Statsutskottets utlåtande nr 141.

15

Nr 141.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till stensättning av vägar för budgetåret 1950/51
jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 23)
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, till Stensättning av vägar för budgetåret 1950/51
beräkna ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 140, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
10 mars 1950, föreslagit riksdagen att å, riksstaten för budgetåret 1950/51
under sjätte huvudtiteln till Stensättning av vägar anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anledningen till att anslaget i statsverkspropositionen upptogs med ett
allenast beräknat belopp var den, att 1946 års stenindustriutredning i sitt
till chefen för handelsdepartementet avgivna betänkande med förslag till
vissa åtgärder till rationalisering av gat- och kantstensindustrien (SOU
1949: 44) bl. a. förordat viss ökning av de statliga och statsbidragsberättigade
stensättningsarbetena och att resultatet av den fortsatta prövningen av
kommitténs förslag ansågs böra avvaktas, innan definitivt förslag rörande
stensättningsanslaget framlades.

Sedermera har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som tidigare på grundval
av stenindustriutredningens förslag äskat ett anslag av 6 500 000 kronor till
stensättning av vägar, i en den 9 mars 1950 dagtecknad promemoria framlagt
en förnyad anslagsberäkning för det fall att kommittébetänkandet icke
skulle föranleda några förslag till årets riksdag. Styrelsen har härvid, utöver
de medel som i styrelsens petita beräknats erforderliga för slutförande
av tidigare fastställt stensättningsprogram, föreslagit ett anslagsbelopp av
2 000 000 kronor till påbörjande av nya stensättningsföretag.

Departementschefen har anfört följande.

De av 1946 års stenindustriutredning behandlade frågorna ha visat sig
kräva vissa ytterligare undersökningar och slutlig ställning till kommitténs
förslag torde därför icke kunna tagas inom sådan tid, att några på kommittébetänkandet
grundade förslag kunna föreläggas 1950 års riksdag. Vid sådant
förhållande och med hänsyn till nödvändigheten av fortsatt återhållsamhet i
fråga om investeringsutgifterna synas stensättningsarbetena, vilka utgöra cn
i särskilt hög grad arbetskraftskrävande form av vägbeläggningar, tills vidare
böra begränsas till i huvudsak nuvarande omfattning. Med utgångspunkt
härifrån har jag funnit mig böra förorda, att anslaget till Stensättning
av vägar för budgetåret 1950/51 uppföres med 1 000 000 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 141.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Karl
Andersson och Gustaf Karlsson (I: 138) och den andra inom andra kammaren
av herr Mårtensson i Uddevalla m. fl. (II: 190), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta att till stensättning av vägar för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 138.

Utskottet. I sitt den 22 september 1949 avgivna betänkande (SOU 1949:
44) med förslag till vissa åtgärder till rationalisering av gat- och kantstensindustrien
har 1946 års stenindustriutredning bl. a. föreslagit, att kostnaderna
för upphandling av gatsten för väg- och vattenbyggnadsverkets behov,
vilka f. n. bestridas från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till
arbetslöshetens bekämpande, i fortsättningen skola belasta riksstatens sjätte
huvudtitel. Såsom departementschefen framhållit, har det emellertid av vissa
skäl icke varit möjligt att förelägga årets riksdag några på nämnda betänkande
grundade förslag. Med anledning härav har i propositionen nr 145 förutsatts,
att jämväl för nästa budgetår särskilda medel för statliga steninköp
skola anvisas under förberörda arbetslöshetsanslag. Medelsbehovet har i
samma proposition beräknats till 2,6 miljoner kronor.

I sina ursprungliga anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
med utgångspunkt från stenindustriutredningens förslag,
hemställt att anslaget till stensättnirfg av vägar uppföres med 6,5 miljoner
kronor, varav 500 000 kronor avse fullbordande av det program som redan
i huvudsak fastställts av Kungl. Maj :t. Sedermera har styrelsen framlagt
en förnyad anslagsberäkning för det fall att kommittébetänkandet icke
skulle föranleda någon framställning till årets riksdag. Därvid har, utöver
de medel som beräknats erforderliga för slutförande av det tidigare fastställda
stensättningsprogrammet, förordats ett anslagsbelopp av 2 miljoner
kronor till påbörjande av nya stensättningsföretag.

En förutsättning för att den genom anlitande av arbetslöshetsanslaget anskaffade
stenen skall komma vägväsendet helt till godo är uppenbarligen,
att det under sjätte huvudtiteln upptagna stensättningsanslaget anvisas med
ett belopp som svarar mot de under nästa budgetår aktuella steninköpen.
Med hänsyn härtill kunna onekligen vissa skäl anföras till förmån för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag. I likhet med departementschefen är
emellertid utskottet av den uppfattningen att, i avvaktan på det slutliga ställningstagandet
till stenindustriutredningens betänkande, någon egentlig utvidgning
av de statliga och statsbidragsberättigade stensättningsarbetena icke
nu bör komma till stånd. Beaktas bör dessutom, såsom departementschefen
likaledes framhållit, att det allmänna läget alltjämt nödvändiggör återhållsamhet
i fråga om investeringsutgifterna. Av nu anförda skäl anser sig utskottet
böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, att för nästa budgetår till sten -

Statsutskottets utlåtande nr 141.

17

sättning av vägar anvisas ett reservationsanslag av 1 miljon kronor, och
kan sålunda icke biträda det yrkande som framställts i motionerna I: 138
och II: 190.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 138 och II: 190, till Stensättning
av vägar för budgetåret 1950/51 under sjätte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 10 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 142.

Reservation

av herrar Karl Andersson, Leander, Johan Eric Ericson, Hesselbom, Edin,
Einar Persson och Mårtensson i Uddevalla, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»En förutsättning för att den genom anlitande av arbetslöshetsanslaget
anskaffade stenen skall komma vägväsendet helt till godo är uppenbarligen,
att det under sjätte huvudtiteln upptagna stensättningsanslaget anvisas med
ett belopp som svarar mot de under nästa budgetår aktuella steninköpen. I
förevarande proposition har emellertid departementschefen föreslagit, att
medelsanvisningen begränsas till 1 miljon kronor. Då allenast halva detta
belopp kan disponeras för påbörjande av nya stensättningsföretag, skulle
vid bifall till departementschefens förslag de statliga stenlagren komma att
ytterligare öka med en kvantitet, vars värde uppgår till i runt tal 2 miljoner
kronor. Enligt utskottets uppfattning kan det icke anses ekonomiskt ändamålsenligt,
att staten på angivet sätt inköper sten för lagring samtidigt som
inom vägväsendet omfattande behov av stensättningsarbeten föreligga. I de
speciella fall om vilka nu närmast är fråga torde dessutom ur underhållssynpunkt
stensättning komma att på längre sikt ställa sig förmånligare än
annan beläggning.

2 liihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 138—142.

18

Statsutskottets utlåtande nr 141.

I de båda likalydande motionerna I: 138 och II: 190 har framställts yrkande
om att stensättningsanslaget för nästa budgetår anvisas med ett belopp
av 6,5 miljoner kronor. Motionärerna ha därvid utgått från att, i enlighet
med stenindustriutredningens förslag, särskilda medel för statliga steninköp
i fortsättningen icke skola beräknas under förberörda anslag till arbetslöshetens
bekämpande. Då emellertid, såsom ovan framhållits, någon ändring
härutinnan icke förutsatts för nästa budgetår, kan ifrågavarande yrkande
anses innebära förslag om medelsanvisning med (6,5—2,6) 3,9 miljoner
kronor.

Det ovan anförda ger vid handen, att utskottet i likhet med motionärerna
är av den uppfattningen, att storleken av förevarande anslag bör i möjligaste
mån anpassas efter det aktuella behovet av stensättningsarbeten. Med hänsyn
till att slutlig ställning ännu icke kunnat tagas till stenindustriutredningens
förslag anser emellertid utskottet, att anslaget för nästa budgetår
bör anvisas med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 138 och II: 190, till Stensättning av vägar
för budgetåret 1950/51 under sjätte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 2 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.»