Statsutskottets utlåtande nr 184.

1

Nr 184.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tjänsteoch
familjepensionering för statsråd.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren a\
herr Åkerberg m. fl. (I: 165) ocli den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund i Rådom m. fl. (II: 365), har hemställts, att riksdagen måtte, med
beaktande av i motionerna anförda synpunkter, besluta om bestämmelser
angående tjänste- och familjepensionering för statsråd.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföra motionärerna i huvudsak följande.

Nu fällande pensionsbestämmelser för statsråden äro av gammalt datum
och innebära i huvudsak, att statsråd är berättigad att taga avsked med
pension vid uppnådda 70 levnadsår och minst 30 års oavbruten tjänstetid
eller vid 65 levnadsår och omkring 40 tjanstår, därest avskedet ar foianlett
av sjuklighet eller försvagat hälsotillstånd. Pensionsbeloppet uppgår till
8 000 kronor, vartill komma vissa tilläggsförmåner. ...,

Det är uppenbart, att de villkor, som sålunda galla for statsråds rätt till
pension, endast undantagsvis kunna uppfyllas av avgaende statsråd, lorhållandena
voro annorlunda vid tiden för bestämmelsernas tillkomst da
statsråden i stor utsträckning hämtades ur de högre ämbetsmännens led.

Det förtjänar anmärkas, att enligt bestämmelserna tjanstemannatid fack

räknas som tjänstår. , . ..., , .

De pensionsvillkor, som sålunda gälla för statsråden, aro i sjalva verket
desamma som under 1800-talets förra hälft gällde for de civila statstjanstemännen.
Tjänstemannapensioneringen har sedermera succesivt moderniserats
i olika avseenden. Vad angår tjänste-(egen-)pensionenngen ar i detta
sammanhang av särskilt intresse, att en särskild pensionenngsform — forordnandepension
— tillskapats för innehavare av sådana ordinarie tjänster,
vilka äro avsedda att kunna rekryteras på annat satt an ur tjänstemännens
led och för vilka man icke ansett sig böra tillampa tullmaktsformen utan eu
tillsättning medelst förordnande för viss tid. Vidare bär familjepensioneringen
som tidigare ombesörjdes av tjänstemannen sjalva genom anslutning
till särskilda kassor eller på annat sätt, övertagits av staten Såsom framgar
av det redan anförda, ha däremot statsrådens pensionsvillkor bibehållits

förändrädG

° °S svnes oss i hög grad otillfredsställande, att statsråden för närvarande
i realiteten sakna pensionsrätt. Icke blott som en gard av rattvisa utan
även med hänsyn till det allmännas intresse bor innehavare av statsrådsämbete
ha möjlighet att med pension lämna ett ämbete, som lian agnat små
bästa krafter under eu följd av år. Vi fauna det darfor angelaget, att bestämmelserna
om pension för statsråd anpassas efter nuvarande forhållanden.
Härvid torde det ligga närmast till hands att anknyta till de pensionsbestämmelser,
som gälla för nyssnämnda forordnandetjansteman. Vad nu anfoits
har närmast avseende på tjänstepension. Skal synas oss emellertid tala
för att statsråden även erhålla familjepensionsratt. Jamval i detta anseende
synas statsråden böra i huvudsak jämställas med forordnandetjansteman.
1048 60 Biharuj till riksdagens protokoll 1850. *> sand. Nr 184—185.

“ Statsutskottets utlåtande nr 184.

Efter att ha erinrat om gällande bestämmelser angående tjänste- och
familjepensionering för förordnandetjänstemän anföra motionärerna följande.

Statsrådens kontantlön överensstämmer med den lön, som uppbäres av
forordnandetjansteman i lönegrad Cp21. De tjänste- och familjepensionsunderlag,
som galla för dessa forordnandetjänstemän, synas därför böra
Y?n for, statsråd I fråga om tjänstepensionen utgöra i lönegrad Cp 21
begynnelseunderlaget 14 412 kronor för år och slutunderlaget 13 620 kronor
tor ar. hamdjepensionsunderlaget uppgår till 5 568 kronor för år.

,He.c ,tdl statsrådsämbetets speciella karaktär torde vissa avvikel -ei

från de för forordnandetjänstemän gällande pensioneringsbestämmelserna
bil a erforderhga. Exempelvrs synes kravet på att tjänstetiden skall löpa
J..e“ lcke bora upprätthållas beträffande statsråd. Icke heller torde

orutsattmngar finnas för att å statsråden tillämpa den bestämmelsen, enigt
vilken lorordnand epensions storlek i vissa fall blir beroende av vederborandes
alder vid avgången ur statens tjänst. Å andra sidan kan ifrågarnbltf’
cr3,( r .1C^ k»* fordras en viss minsta statsrådstid, exempelvis
, .. ex''!r’.for la-ff hU tjänste- och familjepension skall inträda Det

haii aven fortjana övervägas, huruvida pensionsrätten för statsråden bör ut11
• hausynstagande till vissa speciella förordnandepensionsbestäm f^linlVi

f- ga , for riksdageus justitie- och militieombudsmän. Det torde

s 1 agt i 111 d e t alj b est ä mmels^x fämnef0^^ ^ uixeåninB Omlägga för aV

att stat.sråden redai1 enligt nu gällande bestämmelser
5!krade ™ pension srätt och att denna kvarstått utan ändring

V ,nutteu a'' 1800-talet, oavsett att anledning till en anpassning efter
de forandrade grunder, som tillämpas för statstjänstemännen, länge före nV1

,skal ,.tala for att blivande bestämmelser i ämnet från och
^är.Vliafttira?.aidei taUamphga jämväl beträffande redan avgångna

statsråd och beträffande efterlevande till tidigare statsråd. Yi vilja härvid

Y uven om omständigheterna icke äro fullt jämförbara _ erinra om att
mp0^E1OnSratt f°r laksdaS?smännen infördes den 1 juli 1947, bestämmelser

re^Wilcf «: °mi.pe?si0nif?f redaa. avgångna riksdagsmän och om att om^
amu da dag skett av tjänste- och familjepensionerna för dessförinnan
avgångna statstjänstemän.

Betiäffande tidigare och nu gällande bestämmelser i förevarande iimne må
här erinras om följande.

^ id 1840/41 års riksdag antogs ny avlöningsstat för statsrådets ledamöter,
varvid aven frågan om en i förhållande till äldre bestämmelser utvidgad pen
smnsratt var före utan att likväl föranleda någon åtgärd.

I proposition till 1856/58 års riksdag föreslogs, att en summa av 8 000 rdr
nksmynt skulle bestämmas såsom det belopp, vilket å indragningsstat bör
tillfalla statsrådsledamot, när han dit överflyttas vid 70 års ålder och efter
30 ars oavbruten tjänst eller, i händelse av försvagad hälsa, vid 65 levnadsoch
omkring 40 tjanstår.. Nämnda belopp av 8 000 rdr riksmvnt motsvarade
‘ ? a''; samtidigt föreslagna lägsta statsrådslönen (12 000 rdr). Riksdagen
biföll förslaget, dock endast för dem som erhöllo avsked under statsreglenngspenoden.
Ett samtidigt framställt förslag, att statsrådsledamot, som
uppnått 60 års alder och varit i tjänst i 35 år, skulle under vissa förutsättningar
kunna erhålla sjukpension, avslogs av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande nr 184. 6

Vid 1860 års riksdag erhöllo de nyssnämnda bestämmelserna, iorlängd giltighet.
Statsrådens nuvarande pensionsrätt grundas närmast pa Kungl. brev

den 29 november 1860. .

Under år 1876 och följande år företogos i stor utsträckning löneregleringar
för civila tjänstemän, varvid avlöningen uppdelades i lön och tjanstgöringspenningar;
pension till »lönens» hela belopp skulle få utga vid 6a
levnads- och 35 tjänstår. Nämnda grunder fingo emellertid ej avseende a
statsråd.

Vid de förändringar som år 1876 och senare - senast åren 1921 och 104!

.— vidtagits i fråga om statsrådens löner har pensionsfrågan ej berörts.

I 1907 års civila pensionslag undantogs från lagens tillämpningsområde
statsrådsämbete, med avseende å vilket i fråga om pension skulle gälla »vad
nu är eller framdeles må varda stadgat». De moderna pensionsreglementena
av år 1934 och senare år ha ej heller erhållit tillämpning å statsråd.

Genom kungörelse den 31 mars 1900 (nr 17 s. 3) har förordnats, att den
som efter nämnda dag utnämnes till befattning varmed följer rätt till pension
från allmänna indragningsstaten, skall vara underkastad de förändrade
bestämmelser i fråga om pension som kunna varda stadgade.

Pensioner åt civila tjänstinnehavare enligt bestämmelser äldre än 1907 års
civila pensionslag bestridas sedan budgetåret 1935/36 ej från allmänna indragningsstaten
utan från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Utskottet. Såsom motionärerna erinrat, äro statsrådsämbetena redan nu
förenade med tjänstepensionsrätt. Denna är dock av sådan konstruktion, bl. a.
med avseende å förutsättningarna för pension, att den i praktiken blivit betydelselös.
Familjepensionsrätt för statsråd saknas helt.

” Det i motionerna framförda förslaget får anses innebära en modernisering
av statsrådens pensionsrätt i syfte att närmare anpassa pensionsvillkoren
efter numera föreliggande förhållanden. En sådan utveckling har sedan länge
ägt rum beträffande den statliga tjänstemannapensioneringen. Då enligt utskottets
mening goda skäl föreligga att genomföra modernare grunder i fråga
om statsrådens pensionsrätt, finner sig utskottet böra i anledning av de nu
väckta motionerna tillstyrka att så sker. Såsom en konsekvens härav bör
pensionsförmånen bringas att avse jämväl familjepensionsrätt.

Motionärerna ha erinrat, att eu särskild pensioneringsform, benämnd förordnandepension,
numera tillskapats för vissa statliga tjänstemän och ha ansett
det ligga närmast till hands att i fråga om statsråden anknyta till de
pensionsbestämrnelser, som gälla för tjänstemän tillsatta medelst förordnande
för viss tid. Vissa avvikelser skulle dock med hänsyn till statsrådsämbetets
speciella karaktär göras. Sålunda borde det eljest gällande kravet
på att tjänstetiden skall löpa i eu följd icke upprätthållas. Å andra sidan
borde man eventuellt fordra en viss minsta statsrådstid, exempelvis minst
6 år, för att rätt till pension skulle inträda.

4 Statsutskottets utlåtande nr 184.

Utskottet anser naturligt att man vid en modernisering av statsrådens
pensionsrätt utgår ifrån gällande pensionsbestämmelser för statens tjänsteman.
Med hänsyn till statsrådsuppdragets natur ligger det vidare i och för
sig nära till hands att anknyta till pensionsbestämmelserna för den speciella
grupp av tjänstemän som representeras av förordnandetjänstemännen. I detta
sammanhang må erinras, att sistnämnda bestämmelser icke blott avse tjänsteman
som aro fast knutna till statstjänsten för viss tid utan även tillämpas å
tjänsteman med mindre fast anställningsform, nämligen vissa innehavare av
fortroendesyssla enligt § 35 regeringsformen samt enstaka chefstjänstemän
tillsatta medelst förordnande tills vidare.

Vissa förhållanden motivera emellertid jämväl enligt utskottets mening
att man — åtminstone för närvarande — ej helt jämställer statsråden i pem
sionshänseende med förordnandetjänstemännen. Det kan ej bortses från att
sistnämnda tjänstemäns anställning, ehuru formellt mer eller mindre löslig,
i normala fall dock är på ett annat sätt än statsrådsuppdraget inriktad på ett
bestående anställningsförhållande. Härtill kommer att — såsom i skilda sam
manhang framhållits — en allmän översyn av den statliga tjänstemannapensioneringen
är omedelbart förestående; vid en dylik översyn väntas frågan
om en revision av bestämmelserna rörande förordnandepension komma under
provning. Det är med hänsyn till det anförda enligt utskottets mening
motiverat, att man för närvarande går fram med en viss försiktighet vid införandet
av nya bestämmelser angående statsrådens pensionsrätt.

Till eu början har utskottet icke något att erinra mot motionärernas förslag
att kravet på att tjänstetiden skall löpa i en följd icke skall upprätthållas
och att följaktligen olika tider för innehav av statsrådsämbete skola
kunna sammanräknas. Likaså ansluter sig utskottet till tanken att en viss
minsta statsrådstid — lämpligen 6 år - bör fordras för att pensionsrätt skall
föreligga. Därutöver vill utskottet emellertid föreslå, att tjänstepension för
statsråd ej far utgå förrän efter det viss levnadsålder uppnåtts. Denna ålder
anser utskottet for närvarande böra sättas till den normala pensionsåldern
cl. v. s. 65 år, på sätt bl. a. gäller i fråga om ledamot av riksdagen. Slutligen
bor man enligt utskottets mening tills vidare stanna vid att konstruera prasionsratten
for statsråd som en subsidiär förmån, vilken bör utgå endast i
den mån vederbörande ej av statsmedel eller eljest enligt statliga bestämmelser
åtnjuter lon eller annan pensionsförmån till motsvarande belopp.

Enllgt det nyss sa"cla skulle för pension såsom statsråd krävas en statsrådstid
av minst 6 år. Pensionen förutsättes vid jämnt 6 tjänstår såsom statsråd
skola utgöra 85 % av hel pension, på sätt i motsvarande läge gäller för
forordnandetjänstemän. Hel pension förutsättes utgå vid minst 12 statsrådsår
och bor då till beloppet motsvara pensionen för 21 löneklassen å löne plan

nr 2, d. v. s. den löneklass som år 1947 lades till grund för omreplering
av statsrådslönen.

Utskottet anser skäligt, att statsråd som ej uppnått en tjänstetid i sådan
egenskap av minst 6 år och sålunda ej skulle äga åtnjuta pension, tillförsäkras

Statsutskottets utlåtande nr 184.

rätt till uppskjuten livränta fr. o. in. 65 års ålder. För att rätt till dylik formta
skall föreligga, bör emellertid tjänstetiden såsom statsråd, i anslutning ti
för närvarande allmänt gällande regler, ej understiga 3 år.

I familjepensionshänseende synas bestämmelserna mera omedelbart kunna
anknyta till de för förordnandetjänstemän gällande.

Prövningen av statsråds och deras efterlevandes pensionsfråga oies as
skola efter ansökan ankomma på statskontoret. Pension torde bora utbeta as
från vederbörande riksstatsanslag till pensioner åt f. d. befattningshavare
statens tjänst respektive åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst.

De nya bestämmelserna böra träda i kraft den 1 juli 1950 och ersatta tidigare
av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter i ämnet, På gatt motionärerna
förordat böra bestämmelserna erhålla retroaktiv tillämpning, enligt utskottets
mening dock endast för tioårsperioden närmast fore ikraftträdandet

Utskottet har i bilaga till detta utlåtande sammanfattat förslag till huvudgrunder
för tjänste- och familjepensionering av statsråd, till vilket utekottet
får hänvisa. Förslaget torde möjliggöra en i nuvarande lage trUfredsstallan -reglering av berörda spörsmål. Utskottet vill emellertid framhålla, att utskottet
förutsatt att de ifrågavarande bestämmelserna - vilka i vissa lagen
exempelvis beträffande avvägningen mellan pension och livränta, medföra
mindre tillfredsställande resultat - skola bli föremål för översyn i samband
med den i det föregående omnämnda, blivande allmänna revisionen av de nuvarande
statliga pensionsbestämmelserna. Det må ankomma på Kungl. Maj:t
att i samband med de nu avsedda bestämmelsernas utfärdande gora de redaktionella
jämkningar som kunna anses erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna T: 165 och 11: obo
för sin del besluta, att beträffande tjänste- och familj epensionering
av statsråd skola gälla de huvudgrunder, som angivas i bilaga
till detta utlåtande.

Stockholm den 19 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet barn narrnrit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström Sven Larsson, Gränebo,
Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundebn, Leanlei,
von Heland, Lundqvist, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edm, Andree
och Axel Andersson; samt T, , ..

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Man , Bergström,
Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm Rubbestad, Staxang,
Bergstrand, Pettersson i Dahl, Kollberg, Persson i Vinberg, .lansson i Kalix,
Henriksson och Nihlfors.

6

Statsutskottets utlåtande nr 18d.

Bilaya.

Förslag

till

huvudgrunder för tjäuste- och familjepeusioneriug av statsråd.

1. Den som innehaft statsrådsämbete sammanlagt minst sex år är berättigad
att åtnjuta tjänstepension från och med dagen efter avgången från statslådsämbetet,
därest han vid avgången uppnått 65 års ålder, och är eljest försäkrad
till erhållande av uppskjuten tjänstepension från och med ingången av
månaden näst efter den, då han uppnått nämnda levnadsålder.

Den som innehaft statsrådsämbete minst tre men mindre än sex år är
försäkrad till erhållande av uppskjuten livränta från och med ingången av
månaden näst efter den, då han uppnått 65 års ålder.

Rätt till uppskjuten tjänstepension eller uppskjuten livränta må i förekommande
fall utbytas mot genast börjande pension respektive förtidslivränta
med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 23 § 6 mom. respektive

24 § 1 och 2 mom. samt 26 § 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Därest den, som enligt vad nu sagts är berättigad att åtnjuta tjänstepension
eller tjänstelivränta i anledning av statsrådsämbete, samtidigt av statsmedel
eller eljest enligt av Kungl. ''''Majd meddelade bestämmelser uppbär
annan tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock avlöning, skall i stället för
vad i gällande avlönings- och tjänstepensionsbestämmelser stadgas i fråga om
reglering av sammanträffande förmåner iakttagas, att den här avsedda förmånen
skall, så länge nämnda förhållande föreligger, nedsättas med motsvarande
belopp eller i förekommande fall helt bortfalla. Tjänstelivränta jämlikt
tjänstepensionsbestämmelser, om vilka förmäles i 1 § 3 mom. andra
stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, må åtnjutas utan hinder
av att den därtill berättigade efter avgång från den livränteberättigande anställningen
tillträtt statsrådsämbete, dock ej så länge sådant ämbete inneha
ves.

2- Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande fall, rörigt
tillägg enligt 20 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Grundbeloppet skall, då fråga ej är om genast börjande pension som avses
i 1 punkten tredje stycket här ovan, motsvara,

a) därest statsrådsämbete innehafts under sammanlagt minst 12 år, det
begynnelse- respektive slutunderlag, som jämlikt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
galler för 21 löneklassen å löneplan nr 2 statens löneplansf
öror dning;

b) eljest det under a) avsedda begynnelse- respektive slutunderlaget
minskat med Vieo för varje full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden såsom
statsråd understiger 12 år.

Statsutskottets utlåtande nr 184. ''

Angående tjänstepensionen skola vidare, i den mån ej annat ioljer av bestämmelserna
i 1 punkten här ovan, gälla föreskrifterna i 12 § 2 och 4 mom
samt 13 § 5 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Uppskjuten livräntas belopp beräknas med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i 25 § 1 och 3 mom. samt 26 § 1 mom. 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente, med iakttagande att såsom tjanstår ma tagas i
betraktande allenast tid, varunder statsrådsämbete innehafts.

Fråga om rätt att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivranta i anledning
av statsrådsämbete prövas av statskontoret efter därom hos ämbetsverket

gjord ansökan. . „

3. Angående statsråds familjepensionsrätt skola bestämmelserna i 194 i ars
allmänna familj epensionsreglemente äga tillämpning, som om statsradsambe e
vore förenat med tjänstepensionsrätt enligt 22 § 1947 års allmänna tjanstepensionsreglemente.
Familjepensionsunderlaget skall utgöra det belopp, som
enligt 1947 års allmänna familj epensionsreglemente gäller för 21 loneklassen
å löneplan nr 2 statens löneplansförordning.

Ovanstående bestämmelser träda i kraft den 1 juli 1950, från och med vilken
dag av Kungl. Maj:t utfärdade tidigare föreskrifter i ämnet upphöra att gälla.

Bestämmelserna skola, räknat från och med ikraftträdandet, aga tillämpning
i fråga om statsråd, avgångna under tiden 1 juli 1940 30 juni 1950, samt
dessas efterlevande, som om bestämmelserna varit gällande vid vederbörandes
avgång från statsrådsämbetet; skolande härvid iakttagas, att bestämmelserna
icke må medföra försämring i tidigare av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
bemyndigande medgiven pensionsrätt.