Statsutskottets utlåtande nr 27.

1

Nr 27.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning
m. m. jämte i ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

I propositionen nr 41 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 20 januari 1950,
föreslagit riksdagen

dels besluta

1) att höjning av belopp, som angivas i de i 3 § statens löneplansförordning
intagna grundlönetabellerna, tills vidare under år 1950 skall ske enligt
samma grunder som gällt under år 1949; samt

2) att kristillägg tills vidare under år 1950 skall utgå enligt samma grunder
som gällt under år 1949;

dels ock att under åttonde huvudtiteln till kristillägg för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Under den tid det nya lönesystemet hittills tillämpats har genom statsmakternas
beslut genomförts en avkoppling av sambandet mellan löner och
levnadskostnader.

De särskilda grunder för höjning av månadslön m. m. enligt löneplansförordningen,
som trätt i stället för den automatiska lönerörligheten, ha inneburit
följande. För budgetåret 1947/48 fastställdes procenttalet 12 att läggas
till grund för nämnda höjning. För tiden 1 juli—31 december 1948 skulle
höjningen ske efter samma procenttal, dock att procenttalet skulle ökas till
20 för den händelse pristalet stege till 124 eller däröver. Samma grunder ha
gällt under kalenderåret 1949.

Pristalen utgjorde under första—fjärde kvartalen 1949 respektive 122,
121, 122 och 122. Den rörliga förhöjningen av lönen har därför bibehållits
vid 12 procent under hela år 1949.

Enligt de nya pensionsbestämmelser, som gälla från och med budgetåret
1947/48, skall för rörligt tillägg å pensioner gälla samma procenttal som
beträffande höjning av månadslön enligt statens löneplansförordning. Avkopplingen
av sambandet mellan lönerna och levnadskostnadsutvecklingen
samt fastställandet av 12 procents höjning av månadslönerna ha sålunda
fått verkan även för det rörliga tillägget å pensionerna.

Vad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsentligt
minskad utsträckning, utgå efter det nya lönesystemets genomförande,

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 27.

2

Statsutskottets utlåtande nr 27.

fattades vid 1947 års riksdag beslut innebärande att kristillägget skulle
regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen av de nyreglerade
lönerna. Kristilläggsprocenten har under tiden 1 juli 1947—31 december
1949 utgjort 24,4; om de nyreglerade lönerna under tiden 1 juli 1948—31
december 1949 höjts med 20 procent, skulle kristilläggsprocenten ha ökats
med (Va X 4,2 =) 11,2 till 35,6.

Vid anmälan av frågorna om grunderna för de nyreglerade lönernas och
pensionernas höjning (grunderna för rörligt tillägg) samt kristilläggsgrunderna
för tiden från och med den 1 januari 1950 har föredragande statsrådet
redogjort för de förhandlingar, som under hösten 1949 förts med tjänstemännens
huvudorganisationer, och därefter anfört följande.

»Såsom ett led i överenskommelsen om inkomststabiliseringen ingår, att
därest statstjänstemännens huvudorganisationer gemensamt i anslutning
till 4 § 2 mom. statens löneplansförordning påkalla förhandlingar om det
rörliga tilläggets förhöjning för viss begränsad tid efter utgången av år 1950
vid dylika förhandlingar hänsyn skall tagas till den i förhållande till andra
grupper längre tid statstjänstemännen underkastat sig inkomststabilisering
genom att medverka till det rörliga tilläggets maximering till 12 procent
redan från och med den 1 juli 1948.

I samband med överläggningarna angående det rörliga tillägget har från
organisationernas sida framhållits, att lönestabiliseringen icke borde få innebära
ett ytterligare uppskov med vissa löneregleringar. Detta spörsmål
har berörts i statsverkspropositionen (För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, s. 4). Av vad där anförts framgår, att med hänsyn bl. a. till ett uttalande
av chefen för finansdepartementet i proposition 1949: 200, vilket uttalande
av riksdagen lämnats utan erinran, förslag kommer att föreläggas
riksdagen, att de redan i princip beslutade löneregleringarna för övningslärare
och kyrkomusiker skola sättas i kraft den 1 juli 1950. Härutöver ha
löneregleringar i allmänhet icke ansetts böra genomföras under nästa budgetår.
Beträffande vissa förekommande löneregleringsfrågor är sakläget sådant,
att ett uppskov med beslut i ämnet skulle kunna medföra, att löneregleringens
genomförande komme att fördröjas avsevärd tid efter lönestabiliseringens
upphörande. Med beaktande härav komma vissa förslag
till löneregleringar, vilka äro avsedda att genomföras först efter utgången
av nämnda budgetår, att föreläggas 1950 års riksdag. I andra fall har
ansetts böra anstå med framläggande för riksdagen av löneregleringsförslag;
hit höra förslagen om lönereglering för byråchefer in. fl. högre
tjänstemän och för professorer m. fl. vid universiteten och de statliga högskolorna,
vilka förslag beräknas kunna föreläggas 1951 års riksdag.

Jag finner det tillfredsställande, att överenskommelse kunnat träffas om
inkomststabilisering för statstjänstemännens del under år 1950 och föreslår,
att frågan underställes riksdagens prövning. Under år 1950 skulle sålunda
gälla samma grunder för höjning av nyreglerade löner och pensioner och
samma kristilläggsgrunder, som innefattas i det för år 1949 fattade beslutet.

Statsutskottets utlåtande nr 27.

3

Vad angår frågan vilka grunder, som böra gälla efter 1950 års utgång, synes
det böra godtagas, att om statstjänstemännens huvudorganisationer gemensamt
påkalla förhandlingar i ämnet härvid skall beaktas, att statstjänstemännen
redan från och med den 1 juli 1948 eller ett halvt år tidigare än
andra samhällsgrupper varit underkastade inkomststabilisering. Frågan om
grunderna för höjning av nyreglerade löner och pensioner samt om kristillläggsgrunder
efter utgången av år 1950 torde emellertid sedermera få föreläggas
riksdagen. Därest beslut i ämnet icke skulle ha meddelats före årsskiftet
1950/51, synes på motsvarande sätt som hittills under innevarande
år få provisoriskt tillämpas samma grunder som närmast dessförinnan varit
gällande; i sådant fall förutsätter jag, att de grunder som sedermera
beslutas skola göras tillämpliga från och med den 1 januari 1951.»

Liksom de rörliga tilläggen utgå i regel kristilläggen från de anslag, av
vilka utgifterna i övrigt för vederbörandes avlöning bestridas. Ett undantag
gäller emellertid beträffande åttonde huvudtiteln. Från ett å denna huvudtitel
upptaget särskilt förslagsanslag bestrides kristillägg huvudsakligen till
vissa befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna.
Detta anslag har för nästa budgetår i statsverkspropositionen preliminärt
beräknats till 2 500 000 kronor. På grundval av förut angivna ställningstagande
till frågan om kristilläggsgrunderna har anslag nu äskats med det i
statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr Senander m. fl. väckt
motion (II :421), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att höjning
av belopp, som angivas i de i 3 § statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna,
tills vidare under år 1950 skall ske med 20 %, att kristillläggen
tills vidare under år 1950 skola utgå med proportionellt sett motsvarande
belopp samt att under åttonde huvudtiteln till kristillägg för budgetåret
1950/51 anvisas erforderligt förslagsanslag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag beträffande grunderna för höjning under
år 1950 av löner enligt statens löneplansförordning är ett resultat av förhandlingar
med tjänstemännens huvudorganisationer. Den överenskommelse,
som vid dessa förhandlingar kunnat nås och som innebär en förlängning
av de grunder, som gällt under senare halvåret 1948 och under 1949, utgör
ett betydelsefullt led i strävandena att uppnå en lönestabilisering. Utskottet
ansluter sig till Kungl. Maj :ts på denna överenskommelse grundade förslag
och kan sålunda icke biträda yrkandena i motionen 11:421.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag jämväl i övrigt får utskottet hemställa,

4

Statsutskottets utlåtande nr 27.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 421,

A. besluta

1) att höjning av belopp, som angivas i de i 3 § statens
löneplansförordning intagna grundlönetabellerna, tills vidare
under år 1950 skall ske enligt samma grunder som gällt
under år 1949;

2) att kristillägg tills vidare under år 1950 skall utgå enligt
samma grunder som gällt under år 1949;

B. till Kristillägg för budgetåret 1950/51 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Stockholm den 24 februari 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,
Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Berling,
Sundelin, Leander, Rosenberg, von Heland, Hesselbom, Andrée och Einar
Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, »Boman i Kieryd, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng,
Bergstrand, Pettersson i Dahl, Petterson i Degerfors, Persson i Vinberg, Henriksson,
Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.

507239. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.