Statsutskottets utlåtande nr 118.
1
Nr 118.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
s. k. legodriftsavtal rörande vissa staten tillhöriga
gruvor i Västerbottens län m. m.
(1 :a avd.)
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten, fonden
för förlag till statsverket, (punkt 5) framlagt preliminärt förslag i ämnet,
har Kungl. Maj:t i propositionen nr 135, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 februari 1950, dels
anhållit om riksdagens yttrande över ett vid berörda statsrådsprotokoll fogat
utkast till avtal rörande legodrift av vissa gruvor i Västerbottens län, dels
ock föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar
i Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag till
statsverket, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 490 000
kronor samt godkänna vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll
förordat i fråga om dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget
till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.
Mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt Bolidens
gruvaktiebolag träffades i slutet av år 1940 en överenskommelse, enligt
vilken bolaget skulle ombesörja brytning, transport och anrikning av malm
vid vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter i Bj urfors-, Rävliden- och Adakfälten
inom Västerbottens län. Avsikten var att genom utnyttjande av
nämnda gruvfyndigheter förbättra landets försörjning med metaller, särskilt
koppar. Ifrågavarande överenskommelse — det första s. k. legodriftsavtalet
— gällde för åren 1941—1945.
Efter förslag av särskilda utredningsmän träffade staten år 1945 med bolaget
nytt avtal angående utnyttjandet efter nämnda år av ifrågavarande
malmtillgångar. Avtalet innebar, att legodriften inom Rävliden- och Adakfälten
—- malmtillgångarna i Bjurforsfältet hade uttömts under den första
avtalsperioden — skulle fortsätta till och med år 1950 efter i stort sett
samma riktlinjer som tidigare.
Genom beslut den 4 mars 1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium
att med biträde av vissa sakkunniga verkställa utredning och avgiva
förslag rörande det fortsatta utnyttjandet av ifrågavarande gruvfyndigheter
och att i sådant syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet.
Kommerskollegium har nu inkommit med ett förslag, som går ut på
att nytt avtal skulle träffas med bolaget angående fortsatt legodrift inom
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 118—120.
2
Statsutskottets utlåtande nr 118.
Adakfältet; gruvdriften inom Rävlidenfältet, vars tillgångar av brytvärda
kopparmalmer beräknas bli uttömda under loppet av innevarande år, skulle
däremot nedläggas.
Såsom framgår av en vid kommerskollegii förslag fogad redogörelse
har legodriften inom de berörda gruvfälten under den gångna tiden lämnat
icke oväsentliga tillskott till landets försörjning med koppar. För åren 1941
—1948 lämnas i redogörelsen definitiva uppgifter, enligt vilka mängden färdig
metall, som utvunnits ur malmprodukter från legodriftsgruvorna, beräknas
ha utgjort sammanlagt 22 823 ton koppar, 19 052 kg silver och 194
kg guld. Enligt under hand meddelade preliminära uppgifter beräknas produktionsresultatet
av legodriften under år 1949 till 4 491 ton koppar, 2 739
kg silver och 47 kg guld. Under hela legodriftstiden ha därjämte erhållits
vissa kvantiteter zinkslig och kisslig.
I fråga om betingelserna för det fortsatta utnyttjandet av malmfyndigheterna
inom legodriftsfälten framhåller kommerskollegium, att de för närvarande
brutna tillgångarna av kopparmalm i Rävlidengruvan beräknas bli
helt uttömda under loppet av år 1950. I gruvan kvarstå därefter enligt kollegium
dels vissa zinkblymalmer och dels ytterligare kopparmalm på jämförelsevis
stort djup. För zinkblymalmernas tillvaratagande saknas emellertid
för närvarande nödiga anordningar och kollegium anser det med hänsyn
till den förhållandevis ringa malmbasen icke ekonomiskt motiverat att
dylika utföras på kronans bekostnad. Huruvida den återstående kopparmalmen
kan tillgodogöras i kommersiell drift är ännu icke klarlagt. Det ekonomiska
utfallet av legodriften vid gruvan har icke varit sådant att mera
ingående undersökningar ansetts motiverade.
Med hänsyn till nu nämnda förhållanden anser departementschefen i likhet
med kommerskollegium, att driften vid Rävlidengruvan bör nedläggas,
när den hittills brutna kopparmalmen blivit uttagen. Departementschefen
förutsätter emellertid, att kollegium i framtiden har sin uppmärksamhet
riktad på eventuella möjligheter att utnyttja de återstående malmtillgångarna
i gruvan.
Adakfältet omfattar de förnämsta av de malmfyndigheter, som hittills
berörts av legodriften. De återstående malmtillgångarna inom Adakfältet
kunna enligt kollegium vid ingången av år 1949 beräknas ha uppgått till i
runt tal 1 500 000 ton. Om gruvdriften inom Adakfältet får fortsätta, kommer
därstädes att kunna brytas högst omkring 175 000 ton malm årligen,
vilken kvantitet svarar mot anrikningsverkets kapacitet. Enligt vad departementschefen
inhämtat har malmfångsten de senaste åren — sedan 1946 —
hållit sig i närheten av denna siffra. Den ur malmprodukterna från fältet
utvinnbara mängden metallisk koppar beräknas under samma tid ha något
överstigit 3 000 ton per år. Åtminstone för de närmaste åren bör man enligt
kollegium kunna påräkna en årlig malmbrytning —- och därmed kopparproduktion
— av nu nämnda storleksordning.
Den svenska kopparproduktionen är, framhåller departementschefen, icke
större än att vårt land för sin försörjning med koppar blir beroende av im
-
Statsutskottets utlåtande nr 118.
3
porten från skilda länder. Möjligheterna till import äro emellertid ännu så
pass ovissa, att enligt departementschefens mening landets egna tillgångar
av kopparmalm böra utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Departementschefen
anser sålunda önskvärt, att gruvdriften i Adakfältet fortsättes
och upprätthålles i den omfattning, som fyndigheternas beskaffenhet och
anläggningarnas produktionskapacitet kunna tillåta.
Som statskontoret framhåller i sitt remissyttrande har legodriften av
statens gruvor i Adakfältet icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för
statsverket. Statskontoret anför, att driften även vid ett förhållandevis högt
kopparpris icke kan beräknas lämna något överskott, sedan statsverkets kapitalkostnader
blivit täckta. Det är icke ens säkert, att full täckning kommer
att erhållas för ifrågavarande kapitalkostnader. Det i anläggningar
m. m. inom Adakfältet nedlagda kapitalet beräknas av kommerskollegium
komma att uppgå till sammanlagt omkring 12 500 000 kronor. Legodriften
inom fältet har för tiden till och med år 1948 lämnat överskott om sammanlagt
ca 3 000 000 kronor. Återstående i gruvdriften investerat kapital utgör
sålunda omkring 9 500 000 kronor. På grundval av det överskott å legodriften,
som uppkom år 1948, kunde man visserligen antaga, att det återstående
kapitalet skulle bli slutamorterat under loppet av sex år, räknat från och
med år 1949. Frågan om detta antagande är riktigt står emellertid i sammanhang
med världsmarknadspriset på koppar, vilket brukar vara underkastat
avsevärda fluktuationer. De år 1948 och 1949 tämligen höga kopparpriserna
kunna givetvis sjunka. I sådant fall skulle utsikterna till full täckning
av kapitalkostnaderna för Adakfältet, i vilka utom amortering även
bör medräknas ränta å legodriftskapitalet, te sig mindre gynnsamma.
Oavsett det nu sagda är det emellertid, framhåller departementschefen,
uppenbart, att icke obetydliga bidrag till amortering av legodriftskapitalet
kunna förutses, därest driften i Adakfältet får fortsätta. Skulle däremot
driften nu nedläggas, finge en stor del av kapitalet anses förlorat. Det ekonomiska
resultatet av kopparproduktionen bör f. ö., fortsätter departementschefen,
också ses i belysning av det förut antydda förhållandet att det i
Adakfältet nedlagda kapitalet delvis tillskjutits under en tid, då vårt land
var nödsakat att till priset även av mycket dryga kostnader säkra sin kopparförsörjning.
Kommerskollegium har utgått från, att malmfyndigheterna i Adakfältet
även i fortsättningen skola utnyttjas genom legodrift i det nuvarande legodriftsavtalets
bemärkelse. Det bär icke närmare undersökts, huruvida någon
annan driftsform eller form för upplåtelse skulle medföra gynnsammare
resultat för statsverket. Alternativt skulle kunna övervägas gruvdrift
i statens egen regi. Departementschefen erinrar emellertid om att staten
icke förfogar över anläggningar för inalmprodnkternas vidare förädling till
metaller. Då departementschefen för närvarande, med hänsyn bl. a. till att
Adakfältet beräknas vara utbrutet inom tio år, icke är beredd att förorda,
att staten investerar kapital för uppförande av dylika anläggningar, och då
det vidare måste anses värdefullt att för gruvfyndigheternas utnyttjande få
4
Statsutskottets utlåtande nr 118.
anlita bolagets erfarenheter och produktionsresurser på såväl gruvdriftens
som malmförädlingens område, kan departementschefen i likhet med statskontoret
icke förorda övergång till någon ny driftsform. Departementschefen
tillstyrker sålunda, att nytt avtal om fortsatt legodrift i Adakfältet träffas
med bolaget.
Det av kommerskollegium framlagda utkastet till nytt legodriftsavtal uppvisar,
jämfört med det nu gällande avtalet, åtskilliga skiljaktigheter. I flera
fall ha dessa, såsom kollegium framhåller, betingats av redaktionella skäl
eller av att driften vid Rävlidenfältet skall nedläggas. Emellertid förekomma
även andra ändringar, vilka äro av mera genomgripande natur och vilka
kunna tänkas medföra ekonomiska konsekvenser för statsverket. Departementschefen
vill i första hand fästa uppmärksamheten på att i § 4 en ny
metod föreslås för beräkningen av värdet av de till bolaget levererade mahnprodukterna.
Hittills har detta värde beräknats såsom skillnaden mellan å
ena sidan värdet av det utvinnbara metallinnehållet i malmprodukterna enligt
av bolaget vid försäljning erhållna medelnettopriser och å andra sidan
bolagets verkliga, d. v. s. av bokföringen framgående kostnader för utvinning
av motsvarande mängder av respektive metaller. Kollegium föreslår nu
i förenklingssyfte, att värdet å malmen i fortsättningen skall beräknas med
anlitande av vissa formler, vilka uppgivas vara allmänt i bruk vid malmköp.
Då formlerna icke synas innebära någon principiell förändring av beräkningssättet,
finner departementschefen i och för sig icke anledning till erinran
mot detta förslag. I formlerna ingå emellertid vissa s. k. smältavdrag,
vilka avses motsvara bolagets kostnader för utvinning av metall ur malmprodukterna
och vilka vanligen bruka fastställas genom årliga förhandlingar
mellan säljare och köpare. Enligt avtalsutkastet skulle dessa smältavdrag
i här förevarande fall beräknas för kalenderår enligt ett för ändamålet
konstruerat indexförfarande, varvid man till grund för beräkningen skulle
lägga vissa, i avtalet fastställda smältavdrag, avseende år 1948. För närmare
kännedom om förfarandet hänvisas till § 4 i avtalsutkastet. Till skillnad
från den hittills använda beräkningsmetoden synes departementschefen den
nu föreslagna innebära att man vid uppskattningen av bolagets förädlingskostnader
binder sig för en viss i avtalet angiven procentuell fördelning av
totalkostnaderna på olika slag av produktionsmedel, nämligen arbetskraft,
industriförnödenheter, bränsle och övrigt. I betraktande av möjligheterna
till framtida tekniska förbättringar och rationaliseringsåtgärder, varigenom
ifrågavarande kostnadsfördelning i verkligheten kan komma att förändras
på ett ur kostnadssynpunkt fördelaktigt sätt, kunna enligt departementschefen
betänkligheter anföras mot ett dylikt förfarande. Emellertid har, efter
vad departementschefen inhämtat, i samband med avtalsförhandlingarna
hänsyn i viss utsträckning tagits till möjligheterna till tekniska framsteg
och rationaliseringsåtgärder. Vidare har föreslagits att bolagets andel i driftsöverskottet
från legodriftsgruvorna skall nedsättas från nuvarande 15 % till
10 %. Enligt eu av kommerskollegium verkställd beräkning skulle, därest
bestämmelserna i avtalsutkastet hade tillämpats på legodriften under åren
Statsutskottets utlåtande nr 118.
5
1946—1946, staten ha åtnjutit en merinkomst av 6 000 kronor för alla tre
åren tillsammans i förhållande till det verkliga, till staten inlevererade överskottet
för nämnda år. De nya bestämmelserna synas departementschefen
sålunda icke innebära någon väsentlig förändring av de ekonomiska villkoren
för legodriften. Med hänsyn till samtliga nu anförda omständigheter
finner sig departementschefen kunna tillstyrka att det nyssnämnda beräkningsförfarandet
fastställes, särskilt som det enligt kollegium väntas medföra
en väsentlig förenkling av kontrollen och den årliga avräkningen i samband
med legodriften.
Bland de i g 6 av avtalsutkastet intagna bestämmelserna rörande den
årliga avräkningen med bolaget återfinnas vissa regler för beräkningen av
legodriftens andelar av kostnader, som äro gemensamma för flera avdelningar
inom bolaget. Enligt avtalsutkastet [§ 6 II b) andra stycket] skola
de allmänna omkostnaderna i Boliden fördelas på vissa, icke närmare angivna
avdelningar. Departementschefen anser önskvärt, att denna bestämmelse
förtydligas på lämpligt sätt, så att klarhet vinnes om vilka avdelningar
som anses skola medtagas vid kostnadsfördelningen. Förtydligandet har
ansetts kunna ske utan ändring av avtalets lydelse genom tilläggsöverenskommelse
i samband med undertecknandet av avtalet.
Det i § 6 II b) intagna tillägget, enligt vilket legodriftens andelar i de
gemensamma kostnaderna efter särskild överenskommelse skulle få upptagas
i den årliga avräkningen med vissa fastställda procenttal av nedlagda
drifts- och anläggningskostnader respektive fakturavärdet av de produkter,
som av bolaget försäljas för kronans räkning, synes departementschefen
motiverat huvudsakligen av förenklingsskäl. Det har synts få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter särskild framställning av kommerskollegium pröva
i vad mån och på vilka villkor ifrågavarande tilläggsbestämmelse skall tilllämpas.
Det nya legodriftsavtalet har av kommerskollegium föreslagits skola träffas
för en tid av tio år. De förut ingångna legodriftsavtalen ha båda haft
en giltighetstid av endast fem år. Ehuru icke oväsentliga förändringar föreslagits
i det framlagda avtalsutkastet, vilkas ekonomiska konsekvenser ej
med full säkerhet kunna förutses, finner departementschefen övervägande
skäl tala för den längre avtalsperioden, som ungefärligen motsvarar den antagliga
återstående brytningstiden för Adakfältet. I detta sammanhang erinrar
departementschefen även om bolagets i § 7 stadgade skyldighet att efter
sex månader från det skriftlig anmodan därom erhållits upphöra med legodriften,
om det är uppenbart att denna kommer att uppvisa underskott enligt
avtalet.
Då departementschefen icke i övrigt har något att erinra mot de i avtalsutkastet
föreslagna bestämmelserna, förordar departementschefen, att nytt
legodriftsavtal träffas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Jämväl
det nu gällande avtalet om upplåtelse till kronan av bolaget tillhöriga
andelar i Adakfältet torde i enlighet med kollegii förslag böra förnyas för
samma tid som legodriftsavtalet. Med hänsyn till legodriftens betydelse och
6
Statsutskottets utlåtande nr 118.
omfattning torde emellertid, fortsätter departementschefen, innan de nya
avtalen träffas, riksdagens yttrande i ärendet böra inhämtas.
Beträffande frågan om anvisning av ytterligare medel till investeringar i
gruvanläggningarna i Adakfältet erinrar departementschefen först om att
kommerskollegium i skrivelse den 19 november 1948 begärde 1 270 000 kronor
till vissa tillredningsarbeten i Adakfältet m. m. Efter förslag av Kungl.
Maj :t i föregående års statsverksproposition anvisade riksdagen anslag å
sammanlagt 870 000 kronor, vilket belopp enligt kollegium skulle vara tillräckligt
för att täcka kostnaderna för ifrågavarande tillredningsarbeten
in. m. under budgetåren 1948/49 och 1949/50. Kollegium har nu efter kontrollräkning
av medelsbehovet anhållit, att återstående belopp av 400 000
kronor måtte anvisas för det i berörda skrivelse avsedda ändamålet. Då departementschefen,
såsom framgår av vad tidigare anförts, förutsätter, att
legodriften inom Adakfältet kommer att fortgå i samma omfattning som
hittills, tillstyrker departementschefen kollegii hemställan. Likaledes förordar
departementschefen, att medel anvisas till anskaffning av en spårvåg
att användas under jord i Adakgruvan och en reservtrumma till sligtorkningsanläggningen,
vilken utrustning är behövlig för gruvdriftens behöriga
gång. Kostnaderna för ifrågavarande materiel beräknas av kollegium till
12 000 respektive 8 000 kronor.
Vid en industriell rörelse med den omfattning legodriften numera uppnått
torde det icke kunna undvikas, framhåller departementschefen, att behov
tid efter annan uppstår av smärre nyanläggningar, nyanskaffningar och
kompletteringar, vilka icke kunnat förutses. För detta ändamål har koinmerskollegium
i sina beräkningar av medelsbehovet för legodriften tidigare
upptagit ett belopp av 57 000 kronor. Av detta belopp ha 40 000 kronor redan
måst tagas i anspråk för utförande av skyddsrum vid Adakfältet. I fortsättningen
skulle sålunda endast 17 000 kronor kunna disponeras för oförutsedda
ändamål. Då departementschefen i likhet med kollegium finner detta
belopp vara för litet i förhållande till de behov, varmed man bör räkna,
biträder departementschefen kollegii hemställan om anvisande av ytterligare
medel till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar och kompletteringar
i samband med legodriften. Departementschefen har icke någon
erinran mot det av kollegium föreslagna beloppet, 46 325 kronor.
Kommerskollegium har vidare anmält att det av 1948 års riksdag för tillredningsarbeten
i Adakgruvan in. m. anvisade anslaget å 672 500 kronor
visat sig otillräckligt. För att täcka den uppkomna bristen, vilken beräknas
uPPgå till 70 658 kronor 75 öre, anhåller kollegium dels om ytterligare anslag
å 23 675 kronor, dels att få använda vissa besparingar om sammanlagt
ca 46 985 kronor, som uppstått å andra förut anvisade anslag. Vad först
angår det begärda ytterligare anslaget å 23 675 kronor till täckande av en
del av den uppkomna bristen finner departementschefen sig kunna tillstyrka
detsamma.
Det sammanlagda nu erforderliga beloppet för ytterligare investeringar i
gruvanläggningarna vid Adakfältet uppgår sålunda enligt kommerskollegii
Statsutskottets utlåtande nr 118. ''
beräkningar till (400 000 + 12 000 + 8 000 + 46 325 + 23 675 =) 490 000
kronor.
Den återstående delen av nyssnämnda brist eller ca 46 985 kronor torde,
framhåller departementschefen, i enlighet med kommerskollegii förslag
lämpligen böra täckas av medel, vilka för andra ändamål anvisats under investeringsanslaget
till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. och å vilka överskott uppkommit.
Utskottet. Enligt ett år 1945 med Bolidens gruvaktiebolag träffat s. k. legodriftsavtal
har bolaget åtagit sig att intill utgången av år 1950 för statens
räkning verkställa brytning, transport och anrikning av malm från vissa
gruvfyndigheter inom Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i Lycksele
socken, allt i Västerbottens län. Fråga har nu uppkommit om fortsatt
utnyttjande efter sistnämnda tidpunkt av dessa gruvfyndigheter.
Vad först beträffar Rävlidenfältet anser utskottet, då i gruvan nu kända
tillgångar av kopparmalm ovan 120 meters nivå beräknas bliva uttömda
under innevarande år, att gruvdriften där bör tills vidare nedläggas. Utskottet
förutsätter emellertid i likhet med departementschefen, att kommerskollegium
i framtiden har sin uppmärksamhet riktad på cventulla möjligheter
att utnyttja de återstående malmtillgångarna i gruvan.
I fråga om statens gruvor i Adakfältet har enligt vad i ärendet upplysts
legodriften därstädes icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för statsverket.
Sålunda är det enligt vad som uppgivits ovisst, om full täckning kan
erhållas för det för anläggningar m. in. inom gruvfältet nedlagda kapitalet,
vilket uppskattats till sammanlagt omkring 12 500 000 kronor. Därvid är
emellertid att märka, att en del av detta kapital tillskjutits då det under
krigstiden var nödvändigt att till höga kostnader inom landet trygga vår
kopparförsörjning. Vidare bör erinras om att legodriften inom fältet för
tiden till och med 1948 lämnat överskott om sammanlagt cirka 3 000 000
kronor. Såsom departementschefen framhållit är det uppenbart, att icke obetydliga
bidrag till amortering av legodriftskapitalet kunna förutses, därest
driften i Adakfältet får fortsätta. Vid ett nedläggande av driften torde däremot
en stor del av kapitalet få anses förlorat. Härtill kommer, att vårt land
i fråga om sin försörjning med koppar är beroende på import. Det synes därför
angeläget, att våra inhemska koppartillgångar utnyttjas så långt detta
är möjligt.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet i likhet med departementschefen,
att driften vid Adakfältet bör fortsattas i den omfattning, som
fyndigheternas beskaffenhet och anläggningarnas produktionskapacitet
kunna tillåta.
Det har ifrågasatts, huruvida malmfyndiglielerna i Adakfältet även i
fortsättningen skola utnyttjas genom legodrift eller i någon annan driftsform
eller form för upplåtelse, alternativt i statens egen regi. Härvid må
framhållas, att fältet redan inom tio år beräknas vara utbrutet. Då, såsom
departementschefen erinrat, staten icke förfogar över anläggningar för
8
Statsutskottets utlåtande nr 118.
malmprodukternas vidare förädling och det knappast kan vara ekonomiskt,
att staten investerar kapital för uppförande av dylika anläggningar under
den korta tid, varom här är fråga, synes utskottet vägande skäl tala för att
den nuvarande driftsformen bibehålies. Utskottet tillstyrker alltså, att nytt
avtal om tortsatt legodrift träffas med Bolidens gruvaktiebolag.
I det utkast till nytt legodriftsavtal, som bifogats den föreliggande propositionen,
har föreslagits vissa nya principer för beräkning av värdet av de
malmprodukter, som levereras till bolaget. Enligt nu gällande avtal erhålles
malmvärdet som skillnaden mellan å ena sidan värdet under leveransåret
av utvinnbara innehållet av koppar, silver och guld enligt bolagets vid försäljning
erhållna medelnettopris, och å andra sidan bolagets verkliga kostnader
under året för motsvarande förädlingsverksamhet, inklusive administrations-
in. fl. kostnader. Det föreliggande avtalsutkastet är i stället upprättat
från den utgångspunkten, att värdena å i kopparmalmen ingående
koppar, silver och guld fastställas med ledning av formler, vilka uppgivas
vara allmänt i bruk. Vidare har föreslagits, att bolagets andel i driftsöverskottet
från legodriftsgruvorna skall nedsättas från nuvarande 15 % till
10 %. Minskningen har ansetts motiverad av förenämnda nya beräkningsgrunder.
Såsom departementschefen framhållit skulle enligt en av kommerskollegium
verkställd beräkning, därest nu angivna bestämmelser hade
tillämpats på legodritten under åren 1946—1948, staten ha åtnjutit en merinkomst
av 6 000 kronor för de tre åren tillsammans i förhållande till det
verkliga, till staten inlevererade överskottet för nämnda år. Då bestämmelserna
i fråga icke medföra några större ekonomiska konsekvenser för statsverket
torde avtalsförslaget i denna del kunna lämnas utan erinran. Enligt avtalsutkastet
skulle legodriftsavtalet, som hittills ingåtts för en tid av fem år,
tå en giltighetstid av tio år. Då den längre avtalsperioden ungefärligen motsvarar
den antagliga återstående brytningstiden för Adakfältet, har utskottet
icke något att invända mot förslaget i fråga. Avtalsutkastet i övrigt innebär i
förhållande till nu gällande avtal vissa skiljaktigheter, gjorda huvudsakligen
i förenklings- och förtydligandesyfte. Utskottet har vid sin granskning
av detsamma icke funnit något vara att erinra. Ej heller har utskottet något
att invända mot att det nu gällande avtalet om upplåtelse till kronan av bolaget
tillhöriga andelar i Adakfältet förnyas för samma tid som legodriftsavtalet.
De verkställda kostnadsberäkningarna synas utskottet kunna godtagas,
varför utskottet tillstyrker det äskade investeringsanslaget av 490 000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att en till 70 658 kronor 75 öre beräknad
brist å ett av 1948 års riksdag anvisat anslag för tillredningsarbeten i
Adakgruven m. m. skall till ett belopp av cirka 46 985 kronor få täckas
av medel, som för andra ändamål anvisats under anslaget till Utbyggnad av
staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. och å vilka överskott
uppkommit. Utskottet har icke någon erinran att framställa mot den sålunda
föreslagna medelsdispositionen.
Statsutskottets utlåtande nr 118.
9
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört rörande det vid statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 24 februari 1950 fogade utkastet till
avtal rörande legodrift av vissa gruvor i Västerbottens län;
b) till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag
till statsverket, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
a^ 490 000 kronor;
c) godkänna vad departementschefen förordat i fråga om
dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget till
Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken
in. m.
Stockholm den 2 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,
Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding,
Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson och
Lundgren; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Rergström,
Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad,
Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Kollberg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,
herrar Persson i Vinberg, Birke och Gustafsson i Stockholm.