JO
Statsutskottets utlåtande nr 119
Nr 119.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1950/51 till upplysningsarbete
avseende produktions- och exportfrågor jämte i ämnet
väckta motioner.
* (1 :a avd.)
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln, punkt
51, framlagt preliminärt förslag i ämnet, har Kungl. Maj :t i propositionen
nr 83, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 24 februari 1950, föreslagit riksdagen att till Upplysningsarbete
avseende produktions- och exportfrågor för budgetåret 1950/51
under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Andrén m. fl. (I: 384) och den andra inom andra kammaren av
herr Hagberg i Malmö m. fl. (II: 471), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
avslå i Kungl. Maj:ts proposition nr 83 gjord hemställan att till Upplysningsarbete
avseende produktions- och exportfrågor för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergvall m. fl. (I: 385) och den andra inom andra kammaren av herr
Kristensson i Osby m. fl. (11:472), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 83;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (11:473), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 83.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 11:471, 11:472 och 11:473.
Genom beslut av 1949 års riksdag (r. skr. nr 226) anvisades till Upplysningsarbete
avseende produktions- och exportfrågor under tionde huvudtiteln
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag
av 100 000 kronor, dels ock för budgetåret 1949/50 ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Ifrågavarande anslag har utnyttjats under inseende av ett i februari 1949
bildat samarbetsorgan, benämnt Ekonomisk Information. I detta organ, som
arbetar under statsrådet Sven Anderssons ordförandeskap, representeras
Svenska arbetsgivareföreningen av direktörerna F. Jarre och K. Åberg, Landsorganisationen
i Sverige av ombudsman F. Allard och sekreterare N. Kell
-
Statsutskottets utlåtande nr 119
11
gren, som efterträtt sekreterare R. Meidner, samt Tjänstemännens centralorganisation
av ombudsman P. E. Bergström. Dessutom ingår statssekieterare
R. Sterner såsom arbetande ledamot. Organet har tillkommit för att
genom ekonomisk upplysningsverksamhet stödja det arbete, som bedrives
i det av statsrådet Sköld ledda samarbetsorganet för produktions- och exportökning.
Föredragande statsrådet har inledningsvis lämnat en redogörelse för den
verksamhet, som bedrivits av Ekonomisk Information och därefter med avseende
å behovet av fortsatt upplysningsverksamhet anfört följande.
»De behov, som motiverat tillkomsten av denna upplysningsverksamhet,
kvarstå alltjämt, även om de på grund av förhållandenas utveckling i någon
mån hålla på att ändra karaktär. Fortfarande är överrörligheten på arbetsmarknaden
större än normalt, särskilt vad gäller yngre arbetskraft, men en
påtaglig förbättring har dock inträtt under de senaste två åren. Onödig
frånvaro från arbetet förekommer alltjämt, ehuru i något mindre utsträckning
än tidigare. Förlusterna på grund av olycksfall i arbete äro fortfarande
mycket betydande och på detta område önskar Ekonomisk Information i
samarbete med arbetarskyddsnämnden medverka i en intensifierad upplysningskampanj.
Behovet av upplysning om värdet av fortsatt rationalisering
kvarstår. Visserligen torde förståelsen för värdet av att produktion och distribution
bli mera effektiva vara vida större än tidigare. Det är också sant,
att produktiviteten inom näringslivet under senare år ökat i något snabbare
takt än under förkrigstiden. Men förbättringen synes dock inte stå
fullt i proportion till den stora mängd av ny och modern produktionsutrustning,
som tillkommit under de senare årens intensiva investeringsverksamhet.
Eftersom produktiviteten försämrades under de första krigsåren, är
den totala förbättringen sedan slutet av 30-talet förhållandevis begränsad,
om man bortser från jordbruket, som i detta avseende gjort betydande
framsteg. Behovet av fortsatt rationalisering är också stort, eftersom det
gäller att genom ökad produktion få mer varor över för export och lägga
en grund för nya standardförbättringar i framtiden. Fortfarande finnas
grupper av både löntagare och företagare, som föredraga invanda och prövade
metoder även när förbättringar i produktion och distribution äro möjliga
att åstadkomma. Behovet av ett fortsatt upplysningsarbete i denna fråga
är numera desto större, eftersom det ändrade marknadsläget efterhand
skulle kunna återuppliva vissa i huvudsak felaktiga eller i alla händelser
överdrivna föreställningar om att rationalisering skapar arbetslöshet —
föreställningar som kunna skymma blicken för att det just i ett svårare
konkurrensläge kan framstå som särskilt angeläget att höja den ekonomiska
effektiviteten för att på så sätt öka den ekonomiska tryggheten genom att
skapa bättre förutsättningar för näringslivet att stå emot det hårdare konkurrenstrycket.
Det kan vidare visa sig, att den nuvarande knappheten på virke blir
kännbar även i fortsättningen och det därför erfordras eu medverkan i upplysningsarbetet
rörande möjligheterna att spara på trä. På samma sätt kan
12
Statsutskottets utlåtande nr 119.
en medverkan även i andra dylika materialbesparingskampanjer bli av behovet
påkallad.
Härtill kommer det allmänna behovet av fortgående upplysning rörande
förändringarna i det ekonomiska läget. Visserligen måste denna upplysningsuppgift
i första hand åvila de vanliga publicitetsorganen, främst dagsoch
fackpress, som ställer ett omfattande sakmaterial till allmänhetens förfogande.
Erfarenheten visar dock, att på detta område erfordras ytterligare
insatser ägnade att sprida en något mera allmän kunskap om själva huvuddragen
i den ekonomiska situationen och om de stora sammanhangen i det
ekonomiska livet. Egentligen är detta icke någon ny uppgift för det allmänna.
Olika offentliga verk publicera sedan mycket länge ett omfattande
material om den ekonomiska utvecklingen. Detta material blir inom konjunkturinstitutet
underkastat ytterligare analys och bearbetning. Vad det
här gäller är endast att framlägga vissa särskilt relevanta data i en mera
allmänt tillgänglig form än som hittills vanligen brukat förekomma i offentlig
publikationsverksamhet. En sådan kompletterande insats måste betecknas
såsom ganska angelägen i ett samhälle, som är grundat på det fria folkstyrets
princip givetvis dock under förutsättning, att kraven på opartiskhet
och objektivitet i redovisningen härvid bli fullt tillgodosedda.
Som framgått av den lämnade redogörelsen har i enlighet med det program,
som framlades i förra årets proposition i ämnet, verksamheten hittills
uteslutande gått ut på att inom landet sprida kännedom om ekonomiska
förhållanden och om de krav, som läget ställt på olika insatser. Det material,
som i mera allmänt tillgänglig form sammanställes av Ekonomisk
Information, torde emellertid i vissa fall, efter för ändamålet avpassad omarbetning,
kunna utnyttjas även för goodwill-upplysning om Sverige i utlandet.
Med hänsyn till den gradvisa övergång till köparmarknad, som inträtt
under år 1949 — även om denna tills vidare delvis hejdats efter de■valveringen
synes också behov föreligga av en intensifierad upplysningsverksamhet
om svensk ekonomi i andra länder. Givetvis har detta behov i
olika andra sammanhang beaktats. Den direkt säljande upplysningsverksamheten
måste av naturliga skäl helt åvila vederbörande exportföretag,
som intensifierat sina ansträngningar på detta område. För att stödja
branschvis anordnade marknadsundersökningar i Förenta staterna ha ur
handels- och sjöfartsfonden 280 000 kronor ställts till Exportföreningens
förfogande och ytterligare medel å tillhopa omkring 200 000 kronor ställts i
utsikt ur samma fond. Detta stöd är emellertid av engångsnatur. För allmän
goodwill-upplysning om Sverige i utlandet har liksom föregående år i statsverkspropositionen
äskats anslag under tredje huvudtiteln. Huvudposterna
avse bidrag till svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet, svenskamerikanska
nyhetsbyrån och svensk-internationella pressbyrån. Svenska
institutet har gjort betydande insatser, huvudsakligen av kulturell art. För
distribution av trycksaker på utländska språk med ekonomiska uppgifter
om Sverige saknas ofta medel i tillgängliga anslag. Det synes också föreligga
behov av en eller ett par kortfilmer rörande Sveriges produktion och
Statsutskottets utlåtande nr 119.
13
leveransmöjligheter, som t. ex. skulle kunna ställas till beskickningars och
handelssekreterares förfogande eller användas som förspel vid filmvisningar
i utlandet anordnade av enskilda svenska exportföretag, som visa egna
filmer. Jag föreställer mig, att en sådan kortfilm om svensk ekonomi skulle
kunna utföras på sådant sätt, att en något modifierad svensk upplaga av
densamma med fördel skulle kunna ingå i den för svensk publik avsedda
ekonomiska upplysningsverksamheten.
Enligt min mening bör Ekonomisk Information dock endast i begränsad
utsträckning anlitas för dylika uppgifter, som väsentligen måste åligga
andra organ. Men i den mån det visar sig, att det föreligger praktiska behov
av vissa kompletterande insatser, särskilt om dessa kunna samordnas med
organets huvuduppgift, borde det enligt min uppfattning icke föreligga hinder
att i särskilda fall lämna dylik medverkan till den för utlandet avsedda
upplysningsverksamheten — under förutsättning likväl att det blir fråga
om behov, som icke kunna tillgodoses med anlitande av andra anslag. I alla
hithörande fall bör givetvis ett samarbete etableras med handelsmyndigheterna
och med Exportföreningen.
Under förutsättning att en mindre andel av anslaget skulle få användas
för sistnämnda ändamål, skulle kostnaderna för verksamheten uppgå till
1 000 000 kronor med den ungefärliga fördelning på olika huvudposter, som
framgår av följande uppställning, vari för jämförelse motsvarande beräknade
kostnad för innevarande budgetår upptagits:
Kostnad i kr. för: 1949/50 1950/51
Film .......................................... 265 000 300 000
Broschyrer och div. trycksaker .................. 135 000 210 000
Affischer och affischering ...................... 45 000 90 000
Annonsering ................................... 220 000 200 000
Studieverksamhet .............................. 90 000 100 000
Presservice o. d................................. 10 000 25 000
Löner och arvoden............................. 45 000 55 000
Distribution, lokaler, inventarier in. m........... 20 000 20 000
Summa 830 000 1 000 000
De olika posterna torde erfordra en närmare kommentar. Med hänsyn
till att de redan inspelade filmerna med något undantag torde kunna användas
även under nästa budgetår torde nya inspelningar, avsedda för den
inhemska marknaden, icke erfordras i fullt samma utsträckning som under
förevarande budgetår, å andra sidan ha de redan inspelade filmerna delvis
finansierats å anslaget på tilläggsstat för budgetåret 1948/49. Förutsätter
man dessutom att en kortfilm avsedd för utlandet skulle ingå i programmet,
har man däri ett ytterligare skäl att något höja beloppet jämfört med
innevarande budgetår. Posten broschyrer och trycksaker behöver höjas,
då detta upplysningsmedel hör till de mest verksamma. Hänsyn har härvid
tagits till behovet att i samarbete med arbetarskyddsnäinnden medverka i
en kampanj mot olycksfallen. Under nästa budgetår synes även viss utom
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 119-
husaffischering böra ifrågakomma, varför denna post synes höra ökas. För
annonsering torde däremot icke erfordras fullt samma belopp som under innevarande
budgetår. För studiekurser räknar jag bl. a. med en uppskattad
stegring i efterfrågan på den brevkurs, som utarbetats och som successivt
kommer att omarbetas allteftersom läget förändras. Den presservice, som
organiserats, skulle draga kostnader under hela nästa budgetår, medan den
under innevarande år först på senare tid nått den avsedda omfattningen.
Lönekostnaden ökas av samma anledning, i det att vissa anställda började
sin tjänstgöring först när en del av innevarande budgetår förflutit.
Jag förutsätter emellertid, att fördelningen på olika kostnadsposter må
underkastas de inbördes jämkningar, som kunna föranledas av de praktiska
behoven.
Den beräknade reservationen å förevarande anslag för innevarande budgetår
torde komma att uppgå till 200 000 kronor, vartill komma 15 000 kronor
i intäkter av försäljningen av broschyren ’4-årsplanen i korta drag’.
Genom försäljning av vissa broschyrer, varav en f. n. är under tryckning,
beräknar jag att under loppet av nästa budgetår 35 000 kronor kunna inflyta.
Salunda skulle sammanlagt 250 000 kronor stå till förfogande för
utgifterna under budgetåret 1950/51. Medelsbehovet uppgår alltså till
(1 000 000 — 250 000 =--) 750 000 kronor.»
Utskottet. Till upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor
anvisade 1949 års riksdag sammanlagt l,i miljon kronor. Medlen ha
utnyttjats av det i februari 1949 bildade samarbetsorganet Ekonomisk Information,
vilket tillkom som ett led i strävandena att övervinna rådande
krisförhållanden och att öka produktion och export.
Kostnaderna för ifrågavarande ändamål beräknas för nästa budgetår
till 1 miljon kronor, vilket belopp med hänsyn till förefintlig reservation ansetts
kunna begränsas till 750 000 kronor.
Utskottet kan icke finna befogad anledning föreligga för den kritik, som
i de i ämnet väckta motionerna riktats mot ifrågavarande upplysningsverksamhet.
Sålunda kan utskottet icke ansluta sig till den meningen, att den
av Ekonomisk Information bedrivna verksamheten inrymmer onödigt dubbelarbete
och därför bör — såsom i motionerna föreslagits — avskaffas.
Utskottet vill nämligen erinra, att enligt de angivna riktlinjerna för samarbetsorganets
verksamhet detsamma skall utnyttja de organ för upplysningsverksamhet,
som redan finnas, och som kunna tillfälligt engageras
vid varje särskild aktion, exempelvis inom radio, film, annonsverksamhet,
dags- och tidskriftspress, föredragsverksamhet o. d. För undvikande av
dubblering i arbete och för åstadkommande av största möjliga samlade effekt
skall samarbete eftersträvas med sådana enskilda och offentliga organ,
som redan utföra ett upplysningsarbete inom olika delar av Ekonomisk
Informations verksamhetsfält. Härigenom kan det bliva möjligt att ge det
därvid hopsamlade materialet en mera allmänt tillgänglig utformning än
vad som eljest plägar vara fallet, särskilt då det gäller offentlig publikationsverksamhet.
Det är alltså icke här fråga om dubbelarbete i egentlig mening
Statsutskottets utlåtande nr 119.
15
— begränsningen av samarbetsorganets personal till ett fåtal talar även
härför — utan om en medverkan i kompletterande syfte.
Med anledning av vad i vissa motioner anförts vill utskottet framhålla,
att erfarenheten av den hittills bedrivna verksamheten icke givit belägg för
att Ekonomisk Information sysslat med någon tendentiös propaganda för
regeringens ekonomiska politik. Farhågor för framtiden i dylikt avseende
torde vara helt uteslutna.
Enligt utskottets mening har ifrågavarande upplysningsverksamhet varit
till stort gagn. Utskottet anser även, att de behov, som motiverat tillkomsten
av denna verksamhet, alltjämt kvarstå. Sålunda är såsom föredragande
statsrådet framhållit överrörligheten på arbetsmarknaden större än normalt
liksom förlusterna på grund av olycksfall i arbete fortfarande mycket
betydande. Behovet av upplysning rörande värdet av fortsatt rationalisering
är även stort. Materialbesparingskampanjer på vissa områden torde vidare
få anses alltjämt påkallade.
Med anledning av det anförda vill utskottet tillstyrka, att Ekonomisk Information
beredes möjlighet att fortsätta sitt arbete. Mot de uppdragna
riktlinjerna för den fortsatta verksamheten synes utskottet icke något vara
att erinra. Utskottet finner därvid bl. a. hinder icke böra möta mot att samarbetsorganet
i fråga i viss utsträckning får utnyttjas för goodwill-upplysning
om Sverige i utlandet, dock under den av statsrådet angivna förutsättningen
att det blir fråga om behov, som icke kunna tillgodoses med
anlitande av andra anslag.
De av statsrådet verkställda kostnadsberäkningarna synas böra godtagas,
varför utskottet tillstyrker den för nästa budgetår äskade medelsanvisningen.
Av det anförda följer, att utskottet avstyrker samtliga i ärendet väckta
motioner.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:384 och 11:471, 1:385
och II: 472 samt II: 473, till Upplysningsarbete avseende produktions-
och exportfrågor för budgetåret 1950/51 under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 750 000
kronor.
Stockholm den 2 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Statsutskottets utlåtande nr 119.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,
Gränebo, Manerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding,
Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson och
Lundgren; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,
Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,
Rubbestad, Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Kollberg, Petterson i Degerfors,
Persson i Vinberg, Birke och Gustafsson i Stockholm.
Reservation
av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Heiding, Sundelin, Lundgren,
Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Rubbestad, Ståhl, Bergstrand,
Kollberg och Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts
förslag och att därför
dels utskottets yttrande tr. o. m. det stycke på s. 14, som börjar med orden
»Kostnaderna lör», t. o. m. det stycke på s. 15, som slutar med orden
»väckta motioner», bort hava följande lydelse:
»Verkställd granskning av de uppgifter, som åligga samarbetsorganet Ekonomisk
Information, ger vid handen, att det i de flesta fall rör sig om uppgifter,
som antingen handhavas eller med fördel kunna handhavas av andra
myndigheter och institutioner, såväl statliga som enskilda. Otvivelaktigt är
att här föreligger ett dubbelarbete. Ett ytterligare sådant dubbelarbete skulle
bliva följden vid ett realiserande av föredragande statsrådets förslag, att
samarbetsorganet även skall utnyttjas för spridande av goodwill-upplysning
om Sverige i utlandet. Ett flertal organ med statsanslag verka som bekant
på detta område. Enligt utskottets mening vore det mest rationellt, att samarbetsorganets
uppgifter beträffande ekonomiska och andra förhållanden
överantvardades åt redan befintliga institutioner, som ha till uppdrag att ombesörja
motsvarande verksamhet som speciell arbetsuppgift. Det kan icke
vara riktigt, att anslag som avse samma eller likartade ändamål redovisas i
olika sammanhang.
Den stränga återhållsamhet, som rådande statsfinansiella läge kräver,
utgör vidare ett motiv för sparsamhet med utgifter av detta slag.
Mot ifrågavarande upplysningsverksamhet kunna också resas invändningar
av principiell natur. Det torde nämligen kunna råda delade meningar
om i vad mån en verksamhet av här angivet slag kan förbliva helt objektiv.
Att draga gränsen mellan information och statspropaganda är icke alltid
lätt. Även om ur angivna synpunkt någon anmärkning icke kan riktas mot
den hittills bedrivna verksamheten, synes det dock önskvärt, att staten icke
engagerar sig i en upplysningsverksamhet kring frågor, där vissa motsättningar
råda politiska meningsriktningar emellan.
Av det anförda följer, att utskottet i enlighet med yrkandena i motionerna
Statsutskottets utlåtande nr 119. 17
I: 384 och II: 471,1: 385 och II: 472 samt II: 473 anser sig icke kunna biträda
Kungl. Maj :ts föreliggande förslag. Utskottet föreslår därför, att den av
Ekonomisk Information bedrivna verksamheten avvecklas. Enligt vad av
propositionen framgår kvarstår å hittills för ändamålet anvisade medel en
reservation av 250 000 kronor. Detta belopp synes böra få tagas i anspråk
för verksamhetens finansiering under avvecklingstiden.»
dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må, med bifall til motionerna I: 384 och
11:471, 1:385 och 11:472 samt 11:473, avslå Kungl. Maj :ts
proposition nr 83.»
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 118—120.