Statsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte
i ämnet väckta motioner.

(3:e, 4:e och 5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För
flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan
angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari
1950).

Proposition och motioner.

1. Utgiftshuvudtitlarna. Kungl. Maj :t har i propositionen nr 3 beslutat inhämta
riksdagens yttrande över upprättat förslag till uppdelning vid nästa
budgetårs ingång av finansdepartementet i två departement, benämnda finansdepartementet
och civildepartementet. Enligt vad i nämnda proposition
förutsatts skall samtidigt folkhushållningsdepartementets verksamhet upphöra.

De anslag, som för innevarande budgetår anvisats under sjunde och trettonde
huvudtitlarna, föreslås vid genomförandet härav anvisade under två
huvudtitlar, betecknade VII för finansdepartementet och XII för civildepartementet.
Med utgångspunkt från den uppdelning på finans- och civildepartementen
av ärendesgrupperna inom det nuvarande finansdepartementet,
som förutsättes i nyssnämnda proposition, och med iakttagande jämväl av
vad i propositionen förordats beträffande vissa ärendegruppers överförande
till civildepartementet från andra departement än nuvarande finansdepartementet
skulle under finansdepartementets och civildepartementets huvudtitlar
anvisas följande anslag. Under den nya huvudtiteln VII. Finansdepartementet
anvisas de anslag, som i 1949 års statsverksproposition upptagits
under sjunde huvudtiteln med undantag av de avlönings- och omkostnadsanslag,
som upptagits för statens lönenämnds och statens avtalsnämnds
verksamhet. Under huvudtiteln XII. Civildepartementet upptagas
utöver anslag för departementet dels berörda fyra anslag, dels avlöningsoch
omkostnadsanslag till statens pensionsanstalt, dels de anslag, som i 1949
års statsverksproposition upptagits under trettonde huvudtiteln och som
I Rihrwg till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr Vi.

2

Statsutskottets utlåtande nr 13.

avse det statliga och det statsunderstödda pensionsväsendet ävensom allmänna
indragningsstaten, dels ock anslag till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, till extra utgifter samt till barntillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst.

De anslag, som för innevarande budgetår anvisats under tolfte huvudtiteln
och som icke utgå ur riksstaten, föreslås vid upphörandet av folkhushållningsdepartementets
verksamhet överförda till dels sjunde, dels
nionde, dels ock tionde huvudtiteln. De avlönings- och omkostnadsanslag,
som upptagits för folkhushållningsdepartementet, kristidsstyrelserna och
statens trafikkommission, samt anslagen till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, till extra utgifter och till barntillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst utgå ur riksstaten. Till
sjunde huvudtiteln överföres anslaget till vissa kostnader för nationalbudgetarbetet.
Under nionde huvudtiteln upptagas anslagen till bidrag till kristidsnämndernas
verksamhet och till kontroll å standardisering av mjölk.
Avlönings- och omkostnadsanslagen för statens livsmedelskommission utgå
i samband med livsmedelskommissionens upphörande och inrättandet av
statens jordbruksnämnd. Anslag för jordbruksnämnden och kommission
för krisuppgifter på livsmedelsområdet upptagas under nionde huvudtiteln
med beräknade belopp i avvaktan på särskild proposition i ämnet. Övriga
anslag överföras till tionde huvudtiteln. Avlönings- och omkostnadsanslagen
till statens industrikommission komma härvid att i anledning av beslutad
omorganisation av handels- och industrikommissionerna till en gemensam
kommission, statens handels- och industrikommission, sammanslås
med de under tionde huvudtiteln upptagna anslagen till statens handelskommission.

Till följd av de i det föregående angivna förändringarna föreslås de båda
huvudtitlar — nu fjortonde och femtonde huvudtitlarna — under vilka anslag
anvisas till oförutsedda utgifter samt till riksdagen och dess verk m. m.,
i riksstaten för nästa budgetår betecknade XIII. Oförutsedda utgifter och
XIV. Riksdagen och dess verk in. m.

2. Personalstaterna. Nödvändigheten att strängt hushålla med arbetskraften
har satt sin prägel på riksstatsförslaget för nästa budgetår. Förslag till sådana
anslagsökningar, som skulle föranleda ökad bindning av arbetskraft
vid den offentliga förvaltningen utan motsvarande besparing på andra håll,
ha därför bedömts särskilt restriktivt. Krav på personalökning ha endast
undantagsvis ansetts böra tillmötesgås.

Det ekonomiska läget har motiverat en synnerlig återhållsamhet i fråga
om höjd löneställning för särskilda tjänstemän eller grupper av tjänstemän.
Härvid har man haft att taga hänsyn icke blott till nödvändigheten att begränsa
statsutgifterna utan också till lönefrågornas sammanhang med den
allmänna stabiliseringspolitiken. Såsom ett led i strävandena att bevara

Statsutskottets utlåtande nr t3.

3

penningvärdet ha olika samhällsgrupper anslutit sig till tanken på en allmän
stabilisering av inkomstnivån. I konsekvens härmed har prövningen av frågor
om förbättrade avlöningsförhållanden i allmänhet ansetts böra uppskjutas
till en senare tidpunkt.

3. Löneregleringsarbetet och vissa därmed sammanhängande frågor. Löneregleringar
eller andra revisioner av löneförhållandena ha i allmänhet icke
synts böra genomföras under nästkommande budgetår. Ett särskilt skäl mot
att nu företaga mer eller mindre omfattande lönerevisioner har ansetts ligga
däri, att 1949 års tjänsteförteckningskommitté f. n. är sysselsatt med att —
inom ramen för det allmänna löneläge, som fastställts genom 1947 och 1948
års lönereglering eller som för byråchefer in. fl. kan bliva fastställt på grundval
av särskild utredning —■ verkställa en allmän tjänsteförteckningsrevision,
omfattande de tjänster som berörts av nämnda lönereglering. Härvid
har förutsatts, att vissa vid tidpunkten för tjänsteförteckningskommitténs
tillkallande redan i gång varande löneutredningar angående speciella tjänstemannagrupper
skola fortsätta sitt arbete i nära samråd med kommittén.
Tjänsteförteckningskoinmittén skall fungera dels som utredningskommitté
i vanlig mening, dels som delegation för löneförhandlingar med representanter
för de av utredningen berörda personalgrupperna.

Vid 1948 års riksdag fattades principbeslut om lönereglering för olika
grupper av övningslärare. På motsvarande sätt fattade 1949 års riksdag
principbeslut beträffande lönereglering för kyrkomusiker. Dessa löneregleringar
föreslås skola genomföras den 1 juli 1950. Förslag härom, innefattande
erforderliga detaljbestämmelser i ämnet, komma att senare föreläggas
riksdagen.

Utöver vad nu nämnts ha löneregleringar i allmänhet icke ansetts böra
genomföras under nästa budgetår. Beträffande vissa föreliggande löneregIeringsfrågor
är emellertid sakläget sådant, att ett uppskov med beslut i
ämnet skulle kunna medföra, att löneregleringens genomförande skulle
komma att fördröjas avsevärd tid efter lönestabiliseringens upphörande.
Med beaktande härav avses vissa förslag till löneregleringar, att genomföras
först efter utgången av nästa budgetår, komma att föreläggas 1950 års
riksdag.

I detta sammanhang har i propositionen s. 4—8 anmälts frågan om formerna
för samråd mellan staten och kommunerna i vissa lönefrågor.

Sedan halvtannat år ha överläggningar förekommit mellan representanter
för staten, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet och
svenska landskommunernas förbund i vissa stat och kommun berörande
lönefrågor. Beträffande bakgrunden till dessa överläggningar lämnas i propositionen
s. 5—6 eu redogörelse, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.

I anslutning till nyssnämnda överläggningar ha deltagarna i dessa i eu
upprättad promemoria angående samordning av löneförhållandena i sta -

4

Statsutskottets utlåtande nr It!.

tens och kommunernas tjänst uttalat sig för inrättandet av ett dylikt organ,
i promemorian förslagsvis benämnt statens och kommunernas samarbetsnämnd
i lönefrågor.

Beträffande nämndens sammansättning och arbetsuppgifter har i promemorian
till en början uttalats, att nämnden borde utgöra ett av representanter
för staten, landstingen, städerna och landskommunerna sammansatt
organ för samråd på ett förberedande stadium i lönefrågor av gemensamt
intresse. Avsikten med organet vore, att frågor, som befunne sig
på ett förberedande stadium och till vilka vederbörande huvudman sålunda
icke tagit ställning, på begäran av denne skulle bliva belysta från de övriga
huvudmännens sida och föremål för diskussion mellan representanterna för
de olika huvudmännen samt att de sakförhållanden och omdömen, som
framkommit vid behandlingen inom nämnden, på lämpligt sätt skulle
bringas till respektive huvudmans kännedom. Nämnden borde i avbidan på
närmare erfarenheter icke erhålla ställningen av ett formligt remissorgan
eller utgöra ett arbetsgivarorgan för lönefrågors dryftande med personalorganisationerna.
Då särskilda skäl därtill förelåge och enighet därom uppnåddes,
borde nämnden äga att hos respektive huvudmän göra de framställningar
i frågor tillhörande dess verksamhetsområde, som den funne
påkallade. Det borde därvid vara nämnden obetaget att föreslå ändringar i
nu gällande lönebestämmelser, därest så oundgängligen erfordrades för ernående
av en samordning av den statliga och den kommunala lönesättningen.
Nämnden syntes emellertid till en icke ringa del kunna fullgöra sin uppgift
att verka för en samordning av den statliga och den kommunala lönesättningen
genom rent interna överläggningar och ömsesidiga informationer
i lönefrågor.

I anslutning till frågan om nämndens arbetsuppgifter har i promemorian
uttalats, att med löneförmåner borde i detta sammanhang avses alla slag
av förmåner, vilka utginge på grund av anställningen. På grund av sambandet
mellan dessa förmåner och tjänstemännens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
syntes även frågor om berörda förhållanden böra falla
inom nämndens verksamhetsområde. Även frågor om tjänstemäns bisysslor
och rätt att utöva exempelvis privatpraktik och därmed jämförlig verksamhet
borde kunna upptagas av nämnden.

Beträffande nämndens sammansättning samt kostnaderna för dess verksamhet
ha i förenämnda promemoria uppdragits närmare riktlinjer, vilkas
innebörd framgår av redogörelsen å s. 7 i propositionen.

Förslagen och uttalandena i förenämnda promemoria ha biträtts av landstingsförbundet,
stadsförbundet och landskommunernas förbund.

Föredragande statsrådet framhåller för egen del, att det jämväl ur statens
synpunkt får anses vara av betydande värde, att ett fortlöpande samråd
mellan staten och kommunerna äger rum i lönefrågor av gemensamt intresse.
Vad i promemorian föreslagits innebär, anför statsrådet, att det redan
inledda samrådet skall fortsätta under vissa i promemorian angivna former,
nämligen genom att staten, landstingsförbundet, stadsförbundet och lands -

Statsutskottets utlåtande nr 13.

5

kommunernas förbund deltaga i eu samarbetsnämnd i lönefrågor. Vad angår
de på staten belöpande kostnaderna för samarbetsnämnden, föreslår
statsrådet att dessa, därest riksdagen icke däremot framställer erinran, på
sätt i promemorian förutsatts få åtminstone under nämndens första verksamhetsår
bestridas från kommittéanslaget under tolfte huvudtiteln.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förebaft

dels en inom andra kammaren av herrar Fagerholm och Hagård väckt
motion (II: 183), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av frågan
om inrättandet av statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor
måtte uttala, att riksdagen icke finner det önskvärt att nämnden utvecklas
till ett centralt arbetsgivarorgan med förhandlingsuppgifter;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Osvald (I: 347) och den andra inom andra kammaren
av herrar Gustafson i Göteborg och Nihlfors (II: 356), i vilka hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville som sin mening uttala alt vid utformandet
av samarbetsnämndens i lönefrågor verksamhet i motionerna anförda
synpunkter måtte vinna beaktande.

Beträffande motiveringen för de sålunda framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 183 och 11:356.

4. Frågor rörande avlöningsstaternas uppställning m. m. Avlöningsstaternas
uppställning och därmed sammanhängande frågor ha varit föremål för
prövning av särskilda, enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948
tillkallade utredningsmän, vilka den 15 december 1948 överlämnat förslag i
ämnet, såvitt angår de civila avlöningsstaternas uppställning. Förslaget innebär
bl. a., att på de av Kungl. Maj:t och riksdag fastställda personalförteckningarna
skulle upptagas icke blott såsom nu ordinarie tjänstemän samt
extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 utan även all övrig
extra ordinarie personal jämte aspiranter i reglerad befordringsgång. Avlöningen
till den på personalförteckningen upptagna personalen skulle bestridas
från en förslagsvis betecknad anslagspost. För övrig personal skulle
däremot en maximerad anslagspost stå till förfogande. Beträffande personal
i reglerad befordringsgång skulle gälla vissa avvikelser från angivna huvudprinciper.

Efter remiss ha utlåtanden över promemorian avgivits av ett stort antal
myndigheter. Åtskilliga av dessa ha därvid antingen uttalat sig mot ett genomförande
av förslaget eller givit uttryck åt betänkligheter mot detsamma.
Det har därför ansetts erforderligt att underkasta ärendet ytterligare beredning.
Bl. a. ha samtliga myndigheter anmodats att i samband med avgivande
av anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 lämna eu redogörelse för
den personal, som avlönas från posten till icke-ordinarie personal under
budgetåret 1949/50, ävensom för den personal, som beräknas komma att avlönas
från sagda anslagspost under budgetåret 1950/51. Liknande redogörelser
avses skola infordras för budgetåret 1950/51 respektive 1951/52. Se -

6

Statsutskottets utlåtande nr 13.

dan detta material varit tillgängligt vid budgetberedningen hösten 1950, väntas
bättre förutsättningar föreligga att upptaga frågan om avlöningsstaternas
uppställning till förnyad prövning.

Av angivna skäl förutsättas nuvarande regler för anslagsdispositionen
alltjämt skola gälla under budgetåret 1950/51. Sådana bemyndiganden att
överskrida vissa maximerade anslagsposter som riksdagen meddelat Kungl.
Maj :t under de senaste åren — senast för innevarande budgetår — förutsättas
därför även bli erforderliga under budgetåret 1950/51. Efter att ha
redogjort för dessa tidigare, sedan år 1941 resp. 1947 lämnade bemyndiganden
(jfr propositionen s. 10—11) och i samband därmed gjorda uttalanden
anför föredragande statsrådet, att vad i 1949 års statsverksproposition (För
flera huvudtitlar gemensamma frågor) anförts i fråga om de för budgetåret
1949/50 givna bemyndigandena äger sin giltighet beträffande behovet av
motsvarande bemyndiganden för budgetåret 1950/51, dock att något generellt
bemyndigande att överskrida maximerad anslagspost i anledning av den
allmänna löneregleringen icke längre synes påkallat.

I enlighet med vad som uttalats vid tillkomsten av 1941 års bemyndigande
förutsättes riksdagen skola hållas underrättad om den utsträckning, i vilken
bemyndigandet tages i anspråk.

5—11. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande
ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet
de anslag, tillhopa 31 402 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna
erfordras för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna lokaler in. m.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas
de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1949/
50 komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,
och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde, nionde
och elfte huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

Beträffande planering av allmänna arbeten anmärks, att anslagsäskandena
under vederbörande huvudtitlar med hänsyn till förefintliga behållningar
å tidigare anvisade anslagsmedel ansetts kunna begränsas till allenast
formella belopp.

I riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 ha utgifterna för rörligt tilllägg
preliminärt beräknats efter samma procenttal som det nu gällande,
eller 12 procent. Då emellertid regleringen av nämnda avlöningsförmån för
tiden efter utgången av år 1949 förutsatts skola bliva föremål för nya förhandlingar
med vederbörande personalorganisationer, korame senare under riksdagen
att anmälas frågan om höjning för tiden efter 1949 års utgång av
grundlöner enligt löneplansförordningen och av pensioners grundbelopp.

Under budgetåret 1950/51 kommer vidare rörligt tillägg å 15 procent att
utgå till vissa befattningshavare, vilka alltjämt avlönas enligt civila avlöningsreglementet
och vissa jämförliga löneförfattningar.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg ifrågasättes icke någon

Statsutskottets utlåtande nr 13.

7

ändring. Såsom en föijd av de senaste löne- och pensionsregleringarna kommer
dock dyrtidstillägg under budgetåret 1950/51 att utgå endast i jämförelsevis
ringa omfattning. I anslutning till vad i bilaga 2 till 1947 års statsverksproposition
anfördes, föreslås att ännu förekommande dyrtidstilläggsutgifter
i fortsättningen regelmässigt skola bestridas från vederbörligt avlönings-
eller statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln skola dock fortfarande
upptagas särskilda anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare i
statens tjänst och för lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter.

Kristillägg utgår sedan budgetåret 1947/48 efter 24,4 procent. Då kristilläggen
äro anslutna till det rörliga tillägget, blir kristillägget för tiden efter
utgången av år 1949 beroende av de beräkningsgrunder för rörligt tillägg,
som komma att gälla. Frågan om kristilläggsgrunderna förutsättes därför
iå ånyo anmälas i samband med frågan om det rörliga tillägget. Från och
med budgetåret 1947/48 ha de särskilda huvudtitelsanslagen för kristillägg
borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde huvudtiteln. Ändring
häri ifrågasättes icke för nästa budgetår.

För budgetåret 1949/50 utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,
som icke omfattats av den allmänna löneregleringen. För nästa
budgetår ifrågasättes icke någon ändring i av riksdagen för innevarande
budgetår godkända grunder. Härav föranledda kostnader ha, i vad de belasta
statsverket, ansetts i allmänhet böra bestridas av de anslag eller andra
medel, från vilka vederbörandes löner utbetalas. Riksstaten för nästa budgetår
kommer — på grund av ordningen för utbetalning av statsbidrag —
alt belastas med statsverkets utgifter för de provisoriska lönetillägg, som
under innevarande budgetår utgå vid det statsunderstödda skolväsendet.

Utskottet.

I särskilt utlåtande denna dag föreslår utskottet, att riksdagen måtte
förklara sig icke hava något att erinra mot en uppdelning av finansdepartementet
i två departement samt mot folkhushållningsdepartementets upphörande.

Det ekonomiska läget motiverar alltjämt en sträng hushållning med arbetskraften
och begränsning av statsutgifterna. Utskottet delar den i statsverkspropositionen
uttalade uppfattningen att löneregleringar eller andra
revisioner av löneförhållandena i allmänhet icke böra genomföras under
nästa budgetår. Även i övrigt ansluter sig utskottet till de riktlinjer, som
i propositionen uppdragits för budgetarbetet beträffande avlöningsanslagen.

Beträffande den föreslagna statens och kommunernas samarbetsnämnd
i lönefrågor ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets uppfattning,
att det redan inledda samarbetet mellan staten och kommunerna i lönefrågor
av gemensamt intresse bör fortsätta i form av ett fortlöpande samråd

8

Statsutskottets utlåtande nr 13.

under vissa fastare former. Ett sådant samråd framstår numera som så
mycket naturligare som enligt vad i propositionen anförts samma löneplaner
tillämpas inom i stort sett hela den statliga och den kommunala förvaltningen.
Utskottet biträder därför vad i nämnda hänseende i propositionen
uttalats. Utskottet har icke något att erinra mot det föreslagna sättet
för bestridande av statsverkets kostnader för samarbetsnämndens verksamhet.
I anledning av vad i motionen II: 183 samt de likalydande motionerna
I: 347 och II: 356 anförts angående den närmare innebörden av samarbetsnämndens
verksamhet får utskottet uttala, att avgränsningen av nämndens
verksamhetsområde i avvaktan på närmare erfarenheter synes böra ske enligt
i propositionen angivna riktlinjer. Om framdeles någon mera väsentlig
ändring i samarbetsnämndens verksamhet skulle befinnas påkallad, bör tillfälle
beredas riksdagen att underkasta frågan förnyad prövning.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts tillstyrker utskottet förslaget
om bemyndiganden för Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/51 medgiva
överskridande av vissa maximerade anslag och anslagsposter. Utskottet
förutsätter härvid i anslutning till vad i propositionen anförts, att riksdagen
liksom hittills hålles underrättad om den utsträckning, i vilken ifrågavarande
bemyndiganden tagas i anspråk. Frågan om behovet i fortsättningen
av bemyndiganden av ifrågavarande slag får bli beroende av den
fortsatta prövningen av spörsmålet om avlöningsstaternas uppställning.

Vad i propositionen anförts rörande ersättning till statens allmänna fastighetsfond
och till statens domäners fond för upplåten mark, planering
av allmänna arbeten, rörligt tillägg, kristillägg samt provisoriskt lönetilllägg
föranleder icke något uttalande från utskottets sida. Kungl. Maj :ts förslag
med avseende å dyrtidstillägg tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) besluta, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret
1949/50 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande
av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall
efter utgången av budgetåret 1949/50 äga fortsatt giltighet
under budgetåret 1950/51;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 4 januari 1950
förordats under budgetåret 1950/51 medgiva det överskridande
av genom riksdagens beslut maximerade anslag och
anslagsposter, som påkallas med hänsyn till regleringen av
befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal;

c) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst in. fl. under budgetåret 1950/51 må i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet förorda -

Statsutskottets utlåtande nr 13.

9

de grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Maj:t;

d) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola, där ej
särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas från de
anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för
vederbörandes avlöning bestridas;

II. att motionerna II: 183 samt I: 347 och II: 356, i den
mån de icke anses besvarade med vad utskottet anfört, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Karl
Andersson, Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson,
Heiding, fröken Andersson, herrar Berling, Sundelin, Leander, Gillström och
Rosenberg; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i
Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Hall, Åkerström,
Kollberg och Widén.

''i Bihanq till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 13.