6

Statsutskottets utlåtande nr 180.

Nr ISO.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en järnvägsförbindelse
mellan Malung och Flisa över Medskogen.

(4:c avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Werner och Ramberg (I: 137) och den andra inom andra kammaren
av herr Spångberg m. fl. (II: 192), bär hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning jämte förslag i
fråga om järnvägsförbindelse mellan Malung och Flisa över Medskogen vid
norska gränsen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 192.

Över motionerna ha, etter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av järnvägsstyrelsen och länsstyrelsen i Värmlands
län.

Järnvägsstyrelsen har inledningsvis framhållit, alt förevarande fråga i
vissa avseenden torde böra bedömas som ett alternativ till det i motionerna
I: 11 och 11:18 vid 1948 års riksdag framförda förslaget om utredning angående
anläggande av en mellanriksjärnväg Trysii—Stöa—Dalarna, vilket icke
föranledde någon riksdagens åtgärd. De skäl på vilka riksdagen grundade
detta sitt beslut — bl. a. hänsynen till den bristande räntabilitet som en dylik
järnväg kunde väntas uppvisa — ägde därför full tillämpning jämväl på det
i motionerna I: 137 och II: 192 aktualiserade projektet.

Efter att vidare ha påpekat att de fördelar som tillgången till järnväg
skulle innebära för den ifrågavarande bygden icke på långt när vore av den
storleksordning, att de motiverade investering av miljonbelopp i en järnvägsanläggning,
har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Motionärerna framhålla till stöd för den av dem hävdade meningen, att
omkring 9 000 invånare i nordligaste Värmlands kommuner ha ett avstånd
av 5 upp till 15 mil till närmaste järnvägsstation. Därvid syftas sannolikt på
kommunerna Norra och Södra Finnskoga, Dalby, Nyskoga och Norra Ny
vilka den 31 december 1948 tillsammans hade 9 872 invånare, motsvarande
3,3 mvånaie per km land. Mellan 7 000 och 8 000 personer av denna befolkning
äro emellertid bosatta i Klarälvsdalen, och en mellanriksbana från
Malung over Medskogen kommer därför att bliva av direkt betydelse endast
tor en mindre del, uppskattningsvis 1 000 å 1 500 personer. Jämväl sistnämnda
befolkningsgrupp är efter en mellanriksbanas tillkomst f. ö. hänvisad
till den nord—sydliga trafiken för huvudparten av sina resor, vilket
givetvis sammanhänger med den administrativa indelningen.

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

Även om en järnväg i och för sig skulle kunna anses vara ett lämpligt och
ekonomiskt försvarligt medel att tillgodose det forhandenvarande trafikbe.
. i l______i...... ;„i,„ doio lnntinnaremas umifattning, att norra

Vad beträttar en dylik Danas netyaeise 101 eu ““v ---V__,

gen finnes vidare, såsom styrelsen påvisade i sitt yttrande over,
motioner 1:11 och II: 18 år 1948, all anledning formoda, att den eventuella
fördelen företrädesvis skulle komma norska intressen till godo.

Av i huvudsak nu anförda skäl har järnvägsstyrelsen ansett sig böra avstyrka
motionerna.

Länsstyrelsen har erinrat om att den i motionerna omnämnda utredningen
efter övervägande av frågan om anläggande av järnväg i Klaralvsdalen
kommit till den bestämda uppfattningen, att en utbyggnad av järnvägsnätet
i norra Värmland icke kunde anses försvarlig ur ekonomisk synpunkt. I sitt
över utredningens betänkande avgivna yttrande hade länsstyrelsen förklarat
sig dela denna uppfattning. Länsstyrelsen hade därjämte hänvisat till nsken
för att eu kapitalinvestering av den storleksordning, varom har vore fråga,
skulle komma att verka fördröjande på den erforderliga upprustningen av
det befintliga kommunikationsnätet inom området.

I anslutning härtill har länsstyrelsen anfört bl. a. följande.

Den av motionärerna föreslagna mellanriksbanan skulle komma att beröra
några av de nordligaste kommunerna i Värmlands lan. Trafikbehovet i dessa
kommuner tillgodoses nu av motorfordon, och trafiken ar i den man den icke
är inriktad mot de större tätorterna i mellersta och sodra Varmland till
övervägande delen av lokal natur. I fråga om yrkeskaraktar aro kommunerna
hänförliga till grupperna A och B i den officiella statistiken, och de utgöra
till största delen relativt glest befolkade och svagt uppodlade men skognka
bv°der Viss tätbebyggelse finnes dock i Klarälvens dalgång och i Bogrange ,
Södra Finnskoga. Underlaget för persontrafiken får anses svagt. Rådets
viktigaste utförselvara, skogen, har i Klaralven sin billigaste transportled.
Andra utförselvaror av betydenhet finnas icke för narvarande. Däremot aro
kommunerna underskottsområden i fråga om livsmedel och de flesta andr.
förnödenheter, varför tillförsel utifrån måste äga rum. För narvarande finnes
omnibusförbindelse mellan Malung och Medskogen over Stollet, Vagsjofors
och Bograngen med anknytning i Medskogen till en norsk linje från
Flisa. Denna trafik är emellertid begränsad till ett par turer i veckan.

Länsstyrelsen vill icke bestrida, att de av motionärerna. framförda synpunkterna
äro värda beaktande, men deras realiserande niaste, enligt länsstyrelsens
förmenande, bliva beroende av vilket varde som anses bora tillmätas
dem vid en jämförelse med Övriga faktorer, framförallt sådana av e
nomisk art, som med nödvändighet måste prövas vid bedömande av förutsättningarna
för anläggande av en järnväg.

Länsstyrelsen anser sig icke i frågans nuvarande läge kunna taga någon
ståndpunkt till den av motionärerna uttalade meningen, att en järnvägsförbindelse
genom norra Värmland skulle fylla ett behov såsom mellanriksbana.
Då emellertid för bedömande av detta spörsmål eu förutsättningslös utredning
skulle vara av värde, har länsstyrelsen tillstyrkt att eu sådan utredning
kommer till stånd.

8 Statsutskottets utlåtande nr 180.

Utskottet. Såsom jämväl motionärerna framhållit, har frågan om kommunikationsförhållandena
i norra Värmland nyligen varit föremål för utredning
genom en särskild kommitté. I sitt den 22 juni 1949 avgivna betänkande
har kommittén givit uttryck åt den bestämda uppfattningen, att en utbyggnad
av järnvägsnätet inom nämnda område icke kunde anses försvarlig ur
ekonomisk synpunkt. Därmed har närmast åsyftats anläggandet av en järnväg
i Klarälvsdalen. Vad kommittén härutinnan anfört torde emellertid äga
iull tillämpning även på det av motionärerna nu förordade järnvägsprojektet.
Såvitt utskottet har sig bekant, förefinnas visserligen icke några aktuella
beräkningar, som kunna läggas till grund för ett bedömande av anläggningskostnaderna
och den sannolika räntabiliteten av en dylik mellanriksbana,
men med hänsyn till det svaga trafikunderlag som i detta fall är att förvänta
synes under alla omständigheter uppenbart, att den föreslagna järnvägslinjen
årligen skulle komma att uppvisa betydande driftunderskott. I
kommunikationstekniskt avseende torde det också förhålla sig så, att de
berörda trakternas befolkning skulle vara mera betjänt av en upprustning
av landsvägsnätet än av en utbyggnad av järnvägsförbindelserna. Därjämte
ma erinras om, såsom järnvägsstyrelsen påpekat, att förevarande projekt i
vissa avseenden måste anses utgöra ett alternativ till det vid 1948 års riksdag
framförda förslaget om anläggande av en mellanriksjärnväg Trvsil__

8töa ilarna, vilket icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra avstyrka motionärernas yrkande
om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla om utredning
jamte förslag i fråga om järnvägsförbindelse mellan Malung och Flisa
over Medskogen vid norska gränsen. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 137 och II: 192 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 178.