Statsutskottets utlåtande nr 127.

1

Nr 127.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
modernisering och utbyggnad av de statliga
sinnessjukhusen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten, inrikesdepartementet,
statens allmänna fastighetsfond, punkten 1, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1950/51 beräkna ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj.t i propositionen nr 113, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 10 mars 1950,
föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för modernisering
och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen;

dels medgiva, att statsbidrag till anordnande och drift av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka må fr. o. m. den 1 juli 1950 utgå till städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö;

dels besluta,

a) att vid Karlskrona skall i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordat förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus;

b) att vid Västra Ny sjukhus skola i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen förordat förslag verkställas om- och nybyggnadsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 2 900 000 kronor;

c) att vid Gådeå sjukhus i Härnösand skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag uppföras ett personalbostadshus
för en beräknad kostnad av högst 625 000 kronor;

d) att vid Säters sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen förordat förslag verkställas ombyggnad av ekonomibyggnaden
för en beräknad kostnad av högst 1 150 000 kronor;

e) att vid vart och ett av S:ta Gertruds sjukhus i Västervik, Restads sjukhus
i Vänersborg, Mariebergs sjukhus i Kristinehamn och S:t Jörgens sjukhus
i Göteborg skall i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
förordade förslag uppföras en panncentral för en beräknad kostnad
för varje panncentral av högst 1 250 000 kronor;

f) att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skola i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag verkställas vissa arbeten
inom panncentralen för en beräknad kostnad av högst 625 000 kronor;

1—942 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 127.

2

Statsutskottets utlåtande nr 127.

dels till Yissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. ni. under statens
allmänna fastighetsfond anvisa

a) för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag av 9 830 000 kronor;

b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 ett investeringsanslag
av 895 000 kronor;

dels ock till Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka
under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 60 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
från första kammaren
I: 415 av herrar Sten och Sandler,

I: 436 av herrar Lindblom och Emil Petersson samt

från andra kammaren

II: 509 av fröken Nygren m. fl.,

II: 522 av herr Hellbacken m. fl.,

II: 523 av herr Hagård samt
II: 524 av herr von Friesen m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

Propositionen består av fyra huvudavdelningar, nämligen dels statens
sinnessjukvårdsberednings förslag till generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende,
dels anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m., dels vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka,
dels ock sammanfattning och hemställan.

Statens sinnessjukvårdsberednings förslag till generalplan
för sinnessjukvårdens tillgodoseende.

Här lämnas först en inledande redogörelse för verkställda utredningar m. in.
samt för moderna behandlingsmetoder inom psykiatrien och deras effekt.
Härutinnan hänvisas till propositionen (s. 2—9).

Modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen.

Efter en i propositionen intagen redogörelse för av statens sinn ess jukvårdsberedning
framlagt förslag till generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende
samt däröver avgivna yttranden har departementschefen inledningvis
framhållit, att det är ett allmänt känt förhållande, att det f. n. råder en mycket

)

Statsutskottets utlåtande nr 127.

3

allvarlig brist på vårdplatser för sinnessjuka. Sinnessjukhusen äro i betydande
utsträckning överbelagda och väntelistorna långa. Vårdresursernas otillräcklighet
markeras ytterligare av brist på läkare och i vissa fall en otillfredsställande
utrustning. Dessa förhållanden ha bl. a. till följd, att åtskilliga sinnessjuka, som
med de behandlingsmetoder, vilka numera stå till buds, skulle ha kunnat återskänkas
hälsa och arbetsförmåga, i stället drabbas av livslång invaliditet på
grund av att de icke i tid kunna komma under behandling. Till den omständigheten,
att redan det nuvarande platsantalet på våra sinnessjukhus är otillräckligt,
kommer att vårdbehovet bl. a. på grund av befolkningstillväxten
och ökningen av antalet åldringar är statt i oavbruten stegring. Enligt de
beräkningar, som statens sinnessjukvårdsberedning låtit verkställa, skulle man,
med nuvarande patientomsättning, fram till år 1965 ha att räkna med en successiv
stegring av platsbehovet på de statliga sinnessjukhusen till omkring 23 200
platser. Då platsantalet på dessa sjukhus vid utgången av år 1948 uppgick till
allenast drygt 17 000, skulle det alltså i och för sig vara erforderligt med en
mycket avsevärd ökning av antalet vårdplatser för att tillgodose föreliggande
och beräknade behov.

Att en sådan betydande utbyggnad av vårdplatsantalet skulle komma att
draga mycket stora engångskostnader och härjämte medföra avsevärt ökade
löpande utgifter anser departementschefen uppenbart. Med hänsyn härtill
anses det redan av rent ekonomiska skäl av yttersta vikt, att även andra vägar
prövas för att tillgodose det redan föreliggande och för framtiden beräknade
vårdbehovet. Framför allt vore det därvid angeläget, att möjligheter skapades
att genom en intensifiering av vården på ett bättre sätt tillvarataga de redan
befintliga sjukhusen och härigenom öka omsättningen på dessa och därmed
begränsa behovet av nya vårdplatser.

För att ernå en sådan intensifiering av vården på våra sinnessjukhus
kräves — förutom tillräcklig och väl utbildad personal — att sjukhusen i
byggnadstekniskt hänseende äro ändamålsenligt planlagda och utrustade.

I sinnessjukvårdsberedningens betänkande har redogörelse lämnats för de
statliga sinnessjukhusens nuvarande tillstånd och behov samt förslag
framlagts till moderniseringsåtgärder vid befintliga sinness
j ukhus.

Departementschefen, som för egen del är fullt övertygad om nödvändigheten
av att en genomgripande modernisering och upprustning av det stora
flertalet statliga sinnessjukhus måste ske snarast möjligt, delar de allmänna
synpunkter på moderniseringens art och omfattning, som sinnessjukvårdsberedningen
sålunda anlagt. Enligt departementschefens uppfattning är det
en angelägenhet av största vikt, att sinnessjukhusens upprustning blir sådan,
att den tillgodoser de krav, som den psykiatriska vetenskapen nu ställer,
och tillika i görligaste mån lämnar utrymme för en fortsatt kvalitativ utveckling
av sinnessjukvården.

Beredningen har i sitt betänkande även verkställt en uppskattning av det totala
platsbehovet för sådana sinnessjuka, som kräva kvalificerad vård eller konti -

4

Statsutskottets utlåtande nr 127.

nuerlig tillsyn, samt framlagt en generalplan för tillgodoseende av detta vårdbehov,
allt frånsett de städer, som enligt särskilda avtal åtagit sig vården av
sina egna sinnessjuka. Beredningen har därvid utgått från att staten alltjämt
skulle stå som huvudman för den kvalificerade sinnessjukvården. Med hänsyn
till den tveksamhet, som vid remissbehandlingen framkommit rörande huvudmannaskapet
och dess inverkan på generalplanens utformning, har departementschefen
ansett lämpligt att först beröra frågan om huvudmannaskapet
för den kvalificerade sinnessjukvården.

Efter en redovisning av de skäl, som enligt beredningens uppfattning kunde
anföras för och emot en överflyttning av ifrågavarande vårdform till landstingen
och städerna utanför landsting, har beredningen kommit till den uppfattningen,
att ehuru mycket talade för ett överförande av all sinnessjukvård
på landstingen och städerna utanför landsting, någon förändring av huvudmannaskapet
för denna vård av skilda orsaker tills vidare icke borde äga
rum. Det syntes därför böra ankomma på staten att sörja för att vårdresurserna
för sådana sinnessjuka, som krävde kvalificerad behandling eller kontinuerlig
tillsyn, snarast möjligt utökades och bringades i nivå med den moderna
terapiens krav. Härvid borde dock tillses, att en eventuell senare överflyttning
till de lokala huvudmännen i görligaste mån underlättades, en synpunkt
som ock beredningen sökt beakta vid utarbetandet av sitt förslag till
generalplan för sinnessjuk vårdens modernisering och utbyggnad. I betraktande
av de fördelar, som vore förenade med ett gemensamt huvudmannaskap för
sinnessjukvård och kroppssjukvård, anser beredningen naturligt, att frågan
om överförande av den kvalificerade sinnessjukvården till de lokala huvudmännen
upptages till förnyad prövning vid utbyggnadsperiodens slut, då de
organisatoriska förutsättningarna härför syntes vara avsevärt gynnsammare
än nu vore fallet, eller eljest så snart omständigheterna det motiverade.

Enligt departementschefens mening kan det knappast sägas vara en realistisk
politik att nu till prövning upptaga frågan om överflyttning av huvudmannaskapet
för den kvalificerade sinnessjukvården från staten till landstingen.
I likhet med sinnessjukvårdsberedningen anser departementschefen
nämligen, att praktiska förutsättningar saknas för en dylik överflyttning, särskilt
i betraktande av de stora utbyggnadsprojekt på sjukvårdens område i
övrigt, som förestå de lokala huvudmännen. Skall erforderlig upprustning
av den kvalificerade sinness jukvården komma till stånd inom rimlig tid, är
det enligt departementschefens mening oundgängligen nödvändigt att staten
påtager sig denna uppgift. Departementschefen ansluter sig alltså i denna
fråga till sinnessjukvårdsberedningens ståndpunkt.

Vad härefter angår platsbehovet och dess tillgodoseende innebär
sinnessjukvårdsberedningens generalplan i korthet, att man tills vidare
bör sikta på att fram till år 1965 åvägabringa ca 18 000 rationellt ordnade vårdplatser
å statliga sinnessjukhus. Beredningen har därvid räknat med dels
en ökning av patientomsättningen med omkring 10 % och dels en utbyggnad
av familjevården från 2,7 till 5 % av totala antalet vårdbehövande. Platsbe -

Statsutskottets utlåtande nr 127. 5

hovet tankes tillgodosett genom modernisering av sjutton befintliga sinnessjukhus
jämte nybyggnader vid vissa av dessa, genom ianspraktagande
av redan befintliga eller planerade sekundäravdelningar, genom uppförande
av tre nya sinnessjukhus om vartdera 732 vårdplatser, förlagda till Karlskrona,
Stockholmstrakten och västra Sverige, genom inrättande av fem särskilda
tuberkulosavdelningar om vardera 120 vårdplatser samt genom anordnande
av drygt 700 sekundärplatser för ålderspsykoser m. fl. vid eller i anslutning
till vissa av primärsjukhusen. Yidare föreslås, att tre mindre och ålderdomliga
sjukhus, nämligen psykiatriska sjukhuset i Stockholm, S:ta Annas sjukhus
i Nyköping och Gådeå sjukhus i Härnösand, skola nedläggas så snart omständigheterna
det medgiva, samt att Källshagens sjukhus i A änersboig
skall helt överlåtas till sinnesslövården. Ett genomförande av generalplanen
förutsättes slutligen möjliggöra ett nedläggande av de smärre primärkommunala
sinnessjukhusen.

Kostnaderna för de i generalplanen ingående byggnadsåtgärderna ha preliminärt
uppskattats till i runt tal 250 miljoner kronor, varav omkring 50 miljoner
kronor för nyanskaffning och modernisering av bostäder. Häremot borde
enligt beredningen vägas de besparingar i driftkostnader, som beräknades
uppkomma till följd av den minskning av platsbehovet, som bleve en följd av
effektiviserad vård med därav följande ökad patientomsättning, och som
kunde uppskattas till ca 7 miljoner kronor årligen.

I anledning av uttalanden av åtskilliga remissinstanser, att beredningens
uppskattning av platsbehovet vore alltför optimistisk, har departementschefen
framhållit, att mot bakgrunden av nuvarande brist på läkare och annan
sjukvårdsutbildad personal, rådande överbeläggning samt ålderdomsklientelets
väntade ökning beräkningen förefölle ligga alltför mycket i underkant.
Å andra sidan finge icke förbises, att den psykiatriska forskningen
sedan något årtionde befunne sig i stark utveckling och under den relativt
långa utbyggnadsperiod, varom här vore fråga, kunde leda fram till resultat,
som i betydligt högre grad än hittills vore ägnade att påverka vårdtiderna
och vårdresultaten. Under 1960-talet hade man vidare att emotse en relativt
stor ökning av de arbetsföra åldrarna och därmed bättre tillgång på personal.
Med hänsyn härtill och då platsbehovsberäkningen uttryckligen angivits
såsom approximativ och tidsbegränsad, syntes anledning saknas att nu
ingå på en närmare granskning av densamma. T likhet med beredningen har
departementschefen ansett, att platsbehovet i fortsättningen bör följas med
stor uppmärksamhet och med lämpliga mellanrum göras till föremål för omprövning.

Departementschefen har härjämte understrukit, att den framlagda general
planen självfallet icke är avsedd att vara i detalj bindande utan närmast får
betraktas som en allmän riktlinje för det framtida utbyggandet av den statliga
sinnessjukvården. Som sådan finner departementschefen generalplanen
i det stora hela väl avvägd. Varje i planen ingående byggnadsföretag avses
skola göras till föremål för närmare utredning samt därefter inom ramen för

6

Statsutskottets utlåtande nr 127.

möjliga medelsanvisningar underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens provning Departementschefen

har vidare uttalat, att vid planläggningen och utformningen
av nya sinnessjukhus hänsyn i görligaste mån givetvis bör tagas till
befolkningsunderlaget inom det eller de sjukvårdsområden, som sjukhuset
avser att tillgodose. Samtidigt måste emellertid beaktas, att sådana faktorer
som behovet av differentiering patienterna emellan på både mans- och kvinnosidan
samt angelägenheten av att rationellt tillvarataga överläkarnas kapacitet
sätta vissa, tämligen snäva gränser för ett dylikt hänsynstagande.

Yad slutligen angår den preliminära kostnadsramen för generalplanens
genomförande, finner departementschefen densamma icke orimlig i betraktande
av det skick, vari flertalet sinnessjukhus befinna sig.

Vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka.

Statens sinnessjukvårdsberedning har i sitt betänkande jämväl framlagt
förslag rörande vården av lättskötta sinnessjuka. Beredningen, som enligt
meddelade direktiv haft att verkställa en av 1946 års riksdag påkallad förutsättningslös
omprövning av frågan om huvudmannaskapet för vården av
lättskötta sinnessjuka, förordar, att det alltjämt skall ankomma på landstingen
och städerna utom landsting att handha och utbygga vården av de lättskötta
sinnessjuka. Praktiskt taget full enighet härom råder mellan beredningen
och remissinstanserna. Några erinringar ha i allmänhet ej heller framställts
mot av beredningen föreslagen avgränsning av vårdformen, innebärande att
den i huvudsak bör avse lugna och ordnade patienter, som i stort sett kunna
sköta sig själva och endast i ringa utsträckning äro sängliggande. Oordnade
och osnyggande patienter, som kräva mera kontinuerlig tillsyn och kroppslig
omvårdnad utan att vara i behov av kvalificerad sinnessjukvård, förutsättas
skola omhändertagas på statliga sekundärsjukhus eller -avdelningar.

Departementschefen har för egen del helt anslutit sig till den stånd23unkt,
söm sålunda framgått som resultat av den av riksdagen påkallade omprövningen
av detta spörsmål. Givet är, framhåller departementschefen, att den
förordade gränsdragningen mellan vårdhemsklientelet och det statliga sekundärklientelet
kan bli svår och stundom omöjlig att i praktiken upprätthålla,
så länge den statliga sinnessjukvården icke utbyggts i erforderlig omfattning.
Som riktlinje för vederbörande huvudmäns praktiska åtgärder vid vårdformens
utbyggande anses gränsdragningen dock lämna tillräcklig vägledning.

Yad angår frågan om jämkning av gällande statsbidragsgrunder till vårdhemmen
delar departementschefen beredningens uppfattning, att anledning
saknas att f. n. föreslå någon höjning av utgående statsbidrag till vare sig
byggande eller drift. Skulle de lokala huvudmännen framdeles berövas möjligheten
att liksom nu till större delen tillgodogöra sig patienternas folkpensioner,
kommer givetvis, framhåller departementschefen, frågan i annat
läge. Däremot finner departementschefen i likhet med ett flertal remissinstanser,
att vägande skäl anförts för att utsträcka rätten till statsbidrag

Statsutskottets utlåtande nr 127. t

att omfatta även de städer, som enligt särskilda avtal ha att själva ombesörja
sin sinnessjukvård. Departementschefen förordar därför, att gällande statsbidragskungörelser
i ämnet fr. o. m. den 1 juli 1950 göras tillämpliga även
på städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, som nu äro uteslutna från
dessa kungörelsers tillämpningsområde. Vid bifall härtill synes man få
räkna med en i viss mån ökad belastning å det under elfte huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka.
Då emellertid driftbidraget utbetalas halvårsvis i efterskott och
det är ovisst, hur många nya bidragsberättigade vårdplatser man har att
räkna med, anses tillräckliga skäl icke föreligga för att för nästa budgetår
höja detta anslag utöver det belopp, som äskats i årets statsverksproposition,
1 300 000 kronor.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

in. m.

Anslag för budgetåret 1950/51.

Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona. I propositionen nr
244/1947 föreslogs, att ett nytt sinnessjukhus om 600 ä 700 vårdplatser skulle
uppföras vid Karlskrona. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran och anvisade
medel för den fortsatta utredningen i ärendet. Därvid förutsattes,
att frågan om det nya sjukhusets närmare utformning skulle göras till föremål
för eu allmän arkitekttävlan. Denna tävling har nu ägt rum i enlighet
med ett av Kungl. Maj:t fastställt program. I huvudsak byggde programmet,
enligt vilket sjukhuset skulle erhålla 732 vårdplatser, fördelade på två lika
stora överläkaravdelningar, på det principförslag till planering och utformning
av sinnessjukhus, som framlagts av statens sjukhusutredning
av år 1943 i dess betänkande rörande sinnessjukvården. Bland de 23 olika
tävlingsförslagen har den av Kungl. Maj:t utsedda prisnämnden enhälligt
beslutat att med första pris belöna ett av arkitekten Lars-Erik Lallerstedt
uppgjort förslag samt förordat, att denne erhåller i uppdrag att vidare
utarbeta detsamma. Såväl byggnadsstyrelsen som statens sinnessjukvårdsberedning
ha funnit detta förslag bäst lämpat att i princip läggas till grund
för uppförande av det nya sinnessjukhuset. Jämväl departementschefen har
för egen del anslutit sig till denna uppfattning.

Emellertid har byggnadsstyrelsen uttalat sig för att en omprövning i
vissa delar av förslaget borde ske i kostnadsbesparande syfte. Enligt en
av styrelsen verkställd preliminär överslagsberäkning skulle kostnaderna
för ett genomförande av förslaget uppgå till omkring 26 000 kronor per
vårdplats. Motsvarande kostnad vid det senast uppförda sinnessjukhuset i
landet, Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, uppginge till omkring 20 000 kronor, omräknat
till nuvarande prisläge. Denna skillnad har synts styrelsen vara så
stor, att den funnit angeläget att genom en jämförelse mellan de olika lokal -

8

Statsutskottets utlåtande nr 127.

utrymmena i Sidsjöns sjukhus och karlskronaförslaget klarlägga orsakerna
till kostnadsökningen. Delvis förklaras, enligt vad styrelsen funnit, denna
ökning av det förhållandet, att Sidsjöns sjukhus vore planerat för 917 men
det nu föreliggande förslaget för 732 vårdplatser. Under i övrigt likvärdiga
förutsättningar för lokalprogrammet bleve nämligen ett mindre sjukhus i allmänhet
dyrare per vårdplats än ett större. Härutöver har styrelsen funnit,
att följande förhållanden främst bidragit till kostnadsökningen, nämligen dels
att det totala platsantalet per avdelning väsentligt minskats, dels att ytan per
patient av dagrum jämte arbetsrum och matsalsavdelning ökats med ungefär
70 %, dels ock att den lokalgrupp, som avsåges för ledningen av sjukhusvården,
expeditioner för den öppna vården, undersöknings- och behandlingsavdelningar
samt laboratorium m. m., utvidgats med omkring 60 %. I anslutning härtill
har styrelsen framhållit den stora ekonomiska betydelsen av att vårdavdelningarna
icke gjordes mindre än som ur vårdsynpunkt ansåges strängt nödvändigt
samt att icke oväsentliga besparingar kunde vinnas genom beskärningar
av utrymmena för dagrum, matsalsavdelningar och arbetsrum. Yidare
har styrelsen ifrågasatt en utformning av den för ledningen av sjukhusvården
m. m. avsedda lokalgruppen i mera begränsad omfattning med möjligheter
till framtida utbyggnad.

Statens sinnessjukvårdsberedning har med anledning härav ingående övervägt,
huruvida platsantalet på de vårdavdelningar diskussionen närmast
gäller, nämligen avdelningar för akuta lugna och akuta halvoroliga patienter,
lämpligen borde ökas från det i tävlingsprogrammet angivna antalet 24,
men funnit sig i första hand böra förorda, att någon sådan ökning icke sker.
Om emellertid den statsfinansiella situationen icke skulle anses medgiva en
utbyggnad av avdelningar med 24 platser, har beredningen dock ansett det
godtagbart, att platsantalet höjdes till 28, då detta i allt fall skulle innebära
en väsentlig förbättring jämfört med Sidsjöns sjukhus. Beredningen har
vidare ansett, att eu beskärning av matsalsutrymmena borde kunna äga rum
utan större olägenhet, medan den funnit mera tveksamt, om en minskning
borde ske av dagrummen och arbetsrummen.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande.

»För egen del vill jag till att börja med uttala, att det enligt min mening
är av största vikt, att det nya sjukhus, som nu skall uppföras och som skall
tjäna sjukvården under lång tid framåt, redan från början gives en sådan utformning,
att det fullt motsvarar de krav, som en tidsenlig och effektiv sinnessjukvård
ställer. I detta hänseende är vårdavdelningarnas utformning en
avgörande faktor. En av de mest framträdande bristerna hos våra sinnessjukhus
är, att vårdavdelningarna äro alltför stora och att därför den ur vårdsynpunkt
nödvändiga differentieringen av patienterna försvåras eller omöjliggöres.
Detta förhållande har med skärpa påtalats av statens sjukhusutredning,
som ägnat hithörande spörsmål en ingående uppmärksamhet. Utredningen
har för sin del hävdat, att x-edan avdelningar om 24 platser finge anses

Statsutskottets utlåtande nr 127.

9

ligga i överkant och hänvisat till erfarenheterna utomlands, där utvecklingen
gått mot allt mindre avdelningar, i Danmark regelmässigt ca 20 vårdplatser.
Jag vill vidare hänvisa till att den psykiatriska sakkunskap, som inför sinnessjukvårdsberedningen
uttalat sig i frågan, framhållit, att väsentliga fördelar
ur vårdsynpunkt vore att vinna med små avdelningar, gärna mindre än 24
platser, och att, därest det nya sjukhuset komme till utförande i enlighet med
tävlingsprogrammet på denna punkt, detta skulle medgiva värdefulla erfarenheter
vid planeringen av framtida sinnessjukhus. Det må vidare framhållas,
att de vårdavdelningar, det här gäller, äro avsedda att användas som sjukhusets
speciella behandlingsavdelningar för akut sjuka. Det är därför synnerligen
angeläget, att avdelningarna utformas så, att möjligheter finnas till den
differentiering och den intensiva behandling, som är nödvändig för att så
snart som möjligt bringa dessa sjuka till bättring. Med hänsyn till nu nämnda
omständigheter har jag för egen del icke ansett mig kunna tillstyrka någon
ökning av platsantalet på dessa vårdavdelningar i förhållande till vad som
angivits i tävlingsprogrammet. Jag förordar alltså, att avdelningarna i överensstämmelse
med tävlingsprogrammet utformas med 24 platser.

Yad beträffar de planerade utrymmena för patienternas matsalsavdelningar
samt dagrum och arbetsrum synes, såsom sinnessjukvårdsberedningen
påpekat, en beskärning av matsalsutrymmena utan olägenhet kunna ske, varvid
en motsvarande kostnadsminskning skulle erhållas. Däremot anser jag
mig, med hänsyn bl. a. till vikten av att tillräckliga utrymmen stå till buds
för att möjliggöra en intensifiering av sysselsättningsterapien, icke kunna
förorda någon i varje fall mera avsevärd reducering av dagrum och arbetsrum.»

Vad sålunda anförts berör, framhåller departementschefen, allenast vissa
frågor av principiell betydelse för utformningen av det nya sjukhuset. Vad
angår förslaget i övrigt har departementschefen förutsatt, att man vid den
fortsatta bearbetningen — utan att avkall göres på den allmänna målsättningen,
att sjukhuset bör stå i nivå med de krav, som man numera måste
ställa på ett modernt och effektivt arbetande sinnessjukhus — ingående prövar
alla de möjligheter, som kunna finnas att begränsa kostnaderna för sjukhusets
uppförande.

För denna fortsatta bearbetning och för upprättande av fullständiga ritningar
och kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget föreslås för nästa budgetår
skola anvisas ett belopp av 100 000 kronor.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.. Riksdagen har vid
upprepade tillfällen under senare år anvisat medel för om- och nybyggnadsarbeten
m. m. vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. För en första etapp
av byggnadsarbetena ha anvisats tillhopa 3 085 000 kronor, för en andra
etapp tillhopa 2 155 000 kronor -— av vilket belopp 1 055 000 kronor anvisats
av 1946 och 1947 års riksdagar samt 1 100 000 kronor, avseende påbörjande
av ombyggnad av paviljongerna 5 och 6 samt 8 och 9, anvisats av 1949 års
riksdag —- samt för en tredje etapp 620 000 kronor. Vidare har 1948 års

10

Statsutskottets utlåtande nr 127.

riksdag beslutat, att vid sjukhuset skulle uppföras en ny vårdpaviljong fölen
beräknad kostnad av 1 610 000 kronor samt att för ändamålet finge disponeras
icke förbrukade medel av för andra och tredje etappen anvisade belopp,
tillhopa 1 478 000 kronor. För detta ändamål ha därjämte anvisats 132 000
kronor av 1949 års riksdag.

För fullföljande av ombyggnaden av paviljongerna 5 och 6 samt 8 och 9
föreslås återstoden av det för ändamålet beräknade beloppet eller 600 000
kronor skola anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus. Vid 1946 års riksdag (prop. nr 177;
riksd. skr. nr 209) beslöts, att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skulle i
huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag
framlagt förslag i en första etapp utföras om- och nybyggnadsarbeten fölen
beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor. Av detta belopp anvisade riksdagen
för budgetåret 1946/47 1 000 000 kronor. Sedermera ha för fullföljande
av dessa arbeten av 1947, 1948 och 1949 års riksdagar anvisats tillhopa
2 360 000 kronor för budgetåren 1947/48—1949/50, varjämte 1949 års riksdag
medgivit, att för arbetena finge disponeras besparingar om tillhopa 940 000
kronor å investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. Sammanlagt ha alltså hittills 4 300 000 kronor ställts till förfogande
för arbetena.

Medelsbehovet för arbetena vid sjukhuset har nu för tiden intill den 1 juli
1951 beräknats till sammanlagt 2 000 000 kronor, varav 800 000 kronor föreslås
upptagas å tilläggsstat för löpande budgetår, medan återstoden, 1 200 000
kronor, föreslås skola anvisas för budgetåret 1950/51.

Departementschefen har under denna punkt vidare anfört följande.

»Kostnaderna för den av 1946 års riksdag beslutade första byggnadsetappen
vid Birgittas sjukhus i Vadstena beräknas numera komma att väsentligt
överstiga den ursprungligen beräknade kostnadssumman.

En avsevärd del av kostnadsökningen är att hänföra till den allmänna
byggnadskostnadsstegring, som ägt rum sedan början av år 1944, då de
kostnadsberäkningar utfördes, vilka redovisades för 1945 års riksdag och
sedermera lågo till grund för 1946 års riksdags beslut om arbetenas utförande.
Mot byggnadsstyrelsens nu framlagda beräkning av den på grund
härav uppkomna merkostnaden för arbetena har jag intet att erinra. I likhet
med styrelsen uppskattar jag sålunda denna merkostnad till 1 174 000
kronor.

Den övervägande delen av kostnadsökningen är emellertid att tillskriva
den omständigheten, att det vid uppgörandet av de definitiva ritningarna för
de olika byggnaderna befunnits nödvändigt att vidtaga vissa förändringar
och utökningar i förhållande till det ursprungliga, i slutet av år 1943 utarbetade
byggnadsprogrammet. En av anledningarna till de vidtagna ändringarna
och utvidgningarna äro de nya riktlinjer rörande sinnessjukhusens planlägg -

Statsutskottets utlåtande nr 127.

tl

ning, som efter nyssnämnda tidpunkt framlagts av statens sjukhusutredning
av år 1943, men även i övrigt ha med ledning av erfarenheterna från andra
sinnessjukhus vissa utvidgningar ansetts ofrånkomliga. Vad särskilt beträffar
de tre vårdpaviljongerna har vidare till kostnadsökningen väsentligt
bidragit den omständigheten, att källarvåningarna ansetts böra helt utnyttjas,
medan enligt det ursprungliga förslaget paviljongerna endast hade
mycket begränsade källarutrymmen. Härigenom har bl. a. vunnits, att åtminstone
den ena av de båda särskilda byggnader för arbetsterapi, som varit
avsedda att ingå i den andra utbyggnadsetappen vid sjukhuset, kan helt utgå.

För egen del har jag ansett mig böra godtaga de sålunda vidtagna ändringarna
och utvidgningarna i förhållande till det tidigare beslutade byggnadsprogrammet.
Enligt min mening måste det nämligen anses välbetänkt, att
man vid den slutliga utformningen av de olika i den första utbyggnadsetappen
ingående byggnaderna sökt i möjligaste mån anpassa dessa efter de nya riktlinjer
på hithörande område, som framlagts av sjukhusutredningen, och efter
de erfarenheter i övrigt rörande sinnessjukhusbyggnaders lämpliga utformning,
som vunnits under de år som förflutit, sedan det ursprungliga förslaget
uppgjordes. Jag har icke heller funnit anledning till erinran mot de av byggnadsstyrelsen
framlagda beräkningarna rörande det ytterligare medelsbehovet
på grund av utvidgningen av byggnadsprogrammet. Jag uppskattar alltså
i likhet med styrelsen denna merkostnad till 1 541 000 kronor.

Såsom framgår av vad statens sinnessjukvårdsberedning anfört ha
arbetena med paviljongen för lugna och halvlugna kvinnor (D 1) redan påbörjats.
Med hänsyn till storleken av den kostnadsökning, som beräknats
uppkomma på grund av de vidtagna ändringarna av byggnadsprogrammet beträffande
denna paviljong, hade det givetvis varit önskvärt, att ändringarna
kunnat underställas riksdagens prövning, innan arbetena igångsattes. De vidtagna
ändringarna kommo emellertid icke till min kännedom förrän i början
av hösten 1949 i samband med att fråga uppkom om beviljande av byggnadstillstånd
för paviljongen i fråga. Vid en undersökning, som jag i anledning
härav lät verkställa, framkom, att de i första byggnadsetappen ingående
arbeten, för vilka byggnadstillstånd tidigare meddelats —- d. v. s. samtliga
arbeten utom de båda paviljongerna för kvinnliga patienter — redan voro
färdigställda eller beräknades bliva praktiskt taget färdiga vid årskiftet
1949/50. Därest byggnadstillstånd för paviljong D 1 icke meddelades, skulle
det därför bliva nödvändigt att reducera arbetsstyrkan på platsen — som i
oktober 1949 uppgick till ett 60-tal man och soin till väsentlig del rekryterats
från andra orter — till högst 10 å 12 arbetare, vilka beräknades
kunna beredas sysselsättning under ca 4 månader med uppförande av två
läkarbostäder vid sjukhuset. Jag erhöll vidare den upplysningen, att den
plan, efter vilken arbetena dittills bedrivits, bl. a. tagit sikte på att bereda
en något så när jämn sysselsättning för den vid arbetsplatsen anställda arbetsstyrkan,
vilket vore nödvändigt på en så liten ort som Vadstena, där den
på orten boende byggnadsarbetarstammen icke vore tillräcklig för arbeten

12

Statsutskottets utlåtande nr 127.

av ifrågavarande omfattning. Därest en förskjutning i arbetsplanen nödvändiggjorde
entledigande av större delen av arbetarstammen, skulle betydande
svårigheter komma att uppstå, när det gällde att återanskaffa arbetskraft,
då man måste räkna med att arbetarna komme att söka sig till andra
orter och därför icke kunde påräknas, när sysselsättning i Vadstena åter
kunde erbjudas. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter och då ett avbrott
i arbetsplatsens drift dessutom skulle komma att medföra ökade kostnader
på grund av den förlängda arbetstiden, mindre rationellt utnyttjande
av arbetsledningen, omkostnader för maskiner och anordningar på platsen
m. m., ansåg jag mig icke kunna motsätta mig, att arbetena på paviljongen
i fråga finge påbörjas. Byggnadstillstånd för paviljongen meddelades alltså
på senhösten 1949.

Den andra av de båda nya paviljongerna (D 2) avses däremot icke skola
påbörjas förrän under hösten 1950. I fråga om denna har statens sinnessjukvårdsberedning
föreslagit en förflyttning i syfte att underlätta den framtida
planläggningen av sjukhusets fortsatta utbyggnad. Häremot har jag intet att
erinra.»

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus. 1949 års riksdag (prop. nr 111;
riksd. skr. nr 225) beslöt, att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skulle uppföras
två nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av högst 3 150 000
kronor. Sammanlagt ha för de båda paviljongerna hittills ställts till förfogande
2 200 000 kronor. För slutförande av arbetena med uppförandet av
de båda vårdpaviljongerna föreslås för nästa budgetår skola anvisas återstoden
av det för arbetena beräknade beloppet eller 950 000 kronor.

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus. Med bifall

till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1945 års riksdag (prop. nr 242;
riksd. skr. nr 420), att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skulle verkställas
ombyggnads- och utvidgningsarbeten för en sammanlagd kostnad av högst
1 723 800 kronor. Av detta belopp avsågos 990 000 kronor för uppförande av
en ny paviljong, 668 800 kronor för ombyggnad av huvudbyggnaden och
65 000 kronor för reparationer å huvudbyggnaden. För dessa arbeten ha av
1945, 1946 och 1948 års riksdagar för budgetåren 1945/46, 1946/47 och 1948/49
anvisats sammanlagt 1 350 000 kronor.

Sedermera framlade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 november 1948
ett omarbetat och utökat förslag till ombyggnad av huvudbyggnaden, vilket
av styrelsen kostnadsberäknades till 3 800 000 kronor. Samtidigt anmälde styrelsen,
att kostnaderna för nybyggnadsarbetena, d. v. s. den nya paviljongen
och därmed sammanhängande arbeten inom pannhuset, då uppskattades till
ca 1 250 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för arbetena vid sjukhuset
komme alltså att uppgå till 5 050 000 kronor. Det nya förslaget till ombyggnad
av huvudbyggnaden förelädes 1949 års riksdag (prop. nr 111; riksd. skr.
nr 225). som icke motsatte sig den föreslagna omändringen och för fortsättande
av arbetena vid sjukhuset anvisade 700 000 kronor för budgetåret
1949/50.

Statsutskottets utlåtande nr 127.

13

Sammanlagt ha alltså hittills för förenämnda arbeten vid sjukhuset anvisats
2 050 000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 1 100 000 kronor.

Departementschefen har under denna punkt vidare anfört följande.

»Vid utarbetandet av de slutliga ritningarna för ombyggnadsarbetena å
huvudbyggnaden vid Furunäsets sjukhus har det visat sig nödvändigt att vidtaga
en viss ökning av volymen på de tillbyggnader, vilka skola utföras å
nämnda byggnad enligt det nya förslag, som underställdes förra årets riksdag.
Härigenom har beräknats uppkomma en kostnadsökning för byggnadsföretaget
å 350 000 kronor. Huvudanledningen till de vidtagna utökningarna
är, att från civilförsvarsstyrelsen framställts krav på anordnande av nya
skyddsrum, vilka ansetts böra förläggas under de nyss nämnda tillbyggnaderna,
men även i övrigt ha vissa utvidgningar av dessa tillbyggnader ansetts
påkallade.

För egen del anser jag det välbetänkt att i samband med den genomgripande
ombyggnad, det här gäller, även anordnas effektiva skyddsrum för
sjukhusets personal och patienter. Med hänsyn härtill och då jag ej heller
i övrigt har något att erinra mot de föreslagna utvidgningarna, anser jag
mig böra tillstyrka de iiu föreslagna ändringarna beträffande programmet
för ombyggnaden av huvudbyggnaden.»

Uppförande av tuberkulosavdelningar vid Ulleråkers och Uinedalens sjukhus.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr
111; riksd. skr. nr 225), att vid vart och ett av Ulleråkers sjukhus i Uppsala
och Umedalens sjukhus vid Umeå skulle uppföras en tuberkulosavdelning för
en beräknad kostnad av för vartdera sjukhuset högst 2 000 000 kronor. I detta
belopp ingingo dock icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt erforderlig
komplettering av panncentral m. m. vid vederbörande sjukhus och
för eventuellt nödvändiga särskilda grundläggningsarbeten. Dessa kostnader
voro nämligen då ej möjliga att överblicka. För påbörjande av tuberkulosavdelningen
vid Umedalens sjukhus anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50
ett belopp av 400 000 kronor. Vidare anvisade riksdagen för påbörjande av
avdelningen vid Ulleråkers sjukhus för samma budgetår 300 000 kronor, varjämte
riksdagen beslöt, att för sistnämnda avdelning finge disponeras 300 000
kronor av de medel, som av riksdagen tidigare anvisats för andra etappen
av om- och nybyggnadsarbetena vid sjukhuset.

Sedan numera ytterligare undersökningar verkställts beträffande läget
m. m. för de fyra paviljonger, som skola ingå i tuberkulosavdelningarna vid
nämnda båda sjukhus, har det blivit möjligt att beräkna de totala kostnaderna
för de båda avdelningarna. Dessa ha därvid uppskattats till 2 300 000
kronor för avdelningen vid Ulleråkers sjukhus och till 2 700 000 kronor för
avdelningen vid Umedalens sjukhus.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till för avdelningen vid Ulleråkers
sjukhus 100 000 kronor och för avdelningen vid Umedalens sjukhus
300 000 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Om- och nybygguadsarbeten vid Västra Ny sjukhus. Statens uppfostringsanstalt
å Bona har fr. o. m. den 1 juli 1948 övertagits av den statliga sinnesslövården
och ingår numera häri — under namnet Västra Ny sjukhus — såsom
ett sjukhus för yngre asociala imbecilla män. Redan vid 1946 års riksdag
beslötos vissa ombyggnadsarbeten vid Bonaanstalten för dess nya ändamål.
Dessa arbeten, för vilka anvisats sammanlagt 588 000 kronor, avsågo
modernisering och ombyggnad av två till den s. k. gamla anstalten hörande
flygelbyggnader och äro numera färdiga. Vidare har 1948 års riksdag anvisat
303 000 kronor för ombyggnad av två i den s. k. jordbruksavdelningen
ingående flygelbyggnader, avsedda för en alkoholistanstalt.

Av medicinalstyrelsen har nu framlagts förslag till vissa ytterligare arbeten
för sjukhusets färdigställande för 205 patienter. 45 nya vårdplatser
skulle erhållas genom en ombyggnad av jordbruksavdelningens huvudbyggnad.
Härjämte innebär styrelsens förslag, att ombyggnad och modernisering
skulle ske av såväl ekonomi- och skolbyggnaderna som ett flertal befintliga
personalbostäder och vissa andra byggnader. Vidare skulle enligt förslaget
utföras vissa elektriska arbeten samt vidtagas åtgärder för ordnandet av sjukhusets
vattenförsörjning och avlopp m. m. Slutligen innebär förslaget, att
vid sjukhuset skulle uppföras ett antal nya personalbostäder. Vad beträffar
behovet av sådana bostäder intager sjukhuset på grund av sitt läge på landet
utan tillgång till privat hyresmarknad en särställning i förhållande till
andra sjukhus så till vida, att tjänstebostäder måste beredas alla anställda,
som icke uppföra egna bostadshus. Med hänsyn härtill har styrelsen ingående
prövat möjligheterna att begränsa behovet av nya tjänstebostäder och
i sådant syfte föreslagit, att den provisoriska alkoholistanstalten förflyttas
till Salberga sjukhus i Sala och att 40 vårdplatser, som avsetts skola disponeras
för alkoholistklientel, i stället tagas i anspråk för vård av sinnesslöa
patienter från sistnämnda sjukhus. Då för vården av dessa patienter erfordras
väsentligt mindre personal än som skulle erfordras för driften av en
alkoholistanstalt med det svårskötta klientel, varom här skulle bliva fråga,
skulle en motsvarande minskning inträda i fråga om behovet av nya tjänstebostäder
vid Västra Ny sjukhus.

Departementschefen ansluter sig för egen del till medicinalstyrelsens uppfattning,
att en utbyggnad av sjukhuset till mer än 205 vårdplatser nu icke
bör komma i fråga. Då en ytterligare kostnadsbegränsning skulle kunna ernås
genom en förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten till Salberga
sjukhus och en förläggning av alkoholistanstalten till detta sjukhus
även ur andra synpunkter skulle vara lämpligare än den beslutade förläggningen
till Västra Ny sjukhus, anser sig departementschefen böra förorda
förslaget om anstaltens förflyttning till Salberga sjukhus.

I fråga om omfattningen av de om- och nybyggnadsarbeten, som nu böra
utföras vid sjukhuset, ansluter sig departementschefen till medicinalstyrelsens
förslag härutinnan.

Statsutskottets utlåtande nr 127.

15

Kostnaderna för arbetena ha beräknats till i avrundat tal 2 900 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås för arbetenas påbörjande skola anvisas 800 000
kronor.

Departementschefen har slutligen uttalat, att det förordade byggnadsprogrammet
icke synes böra vara i detalj bindande vid arbetenas utförande.
Därest det vid den fortsatta utredningen i ärendet skulle befinnas lämpligt
att vidtaga vissa jämkningar i programmet, anses hinder icke behöva möta
Härför under förutsättning dock, att detta icke medför en ökning av den nyss
angivna totalkostnaden för arbetena.

Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus. Behovet
av en genomgripande modernisering av de befintliga vårdpaviljongerna vid
Ulleråkers sjukhus i Uppsala har sedan många år tillbaka varit synnerligen
trängande. Paviljongernas bristfälligheter i olika hänseenden underströkos
redan i den plan för sjukhusets renovering, som redovisades för 1936 års
riksdag, och ha sedan dess påtalats vid flera tillfällen. På grund av bristen
på evakueringsmöjligheter har det emellertid hittills icke varit möjligt att
påbörja de nödvändiga ombyggnadsarbetena. Då emellertid numera inom
kort sådana möjligheter erbjuda sig i de av 1949 års riksdag beslutade två
nya paviljongerna vid sjukhuset, vilka beräknas kunna tagas i bruk omkring
årsskiftet 1950/51, anses det angeläget, att ombyggnaden av de äldre paviljongerna
med det snaraste sättas i gång. Av statens sinnessjukvårdsberedning
framlagt förslag, att därvid början skulle göras med norra sjukhusets
mansavdelning, biträdes av departementschefen. I detalj utarbetat förslag
till ombyggnaden av paviljongen i fråga föreligger ännu icke. Den i beredningens
framställning angivna kostnaden å 4 000 000 kronor är därför endast
approximativ. Det oaktat anses hinder icke behöva möta mot att medel redan
nu anvisas för upprättande av ritningar och andra handlingar samt påbörjande
i vissa delar av arbetena. Departementschefen tillstyrker därför
beredningens förslag om anvisande för detta ändamål av ett belopp av 475 000
kronor för nästa budgetår. Departementschefen utgår därvid från att, innan
beslut fattas om ytterligare medelsanvisning, ett fullt utarbetat förslag jämte
definitiv kostnadsberäkning bör föreligga.

Ytterligare ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga,
Ribbingelund och Olofsfors. I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t anvisade
1949 års riksdag (prop. nr 111; riksd. skr. nr 225) för budgetåret 1949/50
ett belopp av 500 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten vid de till Sundby
sjukhus vid Strängnäs anslutna sekundäravdelningarna i Rosöga och Ribbingelund
samt den till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen i
Olofsfors.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär anvisande av ytterligare 400 000
kronor för ombyggande av ytterligare en barackbyggnad vid varje avdelning
samt vissa ytterligare kompletteringsarbeten.

16

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Ombyggnad av adininistrationsbyggnaden vid Säters sjukhus. Med bifall
till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1947 års riksdag (prop. nr 244;
riksd. skr. nr 352), att vid Säters sjukhus skulle verkställas ombyggnad av
administrationsbyggnaden m. m. för en beräknad kostnad av högst 490 000
kronor. Härav anvisade riksdagen för budgetåret 1947/48 150 000 kronor.

Det blir inom kort möjligt att påbörja ombyggnadsarbetena inom administrationsbyggnaden.
Det för 1947 års riksdag framlagda förslaget härtill
har numera i vissa avseenden omarbetats av statens sinnessjukvårdsberecfning.
Departementschefen tillstyrker, att ombyggnaden utföres i enlighet med
det sålunda omarbetade programmet.

För ändamålet föreslås för nästa budgetår anvisat ett belopp av 525 000
kronor.

Uppförande av personalbostäder vid Ryhovs sjukhus. Av 1945 års riksdag
(prop. nr 242; riksd. skr. nr 420) beslöts, att vid Ryhovs sjukhus i Jönköping
skulle såsom bostäder för gift personal uppföras fyra enplansbyggnader, var
och en inrymmande två lägenheter om två rum och kök. För husen, som
skulle uppföras i trä, anvisade riksdagen ett belopp av 176 000 kronor. Arbetena
med uppförandet av husen ha ännu icke påbörjats.

Statens sinnessjukvårdsberedning har funnit sig böra upptaga frågan om
utformningen av ifrågavarande personalbostäder till omprövning. Beredningen
har därvid föreslagit, att de nya lägenheterna skulle utökas från två till tre
rum och kök ävensom att lägenheterna skulle sammanföras till två byggnader,
uppförda i sten i två våningar med två lägenheter i varje plan.

För egen del anser departementschefen, att de nu föreslagna hustyperna
ur olika synpunkter äro att föredraga framför de av riksdagen tidigare beslutade
bostadshusen, och tillstyrker därför, att bostadshusen uppföras i enlighet
med beredningens förslag.

Kostnaderna för de båda byggnaderna beräknas till 355 000 kronor. Då
av riksdagen redan anvisats ett belopp av 176 000 kronor för de fyra tidigare
beslutade bostadshusen föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp
av 179 000 kronor.

Uppförande av personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus. I enlighet med
förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1947 års riksdag (prop. nr 244; riksd. skr.
nr 352) för budgetåret 1947/48 ett belopp av 310 000 kronor för uppförande
av två personalbostadshus vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.

Då det befunnits olämpligt att förlägga de båda personalbostadshusen till
det ursprungligen avsedda området föreslås husen förlagda till ett annat
markområde, som skulle avsättas för den framtida bostadsbebyggelsen vid
sjukhuset, varvid de nu ifrågavarande båda bostadshusen skulle ingå som
en första etapp häri. Med hänsyn härtill har det visat sig nödvändigt att
redan nu utföra ledningsarbeten och andra yttre arbeten av större omfattning,
än som i och för sig skulle ha erfordrats för de nu aktuella båda husen.
Därjämte har en separat uppvärmningsanordning av sådan storlek, att den

Statsutskottets utlåtande nr 127. 17

skulle kunna, betjäna även framdeles tillkommande bostäder, ansetts böra
planeras.

Merkostnaderna för att i samband med uppförandet av de båda redan beslutade
husen sålunda vidtaga anordningar för att underlätta den framtida
bostadsbebyggelsen vid sjukhuset ha beräknats till 130 000 kronor. Härutöver
erfordras på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen ett belopp
av 45 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för de båda byggnaderna krävas
en ytterligare medelsanvisning av 175 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Mariebergs och Pärlby sjukhus.

Enligt den undersökning rörande bostadsbeståndet vid de statliga sinnessjukhusen,
som verkställts av statens sinnessjukvårdsberedning, skulle vid
Mariebergs sjukhus i Kristinehamn föreligga behov av 42 nya enkelrum som
bostäder åt befattningshavare vid sjukhuset. Med hänsyn härtill förordar
departementschefen i enlighet med förslag av medicinalstyrelsen uppförande
därstädes av två bostadshus för ogift personal. Eör ändamålet föreslås för
nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 300 000 kronor.

1948 års riksdag anvisade medel för uppförande vid Pärlby sjukhus av
två bostadshus för gift personal. Eör att tillgodose sjukhusets behov av bostäder
har från sjukhusets sida framförts krav på uppförandet jämväl av ett
bostadshus för ogift personal av den storlek, som föreslagits för Mariebergs
sjukhus. Kostnaden för en dylik byggnad, förlagd intill de båda beslutade
bostadshusen, har av byggnadsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor.

På grund av rådande brist på bostäder för ogift personal förordas jämväl
detta förslag.

Uppförande av personalbostadshus vid Gådeå sjukhus. Statens sinnessjukvårdsberedning
har räknat med att Gådeå sjukhus i Härnösand framdeles
skall nedläggas. Det anses med hänsyn härtill kunna ifrågasättas, om några
byggnadsarbeten nu böra utföras vid sjukhuset. Då det emellertid icke är
möjligt att bedöma, när ett nedläggande av sjukhuset kan ske — sinnessjukvårdsberedningen
har för sin del utgått från att sjukhuset måste bestå under
åtminstone 10 å 15 år ■—- och då de nuvarande ytterst otillfredsställande bostadsförhållandena
för sjukhusets personal icke rimligen kunna få fortbestå
under de år, sjukhuset fortfarande kommer att vara i bruk, anser departementschefen
det oavvisligt, att nya personalbostäder anordnas där. Departementschefen
tillstyrker därför beredningens förslag om uppförande av ett
bostadshus med 12 familjebostäder och 12 enkelrum. Byggnaden avses skola
förläggas så, att den vid ett framtida nedläggande av sjukhuset kan avskiljas
från sjukhusområdet i övrigt. Kostnaden för byggnaden beräknas till 025 000
kronor. För nästa budgetår föreslås skola anvisas ett belopp av 300 000 kronor
för påbörjande av arbetena med byggnadens uppförande.

Uppförande av läkarbostad in. in. vid S:fa Gertruds sjukhus. Kungl. Maj:t
föreslår, att ytterligare en läkarbostad uppföres vid S:ta Gertruds sjukhus i
2—942 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 127.

18

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Västervik ävensom att vissa ledningsarbeten utföras vid sjukhuset. Samman
lagt erfordras för nu ifrågavarande arbeten en medelsanvisning av (80 000 +
20 000) 100 000 kronor.

Uppförande av läkarbostad in. m. vid Furunäsets sjukhus. Kungl. Maj:t
föreslår uppförande av ytterligare en läkarbostad vid Furunäsets sjukhus vid
Piteå ävensom utförande vid sjukhuset av vissa ledningsarbeten. Sammanlagt
erfordras för nu ifrågavarande arbeten en medelsanvisning av (80 000 -f
70 000) 150 000 kronor.

Inledande av värmeledning in. in. i vissa bostadshus vid Sundby sjukhus.

I samband med uppförandet av det av 1946 års riksdag beslutade nya bostadshuset
för maskinmästaren och uppsyningsmannen vid Sundby sjukhus
i Strängnäs föreslås åtgärder skola vidtagas för att förse de angränsande
äldre bostadshusen med värmeledning och komplettera deras sanitära utrustning
m. m. För ändamålet föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp
av 73 000 kronor.

Ombyggnad av kulvertsystemet vid Frösö sjukhus. Åtgärder anses snarast
böra vidtagas för att iståndsätta kulvertsystemet vid Frösö sjukhus vid
Östersund. För ändamålet föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp
av 260 000 kronor.

Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus. Ekonomibyggnaden
vid Säters sjukhus anses vara i trängande behov av en genomgripande renovering
och modernisering. Förslag härom framlades redan år 1947 av medicinalstyrelsen.
Detta förslag har numera överarbetats av statens sinnessjukvårdsberedning,
varvid i möjligaste mån beaktats de erinringar mot förslaget, som
framförts av byggnadsstyrelsen. Departementschefen tillstyrker, att ombyggnaden
utföres enligt det nu föreliggande omarbetade förslaget, och har intet
att erinra mot den beräknade totalkostnaden för arbetena, 1 150 000 kronor.
Därest det vid det fortsatta ritningsarbetet skulle befinnas lämpligt att vidtaga
vissa jämkningar i det nu föreliggande förslaget i vad avser tvättavdelningen,
anses hinder icke böra möta häremot, under förutsättning dock att detta icke
kommer att medföra ett överskridande av den beräknade totalkostnaden för
ombyggnadsarbetena. För nästa budgetår föreslås skola anvisas ett belopp
av 250 000 kronor för påbörjande av arbetena.

Uppförande av tvättinrättning in. m. vid Ulleråkers sjukhus. Frågan om
beredande av ändamålsenligare lokaler för tvättinrättningen vid Ulleråkers
sjukhus i Uppsala var ett av de angelägnaste önskemålen i den tidigare moderniseringsplanen
för sjukhuset. De i denna plan avsedda åtgärderna för tvättinrättningens
del ha emellertid ännu ej kommit till utförande. Den lämpligaste
lösningen av tvättinrättningens lokalfråga torde vara uppförande av en nybyggnad
för ändamålet, varför en utredning härom förordas. Det anses även
lämpligt, att i samband härmed utredes frågan om uppförande av en ny köks -

Statsutskottets utlåtande nr 127. 19

inrättning med matsalar. För den nu nämnda utredningen föreslås för nästa
budgetår skola anvisas ett belopp av 25 000 kronor.

Anskaffande av viss maskinutrustning vid S:t Lars sjukhus. Tvättinrättningen
vid S:t Lars sjukhus i Lund befinner sig i ett mycket bristfälligt skick.
På vilket sätt inrättningen skall kunna erhålla mera tillfredsställande lokaler
än f. n. är ännu icke klarlagt. Oavsett hur denna fråga kan komma att lösas,
anses angeläget, att nya maskiner anskaffas till anläggningen som ersättning
för de nuvarande starkt förslitna maskinerna. För anskaffande av viss maskinutrustning
föreslås därför för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av
55 000 kronor.

Utförande av ny kylanläggning vid Sundby sjukhus. För ny kylanläggning
vid Sundby sjukhus vid Strängnäs föreslås för nästa budgetår skola anvisas
ett belopp av 50 000 kronor.

Uppförande av garagebyggnader vid S:t Sigfrids och Säters sjukhus.

Kungl. Maj:t föreslår, att vid vart och ett av S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och
Säters sjukhus uppföres en garagebyggnad. Kostnaderna för byggnaderna beräknas
till BO 000 resp. 100 000 kronor. För ändamålet föreslås för nästa budgetår
skola anvisas sammanlagt 180 000 kronor.

Uppförande av panncentraler vid S:ta Gertruds oeh Kestads sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag
(prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik,
liestads sjukhus i Vänersborg och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skulle
utföras arbeten inom ångpanneanläggningarna för en beräknad kostnad av högst
1 350 000 kronor. Häri ingick ett belopp av 525 000 kronor för vart och ett
av S:ta Gertruds och Kestads sjukhus. Beloppen i fråga voro avsedda för
utbyte av ångpanneanläggningarna vid de båda sjukhusen. För vardera anläggningen
anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50 ett belopp av 55 000
kronor för att möjliggöra beställning av erforderliga ångpannor, för vilka
leveranstiden då uppskattades till ca 3 år.

I samband med sina överväganden rörande erforderliga byggnadsåtgärder
vid de olika sinnessjukhusen har statens sinnessjukvårdsberedning ansett nödvändigt
att ompröva de av nämnda riksdag beslutade arbetena inom ångpanneanläggningarna
vid S:ta Gertruds i Västervik och Restads sjukhus i Vänersborg.
Beredningen har därvid funnit, att de befintliga pannhusen vid dessa
båda sjukhus vore planerade för en helt annan typ av pannanläggningar än
som skulle komma till utförande, samt att man, därest de nuvarande pannhusen
hibehölles, trots viss ombyggnad av dessa icke skulle erhålla en på längre
sikt rationell lösning av panncentralernas utformning. Departementschefen
tillstyrker, att nya panncentraler uppföras vid de båda sjukhusen. Kostnaderna
för de nya panncentralerna beräknas till 1 250 000 kronor för vartdera
sjukhuset. För nästa budgetår föreslås, utöver de av förra årets riksdag anvisade
medlen, skola anvisas 25 000 kronor för vart och ett av sjukhusen eller
alltså sammanlagt 50 000 kronor.

20

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus. Frågan om uppförande
av en ny panncentral vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn har redan tidigare
varit föremål för riksdagens prövning. Sålunda beslöts redan av 1941 års
riksdag, att en ny panncentral skulle uppföras vid sjukhuset. Denna var planerad
att utföras bl. a. för drift av ett ångturbinaggregat, som skulle alstra
viss del av den för sjukhuset erforderliga elektriska energien. Sedan det visat
sig möjligt att tillgodose sjukhusets behov av elektrisk energi på annat sätt,
beslöts emellertid vid 1944 års riksdag, att med uppförande av ångpannehuset
skulle tills vidare anstå. Uppförandet av ångpannehuset ingick sedermera
i den av 1947 års riksdag beslutade tredje etappen av om- och nybyggnads
arbetena vid sjukhuset. De för denna etapp anvisade medlen ha emellertid
härefter jämlikt beslut av 1948 års riksdag tagits i anspråk för uppförande av
en ny vårdpaviljong vid sjukhuset.

Den befintliga panncentralen beräknas efter den utökning av densamma,
som vidtagits i samband med uppförandet av den förut nämnda nya vårdpaviljongen,
nätt och jämnt räcka till för att täcka det värmebehov, som kommer
att föreligga efter genomförandet av de redan beslutade om- och utbyggnadsarbetena
vid sjukhuset. För att möjliggöra de återstående moderniseringsarbetena
anses därför nödvändigt, att beslut nu fattas om uppförande av den
nya panncentralen.

De totala kostnaderna för den nya anläggningen uppskattas till 1 250 000
kronor. Härav föreslås för nästa budgetår skola anvisas 400 000 kronor.

Uppförande av panncentral vid S:t Jörgens sjukhus. De nuvarande ångpannorna
i panncentralen vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg äro numera så
förslitna, att de snarast måste ersättas med nya. Härtill kommer, att även
själva pannhuset befinner sig i dåligt skick. En förnyelse av hela anläggningen
anses därför nödvändig. Utan att nu taga ställning till detaljerna i den plan
för sjukhusets modernisering och utbyggnad, som skisserats av statens sinnessjukvårdsberedning,
anser departementschefen det dock välbetänkt, att anläggningen
vid den förnyelse av densamma, som i varje fall måste äga rum, gives
en sådan utformning, att den planerade moderniseringen och utbyggnaden
blir möjlig. Departementschefen tillstyrker därför, att anläggningen uppföres
i enlighet med av beredningen framlagt förslag. Kostnaderna, för anläggningen
beräknas till 1 250 000 kronor. Härav föreslås för nästa budgetår skola anvisas
ett belopp av 55 000 kronor.

Vissa arheten inom panncentralen vid Furunäsets sjukhus. I skrivelse den
16 februari 1950 har statens sinnessjukvårdsberedning framlagt förslag om
vissa arbeten inom panncentralen vid Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Departementschefen delar sinnessjukvårdsberedningens uppfattning, att en
ny ångpanna bör installeras i sjukhusets panncentral för att tjäna som reserv
vid eventuellt driftsavbrott på någon av de befintliga pannorna. Ej heller föreslagen
tillbyggnad av pannhuset och övriga föreslagna arbeten föranleda någon
erinran från departementschefens sida. Kostnaderna för arbetena beräknas till

Statsutskottets utlåtande nr 127. 21

625 000 kronor. För nästa budgetår föreslås för ändamålet skola anvisas 35 000
kronor.

Installation av nya ångpannor vid Birgittas sjukhus. För installation av
två nya ångpannor vid mansavdelningen av Birgittas sjukhus i Vadstena föreslås
för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 60 000 kronor.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus. I skrivelse den 3 mars
1950 har medicinalstyrelsen framlagt förslag om utförande av elektriska arbeten
vid Sundby, Bestads, Säters, Sidsjöns, Gådeå, Frösö, Umedalens och Funinäsets
sjukhus. Arbetena utgöra ett led i de omläggnings- och kompletteringsarbeten
inom de elektriska installationerna vid de statliga sinnessjukhusen,
som befunnits nödvändiga på grund av ökad strömförbrukning eller andra
omständigheter och vartill medel anvisats av riksdagen senast för innevarande
budgetår. Då samtliga arbeten synas vara av angelägen natur, förordar departementschefen,
att de komma till utförande under nästa budgetår. För ändamålet
föreslås för nästa budgetår skola anvisas (95 000 + 52 000 -f 35 000 +
11 000 -f 25 000 + 80 000 + 16 000 + 17 000) 331 000 kronor.

Utredningsmedel. Den fortsatta handläggningen av frågorna om sinnessjukhusens
modernisering och utbyggande anses, med hänsyn bl. a. till de mycket
omfattande byggnadsåtgärder det här gäller, komma att ställa stora krav i organisatoriskt
hänseende. Det anses därför oundgängligt, att ett särskilt organ
tillskapas för ledningen av det fortsatta arbetet härmed. Departementschefen
förordar därför i anslutning till förslag av statens sinnessjukvårdsberedning,
att en särskild kommitté tillsättes för detta ändamål. På denna kommitté skulle
även ankomma att noggrant följa behovet av vårdplatser å de statliga sinnessjukhusen
och med lämpliga mellanrum göra detta platsbehov till föremål för
ömprövning. Hinder anses icke böra möta mot att i sådana fall, där så kan
befinnas påkallat och lämpligt, kommittén av Kungl. Maj:t erhåller i uppdrag
att utföra vissa byggnadsföretag. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma om kommitténs sammansättning och att meddela erforderliga
direktiv för kommitténs arbete. För bestridande av kostnaderna för kommitténs
verksamhet, såsom arvoden till ledamöter, avlöningar till personal
för det löpande arbetet, resekostnader, expenser m. m., föreslås för nästa budgetår
skola anvisas ett belopp av 100 000 kronor.

Anslag å tilliiggsstat till riksstaten för budgetåret 19-19/50.

Utvidgning- och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag anvisade 1947 års riksdag
(prop. nr 244; riksd. skr. nr 352) för budgetåret 1947/48 63 000 kronor till utvidgning
och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik.
Sedermera anvisades av 1948 års riksdag (prop. nr 185; riksd. skr. nr 235) för
budgetåret 1948/49 ytterligare 47 000 kronor för ändamålet.

Kostnaderna för de av riksdagen sålunda beslutade arbetena ha icke kunnat

22

Statsutskottets utlåtande nr 127.

liållas inom den beräknade kostnadsramen, 110 000 kronor. Då någon beskattning
av de beslutade arbetena icke torde kunna ske, om sjukhusets vatten till
gång skall säkras, erfordras därför anvisande av ytterligare medel för arbetena.
För arbetena föreslås skola anvisas ytterligare 45 000 kronor å tilläggsstat för
löpande budgetår.

Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus.

Frågan om vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus i Visby har under förra
året kommit i ett ytterst kritiskt läge. Medicinalstyrelsen har därför sett sig
nödsakad att vidtaga omedelbara åtgärder i frågan. Då kostnaderna för de
arbeten, som måst vidtagas, icke anses böra belasta den i staten för statens
allmänna fastighetsfond under medicinalstyrelsens delfond upptagna anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. in., föreslås, att ett belopp
å 50 000 kronor anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår för täckande
av kostnaderna för arbetena.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus. I enlighet med vad i det föregående förordats
vid anmälan av frågan om medelsbehovet för nästa budgetår för ombyggnad
av Birgittas sjukhus i Vadstena föreslås å tilläggsstat för innevarande budgetår
för samma ändamål skola anvisas ett belopp av 800 000 kronor.

Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för
fallandesjuka.

För vissa elektriska arbeten, avseende högspänningsstation och stekapparater
m. m. vid statens anstalt för fallandesjuka beräknas i propositionen ett
belopp av 60 000 kronor. För ändamålet föreslås å kapitalbudgeten för nästa
budgetår skola anvisas ett anslag å nämnda belopp, förslagsvis benämnt Vissa
elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka.

Sammanfattning''.

Å s. 129 och 130 i statsrådsprotokollet har intagits en sammanställning av
kostnaderna för de i det föregående omförmälda arbeten m. m., för vilka
medel ansetts böra för budgetåret 1950/51 anvisas under anslaget till Vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. Kostnaderna uppgå till i
avrundat tal 9 830 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för i det föregående angivna arbeten m. m.,
för vilka medel ansetts böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 under anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m., uppgår enligt å s. 130 i statsrådsprotokollet intagen sammanställning
till 895 000 kronor.

Med avseende å de anvisade medlen har ansetts böra gälla, att de angivna
fördelningarna icke skola vara i detalj bindande för medlens disposition. I
den män så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller

Statsutskottets utlåtande nr 127.

23

eljest kan befinnas lämpligt-, förutsattes enligt Knngl. Maj:ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot
det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Motionerna.

I de likalydande motionerna I: Ilo (av herrar Sten och Sandler) och 11:509
(av fröken Nygren m. fl.) har hemställts, att riksdagen i anslutning till förevarande
proposition måtte förklara sig intet ha att erinra mot återgång av riksdagens
vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 247/1946 beslutade köp
av kvarteret Samariten (fattigvårdsområdet) i Gävle.

I de likalydande motionerna I: 436 (av herrar Lindblom och Emil Petersson)
och 11:524 (av herr von Friesen m. fl.) har hemställts, att- riksdagen ville dels
för sin del fatta principbeslut om överflyttning av huvudmannaskapet för den
kvalificerade sinnessjukvården till landstingen och de städer, som icke deltaga
i landsting, dels uttala, att överflyttningen bör vara i sin helhet verkställd före
utgången av år 1960, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam
utredning och förslag rörande de ekonomiska villkoren för denna överflyttning,
varvid förslaget borde innefatta bemyndigande för Kungl. Maj:t- att
genom avtal successivt överlämna huvudmannaskapet på angivna villkor.

I motionen 11:522 (av herr Hellbacken in. il.) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för uppförande av två bostadhus för fyra familjer vid Pärlby
sjukhus utöver tidigare anvisade medel bevilja ett anslag av 37 000 kronor.

I motionen 11: 523 (av herr Ilagård) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande proposition måtte beakta i motionen anförda synpunkter
och besluta att i .skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t
måtte snarast verkställa en utredning av principfrågan om huvudmannaskapet
för sinnessjukvården.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna 1:415, 11:522, H: 523 och 11:524.

Utskottet.

Generalplan för sinnessjukrårdens tillgodoseende.

Riksdagen har redan tidigare givit uttryck åt uppfattningen, att förhållandena
inom sinnessjukvärden äro ägnade att inge allvarliga betänkligheter. Den
utredning på detta område, som verkställts, ger också otvetydigt vid handen,
att de vårdmöjligheter, som nu stå till buds, vare sig kvalitativt eller kvantitativt
kunna uppfylla de krav, som f. n. uppställa sig. Befolkningstillväxt och
förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna under de närmaste
åren beräknas icke obetydligt öka vårdbehovet inom sinnessjukvården. Sinnessjuk
vårdsbered ningen har vid nuvarande patientomsättning uppskattat vårdplatsbehovet
vid statliga sinnessjukhus till över 23 000 inom loppet av några

24

Statsutskottets utlåtande nr 127.

år, och häremot stode tillgängliga vårdplatser till ett antal av drygt 17 000. Då
härtill kommer att de nuvarande sinnessjukhusen i stor utsträckning äro otidsenliga
och bristfälliga i olika avseenden, framstår med all tydlighet behovet
av en snar och effektiv upprustning. Av i propositionen lämnade uppgifter
framgår, att en dylik upprustning av sinnessjukvården kommer att föra med
sig högst avsevärda engångsutgifter och ökat personalbehov. Det är därför
— såsom departementschefen framhållit — i hög grad angeläget, att även
andra vägar än utbyggnad av vårdplatsantalet prövas, när det gäller att tillgodose
vårdbehovet.

Utskottet ansluter sig helt till uppfattningen, att en betydande intensifiering
av vården på redan befintliga sjukhus bör eftersträvas. Härigenom torde
omsättningen kunna icke obetydligt ökas och behovet av nya vårdplatser därigenom
begränsas. De i propositionen (s. 10) redovisade utredningarna visa,
att förhållandena, när det gäller patientomsättningen, f. n. gestalta sig mycket
olika i fråga om de olika sjukhusen. De högsta omsättningssiffrorna uppvisa
8:t Jörgens sjukhus i Göteborg, S:ta Annas sjukhus i Nyköping och S:t Olofs
sjukhus i Yisby. De lägsta siffrorna uppvisas av Restads sjukhus i Vänersborg,
Furunäsets vid Piteå och S:ta Gertruds i Västervik. Svårigheter föreligga
att utröna orsakerna till skiljaktighetema, men enligt vad utskottet kunnat
konstatera föreligger ett visst samband med sjukhusens personalförhållanden.
S:t Jörgens sjukhus får sålunda anses relativt väl tillgodosett med läkartjänster,
och sjukhuset har också kunnat i tillfredsställande grad besätta
tjänsterna med kompetenta läkare. Dessa förhållanden måste ha bidragit till
att sjukhuset, som när det gäller planläggning och utrustning icke intager någon
gynnad ställning, uppvisar goda omsättningssiffror. Vad här sagts gäller i
viss mån även övriga sjukhus, som uppvisa god omsättning. Motsvarande inverkan
torde kunna påvisas exempelvis i fråga om Furunäsets sjukhus, som
bl. a. på grund av sin belägenhet har att kämpa med särskilda svårigheter i
personalhänseende. Utskottet vill i anslutning till sinnessjukvårdsberedningens
beräkningar rörande vårdjdatsbehovet under olika omsättningsförhål1
anden (s. 19) understryka, att man för att nå bästa möjliga resultat med uppmärksamhet
bör följa och undersöka vilka faktorer som i främsta rummet
verka ökande på omsättningen. I huvudsak torde man härvidlag — såsom
departementschefen antytt — böra ägna uppmärksamhet åt tre betydelsefulla
faktorer, nämligen personalorganisationen, ökade krav på kvalitet och utbildning
hos personalen samt en ändamålsenlig planläggning och utrustning avsjukhusen.

Fördelarna av en intensifiering av vården och ökad omsättning på sjuk
husen äro i ekonomiskt avseende uppenbara. Sinnessjukvårdsberedningen
räknar med att vid en ökning med 10 % av omsättningen vårdplatsbehovet år
1965 kan reduceras med över 5 000 platser. Härtill kommer den ur allmänna
synpunkter än betydelsefullare vinst, som ligger i att patienterna i ökad utsträckning
kunna återföras till hälsa och ånyo inpassas i produktivt arbete.
Möjligheterna att förbättra sinnessjukvården äro emellertid i sista hand beroende
av samhällets ekonomiska bärkraft, och utskottet vill allmänt sett

Statsutskottets utlåtande nr 127.

25

understryka, att man vid genomförande av programmet för sinnessjukvårdens
upprustning bör söka anpassa sig efter utvecklingen i detta avseende.

Av det ovan sagda framgår att utskottet i princip ansluter sig till vad i
propositionen anförts angående behovet av en upprustning på sinnessjukvårdens
område.

Vad beträffar frågan om huvudmannaskapet för den kvalificerade sinnessjukvärden
har departementschefen anslutit sig till sinnessjukvårdsberedningens
ståndpunkt, att någon överflyttning till landsting och städerna utanför
landsting tills vidare icke bör äga rum. Det huvudsakliga skälet härför är,
att — särskilt i betraktande av de stora utbyggnadsprojekt på sjukvårdens
område i övrigt, som förestå de lokala huvudmännen — praktiska förutsättningar
saknas för en dylik överflyttning, innan den förestående upprustningen
av den kvalificerade sinnessjukvården genomförts.

I motionerna I: 436 och II: 524 har föreslagits, att principbeslut redan nu
fattas om överförande av huvudmannaskapet till landsting och städer utanför
landsting, att överflyttningen verkställes före utgången av år 1960 samt att
en utredning företages om de ekonomiska villkoren för denna överflyttning.
I motionen II: 523 har hemställts om en skyndsam utredning av ifrågavarande
principspörsmål.

Utskottet anser i likhet med sinnessjukvårdsberedningen, att åtskilliga
skal kunna anföras för överförande av all sinnessjukvård till landsting och
städerna utanför landsting. Bl. a. skulle fördelar i vissa avseenden vinnas, när
det gäller samordningen med den civila kroppssjukvården. Att döma av hittillsvarande
erfarenheter rörande landstingens och ifrågakommande städers
sätt att handhava kroppssjukvården synes det icke osannolikt, att sinnessjukvården
efter en dylik överflyttning skulle kunna omhänderhavas på ett
effektivare och mindre kostnadskrävande sätt än i statlig regi. A andra sidan
är det svåit att överblicka konsekvenserna av en så betydande påbyggnad av
landstingens och städernas uppgifter i fråga om sjukvården, som en sådan
åtgärd skulle innebära. Särskilt får därvid uppmärksammas nödvändigheten
av gemensamma inrättningar för två eller flera landstingsområden. Ehuru
sålunda viss tvekan kan låda i sak rörande lämpligheten av överflyttningen,
synes f. n. avgörande betydelse få tillmätas det utbyggnads- och upprustningsprogram,
som uppställts för de närmaste åren. Utskottet anser för sin de],
att ekonomiska förutsättningar saknas för att pålägga landstingen och städerna
en uppgift av detta format. Departementschefen har erinrat om att betydande
utbyggnadsprogram föreligga för de kommunala huvudmännen, när
det gäller kroppssjukvården. En överflyttning nu av sinnessjukvården till
dessa huvudmän skulle enligt utskottets mening kunna allvarligt äventyra det
föreliggande upprustningsprogrammet. Det synes även angeläget, att detta
program kan fullföljas, utan att hänsyn därvid skall behöva tagas till ett
eventuellt ändrat ståndpunktstagande beträffande huvudmannaskapet. Ut
skottet vill därför i denna fråga ansluta sig till den uppfattningen, att den
planerade utbyggnaden av våld kapaciteten och förbättringen av vårdmöjlig

26

Statsutskottets utlåtande nr 127.

heterna böra helt genomföras i statlig regi. Skulle vid utbyggnadsperiodens
utgång frågan om huvudmannaskapet alltjämt äga aktualitet, bör denna upptagas
till förnyat övervägande mot bakgrunden av de förhållanden, som då
föreligga. Utskottet är alltså icke berett tillstyrka bifall till motionerna I: 436
och II: 524 samt II: 523.

I anslutning till vad ovan anförts angående huvudmannaskapet för sinnessjukvården
vill utskottet framhålla, att allteftersom utbyggnadsprogrammet
realiseras- nödig uppmärksamhet bör ägnas åt att sjukhusens upptagningsområden
ändras, så att den ur geografiska, kommunikationstekniska och andra
synpunkter lämpligaste fördelningen av patienterna erhålles.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande platsbehovet och dess tillgodoseende har
utskottet ansett sig kunna tillstyrka. Utskottet vill emellertid betona vikten
av att realiserandet av utbyggnadsprogrammet anpassas efter de erfarenheter,
som efter hand vinnas såväl beträffande det sannolika platsbehovet på längre
sikt som i fråga om effekten av olika åtgärder till förbättrande av vården.
Särskilt böra därvid tillvaratagas de möjligheter till jämförelser med nuvarande
förhållanden, som erhållas vid uppförande av helt nya, efter nutida
krav inrättade sinnessjukvårdsanläggningar.

I detta sammanhang vill utskottet till behandling upptaga den i motionerna
I: 415 och II: 509 berörda frågan om återgång av det beslutade inköpet
av kvarteret Samariten i Gävle. Motionärerna ha hemställt, att riksdagen
måtte förklara sig intet ha att erinra mot en sådan återgång.

Sinnessjukvårdsberedningen (s. 22) har erinrat om att 1946 års riksdag
fattat beslut om inköp av ålderdomshemmet i Gävle, varvid avsågs att detsamma
skulle omändras till ett sinnessjukhus med 310 platser. Beredningen
ifrågasätter av olika skäl lämpligheten att iordningställa detta ålderdomshem
till sinnessjukhus. Då hävande av köpeavtalet med Gävle stad icke
anses böra ifrågakomma, förordas en utredning om möjligheterna att taga anläggningen
i anspråk för annat statligt ändamål, exempelvis såsom sjukhus
lör vissa sinnesslöa. Stadsfullmäktige i Gävle ha i avgivet yttrande icke ansett
sig kunna godtaga en sådan tolkning av köpeavtalet, att en dylik om
disposition kan vidtagas, utan kräva att köpet återgår, om icke under 1950
bindande besked erhålles om inrättande av sinnessjukhuset.

I det läge, vari denna fråga nu befinner sig, anser utskottet det skäligt, att
Gävle stad meddelas besked rörande den framtida användningen av ålderdomshemmet
i fråga. Då sannolikheten talar för att inrättande av ett sinnessjukhus
icke kommer att aktualiseras inom överskådlig tid, bör enligt utskottets
mening Kungl. Maj:t med beaktande av de omständigheter, under
vilka förvärvet ägt rum, taga under övervägande att låta köpet återgå.

Vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka.

Såsom resultat av en av riksdagen påkallad omprövning av frågan om
huvudmannaskapet för vården av lättskötta sinnessjuka har framgått, att denna

Statsutskottets utlåtande nr 127.

27

bör kvarbliva hos landstingen och städerna utanför landsting. Utskottet hav
icke något att erinra häremot. Vad beträffar frågan om fastställande i lag
av huvudmannaskapet för denna vårdform anser utskottet, i likhet med
< lepartementschefen, att en dylik åtgärd skulle vara ägnad att skapa klarhet
beträffande de lokala huvudmännens skyldigheter. Såsom landstingsförbun
det framhållit (s. 58) bör emellertid vid en eventuell lagstiftning hänsyn tagas
till att en viss övergångstid erfordras för vårdens utbyggnad. Utskottet anser
det vidare angeläget, att vid en sådan lagstiftning gränsdragningen mellan
vårdhemsklientelet och klientelet å de statliga sinnessjukhusen om möjligt
blir fullt klarlagd.

Statsbidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem utgår f. n.
med högst hälften av kostnaderna, dock högst 1500 kronor per vårdplats.
Ifrågavarande bidrag måste med hänsyn till nuvarande byggnadskostnader
:mses alltför låga. Utskottet får erinra om att det planerade nya sinnessjukhuset
i Karlskrona beräknas draga en anläggningskostnad av 26 000 kronor
per vårdplats. Med hänsyn till angelägenheten av att de kommunala huvudmännen
icke fördröja utbyggnaden av vårdhemmen bör det enligt utskottets
mening övervägas, om icke en förbättring på detta område borde utan dröjsmål
komma till stånd.

Utskottet har icke något att erinra mot att nuvarande statsbidragsgrunder
utsträckas att gälla även städer, som enligt särskilda avtal ha att själva ombesörja
sin sinnessjukvård, d. v. s. Stockholm, Göteborg och Malmö. Härvidlag
bör emellertid uppmärksammas, att någon effektiv kontroll f. n. icke
synes äga rum, huruvida städerna inom ramen för resp. avtal om sinnessjukvården
uppbära statsbidrag allenast för det klientel, som eljest skulle ha
fallit under den statliga sinnessjukvården. Det är sålunda icke uteslutet, att
bidrag enligt dessa avtal utgår även för sådana lättskötta sinnessjuka, för
vilkas vård städerna äro att anse som huvudmän. I och med att statsbidragsbestämmelserna
i fråga om lättskötta sinnessjuka göras tillämpliga även på
dessa städer, bör en effekti visering av denna kontroll eftersträvas, så att städerna
i fråga icke erhålla gynnsammare bidragsvillkor än landsting och övriga
städer utanför landsting.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Karlskrona.

Departementschefen har beträffande det förslag till nytt sinnessjukhus i
Karlskrona, som framkommit som resultat av en arkitekttävlan, framhållit, att
det är av största vikt, att det nya sjukhus, som nu skall uppföras och som
skall tjäna sjukvården under lång tid framåt, redan från början gives en sådan
utformning, att det fullt motsvarar de krav, som en tidsenlig och effektiv
sinnessjukvård ställer. Utskottet delar i princip denna uppfattning, icke minst
med hänsyn till önskvärdheten av att inför den fortsatta upprustningen på
detta område erhålla erfarenheter, i vad mån sjukhusens allmänna standard
och utförande påverka vårdresultaten. Det oaktat kan utskottet icke bortse
från kostnadssynpunkterna. En jämförelse med det senast uppförda Sidsjöns

28

Statsutskottets utlåtande nr 127.

sjukhus visar, att byggnadskostnaderna per vårdplats vid karlskronasjukhuset
ligga ca 6 000 kronor högre. Anledningen härtill är främst ett totalt sett
minskat antal vårdplatser samt att platsantalet per avdelning väsentligt
minskats. Vidare ha vissa gemensamma ekonomiutrymmen m. m. ökats.

Vad beträffar platsantalet på vårdavdelningarna innebär förslaget, att på
varje överläkaravdelning tillhopa 10 avdelningar för akuta lugna, akuta halvoroliga
och oroliga patienter skola erhålla 24 platser vardera, medan tillhopa
3 avdelningar för kroniska patienter skola erhålla 42 platser vardera. Departementschefen
har med hänsyn till möjligheterna till differentiering och in
tensiv behandling icke ansett sig kunna tillstyrka en ifrågasatt ökning av
platsantalet vid de mindre avdelningarna. Vad beträffar de oroliga patienterna
ar även utskottet för sin del av den meningen, att någon ökning av avdelningarna
icke bör företagas. Däremot ställer sig utskottet mera tveksamt, när
det gäller avdelningar för akuta lugna och akuta halvoroliga patienter. Verkställda
utredningar visa, att en ökning av platsantalet till 28 skulle medföra
besparing i anläggningskostnad på 720—810 kronor per vårdplats (s. 71)
d. v. s. för sjukhuset i dess helhet över 200 000 kronor. Därtill kommer, att
även driftkostnaderna skulle kunna reduceras. Enligt sinnessjukvårdsberedningens
beräkningar (s. 72) skulle en generell övergång till avdelningar med
28 vårdplatser medföra en lönekostnadsminskning med ca 90 000 kronor per
år. Det bör vidare erinras om att beredningen uttalat, att — om utbyggnad
av avdelningar med 24 platser ej anses böra ske — det även kan anses godtagbart,
att platsantalet höjas till 28, då detta i allt fall innebär en väsentlig för
bättring jämfört med Sidsjöns sjukhus (s. 73). Vid bedömandet av vilkendera
lösningen som bör väljas, måste man enligt utskottets uppfattning bl. a. taga
hänsyn till vilka allmänna ekonomiska möjligheter, som föreligga att förbättra
sinnessjukvårdens standard, ävensom till de svårigheter, som kunna uppstå
att anskaffa erforderlig personal. Härvidlag bör även uppmärksammas, att
betydande utbyggnadsprogram föreligga på andra, närgränsande områden. En
sänkning enligt departementschefens förslag till 24 vårdplatser per avdelning
innebär en så avsevärd förbättring jämfört med nuvarande förhållanden, att
det kan ifrågasättas, om de ekonomiska resurserna i längden räcka till för en
sådan standardförbättring. Det torde kunna diskuteras, om icke en något
lägre målsättning f. n. vore lämplig, och utskottet ställer sig icke avvisande
till tanken att utbygga vårdavdelningar med 28 platser för akuta lugna och
akuta halvoroliga patienter. Utskottet förordar därför, att Kungl. Maj:t till
förnyat övervägande upptager spörsmålet om avdelningarnas storlek.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande frågor av principiell betydelse
för utformningen av det nya sjukhuset föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. Utskottet tillstyrker jämväl förslaget om anvisande av
100 000 kronor för fortsatt bearbetning av förslaget och upprättande av fullständiga
ritningar och kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget.

Övriga föreslagna byggnadsarbeten m. in.

Kostnaderna för den av 1946 års riksdag beslutade första utbyggnadsetappen
vid Birgittas sjukhus beräknas numera komma att väsentligt över -

Statsutskottets utlåtande nr 1X7.

29

stiga den ursprungligen beräknade kostnadssumman (s. 77—83). På grund
av allmän byggnadskostnadsstegring ökas sålunda kostnaderna med 1 174 000
kronor, varjämte på grund av ökat program tillkommit ett medelsbehov om
1 541 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna stiga härigenom från 4 150 000
kronor till G 865 000 kronor (s. 79). Den betydande utökning av byggnadsprogrammet,
som vidtagits, är beroende på de nya riktlinjer, som nu tilllämpas
rörande sjukhusens planläggning. Ifrågavarande arbeten ha delvis
redan igångsatts. Såsom departementschefen framhållit, hade givetvis ändringarna
bort underställas riksdagen, innan arbetena påbörjades. Utskottet
vill för sin del understryka, att möjlighet borde ha förelegat att tidigare
underställa frågan riksdagens prövning. Med hänsyn till vad i propositionen
anförts vill utskottet emellertid icke motsätta sig utökningen av byggnadsprogrammet
och tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande
byggnadsföretag. Det torde i detta sammanhang kunna erinras om
att byggnadskostnaderna per vårdplats även enligt det utökade programmet
ställa sig relativt förmånliga jämfört med andra liknande arbeten.

Yad beträffar Västra Ny sjukhus (s. 88—96) innebär Kungl. Maj:ts förslag
bl. a., att en provisorisk alkoholistanstalt med 40 vårdplatser förflyttas
till Salberga sjukhus, och att de härigenom disponibla platserna i stället utnyttjas
för sinnesslöa patienter från sistnämnda sjukhus. Utskottet anser
denna anordning ur flera synpunkter ändamålsenlig och tillstyrker därför
förslaget. Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna vid Västra Ny sjukhus
har utskottet intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ombyggnad av norra mansavdelningen
vid Ulleråkers sjukhus (s. 96—98) innebär en genomgripande modernisering.
Kostnaderna uppgå till ca 11 000 kronor per vårdplats, och ur denna synpunkt
torde ifrågavarande projekt utgöra ett gränsfall, där det kan diskuteras, om
icke en ren nybyggnad vore att föredraga. Kostnaderna per vårdplats vid nybyggnad
torde under jämförliga förhållanden uppgå till omkring 14 000 kronor.
Härtill skulle emellertid komma rivningskostnaderna för den befintliga
byggnaden. Då renoveringsarbetena beräknas leda till att byggnaden försättes
i fullt tillfredsställande skick ur vårdsynpunkt, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Vid Gådeå sjukhus föreslås uppförande av ett personalbostadshus för
625 000 kronor (s. 105—106). Sjukhuset i fråga beräknas enligt generalplanen
framdeles komma att nedläggas, dock icke under de närmaste 15 åren.
Enligt vad utskottet kunnat konstatera, kommer emellertid byggnaden att
förläggas så, att den utan olägenhet kan avskiljas från sjukhusområdet vid
ett framtida nedläggande. Med beaktande av dels ovissheten om hur länge
sjukhuset kommer att användas dels också de nuvarande otillfredsställande
bostadsförhållandena, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad beträffar frågan om utredning beträffande uppförande av en tvättinrättning
vid Ulleråkers sjukhus (s. 111—112) föranleder Kungl. Maj:ts förslag
icke annat uttalande från utskottets sida, än att utskottet förutsätter,

30 Statsutskottets utlåtande nr 127.

att eventuella möjligheter till samordning med andra sjukvårds- eller andra
inrättningar beaktas.

Ehuru utskottet funnit kostnaderna för de föreslagna garagebyggnaderna
vid S:t Sigfrids och Säters sjukhus (s. 113—114) höga, vill utskottet icke
motsätta sig, att medel anvisas i enlighet med Kungl. Maj ds förslag. Det
torde dock få förutsättas, att vid byggnadsföretagens genomförande eventuella
möjligheter till besparingar iakttagas.

I övrigt ha Kungl. Maj ds förslag beträffande byggnadsarbeten m. in. vid
sinnessjukhusen icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling upptagit motionen
II: 522, i vilken yrkats, att riksdagen måtte besluta att för uppförande av
tvenne bostadshus för fyra familjer vid Pärlby sjukhus utöver tidigare anvisade
medel bevilja ett anslag av 37 000 kronor. Riksdagen har år 1948 anvisat
135 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Enligt numera inhämtade
anbud beräknas emellertid kostnaderna för arbetena komma att uppgå till
185 000 kronor. Härifrån bör dock dragas ett belopp av 13 000 kronor, avseende
vissa speciella arbeten. Då närmare utredning rörande möjligheter
till besparingar m. m. icke kunnat verkställas av utskottet, kan icke med bestämdhet
förutsägas vilket medelsbehov som föreligger. Utskottet är därför
icke berett att tillstyrka ökad medelsanvisning i enlighet med motionärernas
förslag. Emellertid synes det angeläget, att icke arbetenas påbörjande
fördröjes av hänsyn till att för ändamålet erforderliga medel icke finnas tillgängliga,
Nämnda omständighet bör därför icke utgöra hinder för Kungl.
Maj:t att efter närmare prövning och utredning meddela beslut om arbetenas
utförande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t framdeles för riksdagen
framlägger eventuellt erforderligt förslag om ökad medelsanvisning.

Den fortsatta handläggningen av frågorna om sinnessjukhusens modernisering
och utbyggande.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att en särskild kommitté tillskajras för den
fortsatta handläggningen av upprustningsprogrammet på hithörande område.
På kommittén skall även ankomma att följa behovet av vårdplatser. Om så
befinnes påkallat, avses kommittén kunna erhålla i uppdrag att utföra vissa
byggnadsföretag. Utskottet delar helt uppfattningen, att stora krav komma
att ställas på handhavandet av de mycket omfattande åtgärder, som komma
att efter hand aktualiseras. Med hänsyn till de betydande ekonomiska värden,
det här rör sig om, är det särskilt angeläget, att programmets genomförande
smidigt och fortlöpande anpassas efter erfarenheterna. Det torde ur
denna synpunkt även böra framhållas, att kommittén för att rätt kunna fullgöra
sina uppgifter bör innefatta ej endast facklig expertis på olika områden
utan även allmänt ekonomiskt kunnande. Utskottet förutsätter, att dessa
synpunkter komma att beaktas av Kungl. Maj:t vid bestämmande av kommitténs
sammansättning.

Vad beträffar kommitténs arbetsuppgifter torde dessa i allt väsentligt

Statsutskottets utlåtande nr 127.

31

komma att avse samordning och planläggning av de fortsatta åtgärderna på
detta område. Däremot synes det enligt utskottets mening tveksamt att åt
densamma anförtro även utförande av byggnadsarbeten. Utskottet vill härvidlag
bl. a. hänvisa till byggnadsstyrelsens yttrande, vari förutsatts, att det
som hittills får ankomma på styrelsen att utse arkitekter för de olika byggnadsföretagen
samt att utföra dessa. Utskottet vill i allt väsentligt ansluta
sig till den av byggnadsstyrelsen uttalade uppfattningen. Om kommittén eventuellt
även i något enstaka fall skulle utföra byggnadsarbeten, bör detta ske i
fullt samförstånd och samarbete med byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till vad nyss anförts kan utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag om anvisande av särskilda medel för bestridande av kostnaderna för
kommitténs verksamhet.

Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag om anvisande av 60 000 kronor
för utförande av vissa elektriska arbeten vid anstalten i fråga i enlighet med
medicinalstyrelsens förslag.

(ivrigt. Hemställan.

Yad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i nu förevarande proposition föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. beträffande huvudmannaskapet för den kvalificerade sinnessjukvården
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 436 och II: 524 ävensom motionen II: 523
godkänna vad utskottet i det föregående förordat;

II. beträffande av departementschefen förordade riktlinjer för
modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen
godkänna vad utskottet ovan anfört;

III. medgiva, att statsbidrag till anordnande och drift av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka må fr. o. m. den 1 juli 1950 utgå
till städerna Stockholm, Göteborg och Malmö;

IY. besluta

a) att vid Karlskrona skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 10 mars 1950 förordat förslag uppföras ett nytt
sinnessjukhus;

b) att vid Västra Ny sjukhus skola i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag verkställas
om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av
högst 2 900 000 kronor;

c) att vid Gådeå sjukhus i Härnösand skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag
uppföras ett personalbostadshus för en beräknad kostnad av
högst 625 000 kronor;

32

Statsutskottets utlåtande nr 127.

d) att vid Säters sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag verkställas
ombyggnad av ekonomibyggnaden för en beräknad kostnad av
högst 1 150 000 kronor;

e) att vid vart och ett av S:ta Gertruds sjukhus i Västervik,
Restads sjukhus i Vänersborg, Mariebergs sjukhus i Kristinehamn
och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade förslag
uppföras en panncentral för en beräknad kostnad för varje panncentral
av högst 1 250 000 kronor;

f) att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skola i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag
verkställas vissa arbeten inom panncentralen för en beräknad
kostnad av högst 625 000 kronor;

V. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
under statens allmänna fastighetsfond anvisa

a) för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag av 9 830 000
kronor;

b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 ett
investeringsanslag av 895 000 kronor;

VI. till Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka
under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 60 000 kronor;

VII. i anledning av motionerna I: 415 och II: 509 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

VIII. i anledning av motionen 11:522 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 2 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,
herrar Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och
Einar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grön vik
Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad!
Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar
Persson i Vinberg, Birke, Persson i Växjö och Gustafsson i Stockholm.

Reservation

av herr Erik Gustaf Andersson.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.