Statsutskottets utlåtande nr 160.
1
Nr 160.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar
vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet
väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anslag
till ljus- och vedkassoma vid de allmänna läroverken.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
dels under punkten 167 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Allmänna läroverken:
Avlöningar ett förslagsanslag av 67 000 000 kronor, dels ockmnder punkten
170 föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och
vedkassoma för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 154, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 3 mars 1950, för riksdagen framlagt slutligt förslag angående Allmänna
läroverkens avlöningsanslag ävensom förslag om anvisande av medel till
anskaffning av viss maskinell utrustning till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Arrhén (I: 417) och den andra inom andra kammaren av herrar Kyling
och Nordkvist (II: 516), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
antingen en höjning med 50 procent av de nuvarande arvodena för bibliotekarier
vid högre allmänna läroverk och likställda läroanstalter eller alternativt
att ett av skolöverstyrelsen eller i sista hand ett av statskontoret
framlagt förslag till höjning av nu utgående arvoden måtte godtagas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wehtje m. fl. (I: 418) och den andra inom andra kammaren av herr
Braconier m. fl. (II: 515), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 154 besluta, att en femårig realskollinje
upprättas vid högre allmänna läroverket för flickor i Malmö i stället för en
1 — Dihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt. Nr 160—163.
9
Statsutskottets utlåtande nr 160.
av de fyraåriga realskollinjerna på så sätt, att läsåret 1950/51 inrättas
klass l5 och följande år successivt följande klasser av den femåriga linjen
och att tredje året en avdelning av klass l4 indrages och följande år successivt
följande klasser av den fyraåriga linjen;
dels en inom första kammaren av herr Norling väckt motion (I: 448),
vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla en av Göteborgs stadsfullmäktige
gjord hemställan om anordnande av aftonskola vid högre allmänna
läroverket i Majorna i Göteborg med undervisning vid dels realskola och
dels gymnasium å såväl latin- som reallinje;
dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl. väckt motion
(II: 248), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om inrättande av
femårig realskola vid de högre allmänna läroverken för flickor i Göteborg,
Malmö, Hälsingborg och Örebro.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda
motioner hänvisas till motionerna I: 417, II: 515, I: 448 och II: 248.
I. Organisationsfrågor.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 154 föreslagit riksdagen att
dels besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola skall
successivt från och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Gubbängen i Stockholm under villkor
att Stockholms stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,
dels ock bevilja ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande
av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek
vid samrealskolan;
dels besluta, att 5-åriga realskollinjer skola successivt upprättas vid
Högalids samrealskola och S:t Görans samrealskola i Stockholm samt samrealskolan
i Spånga på så sätt, att från och med läsåret 1950/51 upprättas
klasserna l5 och 25 vid Högalids samrealskola och samrealskolan i Spånga
samt klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande år successivt följande
klasser av linjerna, ävensom besluta att samtidigt från och med läsåret
1950/51 tre avdelningar av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola
skola successivt avvecklas; skolande såsom villkor för organisationsändringarna
gälla, att Stockholms stad för de nya linjerna tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning;
dels besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola, avsedd
att omfatta jämväl inbyggda praktiska linjer i de båda högsta klasserna,
skall successivt från och med budgetåret 1950/51 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Lundby i Göteborg under
villkor att Göteborgs stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga
Statsutskottets utlåtande nr 160.
3
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,
dels ock bevilja ett engångsanslag av minst 30 000 kronor
till bestridande av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och
bibliotek vid samrealskolan;
dels ock besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola
skall successivt från och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Malmö under villkor att Malmö stad
åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja
ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader för
anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan.
Vissa organisationsfrågor i Stockholm.
För att få en tillförlitlig uppfattning om behovet av platser i de allmänna
läroverkens och de kommunala flickskolornas begynnelseklasser för olika
stadsdelar har skolöverstyrelsen på grundval av från skolorna infordrade
uppgifter sammanställt tabeller, utvisande lärjungarnas fördelning efter bostadsort
hösten 1949 i nämnda klasser. Med stöd av de inhämtade uppgifterna
har överstyrelsen uttalat, att läroverksorganisationen i Stockholm
som helhet vore otillräcklig. Detta framginge av det stora antal elever, som
måst avvisas på grund av platsbrist. Av till intagning i klass l5 berättigade
3 210 elever hade vårterminen 1949 endast 2 041 kunnat intagas, medan
1 109 måst avvisas. Även om dessa siffror något borde reduceras med hänsyn
till att ett antal inträdessökande torde ha anmält sig till mer än ett
läroverk samtidigt, vore dock behovet så stort, att överstyrelsen icke tvekade
att tillstyrka en av stadsfullmäktige i Stockholm gjord framställning
om ett nytt läroverk för Stockholms södra förstäder. Överstyrelsen funne
ej heller skäl till tvekan på grund av den förestånde skolreformen. Den nya
skolan syntes utan nämnvärda olägenheter kunna inordnas i en eventuell
ny skolorganisation.
Vad angår sju nya avdelningar av klass l5, vilka genom beslut av Kungl.
Maj:t den 22 juli 1949 för läsåret 1949/50 upprättats vid Stockholms läroverk,
har överstyrelsen framhållit, att dessa avdelningars placering icke
utan vidare kunde utsträckas till kommande läsår, utan att frågan om deras
förläggande för läsåret 1950/51 och följande år nu måste upptagas till
prövning.
I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit
dels att en samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola upprättas i
Gubbängen i Stockholm från och med det budgetår, då Stockholms stad
ställt lämpliga lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51,
4
Statsutskottets utlåtande nr 160.
varvid första året inrättas första och andra klasserna av 5-årig realskola
och första klassen av 4-årig realskola och följande år successivt följande
klasser, att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid
skolan från och med det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att
för nämnda budgetår anvisas i runt tal 70 000 kronor för ändamålet,
dels att 5-åriga realskollinjer upprättas vid Högalids och S:t Görans
samrealskolor på så sätt, att från och med läsåret 1950/51 två avdelningar
av vardera klass 23 och l5 upprättas vid Högalids och en avdelning av
klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande år successivt följande
klasser av de 5-åriga linjerna, och att samtidigt från och med läsåret
1950/51 tre avdelningar av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola
successivt avvecklas,
dels ock att en 5-årig realskollinje från och med läsåret 1950/51 inrättas
vid samrealskolan i Spånga på så sätt, att första året inrättas klasserna l3
och 23 och följande år successivt följande klasser av den 5-åriga linjen.
I fråga om två avdelningar av klass l5, som för läsåret 1949/50 förlagts
till nya elementarskolan i Stockholm, har överstyrelsen, som erinrat om att
denna skolas avveckling skall vara genomförd i och med utgången av innevarande
budgetår, ansett dessa avdelningar i stället böra organisatoriskt
anknytas till något annat läroverk i stadens inre. Vilket läroverk som borde
komma i fråga, har överstyrelsen dock för närvarande icke kunnat taga
ställning till.
Vid högre allmänna läroverket statens normalskola har överstyrelsen
föreslagit upprättande successivt från och med budgetåret 1950/51 av bland
annat en 9-årig enhetsskollinje.
Departementschefen har kraftigt understrukit, att den nuvarande läroverksorganisationen
i Stockholm är otillräcklig, samt därvid i fråga om en
utbyggnad av organisationen anfört i huvudsak följande.
Det torde icke behöva råda någon tvekan om att ett starkt behov
föreligger av ytterligare en samrealskola i Stockholm. Denna synes,
såsom överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till stadsdelen Gubbängen,
belägen i södra delen av Enskede församling, och omfatta både
5-årig och 4-årig linje. Den nya samrealskolan torde, därest lokalfrågan kan
ordnas, böra träda i verksamhet instundande hösttermin. Antalet parallellavdelningar
å de olika linjerna är givetvis beroende på tillströmningen, och
det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa detta.
Man synes även böra räkna med att två av de särskilda parallellavdelningar
av klass 1B, som från och med innevarande budgetår upprättats vid
Enskede-Uiroverket, böra fortsätta sin verksamhet vid den nya samrealskolan.
Man skulle således redan första året i denna få elever ej blott i klass
l5 och l4 utan även i 25.
I Högalids samrealskola undervisas för närvarande två avdelningar av
klass l3, egentligen tillhörande högre allmänna läroverket i Enskede, och i
samrealskolan i Spånga en avdelning av samma klass, egentligen tillhörande
samrealskolan i Blackeberg. Det synes lämpligt att ifrågavarande avdel
-
Statsutskottets utlåtande nr 160.
5
ningar från och med nästa budgetår även i administrativt avseende överflyttas
till respektive samrealskolor. För att ej Högalids samrealskola skall
bli för omfattande — den bär nu sex avdelningar av 4-årig linje — torde
samtidigt, såsom överstyrelsen föreslagit, tre avdelningar av denna linje
kunna indragas. Med hänsyn till den mindre tillfredsställande rekryteringen
till denna linje synes detta icke kunna ingiva några^ betänkligheter.
För att ytterligare förbättra tillgången på platser i den 5-åriga realskolan
torde vidare en avdelning av denna linje böra inrättas vid S:t Görans samrealskola,
som ävenledes nu endast har 4-årig realskola.
Behovet av platser i realskolan gör sig främst gällande i stadens perifera
delar, ej i dess centrala. En annan sak är, att man under en övergångstid
kan behöva utnyttja nya elementarskolans lokaler för den högre skolans
behov, men de klassavdelningar, som kunna komma att undervisas där,
böra då organisatoriskt anknytas till något annat läroverk. Beslut härom
torde få meddelas av Kungl. Maj:t.
Beträffande de föreslagna organisatoriska åtgärderna vid statens normalskola
synas mig vissa skäl tala för att försök där anställes med 9-årig enhetsskola.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, liksom beträffande
annan försöksverksamhet, besluta härom.
Vissa organisationsfrågor i Göteborg.
Göteborgs stadsfullmäktige ha gjort framställning om inrättande från
och med höstterminen 1950 av en samrealskola i Lundby i Göteborg samt
om anordnande vid högre allmänna läroverket i Majorna av en statens
aftonskola för real- och studentexamen.
Länsstyrelsen i Göteborg har tillstyrkt båda framställningarna.
Skolöverstyrelsen har icke funnit någon som helst tvekan om att behovet
av en ny realskola i Göteborg är tillräckligt styrkt och har ej heller ansett
några invändningar kunna riktas mot den föreslagna placeringen av skolan.
Överstyrelsen har därför föreslagit, att en ny samrealskola med 5-årig och
4-årig realskola samt med inbyggda praktiska linjer — såväl teknisk linje
som handelslinje — i de båda högsta klasserna successivt upprättas i Göteborg
från och med det budgetår, då Göteborgs stad ställt lämpliga lokaler
till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51, att en rektorstjänst i Cb
10 och fyra adjunktstjänster inrättas vid skolan från och med det budgetår,
då den börjar sin verksamhet, samt att för nämnda budgetår anvisas 87 000
kronor för ändamålet.
Överstyrelsen har vidare tillstyrkt förslaget om anordnande av en statens
aftonskola.
Departementschefen, som funnit behovet av ytterligare en samrealskola
i Göteborg till fullo styrkt men däremot icke för närvarande velat biträda
förslaget om anordnande av en aftonskola vid högre allmänna läroverket i
Majorna, har anfört bland annat följande.
T likhet med skolöverstyrelsen finner jag till fullo styrkt, att behov föreligger
av ytterligare en samrealskola i staden. Denna torde böra förläggas
till Lundbyområdet och benämnas samrealskolan i Lundby. Skolan bör om
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 160.
fatta både 5-årig och 4-årig linje. Enligt stadens framställning skulle i skolan
även inbyggas praktiska linjer med tanke på den betydande förekomsten
av mekaniska industrier på Hisingssidan, vilka under normala tider
erbjuda den uppväxande ungdomen goda sysselsättningsmöjligheter. Avsikten
synes härvid vara att dessa linjer skulle redan från och med första
klassen givas karaktären av praktiska linjer. Jag kan emellertid endast
förorda, att praktiska linjer inbyggas i realskolans två högsta klasser på
hittills brukligt sätt. Antalet dylika linjer liksom antalet parallellavdelningar
i realskolan torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma
under hänsynstagande till det aktuella behovet.
Beträffande den föreslagna skolan för aftonundervisning i Göteborg vill
jag framhålla, att skäl i och för sig otvivelaktigt kunna tala för att dylika
studiemöjligheter skapas även i Göteborg, särskilt som där för närvarande
icke bedrives någon undervisning av ifrågavarande art, vare sig i statlig,
kommunal eller enskild regi. Viss tveksamhet gör sig emellertid gällande
med hänsyn till den relativt ringa tillströmningen till aftonskolan vid
Kungsholms-läroverket i Stockholm, vilket förhållande dock åtminstone till
en del torde kunna förklaras av den enskilda aftonskolan vid Stockholms
samgymnasium. Jag har i vart fall med hänsyn till andra angelägnare organisationsfrågor
icke ansett mig för närvarande böra ifrågasätta inrättandet
av den föreslagna aftonskolan.
Till stöd för det i motionen 1:448 framförda yrkandet om bifall till framställningen
om en aftonskola i Göteborg har anförts bland annat, att inrättandet
av'' en dylik aftonskola skulle underlätta studierna för den grupp
ungdomar, som på grund av svag ekonomi i annat fall måste avstå från den
utbildning, som aftonskolan syftar till att ge dem.
I motionen II: 248 har som motivering för det däri framförda förslaget
om inrättande av femårig realskola vid de högre allmänna läroverken för
flickor i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Örebro, där sådan realskola ej
finnes, anförts bland annat, att flickorna borde ha möjlighet att få tillträde
till den femåriga realskolan icke minst därför, att denna bäst passade
deras intellektuella och fysiska utveckling.
Vissa organisationsfrågor i M al mö.
Malmö stadsfullmäktige ha hemställt om inrättande från och med budgetåret
1950/51 dels av'' en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket
för flickor i Malmö, dels av en ny samrealskola, benämnd Slottsstadens
samrealskola.
Skolöverstyrelsen har funnit behovet av en ny realskola i Malmö tillräckligt
styrkt. Med hänsyn till lokalfrågans oklara läge har dock överstyrelsen
icke för närvarande ansett sig kunna taga ställning till frågan om skolans
placering, varför skolans benämning synts böra fastställas senare. Vidare
har överstyrelsen tillstyrkt inrättandet av en 5-årig realskollinje vid högre
allmänna läroverket för flickor i Malmö. Överstyrelsen har föreslagit
dels att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola successivt
Statsutskottets utlåtande nr 160. 1
upprättas i Malmö från och med det budgetår, då Malmö stad ställt lämpliga
lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51, att en rektorstjänst
i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid skolan från och med
det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att för nämnda budgetår
anvisas 65 900 kronor för ändamålet,
dels ock att en 5-årig realskollinje upprättas vid högre allmänna läroverket
för flickor i Malmö i stället för en av de 4-åriga realskollinjerna på
så sätt, att läsåret 1950/51 inrättas klass l5 och följande år successivt följande
klasser av den 5-åriga linjen och att tredje året en avdelning av klass
l4 indrages och följande år successivt följande klasser av den 4-åriga linjen.
Departementschefen har framhållit, att även i Malmö stora svårigheter
föreligga att bereda plats för alla inträdessökande i realskolan. Den föreslagna
nya samrealskolan har därför tillstyrkts av departementschefen, som
därvid anfört bland annat följande.
Den nya samrealskolan i Malmö har tänkts förlagd till området Mellanheden.
Då emellertid byggnadsplanerna för skolan ännu icke synas vara
klara, torde definitiv ställning för närvarande icke böra tagas till skolans
närmare placering och benämning. Huruvida skolan skall kunna träda i
verksamhet redan nästa läsår beror på om staden kan ställa provisoriska
lokaler till förfogande, och denna fråga synes nära sammanhänga med vissa
brännande lokalproblem för folkskolan i Malmö.. Den nya samrealskolan i
Malmö bör omfatta 5-årig och 4-årig allmän linje med det antal parallellavdelningar
av varje linje, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Då genom inrättandet av en ny samrealskola i Malmö möjligheterna
för flickor att vinna inträde i 5-åriga realskolan icke obetydligt komma
att förbättras, har departementschefen däremot ansett sig icke för närvarande
kunna förorda inrättandet av en 5-årig realskollinje vid flickläroverket
därstädes.
I motionerna 1:418 och 11:515 har framhållits bland annat, att platsbristen
å 5-årig realskollinje i Malmö i år kommer att bli synnerligen allvarlig,
även om en ny samrealskola inrättades. Man måste nämligen räkna
med att ett icke ringa antal flickor — minst 50 procent men troligen över
60 procent av de godkända — ändock måste avvisas.
Frågor om förstatligande av vissa skolor.
Vederbörande kommunala myndigheter i Älvsbyn, Stora Kil och Hultsfrcd
ha hemställt om förstatligande av de kommunala mellanskolorna å
nämnda orter.
Skolöverstyrelsen har med hänsyn till skolkommissionens förslag om
kommunalisering av skolväsendet på den nuvarande realskolans stadium
ansett det icke vara lämpligt att ifrågasätta förstatligande av någon kommunal
mellanskola.
Vidare har Saltsjöbadens köpings kommunalnämnd gjort framställning
8 Statsutskottets utlåtande nr 160.
dels om förstatligande av den nuvarande statsunderstödda enskilda samskolans
realskola och dels om att samskolans gymnasium i samband därmed
måtte erkännas som kommunalt gymnasium och omedelbart erhålla högsta
möjliga statsbidrag.
Jämväl denna framställning har överstyrelsen ansett icke nu böra föranleda
någon åtgärd.
Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.
Beträffande framställningarna om förstatligande av de kommunala mellanskolorna
i Alvsbyn, Stora Kil och Hultsfred får jag erinra om att ja<-i en denna dag beslutad proposition angående riktlinjer för skolans led”
mng och lokala organisation m. m. förordat, att enhetsskolan skall bli en
overvagande kommunal angelägenhet, och uttalat att jag på den grund
icke ar beredd att medverka till ett ytterligare förstatligande av kommunala
mellanskolor utöver vad som redan skett i enlighet med 1944 års riksdags
beslut. I ifrågavarande sammanhang har jag vidare uttalat, att det
i traga om de kommunala mellanskolorna — särskilt de med stort antal
Jarjungar från andra kommuner — måhända kunde övervägas att under en
övergångstid genom ökade insatser från statens sida minska kommunernas
utgilter tor dessa läroanstalter.
Det är givet, att samma återhållsamhet, som sålunda ansetts böra iakttagas
i fråga om förstatligande av kommunala mellanskolor, även bör göra
siggallande beträffande ett förstatligande av en enskild skola som Saltsjöbadens
samskola. Därtill kommer dessutom i detta fall, att förslag till lönereglering
för privatläroverkens lärare är avsett att framläggas för innevarande
ars riksdag, i samband varmed även nya statsbidragsbestämmelser
tor dessa laroanstalter torde böra komma till stånd. Även med hänsyn härtill
torde det vara lämpligt att icke nu överväga någon ändring i skolans
yttre ställning.
Beräkning av antalet klassavdelningar m. m.
Skolöverstyrelsen har beräknat det totala antalet klassavdelningar nästa
läsår till 3 180, innebärande en ökning med 210 avdelningar. Därtill komma
de avdelningar, som föranledas av ändringar i läroverksorganisationen. Mot
denna beräkning har departementschefen icke haft någon erinran.
Genom beslut den 27 maj 1949 har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att intagning
av ele\ er icke finge äga rum bland annat i första ringen av den
3-åriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Skara, därest icke Kungl.
Maj:t efter särskild framställning så medgåve, dels och att vid högre allmänna
läroverken i Boden, Kristinehamn och Strängnäs intagning av elever
i första ringen av det 4-åriga latingymnasiet finge ske först vid ett lärjungeantal
av minst 8, savida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning''
annorlunda bestämde.
Departementschefen har med hänsyn till det relativt tillfredsställande antalet
inträdessökande i första latinringen vid högre allmänna läroverken i
Boden, Kristinehamn, Skara och Strängnäs detta läsår funnit utfärdandet
av särskilda föreskrifter för intagning i dessa ringar åtminstone tills vidare
Statsutskottets utlåtande nr 160. 9
icke vara påkallat. I övrigt borde emellertid för innevarande budgetår
meddelade restriktioner för intagning å vissa andra läroverkslinjer samt
rörande lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. tillämpas även
för nästa budgetår.
Utskottet.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit ett starkt behov
föreligga av ytterligare en samrealskola i Stockholm. Denna skola bör i
enlighet med vad departementschefen förordat förläggas till stadsdelen
Gubbängen, belägen i södra delen av Enskede församling, och omfatta både
5-årig och 4-årig linje.
De övriga av departementschefen föreslagna organisationsändringarna i
Stockholm har utskottet funnit ändamålsenliga, varför utskottet ansett sig
böra tillstyrka desamma.
Kungl. Maj:ts förslag om inrättande i Göteborg av en ny samrealskola,
omfattande såväl 5-årig som 4-årig linje samt jämväl inbyggda praktiska
linjer i de båda högsta klasserna och förlagd till Lundbyområdet, har synts
utskottet starkt motiverat. Utskottet tillstyrker därför bifall till ifrågavarande
förslag.
Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår
— på anförda skäl ansett sig icke för närvarande böra ifrågasätta inrättandet
av en skola för aftonundervisning i Göteborg. I motionen I: 448 har
yrkats, att en dylik skola måtte komma till stånd vid högre allmänna läroverket
i Majorna. Utskottet får erinra därom, att utskottet i anledning av
ett motionsvis framställt förslag vid fjolårets riksdag uttalade sig i detta
ämne i sitt utlåtande 1949: 80 (s. 15 och 16). Utskottet anser sig böra hänvisa
till vad utskottet därvid yttrade. Med hänsyn till vad departementschefen
rörande förevarande spörsmål anfört och då frågan om inrättande av
aftonundervisning i Göteborg fortfarande torde vara beroende på Kungl.
Maj:ts prövning, anser utskottet sig emellertid icke böra förorda, att någon
åtgärd nu vidtages i motionens syfte. Utskottet får därför avstyrka bifall
till motionen I: 448.
Utskottet har liksom departementschefen funnit det till fullo styrkt, att
behov föreligger av ytterligare en samrealskola även i Malmö. Denna samrealskola
bör i enlighet med vad departementschefen förordat omfatta såväl
5-årig som 4-årig linje.
Med anledning av det i motionerna I: 418 och II: 515 gjorda yrkandet
om upprättande av en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket
för flickor i Malmö i stället för en av de 4-åriga linjerna får utskottet framhålla,
att vissa skäl onekligen tala för ett realiserande av detta förslag.
Genom inrättandet av den nya samrealskolan i Malmö komma emellertid
— såsom departementschefen framhållit — möjligheterna för flickor att
vinna inträde i den 5-åriga realskolan att icke obetydligt förbättras. Med
10
Statsutskottets utlåtande nr 160.
hänsyn härtill är utskottet icke berett att nu, innan närmare erfarenheter
vunnits huru förhållandena komma att gestalta sig, biträda det i motionerna
gjorda yrkandet. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna
I: 418 och II: 515 och har ej heller funnit sig böra tillstyrka det i motionen
II: 248 framställda förslaget.
_ ^Utskottet ansluter sig till den ståndpunkt departementschefen intagit till
frågan om förstatligandet av vissa skolor. I propositionen nr 133 till innevarande
års riksdag, vilken proposition hänvisats till behandling av särskilda
utskottet, har departementschefen — såsom i förevarande proposition
nr 154 erinrats — uttalat sig angående eventuellt ökat statligt stöd
till vissa kommunala mellanskolor. Då ifrågavarande spörsmål kommer att
bliva föremål för närmare prövning i samband med behandlingen av propositionen
nr 133 har utskottet i här förevarande sammanhang icke ansett
sig böra göra något uttalande i ämnet.
Emot departementschefens förslag rörande intagning av elever å vissa
läroverkslinjer har utskottet icke något att erinra.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig
realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51
eller den senare tidpunkt, Eungl. Maj:t bestämmer, inrättas
i Gubbängen i Stockholm under villkor att Stockholms
stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja
ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande
av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek vid samrealskolan;
b) besluta, dels att 5-åriga realskollinjer skola successivt
upprättas vid Högalids samrealskola och S:t Görans samrealskola
i Stockholm samt samrealskolan i Spånga på så
sätt, att från och med läsåret 1950/51 upprättas klasserna
1° och 25 vid Högalids samrealskola och samrealskolan i
Spånga samt klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande
år successivt följande klasser av linjerna, dels och
att samtidigt från och med läsåret 1950/51 tre avdelningar
av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola
skola successivt avvecklas; skolande såsom villkor för organisationsändringarna
gälla, att Stockholms stad för de nya
linjerna tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning;
Statsutskottets utlåtande nr 160. H
c) besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig
realskola, avsedd att omfatta jämväl inbyggda praktiska
linjer i de båda högsta klasserna, skall successivt från
och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Lundby i Göteborg
under villkor att Göteborgs stad atager sig att dels tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,
dels ock bevilja ett engångsanslag av
minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader för anskaffande
av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan;
d)
besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig
realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas
i Malmö under villkor att Malmö stad åtager sig
att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag
av minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader
för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek vid
samrealskolan;
II. att motionerna I: 418 och II: 515 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att motionen I: 448 icke må av riksdagen bifallas;
IV. att motionen II: 248 icke må av riksdagen bifallas.
II. Anslagsberäkningar.
l:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 154 (avsnitt II, punkt 1) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen förordat
samt av de beslut riksdagen kunde komma att fatta i fråga om löneregleringen
för övningslärare;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1950/51, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
12
Statsutskottets utlåtande nr 160.
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen
och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,
som föranledas av ombildningen av kommunala mellanskolor till
samrealskolor;
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 64 200 000 kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med
40 500 000 kronor.
Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit
inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande,
omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk och dels i syfte att
erna en gynnsammare proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare
och en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag
framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning:
Motivering |
Rektorer |
Lektorer |
Adjunkter |
Ämnes- lärarinnor |
I- På grund av upprättande eller omorganisa-tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande |
3 |
5 |
28 |
|
II. På grund av förstatligandet av kommunala |
1 |
48 |
9 |
|
III. För ernående av bättre proportion mellan |
13 |
6G |
- | |
|
Summa |
4 |
18 |
142 |
9 ! |
Av de under I. föreslagna nya rektorstjänsterna avses två, vilka skulle
placeras i Cb 9, för de nya samrealskolorna i Gubbängen och i Malmö, och
den tredje, vilken skulle placeras i Cb 10, för den nya samrealskolan i Lundby
i Göteborg. Den under II föreslagna rektorstjänsten och en av de under
II förordade adjunktstjänsterna hava av överstyrelsen beräknats under förutsättning
av att ytterligare en kommunal mellanskola, nämligen den i
Skoghall, skulle komma att förstatligas under nästa budgetår.
Överstyrelsen har vidare föreslagit, att den å personalförteckningen upptagna,
för statens normalskola avsedda lektorsbefattning, vilken nu icke
må uppehållas, må besättas från och med nästa budgetår. — Nya elementarskolan
i Stockholm beräknas helt avvecklad med utgången av läsåret
1949/50, varför samtliga kvarvarande tjänster vid skolan — en lektorsoch
tie adjunktstjänster — da maste överflyttas till andra läroverk. En
-
13
Statsutskottets utlåtande nr 160.
ligt den ursprungliga planen skulle överflyttningen ske till högre allmänna
läroverket i Enskede och nya elementarskolan i Ängby. Då emellertid sistnämnda
läroverk icke synes behöva några nya adjunktstjänster nästa läsår
har överstyrelsen förordat, att två av adjunktstjänsterna i stället överflyttas
till samrealskolan i Blackeberg. Den tredje adjunktstjänsten jämte
lektorstjänsten skulle däremot överföras till Enskedeläroverket. Samrealskolan
i Blackeberg beräknas dessutom få två adjunktstjänster överflyttade
från högre allmänna läroverket i Bromma.
Överstyrelsen har föreslagit, att 79 nya ämneslärartjänster inrättas för
ernående av en bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie
lärare. Av dessa tjänster föreslås 66 inrättade som adjunktstjänster
och 13 som lektorstjänster.
Läroverkslärarnas riksförbund har föreslagit, att ett antal av de adjunktstjänster,
som komme att inrättas från och med nästa budgetår, skola få
karaktären av s. k. gymnasieadjunktstjänster i Ca 29.
Statskontoret har i fråga om proportionen mellan antalet ordinarie och
icke-ordinarie lärare erinrat, att ämbetsverket i fjol icke ansåg sig kunna
godtaga överstyrelsens förslag, vilket da innebar, att marginalen icke-ordinarie
lärare vid de särskilda skolorna icke borde överstiga 12 procent.
I anledning av överstyrelsens nu framlagda förslag vilket innebär en
sänkning av relationstalet till 10 procent måste statskontoret bestämt
hävda, att en ytterligare ökning av antalet tjänster i anslutning till detta
förslag måste leda till en ansvällning av gruppen ordinarie befattningshavare,
som framdeles kunde visa sig alltför stor, särskilt i betraktande av
att befolkningsrörelsen visade en fortgående minskning av antalet födda
barn per år. En förbättring av relationstalet vid de enstaka skolor, som
nu hade förhållandevis stort antal icke-ordinarie lärare, borde i första hand
ernås genom överflyttning av tjänster. Mot bakgrunden härav kunde statskontoret
i vart fall icke tillstyrka inrättandet av de 66 nya ordinarie
adjunktstjänster, som förordats för icke omorganiserade skolor.
Övnings lärare. Enligt principerna för den lönereglering för övningslärare,
som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1950, skall ordinarie
övningslärartjänst alltid vara förenad med full tjänstgöring — som regel
30 veckotimmar — och extra ordinarie tjänst med minst halv tjänstgöring.
Tjänstgöringar vid olika skolor, vare sig vid samma eller olika skolformer,
skola kunna förenas till enhetliga tjänster. Tjänster skola även
kunna inrättas i ämneskombinationerna teckning-manlig slöjd, teckningkvinnlig
slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig slöjd. Övningslärarna vid. de
allmänna läroverken komma att placeras i följande lönegrader: i teckning,
musik samt gymnastik med lek och idrott Ca 23 vid högre allmänt läroverk
(= nu) och Ca 21 vid fristående realskola (nu = Ca 23), i hushallsgöromål
Ca 18 (nu = Ca 20), i kvinnlig slöjd Ca 16 (nu = Ca 20) och i
14 Statsutskottets utlåtande nr 160.
manlig slöjd Ca 18 för lärare med högre kompetens och Ca 16 för lärare
med lägre kompetens (nu = Ca 20 för alla).
För de allmänna läroverkens del har en av skolöverstyrelsen verkställd
undersökning givit vid handen att varaktiga heltidstjänster utöver de nu
befintliga kunna åstadkommas sålunda:
Teckning.....
Musik.......
Gymnastik....
Kvinnlig slöjd .
Manlig »
Hushållsgöromål
Högre allm. |
Fristående realskolor |
Summa |
. . 22 |
16 |
38 |
7 |
9 |
|
34 |
54 |
|
11 |
26 |
|
. . 35 |
9 |
44 |
12 |
26 |
|
108 |
89 |
197 |
Av ifrågavarande tjänster äro 12 ordinarie tjänster vid under förstatligande
varande kommunala mellanskolor. Överstyrelsen föreslår nu, att
dessa tjänster från och med budgetåret 1950/51 överflyttas till respektive
samrealskolor.
Vidare föreslår överstyrelsen överflyttning från och med budgetåret
1950/51 till andra läroverk av sju närmare angivna ordinarie övningslärartjänster.
Efter frånräknande av de tjänster, som sålunda skulle erhållas genom
överflyttning, skulle följande antal tjänster enligt överstyrelsens beräkningar
behöva nyinrättas från och med nästa budgetår, nämligen i teckning
32 tjänster (varav 21 vid högre allmänna läroverk och 11 vid realskolor),
i musik 4 tjänster (varav 1 vid högre allmänt läroverk och 3 vid
realskolor), i gymnastik 51 tjänster (varav 20 vid högre allmänna läroverk
och 31 vid realskolor)), i kvinnlig slöjd 25 tjänster, i manlig slöjd 43
tjänster och i hushållsgöromål 23 tjänster eller sammanlagt 178 tjänster.
Vaktmästarpersonalen. För närvarande omfattar den statliga
vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken endast ordinarie och
extra ordinarie tjänster. Av statsmedel utgår även avlöning till vikarier på
dessa tjänster. Övrig vaktpersonal anställes av vederbörande lokalstyrelse
och kostnaderna bestridas ur ljus- och vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes
denna organisation av 1939 års riksdag. I samband därmed bestämdes
att ljus- och vedkassorna, som ditintills bestritt alla kostnader för
vaktmästarpersonal, skulle till statsverket inleverera belopp, motsvarande
kassornas utgifter under budgetåret 1938/39 för kontant avlöning åt den
vaktmästarpersonal, som genom riksdagens beslut kom i åtnjutande av
lönereglering. För ändamålet har sedan dess i avlöningsstaten för de allmänna
läroverken funnits uppförd en inkomstpost å 480 000 kronor. En del
Statsutskottets utlåtande nr 160. 15
av dessa medel återgår emellertid till kassorna i form av statsbidrag från
det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.
Sådant bidrag utgår till kassa, om för bestridandet av de utgifter,
vilka åvila kassan, skulle behöva uttagas en högre elevavgift än 30 kronor
per elev och läsår.
Skolöverstyrelsen har nu i sina petita för nästa budgetar framfört ett
tidigare av överstyrelsen framställt förslag om statens övertagande av
samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen och om avveckling av ljusoch
vedkassornas nuvarande uppgifter i detta hänseende. Dessutom har
överstyrelsen föreslagit vissa ändringar i den ordinarie och extra ordinarie
vaktmästarorganisationen.
Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att antalet vaktmästartjänster
i olika lönegrader skulle bli följande:
Ca 11 |
Ca 10 |
Ca 9 |
Ce 11 |
Ce 10 |
Ce 9 |
|
92 |
71 |
21 |
1 |
56 (Vi-tid) |
||
6 (''/a-tid) |
||||||
Ökning ( + ) eller minskning (—) enl. |
+ 6 |
+ 4 |
+ 10 |
—1 |
+ 2 |
+ 8 (''/i-tid) |
—2 (Va-tid) |
||||||
Summa |
98 |
75 |
31 |
— |
2 |
64 (Vi-tid) 4 (''/»-tid) |
Ett genomförande av förslaget kan approximativt beräknas medföra en
nettoutgiftsökning för statsverket av omkring 230 000 kronor.
Skolsköterskor. För närvarande finnas nio tjänster som heltidsanställda
skolsköterskor i Ca 12 vid de allmänna läroverken. Skolöverstyrelsen
föreslår, att ytterligare en dylik befattning uppföres på personalförteckningen,
avsedd för den kommunalt anställda sköterska, som nu finnes
vid kommunala mellanskolan i Göteborg, vilken skola från och med
den 1 juli 1950 kommer att vara helt förstatligad (Burgårdens samrealskola).
Överstyrelsen förordar därjämte, att den nuvarande innehavaren av
tjänsten, vilken innehaft densamma sedan den 1 juli 1944, måtte utan
särskilt ansökningsförfarande få överflyttas från kommunal till statlig
tjänst.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de
olika arvodesposterna (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande
till för innevarande budgetår anvisade belopp):
16
Statsutskottets utlåtande nr 160.
Kronor
a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga............ 500
b) Arvoden åt tillsynslärare................... 15 900 (+ 600)
c) Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor . . — (— 600)
d) Arvoden åt skolläkare m. m................ 394 300 (+ 61 000)
e) Arvoden åt bibliotekarier.................. 186 000 ( + 63 000)
f) Arvoden åt sekreterare m. m................ 800 000 ( + 578 000)
g) Särskilda arvoden vid provårsläroverk ........ 448 400 ( + 221 400)
h) Särskilda arvoden vid statens aftonskola....... 7 700
i) Arvode åt biträdande föreståndarinna......... l 200
j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer........ 500 (— 500)
1 854 500 ( + 922 900)
Förändringarna under b), c) och j) äro av automatisk natur.
Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. har
överstyrelsen upprepat sina flera gånger förut framförda förslag, att timarvodet
för skolsköterskornas deltidstjänstgöring måtte höjas från 3 kronor
75 öre till 4 kronor 75 öre samt att omfattningen av heltidstjänstgörande
läroverkssköterskas arbetsuppgifter måtte begränsas till att avse övervakningen
av 1 200—1 700 elever mot för närvarande 1 500—2 500 elever, varigenom
ett ökat antal deltidstjänstgörande sköterskor skulle behöva anställas.
De nuvarande arvodena åt bibliotekarier utgöra vid
högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar .............
högre allmänt läroverk med mindre än 600 lärjungar men med
minst 400 lärjungar ............................
högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar
realskola med minst 600 lärjungar .......................
realskola med mindre än 600 men med minst 400 lärjungar.....
realskola med mindre än 400 lärjungar.....................
Kronor
1 080
900
720
720
540
360
Den nu ifrågasatta ökningen av delposten till arvoden åt bibliotekarier
hänför sig huvudsakligen till av överstyrelsen föreslagen höjning av arvodena
med 40 procent, vilket motiverats med svårigheterna att med nuvarande
arvodessättning — motsvarande en timersättning av endast 2_3
kronor — erhålla kvalificerade och i övrigt lämpade personer å de för skolarbetet
allt viktigare bibliotekariebefattningarna. — Statskontoret har
framhållit bland annat, att den av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av
arvodena för s. k. övertimmar syntes komma att medföra ökade svårigheter
att få kompetenta lärare att åtaga sig uppdrag såsom bibliotekarier,
varför statskontoret icke ville motsätta sig en mindre höjning av dessa
arvoden, förslagsvis med 25 procent.
Statsutskottets utlåtande nr 160.
17
Av det under delposten till arvoden åt sekreterare m. m.
för innevarande budgetår anvisade beloppet å 222 000 kronor avses 164 600
kronor till arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor till arvoden åt andra
biträden än sekreterare å vissa rektorsexpeditioner.
De för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter tillkallade sakkunniga
ha den 20 december 1047 avgivit betänkande med förslag i ämnet.
Över detta förslag har överstyrelsen den 13 februari 1948 avgivit utlåtande
och därvid med vissa relativt obetydliga jämkningar tillstyrkt detsamma.
Under hänvisning härtill har nu överstyrelsen för nästa budgetår beräknat
medelsbehovet till 800 000 kronor.
Överstyrelsen har i detta sammanhang anmält, att överstyrelsen i cirkulärskrivelse
den 6 maj 1949 till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken
meddelat, att efter de uttalanden, som i olika sammanhang och vid
skilda tillfällen gjorts under den senaste tiden från statsmakternas sida,
hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut angående
organisationen av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner vid behov
anlita ljus- och vedkassan i större utsträckning än tidigare. Enligt överstyrelsens
i samband därmed givna direktiv skall från och med budgetåret
1949/50 som norm gälla, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av
rektor anlitas för expeditionella göromål, icke böra överstiga de belopp,
som föreslagits av överstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948. Slutligen
har överstyrelsen föreskrivit, att om statsbidrag till ljus- och vedkassan
är erforderligt för bestridande av de ifrågavarande kostnaderna,
detta i vanlig ordning kan anmälas till överstyrelsen.
Under delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk
har överstyrelsen ånyo framlagt förslag, syftande till en icke
oväsentlig förbättring av anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid
pro vårsläroverken. En översikt av förslagen lämnas i följande tablå:
Slag av ersättning |
Ersättningens storlek |
|
enligt nuvarande |
enligt överstyrelsens förslag |
|
X. Ersättning till föreståndare för |
||
provårskurs............. |
1 500: - |
2 004: - |
2. Ersättning till ord. och e. o. äm- |
||
neslärare vid provårsläroverk . . |
360: — |
720: — |
3. Ersättning till handledare .... |
Vid samtliga provårs- |
Vid samtliga provårsläroverk |
läroverk: |
utom i Umeå: |
|
300: — för entermins- |
450: — resp. |
|
kandidat |
300: — |
|
180: —/termin för två- |
I Umeå: |
|
terminskandidat |
900: — resp. |
|
600: — |
||
4. Ersättning för föreläsningar och |
Föreläsning: 30: — |
Föreläsning: 40: — |
övningar.............. |
Övning: 15: — |
Övning: 20: — |
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 160—16S.
18
Statsutskottets utlåtande nr 160.
Ett genomförande av förslagen skulle påkalla en höjning av förevarande
arvodespost från 227 000 kronor till 448 400 kronor. Vid tillämpning av
oförändrade ersättningsgrunder skulle endast en höjning av automatisk
natur till 239 000 kronor erfordras.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
K*
Denna anslagspost är nu uppförd med 12 200 000 kronor.
Enligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet under ickeordinarieposten
för nästa budgetår utgöra:
för avlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare i teoretiska och
praktiska läroämnen................................... 9 481 000
för sexualundervisning för läroverksungdom................ 6 000
för institutionsarbeten av större omfattning................ 3 500
för examinationer efter läsårets slut........................ 500
för lärares auskultationer vid andra läroverk................ 4 000
för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare .............. 3 147 000
för avlöning åt skolsköterska............................. 2 300
för avlöningar åt skolkuratorer, skolpsykologer och praktikanter
............................................... 15 800
för avlöning åt extra ordinarie vaktmästare och vikarier...... 456 000
Summa kronor 13 116 100
Överstyrelsen har beräknat omfattningen av undervisningen i övningsämnen
för nästa budgetår sålunda:
Övningsämne |
Antal veckotimmar |
|||
1949/50 |
beräknad ökning 1950/51 |
Summa 1950/51 |
||
automatisk |
annan |
|||
Teckning och välskrivning...... |
5 899 |
491 |
_ |
6 390 |
Musik................. |
3 362 |
293 |
195 |
3 850 |
Gymnastik med lek och idrott . . . |
6 862 |
1070 |
278 |
8 210 |
Manlig slöjd.............. |
2138 |
320 |
— |
2 458 |
Kvinnlig slöjd............. |
2 852 |
360 |
30 |
3 242 |
Hushållsgöromål............ |
1009 |
262 |
100 |
1371 |
Departementschefen har i fråga om ordinarieposten och arvodesposten
anfört följande.
Ordinarieposten. Vid de föreslagna samrealskolorna i Gubbängen i Stockholm,
i Lundby i Göteborg och i Malmö böra inrättas rektorstjänster med
placering, för skolorna i Gubbängen och Malmö i Cb 9 och för skolan i
Lundby i Cb 10. Av de kommunala mellanskolor, vilka omfattats av 1944
års riksdags beslut om successivt förstatligande under en femårsperiod (bud
-
Statsutskottets utlåtande nr 160.
19
getåren 1944/45—1948/49), återstår nu endast kommunala mellanskolan
i Skoghall. Anledningen härtill är, att denna skola icke uppfyllt de krav
i fråga om skollokalernas beskaffenhet, som vid riksdagsbehandlingen angivits
som förutsättning för ett förstatligande. Med hänsyn till det läge, vari
frågan om ett förstatligande av kommunala skolor numera genom skolkommissionens
förslag kommit, har jag i annat sammanhang uttalat, att
ett dylikt förstatligande lämpligen icke vidare borde komma i fråga. Den
av överstyrelsen beräknade rektors- och adjunktstjänsten vid Skoghallskolan
bortfaller därmed.
Överstyrelsen har föreslagit, att sammanlagt 18 nya lektorstjänster skola
inrättas samt att en vakant lektorstjänst vid statens normalskola skall
återbesättas. För egen del anser jag mig endast kunna förorda inrättandet
av 12 nya lektorstjänster; beträffande dessas placering torde Kungl. Maj:t
efter förslag av överstyrelsen få meddela närmare bestämmelser. Med återbesättandet
av den återstående vakanta lektorstjänsten vid statens normalskola
torde kunna anstå med hänsyn till att någon utbyggnad av gymnasiet
ej nu förordats.
Beträffande överstyrelsens förslag om nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster
tillstyrker jag, att 28 adjunktstjänster inrättas vid läroverk under
uppbyggnad eller omorganisation i andra fall än då fråga är om förstatligade
kommunala mellanskolor. I fråga om dessa senare skolor räknar jag
med, att 47 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster komma att inrättas.
Därest någon av dessa senare adjunktstjänster skulle tillsättas med ickeadjunktskompetent
lärare torde denne i enlighet med hittills tillämpad
praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937: 469, s. 21 — böra placeras i 25
lönegraden.
Vidkommande därefter överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare
66 adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion mellan
antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att den fortgående
kraftiga stegringen av elevantalet i läroverken — nästa läsår beräknad
till 8 000 elever, fördelade på 210 klassavdelningar — givetvis
måste föranleda även en avsevärd ökning av lärarkåren. Om icke balansen
mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare härigenom skall försämras måste
ett icke obetydligt antal ordinarie tjänster utöver de förut av organisatoriska
skäl föreslagna inrättas. Dessutom får jag erinra om min förra året
i detta sammanhang uttalade uppfattning, att ett av de verksammaste
medlen för att vid nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till
lärarbanan torde vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att
möjliggöra en snabbare befordran. Under hänvisning till dessa omständigheter
har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka överstyrelsens
förslag i denna del. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa tjänster.
Beträffande den av läroverkslärarnas riksförbund berörda frågan om
inrättande av s. k. gymnasieadjunktstjänster i Ca 29 får jag framhålla, att
jag har för avsikt att inom kort utverka Kungl. Maj:ts bemyndigande att
föranstalta om en särskild utredning rörande vissa organisatoriska och pedagogiska
frågor i samband med cn blivande lönegradsundersökning rörande
läroverkslärarna genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Då bland
annat även frågorna om inrättande av gymnasieadjunktstjänster och om
de vid läroverken förekommande särskilda arvodena, t. ex. till bibliotekarier
och vid provårsläroverken, komma att beröras av nämnda utredning,
20
Statsutskottets utlåtande nr 160.
torde de framställningar i dessa hänseenden, som i det föregående anmälts,
icke nu böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Huvudsyftet med den beslutade löneregleringen för övningslärare är att
genom tillskapandet av ett så stort antal ordinarie och extra ordinarie
övningslärartjänster som möjligt bereda övningslärarna förbättrade tjänstgörings-
och därmed även avlöningsförhållanden. Det av skolöverstyrelsen
framlagda förslaget om ett avsevärt antal nya ordinarie tjänster i övningsämnen
är en direkt konsekvens härav. Jag tillstyrker därför förslaget, som
innebär inrättandet av 190 nya dylika tjänster, sedan ett behov av ytterligare
7 tjänster tillgodosetts genom överflyttning från andra skolor.
Överstyrelsens förslag att staten helt och hållet skulle övertaga kostnaderna
för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken, vilket förslag
även framfördes i anslagsäskandena för budgetåret 1948/49, nödgas
jag alltjämt ställa på framtiden. Jag ifrågasätter därför icke nu någon
ändring beträffande skyldigheten för vissa ljus- och vedkassor att till statsverket
inleverera medel, motsvarande avlöningskostnaderna för budgetåret
1938/39 av den vaktmästarpersonal, vilken genom beslut av 1939 års
riksdag blev föremål för lönereglering. Likaledes torde det alltjämt få ankomma
på ifrågavarande kassor att avlöna annan vaktmästarpersonal än
ordinarie och extra ordinarie. I fråga om ordinarie och extra ordinarie vaktmästare
har överstyrelsen ånyo förordat ett betydande antal förändringar.
Förslaget synes väsentligen bygga på de principer, som varit vägledande
vid 1939 års lönereglering för vaktmästarpersonalen, och har i och för sig
icke givit mig anledning till några egentliga erinringar. Detsamma synes
emellertid i nuvarande läge icke gärna kunna i sin helhet förverkligas.
Liksom i fjol anser jag att i första hand de skolor, som äro nyupprättade
och ännu icke erhållit någon statsanställd vaktmästare, böra tillgodoses.
Jag förordar därför inrättande av en tjänst i Ca 10 vid vardera samrealskolan
i Lund och Timrå, en i Ca 9 vid envar av samrealskoloma i Torsby,
Molkom och Flen samt en i Ce 9 vid envar av samrealskoloma i Bengtsfors,
Herrljunga, Kopparberg, Malmköping, Munkfors, Töreboda och
Örkelljunga. Därjämte synas starka skäl tala för inrättandet av ytterligare
en tjänst i Ca 11 vid Burgårdens samrealskola i Göteborg med hänsyn till
det mycket stora elevantalet i denna skola samt för ombildning av en tjänst
i Cell och en halvtidstjänst i Ce 9 vid statens normalskola till ordinarie
heltidstjänster i Ca 11 respektive Ca 10.
För nästa budgetår torde böra beräknas ytterligare en tjänst som skolsköterska
i Ca 12, avsedd för den nu kommunalt anställda sköterskan vid
Burgårdens samrealskola i Göteborg. I likhet med överstyrelsen finner jag
skäligt, att den nuvarande innehavaren av den kommunala tjänsten utan
ansökningsförfarande överflyttas på den statliga.
I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar
vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört, ävensom de
ändringar i övrigt rörande övningslärarpersonalen, som kunna föranledas
av riksdagens blivande beslut beträffande löneregleringen för dessa lärare.
Vidare må erinras om att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 april 1949
medgivit, att rektors adjunkts- respektive ämneslärarinnetjänst vid 20 av
de från och med budgetåret 1946/47 förstatligade kommunala mellanskolorna
finge återbesättas från och med den 1 juli 1949. Härav samt av
beslut före personalförteckningens fastställande om återbesättande av
ytterligare dylika tjänster samt ombildning av adjunktstjänst till ämnes
-
Statsutskottets utlåtande nr 160.
21
lärarinnetjänst eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst betingade
ändringar i personalförteckningen torde likaledes böra vidtagas.
Medelsbehovet under ordinarieposten beräknar jag till 44-4^6 000 kronor,
innebärande en höjning med 3 926 000 kronor, varav omkring 1 500 000
kronor hänföra sig till löneregleringen för övningslärare.
Arvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, arvoden
åt tillsynslärare, särskilda arvoden vid statens aftonskola, arvode åt
biträdande föreståndarinna samt personlig lönefyllnad åt vissa rektorer
torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med respektive
500, 15 900, 7 700, 1 200 och 500 kronor. Delposten till personliga tilläggsarvoden
åt första lärarinnor torde till följd av pensionering av den lärarinna,
som för närvarande åtnjuter arvode ur posten, kunna utgå ur avlöningsstaten.
Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. är jag icke heller i
år beredd att tillstyrka vare sig en höjning av timarvodet för skolsköterskornas
deltidstjänstgöring eller en minskning av omfattningen av de heltidstjänstgörande
sköterskornas arbetsuppgifter. Posten torde därför, under
hänsynstagande endast till automatiska utgiftsökningar, böra för nästa
budgetår uppföras med 357 800 kronor, varav 255 000 kronor till arvoden
åt skolläkare och 102 800 kronor till arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor,
vilket innebär en ökning med 24 500 kronor.
Under hänvisning till vad jag tidigare anfört anser jag mig vid beräkningen
av medelsbehovet under delposten till arvoden åt bibliotekarier böra
utgå från nuvarande arvodesgrunder. Posten torde böra uppföras med
133 000 kronor, vilket innebär en höjning med 10 000 kronor för att möjliggöra
utgiftsökningar av automatisk natur.
Såsom jag i samband med anmälan i årets åttonde huvudtitel av frågan
om folkskoleseminariernas anslagsbehov uttalat, är jag på grund av det
statsfinansiella läget alltjämt nödsakad att avstå från att för riksdagen
framlägga något förslag i anledning av sakkunnigbetänkandet rörande organisationen
av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken
in. fl. läroanstalter. Delposten till arvoden åt sekreterare in. m. bör
därför även för nästa budgetår beräknas enligt hittillsvarande grunder. Då
jag under hand från överstyrelsen erfarit, att posten för innevarande budgetår
varit för knappt beräknad, bör densamma med hänsyn'' härtill och till
beräknad ytterligare automatisk utgiftsökning för nästa budgetår uppräknas
med ett belopp av 23 000 kronor till 245 000 kronor.
Enligt § 217 läroverksstadgan kunna ur läroverkens ljus- och vedkassor
även bestridas kostnader för renskrivningsgöromål å rektorsexpeditionerna.
Denna möjlighet har tidigare begagnats endast i begränsad omfattning. I
samband med det förutnämnda utredningsarbetet rörande organisationen
av arbetet på rektorsexpeditionerna har emellertid från olika håll pekats
på denna möjlighet. Även skolöverstyrelsen har, såsom av det föregående
framgått, i cirkulär till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken meddelat,
att hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut
angående organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid behov
anlita ljus- och vedkassorna i större utsträckning än tidigare, varvid emellertid
föreskrivits, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av rektor
anlitas för expeditionella göromål, icke borde (iverstiga de belopp, som
föreslagits av (iverstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948 över sakkunnigbetänkandet.
Detta cirkulär torde ha tillkommit i syfte att förhindra
22
Statsutskottets utlåtande nr 160.
ett alltför ohämmat utnyttjande av ljus- och vedkassorna för nu ifrågavarande
ändamål. Den ökade belastning för dessa kassor, som en allmännare
tillämpning av § 217 läroverksstadgan innebär, medför i sin tur en
stegring av anspråken på statsbidrag till dessa kassor. Det är bland annat
med anledning härav som under punkten 170 i årets åttonde huvudtitel förordats
en väsentlig höjning av anslaget till Bidrag till ljus- och vedkassorna.
Under erinran om vad jag tidigare anfört ifrågasätter jag ingen annan
ändring beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk än
att densamma med hänsyn till ökat antal lärare vid provårsläroverken bör
höjas med i runt tal 12 000 kronor till 239 000 kronor.
Hela arvodesposten bör alltså uppföras med (500 -f- 15 900 + 357 800 -f+
133 000 + 245 000 + 239 000 + 7 700 + 1 200 + 500 =) 1 000 600 kronor,
innebärande en höjning med 69 000 kronor.
Beträffande icke-ordinarie posten har departementschefen tillstyrkt dels
anvisande i enlighet med skolöverstyrelsens förslag av ett belopp av 6 000
kronor till föreläsningar i sexuella frågor, dels beräknande av antalet extra
ordinarie adjunkter i Ce 24 och ämneslärarinnor under nästa läsår till oförändrat
475 för de förra och 69 för de senare, dels uppskattande av medelsbehovet
för nästa budgetår för obligatorisk undervisning i övningsämnen
i enlighet med det av överstyrelsen under hänsynstagande till automatiskt
verkande förhållanden angivna timantalet med tillägg av 100 veckotimmar
för gymnastiken, dels ock beviljande av ökad medelsanvisning för den
icke obligatoriska delen av övningsundervisningen allenast för möjliggörande
av fortsatt undervisning i hushållsgöromål för gossar i förstatligade
kommunala mellanskolor.
Departementschefen har beräknat medelsbehovet under icke-ordinarieposten
för nästa budgetår till 13 000 000 kronor, innebärande en höjning
med 800 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg bör enligt departementschefen uppräknas
med 300 000 kronor till 6 700 000 kronor.
De särskilda uppbördsmedlen uppskattar departementschefen till oförändrat
belopp, 926 600 kronor.
Hela avlöningsanslaget beräknar departementschefen böra vid bifall till
vad han förordat för nästa budgetår uppföras med (44 426 000 -f
+ 1 000 600 + 13 000 000 + 6 700 000 — 926 600 =) 64 200 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 5 095 000 kronor.
Till stöd för det i motionerna I: 417 och II: 516 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.
I trots av departementschefens hänvisning till att han har för avsikt att
företaga en utredning om bland annat även bibliotekariernas arvodesfråga,
förefaller åtgärden att i detta fall vägra t. o. m. den blygsamma arvodeshöjning,
som statskontoret tillstyrkt, betänklig. Det gäller här en partiell
förstärkning inom den nu arbetande skolans ram, och det kan icke undgå
att göra ett dåligt intryck bland allmänhet och berörda yrkeskategorier
23
Statsutskottets utlåtande nr 160.
att så modesta önskemål avvisas samtidigt som en diskussion om nya skolformer
pågår, vilken icke undflyr de stora utgiftsökningarna. Resultatet
blir, som skolöverstyrelsen erinrat om och statskontoret bestyrkt, att rekryteringen
försvåras, särskilt med hänsyn till den av Kungl. Maj:t tidigare
beslutade höjningen av arvodena för s. k. övertimmar.
På grund av den inträdda försämringen av penningvärdet framstå de
nuvarande arvodena som helt otillräckliga.
Det måste vidare starkt understrykas, att det numera ställes helt andra
krav på skolbibliotekarierna än för endast ett decennium sedan, ett förhållande,
som sammanhänger med att biblioteksväsendet i vårt land under
senare år starkt utvecklats och att skolbibliotekens pedagogiska betydelse
blivit alltmer erkänd. En skolbibliotekaries arbetsuppgift innefattar sålunda
icke enbart katalogisering, utlåning av böcker och liknande rutinarbete
utan även och framför allt personlig vägledning och upplysningsverksamhet.
Det är också påtagligt att den utveckling mot tillämpande av mera moderna
undervisningsmetoder, som torde vara att vänta inom läroverken,
förutsätter en betydande utökning av bibliotekens bokbestånd och av
bibliotekariernas arbete. Det kan icke heller antagas att ett beslut om
arvodenas höjning med föreslagna belopp nu skulle föregripa den av departementschefen
anmälda utredningen. Arvodena äro nu så små att även
de föreslagna justeringarna hålla sig i underkant.
Utskottet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
förordat inrättande av dels 3 rektorstjänster, dels 12 lektorstjänster,
dels 28 adjunktstjänster vid läroverk under uppbyggnad eller omorganisation
i andra fall än då fråga är om förstatligade kommunala
mellanskolor, dels ock 47 adjunkts- och 9 ämneslärarinnet jänster på grund
av förstatligandet av kommunala mellanskolor. Utskottet tillstyrker bifall
till ifrågavarande förslag.
Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättandet av ytterligare 66 adjunktstjänster
för vinnande av en gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie
och icke-ordinarie lärare. Departementschefen har biträtt detta förslag
under framhållande av att ett av de verksammaste medlen för att vid
nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan vore att
inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en snabbare
befordran. Utskottet har i rådande läge funnit sig böra tillstyrka bifall till
vad departementschefen sålunda föreslagit.
Emot det föreslagna antalet av 190 nya ordinarie övningslärartjänster
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet biträder vad departementschefen förordat i fråga om inrättandet
av nya ordinarie vaktmästartjänster. Utskottet tillstyrker även
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av anslaget till bidrag till ljus- och
vedkassorna för nästa budgetår med ett belopp av 2 000 000 kronor, innebärande
en höjning av anslaget med 500 000 kronor, föranledd av de ökade
anspråk på kassorna, som kunna förväntas uppkomma genom att kassorna
24
Statsutskottets utlåtande nr 160.
i större utsträckning än hittills anlitas för bestridande av kostnader för
expeditionella göromål vid rektorsexpeditionerna.
I anledning av vad departementschefen anfört rörande dessa kassor vill
utskottet understryka, att det enligt utskottets mening synes böra tagas
under omprövning att helt avlasta kassorna från den dem nu åvilande
skyldigheten att bestrida kostnader såväl för avlöning åt vaktmästarpersonal
som för renskrivningsgöromål. Frånsett att en dylik åtgärd skulle
utgöra ett beaktansvärt led i strävandena att avskaffa elevavgifterna vid
de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter skulle härigenom
åstadkommas en välbehövlig förenkling i fråga om det för närvarande
ganska invecklade ekonomiska mellanhavandet mellan staten och
ifrågavarande kassor.
Departementschefen har ställt i utsikt att genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté
låta utreda bland annat frågorna om arvoden till bibliotekarier
och arvoden vid provårsläroverk. Utskottet vill för sin del uttala,
att det synes angeläget att denna utredning inom kort kommer till stånd,
sa att förslag i ämnet snarast möjligt kan föreläggas riksdagen.
Då ett biträdande av det i motionerna I: 417 och II: 516 framställda
yrkandet enligt utskottets mening skulle kunna vara ägnat att föregripa
resultatet av nämnda utredning anser utskottet sig böra avstyrka bifall till
motionerna.
Vad departementschefen i övrigt i samband med behandlingen av anslagsberäkningarna
anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 417 och II: 516,
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1950 förordat
samt av de beslut riksdagen kan komma att fatta
i fråga om löneregleringen för övningslärare;
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1950/51, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
3. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Statsutskottets utlåtande nr 160.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..........................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt kvinnliga sakkun -
b) Arvoden åt tillsynslärare ... 15 900
c) Arvoden åt skolläkare m. m.
förslagsvis...............357 800
d) Arvoden åt bibliotekarier ... 133 000
e) Arvoden åt sekreterare m. m. 245 000
f) Särskilda arvoden vid prov
årsläroverk.
.............. 239 000
g) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola............... 7 700
h) Arvode åt biträdande föreståndarinna
.............. 1200
i) Personlig lönefyllnad åt vissa
rektorer................. 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie
personal, förslagsvis............
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............
Summa kronor
Särskilda upphör dsmedél:
1. Bidrag från Stockholms stad. . . 15 000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyresersättningar och hyror.... 274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m................ 37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse...................... 120 000
5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning................... 480 000
Nettoutgift kronor
25
44 426 000
1 000 600
13 000 000
6 700 000
65 126 600
926 600
64 200 000
26
Statsutskottets utlåtande nr 160.
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser
från personalförteckningen och de överskridanden
av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas
av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
5.
till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
19o0/ol under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 64 200 000 kronor.
2:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen nr 1, åttonde huvudtiteln,
punkten 170) får utskottet — under åberopande av vad utskottet
ovan under anslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken anfört —
hemställa,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassoma för budgetåret 1950/51 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000
kronor.
3:o) Anskaffande av viss maskinell utrustning till direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(propositionen nr 154, avsnitt II, s. 38—42) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av viss maskinell utrustning
till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk
för budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Stockholm den 16 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,
Gränebo, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken
Andersson, herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
Andrée och Alfred Nilsson, samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson
i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Kollberg,
Jansson i Kalix, Henriksson och Nihlfors.