Med hänsyn till alltjämt rådande bristläge på arbetsmarknaden har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig tills vidare icke böra hemställa om
någon höjning av anslaget för nästa budgetår.

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget för nästa budgetår anvisas
med oförändrat belopp.

Utskottet. Med förevarande anslag, som första gången uppfördes på riksstaten
för budgetåret 1935/36, har avsetts att genom en form av kollektiv
restitution disponera motorbåtstrafikens andel i bensinskattemedlen för ändamal,
som tjäna den mindre sjöfartens och motorbåtstrafikens intressen.
Såsom framgår av den i de båda likalydande motionerna I: 212 och II: 270
lämnade redogörelsen, har det med anslaget sålunda avsedda syftet dock
icke kunnat tillgodoses under senare år. Den främsta anledningen härtill
är givetvis hittills radande förhållanden på arbets- och byggnadsmarknaden.
På grund av de inskränkningar i investeringsverksamheten som därigenom
måst vidtagas har, trots minskning av anvisade medel, vid utgången av sistförflutna
budgetår en reservation å anslaget av i runt tal 945 000 kronor
uppkommit. Av detta belopp voro dock i runt tal 335 000 kronor disponerade
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen respektive av vederbörande vägförvaltningar
för olika byggnadsföretag, varför de hos Kungl. Maj:t ofördelade
medlen uppgingo till cirka 610 000 kronor.

Såvitt utskottet kan bedöma, torde förutsättningar för närvarande saknas
för en i varje fall mera omfattande utvidgning av de arbeten som äro avsedda
att utföras med anlitande av förevarande anslag. Kågot behov synes
därför icke föreligga för anvisande av ytterligare medel utöver dem som vid
bifall till Ivungl. Maj:ts nu framlagda förslag komma att finnas tillgängliga
vid ingången av nästa budgetår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet
icke kunna tillstyrka motionärernas yrkande om förstärkning av förevarande
anslag. Den av motionärerna i detta sammanhang aktualiserade principfrågan
finner dock utskottet värd allt beaktande. Utskottet förutsätter därför
att, i den mån arbetsmarknadsläget förbättras, de synpunkter som lågo till
grund för statsmakternas vid 1935 års riksdag fattade beslut att för nu
berörda ändamål anvisa särskilt anslag skola successivt kunna tillgodoses.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 212 och II: 270 — till Didrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för
budgetaret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 46), som avser fortsatt medelsanvisning
för fullföljandet av en av riksdagen godkänd plan för ifrågavarande arbetens
utförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
600000 kronor.

38:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t bär (punkt 38, s. 46—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo m. fl. (I: 207) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund i Rådom m. fl. (II: 282), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Persson i Landafors och
Hagberg i Luleå väckt motion (II: 103), däri hemställts, att riksdagen måtte
till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 207 och II: 103.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 9 000000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1948/49 förelåg en reservation
av 12 513 500 kronor.

Genom beslut den 6 maj 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att av det för budgetåret 1949/50 anvisade anslaget disponera
dels 6 000 000 kronor att användas för ändamål, som avses i 1949 års
statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, punkt 34, dels ock 3 000 000 kronor
att med beaktande av vad i statsutskottets utlåtande 1949: 72 anförts och efter
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen användas för ändamål, som avses i propositionen
1949: 78. Detta beslut innebär, att det förstnämnda beloppet skall
avses för den ordinarie bidragsverksamheten och det återstående beloppet för
bidrag till vatten- och avloppsanläggningar vid järnbruksorter eller andra ur
produktions- och exportsynpunkt viktiga orter. Kungl. Maj:t har samtidigt
förklarat Sig vilja framdeles, efter framställning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
meddela beslut om huruvida sistnämnda anslagsdel må utnyttjas
jämväl för andra anläggningsföretag än sådana i propositionen 1949:78
åsyftade.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för budgetåret
1950/51 uppföres med 10 000 000 kronor samt att styrelsen måtte bemyndigas
att under nämnda budgetår därutöver bevilja bidrag med ett sammanlagt
ytterligare bidragsbelopp av 10 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Styrelsens anslagsberäkning innebär sammanfattningsvis följande.

Den 1 juli 1949 förelågo av styrelsen meddelade tillstånd att påbörja arbete
innan statsbidragsfrågan avgjorts för vatten- och avloppsanläggningar, representerande
en sammanlagd kostnad av 49,4 miljoner kronor. För dessa anläggningar
ha också byggnadstillstånd beviljats. Under vart och ett av budgetåren
1949/50 och 1950/51 beräknas byggnadstillstånd komma att meddelas
för ytterligare bidragsanläggningar om 20 miljoner kronor. Intill
den 1 juli 1951 skulle alltså bidragsbeviljande kunna bli aktuellt för
anläggningar om sammanlagt ca 90 miljoner kronor. Bidragsprocenten beräknas
till genomsnittligt 50 och bidragsbehovet skulle alltså uppgå till ca 45
miljoner kronor. Vid ingången av budgetåret 1949/50 förelågo odisponerade
bidragsmedel om tillhopa 17,3 miljoner kronor, därav 9 miljoner kronor i nya
anslagsmedel. I enlighet härmed skulle för budgetåret 1950/51 egentligen
behöva anvisas ett anslag av i runt tal (45 — 17) 28 miljoner kronor. Eftersom
utbetalningen av beviljade bidrag i regel icke sker samtidigt med bidragsbesluten
utan först i den mån arbetena bliva utförda, skulle emellertid bidragsanslaget
för budgetåret 1950/51 kunna begränsas till 10 miljoner kronor under
förutsättning att styrelsen får bemyndigande att under budgetåret meddela
bidragsbeslut för ytterligare ett visst belopp. Detta belopp, som rätteligen
borde vara 18 miljoner kronor, anses dock kunna begränsas till 10 miljoner
kronor. Styrelsen har som skäl härför anfört, att man under en övergångstid
skulle kunna i begränsad utsträckning bibehålla systemet med att bevilja förhandstillstånd
till påbörjande av arbetet och därvid alltså uppskjuta bidrags -beviljandet.

Yttranden över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Itiksräkenskapsverket har bland annat yttrat följande.

Anordningen med särskilda vid sidan av riksstaten lämnade utgiftsbemyndiganden,
vilka täckas med anslag å driftbudgeten först i den mån utnyttjandet
av bemyndigandena föranleder utbetalningar, tillämpas för närvarande
av särskilda skäl beträffande vissa anslag till materielanskaffning under fjärde
huvudtiteln. Itiksräkenskapsverket kan för sin del icke tillstyrka eu utsträckt
tijlämpning av denna anordning med hänsyn till de svårigheter att överblicka
och kontrollera den reella budgetutvecklingen, som anordningen för med sig.
I det nu aktuella fallet äro skälen för en avvikelse från allmänt vedertagna
principer icke heller så starka som beträffande nyss angivna till fjärde huvud
titeln hänförliga anslag.

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Vad först angår det av styrelsen ifrågasatta bemyndigandet att bevilja
bidrag till visst belopp utöver den givna anslagsramen ställde sig statsmakterna
redan förra året avvisande till ett liknande förslag från styrelsens
sida avseende innevarande budgetår. På av riksräkenskapsverket anförda
skäl anser jag mig fortfarande böra avstyrka (in sådan anordning.

Vid beräkningen av det bidragsbehov, för vilket anslagstilldelning skulle
kunna komma i fråga för budgetåret 1950/51, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beträffande bidragens procentuella storlek och bidragssystemets
omfattning utgått ifrån nu tillämpade principer i detta hänseende samt i
fråga om investeringsvolymen för bidragsberiittigade anläggningar ifrån an -

Statsutskottets utlåtande nr 6.

38

taganden, mot vilka vederbörande remissmyndigheter icke haft något att
erinra. Aven om en höjning av anslaget till 28 miljoner kronor på dessa
grunder kunde vara motiverad, anser jag mig emellertid av statsfinansiella
skäl icke kunna förorda större belopp än 12 miljoner kronor, vilket innebär
en ökning i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget
med 3 miljoner kronor.

UtsJcottet. På grundval av vissa antaganden rörande investeringsverksamhetens
sannolika utveckling har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med
att de totala kostnaderna för de anläggningsföretag, för vilka byggnadstillstånd
redan beviljats respektive kommer att beviljas intill utgången av nästa
budgetår, skulle uppgå till i runt tal 90 miljoner kronor, innebärande ett bidragsbehov
av cirka 45 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle, därest hänsyn
tages till för ändamålet redan tillgängliga medel, för nästa budgetår rätteligen
behöva anvisas ett bidragsanslag av 28 miljoner kronor. Då emellertid
en betydande eftersläpning i fråga om utbetalning av beviljade bidrag förekommer,
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit anslaget kunna begränsas
till 10 miljoner kronor, varvid förutsatts att styrelsen finge bemyndigande
att under budgetåret meddela ytterligare bidragsbeslut för enahanda
belopp. Sistnämnda förslag har avstyrkts av departementschefen, som ansett
sig böra förorda en anslagsanvisning av 12 miljoner kronor för nästa budgetår.

I de båda likalydande motionerna I: 207 och II: 282 samt i motionen II: 103
ha framställts yrkanden om en förhöjning av anslaget till 18 respektive 20
miljoner kronor.

Såsom motionärerna framhållit, förefinnas uppenbarligen stora, ännu icke
tillgodosedda behov av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. På
detta liksom på så många andra områden har den sedan flera år tillbaka
nödtvungna investeringsbegränsningen medfört, att ett betydande antal i och
för sig angelägna företag tills vidare måst uppskjutas. Den eftersläpning
som sålunda uppkommit torde emellertid endast successivt kunna hävas allteftersom
det allmänna läget förbättras. Erinras må att de vid ingången av
budgetåret 1949/50 alltjämt odisponerade bidragsmedlen uppgingo till drygt 17
miljoner kronor. I förevarande fall gäller frågan sålunda mindre tillgången
på medel än på materiel och arbetskraft. Hänsyn måste i detta sammanhang
även tagas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ännu icke helt övervunna
svårigheter att nedbringa den avsevärda arbetsbalans som redan föreligger
i fråga om bidragsärenden. Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag för nästa budgetår anvisas
med ett belopp av 12 miljoner kronor. I likhet med departementschefen är
utskottet jämväl i år av den uppfattningen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke bör erhålla bemyndigande att meddela bidragsbeslut utöver ramen
för de för här ifrågavarande ändamål faktiskt tillgängliga medlen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 207 och II: 282 samt II: 103 — till
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp förbudgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

39

Vägtrafik väsendet.

39:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 39, s.
52 och 53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens bilinspektion uppföra ytterligare en bilinspektörstjänst
i Ca 25, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1950/51, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 117 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1120 000 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår att en befattning såsom biträdande bilinspektör
i Ce 22 förändras till bilinspektörstjänst i Ca 25 med placering såsom
stationsclief i Skellefteå. För tillgodoseende av behov av viss ytterligare
personal för vikariat m. m. skulle anslaget ökas med 25 000 kronor. Till
löneklassuppflyttningar erfordras 10 600 kronor. A andra sidan föranleda
verkställda löneklassplaceringar minskning av anslagsbehovet med 40 000
kronor,

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens bilinspektion uppföra ytterligare en bilinspektörstjänst
i Ca 25;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 550 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 447 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 120 000

Summa kronor 1 117 000

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 1 117 000 kronor, att avräknas mot
a utomobilskattemedlen.

40:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 53 och 54), som innebär ökad medelsanvisning för
nästa budgetår med 35 000 kronor, avseende posten till reseersättningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnadei• för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41 ro) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 54), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

42:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 54), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa Icommunikationsändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
215 000 kronor.

43:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43,
s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för statens biltrafiknämnd uppföra ytterligare två
kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 192 700 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 223 000 kronor.

Med utgångspunkt från det i annat sammanhang framlagda decentraliseringsförslaget
beträffande biltrafiknämnden, anses nämndens avlöningsanslag
kunna för nästa budgetår minskas med 33 600 kronor. För löneklassuppflyttningar
enligt reglerad befordringsgång erfordras anslagshöjning med
3 300 kronor. Enligt grunderna för befordringsgången skulle i personalförteckningen
uppföras ytterligare två kontorsbiträdestjänster i Ca 8.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens
biltrafiknämnd uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 20 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 20400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................................. 132 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 18 500

Summa kronor 192 700

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 192 700 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

44:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 56), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer ritskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

45:o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 45, s. 56 och 57), som innebär ökad medelsanvisning
för nästa budgetår med 50 000 kronor för att bereda trafiksäkerhetsrådet
möjlighet att igångsätta vissa vetenskapliga forskningar, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor
in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 125000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 58 och 59), som innebär
anslagshöjning med 50 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 47, s. 60—63) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra ytterligare två
kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 575 100 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 563 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalförteckningen är en följd av
den reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

I fråga om anslagsbehovet för nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t höjning
med dels 62 300 kronor på grund av överflyttning från anslaget till
Väderlekstjänst för luftfarten av kostnaderna för viss personal vid Karlstads

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

och Visby flygplatser, dels ock 8 000 kronor för eu e. o. liydrologassistent,
vilken lönekostnad skulle överföras från anslaget till Undersökningar inom
liydrologiska byrån. För löneklassförändringar och uppflyttningar i reglerad
befordringsgång erfordras anslagshöjning med 8 900 kronor. A andra sidan
föreslås minskning av anslaget för nästa budgetår med 57 700 kronor, utgörande
avlöning till tio radiotelegrafister, under förutsättning att Kungl.
Maj:ts under punkten 51 :o) framlagda förslag om anslutning av institutets
fjärrskriftförbindelser till det västeuropeiska teleprinternätet genomföres.
I avvaktan på ytterligare erfarenhet om behovet av utbildning av meteorologaspiranter
och assistenter skulle vidare det härför avsedda beloppet minskas
med 10 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut uppföra ytterligare
två kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 458800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 947 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 168 700

Summa kronor 1 575 100

c) till Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 575 100 kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
48, s. 63), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Kungl. Maj:t har
(punkt 49, s. 64) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom

hydrologiska byrån för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 217 000
kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 179 700 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

Anslaget, som lielt täckes av på riksstatens inkomstsida redovisade ersättningar
från hydrologiska byråns uppdragsgivare, föreslås uppräknat med
45 300 kronor för löneklassuppflyttningar och för anpassning av anslagets
storlek till den aktuella medelsförbrukningen. Samtidigt föreslås minskning
av anslaget med 8 000 kronor för avlöning till en till institutets ordinarie
avlöningsanslag överflyttad hydrologassistenttjänst.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska
byrån för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 217 000 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50,
s. 64 och 65), vilket innebär ökad medelsanvisning med 30 300 kronor på
grund av tidigare underskattning av kostnaderna för driften i institutets
regi av vissa för flygvapnet erforderliga timobservationsstationer, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 472 900 kronor.

öbo) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s. 65—
67) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 462 500 kronor. A

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 333 500 kronor.

Av den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen
å sammanlagt 129 000 kronor avse 20 000 kronor höjda avgifter för fjärr*
skriftförbindelser, 10 300 kronor övertagande av luftfartsstyrelsens teleprinterförbindelse
mellan Stockholm och Norrköping samt 98 700 kronor anknytning
till det västeuropeiska teleprinternätet. Sistnämnda kostnader uppvägas,
såsom ovan under punkten 47:o) anförts, till större delen av besparingar
på institutets avlöningsanslag. Kungl. Maj:t hemställer också att
institutet måtte bemyndigas att deltaga i kostnaderna för en teleprinterförbindelse
Helsingfors—Stockholm, därest från finsk sida beslut fattas om
anslutning till det svenska teleprinternätet. Med hänsyn till det jämförelsevis
ringa belopp det här vore fråga om och då tidpunkten för anknytningen
ännu icke vore bestämd, skulle dock någon ökning av anslaget för ifrågavarande
ändamål icke no böra ske.

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag liar icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 462 500 kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52, s. 67 och 68), som innebär minskad medelsanvisning för
nästa budgetår med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 37 800
kronor.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 68), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda
undersökningar: Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 68), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i
Riksgränsen för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda
Undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt
55, s. 68 och 69) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 632 500 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 756 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär minskad medelstilldelning under förevarande
anslag med 123 500 kronor för nästa budgetår. Till ett belopp av 62 300
kronor uppväges denna minskning av motsvarande ökning av institutets avlöningsanslag,
till vilket — enligt vad ovan under punkten 47:o) anförts —
vissa personalkostnader skulle överföras från anslaget till Väderlekstjänst
för luftfarten.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

Utskottet. Med tillstyrkande av Knngl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 632 500
kronor.

56:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda
undersökningar: Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 56, s. 70), som innebär ökad medelsanvisning för nästa budgetår
med 1 300 kronor för löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer iövhndgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 393 500 kronor.

57:o) Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 70), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska
iakttagelser• i Abisko för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.

58:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 70 —72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor.

Till Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten har för innevarande
budgetår anvisats ett anslag av 800 000 kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget
till Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för nästa budgetår
uppföres med oförändrat belopp. Institutet hänvisar härvid till en den 25
augusti 1949 dagtecknad rapport från de svenska delegaterna vid en av
den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) i april—maj 1949
anordnad konferens i London angående bland annat våderleksskeppen i
Nordatlanten. Enligt gällande överenskommelse, som avser tiden intill deri
1 juli 1950, skall Sverige tillsammans med Norge och Storbritannien bekosta
driften av väderleksstationen M. Sveriges andel av kostnaderna uppgår till
43 %. En ny preliminär överenskommelse rörande väderleksskeppen för
tiden till och med den 30 juni 1953 har nu träffats. För Sveriges del är
det väsentligen två moment i denna överenskommelse som äro av betydelse,
nämligen dels att stationsnätet minskats från 13 till 10 stationer, dels att
grunderna för driften av stationen M och Sveriges bidrag till densamma
ändrats.

Beträffande den närmare innebörden av överenskommelsen torde få hänvisas
till propositionen (s. 71).

Statsutskottets utlåtande nr (j.

40

Departementschefen har intet haft att erinra mot institutets beräkning ar
anslagsbehovet för väderleksstationen M i Nordatlanten samt förutsätter,
att det får ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna den nya överenskommelsen
rörande väderleksskeppen ävensom de kompletterande överenskommelser,
som kunna komma att träffas i denna fråga.

Under hänvisning till i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag
(bilaga 3, punkt 2) framlagt förslag angående godkännande av en internationell
överenskommelse rörande ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska
anläggningar på Grönland föreslår departementschefen vidare, att
i förevarande anslag inräknas ett belopp av 70 000 kronor till sådant bidrag
för 1951. Vid bifall härtill skulle anslagets benämning ändras till Bidrag
till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet. Under erinran
jämväl att innevarande års riksdag, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande
nr 17 förordat, till bidrag till väderleksstationer på Grönland anvisat
ett tilläggsstatsanslag av 230 000 kronor, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 870 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

59:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 73—76)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen 1 byråingenjör i
i Ce 27 och 5 kontorsbiträden i Ca 8, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1950/51, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 581 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 1 531 700 kronor.

Den föreslagna tjänsten som byråingenjör i Ce 27 avser de nya arbetsuppgifter,
som pålagts styrelsen genom överflyttningen av beskickningsfastigheterna
till styrelsens förvaltning och föranleder ökat anslagsbehov med
13 428 kronor. Upptagandet av ytterligare fem kontorsbiträdestjänster i
Ca 8 i personalförteckningen är en följd av den reglerade béfordringsgången.
I samband med dessa befordringar erfordras en ökning av avlöningsanslaget
med 16 776 kronor, motsvarande lönekostnaderna för tre av biträdena, vilka
nu avlönas från byggnadsanslag. Slutligen kräves en anslagsökning med
sammanlagt cirka 19 100 kronor för löneklassuppflyttningar m. m.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t, att den i delstaten för Statens bränslekontrollerande
verksamhet uppförda anslagsposten till Avlöningar till icke-ordinarie
personal tills vidare erhåller beteckningen förslagsvis. Avsikten härmed

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

är att möjliggöra för byggnadsstyrelsen att åtaga sig ett uppdrag, varom förhandlingar
med Stockholms stad f. n. pågå och vilket innebär, att styrelsen
mot ersättning skulle tillhandagå staden vid utövandet av bränslekontroll
beträffande vissa av stadens värmeanläggningar. Om sådant avtal kommer
till stånd, bör, enligt Kungl. Maj:t, för anställande av erforderlig extra personal
på styrelsens värmetekniska avdelning nyssnämnda delstat få överskridas
med högst det belopp, som Stockholms stad skall erlägga för arbetet.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen
1 byråingenjör i Ce 27 och 5 kontorsbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 740 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 464 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 144 100

Säger kronor 1 349 800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 116 300

2. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 13 800

Säger kronor 130 100

Byggnadsstyrelsens värmeledning spersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 37 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 53100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 10 900

Siiger kronor 101 100

Summa kronor l 581 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 1 581 000 kronor.

00:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 60, s. 76 och 77), som innebär anslagshöjning med 5 000
kronor, avseende delposten till reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 149 100 kronor.

48

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

61:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Knngl.
Maj:ts förslag (punkt 61, s. 77 och 78), som innebär ökad medelsanvisning
med 41 600 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis .. 470100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 917 700

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ...................................... 658 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 166 300

Summa kronor 2 212 100
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 212 100 kronor.

62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 78 och 79), som innebär ökad medelsanvisning
med 20 000 kronor till reseersättningar och 10 000 kronor till övriga expenser,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 284 000
kronor.

63:o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 79), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner
m. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

Tekniska institut.

64:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 64, s. 80—82) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens
väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51, dels ock
till Statens väginstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
442 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 455 200 kronor.

Beträffande avlöningsstaten föreslår Kungl. Maj:t en ökning med 4 300
kronor för löneklassuppflyttningar. Med hänsyn till en av direktionen för
statens väginstitut förutsedd inkomstminskning med 15 500 kronor under

Statsutskottets utlåtande nr 6

49

posten Särskilda uppbördsmedel: Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.
föreslås en motsvarande minskning ske beträffande utgiftsposterna i delstaten
Avlöningar: Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning.

I fråga om omkostnadsstaten förordar Kungl. Maj:t en ökning av posterna
Sjukvård m. m. och Övriga expenser med 300 resp. 3 600 kronor, medan
posten Bränsle, lyse och vatten föreslås minskad med 4 400 kronor. Slutligen
skulle det i staten för innevarande budgetår upptagna engångsbeloppet
av 17 000 kronor för översyn av institutets prov vägsmaskin bortfalla.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Stat.

Avlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 131 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 201 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 36 400

Säger kronor 369 000

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 100 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 12100

Säger kronor 112 800
Säger för avlöningar kronor 481 800

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslags -

vis ........................................................ 105 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning, förslagsvis ...................... 68 000

Säger för omkostnader kronor 173 500
Summa kronor 655 300

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............... 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 211 300

Säger kronor 213 300
Nettoutgift kronor 442 000

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 442 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

4—680 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 6.

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

65:o) Laboratorieutrustning för statens väginstitut. Kungl. Maj:t har
(punkt 65, s. 82) föreslagit riksdagen att till Laboratorieutrustning för statens
väginstitut för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I 1948 års statsverksproposition (VI bt, p. 60) uttalade föredragande departementschefen
att, enär av direktionen för statens väginstitut föreslagen
instrumentutrustning vore ägnad att effektivisera väginstitutets betydelsefulla
forskningsverksamhet beträffande vägbeläggningsmaterial och vägbyggnadsmetoder,
han icke hade något att erinra mot att medel ansloges för
ändamålet. Med hänsyn till bl. a. de svårigheter, som på grund av importbegränsningen
torde möta att på en gång anskaffa hela utrustningen, syntes
emellertid anskaffningsprogrammet böra delas upp på flera budgetår. Med
anledning härav anvisades för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag av
50 000 kronor.

Direictionen för statens väginstitut har nu hemställt om ytterligare anslag till
förevarande ändamål med 85 000 kronor för nästa budgetår. Väginstitutet
har nämligen för avsikt att under budgetåret 1950/51 anskaffa utrustning i
sådan utsträckning att de resterande medlen på anskaffningsprogrammet
för instrumentutrustningen skulle till stor del förbrukas.

Departementschefen har tillstyrkt ett anslag av 50000 kronor för nästa
budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Laboratorieutrustning för statens väginstitut
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
50000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

66:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 66, s. 82—84), som innebär minskad medelsanvisning
med 28 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 51 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 190000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 28 300

4. Avlöningar till biträdande personal för konsultations uppdrag

m. m., förslagsvis.............................. 170 000

Summa kronor 440 000

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

67:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 67, s. 84), som innebär anslagshöjning för nästa
budgetår med 2 700 kronor, avseende posterna till sjukvård m. m. och reseersättningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 244 700
kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

68:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 85 och 86), som innebär minskad medelsanvisning
för nästa budgetår med 2 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

Avlö ningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 124 800

2. Avlöningar till ieke-ordinarie personal .............. 37 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 18 500

Summa kronor 180 300

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 180 300 kronor.

69:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
69 och 70, s. 86 och 87) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen

a) till Statens elektriska inspektion: Omkostnader 19 300 kronor,

b) till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström 2 000
kronor.

Dj urgårdsnämnden.

70:o) Dj urgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 71, s. 88), som innebär anslagshöjning med 9 500 kronor,
huvudsakligen beroende av överflyttning från diversemedelstitel av lönekostnaden
för en ingenjör i Ce 21, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/51:

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.................. 18 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 76 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. >............... 4 800

Summa kronor 98 800
b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 98 800 kronor.

71:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 72, s. 88), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

Diverse.

72:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 73 och 74,
s. 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1950/51
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond 412 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 1 429 000 kronor.

73:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 75, s. 89) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.

74:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 76, s. 89 och 90) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 21600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 300 000 kronor. Den
postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran
av tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till
26 900 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr G.

53

Den för nästa budgetår föreslagna sänkningen av anslaget beror dels
därav att bensinransoneringen numera upphävts, dels ock därav att det icke
anses uteslutet att procenttalet för bestämmandet av postverkets ersättning
för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet kan sänkas för nästa budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 21 600 000 kronor.

75:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s.
90 och 91) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

76:o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har (punkt 78, s. 91
och 92) föreslagit riksdagen att till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor. A tilläggsstat
för innevarande budgetår har dessutom anvisats ett belopp av 150 000
kronor för ändamålet. Vid utgången av budgetåret 1948/49 återstod ett odisponerat
belopp av 29 500 kronor. De medel som sålunda stå till förfogande
under innevarande budgetår äro redan till största delen förbrukade.

Huruvida nu pågående undersökningar och förhandlingar rörande skärgårdstrafikens
ordnande kunna komma att leda till resultat, som äro ägnade
minska understödsbehovet för nästa budgetår, anses f. n. ej kunna bedömas med
någon säkerhet. För att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att tillgodose de bidragsbehov,
som vid i huvudsak oförändrade förhållanden kunna tänkas uppkomma
under nästa budgetår, föreslås att anslaget för detta budgetår uppföres
med 500 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet. Under erinran
jämväl att innevarande års riksdag, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande
nr 17 förordat, till nu ifrågavarande ändamål anvisat ett tilläggsstatsanslag
av 150 000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

77:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 92) och under erinran, att samma belopp
anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

54

78:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

79:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 82, s. 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arheten för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

80:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s.
93 och 94), som innebär ökad medelstilldelning med 10 000 kronor för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

81 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 94) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 8 200 kronor.

Uppskjutna frågor.

82:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande Kungl.
Maj:ts under punkterna 23:o) och 79:o) (Stensättning av vägar samt Understöd
åt inrikes lufttrafik) framställda förslag, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 28 mai’S 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Gränebo,
Mannerskantz, Lvar Anderson, Heiding, Berling, Sundelin, Lundqvist, Hesselbom,
Edin, Andrée, Olsson och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Bergström, Andersson i Malmö,
Boman i Kierjd, Svensson i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Staxäng, Åkerström,
Kollberg, Petterson i Degerfors, Onsjö, Henriksson och Gustafsson
i Stockholm.

Statsutskottets utlåtande nr 6.

DO

Reservationer.

1) vid punkten 24:o) (Byggande av broar) av herr Staxäng.

2) vid punkten 29:o) (Trafikräkningar) av herrar Mannerskantz, Lundqvist,
Axel Andersson, Ilubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må — med bifall till motionerna I: 293 och
II: 361 — avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

3) vid punkten 33:o) (Statliga farledsarbeten) av herrar Svensson i Ljungskile
och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj.ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 46 och II: 54 — till Statliga
farledsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

4) vid punkten 3d:o) (Byggande av fiskehamnar) av herrar Svensson i Ljungskile
och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 296 och II: 397 — till Byggande
av fiskehamnar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 1 700000 kronor.