Statsutskottets utlåtande nr 147.

1

Nr 147.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlönings- in. fl. anslag under fjärde
huvudtiteln för budgetåret 1950 Öl in. in. jämte i
ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Vid anmälan av propositionen
nr 110 har departementschefen (punkt 1, s. 2—4 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 mars 1950) lämnat en
översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,
särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna eller
eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår. Härutinnan
torde få hänvisas till propositionen.

I sitt militärorganisatoriska underlag för medelsäskandena för budgetåret
1950/51 har chefen för armén anmält sin avsikt att undersöka möjligheterna
att reducera antalet fredsförband för att på så sätt minska utgifterna för
administration. Arméchefen har också anmält, att han överväger fråga om
att till försvarsområdena överflytta mobiliseringsorganisationen vid förbanden
och i samband därmed koncentrera utbildningsorganisationen. Arméchefen
har framhållit, att dessa möjligheter till organisationsändringar borde
hållas i sikte exempelvis vid den fortsatta rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid fredsförbanden, så att man icke binder sig för en
onödigt kostsam organisation.

Med hänsyn till vad arméchefen sålunda anfört torde det, framhåller departementschefen,
vara anledning att i fortsättningen gå fram med en viss försiktighet,
när det gäller att tillskapa nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen.
De av arméchefen antydda organisationsförändringarna
syntes emellertid — om de borde komma till stånd — kunna genomföras först
efter relativt lång tid. De besparingar som kunde ernås redan genom rationaliseringsåtgärderna
borde så snart som möjligt tillvaratagas. Liksom för innevarande
och tidigare budgetår varit fallet borde Kungl. Maj:t äga att jämväl
under budgetåret 1950/51 vidtaga de jämkningar i personalorganisationen som
framdeles kunde bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avsåge personalstaterna för ordinarie
personal.

]—»88 50 Hihan/f till riksdagens protokoll 1950. ti sand. Nr 147 —150.

2

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det, med hänsyn till
vad arméchefen anfört, finnes anledning att i fortsättningen iakttaga försiktighet,
när det gäller att inrätta nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen.
I likhet med vad som skett för tidigare budgetår torde Kungl.
Maj:t även för budgetåret 1950/51 böra bemyndigas vidtaga av departementschefen
avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.

2:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 116 000 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 2, s. 4—62) föreslagit riksdagen
att dels besluta att Signalregementets kompani i Kristianstad icke skall uppsättas
samt att kompaniet skall ersättas av en mobiliseringscentral, dels fastställa
de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som i särskild ordning överlämnats
till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna meddela
särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas
i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj ds brev den 3 juni
1949 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
för budgetåret 1949/50, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal
m. fl., att tillämpas under budgetåret 1950/51, dels ock till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 116 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (I: 432), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att vid IV. militärbefälsstaben inrätta
fyra vaktmästartjänster i lönegrad Ce 9, att för Svea livgarde upptaga ytterligare
en kaptensbeställning i lönegrad Ma 9 och att en fänriksbeställning och
en sergeantsbeställning skola indragas vid regementet samt att för fälttygkåren
upptaga ytterligare en beställning som kapten eller löjtnant, avsedd för tjänst
vid kommendantsstaben i Boden, i utbyte mot befattning för pensionerad
officer il: 29);

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Åman (I: 434) och den andra inom andra kammaren av herr Kyling
(11:519), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om sådan omfördelning
av de lägre beställningarna vid de militära musikkårerna att vid kårer
av typ I antalet furirsbeställningar ökas med 4 samt antalet volontärer och

Statsutskottets utlåtande nr 147.

3

elever minskas med 2 respektive 3, att vid kårer av typ II antalet furirsbeställningar
ökas med 3 samt antalet volontärer och elever minskas med vardera 2,
att vid kårer av typ III antalet furirsbeställningar ökas med 2 samt antalet
volontärer och elever minskas med 1 respektive 2 ävensom att efter dessa
justeringar kvarstående elever överföras till volontärer över stat.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 432 och I: 434.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse för de av departementschefen
förordade ändringarna i personalförteckningarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. För de av
departementschefen i övrigt föreslagna personalförändringarna m. m. redogör
utskottet endast i den mån detta med hänsyn till väckta motioner eller
eljest ansetts erforderligt. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i statsrådsprotokollet. För närmare kännedom om de av
departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Omorganisation av arméledningen. Departementschefen har i anslutning
till en av Kungl. Maj:t den 18 november 1949 utfärdad ny instruktion för arméledningen
(SFS nr 600) föreslagit, att benämningarna på truppslagsinspektörerna
vid armén — nu inspektörer för infanteriet och kavalleriet, för pansartrupperna,
för artilleriet, för luftvärnet, för ingenjörtrupperna, för signaltrupperna
respektive för underhållstrupperna — ändras till infanteriinspektör,
pansarinspektör, artilleriinspektör, luftvärnsinspektör, ingenjörinspektör,
signalinspektör respektiva tränginspektör.

Under en ny rubrik, Tjänstegrensinspektörer, ha föreslagits skola redovisas
beställningarna för generalfälttygmästare, generalintendent, arméöverdirektör,
arméöverläkare och överfältveterinär ävensom tjänstegrensinspektörernas
expeditionspersonal m. m.

En beställning för major vid pansartrupperna har föreslagits skola överflyttas
till generalstabskåren med hänsyn till den utökning av pansarinspektörens
verksamhetsfält, som föranletts av att dit numera hänförts även pansarinfanteriet
och kavalleriet.

Tre befattningar för pensionerad officer (1: 29) och en befattning för pensionerad
underofficer (1: 20) vid arméstaben ha föreslagits skola indragas.

2. Avvecklingen av Livregementet till häst. Beställningen för sekundchef
för regementet samt tre befattningar för pensionerad underofficer (1: 20) ha,
jämte vissa extra ordinarie tjänster, föreslagits skola avföras ur personalförteckningarna.

En beställning för ryttmästare vid kavalleriet har föreslagits skola överföras
till kapten vid fälttygkåren och avses skola tjänstgöra såsom biträdande
stabstygofficer vid IY. militärbefälsstaben.

Arméchefen har i skrivelse den 12 januari 1950 anfört, att vakttjänsten
vid IY. inilitärbefälsstabens etablissement icke längre, såsom nu
vore fallet, borde bestridas av Livgardesskvadronen. Tjänsten som vaktchefer

4

Statsutskottets utlåtande nr 147.

bleve nämligen alltför betungande för skvadronens 9 furirer, som utöver ordinarie
tjänstgöring ocli tjänst som dagbefäi fått tagas i anspråk som vaktchefer
vart sjätte dygn. Vid skvadronens övningar utom kasernen under längre tidsperioder
uppstode också svårigheter att ordna vakttjänsten vid etablissementet.
För denna tjänst borde därför anställas särskild civil vaktpersonal
(vaktmästare i Ce 9) med polismans befogenheter. Antalet vaktmästare borde
vara 4, enär tjänstgöring måste ske hela dygnet och även under sön- och helgdagar.
Vid staben funnes emellertid redan en vaktmästare i Ce 9, ursprungligen
avsedd — förutom för tjänstgöring som bilförare — för göromål som
portvakt och gårdskarl och för skötsel av värmeanläggning. Under de senaste
åren hade han dock helt måst tagas i anspråk för motortjänsten inom staben.
Under förutsättning att i enlighet med arméchefens förslag (jfr. p. 24) en
för bilförare avsedd överfurirsbeställning inrättades vid staben kunde emellertid
berörde vaktmästare tagas i anspråk för vakttjänst. Staben borde därför
tillföras 3 tjänster för vaktmästare i Ce 9.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka, att för bevakningen
vid etablissementet anställes civil personal, utan förutsatt, att det
skulle vara möjligt att för oundgängligen nödvändiga bevakningsuppgifter
alltjämt taga i anspråk militär personal.

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m. I enlighet med förslag av
chefen för armén har departementschefen förordat, att beställningar för 8
fanjunkare (Ma 5), 14 sergeanter (Ma 4), 12 överfurirer (Ma 3), 26 furirer och
3 förrådsvaktmästare (Ca 12) överföras från intendenturkåren till trängtrupperna
(trängförbanden). Tre av sergeantsbeställningarna ha förutsatts skola
indragas i mån av vakanser.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid arméns underofficersskola
har en till följd av indragning av intendenturkompanierna övertalig förvaltarbeställning
(Ma 6) föreslagits skola övergångsvis placeras vid skolan. Beställningen
har förutsatts skola indragas vid innehavarens avgång ur tjänst. Två
andra förvaltarbeställningar vid intendenturkåren ha förutsatts skola indragas
vid uppkommande vakanser. Vidare har en övertalig fanjunkarbeställning
(Ma 5) vid intendenturkåren föreslagits skola bibehållas för förrådsuppgifter
vid intendenturförrådet i Ulriksdal i avvaktan på att innehavaren av beställningen
avgår ur tjänst.

En befattning för pensionerad underofficer (1: 20) har föreslagits skola
överflyttas från krigsskolan till infanteriets kadettskola. Vidare ha tre arvodesbefattningar
för expeditionsunderofficer (1:20) vid intendenturtrupperna
föreslagits skola indragas från och med den 1 januari 1951.

4. I anledning av beslutad omorganisation av de centrala intendenturanstalterna
vid försvaret ha två kaptensbeställningar vid intendenturkåren
föreslagits skola indragas vid uppkommande vakanser i dylika beställningar.

Sedan en förvaltarbeställning vid intendenturkåren placerats vid centralförrådet
i Tingstäde, ha två vid VII. militärbefälet redovisade befattningar för
pensionerade underofficerare (1:20) föreslagits skola indragas.

Statsutskottets utlåtande nr 1-17.

5

Tre förvaltare (Ma 6) vid intendenturkåren, vilka genom omorganisationen
icke längre erfordras för uppgifter som tidigare ålegat dem, ha föreslagits skola
tills vidare bibehållas vid intendenturförråden i avvaktan på slutligt förslag i
personalfrågorna. Beställningarna ha förutsatts icke få återbesättas vid uppkommande
vakanser.

Kassaavdelningen vid intendenturförrådet i Stockholm har föreslagits skola
organiseras efter samma mönster som normalkassorna, d. v. s. med 1 förvaltare
(Ma 6) som kassachef, 1 kontorist och 1 kanslibiträde. Med hänsyn härtill föreslås
bl. a. att ytterligare en förvaltarbeställning i kassatjänst inrättas på intendenturkårens
stat.

5. I anslutning till 1948 års försvarsbeslut uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen
att överväga spörsmålen om förläggningen av signalskolan och om
signaltruppernas fredsorganisation. Arméchefen har nu anmält, att utredningen
i dessa frågor icke avslutats. Det hade emellertid konstaterats, att
det genom 1942 års försvarsbeslut inrättade men ännu ej organiserade Signalregementets
kompani i Kristianstad (S 1 K) icke borde uppsättas. Terrängförhållandena
kring Kristianstad lämpade sig nämligen icke för utbildning
av signaltrupp, varjämte kompaniets avsedda förläggning skulle komma att
medföra oproportionerligt höga administrationskostnader. Arméchefen föreslår
därför att signalkompaniet i Kristianstad icke uppsättes utan att i stället till
nämnda ort förlägges en mobiliseringscentral för signaltrupperna, vilken skulle
underställas chefen för I 6 med signalofficeren vid I. militärbefälsstaben, nu
tillika avsedd som chef för kompaniet, som biträde vid mobiliseringsplanläggningen.
Förbandets truppregistrering borde handhavas av S 1.

Departementschefen har i enlighet med arméchefens förslag förordat att
Signalregementets kompani i Kristianstad icke skall uppsättas samt att i dess
ställe skall inrättas en signalmobiliseringscentral (SIK mobc) i Kristianstad.
Denna mobiliseringscentral borde vara underställd chefen för I 6.

Av befattningar, som nu avses för kompaniet, ha föreslagits skola indragas
tre befattningar för pensionerad underofficer (1: 20) —expeditionsunderofficer,
biträde i personaldetalj och kasernunderofficer — samt tjänster för en maskinist
(Ca 16), två förrådsmän och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Följande
befattningar ha föreslagits skola överflyttas till andra förband m. in..
nämligen en befattning för tygunderofficer (1:20) och en förråds va ktmäs tar
tjänst till infanteribefälliavarstaben i Karlskrona, en förrådsvaktmästartjänst
till S 1 samt tjänster för två förrådsmän och ett biträde för skriv- och kontors
göromål till 16. Fn beställning för fanjunkare (Ma 5) har föreslagits skola,
sedan behov av beställningshavaren i fråga vid 16 icke längre föreligger, fä
tagas i anspråk för signalskolan. Behovet av dessa till andra förband m. m.
överflyttade tjänster m. m. borde slutligt prövas efter det att organisations
undersökningar respektive översyn av redan verkställda dylika undersökningar
utförts vid infanteribefälhavarstaben, S 1, signalskolan och 16. Intill dess så
skett borde gälla, att återbesättande vid ledigblivande av beställning och befattningar
som här avsåges icke finge ske utan medgivande av Kungl. Maj:t.

6

Statsutskottets utlåtande nr 147.

6. För förstärkning av försvarsområdesstabernas personal för mobiliseringsarbete
har departementschefen förordat, att från vart och ett av infanteriregementena
utom II, 17 och 115 samt från fyra artilleriregementen en
majorsbeställning, eller således sammanlagt 20 majorsbeställningar, överföras
till staberna för de i fred befintliga försvarsområdena med undantag av Karlskrona
och Vaxholms försvarsområden, en vid varje stab med placering såsom
stabschef. De berörda infanteri- och artilleriregementena ha i anledning härav
förutsatts skola organiseras på två i stället för som förutsatts i gällande organisation
tre bataljoner (divisioner).

I anslutning härtill har departementschefen vidare förordat, att en ny befattning
för försvarsområdesofficer (löneklass 1: 31) tillkommer vid VII. militärbefälsstaben.

7. Vid A 4 är en major placerad som chef för den till regementet anslutna
artillerikadettskolan. För att ernå likhet med beställningen för chef för infanteriets
och kavalleriets kadettskola, som redovisas på arméstabens stat, föreslås,
att en majorsbeställning vid ett artilleriregemente överföres till arméstabens
stat och där avses för chefen för artillerikadettskolan.

Den försöksverksamhet vid artilleriskjutskolan, varom principbeslut fattats
i 1948 års försvarsbeslut, har ansetts kräva, att en majorsbeställning tillkommer
vid skolan, vilket föreslagits skola ske genom att en dylik beställning överföres
till skolan från ett artilleriregemente.

9. Ill ingår enligt beslut av 1948 års riksdag det s. k. garnisonskompaniet,
sammansatt av för fältpolisutbildning särskilt uttagna värnpliktiga från samtliga
inskrivningsområden. Härigenom har regementet tillförts ett kompani
utöver det antal, som ingår i normalorganisationen för pansarinfanteriregemente.
Behovet av personal vid kompaniet beräknades av försvarskommittén
till 1 kapten, 2 löjtnanter eller fänrikar, 1 fanjunkare, 2 sergeanter
och 2 överfurirer eller alltså sammanlagt 8 personer. F. n. består personaluppsättningen
av 1 löjtnant, 2 fänrikar, 1 fanjunkare, 4 sergeanter och 2 överfurirer
(= 10 personer). Arméchefen har upprepat sitt för budgetåret 1949/50
framförda förslag, att för kompanichefen skulle avses en kaptensbeställning.
Vid bifall härtill kunde 1 fänriksbeställning och 1 sergeantsbeställning indragas.
Då befäl ur andra förband icke kunde kommenderas till tjänstgöring
vid garnisonskompaniet i den utsträckning försvarskommittén förutsatt,
erfordrades utöver den av kommittén beräknade personaluppsättningen ytterligare
1 sergeantsbeställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt vad arméchefen
sålunda föreslagit.

Departementschefen har ansett sig alltjämt icke kunna biträda nämnda
förslag.

10. I anslutning till i medelsäskandena för försvarsväsendets radioanstalt
för budgetåret 1950/51 framlagt förslag om överflyttning av viss värnpliktsutbildning
från anstalten till signalförbanden har chefen för försvarsstaben,
efter samråd med chefen för armén, föreslagit, att signaltruppernas personalstat
skall ökas med 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 2 sergeanter, samtidigt som

Statsutskottets utlåtande nr 147.

7

antalet officers- och underofficersbeställningar vid anstalten minskas. Departementschefen
har tillstyrkt förslaget.

12. Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår
ansett sig icke kunna tillstyrka förslag av chefen för armén om att inrätta
en beställning för kapten eller löjtnant vid fälttygkåren, avsedd för tygofficer
vid kommendantsstaben i Boden i utbyte mot en för pensionerad officer (1: 29)
avsedd arvodesbefattning. Ej heller departementschefen har ansett sig kunna
biträda detta förslag.

14. Beträffande den fortsatta utbyggnaden av tygstaten har departementschefen
förordat, att från och med nästa budgetår skola tillkomma sammanlagd
nio beställningar för verkmästare och hantverkare, varav en tygverkmästare
av 1. klassen (Ca 21) och en av 2. klassen (Ca 19) samt 2 tyghantverkare av
1. klassen (Ca 18) och fem av 2. klassen (Ca 16). Vidare har departementschefen
förordat, att 40 beställningar för armétekniker (Ca 12) skola tillkomma samt
att 24 beställningar för furirer vid tygstaten skola indragas.

En övergångsvis kvarstående beställning för tyghantverkare av 1. klassen
vid krigsmaterielverket kan i anledning av avgång indragas.

15. I enlighet med hittills tillämpad princip, att ordinarie beställningar för
arméingenjörer inrättas inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för
antalet arméingenjörsbeställningar, i den mån som möjligheter föreligga att
besätta beställningarna, har departementschefen tillstyrkt, att vid arméingen
jörkåren tillkomma följande nya beställningar, nämligen en armédirektör av
1. graden, en armédirektör av 2. graden, fem arméingenjörer av 1. graden
och en arméingenjör av 2. graden i utbyte mot åtta extra ordinarie arméingenjörsbeställningar
i 29 lönegraden. En beställning för armédirektör i
Ca 30 har föreslagits skola indragas.

Yidare har departementschefen tillstyrkt, att en arméingenjör av 1. graden
i Ce 29 tillkommer för vissa utbildningsfrågor inom arméingenjörkårens ledning.
Någon utökning av antalet ordinarie arméingenjörsbeställningar enligt
det preliminära slutläget borde dock icke ske i anledning av att denna befattning
tillkomme. Beställningen borde därför frigöras för indragning, innan
detta slutläge uppnåtts.

Departementschefen har vidare tillstyrkt, att ytterligare motoringenjörer
tillkomma för ett pansarinfanteriregemente och för 118. För ändamålet ha
avsetts två extra ordinarie arméingenjörer, en i Ce 24 och en i Ce 22. Slutligen
har departementschefen tillstyrkt att tre motoringenjörer tillkomma för kustartilleriförsvaren.
Tills vidare räknade departementschefen med placering av
dessa ingenjörer i Ce 24.

16. I enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition har en
beställning för fältläkare på fältläkarkårens stat föreslagits skola utgå ur för
teckningen. Vidare föreslås, att följande beställningar indragas, nämligen en
bataljonsläkare i Ca 27 vid Gotlands artillerikår, en bataljonsveterinär i Ca 25
vid Svea ingenjörkår samt två bataljonsveterinärer i Ca 23 vid Svea och
Wendes artilleriregementen. Begementsveterinärbeställningen vid Svea artil
leriregemente samt bataljonsvetorinärbeställningarna i Ca 25 vid Göta ingen

8

Statsutskottets utlåtande nr 147.

jörkår samt vid Svea, Göta och Skånska trängregementena ävensom bataljonsveterinärbeställningen
i Ca 23 vid Göta artilleriregemente ha föreslagits skola
indragas, när vakanser uppkomma i beställningarna.

IT. I fråga om antalet manskapsbeställningar, utom musikmanskap, har
departementschefen förordat, att antalet överfurirsbcställningar, Ma 3, ökas
med 75 och att antalet furirsbeställningar, Me 2 eller Me 1, i samband härmed
minskas med 73. Vidare föreslås, att antalet beställningar för korpraler (konstaplar),
Mha 2, minskas med 20 och att antalet beställningar för vicekorpraler
(-konstaplar) och meniga, Mha 1, ökas med 43.

Efter förslag i propositionen 1948: 206 vidtogs fr. o. m. budgetåret 1948/49
en omfördelning av de lägre beställningarna inom försvarets musikkårer så
att antalet beställningar för musikfurirer ökades och antalet beställningar i
lägre manskapsgrader minskades i proportion till denna ökning. Genom denna
åtgärd tillgodosågs till en del ett yrkande i frågan som under remissbehandlingen
av 1945 års försvarskommittés betänkande framställts av försvarsväsendets
underbefälsförbund.

I skrivelse den 30 november 1948 hemställde underbefälsförbundet, att
musikelevinstitutionen skulle upphävas och att musikeleverna skulle överföras
till volontärer över stat. Vid anmälan av denna framställning i propositionen
1949:135 förklarade departementschefen sig icke beredd att taga ställning
till frågan i avvaktan på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation.

Underbefälsförbundet har nu i skrivelse den 29 november 1949 återkom
mit till sina tidigare förslag i ämnet. Förbundet har. utifrån vad förbundet
inhämtat från den utredning (1947 års musikutredning) som har att ur vissa
synpunkter taga ställning jämväl till frågan om militärmusiken, ansett sig
kunna utgå från att militärmusikaliska formationer skulle komma att allt
jämt finnas i förhållandevis stor omfattning i vart fall under en mycket lång
övergångstid. I syfte att bereda den lägre musikpersonalen bättre och med
truppersonalen likvärdigare befordrings- och lönevillkor har förbundet med
anledning härav ånyo hemställt, att dess tidigare framförda krav beträffande
utökning av antalet musikfurirer samt om att avskaffa musikelevinstitutionen
och att ersätta eleverna med volontärer över stat måtte föreläggas riksdagen.

Departementschefen har förklarat sig alltjämt icke kunna biträda underbefälsförbundets
förslag.

22. Sedan i årets statsverksproposition (bil. G, punkt 145) föreslagits särskilt
anslag till Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar ha följande befatt
ningar och tjänster föreslagits skola utgå ur vederbörliga personalförteckningar,
nämligen ur personalförteckningen för ordinarie tjänstemän de under rubriken
Centrala sjukvårdsförråd uppförda 4 förrådsvaktmästartjänsterna i Ca 12, ur
personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar de
under samma rubrik uppförda 4 förrådsunderofficersbefattningama, varav 1
i 1: 21 och 3 i 1: 20, samt ur personalförteckningen för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap de under rubriken Centrala sjukvårdsförråd och läke
medelscentraler uppförda 16 förrådsmannatjänsterna i Ce 9.

Statsutskottets utlåtande nr 147. 4

23. Departementschefen har förordat, att i enlighet med principerna för
reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 116 kontorsbitrades
tjänster i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för
skriv- och kontorsgöromål, nämligen
vid arméstaben 9 tjänster;
vid tjänstegrensinspektörer 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 6 tjänster, varav 1 vid I., 1 vid IV., 3 vid V.
och 1 vid VI. militärbefälsstaben;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;
vid kommendantsstaben i Boden 2 tjänster;

vid lörsvarsområdesstaberna 18 tjänster, varav 1 vid Kiruna Jokkmokks,
3 vid Malmö, 2 vid Kalmar—Växjö, 4 vid Gävle, 1 vid Östersunds, 1
vid Uddevalla, 2 vid Skövde, 1 vid Strängnäs, 2 vid Karlstads och 1 vid
Falu—Mora försvarsområdesstaber;

vid infanteribefälhavarstaberna 3 tjänster, varav 2 i Karlskrona
och 1 i Vaxholm;

vid infanteriet 25 tjänster, varav 4 vid 121, 3 vid ettvart av 12, 16,
117 och 119, 2 vid vartdera av 11 och 114 samt 1 vid ettvart av 15, 17, 18,
111 och 112;

vid kavalleriet 6 tjänster, varav 2 vid K 1, 3 vid K2 och 1 vid K4;
vid pansartrupperna 7 tjänster, varav 2 vid vartdera av P2 och P4
samt 3 vid P 3;

vid artilleriet 7 tjänster, varav 3 vid A 6, 2 vid A 1 och 1 vid vartdera
av A 4 och A 7;

vid luftvärnet 12 tjänster, varav 5 vid Lv 1, 2 vid vartdera av Lv 2 och
Lv 6 samt 1 vid ettvart av Lv 4, Lv 5 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 4 tjänster, varav 1 vid Ing 1 och 3 vid Ing 2;
vid signaltrupperna 2 tjänster, avsedda för S 1 B;
vid underhållstrupperna 7 tjänster, varav 2 vid T 1, 1 vid vartdera
av T 2 och T 4 samt 3 vid T 3; ävensom

vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, varav 2 vid vardera av krigsskolan
och infanteriets kadettskola samt 1 vid vardera av artilleriskjutskolan
och luftvärnsskjutskolan.

25. Personalförändringar i övrigt in. m. I enlighet med förslag i årets statsverksproposition
(bil. 6, p. 23) har en på försvarsstabens stat nu redovisad beställning
för förvaltare (i kassatjänst) förutsatts skola överföras till intendenturkårens
stat.

Med hänsyn till personalavgång ha 2 övergångsvis uppförda för pensionerad
personal avsedda befattningar för inspektörer för lokalförsvaret (2:12) an
givits kunna indragas.

Vidare har, sedan den övergångsvis uppförda tjänsten för inspektionskonstapel
vid platsbefälet i Karlsborg blivit vakant, densamma föreslagits skola
indragas.

26. Sedan rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre

10

Statsutskottets utlåtande nr 147.

truppförband inom armén numera genomförts vid infanteriförbanden samt
(TÖta trängregemente ha på grundval av rapporter över fortsatta organisationsundersökningar
vid övriga trängförband och inom andra truppslag av arméchefen
framlagts förslag om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänst
vid Svea trängregemente (TI), pansarregementena, de nrotoriserade
artilleriregementena samt luftvärnsregementena. Typregementen ha vid
sistnämnda tre truppslag varit Skaraborgs pansarregemente (P4), Smålands
artilleriregemente (A 6) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv2). Förslaget
beträffande kavalleriet är alltjämt föremål för remissbehandling.

Den organisation av stabs- och förvaltningstjänsten som föreslagits för
pansar-, artilleri- och luftvärnsförband överensstämmer i allt väsentligt med den
för infanteriregementena fastställda organisationen.

Såsom av det föregående (punkt 1) framgår har departementschefen uttalat
den uppfattningen, att av arméchefen antydda möjligheter till ändringar i
fredsorganisationen giva anledning att i fortsättningen iakttaga försiktighet,
när det gäller att inrätta nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen.
Erfarenheterna från infanteriförbanden hade, framhåller departementschefen,
visat, att genomförandet av rationaliseringarna, särskilt på
grund av de byggnadsarbeten som i de flesta fall vore nödvändiga, toge
ganska lång tid från det att principbeslut om ändrad organisation förelåge.
1 arméchefens förslag beträffande pansar-, artilleri- och luftvärnsförbanden
hade också förutsatts, att den nya organisationen skulle kunna påläggas först
från och med den 1 oktober 1950 vid typförbanden och därefter genomföras
successivt vid de övriga förbanden allt efter som erforderliga organisationsundersökningar
vid dessa förband hunnit verkställas. Med hänsyn härtill
ansåge departementschefen det icke nödvändigt, att redan från och med budgetåret
1950/51 inrättas ordinarie tjänster enligt den nya organisationen vid
samtliga de förband inom respektive truppslag som ett principbeslut om ändrad
organisation kommer att omfatta. Departementschefen har därför begränsat behandlingen
av personalfrågorna till vad som avser de nyssnämnda typregementena.
Detta bör enligt departementschefen icke hindra att rationaliseringen
genomföres även vid andra förband under budgetåret 1950/51, om så
befinnes lämpligt. Kompensation i någon form borde i så fall kunna komma
i fråga åt personal som med bibehållen löneställning bestrede göromål som i
den nya organisationen ankomme på innehavare av högre tjänst.

De beslutade ändringarna i infanteriförbandens organisation berörde
icke kasernvårdsavdelningen. I detta hänseende har det ansetts lämpligt att
avvakta resultatet av pågående försök beträffande den regionala och
lokala fortifikationsförvaltningen. I enlighet härmed har departementschefen
icke föreslagit nya förvaltarbeställningar för kasernförvaltare vid
förband utom III. militärområdet, då han förutsatte, att den hittillsvarande
organisationen av nämnda avdelning med en officer vid sidan
av annan tjänst som chef och under honom en kasernunderofficer, pensionerad
underofficer i arvodesbefattning, skulle bibehållas vid dessa förband.

11

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Vid P 4, soin låge inom III. militärområdet, borde lcasernförvaltarbeställningen
tills vidare uppehållas endast på förordnande. Inom detta militäiområde
bedrivas förenämnda försök med den organisation av den lokala
fortifikationsförvaltningen som ursprungligen fastställts som normalorganisation
för infanteriregemente, d v. s. med en förvaltare som chef för kasernvårdsavdelningen.

Med beaktande av vad sålunda anförts bär departementschefen framlagt
följande förslag till personalförändringar vid TI, P 4, A 6 och Lv 2.

T1. För samtliga trängregemcnten finnas redan på vederbörliga personalförteckningar
för trängtrupperna och för fälttygkåren uppförda förvaltarbeställningar
för de nytillkommande befattningar i regementsorganisationen
som avses skola besättas med förvaltare, nämligen regementsexpeditionsföreståndare,
personalregistrator och kasernförvaltare samt tygförrådsförvaltare.
Av dessa bör såsom av det föregående framgår kasernförvaltaren icke tillsättas,
då i detta fall den äldre organisationen med kasernunderofficer i
arvodesbefattning tills vidare bör bibehållas. I samband med att övriga här
avsedda förvaltarbeställningar tillsättas bör antalet fanjunkare vid regementet
minskas med två.

Eu arvodesbefattning för pensionerad officer i 1:29, chef för kasernkompaniet,
tillkommer.

Sex befattningar för pensionerad underofficer utgå, nämligen biträde åt
mobiliseringsofficeren, biträde i personaldetalj, tygunderofficer, biträde åt
regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman. I stället tillkomma
tre dylika befattningar, nämligen en expeditionsunderofficer, en föreståndare
för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Av extra ordinarie personal tillkomma tre kanslibiträden och fyra förrådsmän
samt utgår ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av de sålunda befintliga
16 biträdestjänsterna ha enligt det föregående, p. 23, två föreslagits
skola utbytas mot ordinarie kontorsbiträdestjänster. Av återstående 14 bitiädestjänster
kunna två, ett vid personaldetaljen och ett vid tygavdelningen, indragas,
så snart arbetsförhållandena det medgiva.

Vid T 1 finnas — utöver för regementets eget behov — två förrådsvaktmästartjänster
för mobiliseringscentraler. Det har visat sig, att en av dessa
tjänster icke erfordras för mobiliseringscentral och regementschefen har
gjort framställning om att i stället för denne förrådsvaktmästare få anställa
en förrådsman eller cn förrådsarbetare för skötseln a\ viss mobiliseringsmateriel.
I den nya organisationen erfordras eu förrådsvaktmästare mer än
vad som nu finnes disponibelt för regementets behov. Departementschefen
föreslår därför, att den ifragasatta förrådsvaktmästarbeställningen tages i anspråk
för regementet samt att för mobiliseringsmaterielens skötsel anställes
ytterligare en förrådsarbetare.

P 1. Vid ett pansarregemente erfordras två tygförrådsförvaltare med hänsyn
till motorfordonsmaterielens omfattning. Vid P 4 böra därför tillkomma
tre förvaltare, av vilka dock beställningen för kasernförvaltare tills vidare en -

12

Statsutskottets utlåtande nr 147.

dast må uppehållas på förordnande. Vidare böra för P4 tillkomma två förvaltare
på fälttygkårens stat.

I samband med att dessa förvaltare tillsättas böra två fanjunkarbeställ
ningar indragas.

Den nuvarande arvodesbefattningen för expeditionsofficer vid inskrivnings
expeditionen utgår. I stället tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad
officer i arvodesbefattning (1: 29) för chef för kasernkompaniet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas i den nya
organisationen en expeditionsunderofficer och en skjutfältunderofficer. Övergångsvis
erfordras därjämte en verkstadsunderoffieer intill dess centralise
ringen av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Följande befattningar till
komma, nämligen två expeditionsunderofficerare, varav en vid inskrivningsexpeditionen,
en föreståndare för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.
Tio arvodesbefattningar för underofficerare utgå, nämligen biträde åt
mobiliseringsofficer, biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde
åt regementsintendent, kasernunderofficer, köksföreståndare, uppbördsman
för driv- och smörjmedel samt biträde i inskrivningsexpedition.

Av extra ordinarie personal böra tillkomma fyra kanslibiträden och fem
förrådsmän. Vid P 4 finnas nu, inberäknat två ordinarie kontorsbiträden och
bortsett från ett biträde vid pansartruppskolan, 21 biträden för skriv- och
kontorsgöromål. Den nya organisationen upptager normalt 18 men därutöver
erfordras tillfälligt vid inobiliseringsavdelningen ytterligare två. Ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål kan därför indragas.

A 6. Liksom vid pansarförbanden erfordras för de motoriserade artilleri
regementena två tygförrådsförvaltare. Vid A 6 böra alltså tillkomma två för
valtare på regementets stat och två förvaltare på fälttygkårens stat. Två fan
junkarbeställningar böra indragas.

En pensionerad officer, skjutfälts- och kasernofficeren, är för närvarande
chef för kasernvårdsavdelningen vid A G. Denna anordning bör tills vidare
bibehållas. En ny befattning för pensionerad officer i 1:29, chef för kasern
batteriet, bör tillkomma.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas tre, expo
ditions-, kasern- och skjutfältunderofficerarna. Två nya befattningar tillkomma,
föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer. Sex befattningar
utgå, nämligen biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde
åt regementsintendent och köksföreståndare.

Vidare tillkomma tre kanslibiträden och två förrådsmän. En befattning för
biträde för skriv- och kontorsgöromål bör utgå.

Lv 2. Vid Lv 2 böra tillkomma tre förvaltare, varav en på fälttygkårens stat
Två fanjunkarbeställningar skola indragas.

Den nuvarande skjutplats- och kasernofficeren förutsättes kunna tjänstgöra
även som chef för kasernbatteriet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas expeditionsunderofficeren,
kasernunderofficeren och skjutplatsunderofficeren. Be

13

Statsutskottets utlåtande nr 147.

fattningar för föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer
tillkomma. Ur organisationen utgå befattningar för biträde åt mobiliseringsofficer,
biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde åt regementsintendent
och köksföreståndare.

Extra ordinarie tjänster för tre kanslibiträden och en förrådsman tillkomma.
Fem tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål böra indragas.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå till
116 000 000 kronor eller 2 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för
innevarande budgetår.

Utskottet. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och den därav betingade
restriktiva lönepolitiken har hittills under arets budgetarbete av såväl
Kungl. Maj:t som riksdagen iakttagits sträng aterhallsamhet vid prövningen
av framställda förslag till löneförbättringar och till utökning av personalkadrarna.
Då det gäller försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag har departementschefen
i princip ansett en verklig prövning av framställda förslag till
personalförändringar böra komma i fråga endast i de fall, da föislagen motiveras
av organisatoriska förändringar. I enlighet härmed har departementschefen
vid behandlingen av nämnda anslag begränsat sig till att till närmare
prövning upptaga i stort sett endast sådana förslag, som äga samband med
redan beslutade eller föreslagna organisationsförändringar.

Utskottet, som ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen
i fråga om den allmänna princip, som i nuvarande läge bör tilllämpas
vid bedömandet av framställda förslag till personalförändringar vid
försvarsgrenarna, har, såvitt avser armén, ansett sig kunna godtaga de jämkningar
i gällande personalorganisation som departementschefen förordat; dock
med de avvikelser härifrån, som utskottet i det följande föreslår.

I gällande personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap är under rubriken Övriga försvarsområdesstaber föreskrivet, att antalet
biträden för skriv- och kontorsgöromål skall, så snart förhållandena det
medgiva, för varje stab nedbringas till att, inberäknat vid staben befintliga
ordinarie kontorsbiträdestjänster, motsvara det antal, som angavs i personalförteckningen
för budgetåret 1948/49, d. v. s. det antal som efter verkställda
organisationsundersökningar beräknades normalt erforderligt föi dessa staber.
i)ver°''ångsvis erfordras nämligen, bl. a. i avvaktan pa att fönadsföihallandena
vid staberna i fråga bli slutligt ordnade, ett antal biträdestjänster utövei
nämnda antal. Emellertid skulle vid bifall till nu framlagt förslag till ordinariesättning
av biträdestjänster vid vissa försvarsområdesstaber komma att
finnas flera ordinarie biträdestjänster än som motsvarar det antal biträdestjänster,
som angavs i berörda personalförteckning för budgetåret 1948/45).
Härigenom kan den tidpunkt, vid vilken det beräknade slutläget beträffande
antalet tjänster eljest skulle kunna uppnås, befaras komma att framflyttas.

14

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Utskottet finner det därför tillrådligt, att ordinariesättningen av tjänsterna
begränsas i den utsträckning detta är erforderligt för att undvika att ett dylikt
läge uppkommer. Med beaktande härav föreslår utskottet, att i utbyte mot
motsvarande antal tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål inrättas
tillhopa 12 kontorsbiträdestjänster (Ca 8), varav 1 vid Kiruna—Jokkmokks, 3
vid Malmö, 2 vid Kalmar—Växjö, 1 vid Östersunds, 1 vid Uddevalla, 2 vid
Skövde, 1 vid Strängnäs och 1 vid Falu—Mora försvarsområdesstaber.

Departementschefen har förordat, att den för Gotlands artillerikår avsedda
bataljonsläkarbeställningen (Ca 27) skall indragas fr. o. m. budgetåret 1950/51
och att fältläkaren vid VII. militärbefälsstaben skall åläggas att tillika vara
förbandsläkare vid artillerikåren. Enligt vad utskottet under hand inhämtat
torde svårigheter föreligga att redan nu genomföra en dylik anordning. Utskottet
anser sig därför böra förorda, att bataljonsläkarbeställningen tills
vidare övergångsvis bibehålies i personalförteckningen. Härvid förutsätter
utskottet, att beställningen indrages så snart enligt Kungl. Maj:ts beprövande
fältläkaren vid militärbefälsstaben kan åläggas fullgöra arbetsuppgifterna som
förbandsläkare vid artillerikåren.

I motionen I: 432 har yrkats, att riksdagen måtte besluta om vissa personalförändringar
vid armén utöver de av departementschefen för näst-a budgetår
förordade. Sålunda yrkas, att för IV. militärbefälsstaben, som numera är in
rymd i Livregementets till häst förutvarande etablissement, inrättas fyra
tjänster för vaktmästare i Ce 9, avsedda för bevakning av etablissementet, att
för Svea livgarde, i utbyte mot en fänriks- och en sergeantsbeställning, in
rättas en beställning för kapten, avsedd såsom chef för det s. k. garnisonskompaniet,
samt att för fälttygkåren inrättas en alternativ beställning för kapten
eller löjtnant, avsedd för tjänstgöring såsom tygofficer vid kommendantstaben
i Boden, i utbyte mot en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning.
Vad först angår förslaget om att för IV. militärbefälsstaben inrätta fyra vaktmästartjänster
förutsätter utskottet att, därest det skulle visa sig icke vara
möjligt att för oundgängligen nödvändiga bevakningsuppgifter i fortsättningen
taga i anspråk militär personal, Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som i an
ledning härav kunna bli erforderliga. Om det därvid skulle befinnas lämpligt
att för ändamålet inrätta extra ordinarie vaktmästartjänster, lärer Kungl.
Maj:t äga vidtaga sådan åtgärd utan riksdagens medverkan. Motionen 1:432
torde därför i denna del icke böra föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. Yrkandena i samma motion om att inrätta ytterligare en kaptensbeställ
ning vid Svea livgarde och en beställning för alternativt kapten eller löjtnant
vid fälttygkåren i utbyte mot vissa befintliga beställningar anser sig utskottet
i avvaktan på de förslag till personalorganisationer, som kunna komma att
föreläggas riksdagen i anledning av 1949 års försvarsutrednings arbete, icke
böra biträda. Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker motionen I: 432
jämväl i denna del.

Såsom departementschefen framhållit vidtogs fr. o. m. budgetåret 1948/49
en omfördelning av de lägre beställningarna inom försvarets musikkårer, så

Statsutskottets utlåtande nr 147. 15

att antalet beställningar för musikfurirer ökades och antalet beställningar i
lägre manskapsgrader minskades i proportion till denna ökning. Genom denna
åtgärd tillgodosågs till en mindre del ett yrkande i frågan, som under remissbehandlingen
av 1945 års försvarskommittés betänkande framställts av för
svarsväsendets underbefälsförbund. De i motionerna I: 434 och II: 519 fram
ställda yrkandena syfta till att i enlighet med önskemål från musikpersonalens
sida ytterligare utjämna förefintliga skiljaktigheter i befordrings- och lönevillkor
mellan musikunderbefälet och underbefälet i övrigt. Även om utskottet
finner ytterligare åtgärder i nämnda syfte vara i och för sig berättigade, anser
sig utskottet i avvaktan på den omprövning av militärmusikorganisationen,
som kan bli erforderlig i anledning av försvarsutredningens arbete, icke nu
kunna tillstyrka motionerna i fråga.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 432, I: 434 och II: 519,

a) besluta att Signalregementets kompani i Kristianstad
icke skall uppsättas samt att kompaniet skall ersättas av en
mobiliseringscentral;

b) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
armén, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dock
med av utskottet i förstnämnda förteckning föreslagna ändringar,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1949 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
för budgetåret 1949/50;

d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget -

året 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .............................. 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .......................... 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.............................................. 38 600000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 12 780 000

Summa kronor 120 800 000

16

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Särskilda upphör dismedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............................ 4 800 000

Nettoutgift kronor 116 000 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 116 000 000 kronor.

3:o) Armén: Familjebidrag. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under
fjärde huvudtiteln (punkterna 36, 76 och 105) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Armén: Familjebidrag, Marinen:
Familjebidrag och Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 beräkna
förslagsanslag av respektive 6 600 000 kronor, 1 000 000 kronor och 1 000 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 3, s. 62 och
63, punkt 6, s. 100, samt punkt 8, s. 123) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa förslagsanslag av respektive

6 600 000 kronor, 1 000 000 kronor och 1 000 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lindblom m. fl. (I: 463) och den andra inom andra kammaren av fröken Liljedahl
m. fl. (II: 521), har — i anslutning till särskilda av samma personer i
anledning av propositionen nr 146 angående provisorisk förhöjning av familjepenning
väckta motioner (I: 462 och II: 520), vilka motioner liksom nyssnämnda
proposition remitterats till lagutskott — hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1950/51 anvisa till Armén: Familjebidrag ett förslagsanslag av

7 400 000 kronor, till Marinen: Familjebidrag ett förslagsanslag av 1 100 000
kronor och till Flygvapnet: Familjebidrag ett förslagsanslag av 1 100 000
kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 521.

Utskottet har inhämtat, att andra lagutskottet med avstyrkande av motionerna
1:462 och 11:520 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 146 framställda
förslag om provisorisk förhöjning av familjepenning. Med hänsyn härtill
får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
med beaktande av nyssnämnda förslag verkställda beräkningarna
av medelsbehoven under försvarsgrenarnas anslag till familjebidrag, tillstyrka,
att anslagen i fråga upptagas med de belopp, som av Kungl. Maj:t föreslagits.
Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 463 och II: 521.

Åberopande det anförda får utskottet, som i det följande gör hemställan
i fråga om marinens och flygvapnets motsvarande anslag, i förevarande sammanhang
hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förslag samt
med avslag å motionerna I: 463 och II: 521, såvitt nu är i fråga,

Statsutskottets utlåtande nr 147. 17

till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 6 600 000 kronor.

4:o) Armén: Remontering. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under
fjärde huvudtiteln (punkt 49) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 beräkna
ett reservationsanslag av 800 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition
nr 110 (punkt 4, s. 63—-75) föreslagit riksdagen att dels medgiva att
åtgärder för en minskning av arméns hästbestånd må vidtagas i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 10 mars 1950 angivna grunder, dels ock till Armén:
Remontering för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Petrén väckt motion (I: 433), vari hemställts, att riksdagen
hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att sådana anvisningar utfärdas att gälla
vid försäljning av stamhästar att i motionen anförda synpunkter bli beaktade.
I motionen framhålles angelägenheten av att till slakt kasserade hästar verkligen
gå till slakt och ej på bakvägar komma ut på hästmarknaden samt att vid
försäljning av stamhästar till liv det bör »så ordnas, att fodervärd, även om
hans anbud är lägre, kan bli berättigad inlösa sin ackordhäst till det högre
pris som angivits».

Vidare har utskottet i förevarande sammanhang behandlat två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heiding m. fl. (I: 435)
och den andra inom andra kammaren av herr Ahlsten m. fl. (11:518), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte 1) besluta att även för år 1954 ett oförändrat
antal remonter skall inköpas, eller sålunda 500 varmblodiga hästar, 2) hos
Kungl. Maj:t hemställa, att åtgärder måtte vidtagas för att överskottet på ridhästremonter
placeras bland ackordhästbeståndet samt 3) i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att en utredning måtte verkställas angående arméns och näringslivets
behov av hästar vid avstängning eller minskad tillförsel av drivmedel
och att resultatet av denna utredning framlägges, innan sådana åtgärder vidtagas,
som kunna leda till reducering av den nuvarande varmblodiga stostammen
inom landet.

I fråga om de skäl, som i sistnämnda båda motioner anförts till stöd för
yrkandena, får utskottet hänvisa till motionen II: 518.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 313—323) skulle antalet
ridstamhästar och ackordhästar vid armén minskas, under det att antalet
stamhästar för dragbruk skulle något ökas. Antalet ridstamhästar ansågs
sålunda kunna minskas från 4 723 till 3 702 (268 reservstamhästar vid Svea
och Wendes artilleriregementen icke inräknade) och antalet ackordhästar från
12 640 till 10 166. Antalet stamhästar för dragbruk åter ansågs böra ökas
från 359 till 474, eller med 115. Denna ökning innebar emellertid endast att

2— 988 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. f> sand. Nr 117—150.

18

Statsutskottets utlåtande nr 147.

de s. k. ekonomihästarna, som tidigare utgjorts av ständigt inkallade ackordhästar,
i stället redovisades såsom stamhästar. Nämnda förändringar i fråga
om arméns hästbestånd ha i huvudsak blivit genomförda under föregående
och innevarande budgetår.

I förenämnda proposition 1948: 206 förutsattes emellertid att — sedan viss
förändring av mobiliseringsorganisationen och remontutbildningen ägt rum
samt säkrare underlag erhållits för möjligheterna att genomföra ytterligare
motorisering — i en andra etapp en ytterligare begränsning av hästantalet
skulle visa sig möjlig. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1948 åt chefen för
armén att framdeles, sedan säkrare underlag vunnits för att bedöma möjligheterna
för en sådan ytterligare begränsning, verkställa undersökning om förutsättningarna
härför samt inkomma med de förslag, till vilka undersökningen
kunde föranleda.

Chefen för armén har numera verkställt utredning i berörda hänseenden
och i skrivelse den 2 december 1949 avgivit härav föranledda förslag. Arméchefen
förordar, att antalet ridstamhästar —- inberäknat för mobiliseringsändamål
befintliga utackorderade reservstamhästar vid de artilleriförband, vars
motorisering icke helt genomförts -—• minskas med ytterligare 1 418 till 2 552
och antalet dragstamhästar med 97 till 377. Förslaget beräknas på längre sikt
medföra en årlig kostnadsbesparing av i runt tal 2 miljoner kronor. Avvecklingen
av stamhästbeståndet har beräknats skola ske i två etapper. Sålunda
förutsättes antalet ridstamhästar under tiden den 1 april 1950—den 30 juni
1951 kunna minskas med 1 053. Under samma tid anses vidare hela den föreslagna
minskningen av antalet dragstamhästar kunna genomföras. En minskning
av antalet ridstamhästar med ytterligare 365 anses kunna genomföras
senast till den 1 april 1952.

Arméchefen har anfört, att förslaget bygger på principen att i samband
med beslutade och planerade organisationsförändringar (krigsorganisation
1949) ernå besparingar samt lättnader i fredsorganisationen med säkerställande
av freds- och mobiliseringsbehovet. För att nedbringa kostnaderna i
fred borde således beståndet av hästar reduceras till det som vore oundgängligen
erforderligt för att tillgodose utbildningsbehovet. Jämsides härmed
borde beaktas möjligheten att vid mobilisering på annat sätt än genom »utbildningshästarna»
tillförsäkra främst kavalleriet och det hästanspända artilleriet
erforderligt antal för krigsbruk lämpliga ridhästar. Beroende på resultatet
av pågående försök med traktordragning av artilleri kunde ytterligare
nedskärning av arméns hästbestånd ifrågakomma vid en senare tidpunkt.

Arméchefen har vid beräkningen av antalet ridstamhästar i huvudsak utgått
från behovet av ridhästar för det normala fredsutbildningsarbetet. För
att tillgodose bland annat merbehovet av ridhästar vid kavalleriets krigsförbandsvisa
repetitionsövningar har emellertid arméchefen föreslagit en ny
kategori ackordhästar -— ackordridhästar. Behovet av ackordridhästar, som
beräknats till 500, har förutsatts skola fyllas genom att till denna kategori
överföra samma antal ridstamhästar.

Statsutskottets utlåtande nr 147.

19

I fråga om remonteringen har arméchefen anfört, att med hänsyn till uppfödarnas
berättigade intressen t. o. m. år 1953 alltjämt årligen borde inköpas
500 varmblodiga remonter, trots att behovet för arméns del icke bleve större
än omkring 350 hästar per år. Det överskott som härigenom uppkomme kunde
måhända delvis exporteras men måste i övrigt, efter viss utbildning vid
remontdepåerna, utplaceras såsom varmblodiga ackorddraghästar. Fr. o. m.
år 1954 borde endast sistnämnda antal remonter inköpas. Härutöver kunde
emellertid tillkomma inköp av de varmblodiga remonter, som kunde utackorderas
inom ramen för det totala ackorddraghästbeståndet.

Arméchefen har slutligen framhållit vikten av att den varmblodiga hästaveln
även framdeles på allt sätt stödes genom särskilda åtgärder från statsmakternas
sida (prop. s. 67).

Lantbruksstyrelsen och statens sakrevision ha avgivit utlåtanden över arméchefens
förenänmda förslag. Beträffande innehållet i dessa utlåtanden torde
få hänvisas till propositionen, s. 67—70.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Den ytterligare begränsning av antalet stamhästar vid armén, som
chefen för armén nu föreslagit och som beräknats på längre sikt medföra
en årlig besparing av omkring 2 miljoner kronor, innebär såsom
framgår av den lämnade redogörelsen att stamhästbeståndet avpassas att i
huvudsak motsvara behovet av dylika hästar för fredsutbildningsarbetet.
Arméchefen har emellertid vid förslagets utarbetande beaktat jämväl kraven
på att vid mobilisering förbanden tillförsäkras erforderligt antal för krigs
bruk lämpade ridhästar. Härutinnan föreligger en inom arméstaben upprättad
promemoria. Det torde icke vara lämpligt att här lämna en närmare redogörelse
för denna; riksdagens vederbörande utskott torde i stället böra beredas
tillfälle taga del av innehållet. Jag vill emellertid framhålla, att utrustningsbehovet
numera beräknas uppgå till omkring 35 000 hästar, därav omkring
6 300 rid- eller ridbara och omkring 29 000 drag- eller klövjehästar
och att, i den mån behovet av varmblodiga ridhästar icke helt kan tillgodoses,
ridbara kallblodiga hästar avses såsom ersättare. Ett utnyttjande
av för näringslivets behov avsedda hästar i nu angiven omfattning lärer icke
behöva inge betänkligheter. Ur nu angivna synpunkter och under framhållande
av nödvändigheten att tillvarataga alla möjligheter till besparingar i
fredsorganisationen finner jag mig böra i princip förorda det av arméchefen
framlagda förslaget till begränsning av stamhästbeståndet. Ett genomförande
av förslaget medför ock den fördelen, att utbildningsverksamheten icke behöver
tyngas av att ett överskott av hästar kvarstår vid förbanden.

För att den föreslagna begränsningen skall kunna genomföras erfordras
emellertid att särskilda åtgärder vidtagas för att tillgodose merbehovet av ridhästar
vid bl. a. kavalleriets repetitionsövningar. Arméchefens förslag att i
nämnda syfte införa en ny kategori ackordhästar ■— ackordridhästar — anser
jag mig kunna biträda. För att möjliggöra utackordering av erforderligt antal
dylika hästar, av arméchefen beräknat till 500, torde det vara nödvändigt att

20

Statsutskottets utlåtande nr 147.

utackorderingen sker under för fodervärden gynnsammare villkor än som
tillämpas beträffande kallblodiga hästar. Arméchefens förslag härutinnan,
enligt vilket fodervärden skulle erhålla äganderätten till hästen redan efter det
den under 8 år i följd innehafts av honom samt befrias från att erlägga
ackordavgift, kan jag tillstyrka. A andra sidan ifrågasättes icke för ackordridhästarnas
del någon ersättning till fodervärden motsvarande den ackordsersättning
av 250 kronor för häst och år som nu utgår för varmblodiga ackorddraghästar.

Den första uppsättningen av ackordridhästar bör såsom arméchefen föreslagit
åstadkommas genom att till denna hästkategori överföres motsvarande
antal övertaliga ridstamhästar. Huruvida viss del av de för K 4 avsedda
ackordridhästarna för framtiden bör utgöras av nordsvenska hästar torde
det icke vara nödvändigt att redan nu ta ställning till. Denna fråga bör enligt
min mening ytterligare övervägas, sedan närmare erfarenheter vunnits
beträffande möjligheterna att utackordera varmblodiga ridhästar inom ett för
K 4 lämpligt område.

Enligt arméchefens förslag avses avvecklingen av det övertaliga stamhästbeståndet
igångsättas redan den 1 april 1950 och vara genomförd den 1 april
1952. Emellertid synes erforderligt att avvecklingsfrågan underställes riksdagens
prövning. Avvecklingen torde således kunna påbörjas först vid en
senare tidpunkt. Ett uppskov med utackordering av de hästar, som avses
skola överföras till kategorien ackordridhästar, skulle emellertid avsevärt
minska möjligheterna till utackordering under innevarande år. Jag förutsätter
därför att hästarna i fråga få utackorderas redan med början under
april månad, även om de närmare villkor, som skola gälla för utackorderingen,
icke böra fastställas förrän riksdagen meddelat beslut i detta ärende.

Sedan det erforderliga antalet stamhästar överförts till ackordridhästar
skulle enligt arméchefens förslag återstoden av det övertaliga ridstamhästbeståndet
försäljas till liv eller slakt. Arméchefen har härvid räknat med att
minst 600 hästar måste kasseras till slakt och förutsatt att denna kassation
skulle tagas ut någorlunda jämnt inom hästarnas olika årgångar för att med
hänsyn till remonteringen få en lämplig fördelning av hästarna i åldersgrupper.
Jag delar emellertid den av sakrevisionen uttalade uppfattningen att,
sedan de icke tjänstedugliga hästarna utmönstrats och urval skett för placering
såsom ackordridhästar och för försäljning till liv, i princip de äldsta och
sämsta hästarna böra kasseras, så att en kvalitetsförbättring av stamhästbeståndet
kommer till stånd genom att hästarnas genomsnittsålder sänkes.
Såsom sakrevisionen vidare framhållit bör försäljning till slakt av fullt
tjänstedugliga hästar tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter
prövats. Jag förutsätter att de synpunkter sakrevisionen härvid framhållit
beaktas. Det är icke uteslutet, att avvecklingen av hästbeståndet ur nu angivna
synpunkter bör bedrivas i något långsammare takt än arméchefen
förordat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härutinnan.

Statsutskottets utlåtande nr 147.

21

I detta sammanhang vill jag vidare framhålla, att det kan visa sig möjligt
att utackordera flera av de övertaliga ridstamhästarna än som motsvarar det
av arméchefen beräknade behovet av ackordridhästar. I den mån så är fallet
bör Kungl. Maj:t äga meddela beslut om att ackordridhästbeståndet övergångsvis
skall kunna givas den större omfattning, som svarar mot möjligheterna
till utackordering.

Den av mig vid anmälan av propositionen 1948: 20G förordade och numera
genomförda begränsningen av antalet ridstamhästar med omkring 1 000 hästar
medförde att arméns behov av ridhästremonter nedgick från omkring 500 till
420 hästar. I syfte att stödja den varmblodiga hästaveln förutsatte jag emellertid
att för arméns räkning alltjämt årligen skulle inköpas i stort sett samma
antal remonter som tidigare. Jag räknade härvid med att det överskott av
varmblodiga hästar, som härigenom uppkomme, skulle kunna utackorderas
såsom draghästar. På grund av befarade svårigheter att utackordera sådana
hästar har sedermera vidtagits den åtgärden att arméns dragstamhästar till
hälften remonteras med varmblodiga hästar (jfr. prop. 1949: 1, bil. 6, s. 102).

Genom de ytterligare åtgärder i syfte att minska antalet stamhästar som
jag i det föregående förordat kommer arméns årliga remonteringsbehov av
varmblodiga hästar att nedgå till omkring 350 hästar, vilket antal kan komma
att stiga något därest det skulle visa sig möjligt och lämpligt att även på
längre sikt vidmakthålla hela det för K 4 avsedda antalet ackordridhästar
med varmblodiga hästar. Å andra sidan är det icke uteslutet att remonteringsbehovet
kan komma att ytterligare nedgå till följd av organisatoriska förändringar
i framtiden. Jag delar emellertid arméchefens uppfattning att med
hänsyn till uppfödarnas intressen till och med år 1953 fortfarande skola inköpas
500 varmblodiga remonter per år för arméns räkning. I den mån det
överskott av hästar som härigenom uppkommer icke kan utackorderas såsom
draghästar måste detsamma avyttras, i den utsträckning så kan ske genom
export. I detta sammanhang torde böra framhållas att systemet med varmblodiga
ackorddraghästar medför icke oväsentliga merkostnader för statsverket,
föranledda av högre inköpspriser än för kallblodiga hästar, kostnader
för hästarna under ett år vid remontdepå samt ackordsersättningar till fodervärdar.
Jag delar arméchefens uppfattning att fjärde huvudtiteln i princip
icke bör belastas med kostnader i angivna hänseende. Vid den gemensamma
beredning av ärendet, som företagits med chefen för jordbruksdepartementet,
har framkommit, att förslag icke är att motse om bestridande av här avsedda
merkostnader från nionde huvudtiteln. V id sådant förhållande är jag
icke nu beredd förorda, att efter 1953 större antal remonter inköpas än som
erfordras för tillgodoseende av remonteringen enligt arméchefens förslag,
eller omkring 350. Jag vill i detta sammanhang även framhålla att tillräckliga
erfarenheter ännu icke vunnits beträffande möjligheterna att utackordera
varmblodiga ackorddraghästar.

Såsom sakrevisionen framhållit bör i samband med den nu föreslagna begränsningen
av arméns hästbestånd en omprövning av remontdepåorganisationen
ske.

22

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Frågan huruvida vid en så avsevärd minskning av arméns remontinköp
som arméchefen förutsatt särskilda stödåtgärder åt den varmblodiga hästaveln
böra vidtagas innefattar spörsmål, som det torde ankomma på chefen
för jordbruksdepartementet att närmare överväga. För egen del vill jag i
detta sammanhang endast uttala, att det givetvis är ett försvarsintresse avvikt
att en krigsreserv av varmblodiga hästar finnes inom landet.

Jag förutsätter, att arméförvaltningen jämväl i fortsättningen medverkar
till export av varmblodiga hästar.»

Anslaget för budgetåret 1950/51 har departementschefen med beaktande av
tillgänglig reservationsbehållning beräknat till 300 000 kronor, vilket skulle
innebära en anslagsminskning med 500 000 kronor.

Utskottet. Då vid 1948 års riksdag meddelades beslut om att minska arméns
stamhästbestånd med omkring 1 000 hästar, förutsattes, att — sedan viss förändring
av mobiliseringsorganisationen och remontutbildningen ägt rum samt
säkrare underlag erhållits för möjligheterna att genomföra ytterligare motorisering
— i en andra etapp en ytterligare begränsning av hästantalet skulle
visa sig möjlig. Kungl. Maj :t har nu i princip förordat ett av chefen för armén
framlagt förslag, enligt vilket stamhästbeståndet skulle nedbringas med ytterligare
1 515 hästar, varav 1 418 ridstamhästar. En dylik åtgärd, som beräknats
på längre sikt medföra en årlig besparing av omkring 2 miljoner kronor, innebär,
att antalet stamhästar avpassas att i huvudsak motsvara behovet av dylika
hästar för fredsutbildningsarbetet. För att emellertid tillgodose merbehovet
av ridhästar vid bl. a. kavalleriets repetitionsövningar har föreslagits skola
införas en ny kategori ackordhästar — ackordridhästar — vilka förutsatts
kunna utackorderas utan aokordsersättning och till vilka fodervärden skulle
erhålla äganderätt efter det hästen innehafts under 8 år i följd. Sedan erforderligt
antal stamhästar överförts till ackordridhästar, skall enligt förslaget
återstoden av det övertaliga stamhästbeståndet försäljas till liv eller slakt.

Genom dessa åtgärder skulle arméns årliga remonteringsbehov nedgå till
omkring 350 hästar. Med hänsyn till hästuppfödarnas intressen har departementschefen
emellertid förutsatt, att remonteringen till och med år 1953 skall
uppehållas vid samma nivå som nu, d. v. s. omkring 500 hästar per år. Härigenom
uppkommande överskott av hästar har förutsatts skola avyttras, i den
mån hästarna icke kunna utackorderas såsom draghästar. Med hänsyn till de
icke oväsentliga merkostnader, som systemet med varmblodiga ackorddraghästar
medför och som ansetts i princip icke böra belasta fjärde huvudtiteln, har
departementschefen förklarat sig icke nu vara beredd förorda, att efter 1953
större antal remonter inköpas än omkring 350.

I motionerna I: 435 och II: 518 ha motionärerna, under framhållande av
det angelägna i att vid en avspärrning tillgång finnes till ett för landets behov
avpassat hästbestånd, uttalat, att de icke kunde finna det försvarligt att nu
vidtaga en så stark beskärning av den varmblodiga stostammen inom landet

Statsutskottets utlåtande nr 147.

23

som ett bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle medföra. Motionärerna
ha därför förordat, att en utredning angående arméns och näringslivets
behov av hästar vid avspärrning verkställes, innan åtgärder vidtagas,
som kunna leda till en reducering av stostammen. I avvaktan på resultatet även
dylik utredning borde beslut nu fattas om att även för år 1954 inköpa ett
oförändrat antal remonter.

Utskottet anser, att den med stöd av 1948 års riksdagsbeslut inledda reduceringen
av antalet stamhästar vid armén bör fullföljas så långt detta är möjligt
med hänsyn till behovet av hästar för fredsutbildningsarbetet. Härför
tala såväl ekonomiska skäl som angelägenheten av att utbildningen icke onödigtvis
försvåras genom att ett överskott av hästar kvarstår vid förbanden. Utskottet
anser sig därför böra i princip tillstyrka den av Kungl. Maj:t nu förordade
ytterligare reduceringen av stamhästbeståndet och har intet att erinra
mot att merbehovet av ridhästar vid bl. a. kavalleriets repetitionsövningar tillgodoses
genom att för ändamålet en ny ackordhästkategori införes. I fråga om
de villkor, som böra gälla för utackorderingen av dessa hästar, torde kunna
godtagas vad därutinnan föreslagits.

Då de remonter, som komma att saluföras år 1953, utgöra resultatet av de
betäckningar, som skett våren 1949, synes det med hänsyn till hästuppfödarnas
intressen skäligt att, såsom föreslagits, till och med nämnda år inköpes
samma antal remonter för arméns räkning som hittills, eller omkring
500. Utskottet är liksom departementschefen icke nu berett förorda, att efter
1953 större antal remonter inköpas än som erfordras för att tillgodose remonteringen
av det reducerade hästbeståndet, även om såsom i motionerna I: 435
och II: 518 framhållits detta i och för sig är ägnat att försämra betingelserna
för den varmblodiga hästaveln. Utskottet förutsätter nämligen, att Kungl.
Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område och,
därest så med hänsyn till landets beredskap prövas erforderligt, föreslår riksdagen
de åtgärder, som kunna vara ägnade att tillförsäkra landet en tillräcklig
reserv av hästar. Om därvid ytterligare åtgärder till stöd åt hästaveln anses
böra ifrågakomma, exempelvis genom att i ökad utsträckning remontera draghästbeståndet
med varmblodiga hästar, synas kostnaderna härför icke böra
bestridas av medel under fjärde huvudtiteln. Det bör enligt utskottets mening
ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, huruvida särskild utredning erfordras
för att klargöra det nödvändiga beredskapsbehovet av hästar. Av det anförda
framgår, att utskottet funnit sig böra avstyrka motionerna I: 435 och II: 518.

I fråga om sättet för avvecklingen av det övertaliga hästbeståndet vill
utskottet liksom departementschefen understryka angelägenheten av att försäljning
till slakt av fullt tjänstedugliga hästar tillgripes först sedan alla
andra avsättningsmöjligheter prövats. Enligt vad utskottet under hand inhämtat
har det dess bättre visat sig, att kassation av tjänstedugliga hästar behöver
ske i avsevärt mindre utsträckning än arméchefen räknat med, vilket
delvis beror på att antalet icke tjänstedugliga hästar befunnits vara större än
tidigare beräknats. Vid försäljning till slakt är det givetvis angeläget att,

Statsutskottets utlåtande nr 147.

24

såsom i motionen I: 433 framhålles, hästarna verkligen gå till slakt och ej på
omvägar komma ut på hästmarknaden. Utskottet förutsätter, att genom
Kungl. Majrts försorg effektiva kontrollåtgärder härutinnan komma att vidtagas.

Ehuru i princip fullt affärsmässiga grunder böra tillämpas vid försäljning
av de övertaliga hästarna, synes detta icke böra hindra, att vid försäljning till
liv av utackorderad stamhäst fodervärden, därest denne önskar förvärva hästen
i fråga, erhåller viss företrädesrätt härtill. Såsom i sistnämnda motion framhållits
torde ett dylikt hänsynstagande till fodervärden vara ägnat att öka
intresset för att emottaga ackordhäst. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare överväga detta spörsmål.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Majrts förslag till medelsanvisning under remonteringsanslaget för
budgetåret 1950/51, hemställa,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att åtgärder för en minskning av arméns hästbestånd
må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 10 mars 1950 angivna grunder;

b) till Armén: Remontering för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor;

IT. att riksdagen må i anledning av motionen I: 433 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

III. att motionerna I: 435 och II: 518 icke må av riksdagen
bifallas.

5:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 68) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor, har Kungl.
Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 5, s. 75—100) föreslagit riksdagen
att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, vilka i särskild ordning
överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1950/51, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundgren (1:426) och den andra inom andra kammaren av herr Sjölin
(II: 508), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta 1) att i personalförteckningen
för mariningenjörkåren upptaga 2 beställningar i lönegrad Co 14, av -

Statsutskottets utlåtande nr 147.

25

sedda för chefen för konstruktionskontoret å marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning
och assistenten därstädes, 2) att innehavarna av dessa beställningar
skola benämnas förste marindirektör med pensionsålder 63 år och hänföras
till kommendörs tjänsteklass, 3) om uppflyttning av 2 specialingenjörer
till lönegrad Ca 33 samt 4) att 2 beställningar för mariningenjör av 2. graden
i lönegrad Ca 27 och 2 beställningar för specialingenjör av 3. graden i samma
lönegrad skola utgå,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion ((II: £>17),
vari hemställts, att riksdagen ville besluta att chefen för sjövärnskåren uppflyttas
från löneklass 1: 31 till löneklass 1: 34.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna II: 508 och II: 517.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.
För närmare kännedom om de av departementschefen framställda förslagen
torde få hänvisas till propositionen.

4. Ett av chefen för marinen framställt förslag att uppflytta chefen för sjövärnskåren,
nu i löneklass 1: 31, till löneklass 1: 34, vilket framställts redan
för innevarande budgetår (prop. 1949:135, s. 115), motiveras med den ökning
av arbetsuppgifterna och ansvaret för denne befattningshavare som blivit en
följd av den beslutade utbyggnaden av kåren. Liksom tidigare har civilförvaltningen
tillstyrkt förslaget. Departementschefen har emellertid förklarat sig
alltjämt icke vara beredd tillstyrka detta förslag.

5. För heltidstjänstgörande lärare i taktik vid sjökrigshögskolan förordar
departementschefen, att, i utbyte mot en kaptensbeställning i Ma 9 vid flottan,
å sjökrigshögskolans stat uppföres en tjänst för kapten i Md 9.

På grund av avgång har antalet beställningar för flaggkorpral (Ma 3a) vid
flottan angivits kunna minskas med 1.

Den till gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid flottan
fogade noten angående vakanthållande av beställningar för högbåtsmän (Ma 3)
i den mån viss övertalig personal tages i anspråk för befattningar, avsedda för
högbåtsmän, har föreslagits skola utgå, enär i noten avsedd övertalig personal
icke längre kvarstår i tjänst..

Departementschefen har förordat, att för nästa budgetår antalet korpralsbeställningar
vid flottan ökas till 630 och antalet beställningar för meniga
minskas till 1 270.

Vidare har departementschefen förordat, att antalet överfurirsbeställningar
vid kustartilleriet för nästa budgetår ökas med 10. 1 anslutning härtill har
antalet furirsbeställningar vid kustartilleriet föreslagits skola minskas med 10.

6. Utökning av mariningenjörkuren rn. rn. I gällande personalförteckning
äro för mariningenjörkåren uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef,
marinöverdirektör (Cp 17), 5 marindirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 marin

26

Statsutskottets utlåtande nr 147.

direktörer av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer
av 1. graden (Ca 29), 22 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8
specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden
(Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30), 3 specialingenjörer
av 2. graden (Ca 29) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser
i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden 1
beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall indragas
samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal
— frågan om återbesättandet av övriga beställningar skall prövas
av Kungl. Maj:t, Som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot beställningar
i Ca 29. Vidare har till jjersonalförteckningen föreskrivits, att vid
uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden
skall indragas.

Marinöverdirektören har nu med tillstyrkan av marinchefen framlagt förslag
om utökning av mariningenjörkåren och om förbättrad löneställning för dess
personal, vilket förslag i stort sett överensstämmer med för innevarande
budgetår framlagt förslag i ämnet (prop. 1949: 135, s. 112 o. f.).

Den närmare innebörden av förslaget framgår av sammanställningen å s. 77
i propositionen.

Beställningarna i Co 14 avse chef för konstruktionskontoret på marinförvaltningens
skeppsbyggnadsavdelning och en assistent på samma avdelning.

Beställningarna i Co 10 avse chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms
och Karlskrona örlogsvarv.

De till 33 lönegraden hänförda beställningarna äro avsedda främst för
byråchefer på marinförvaltningens skeppsbyggnads- och vapenavdelningar.

Uppdelningen av beställningarna i 30 lönegraden på beställningar i 31 och
29 lönegraderna är ett led i den beslutade avvecklingen av 30-gradsbeställningarna.
I sistnämnda grad skulle efter den här föreslagna uppdelningen
kvarstå fyra förste mariningenjörer och sex specialingenjörer av 2. graden i
avvaktan på resultatet av förvaltningsutredningens arbete.

Av de nytillkommande beställningarna avses mariningenjörerna som
instruktionsingenjörer för marinens underofficersskola och av specialingenjörerna
en miningenjör, två teleingenjörer och en artilleriingenjör.

Civilförvaltningen har ansett de föreslagna personalförändringarna vara
så angelägna att det knappast syntes tillrådligt att ytterligare ställa frågan om
mariningenjörkårens utbyggnad på framtiden. Slutlig ställning till denna fråga
syntes, i avvaktan på resultatet av utredningen rörande löneställningen för
vissa högre statliga befattningar, icke nu kunna tagas. Då det emellertid icke
kunde anses uteslutet, att denna utrednings förslag förelåge inom sådan tid
att resultatet därav — i varje fall såvitt avsåge den angelägna frågan om
mariningen jörkårens sammansättning — kunde beaktas vid avlåtande av
proposition i ämnet, ansåge civilförvaltningen sig i nuvarande läge böra

27

Statsutskottets utlåtande nr 147.

räkna med de av marinöverdirektören framlagda förslagen, såvitt avsåge beställningar
för mariningenjörpersonal.

Departementschefen, som vid behandlingen av arméns avlöningsanslag tagit
ställning till frågan om motoringenjörer vid marinen, har för sin del anfört
följande.

»Vid anmälan av propositionen 1948:209 anförde jag, att, ehuiu skäl
talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än
Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande
löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en
dylik åtgärd. Vidare anförde jag vid anmälan till propositionen 1949:135
(s. 113) att, då resultatet av berörda utredning ännu icke förelåge, jag ansåge
det alltjämt böra anstå med inrättande av ifrågavarande högre beställningar
vid mariningenjörkåren.

I sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande nr 155 har statsutskottet —
under framhållande bl. a. att utskottet funne det synnerligen påkallat
att resultatet av förenämnda utredning förelåge och kunde utnyttjas vid prövningen
av mvndigheternas förslag till medelsäskanden för budgetåret 1950/51
_uttalat, att utskottet utginge från att förslag om att inrätta ett antal beställningar
i högre lönegrader vid mariningenjörkåren skulle kunna av Kungl.
Maj:t föreläggas 1950 års riksdag.

Nämnda utredning har sedermera den 15 oktober 1949 överlämnat betänkande
angående löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän inom
statsförvaltningen. Frågan är för närvarande föremål föi foitsatt beredning
inom finansdepartementet. Förslag i ämnet avses icke komma att löielägga^
årets riksdag.

Jag anser, att det med hänsyn till det läge vari fragan om löneställningen
för högre statliga befattningar sålunda befinner sig alltjämt icke är lämpligt
att föreslå, att högre befattningar inrättas vid mariningenjörkåren. Jag kan
heller icke tillstyrka något utbyte av beställningar i 30 lönegraden. Däremot
föreslår jag i anledning av förslagen i övrigt, att vid kåren inrättas två beställningar
för specialingenjör av 3. graden i Ca 27, främst avsedda föi teleingenjörer.
»

11. ''Rationaliseringar inom kustartilleriförsvaren. Som resultat av pågående
organisationsförsök ha vid Stockholms kustartilleriförsvar föreslagits skola indragas
två arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare (1:20), nämligen
en expeditionsunderofficer vid vardera av kustartilleriförsvarsstabens
chefsexpedition och sjukvårdsavdelningen.

12. Rationaliseringar vid örlogsstationerna. I gällande personalförteckning
för pensionerad personal i arvodesbefattningar ha för Karlskrona örlogsstation
upptagits befattningar för bl. a. sju expeditionsunderofficerare, en kasernmaskinist,
en föreståndare för kasernverkstaden och en föreståndare för rustkammare,
samtliga befattningar i löneklass 1:20. I den genom Kungl. Maj:ts
beslut den 28 april 1949 fastställda organisationen av den militära ledningssidan
vid Karlskrona örlogsstation har antalet expeditionsunderofficerare vid

28

Statsutskottets utlåtande nr 147.

stationen upptagits till sex. Marinchefen har nu framhållit, att det totala behovet
av befattningar för pensionerade underofficerare vid stationen utgjorde
åtta expeditionsunderofficerare, varav en vid vardera av intendentur- o<*h sjukvårdsavdelningarna,
vilka icke berörts av organisationsundersökningarna,
två kasernmaskinister, tillika föreståndare för kasernverkstaden, samt en föreståndare
för rustkammare vid vardera av kasernerna Anckarstierna och Sparre.
I enlighet härmed borde på personalförteckningen för nästa budgetår uppföras
befattningar för ytterligare en expeditionsunderofficer och en föreståndare
för rustkammare (båda i 1: 20) ävensom två kasernmaskinister, tillika
föreståndare för kasernverkstad (båda i 1:20), i utbyte mot en befattning för
kasernmaskinist och en befattning för föi''eståndare för kasernverkstaden.
Departementschefen har liksom civilförvaltningen tillstyrkt marinchefens
förslag.

16. Lnligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal ha
47 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) föreslagits skola inrättas med motsvarande
begränsning av antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål. De nya tjänsterna
fördela sig på sätt framgår av propositionen, s. 93.

1 idare har föreslagits, att i gällande personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän, för pensionerad personal i arvodesbefattningar samt för
andra extra ordinarie tjänstemän än manskap under rubriken Gotlands marindistrikt
upptagna tjänster, med hänsyn till att Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår äga gemensam stabs- och förvaltningsorganisation,
skola, såsom jämväl föreslagits beträffande kontorsbiträdestjänsterna,
redovisas under eu gemensam underrubrik Gotlands kustartilleriförsvar med
Gotlands kustartillerikår.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå till
47 200 000 kronor eller 200 000 kronor mera än det belopp som anvisats för
innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
uttalat sig om de allmänna principer, som med hänsyn till det statsfinansiella
läget böra tillämpas vid prövningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag
för nästa budgetår, har icke funnit anledning till erinran mot de av
departementschefen förordade förändringarna i marinens personalorganisation.

Redan i sitt av 1948 års riksdag godkända utlåtande nr 161 underströk statsutskottet
vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes
ett antal beställningar i högre lönegrader. I sitt utlåtande nr 155 vid 1949 års
riksdag uttalade sig utskottet ånyo i denna fråga i anledning av motionsvis
framställda yrkanden av i huvudsak samma innehåll som dem, vilka framställts
i de nu föreliggande motionerna 1:426 och II: 508. Utskottet anförde därvid
bl. a., att utskottet funne det synnerligen påkallat, att resultatet av den av
departementschefen åberopade utredningen rörande löneställningen för vissa

Statsutskottets utlåtande nr 147.

29

högre statliga befattningar förelåge och kunde utnyttjas vid prövningen av
myndigheternas förslag till meddlsäskanden för budgetåret 1950/51 samt att
utskottet utginge från att förslag om att inrätta ett antal beställningar i högre
lönegrader vid mariningenjörkåren skulle kunna av Kungl. Maj:t föreläggas
1950 års riksdag. Nämnda utredning har sedermera den 15 oktober 1949 avgivit
sitt betänkande. Då emellertid detsamma för närvarande vore föremål
för beredning inom finansdepartementet och förslag i ämnet icke koimne att
föreläggas årets riksdag, har departementschefen ansett det alltjämt icke vara
lämpligt att föreslå, att högre beställningar inrättas vid mariningenjörkåren.
Med hänsyn till det bekymmersamma befordringsläget vid kåren, som redan
förorsakat personalbrist, ägnad att äventyra den tekniska tjänsten vid marinen,
kan det enligt utskottets mening övervägas, huruvida icke de av motionärerna
föreslagna högre beställningarna borde inrättas utan att prövningen
av förenämnda utredningsförslag avvaktas. Då emellertid en sådan åtgärd
onekligen kan befaras föregripa denna prövning, anser sig utskottet, som med
bestämdhet förväntar, att Kungl. Maj:t förelägger 1951 års riksdag förelag till
erforderliga förbättringar av befordringsläget vid mariningenjörkåren, nu förhindrat
förorda bifall till motionerna I: 426 och II: 508.

Utskottet är i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka, att
chefen för sjövärnskåren från och med nästa budgetår beredes förbättrad löneställning.
Det i motionen II: 517 framställda yrkandet härom avstyrkes alltså.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:426 och 11:508 samt 11:517,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

1.

o

Ö.

4.

5.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis..............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis..........................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

26 900 000

1 095 000

290 000

] 4 700 000
4 915 000

Summa kronor 47 900 000

30

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 47 200000;

cj till Marinen: Avlöningar till akliv personal m. fl. för
budgetåret 1950''51 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 000
kronor.

ö:o) Marinen; Familjebidrag. Utskottet, som i det föregående vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag yttrat sig jämväl över Kungl. Majits förslag
beträffande förevarande anslag (punkt 6, s. 100) ävensom över motionerna
1:463 och IT: 521, får hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 463 och II: 521, såvitt nu är i fråga,
till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

7:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 98) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 7, s. 100—123) föreslagit riksdagen
att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka i
särskild ordning överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1950/51, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 48 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petrén m. fl. (1:130)
och den andra inom andra kammaren av herr Edström (II: 236), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta, 1) att av 36 beställningar för flygingenjör
av 1. graden i lönegrad Ca 30 24 beställningar skola överföras till lönegrad
Ca 31 från och med den 1 juli 1950, 2) att förbättring av rekryterings- och befordringsförhållandena
för flygingenjörema genomföres genom överförande
av 10 beställningar till lönegrad Ca 33 eller högre, så att paritet vinnes med
motsvarande personalkategorier vid övriga försvarsgrenar, samt 3) att anslaget
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. höjes med »motsvarande
belopp».

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionen I: 130.

ai

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.
För närmare kännedom om de av departementschefen framställda
förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. Med hänsyn till den beslutade förstärkningen av ytterligare tre dagjaktflottiljer
(jfr prop. 1949: 147) har antalet löjtnantsbeställningar föreslagits
skola ökas med 12.

3. Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka förslag om att inrätta
tjänster för ytterligare en förste stabsmeteorolog i Ca 29 och två stabsmeteoro-,
loger i Ca 26, varigenom antalet dylika tjänster skulle komma att uppgå till
vad som beräknats för fullt genomförd organisation. Vidare har departementschefen
biträtt förslag om att så länge innehavaren av den för flygstaben upp
förda tjänsten som militärmeteorolog i Ca 22 kvarstår å övergångsstat en extra
ordinarie meteorologtjänst hålles vakant i stället för, såsom f. n. är fallet, en
stabsmeteorologtjänst i Ca 26. Härvid har en tjänst i Ce 22 ansetts böia
vakanthållas.

4. En av de befintliga beställningarna för förste flygläkare vid flygvapnet
innehas av en person, som tidigare i egenskap av reservofficer vid flygvapnet
erhållit fullständig flygutbildning. Denne beställningshavare utnyttjas såsom
s. k. undersökningsläkare och fullgör i denna egenskap kontinuerlig flygtjänstgöring.
Då det ansetts önskvärt, att beställningshavarens speciella kvalifikationer
även för framtiden kunna utnyttjas i befattning såsom undersökningsläkare
med flygtjänstgöring, har departementschefen ansett sig böra biträda
ett av civilförvaltningen tillstyrkt, av chefen för flygvapnet framställt förslag
om att bereda beställningshavaren i fråga rätt till flvgtillägg. Detta borde
bestämmas till 330 kronor för månad eller samma belopp som vid tjänstgöring
såsom flygförare utgår till bl. a, militära beställningshavare i lönegraderna
Ma 6—12. Om riksdagen icke hade något att erinra mot att dylikt tillägg utginge,
avsåge departementschefen att framdeles föreslå, att bestämmelser
härom meddelades.

5. Förändringar beträffande teknisk personal. I skrivelse den 9 mars 1950
har chefen för flygvapnet föreslagit, att av de 36 beställningar för flygingenjör
av 1. graden i Ca 30, som skola finnas vid flygvapnet, 24 skulle utbytas mot
beställningar för flygdirektör av 2. graden i Ca 31. Departementschefen har
liksom beträffande mariningenjörerna ej heller för flygingenjörerna kunnat
föreslå, att utbyte nu sker av beställningar i 30. lönegraden mot högre beställningar.

Departementschefen har förordat, att antalet beställningar för verkmästare
av 1. klassen (Ca 21) ökas med 2 (för radartjänst) till 28, vilket antal förutsatts
skola i mån av vakanser i tre för centrala flvgverkstäder avsedda beställningar
nedbringas till 25. Vidare har departementschefen förordat, att ytterligare
följande beställningar skola tillkomma, nämligen 6 mästare av 1. klassen
(Ca 18), 14 mästare av 2. klassen (Ca 16) och 250 flygtekniker (Ca 12).

32

Statsutskottets utlåtande nr 147.

G. \ icl 1948 års riksdag beslöts att inrätta en flottiljpolisorganisation vid
flygvapnet som ersättning för de förutvarande vaktplutonerna vid flygflottiljerna.
Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser
till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser
(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 4 förste flottiljpoliser
och 44 flottiljpoliser, avsedda för fyra flottiljer. Departementschefen har nu
förordat en utökning med 4 respektive 52 beställningar, vilket skulle möjliggöra,
att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare fyra
flottiljer.

7. Till följd av ändrad proviantredovisning vid flygförbanden, innebärande
bl. a. att proviantuppbörden pålägges förbandens civila köks föreståndare,
har antalet arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer (1:20) angivits
kunna minskas med 18 befattningar.

För flygvapnets centrala skolor är i gällande personalförteckning uppförd
en arvodesbefattning för köksföreståndare (1: 20), avsedd för proviantuppbördsman.
Då även vid nämnda skolor proviantuppbörden för framtiden avses
skola omhänderhavas av civil köksföreståndare, är arvodesbefattningen
icke längre erforderlig för dylika arbetsuppgifter. Chefen för flygvapnet har
emellertid framhållit, att innehavaren av befattningen under den tid försök
med ändrad proviantredovisning pågått utnyttjats såsom expeditionsunderofficer
å skolintendentens expedition. Då en expeditionsunderofficer vore
erforderlig å denna expedition även i fortsättningen, borde den befintliga
arvodesbefattningen utbytas mot en befattning för expeditionsunderofficer
(1:20). Departementschefen har, liksom civilförvaltningen, tillstyrkt förslaget.
I avvaktan på organisationsundersökningar vid de centrala skolorna borde
emellertid föreskrivas, att expeditionsunderofficersbefattningen vid uppkom
mande ledighet icke finge återbesättas utan Kungl. Maj ds medgivande.

10. Enligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
ha 32 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) föreslagits skola inrättas i utbyte mot
samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål. De nya tjänsterna
fördela sig på sätt framgår av propositionen, s. 114.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas uppförda ett antal beställningar
för förvaltare (i flygstationsbefattning), förvaltare (i förrådsbefattning)
och förvaltare (i signalbefattning). Departementschefen har förordat,
att de inom parentes angivna närmare bestämningarna till tjänstebenämningen
ändras till (i flygstationstjänst), (i förrådstjänst) och (i signaltjänst).

Departementschefen har biträtt ett av chefen för flygvapnet (jfr propositionen
s. 116 118) framställt förslag till ändrad utbildningsgång för vissa stam flygförare.

Omläggningen, som motiverats av önskvärdheten av att effektivisera
den grundläggande flygutbildningen, medför beträffande stamflygförare
med folkskolekompetens, att tiden för anställning över stat måste förlängas
från för närvarande omkring ett år till omkring ett och ett
halvt år. Den totala anställningstiden förlänges emellertid endast med om -

Statsutskottets utlåtande nr 147.

33

kring en och en halv månad. De härigenom uppkommande ökade avlöningsoch
utbildningskostnaderna har departementschefen ansett väl uppvägas av
de stora fördelar, som vinnas genom omläggningen. Ehuru ändrade anställnings-
och utbildningsbestämmelser med hänsyn till rekryteringsförhållandena
m. m. ansetts böra fastställas redan under innevarande budgetår, kommer därav
föranlett ökat medelsbehov icke att göra sig gällande förrän under budgetåret
1951/52. Om riksdagen icke har något att erinra mot att anställningstiden
för stamflygförare förlänges på sätt i det föregående angivits, har departementschefen
för avsikt att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag till ändrade
anställnings- och utbildningsbestämmelser för stamflygförare på sätt
chefen för flygvapnet har föreslagit.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå
till 48 200 000 kronor eller 1 700 000 kronor mera än det belopp, som anvisats
för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
uttalat sig i fråga om de allmänna principer, som med hänsyn till det
statsfinansiella läget böra tillämpas vid prövningen av försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag för nästa budgetår, har icke funnit anledning till
erinran mot de av departementschefen förordade förändringarna i flygvapnets
personalorganisation. Vidare anser sig utskottet kunna tillstyrka, att rätt till
flygtillägg beredes den förste flygläkare, som i egenskap av s. k. undersökningsläkare
fullgör kontinuerlig flygtjänstgöring, och att bestämmelser om
ändrad utbildningsgång för vissa stamflygförare på sätt departementschefen
förordat får utfärdas.

De i motionerna I: 130 och II: 236 framställda yrkandena om uppflyftningar
i lönegrad av ett antal beställningar för flygingenjörspersonal väcktes redan
i anslutning till statsverkspropositionen och syfta till avsevärt längre gående
åtgärder härutinnan än chefen för flygvapnet sedermera ansett sig böra föreslå
för nästa budgetår. Med hänsyn härtill och till den stränga återhållsamhet
med löneförbättringar, som enligt vad utskottet i det föregående anfört bör
iakttagas i nuvarande läge, kan utskottet icke tillstyrka bifall till motionerna
i fråga.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 130 och II: 236,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet,
vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen, att till
lämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

3—988 5o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6'' sand. Nr 147—150.

34

Statsutskottets utlåtande nr 147.

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1950/51:

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 27 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis .......................................... 1100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 150 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 16 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 4 350 000

Summa kronor 48 900 000
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 700 000

Nettoutgift kronor 48 200 000;
c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 48 200 000 kronor.

8:o) Flygvapnet: Familjebidrag. Utskottet, som i det föregående vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag yttrat sig jämväl över Kungl. Maj:ts
förslag beträffande förevarande anslag (punkt 8, s. 123) ävensom över motionerna
I: 463 och II: 521, får hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förelag samt
med avslag å motionerna I: 463 och II: 521, såvitt nu är i fråga,
till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Mannerskantz, Iwar
Anderson, Heiding, Berling, Sundelin, Leander, Johan Eric Ericson, Hesselbom,
Edin, Ivar Persson, Andrée, Lundgren och Axel Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,
Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Åkerström, Pettersson i Dahl, Petterson
i Degerfors, Persson i Vinberg, Birke, Johansson i Mysinge, Henriksson och
Nihlfors;

dock att vid behandlingen av punkterna 4:o)—8:o) deltagit fröken Andersson
i stället för herr Lundgren.

Statsutskottets utlåtande nr 147.

35

Reservationer.

1) vid punkten 2:o) (Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.)

A. av herr Lundgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen
I: 432 och att därför

dels det stycke på s. 14 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I motionen»
och slutar med orden »denna del», bort hava följande lydelse:

»Vad angår det i motionen I: 432 framförda förslaget om att för IV. militärbefälsstaben
inrätta fyra vaktmästartjänster anser utskottet särskilt med hänsyn
till strävandena att i möjligaste mån effektivisera vämpliktsutbildningen
olämpligt att använda värnpliktiga till vakttjänstgöring i vidare mån än denna
ingår i deras utbildning. Utskottet vill därför föreslå, att för vakttjänstgöringen
i fråga anställes civil vaktpersonal med polismans befogenhet samt att för
ändamålet inrättas fyra tjänster för vaktmästare i lönegraden Ce 9.

Med hänsyn till den betydelsefulla utbildning, som bedrives vid garnisonskompaniet,
synas utskottet goda skäl tala för att såsom chef för kompaniet
avses en kapten. Genom ett realiserande av förslaget, som tillstyrkts av försvarets
civilförvaltning, skulle en fänriks- och en sergeantsbeställning kunna
indragas. Utskottet finner sig böra biträda motionen jämväl i denna del. Här
igenom skulle vinnas en årlig besparing för statsverket av 2,724 kronor.

I samma motion har vidare yrkats inrättande av en kaptens- eller löjtnantsbeställning
vid fälttygkåren, avsedd såsom tygofficer vid kommendantsstaben,
i Boden, i utbyte mot en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning.
Betydelsen av de uppgifter, som åligga innehavaren av befattningen i fråga,
gör det enligt utskottets mening angeläget, att ett dylikt utbyte kommer till
stånd. Då härtill kommer, att förslaget icke skulle medföra någon nämnvärd
merkostnad för statsverket vill utskottet biträda motionen även i nu förevarande
del.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionen I: 432 samt med avslag å motionerna
I: 434 och II: 519,

b) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän
och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
armén, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dock
med av utskottet i nämnda båda förteckningar föreslagna änd
ringar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51».

B. av herr Nihlfors.

2) vid punkten 4:o) (Armén: Remontering) av herrar Mannerskantz, Heiding,
fröken Andersson, herrar Sundelin, Ivar Persson, Axel Andersson, Bo -

36

Statsutskottets utlåtande nr 147.

man i Kieryd, Pettersson i Dahl, Birke, Johansson i Mysinge och N Hd fors,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 435 och II: 518 och att
därför

dels det stycke på s. 23 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Då de»
och slutar med »och II: 518», bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser de i motionerna I: 435 och II: 518 anförda skälen för att
en särskild utredning angående arméns och näringslivets behov av hästar vid
avstängning eller minskad tillförsel av drivmedel verkställes, innan sådana
åtgärder vidtagas, som kunna leda till reducering av den varmblodiga stostammen,
vara så starka att utskottet tillstyrker motionärernas förslag härom.
I avbidan på resultatet av en dylik utredning bör beslut nu fattas om att till
och med år 1954 ett oförändrat antal remonter skall inköpas. Det överskott
på remonter, som härigenom uppkommer, torde kunna placeras bland ackordr
draghästbeståndet.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort hava följande lydelse:

»III. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:435 och
II: 518

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att en utredning måtte
verkställas angående arméns och näringslivets behov av hästar
vid avstängning eller minskad tillförsel av drivmedel och att
resultatet av denna utredning framlägges, innan sådana åtgärder
vidtagits, som kunna leda till reducering av den nuvarande varmblodiga
stostammen inom landet;

b) besluta att även för år 1954 ett oförändrat antal remonter
skall inköpas, eller sålunda 500 varmblodiga hästar;

c) hos Kungl. Maj:t hemställa, att åtgärder måtte vidtagas
för att överskottet på ridhästremonter placeras bland ackordhästbeståndet.
»

3) vid punkten 5:o) (Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.) av herr
N Hd fors.