14

Statsutskottets utlåtande nr 144.

Nr 144.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upptagande å riksstaten för bugetåret 1950jÖl
av underskottet för luftfartsfond en jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1950, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde bliva riksdagen förelagd, för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1950/51 beräkna ett underskott av 6 300 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 176, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
10 mars 1950, föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1950/51 upptaga ett underskott av 6 000 000 kronor.

Luftfartsverkets faktiska driftkostnader för budgetåret 1948/49 uppgingo
till i runt tal 8,8 miljoner kronor. Då luftfartsverkets intäkter endast utgjorde
ca 2,5 miljoner kronor, visade luftfartsfonden för nämnda budgetår ett underskott
av 6,3 miljoner kronor.

I sina petita den 1 november 1948 beräknade luftfartsstyrelsen luftfartsverkets
driftkostnader för budgetåret 1949/50 till 9,9 miljoner kronor. Intäkterna
uppskattades till 3,2 miljoner kronor. I avvaktan på resultatet av en åt
statens sakrevision anförtrodd granskning av luftfartsverkets organisation och
verksamhet upptogs underskottet å luftfartsfonden i riksstaten för innevarande
budgetår till 6,7 miljoner kronor. Sedan sakrevisionen slutfört sitt
granskningsarbete i maj 1949 och därvid föreslagit utgiftsbegränsningar i förhållande
till luftfartsstyrelsens petita för budgetåret 1949/50 om till en början
sammanlagt ca 1 miljon kronor, fastställde Kungl. Maj:t den 30 juni 1949
följande stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1949/50:

Kronor

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar .............................................

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ..........................................

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ....................................

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .................................

5. Underhåll och drift av luftfartsleder ....................................

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m........................................

7. Förbindelsetjänst ...............................................................

8. Utgifter för väderlekstjänst ................................................

9. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen

1 315 000
308 000

1 850 000
210 000
985 000
190 000

2 375 000
1 074 000

370 000

Statsutskottets utlåtande nr 144.

15

10. Pensionskostnader .........................

11. Diverse utgifter ...............................

12. Projektering av flygplatser .............

13. Avsättning till värdeminskningskonto

Kronor

5 000
45 000
15 000
425 000

Summa kronor 9 167 000

I anslutning härtill fastställdes vidare personalförteckning för tjänstemän
å ordinarie stat och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
Härjämte meddelades regleringsbestämmelser beträffande avlönings- och omkostnadsposterna
av i huvudsak samma omfattning som gäller för statsförvaltningen
i allmänhet.

Samtidigt anbefalldes luftfartsstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter
och flygföretag skyndsamt verkställa en allsidig översyn av såväl
luftfartsverkets organisation som omfattningen av den befintliga statliga
markorganisationen för den civila luftfarten över huvud taget. Denna översyn
borde taga sikte på att nedbringa luftfartsverkets totala driftkostnader
minst i den utsträckning sakrevisionens utredningsmän förordat.

I skrivelse den 12 december 1949 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag
angående luftfartsverkets stat för driftkostnader för budgetåret 1950/51
m m. ävensom beräkning av luftfartsverkets inkomster och utgiftei undei
samma budgetår. Styrelsens framställning, beträffande vars närmare innebörd
utskottet får hänvisa till propositionen (s. 3—15), utmynnar i en hemställan
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden å riksstaten
för budgetåret 1950/51 upptaga ett underskott av i runt tal 6 100 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av statskontoret och statens
lönenämnd (s. 16).

Departementschefen har anfört följande.

»Det ekonomiska utfallet av luftfartsverkets verksamhet har efter kriget utvecklats
ogynnsamt. Luftfartsverkets inkomster ha visserligen under denna
tid något ökat per budgetår räknat, men utgifterna ha stegrats kraftigare.
Ett betydande och växande underskott har därför måst upptagas för luftfartsfonden
å riksstaten. För budgetåret 1946/47 utgjorde underskottet å luftfartsfonden
ca 3 miljoner kronor. Den år 1947 genomförda omläggningen av redovisningen
å luftfartsfonden medförde med tillämpning från och med budgetåret
1947/48, att underskottet å fonden bokföringsmässigt ökade med i runt
tal 2 miljoner kronor. Det totala underskottet sistnämnda budgetår utgjorde
ca 5,2 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 uppgick underskottet å luftfartsfonden
till 6,3 miljoner kronor och enligt luftfartsstyrelsens nu redovisade
beräkningar väntas luftfartsfonden för innevarande budgetår visa ett
underskott av 6,5 miljoner kronor. Däremot räknar luftfartsstyrelsen med att
underskottet å fonden nästa budgetår skall kunna nedbringas till i runt tal
6,1 miljoner kronor.

I 1949 års statsverksproposition anmälde jag, vid beräkning av underskottet
å luftfartsfonden för innevarande budgetår, att statens sakrevision

16

Statsutskottets utlåtande nr 144.

väntades senare framlägga resultatet av sin granskning av luftfartsverkets
organisation och verksamhet. Detta skedde i maj 1949. Sakrevisionen föreslog
i sin utredning en minskning med till en början minst 1 miljon kronor
i de av luftfartsstyrelsen i petita hösten 1948 beräknade driftkostnaderna om
ca 9,9 miljoner kronor. Hänsyn till utredningens innehåll kunde i viss utsträckning
tagas redan vid fastställande i juni 1949 av luftfartsverkets driftkostnadsstat
för innevarande budgetår och utgiftsstatens slutsumma begränsades
då till ca 9,i miljoner kronor. Samtidigt anbefalldes luftfartsstyrelsen
att verkställa en allsidig översyn av luftfartsverkets organisation och omfattningen
av den befintliga statliga markorganisationen för den civila luftfarten
över huvud taget, översynen borde taga sikte på att nedbringa luftfartsverkets
totala driftkostnader minst i den utsträckning sakrevisionen föreslagit.
Luftfartsstyrelsen har nu redovisat resultatet av den verkställda översynen.
Styrelsen beräknar för nästa budgetår driftkostnaderna till ca 8,9 miljoner
kronor och intäkterna till ca 2,8 miljoner kronor. Styrelsen skulle sålunda ha
uppnått den minskning av driftkostnaderna som anbefallts. Underskottet å
fonden kommer däremot, såsom redan påpekats, alltjämt att uppgå till drygt
6 miljoner kronor.

Innan jag närmare ingår på en granskning av dessa beräkningar torde jag
få upptaga vissa av sakrevisionen och luftfartsstyrelsen behandlade frågor
av principiell natur eller större, ekonomisk betydelse till granskning. Frågorna
anmälas i den ordning de angivits i luftfartsstyrelsens petita.

I fråga om närtrafikledningens organisation och verksamhet har luftfartsstyrelsen
upplyst, att sakrevisionens förslag till personalinskränkningar inom
närtrafikledningen redan delvis genomförts eller avsåges att genomföras
under innevarande budgetår samt att därutöver vissa ytterligare personalinskränkningar
vidtagits. Jag kan därför på denna punkt begränsa mig till en
anmälan av dessa åtgärder.

Beträffande distriktstrafikledningen har luftfartsstyrelsen efter verkställd
utredning funnit sig av flygsäkerhetsskäl icke kunna tillstyrka sakrevisionens
förslag angående en omläggning. Chefen för flygvapnet har biträtt luftfartsstyrelsens
uppfattning. Med hänsyn härtill synes någon omläggning icke nu
böra vidtagas.

Ett genomförande av sakrevisionens förslag om nedläggande av tolv s. k.
småflygplatser skulle enligt luftfartsstyrelsen medföra en total besparing för
statsverket av 62 000 kronor. Styrelsen har efter en avvägning av ekonomiska
synpunkter och behovet av hjälplandningsfält ansett sig böra förorda
ett nedläggande tills vidare av flygplatserna vid Hästholmen, Feringe, Exen
och Svarteborg. En omedelbar besparing om 15 000 och en inkomstökning
av 5 000 kronor skulle härigenom uppkomma. Jag tillstyrker förslaget. Pågående
förhandlingar med flygförvaltningen om övertagande av Hagshults
flygplats böra fortsättas. Styrelsen bör med lämpliga mellanrum ompröva
frågan om bibehållandet av övriga småflygfält samt i sina petita anmäla resultatet
av sina överväganden.

Statsutskottets utlåtande nr 144.

17

Styrelsen har i enlighet med sakrevisionens förslag beslutat nedlägga de
optiska fyrar, som ha karaktär av flygledsfyrar. Ett mindre antal fyrar ha
bibehållits såsom flygplatsfyrar. Häremot har jag icke något att erinra.

Beträffande sakrevisionens förslag att luftfartsverkets distriktsförvaltningar
i Torslanda, Bulltofta och Norrköping skulle indragas och distriktscheferna
där ersättas med förste trafikledare framhåller luftfartsstyrelsen, att
på grund av speciella förhållanden inom distriktsorganisationen, såsom förekomsten
av ordinarie befattningar m. m., det icke är möjligt att för närvarande
uppnå samtliga de besparingar, som skulle kunna vinnas genom att
slopa distriktsorganisationen och ersätta den med en mera centraliserad förvaltning.
Styrelsen har, då en starkt beskuren distriktsorganisation i dagens
läge drager endast obetydligt högre kostnader än en centraliserad organisation,
ansett, att frågan om en mera radikal omorganisation i sådan riktning
bör ställas på framtiden. Styrelsen har därför begränsat sig till att förorda,
att distriktsorganisationen tills vidare uppdelas på 3 regionala flygförvaltningar
med säte i Stockholm, Göteborg och Malmö, i samband varmed den
nuvarande distriktsförvaltningen i Norrköping skulle kunna indragas.

Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen anfört synes sakrevisionens förslag
om omedelbar indragning av samtliga ifrågavarande distriktschefstjänster icke
för närvarande kunna genomföras. Behovet av särskilda flygplatschefer i
Göteborg och Malmö bör ytterligare utredas av luftfartsstyrelsen. Om avgörande
skäl därvid befinnas föreligga för bibehållande av dessa tjänster, bör
frågan om deras löneställning i enlighet med lönenämndens förslag upptagas
till närmare prövning genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Vad angår distriktsförvaltningen i Norrköping har luftfartsstyrelsen under
hand uppgivit, att trafikledningen under alla förhållanden skulle behöva
förstärkas med en förste trafikledare. Det synes lämpligt, att i samband
därmed sakrevisionens förslag om indragning av den särskilda
distriktsförvaltningen genomföres. Om hänsyn tages till samtliga omflyttningar
av personal som härvid uppkomma skulle enligt styrelsens beräkningar
nettobesparingen genom indragningen uppgå till omkring 8 000 kronor.
-Tåg finner mig sålunda, med här angivna modifikationer, böra tillstyrka
luftfartsstyrelsens förslag såsom en provisorisk lösning av denna organisationsfråga.

I frågan om användningen inom luftfartsverket av telegrafverkets inom förbindelsetjänsten
sysselsatta personal har vid de förhandlingar, som förts
mellan telegraf- och luftfartsstyrelserna, till en början framkommit två alternativ
till lösning. Alternativ I, som innebär att ifrågavarande personal skulle
kvarstå inom telegrafverket men åläggas att jämväl utföra vissa arbetsuppgifter
inom trafikledningen, har i princip godtagits av telegrafstyrelsen men
ej kunnat tillstyrkas av luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen har i stället
framfört ett såsom alternativ IT betecknat förslag, enligt vilket personalen
skulle överföras till luftfartsstyrelsen och samordnas med motsvarande personal
inom trafikledningen. Telegrafstyrelsen har för egen del ej velat direkt

2—»c» so Bihan o till riksdagens protokoll 1950. (i samt. Förslag nr 1411 144.

18

Statsutskottets utlåtande nr 144.

motsätta sig ett genomförande av detta alternativ, ehuru den föreslagna tidpunkten
för ett dylikt överförande av personalen icke ansetts lämplig. Företrädare
för vederbörande personalorganisationer ha emellertid ställt sig avvisande
mot alternativ II.

Under förhandlingarna med personalorganisationerna framfördes emellertid
från personalhåll ett nytt förslag av innebörd att luftfartsverket skulle
låna personal från telegrafverket. Med utgångspunkt härifrån ha telegraf- och
luftfartsstyrelsernä enat sig om ett låneförfarande, vilket benämnts alterna
tiv III. Enligt detta alternativ, för vilket närmare redogöres i luftfartsstyrelsens
framställning, skulle erforderligt antal av de ordinarie och icke-ordinarie
befattningar, vilka för närvarande inom telegrafverket äro avsedda
för luftfartens förbindelsetjänst, utlånas till luftfartsverket på så sätt att
befattningarna kvarstå å telegrafverkets personalstater, men de med respektive
befattningar förenade göromålen skola fullgöras inom luftfartsverket.
Utlåningen skulle till en början avse något mer än 100 tjänster vid telegrafverket.

Telegrafverkets radiotelegrafisters förening samt telegraf- och telefon
mannaförbundet ha förklarat sig ej kunna biträda ett utlåningsförfarande enligt
alternativ III, under det att luftfartsverkets personalförening i princip
godtagit detsamma. Förstnämnda förening har yrkat på en modifiering av
den föreslagna låneformen, så att denna så nära som möjligt skulle anknyta
till alternativ I. I samband därmed har föreningen föreslagit, att lånealternativet
utformas enligt de fyra huvudpunkter, som återgivits i luftfartsstyrelsens
förut refererade skrivelse. Jag upptager nu dessa punkter till närmare
granskning.

Yad först angår önskemålet att utlåningsförfarandet tillämpas så, att telegrafstyrelsens
radiobyrå handhar administrationen av den utlånade personalen,
är att märka, att administrationen innefattar bland annat matrikelföring
av personal, förande av uppgifter om tjänstledighet, semester m. m. en
ligt avlöningsreglementet, uppgörande av avlöningslistor samt utbetalning av
avlöningar. Det är uppenbarligen utan betydelse, om dessa rent administra
tiva uppgifter handhavas av personal inom telegrafverket eller inom luftfartsverket.
Till administrationen hänföres emellertid även uppgörande av tjänstgöringsschemata,
jourlistor och dylikt. För att åstadkomma såvitt möjligt
likartade tjänstgöringsförhållanden för olika personalgrupper vid luftfartsverket
och därigenom möjliggöra erforderlig utbytbarhet mellan dessa, synes
det vara nödvändigt, att en anpassning sker av telegrafistpersonalens tjänstgöringsförhållanden
till övriga personalgruppers. Med hänsyn härtill synes
det lämpligast, att luftfartsstyrelsen ombesörjer denna del av administrationen
av personalen liksom fallet är med övrig inom verket tjänstgörande personal.

Befälsföringen över den utlånade telegrafistpersonalen kommer, enligt vad
luftfartsstyrelsen upplyst, pa de hittillsvarande områdena inom markradion
att utövas av de nuvarande stationsföreståndarna och vaktföreståndarna, vilka

Statsutskottets utlåtande nr 144

19

äro avsedda att även de utlånas till luftfartsverket. Personalen skall vara bibehållen
vid samma befordringsmöjligheter som om utlåningsförfarandet ej
tillämpats.

Genomföres lånealternativet under beaktande av här anförda synpunkter,
kommer detta att nära ansluta sig till det förut behandlade alternativet III
och samtidigt i huvudsak tillgodose berättigade önskemål från personalens
sida.

Jag finner mig sålunda böra tillstyrka det av verksstyrelserna framlagda
lånealternativet. Jag förutsätter därvid att, före lånetidens utgång, nya förhandlingar
upptagas med personalorganisationerna om personalens ställning
efter lånetidens slut.

I likhet, med verksstyrelserna finner jag lämpligt, att den inom luftfartsverkets
radioorganisation sysselsatta tekniska personalen, sammanlagt 11 personer,
överflyttas från luftfartsverket till telegrafverket. Denna personal är
vid övertagandet tillförsäkrad oförändrade anställnings- och löneförmåner och
kommer inom telegrafverket företrädesvis att sysselsättas inom områden, som
beröra luftfarten.

I årets statsverksproposition (bil. 27, punkten 28) uttalade jag, att jag fann
av luftfartsstvrelsen vidtagna åtgärder för försäljning av vissa landningsradiofyrar
(av typen ILS) i nuvarande läge välbetänkt och att hinder ej
borde föreligga att försälja de anläggningar som först levererades, om lämplig
köpare anmälde sig. Luftfartsstyrelsen har nu förklarat sig vara beredd att
försälja tre ILS-anläggningar och, därest den s. k. norrlandslinjen nedlägges,
ytterligare två. Jag biträder styrelsens uppfattning i försäljningsfrågan och
erinrar om att det tidigare i dag anmälda förslaget om understöd åt den reguljära
inrikes luftfarten innebär, att subventionerna tills vidare skola begränsas
till Yisbylinjen.

Vad luftfartsstyrelsen anfört i fråga om samverkan med ABA inom stationstjänsten
vid flygplatserna och om öppethållningstiderna å trafikflygplatserna
ger mig icke anledning till särskilt uttalande.

Vad slutligen angår förut berörda speciella frågor rörande regleringen av
luftfartsverkets driftkostnader för nästa budgetår må här anföras följande.

Behovet av att —- mot sakrevisionens och statskontorets uttalanden — bibehålla
byrådirektörstjänsten å marktjänstbyrån synes icke vara till fullo
styrkt. Innehavaren av denna tjänst är för närvarande tjänstledig för enskilt
uppdrag och innehavaren av distriktschefstjänsten i Malmö är förordnad att
tills vidare uppehålla densamma. Jag har ej något att erinra mot att denna
anordning tills vidare bibehålies i avbidan på ytterligare erfarenheter av
huru arbetet lämpligen bör organiseras.

Jag har icke något att erinra mot att den svenske representanten i ICAO:s
råd bibehålies vid nuvarande löneförmåner under den tid som erfordras för
avveckling av uppdraget. Däremot kan jag ej biträda styrelsens förslag om
anställande av en särskild chef för kanslibyråns utrikessektion med arvode
motsvarande byråchefslön i Gp 10. Hinder bör dock ej möta, att till sektionen

20

Statsutskottets utlåtande nr 144.

tillfälligt knyta erforderlig expertis med avlöning, omfattande ett begränsat
sakkunnigtillägg utöver ersättning för de avlöningsförmåner varom vederbörande
på grund av uppdraget visar sig ha gått miste i sin ordinarie tjänst.
Beslut härom torde få fattas av Kungl. Maj:t i samband med fastställande av
luftfartsverkets stat för driftkostnader.

Genom beslut den 24 februari 1950 har Kungl. Maj:t avslagit luftfartsstyrelsens
framställning om inrättande av extra ordinarie befattningar å anslaget
till Planering av allmänna arbeten. Projekteringsarbetena för investeringsreserven
böra icke bli av permanent natur utan avvecklas så snart dessa
arbeten kunna jämte den löpande verksamheten omhänderhavas av marktjänstbyråns
på de ordinarie avlöningsanslagen anställda planeringspersonal.

Frågan om e x t r a - o rd i n a r i c s ä 11 n i n g av vissa trafikexpeditörer i Ce 14 torde
få upptagas av Kungl. Maj:t i samband med regleringen av driftkostnadsstaten.
I likhet med lönenämnden finner jag mig för närvarande ej kunna
tillstyrka förslaget om uppflyttning av dessa tjänster i Ce 16.

Med hänsyn till vad luftfartsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut anfört om avräkningen av kostnaderna för väderleksstationerna
i Nordatlanten och på Grönland tillstyrker jag, att luftfartsfonden från
och med innevarande budgetår belastas med endast en tredjedel av de förra
och hälften av de senare. Någon maximering av luftfartsverkets bidrag bör
ej ske.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera, att luftfartsstyrelsen sökt vidtaga
besparings- och rationaliseringsåtgärder i de avseenden, varå sakrevisionen
anmärkt. De ekonomiska resultaten synas dock ha blivit jämförelsevis begränsade.
Ett fortsatt arbete med inre rationalisering av verksamheten synes
därför, såsom statskontoret påpekat, alltjämt vara i hög grad behövligt.

Utöver de besparingar, för vilka förut redogjorts, kunna ytterligare sådana
uppkomma, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i annat sammanhang
framlagda förslag, att statens direkta understöd åt den reguljära inrikes lufttrafiken
skall begränsas att avse Yisbvlinjen. Nedlägges Norrlandslinjen
torde de årliga kostnaderna för Sundsvall/Härnösands flygplats komma att
avsevärt nedgå. Frågan i vilken utsträckning marktjänsten å denna flygplats
skall uppehållas torde framdeles få prövas av Kungl. Maj:t. På Luleå/Kallax
flygplats begränsas besparingarna till jämförelsevis små belopp, bland annat
för underhåll m. m. av hangaren, vilken är avsedd att tills vidare användas av
de militära myndigheterna.

Under åberopande av det anförda förordar jag, att underskottet å luftfartsfonden
upptages med ett något lägre belopp än luftfartsstyrelsen beräknat,
förslagsvis 6 miljoner kronor.

Frågan om det slutliga fastställandet av luftfartsverkets stat för driftkostnader
torde — i likhet med vad som gällt under de senaste åren —- få avgöras
av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen avgivit utlåtande i anledning av vad jag i
det föregående anfört. -Tåg utgår från att detta förfarande skall få tillämpas

Statsutskottets utlåtande nr 144.

21

även i fortsättningen, enär erfarenheterna nu synas ha givit vid handen att
driftkostnadsstatema icke i sina detaljer lämpligen kunna fastläggas å sådan
tid att proposition kan hinna föreläggas riksdagen inom fastställd propositionstid.
Riksdagsbehandlingen torde dock, då förhållandena därtill föranleda,
få omfatta ej enbart sådana frågor som av formella skäl måste underställas
riksdagen, utan även spörsmål rörande luftfartsverkets utveckling i
allmänhet.»

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
Elmgren (1:443) och den andra inom andra kammaren av fru Johansson
i Norrköping (11:548), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta bibehålla
den för trafikflyget inrättade distriktsförvaltningen i Norrköping i dess
nuvarande organisationsform,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nihlfors väckt motion (11:549),
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande proposition måtte
besluta att de nu i Cg 14 placerade trafikexpeditörsbefattningarna vid luftfartsverket
från och med den 1 juli 1950 erhålla placering i lönegraden Ce 16.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 443 och II: 549.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att luftfartsstyrelsen, till
fullföljande av en av statens sakrevision tidigare verkställd utredning, erhållit
i uppdrag av Kungl. Maj:t att företaga viss översyn av luftfartsverkets organisation
m. m., varvid syftet angivits vara att nedbringa verkets totala driftkostnader
i minst den utsträckning — 1 miljon kronor —- som sakrevisionen
föreslagit. Med skrivelse den 12 december 1949 har luftfartsstyrelsen redovisat
resultatet av denna översyn. Driftkostnaderna, vilka i 1948 års petita beräk
nades till ca 9,9 miljoner kronor, anses nu för nästa budgetår kunna reduceras
till ca 8,9 miljoner kronor. Det uppställda målet skulle därigenom ha nåtts.
Då intäkterna uppskattas till ca 2,8 miljoner kronor, skulle underskottet å luftfartsfonden
dock alltjämt komma att uppgå till drygt 6 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit, har det ekonomiska resultatet av de
av luftfartsstyrelsen sålunda vidtagna eller ifrågasatta besparingsåtgärderna
blivit jämförelsevis begränsat. Med hänsyn härtill vill utskottet understryka
angelägenheten av att i fortsättningen föreliggande möjligheter till rationalisering
av verksamheten noggrant tillvaratagas. Utskottet, som intet har att
erinra mot vad departementschefen anfört rörande sättet för det slutliga fastställandet
av luftfartsverkets driftkostnadsstat, anser sig jämväl böra tillstyrka
Rungl. Maj :ts förslag, att underskottet å luftfartsfonden för nästa budgetår
upptages med ett belopp av 6 miljoner kronor.

Beträffande de i propositionen behandlade organisationsfrågorna får ut
skottet framhålla följande.

Luftfartsstyrelsen har förordat, att av de i sakrevisionens utredning be -

22

Statsutskottets utlåtande nr 144.

rörda tolv s. k. småflygplatserna tills vidare endast fyra skola nedläggas. Därjämte
har anmälts, att förhandlingar upptagits med flygförvaltningen angående
denna myndighets övertagande av viss flygplats, vilket skulle möjliggöra
ytterligare besparingar för luftfartsverket, Luftfartsstyrelsens förslag har
tillstyrkts av departementschefen, som dock samtidigt uttalat, att styrelsen
borde med lämpliga mellanrum ompröva frågan om bibehållandet av övriga
småflygfält samt i sina petita anmäla resultatet av sina överväganden. Denna
uppfattning delas av utskottet.

Såsom ett led i rationaliseringsarbetet har luftfartsstyrelsen vidare föreslagit
viss omorganisation av luftfartsverkets regionala förvaltning. Förslaget
har med i propositionen närmare angivna modifikationer biträtts av departementschefen
såsom en provisorisk lösning, varvid förutsatts att den särskilda
distriktsförvaltningen i Norrköping redan nu skulle indragas. I de båda likalydande
motionerna I: 443 och II: 548 har emellertid hemställts, att riksdagen
måtte fatta beslut om bibehållande av nämnda distriktsförvaltning i dess nuvarande
organisationsform. Därvid har bl. a. hänvisats till att den föreslagna
åtgärden skulle leda till ytterst obetydliga om ens några kostnadsbesparingar,
samtidigt som därigenom olägenheter i skilda avseenden skulle uppkomma.
Såvitt utskottet kunnat finna, måste vissa skäl anses tala för den av motionärerna
hävdade meningen. Utan att vilja binda sig för någon bestämd lösning
av frågan förutsätter därför utskottet, att densamma upptages till förnyad
prövning, varvid de i nyssberörda motioner anförda synpunkterna vederbörligen
beaktas. Lämpligt synes vara att detta sker i samband med den fortsatta
utredning av flygplatsorganisationen som av departementschefen förordats.

Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande luftfartsverkets driftkostnader
har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Därav följer att utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det i motionen II: 549
framställda yrkandet om uppflyttning av de i luftfartsverkets personalorganisation
ingående trafikexpeditörstjänsterna till lönegraden Ce 16. Såsom statens
lönenämnd framhållit, synes denna fråga vara av natur att böra prövas av
1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) för Lnftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1950/51 upptaga
ett underskott av 6 000 000 kronor:

b) med anledning av motionerna I: 443 och II: 548 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört:

II. att motionen II: 549 icke må bifallas av riksdagen.

Stockholm den 10 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.