Statsutskottets utlåtande nr 131.
1
Nr 131.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag
för budgetåret 1950/51 till ytterligare utbyggnad
av Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid
Kvarntorp m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
1 propositionen nr 147 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 februari 1950
föreslagit riksdagen att dels till Täckande av vissa kostnader för Svenska
skifferoljeaktiebolagets verksamhet för budgetåret 1950/51 under tionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å 3 200 000 kronor, dels ock till
Län till Svenska skifferoljeaktiebolaget för budgetåret 1950/51 under kapitalbudgeten,
fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av
9 455 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Petrén m. fl. (I: 451) och den andra inom andra kammaren av herrar
Kollberg och Schmidt (II: 537), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att beredskapsarbetena vid skifferoljeverket
i Kinne-Kleva snarast avvecklas,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Petrén m. fl. (1:452) och den andra inom andra kammaren av herr
Sjölin m. fl. (11:536), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om att en utredning snarast verkställes om lämpligaste utformningen
av vår bränsleförsörjning ur ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga
synpunkter,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Spetz (I: 453) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson
i Ljungskile (II: 535), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj :ts proposition nr 147.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:451, 1:452 och 11:535.
Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom utnyttjande
av oljeskiffertillgångarna i östra Närke medverka till landets försörjning
med flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby
socken av Örebro län. År 1943 överfördes flottans skifferoljeverk vid KinneKleva
till bolaget. Sedermera har driften i Kinne-Kleva nedlagts.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 131.
2
Statsutskottets utlåtande nr 131.
År 1946 godkände riksdagen en av bolaget framlagd plan för utbyggnad
av Kvarntorpsanläggningarna. Planen innebar, att anläggningarna skulle utökas
med en kalkugn och en anläggning för framställning av komprimerad
gas för bränsleändamål, s. k. gasol, varjämte verkets tre oljedestillationsugnar
av Berghs konstruktion skulle ombyggas för ökad produktion enligt en av
bolaget utarbetad metod. Dessutom skulle ångkraftverket utvidgas till en
kapacitet, som svarade mot den ökade produktionen. Till en första utbyggnadsetapp,
avseende kalkugnen och gasolanläggningen samt en Bergh-ugn
jämte ångkraftverket, anvisade riksdagen 10 700 000 kronor. Därjämte anvisade
riksdagen 5 300 000 kronor till täckande av driftsförluster in. m. under
ntbyggnadstiden. Sammanlagt anvisades alltså år 1946 16 000 000 kronor
till bolagets verksamhet. År 1947 anvisade riksdagen vidare 3 000 000
kronor till finansiering av gasoldistribution i egen regi och utbyggnad av
en kemisk-teknisk industri med gasol som utgångsmaterial.
I slutet av år 1947 anmälde styrelsen för skifferoljebolaget, att bolaget på
grund av likviditetssvårigheter behövde ytterligare kapitaltillskott. I anledning
härav tillkallade dåvarande departementschefen fem utredningsmän
för att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet. I avvaktan på utredningens
resultat avbröts den pågående utbyggnaden av anläggningarna
vid Kvarntorp. Till täckande av driftsförluster in. in. under tiden till och
med den 30 juni 1949 och för betalning av beställningar, som redan gjorts
för utbyggnaden, anvisade 1948 års riksdag ett reservationsanslag av
15 000 000 kronor.
I februari 1949 avlämnade utredningsmännen, som antagit benämningen
Kvarntorpsutredningen 1948, sitt utlåtande angående bolagets framtida
verksamhet. Av utlåtandet framgick att utredningen med hänsyn till resultatet
av de beräkningar rörande bolagets verksamhet, som utredningen låtit
utföra, och till verksamhetens värde ur beredskapssynpunkt funnit det vara
förmånligast för staten att utbyggnaden av skifferoljeverket finge fortgå
efter de riktlinjer, vilka angivits i den av 1946 års riksdag godkända utbyggnadsplanen.
I överensstämmelse med detta sitt ställningstagande förordade
utredningen, att de tre Bergh-ugnarna vid verket ombyggdes för
högre produktion enligt den av bolaget utarbetade metoden, att ångkraftverket
utvidgades till erforderlig kapacitet och att den påbörjade gasolanläggningen
fullbordades. Dessutom föreslog utredningen, att vattenreningsanläggningen
vid skifferoljeverket skulle kompletteras och utbyggas, att
anordningarna för skifferns brytning och beredning skulle kompletteras dels
i rationaliseringssyfte dels för att möjliggöra en ökning av produktionen,
att en ny asktransportanläggning skulle utföras, att ytterligare två svavelverk
skulle anskaffas, därav eventuellt ett från Kinne-Kleva, och att nya
bostadshus om sammanlagt åttio lägenheter skulle uppföras vid Kvarntorp.
Utredningen förutsatte, att den föreslagna utbyggnaden skulle genomföras
i tre etapper. Under den första etappen, avseende tiden 1 juli 1949—
30 juni 1950, skulle arbetet på Bergh-ugn 1 och gasolanläggningen slutfö
-
Statsutskottets utlåtande nr 131.
3
ras, vattenreningsanläggningens utbyggnad påbörjas, vissa maskiner för rationalisering
av skifferbrytningen in. m. och en ny asktransportanläggning
anskaffas samt fyrtio bostadslägenheter utföras. Under den andra etappen,
omfattande tiden 1 juli 1950—30 juni 1953 skulle den återstående delen av
utbyggnadsprogrammet genomföras. Efter avslutad utbyggnad skulle den
tredje etappen inträda fr. o. m. den 1 juli 1953.
Enligt utredningens beräkningar skulle utbyggnaden medföra att bolagets
produktion av brännolja, bensin, svavel och gasol komnie att ökas väsentligt.
Som följd härav skulle en betydande förbättring av bolagets ekonomi inträda.
För räkenskapsåret 1949/50 förutsåg utredningen, att bolagets verksamhet
skulle resultera i ett driftsunderskott av 1 820 000 kronor. Redan påföljande
år beräknades emellertid verksamheten komma att lämna ett mindre
överskott. När hela utbyggnadsprogrammet genomförts skulle jämförelsevis
betydande årliga driftsöverskott kunna påräknas. De av utredningen
framräknade driftsresultaten inneslöto dock icke avsättning till förnyelsefond.
Enligt utredningen vore det möjligt, att behov av förnyelse av anläggningarna
komme att framträda under årens lopp, vilka ej kunde täckas av
de löpande driftsöverskotten.
Medel till utbyggnaden skulle enligt Kvarntorpsutredningens förslag tillskjutas
dels genom anslag å riksstaten och dels genom lån till bolaget. Med
avseende å de två första utbyggnadsetapperna borde enligt utredningen för
budgetåret 1949/50 anvisas anslag å 2 000 000 kronor till täckande av driftsförluster
under nämnda budgetår, 1 500 000 kronor till kostnader för förnyelse
av de gamla anläggningarna och 250 000 kronor till anskaffning av
ny asktransportanläggning eller tillhopa 3 750 000 kronor. Vidare erfordrades
för samma tid i form av lån till bolaget 500 000 kronor till anskaffning
av utrustning för rationalisering av skifferns brytning och beredning,
700 000 kronor till utbyggnad av vattenreningsanläggningen, 800 000 kronor
för att fullfölja ombyggnaden av Bergh-ugn 1, 3 500 000 kronor för att fullborda
gasolanläggningen och 150 000 kronor till uppförande av bostäder,
sammanlagt alltså 5 650 000 kronor. Bolagets totala medelsbehov för budgetåret
1949/50 beräknades sålunda av utredningen till 9 400 000 kronor. Medelsbehovet
för de anläggningar, som avsåge den tredje utbyggnadsetappen,
skulle enligt utredningen uppgå till 12 000 000 kronor. Detta belopp borde
anvisas för budgetåret 1950/51, därav 2 600 000 kronor som anslag å riksstaten
och 9 400 000 kronor som lån till bolaget.
I anledning av utredningsresultatet föreslog Kungl. Maj :t i prop. 143/1949
riksdagen att för budgetåret 1949/50 anvisa medel till skifferoljebolagets
fortsatta verksamhet och utbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med
utredningens beräkningar. Dock beräknades i propositionen 4 000 000 kronor
till gasolanläggningens fullbordande i stället för det av utredningen föreslagna
beloppet av 3 500 000 kronor; vidare avsågos icke några medel till
bostäder. I propositionen tillstyrktes, att en Bergh-ugn skulle ombyggas i enlighet
med utredningens förslag, medan det finge bli beroende på driftsresultatet
vid denna ugn om även de andra Bergh-ugnarna skulle ombyggas. Med
4
Statsutskottets utlåtande nr 131.
bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen framställda förslag anvisade riksdagen
för budgetåret 1949/50 dels till täckande av vissa kostnader för skifferoljebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 3 750 000 kronor, dels
till lån till bolaget ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.
Styrelsen för skifferoljebolaget har nu hemställt om ytterligare medel till
bolagets verksamhet under innevarande budgetår. Vidare har styrelsen meddelat
vissa driftsresultat, som erhållits vid den till hälften ombyggda Berghugnen
1. I anslutning härtill har styrelsen anhållit, att medel måtte anvisas
för genomförande av skifferoljeverkets utbyggnad i tredje etappen enligt
Kvarntorpsutredningens förslag.
I fråga om bolagets behov av ytterligare medel för verksamheten under
innevarande budgetår må först erinras, att bolaget i skrivelse den 16 november
1949 hemställt bl. a., att 240 000 kronor måtte ställas till bolagets förfogande
för flyttning av en viss del av bolagets färskvattenledning från sjön
Tisaren. Denna åtgärd anses nödvändig för att skifferbrytningen skall kunna
genomföras enligt uppgjord plan. Enligt departementschefen är åtgärden
närmast av sådan art, att kostnaden för densamma borde påföras driften
och sålunda bestridas från det år 1949 till täckande av driftsförlust anvisade
beloppet å 2 000 000 kronor. Då emellertid brytningsplanen färdigställts
efter det att Kvarntorpsutredningen avgivit sitt utlåtande och sålunda behovet
av åtgärden icke kunnat förutses vid uppskattningen av driftsförlusten,
är det knappast sannolikt, framhåller departementschefen, att sistnämnda
belopp kommer att förslå till täckande jämväl av ifrågavarande flyttningskostnad.
Departementschefen har därför icke velat motsätta sig att
förnyelsemedel i mån av behov ställas till förfogande för ändamålet. Därest
riksdagen icke har något att erinra, har det synts få ankomma på Kungl.
Maj :t att bestämma i vad mån så skall ske.
Av bolagets promemoria den 16 november 1949 framgår, att bolaget i samband
med den pågående ombyggnaden av Bergh-ugn 1 funnit sig böra dels
vidtaga vissa förändringar i ugnens detaljkonstruktion dels ock av driftsekonomiska
skäl utföra vissa förnyelsearbeten å ugnen. Härigenom ha uppkommit
merkostnader å ca 75 000 kronor respektive 400 000 kronor eller sammanlagt
omkring 475 000 kronor. Av sistnämnda belopp ha ca 285 000 kronor
ansetts böra påföras driften och sålunda bestridas av medel, som avsetts
till täckande av bolagets driftsförluster. I skrivelse den 22 december 1949
har bolaget anhållit, att av de år 1949 anvisade förnyelsemedlen ett avrundat
belopp å 200 000 kronor måtte ställas till förfogande för att täcka
återstoden av merkostnaden.
ifrågavarande fördyring av Bergh-ugnens ombyggnad synes enligt departementschefen
helt bero på åtgärder vilka icke underställts Kvarntorpsutredningens
prövning. Med hänsyn till att det här gäller en nykonstruktion, vilken
är tekniskt komplicerad och kräver ett omfattande experimentarbete,
har departementschefen emellertid ansett, att någon erinran mot de av bolaget
företagna smärre konstruktionsändringarna och den därav uppkommande
merkostnaden icke bör göras, särskilt som åtgärderna medföra en
Statsutskottets utlåtande nr 131.
5
förbättring av ugnens driftsekonomi och driftssäkerhet. Icke heller har departementschefen
velat resa någon invändning mot att bolaget i samband
med ombyggnaden låtit utföra förnyelsearbeten å ugnen i angiven omfattning,
då det måste anses välbetänkt att ombesörja dylika förr eller senare
nödvändiga arbeten, medan ugnen ändå står stilla. Departementschefen har
sålunda funnit, att bolagets här berörda åtgärder böra godkännas och att
tillgängliga förnyelsemedel böra ställas till förfogande för att täcka de därmed
förenade kostnaderna i den mån så icke redan skett. Beslut härom har
synts böra fattas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till att kostnaderna äro jämförelsevis
stora och falla utom ramen för vad som tidigare anvisats till
Bergh-ugnens ombyggnad har emellertid riksdagen ansetts böra beredas tillfälle
att uttala sig i ärendet.
Till utbyte av grävmaskiner har i enlighet med Kvarntorpsutredningens
förslag tidigare anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Bolaget har nu funnit
önskvärt att en dyrare grävmaskin anskaffades än den av utredningen avsedda.
Merkostnaden beräknas av styrelsen till 280 000 kronor. Enligt vad
departementschefen inhämtat från bolaget skulle man genom anskaffning
av den nu föreslagna kraftigare grävmaskinen vinna en icke oväsentlig förbättring
av betingelserna för ett rationellt bedrivande av skifferbrytningen.
Departementschefen har därför tillstyrkt, att medel tillföras bolaget till
ifrågavarande anskaffning.
Styrelsen har vidare meddelat, att devalveringen förorsakat en fördyring
av gasolanläggningen med i runt tal 500 000 kronor. I likhet med statskontoret
har departementschefen emellertid funnit denna merkostnad böra täckas
av de till fullbordande av gasolanläggningen år 1949 anvisade medlen.
Ombyggnaden av Bergh-ugn 1 har enligt styrelsen nu fortskridit så långt
att en av de två ugnsrader, av vilka ugnen består, blivit färdigställd och kunnat
underkastas provning. Denna har ägt rum under kontroll av Mellersta
och norra Sveriges ångpanneförening, som upprättat en vid styrelsens skrivelse
fogad redogörelse för resultaten av provdriften. Av redogörelsen framgår,
att provet, som pågått under tiden 22 november—5 december 1949, utförts
under de betingelser med avseende å skifferns genomsättningshastighet,
som förutsatts i Kvarntorpsutredningens beräkningar. Per tidsenhet har
sålunda i ugnen behandlats ca två och en halv gånger så mycket skiffer som
före ombyggnaden. Vid provet ha enligt redogörelsen de av Kvarntorpsutrcdningen
antagna produktionsvärdena innehållits med mycket god marginal.
Såsom anmärkningsvärt framhålles, att utbytet av s. k. gasbensin, svavel
och gasol samt den producerade ånginängden legat högre än vad utredningen
förutsatt. Enligt Ångpanneföreningens mening böra bättre driftsresultat kunna
uppnås, när längre tids erfarenhet av driften föreligger.
Resultatet av den under kontroll verkställda provningen av den ombyggda
delen av Bergh-ugn 1 synes enligt departementschefen sålunda stödja
Kvarntorpsutredningens förslag att även de båda övriga Bergh-ugnarna skola
ombyggas enligt den nya metoden. Härigenom syntes bolagets produktion
av brännolja, bensin, svavel, gasol och elektrisk kraft kunna ökas i minst
6
Statsutskottets utlåtande nr 131.
den omfattning, varmed utredningen räknat i sina kalkyler. Visserligen har
provdriften icke omfattat mer än en ugnsrad, d. v. s. hälften av ugnen, och
provdriften har pågått endast under en jämförelsevis kort tid. Såsom styrelsen
framhållit i sin skrivelse utgör i allt fall den provade ugnsraden en självständig
enhet, som drives oberoende av den andra ugnsraden. För att bedöma
produktionsmöjligheterna har det synts departementschefen därför vara
tillräckligt med kontrollerad provdrift av en ugnsrad. Sedan provdriften avslutades
har vidare, enligt vad departementschefen inhämtat, den först ombyggda
ugnsraden varit i praktiskt taget kontinuerlig drift, varjämte även
den andra ugnsraden hunnit färdigställas och tagas i drift. De produktionsresultat,
som härvid uppnåtts, synas departementschefen icke ha varit mindre
gynnsamma än de resultat som erhöllos under provdriften. Det syntes departementschefen
sålunda nu vara klarlagt, att den av bolaget utarbetade
metoden för ombyggnad av Bergh-ugnarna i syfte att ernå högre produktion
är tekniskt möjlig att genomföra. Det kan även antagas, fortsätter departementschefen,
att driften vid de ombyggda ugnarna bör ge minst de produktionsresultat
varmed Kvarntorpsutredningen räknat. Något nytt material fölen
bedömning av driftskostnaderna vid de ombyggda Bergh-ugnarna har däremot
icke framlagts av bolaget. Säkert sådant material torde icke kunna
erhållas förrän efter en ganska lång driftstid, troligen först efter ett eller
annat år. Departementschefen erinrar om att utredningen framhållit, att
dess beräkningar bl. a. rörande tillverkningskostnaderna vore försiktigt gjorda
och att de borde lämna gott utrymme för ett bättre resultat. Det borde
med hänsyn härtill vid oförändrad kostnads- och prisnivå icke behöva befaras
att driftsresultatet i ekonomiskt avseende kommer att ställa sig sämre
än vad utredningen räknat med.
Med hänsyn till det gynnsamma utfallet av driften vid den ombyggda
delen av Bergh-ugn 1 torde, såsom förutsattes i propositionen nr 143 till
föregående års riksdag, nu böra övervägas, huruvida de två andra Berghugnarna
vid skifferoljeverket böra ombyggas efter samma metod och alltså
den av Kvarntorpsutredningen föreslagna utbyggnaden av bolagets anläggningar
vid Kvarntorp fullföljas i sin helhet. Ifrågavarande utbyggnad skulle
enligt utredningen draga en kostnad av 12 000 000 kronor utöver vad tidigare
anvisats för ändamålet. I bolagsstyrelsens nu framlagda förslag beräknas
kostnaden till 12 955 000 kronor.
Att i nuvarande läge verkställa så omfattande investeringar måste, framhåller
departementschefen, givetvis ge anledning till vissa betänkligheter,
särskilt som en icke oväsentlig del av de erforderliga maskinerna m. m. skola
anskaffas genom import. Emellertid kan enligt departementschefen framhållas,
att bolaget, sedan utbyggnadsprogrammet genomförts, kommer att bli i
stånd att avsevärt öka sin produktion av brännolja, bensin och andra för
folkhushållet viktiga produkter. Härigenom kommer, såsom Kvarntorpsutredningen
och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. fl. myndigheter
tidigare understrukit, skifferoljeverkets beredskapsvärde att ökas väsentligt.
Statens handels- och industrikommission framhåller, att den ökade pro
-
Statsutskottets utlåtande nr 131. 1
duktionen kommer att medföra väsentliga valutabesparingar, delvis i dollars.
Vidare beräknas statsverkets framtida kostnader för upprätthållande av bolagets
ur beredskapssynpunkt betydelsefulla verksamhet komma att minskas,
därest utbyggnaden genomföres. Ehuru det icke för närvarande är möjligt
att angiva vilka kapitaltillskott som framdeles kunna komma att erfordras
från statens sida, synes det departementchefen med hänsyn till Kvarntorpsutredningens
beräkningar angående driftsöverskotten från bolagets verksamhet
under den tredje utbyggnadsetappen berättigat att antaga, att bolagets
medelsbehov utöver nämnda driftsöverskott kommer att bli jämförelsevis
obetydligt. Departementschefen förutsätter därvid, att bolagets ledning
kommer att tillvarataga alla möjligheter att genom rationalisering av
driften nedbringa produktionskostnaderna. I detta avseende synes bolaget
ha fått värdefulla impulser från Kvarntorpsutredningen, vars förslag till
rationaliseringsåtgärder redan förverkligats eller hålla på att genomföras.
Vidare har inom skifferoljeverkets driftsledning, enligt vad bolaget under
hand upplyst, företagits viss omorganisation och förstärkning av personalen,
syftande till en effektivisering av driften.
Efter att ha övervägt de sålunda framkomna omständigheterna har departementschefen
kommit till den uppfattningen, att skifferoljeverkets utbyggnad
bör fortsättas i enlighet med Kvarntorpsutredningens plan och erforderliga
medel till utbyggnaden ställas till bolagets förfogande.
I detta sammanhang erinrar departementschefen om bolagets i prop. nr
219/1947 omförmälda planer på utbyggnad av en kemisk-teknisk industri
med gasol som utgångsmaterial. Enligt vad departementschefen inhämtat
pågår inom bolaget utredning angående möjligheterna att på grundval av
den gas, som återstår sedan svavel m. in. utvunnits ur skifferdestillationsgasen,
uppbygga eu kemisk-teknisk industri efter vissa riktlinjer, som tidigare
icke närmare övervägts inom bolaget. I den mån bolagets ekonomiska
ställning och framtidsutsikter genom den nu förestående slutliga utbyggnaden
av skifferoljeverket vinna erforderlig stadga, bör enligt departementschefen
bolaget givetvis söka tillvarataga alla möjligheter till dylik
vidare utveckling av sin verksamhet. I sådant syfte syntes bolaget böra utnyttja
de erfarenheter, som redan föreligga inom landets kemisk-tekniska
industri. På detta område kan ett samarbete med andra företag bli fruktbärande.
Vid kontroll av Kvarntorpsutredningens beräkningar har skifferoljebolagets
styrelse funnit, att kostnaderna för utbyggnaden i vissa avseenden
komma att avvika från de kostnader, vilka angivits i utredningens utlåtande.
Avvikelserna, vilka gå i såväl fördyrande som förbilligande riktning,
synas i huvudsak bero på sådana justeringar av de tidigare utbyggnadsplanerna,
vilka ansetts motiverade av på sistone vunna erfarenheter.
Kostnaderna för ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3, som av Kvarntorpsutredningen
angivits till 5 950 000 kronor, beräknas nu av bolaget till
omkring 7 500 000 kronor. Fördyringen uppgives bero på alt bolaget ansett
ändamålsenligt alt — i likhet med vad som skett vid ombyggnaden av
8
Statsutskottets utlåtande nr 131.
Bergh-ugn 1 — vidtaga vissa förbättringar av ugnarnas konstruktion och
utföra vissa förnyelsearbeten å ugnarna. Av samma skäl som motivera
motsvarande åtgärder med avseende å Bergh-ugn 1 finner departementschefen,
att den av bolaget beräknade merkostnaden för ombyggnaden av
Bergh-ugnarna 2 och 3 bör godtagas. Departementschefen tillstyrker, att
7 500 000 kronor anvisas för ändamålet.
För anskaffning av två svavelverk beräknade Kvarntorpsutredningen ett
belopp av 4 400 000 kronor eller, därest det vid Kinne-Kleva befintliga svavelverket
finge flyttas till Kvarntorp, 2 800 000 kronor. Svavelverken skulle
enligt utredningen bl. a. tjäna till att rena skifferdestillationsgasen från svavel,
så att alltför stark förorening av atmosfären i närheten av Kvarntorp
och därmed följande skadeverkningar på vegetationen skulle kunna undvikas.
Styrelsen har nu funnit det förmånligare att i stället för två svavelverk
uppföra ett enda större verk, vilket skulle kunna anskaffas för en
kostnad av 3 100 000 kronor. Beträffande den ifrågasatta flyttningen av svavelverket
i Kinne-Kleva till Kvarntorp har departementschefen från bolaget
inhämtat, att därmed skulle vara förenade så avsevärda kostnader, att någon
väsentlig besparing knappast skulle ernås, om hänsyn samtidigt tages
till behovet av komplettering och iståndsättning av det gamla svavelverket.
Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att 3 100 000 kronor anvisas
för anskaffning av ett nytt svavelverk.
Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet för arbetet med vattenreningsanläggningen
och för anordningarna för skifferns brytning, transport och
beredning har departementschefen icke något att erinra; den överensstämmer
med Kvarntorpsutredningens beräkningar rörande kostnaderna för
nämnda åtgärder. I enlighet härmed syntes för fullbordande av vattenreningsanläggningen
böra anvisas ytterligare 500 000 kronor samt till utrustning
för ökad skifferbrytning 1 000 000 kronor.
Den s. k. Ljungströmsanläggningen, vari olja utan brytning av skiffer
erhålles genom skifferns upphettning på elektrisk väg i marken, har under
några år ej varit i bruk men tänktes av Kvarntorpsutredningen åter utnyttjad
under tredje utbyggnadsetappen. För förvärv av ett område, som bolaget
ansett nödvändigt vid framtida drift av Ljungströmsanläggningen och
vartill bolaget har optionsrätt till september 1950, har styrelsen beräknat
275 000 kronor. Någon kostnad för ifrågavarande markförvärv har icke medtagits
i Kvarntorpsutredningens kalkyler. Trots detta vill departementschefen
med hänsyn till Ljungströmsanläggningens betydelse dels ur beredskapssynpunkt
och dels för bolagets framtida ekonomi icke motsätta sig,
att bolaget beviljas medel till inköp av marken i fråga.
Till uppförande av bostäder invid skifferoljeverket i Kvarntorp beräknade
Kvarntorpsutredningen ett belopp av 300 000 kronor. Av beloppet, som
endast avsåg en del av det för bostadsbyggandet erforderliga kapitalbehovet,
skulle enligt utredningens förslag 150 000 kronor anvisas för budgetåret
1949/50 och återstoden för näslföljande budgetår. Då något anslag för ändamålet
icke anvisades för förstnämnda budgetår, har styrelsen anhållit
Statsutskottets utlåtande nr 131.
9
att hela beloppet i stället måtte anvisas för budgetåret 1950/51. Styrelsens
framställning har i denna del tillstyrkts av länsstyrelsen i Örebro län. Departementschefen
kan dock icke förorda, att medel i detta sammanhang anvisas
till bostäder vid Kvarntorp. Därest bolaget med hänsyn till behovet
av driftsövervakning vid anläggningarna eller av andra skäl skulle anse det
ofrånkomligt, att nya bostäder anskaffas, bör enligt departementschefen
bolaget utnyttja de möjligheter till finansiering av bostadbyggandet, som
skapats genom den allmänna statliga bostadspolitiken.
Slutligen har styrelsen anhållit att utöver tidigare beviljade förnyelsemedel,
av vilka 500 000 kronor beräknas återstå vid budgetårets utgång,
1 000 000 kronor måtte anvisas till att täcka kostnaderna för sådana förnyelser
av bolagets anläggningar, som kunna visa sig erforderliga under
den närmaste tiden. Med anledning härav erinrar departementschefen, att
vid bifall till förslagen i det föregående betydande belopp komma att ställas
till förfogande för förnyelsearbeten å Bergh-ugnarna samt att bolagets
verksamhet enligt gjorda beräkningar torde lämna ett visst överskott för
budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill bör det enligt departementschefens
mening vara möjligt för bolaget att med anlitande av driftsmedel och föregående
år anvisade förnyelsemedel täcka kostnaderna för oförutsedda förnyelsearbeten,
som kunna visa sig erforderliga under den närmaste tiden.
Departementschefen kan således icke biträda styrelsens framställning i
denna del.
Bolagets styrelse har utgått från att den beräknade fördelningen av kostnaderna
mellan olika ändamål icke är bindande för bolaget, så länge den
totala kostnadsramen hålles. I likhet med statskontoret kan departementschefen
icke biträda denna uppfattning. Andra än obetydliga avvikelser från
den av riksdagen förutsatta medelsdispositionen böra sålunda enligt departementschefens
mening hänskjutas till Kungl. Maj :ts prövning.
I enlighet med det tidigare anförda skulle för skifferoljebolagets fortsatta
verksamhet för budgetåret 1950/51 erfordras sammanlagt (280 000 4-7 500 000 + 3 100 000 + 500 000 + 1 000 000 + 275 000=) 12 655 000 kronor.
Styrelsen har föreslagit, att de för utbyggnaden erforderliga medlen skulle
ställas till bolagets förfogande dels såsom anslag och dels i form av lån med
den fördelning, som förordats av Kvarntorpsutredningen. Det till markförvärv
avsedda beloppet samt de medel, som avsetts att täcka merkostnader
på grund av devalveringen, skulle dock i sin helhet tillskjutas som anslag.
Statskontoret har framlagt ett härifrån något avvikande finansieringsförslag,
vilket departementschefen finner sig böra biträda. Departementschefen tillstyrker
sålunda, att 3 000 000 kronor till ombyggnad av Bergh-ugnarna 2
och 3 samt 200 000 kronor till fullbordande av vattenreningsanläggningen
eller sammanlagt 3 200 000 kronor anvisas såsom reservationsanslag för
nästa budgetår. I övrigt erforderliga medel, nämligen 280 000 kronor till
läckande av merkostnad för anskaffning av en grävmaskin, 4 500 000 kronor
till ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3, 3 100 000 kronor till anskaffning
av ett* svavelverk, 300 000 kronor för att fullborda vattenrenings
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 131.
anläggningen, 1 000 000 kronor till utrustning för ökad skifferbrytning samt
275 000 kronor till markförvärv eller sammanlagt 9 455 000 kronor torde åtminstone
tills vidare böra tillhandahållas bolaget såsom lån, varvid medlen
lämpligen böra anvisas under fonden för låneunderstöd. Samma lånevillkor
har synts böra gälla som Kungl. Maj :t föreskrivit i fråga om utlämnande av
lån från det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget till lån
till bolaget.
Utskottet får erinra, att Kvarntorpsutredningen i sitt i februari 1949 avgivna
utlåtande angående Svenska skifferoljebolagets framtida verksamhet
förordade, att de tre Bergh-ugnarna vid verket ombyggdes för högre
produktion enligt viss närmare angiven metod, att ångkraftverket utvidgades
till erforderlig kapacitet, att den påbörjade gasolanläggningen fullbordades,
att vattenreningsanläggningen kompletterades och utbyggdes, att anordningarna
för skifferns brytning och beredning kompletterades, att en ny asktransportanläggning
utfördes, att ytterligare två svavelverk anskaffades,
därav eventuellt ett från Kinne-Kleva, samt att nya bostadshus med sammanlagt
80 lägenheter uppfördes. Härför erforderligt kapitaltillskott uppskattades
av utredningen till sammanlagt 21 400 000 kronor, i vilket belopp
inräknats utgifter för täckning av driftsförluster och för förnyelse av anläggningarna
under budgetåret 1949/50.
1949 års riksdag beslöt, att utbyggnaden av Kvarntorpsverket skulle fullföljas
efter i huvudsak de av utredningen föreslagna linjerna. Dock förutsattes,
att för det dåvarande endast en Bergh-ugn skulle ombyggas och att
det finge bli beroende på driftsresultatet av denna ugn om även de övriga
två Bergh-ugnarna skulle omkonstrueras. Riksdagen anvisade i anledning
härav dels till täckande av vissa kostnader för oljebolagets verksamhet ett
reservationsanslag av 3 750 000 kronor, dels ock såsom lån till bolaget ett
investeringsanslag av 6 000 000 kronor. Ifrågavarande medelsanvisning avsåg
endast den utbyggnad, vilken motsvarade vad utredningen betecknat
som etapperna 1 och 2.
Departementschefen har nu på förslag av styrelsen för skifferoljebolaget
lörordat, att ytterligare medel anvisas för genomförande av skifferoljebolagets
utbyggnad i tredje etappen enligt Kvarntorpsutredningens förslag.
Utbyggnaden i fråga beräknas nu av bolagsstyrelsen till 12 955 000 kronor
utöver vad som hittills anvisats för ändamålet, under det att utredningen
uppskattat dessa kostnader till 12 000 000 kronor. Såsom av propositionen
framgår avvika de av bolagsstyrelsen beräknade kostnaderna för
utbyggnaden i vissa hänseenden från de kostnader, vilka angivits i utredningens
utlåtande. Avvikelserna gå i såväl fördyrande som förbilligande
riktning.
Vad först beträffar ombyggnaden av Bergh-ugn 1 må framhållas, att
i fråga om densamma vidtagits vissa konstruktionsförändringar och förnyelseal
beten, vilket medlört en merkostnad i förhållande till Kvarntorpsutredningens
beräkningar av sammanlagt 475 000 kronor. Enligt vad av propo
-
Statsutskottets utlåtande nr 131.
11
sitionen framgår beror den sålunda uppkomna fördyringen helt på åtgärder,
vilka icke underställts utredningens prövning. Då enligt vad i ärendet upplysts
det här gäller en nykonstruktion av tekniskt komplicerad art, som
kräver omfattande experimentarbete, samt ugnens driftsekonomi och driftsresultat
härigenom anses ha förbättrats, finner sig utskottet icke böra framställa
någon erinran mot de till följd av konstruktionsförändringarna i fråga
uppkomna merkostnaderna. Även de av bolaget vidtagna förnyelsearbetena
å ugnen synas böra godtagas. Utskottet vill därför tillstyrka, att tillgängliga
förnyelsemedel ställas till förfogande för att sålunda täcka uppkomna
merkostnader.
Enligt riksdagens förenämnda beslut skulle såsom i det föregående nämnts
resultatet av den verkställda provningen av den ombyggda Bergh-ugn 1,
bli avgörande för huruvida även de övriga två ugnarna skulle omkonstrueras
och därmed ställning tagas till ett fullföljande av bolagets anläggningar
j enlighet med den av Kvarntorpsutredningen föreslagna utbyggnaden.
Såsom i ärendet upplysts ha de produktionsresultat, som uppnåtts vid
provdrift av den ombyggda Bergh-ugnen, visat sig godtagbara. Visserligen
framhåller kommerskollegium, att det skulle ha varit av värde, om försökstiden
hade kunnat utsträckas ytterligare, varigenom exempelvis bättre erfarenheter
hade kunnat vinnas om eventuella konstruktiva svagheter. Enligt
kollegii mening förefölle det dock med hänsyn till vad som anförts i
ett av Ängpanneföreningen avgivet utlåtande om provningsresultaten, som
om man skulle kunna anse, att omkonstruktionen innebure en så avsevärd
förbättring att även de övriga Bergh-ugnarna borde ombyggas. Liknande
svnpunkter ha anförts av fullmäktige i riksgäldskontoret och av Sveriges
industriförbund. I övrigt har uttalats, att man vid oförändrad kostnads- och
prisnivå icke torde behöva befara att vid en ombyggnad av de båda övriga
Bergh-ugnarna enligt den nya metoden driftresultat i ekonomiskt hänseende
kommer att ställa sig sämre än vad Kvarntorpsutredningen räknat
med. För närmare precisering härav må framhållas, att enligt vad utskottet
under hand inhämtat har vid senaste provning, som utförts under den
i Kvarntorpsutredningen angivna förutsättningen att den genomsatta skiffermängden
höjes till 2,5 gånger den tidigare, resultatet utvisat, att oljeproduktionen
blivit 2,7 gånger större och kalorimässigt 3,s gånger större än tidigare,
i sistnämnda fall vid hänsynstagande till kalorivärde i olja, gas och
ångproduktion. Vidare har framgått att kalorimässigt d. v. s. vid utnyttjande
av kalorierna i skiffern den ombyggda ugnen har eu verkningsgrad av
07 % i stället för tidigare 48 %.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig utskottet sakna anledning
att motsätta sig den förordade utbyggnaden.
På frågan om fortsatt utbyggnad av Kvarntorpsverket måste emellertid
också läggas ekonomiska aspekter. Såsom i det föregående nämnts, skulle
utbyggnaden draga en ytterligare kostnad av 12 955 000 kronor. Utskottet
är ense med departementschefen om att vissa betänkligheter kunna resas
mot att i rådande läge verkställa så omfattande investeringar, om vilka här
12
Statsutskottets utlåtande nr 131.
är fråga, särskilt som eu icke oväsentlig del av de erforderliga maskinerna
måste anskaffas genom import. Det må emellertid erinras, att — såsom
riksdagen tidigare understrukit — Kvarntorpsverkets största betydelse ligger
i dess beredskapsvärde. Då förutsättningar torde finnas, att verket efter
fullbordad utbyggnad kan utöka sin produktion, skulle detta komma att
medföra en motsvarande ökning av dess beredskapsvärde. Man torde även
i likhet med statens handels- och industrikommission kunna antaga, att
ett förbättrat produktionsresultat främst med avseende å bensin och brännolja
kan komma att medföra väsentliga valutabesparingar, delvis i dollars.
^ id angivna förhållanden och dä i den nu verkställda utredningen icke
något framkommit, som synes böra föranleda riksdagen att frångå sitt föregående
år fattade principbeslut i frågan, anser sig utskottet i likhet med
de i ärendet hörda remissinstanserna böra tillstyrka, att Kvarntorpsverkets
utbyggnad fullföljes. Utskottet vill i detta sammanhang liksom departementschefen
understryka angelägenheten av att bolaget tillvaratager alla»
möjligheter att genom rationalisering av driften nedbringa produktionskostnaderna.
Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna
I: 453 och II: 535.
För ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3 torde nu böra anvisas
7 500 000 kronor. Förslaget att i stället för tidigare förordade två svavelverk
uppföra ett enda större verk, medförande i förhållande till Kvarntorpsutredningen
en besparing av 1 300 000 kronor, lillstyrkes. För fullbordande
av vattenreningsanläggningen samt för utrustning för ökad skifferbrytning
äskas i enlighet med utredningens förslag 500 000 kronor respektive
1 000 000 kronor. Dessa medelsanvisningar tillstyrkas jämväl. Vad beträffar
anskaffningen av grävmaskin synas utskottet vägande motiv ha anförts
för att en dyrare sådan än vad utredningen utgått från anskaffas.
Härav föranledd merkostnad, 280 000 kronor, bör kunna godtagas.
Departementschefen har föreslagit att ett belopp av 275 000 kronor anvisas
för inköp av visst markområde, som bolaget ansett böra förvärvas för
framtida drift av den s. k. Ljungströmsanläggningen. Utskottet vill erinra,
att någon kostnad för ifrågavarande markområde icke medtagits i Kvarntorpsutredningens
kalkyler. Såvitt utskottet kunnat finna, torde behovet av
denna mark icke vara så överhängande, att riksdagen redan nu med hänsyn
till driftens omfattning har anledning att fatta beslut om dylikt förvärv.
Såsom emellertid av propositionen framgår har bolaget år 1945 för
ett belopp av 100 000 kronor förvärvat optionsrätten till området i fråga.
Utskottet har funnit anmärkningsvärt, att detta avtal träffats utan riksdagens
godkännande och att förenämnda kostnad påförts driften. Då optionstiden
utgår den 1 september 1950 och det av bolaget erlagda beloppet skulle
gå förlorat, om definitivt förvärv icke nu besluias, har riksdagen försatts
i ett tvångsläge. Med hänsyn till omständigheterna i föreliggande fall vill
utskottet icke motsätta sig att bolaget beviljas medel till inköp av marken
i fråga.
För skifferoljebolagets fortsatta verksamhet för budgetåret 1950/51 skul -
Statsutskottets utlåtande nr 131.
13
le alltså erfordras sammanlagt 12 655 000 kronor. I enlighet med den av departementschefen
föreslagna fördelningen av de för utbyggnaden erforderliga
medlen, varemot utskottet i princip icke har något att erinra, böra för
nästa budgetår till bolagets förfogande ställas 3 200 000 kronor såsom anslag
och 9 455 000 kronor såsom lån.
Enligt vad i propositionen meddelats har bolaget hemställt, att 240 000
kronor måtte för innevarande budgetår ställas till bolagets förfogande för
flyttning av en viss del av bolagets färskvattenledning från sjön Tisaren.
Utskottet kan ansluta sig till departementschefens synpunkt på frågan om
sättet för dessa medels bestridande och vill i likhet med denne icke motsätta
sig, att förnyelsemedel i mån av behov ställas till disposition för ändamålet.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma i vad mån
så skall ske.
I motionerna I: 451 och It: 537 har yrkats, att beredskapsarbetena vid skifferoljeverket
i Kinne-Kleva snarast avvecklas. Utskottet vill erinra, att driften
därstädes nedlades år 1946. Enligt vad utskottet under hand inhämtat
draga ifrågavarande underhållsarbeten en årlig kostnad av cirka 160 000
kronor. Jämväl enligt utskottets mening torde beredskapsvärdet av denna
äldre försöksanläggning med sin mycket begränsade kapacitet vara diskutabelt.
Härtill kommer att skifferfyndigheten vid Kinne-Kleva är av relativt
ringa mäktighet och ur brytningssynpunkt ogynnsamt belägen. Det kan därför
ifrågasättas, om det ur beredskapssynpunkt kan vara motiverat att i
fortsättningen bibehålla denna anläggning. Frågan synes utskottet vara av
beskaffenhet att böra närmare utredas av Kungl. Maj :t.
Motionerna 1:452 och 11:536 ha till behandling upptagit ett problem,
som berör vår bränsleförsörjningsfråga i stort. Såsom i motionerna framhållits
äro, sett mot bakgrunden av vårt totala bränslebehov, olje- och bensinkvantiterna,
som utvinnas från Kvarntorpsverket, försvinnande små.
Med hänsyn till att vårt land är för sin bränsleförsörjning till största delen
beroende på import är det givetvis angeläget, att alla ansträngningar inriktas
på att så långt görligt är tillvarataga de bränslereserver, som finnas
inom landet. I motionerna ha antytts vissa utvägar att nyttiggöra skiffrar
och torv i större skala, särskilt med tanke på att utvinna största antalet
värmekalorier. Vidare har ifrågasatts huruvida icke i syfte att förbättra
bränslebalansen våra bränsleinköp böra i ökad omfattning omställas från
koks till kol. Förutsättningar skulle nämligen finnas att i högre grad än
vad nu är fallet förädla stenkol till koks och gas. I motionerna har även
berörts frågan om förbättrade lagringsmetodcr av bränsle, främst ur beredskapssynpunkt.
Utskottet anser de i motionerna väckta uppslagen vara
av stort intresse och förtjänta av närmare uppmärksamhet. Visserligen pågå
från såväl statligt som enskilt håll vissa utredningar på hithörande områden
men för åstadkommande av åsyftad effekt synes en samordning och en
allsidig utredning av dessa frågor ur såväl ekonomiska som handelspolitiska
och beredskapsmässiga synpunkter böra komma till stånd. Utskottet vilt
därför i enlighet med yrkandet i förberörda båda motioner föreslå, att riksdagen
hemställer bos Kungl. Maj:t om utredning i angivna syfte.
14
Statsutskottets utlåtande nr 131.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1: 453 och II: 535
a) till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet för budgetåret 1950/51 under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000
kronor;
b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget för budgetåret
1950/51 under fonden lör låneunderstöd anvisa ett
investeringsanslag av 9 455 000 kronor;
II. i anledning av motionerna 1:451 och 11:537 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan
anfört i fråga om avveckling av skifferoljeverket vid KinneKleva;
III.
med bifall till motionerna I: 452 och II: 536 i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om utredning rörande lämpligaste utformningen av vår
bränsleförsörjning ur ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga
synpunkter.
Stockholm den 9 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Karl Andersson,
Granebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Berling,
Sundelin, Leander, Gillström, von Heland, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson
och Lundgren; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman
i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Ståhl,
Pettersson i Dahl, Thapper, Persson i Vinberg och Birke.
Statsutskottets utlåtande nr 131.
15
Reservationer.
1) av herrar Karl Andersson, Mannerskantz, Ohlon, Lundgren, Malmborg
i Skövde, Svensson i Ljungskile och Ståhl, vilka ansett, att utskottet bort
avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel till täckande av vissa
kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet samt föreslå
nedsättning av de äskade medlen till lån till bolaget och att därför
dels den del av utskottets yttrande, som börjar med orden »Såsom i» (s.
11) och slutar med orden »kunna godtagas» (s. 12), bort hava följande lydelse:
»Enligt
vad departementschefen upplyst skulle resultatet av verkställd
provning av den ombyggda Bergh-ugn 1 stödja Kvarntorpsutredningens förslag
att även de båda övriga Bergh-ugnarna skulle ombyggas enligt den nya
metoden. Utskottet anser, att tillräckligt underlag för en dylik optimistisk
bedömning i varje fall icke ännu är förhanden. För det första har provdriften
icke omfattat mer än den ena av de två ugnsrader, av vilka ugnen är
sammansatt. För det andra grunda sig de framlagda kalkylerna på resultatet
av en provdrift, som enligt av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår
pågått under tiden den 22 november—den 5 december 1949 eller alltså under
allenast 14 dagar. Kommerskollegium har i anledning härav framhållit,
att det hade varit av värde, om försökstiden hade kunnat utsträckas ytterligare,
varigenom en mer allsidig erfarenhet hade kunnat vinnas om eventuella
konstruktiva svagheter. Departementschefen har även varit inne på
samma tankegång, då han framhåller, att säkert material för en bedömning
av driftskostnaderna vid de ombyggda Bergh-ugnarna icke torde kunna
erhållas förrän efter en ganska lång driftstid, troligen först efter ett
eller annat år. Enligt utskottets mening är det uteslutet, att den korta tid,
varunder provdriften pågått, kan läggas till grund för en säker prognos
rörande produktionsresultatet på längre sikt. Visserligen har i propositionen
liksom under hand inför utskottet gjorts gällande, att den fortsatta
provdriften givit belägg för antagandet, att genom Bergh-ugnens ombyggnad
vissa produktionsökningar skulle kunna åstadkommas. Å andra sidan
föreligga emellertid icke några uppgifter rörande härav föranledda merkostnader.
Utskottet saknar alltså underlag för bedömande av det ekonomiska
utbyte, som omkonstruktionen i fråga kan komma att medföra. Utskottet
anser sig under här angivna förhållanden icke berett tillstyrka, att
medel anvisas för genomförande av sldfferoljeverkets utbyggnad i tredje
etappen enligt Kvarntorpsutredningens förslag, förrän ett ekonomiskt
driftsresultat av en längre tids provdrift föreligger. Ett uppskov till nästa
år med ställningstagande till frågan om denna utbyggnad — då resultatet
av driftsförbättringen i fråga om Bergh-ugn 1 bör kunna överblickas —
torde icke komma att innebära någon försening av det av Kvarntorpsutredningen
uppgjorda byggnadsprogrammet. Som ytterligare skäl för ett
dylikt uppskov måste anföras det för närvarande allmänt omvittnade an
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 131.
strängda budgetläget och de krav som ställas på fortsatt begränsning av
investeringsvolymen. Härtill kommer, att en icke oväsentlig del av de för
utbyggnaden erforderliga maskinerna måste anskaffas genom import. Utskottet
har icke förbisett, att, därest de i propositionen förutsatta ekonomiska
kalkylerna skulle visa sig hållbara, ett dröjsmål till nästa år med
ställningstagande till den fortsatta utbyggnaden skulle i motsvarande mån
minska Kvarntorpsverkets avkastning. Det oaktat anser utskottet ett sådant
uppskov vara att föredraga, då härigenom ett säkrare utgångsläge
vinnes vid bedömningen av frågan om anläggningens fortsatta utbyggnad.
Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda Kungl. Maj:ts förslag
om anvisande för nästa budgetår av medel för Kvarntorpsverkets utbyggnad
i annan mån än vad nedan följer.»
dels den del av utskottets yttrande, som börjar med orden »För skifferoljebolagets»
(s. 12) och slutar med orden »skall ske» (s. 13), bort uteslutas
ur yttrandet,
dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:
»I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:453 och 11:535
a) avslå Kungl. Maj :ts framställning om anvisande av
medel till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet;
b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget för budgetåret
1950/51 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 275 000 kronor;»
2) av herr Svensson i Grönvik.
3) av herr Birke.
507679. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.