Statsutskottets utlåtande nr 111.
1
Nr 111.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
godkännande av en mellan Sverige och Finland
träffad överenskommelse angående betalning av vissa
till Finland lämnade svenska krediter.
(5:e avd.)
I propositionen nr 61 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 januari 1950,
föreslagit riksdagen att godkänna träffad överenskommelse mellan Sverige
och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter.
Redogörelser för den svenska kreditgivningen till Finland ha tidigare
lämnats riksdagen i bland annat propositionerna nr 139/1945, 295/1945,
388/1945, 213/1946 och 337/1946. Med vissa förbehåll beräknades i sistnämnda
proposition — på grundval av ett den 30 september 1946 mellan representanter
för svenska och finska regeringarna upprättat protokoll rörande
preliminär överenskommelse angående behandlingen av de finska skulderna
till Sverige — den svenska statens fordringar per den 31 december
1949 uppgå till sammanlagt ca 511 miljoner kronor. Härav utgjorde ca 456
miljoner kronor fordringar på grund av kreditavtal samt ca 55 miljoner
kronor fordringar mot finska statens skattkammarväxlar. Enligt förenämnda
protokoll skulle ifrågavarande skuldbelopp i sin helhet vara återbetalat
inom 30 år, räknat från och med år 1954. Återbetalningen förutsattes skola
ske i lika stora annuiteter. Ränta skulle beräknas å utestående belopp efter
3 procent för år samt utgå från och med den 1 januari 1950. Beträffande behandlingen
av finska skulder till enskilda i Sverige, vilka skulle bli föremål
för direkta överläggningar med de svenska fordringsägarna, avsågos äldre
dylika fordringar skola sättas helt i nivå med de statliga, dock med den
gynnsammare behandlingen, att slutamortering för de enskilda krediterna
i deras helhet förutsattes ske på 20 år. I fråga om nya enskilda krediter
kunde kapitalåterbetalning påbörjas under 1950 samt ränta utgå från tidpunkten
för lånens utnyttjande.
I enlighet med vad som förutsattes i 1946 års protokoll ha — i syfte att
nå en definitiv överenskommelse rörande återbetalningen av förenämnda
statskrediter ävensom av vissa enskilda fordringar — förhandlingar förts i
Stockholm under oktober 1949 mellan svenska och finska regeringsdelegationer.
Vid förhandlingarna har uppgjorts ett förslag till överenskommelse
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. A''r 111—113.
2
Statsutskottets utlåtande nr 111.
mellan Sverige och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade
svenska krediter. Beträffande innebörden av förslaget —- vars text
såsom bilaga fogats till ovannämnda statsrådsprotokoll — får utskottet
hänvisa till propositionen s. 2 och 3.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
»Förslaget till överenskommelse synes på ett under rådande förhållanden
tillfredsställande sätt reglera Finlands skuldförhållanden till Sverige. Räntesatsen
och amorteringstiden för av svenska staten beviljade krediter, med
undantag för skattkammarväxlar, överensstämma med riktlinjerna i förutnämnda
protokoll av den 30 september 1946. Den lägre räntesatsen, 2 procent,
för skattkammarväxlarna sammanhänger med den kortare amorteringstiden,
20 år, vilken fastställts med hänsyn till att inom denna fordringskategori
såväl enskilda som svenska staten äro fordringsägare. Samma
synpunkt har gjort sig gällande vid bestämmandet av tidpunkten för upptagandet
av återbetalningarna. Vid fastställandet av motsvarande tidpunkt
för finska statens övriga skulder till svenska staten har vederbörlig hänsyn
måst tagas till de betydande ekonomiska förpliktelser gentemot utlandet
som åvila Finland till och med år 1958 på grund av återbetalningar
ä lån, vilkas upptagande varit en förutsättning för Finlands ekonomiska
återhämtning.
Behandlingen av enskilda finansiella fordringar i annat myntslag än finska
mark får anses tillfredsställande.
Beträffande enskilda finansiella fordringar i finska mark medgiver Finlands
valutasituation för närvarande icke att räntebetalningar och amorteringar
överföras till Sverige. Vid förhandlingarna ställde man emellertid på
finsk sida i utsikt att underlätta utnyttjandet i Finland av dylika svenska
tillgodohavanden och i ökad utsträckning medgiva överlåtelse mellan svenska
medborgare. I enlighet härmed har Finlands bank numera utfärdat nya
bestämmelser om utnyttjande och överlåtelse av dessa tillgodohavanden.
Sedan de båda regeringarna godkänt avtalsförslaget har undertecknande
ägt rum i Stockholm den 17 november 1949. Som av artikel 7 framgår
träder avtalet dock icke definitivt i kraft förrän genom noteväxling konstaterats,
att överenskommelsen godkänts av vederbörande svenska och finska
myndigheter.»
L tskottel finner sig efter tagen kännedom om de i ärendet förda förhandlingarna
kunna ansluta sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen,
att det framlagda förslaget till överenskommelse synes på ett under
rådande förhållanden tillfredsställande sätt reglera Finlands skuldförhållanden
till Sverige. Utskottet får därför tillstyrka, att överenskommelsen
godkännes. I anslutning till vad i propositionen anföres om behandlingen
av enskilda finansiella fordringar i finska mark anser sig utskottet böra
framhålla önskvärdheten av att denna fråga följes med uppmärksamhet
och att, om anledning därtill befinnes föreligga, förnyade förhandlingar i
frågan framdeles upptagas.
Statsutskottets utlåtande nr 111. 3
Utskottet hemställer,
att riksdagen inå godkänna den i propositionen nr 61
avsedda överenskommelsen mellan Sverige och Finland angående
betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter.
Stockholm den 28 april 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Leander, Rosenberg, Lundqvist, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och Edin;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson
i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Ståhl, Staxäng,
Bergstrand, Pettersson i Dahl, Kollberg, Petterson i Degerfors, Thapper,
Henriksson och Gustafsson i Stockholm.