Statsutskottets utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1950/51 under tionde, huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
Handelsdepartementet.
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. 1 propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 3 och 4 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handels- och folkhushållningsärenden för den 4
januari 1950) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
den ändring i handelsdepartementets personalförteckning, som i nämnda
statsrådsprotokoll angivits, dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1950/51, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 493 800 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 439 000 kronor.
Med hänsyn till att handelsdepartementet fr. o. m. budgetårsskiftet kommer
att övertaga huvudparten av det nuvarande folkhushållningsdepartementets
kvarstående arbetsuppgifter föreslås, att följande tjänster överföras
från sistnämnda departement, nämligen 2 förste kanslisekreterare i Ce
29 och 1 expeditionsvakt i Ce 9. När innehavarna av dessa tjänster framdeles
avgå, bör, framhåller departementschefen, frågan om det fortsatta
behovet av tjänsterna omprövas. Vidare ha medel beräknats erforderliga
för 2 icke-ordinarie biträden.
Av den beräknade kostnadsökningen för nästa budgetår, 54 800 kronor,
belöpa 47 300 kronor på nyssnämnda personalförstärkning och återstoden,
7 500 kronor, på viss omräkning av anslaget.
Utskottet har intet att erinra mot att den föreslagna personalförstärkningen
kommer till stånd. Såsom departementschefen framhållit bör frågan
om det fortsatta behovet av de från folkhushållningsdepartemcntet över
1
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 10.
2
Statsutskottets utlåtande nr 10.
flyttade tjänsterna omprövas, när innehavarna av desannna framdeles avgå.
Då utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot den verkställda
anslagsberäkningen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
handelsdepartementets personalförteckning, som av departementschefen
angivits i statsrådsprotokollet över handelsoch
folkhushållningsärenden för den 4 januari 1950;
b) fastställa följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ............ 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 235 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 179 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 000
Summa kronor 493 800;
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 493 800 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Handelsdepartementet: Utövande
av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 2 och 3, s. 4 och 5) -— innebärande beträffande förstnämnda
anslag en anslagshöjning med 18 000 kronor och beträffande sistnämnda
anslag oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 64 000 kronor;
b) till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll
å krigsmaterieltillverkningen ett anslag av 20 000 kronor.
Kommerskollegium med underlydande myndigheter
och kårer.
3:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 6—13) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring
i konimerskollegii personalförteckning, som av departementschefen
angivits, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
kommerskollegium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/
51, dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 616 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr JO.
3
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Henriksson väckt motion
(II: 150) hemställts, att riksdagen måtte besluta om ordinariesättning av
en byrådirektörstjänst (Ce 31), en förste byråsekreterartjänst (Ce 29) och
en förste aktuarietjänst (Ce 29) på monopolutredningsbyrån samt besluta
anvisa ett anslag av 35 280 kronor till avlöning av en förste aktuarie och
två amanuenser vid samma byrå.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 576 100
kronor.
Departementschefen har i enlighet med förslag av kommerskollegium förordat,
att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en ny tjänst för kommerseråd
i Ca 33, avsedd för monopolutredningsbyrån. Härvid har ett f. n. utgående
byråchefsarvode om 1 500 kronor för år angivits kunna indragas.
Med hänsyn särskilt till nämnda byrås ömtåliga arbetsuppgifter har kommerskollegium
hemställt om ordinariesättning av de för byrån avsedda
tjänsterna för 1 byrådirektör (Ce 31) samt 1 förste aktuarie och 1 förste
byråsekreterare (Ce 29). Vidare har kommerskollegium bl. a. föreslagit,
att för monopolutredningsbyrån skola inrättas 1 tjänst för förste aktuarie
med arvode motsvarande 29 löneklassen samt 2 amanuenstjänster.
Departementschefen har, då det i allt fall icke f. n. vore erforderligt att
å byrån samtidigt funnes ett kommerseråd och en byrådirektör, icke beräknat
medel för byrådirektörstjänsten för nästa budgetår. Förslagen om
att ordinariesätta sistnämnda tjänst samt en förste aktuarie- och en förste
byråsekreterartjänst ävensom att nyinrätta ytterligare tjänster för monopolutredningsbyrån
har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka,
bl. a. på grund av det ekonomiska läget och pågående utredningar.
Av den för nästa budgetår beräknade anslagshöjningen, 40 300 kronor,
belöpa 20 000 kronor på kostnader för att anställa personal, som skall
avarbeta den på elektriska byrån förekommande stora arbetsbalansen, och
i runt tal samma belopp på kostnadsökningar av automatisk natur.
Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår, att den i motionen
II: 150 avsedda byrådirektörstjänsten icke avses skola utnyttjas under
nästa budgetår. Att såsom motionären föreslagit nu ordinariesätta denna
tjänst skulle därför icke fylla något ändamål. För de av motionären i övrigt
framställda förslagen tala onekligen enligt utskottets mening goda skäl.
Utskottet är emellertid icke i nuvarande läge berett biträda yrkandena i
fråga utan anser sig böra för nästa budgetår förorda vad departementschefen
under denna punkt föreslagit. Motionen avstyrkes alltså.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ls förslag
och med avslag å motionen II: 150,
4
Statsutskottets utlåtande nr 10.
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i kommerskollegii
personalförteckning, som av departementschefen
angivits i statsrådsprotokollet över handels- och folkhushällningsärenden
för den 4 januari 1950;
b) fastställa följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 862 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ........................ 10 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 576 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 166 700
Summa kronor 1 616 400;
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 616 400 kronor.
4:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 13—15), innebärande en anslagshöjning med 7 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 241 500
kronor.
5:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
6, s. 15 och 16), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 106 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
...................................... 16 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 200
Summa kronor 137 000;
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
5
6:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
7, s. 16 och 17), som innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 kronor.
7:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Sprängämnesinspektionen:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 8 och 9, s. 17
—19), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 82 000 kronor;
b) till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 16 000 kronor.
8:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 10, s. 19—21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.
Departementschefen har uttalat, att såsom framhölls i föregående års statsverksproposition
en förbättring av fartygsinspektörernas löneställning vore
önskvärd. Det ekonomiska läget medgåve emellertid icke heller i år en lönereglering.
Då två av de icke-ordinarie andre fartygsinspektörsbefattningarna
så sent som i fjol uppfördes på extra ordinarie stat, bör enligt departementschefen
en ordinariesättning av de extra ordinarie tjänsterna anstå.
I avvaktan på resultatet av 1947 års biträdesutredning syntes departementschefen
någon ändring icke heller böra göras i fråga om biträdespersonalens
löneställning.
Utskottet anser i likhet med departementschefen en förbättring av fartygsinspektörernas
löneställning önskvärd och förutsätter, att frågan om en
lönereglering för denna personal upptages till prövning, så snart förhållandena
det medgiva. Mot beräkningen av anslaget har utskottet icke något att
erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
9:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 21), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
6
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 80 000
kronor.
10:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 21 och 22), innebärande en anslagsminskning med
700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 33 600
kronor.
11 :o) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13, s. 22 och 23), innebärande en av belastningen å anslagsposten
till reseersättningar föranledd anslagshöjning med 900 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 12 000
kronor.
12:o) Torvingenjörer m. fl. Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör
i hemslöjd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
14—16, s. 23 och 24), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Torvingenjörer m. fl. ett förslagsanslag av 2 000
kronor;
b) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000
kronor;
c) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 500 kronor.
13:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 24—30) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för navigationsskolorna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1950/51, dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 683 300 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Carl Eric Ericsson och Ohlon (I: 223) och den andra inom
andra kammaren av herr Edström (II: 235), hemställts, att riksdagen ville
dels besluta, att förberedande kurser skola anordnas vid samtliga navigationsskolor,
dels till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 706 300 kronor eller 23 000 kronor mera än en
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
ligl Kungl. Maj:ts förslag, dels besluta, att ytterligare provisoriska åtgärder
till förbättring av navigationsskoleutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som omförmälts under ifrågavarande punkt i statsverkspropositionen
skola genomföras från och med budgetåret 1951/52, samt att hos
Kungl. Maj:t hemställa om de förslag till nästkommande års riksdag, som
härav betingas, dels ock hos Kungl. Maj :t anhålla, att förslag snarast möjligt
måtte föreläggas riksdagen rörande reformering av utbildningen av
befäl till handelsflottan.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen I: 223.
Departementschefen har förordat, att i anslutning till gällande timtaxa
ökade medel, i runt tal 3 400 kronor, anvisas under icke-ordinarieposten,
för avlöning av timlärare i svenska och engelska. Departementschefen har
vidare förordat, att sammanlagt 2 600 kronor anvisas under nyssnämnda
post för extra undervisning om gyrokompass och radar och i anledning avökade
kostnader för inträdes- och flyttningsprövningar, medan samtidigt
posten kan minskas med 2 300 kronor, därför att en extra ordinarie lärare
förflyttats från Stockholm till Malmö och rektorn vid navigationsskolan i
Stockholm icke längre har behov av särskild arbetshjälp. Departementschefen
har vidare tillstyrkt en höjning av ordinarieposten med 2 100 kronor
för löneklassuppflyttningar och en uppräkning av det rörliga tillägget med
7 500 kronor.
För närvarande föreligger, framhåller departementschefen, en stor brist
på befäl inom den svenska handelsflottan. Till en viss, om än mindre del
syntes densamma bero på förhållanden vid navigationsskolorna. Den nuvarande
höga kuggnings- och avgångsprocenten för eleverna vid dessa skolor
bidroge nämligen till befälsbristen. Åtgärder för att förbättra undervisningsresultaten
vore därför i hög grad önskvärda. Förslag till en fullständig omorganisation
av sjöbefälsutbildningen hade framlagts av 1943 års sjöbefälssakkunniga.
I yttrande däröver hade kommerskollegium framlagt ett reformprogram,
som i stället byggde på den nuvarande organisationens grund. I
dagens läge syntes det icke vara möjligt att helt genomföra något av förslagen.
Utrymme syntes finnas allenast för vissa partiella reformer. Fn reform,
som borde genomföras redan från och med nästa budgetår, vore inrättandet
av frivilliga förberedande kurser om en termins längd för personer,
som hade för avsikt att genomgå styrmansklass eller andre maskinistklass.
Genom sådana kurser skulle den för närvarande ojämna kunskapsnivån
vid den egentliga yrkesundervisningens början utjämnas och alltså
en av de viktigaste orsakerna till den nuvarande höga kuggnings- och avgångsprocenten
vid navigationsskolorna undanröjas. Samtidigt skulle eu
grund skapas för vissa andra reformer beträffande sjöbefälsutbildningen.
Med hänsyn till det ekonomiska läget kunde departementschefen emellertid
icke för närvarande förorda, att medel anvisades till förberedande kurser in. m.
vid samtliga navigationsskolor. För nästa budgetår vore departementschefen
8
Statsutskottets utlåtande nr 10.
blott beredd att tillstyrka, att under icke-ordinarieposten 50 000 kronor anvisades
för ändamålet, varigenom kurser skulle kunna igångsättas vid några
av skolorna. Någon utökning av tjänsterna på navigationsskolornas personalförteckning
syntes för närvarande icke böra göras med anledning av de nya
kurserna. Det syntes få ankomma på Kungl. Maj :t och kommerskollegium
att meddela närmare bestämmelser om de nya kurserna och därmed sammanhängande
reformer av sjöbefälsutbildningen.
Utskottet finner i likhet med departementschefen det vara i hög grad önskvärt,
att åtgärder för att förbättra undervisningsresultaten vid navigationsskolorna
vidtagas. Av stor betydelse är givetvis att härvid i största möjliga
utsträckning söka utjämna den för närvarande ojämna kunskapsnivån vid
den egentliga yrkesundervisningens början. Utskottet biträder därför förslaget
om att redan från och med nästa budgetår inrättas frivilliga förberedande
kurser om en termins längd för personer, som ha för avsikt att genomgå
styrmansklass eller andre maskinistklass. Enligt utskottets mening
är det emellertid angeläget för enhetligheten inom navigationsskoleväsendet,
att kurser av här avsett slag samtidigt igångsättas vid samtliga fem
navigationsskolor och icke såsom departementschefen förutsatt vid endast
några av skolorna. Då merkostnaden härför icke uppgår till större belopp
än 23 000 kronor, har utskottet ansett sig böra i enlighet med motionärernas
yrkande föreslå att riksdagen för nästa budgetår anvisar detta belopp
utöver det av Kungl. Maj :t för dylika kurser äskade beloppet, 50 000 kronor.
Då utskottet ansett sig kunna i övrigt godtaga departementschefens anslagsberäkning,
skulle alltså anslaget för nästa budgetår uppföras med (683 300
+ 23 000 =) 706 300 kronor.
Även övriga av motionärerna framställda yrkanden finner utskottet
beaktansvärda. Utskottet anser sig emellertid kunna utgå från att Kungl.
Maj :t ägnar frågan om ytterligare åtgärder i syfte att främja utbildningen
av sjöbefäl all den uppmärksamhet denna frågas vikt onekligen kräver. Det
synes därför icke påkallat, att i nuvarande läge någon ytterligare åtgärd
i nämnda syfte vidtages från riksdagens sida.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 223 och II: 235, i vad
desamma avse anslagsfrågan,
a) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 402 100
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 5 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... . 260 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 52 000
Summa kronor 720 300
Statsutskottets utlåtande nr 10. 9
Särskilda uppbörds medel:
Hyror och hyresersättningar.................... 14 000
Nettoutgift kronor 706 300;
b) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 706 300 kronor;
II. att motionerna I: 223 och II: 235, i vad desamma icke
behandlats under I. ovan, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
14:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 30 och 31), som innebär en anslagshöjning med
1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 42 200
kronor.
15:o) Navigationsskolorna: Stipendier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 32) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
Med hänsyn icke minst till den stora bristen på sjöbefäl har departementschefen
funnit det angeläget, att statsmakterna vidtaga åtgärder för
att göra det lättare för obemedlade och mindre bemedlade personer att avlägga
examen vid navigationsskola. Departementschefen har därför förordat,
att ett anslag av 10 000 kronor anvisas för nästa budgetår till stipendier
åt elever vid navigationsskolorna. Det syntes få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela närmare bestämmelser angående stipendiernas utdelande.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj :t förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Stipendier för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
16:o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 32), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1950/
51 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
17:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 21, s. 33—36), som innebär en av automatiska kostnadsökningar
föranledd anslagshöjning med 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 230 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 257 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 55 500
Summa kronor 543 700;
b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 543 700 kronor.
18:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 37 och 38), innebärande en anslagshöjning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 156 700 kronor.
19:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 38—40) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 522 000 kronor.
Anslaget, som för innevarande budgetår benämnes Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning och förberedande gruvarbeten, är för samma budgetåret
uppfört med 627 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt, att medel anvisas för nästa budgetår
till av Sveriges geologiska undersökning föreslagna arbeten, kostnadsberäknade
till 522 000 kronor. Efter beslut av Kungl. Maj :t syntes enligt departementschefen,
i den mån så kunde finnas påkallat, arbetsprogrammet
och kostnadsfördelningen mellan de olika utgiftsändamålen få jämkas.
Då de med anlitande av detta anslag bedrivna förberedande gruvarbetena
ej skola fortsätta under nästa budgetår, har departementschefen förordat,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
11
att anslagets benämning förkortas till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning. Härvid har departementschefen förutsatt, att eventuellt kvarstående
reservation å det hittills i riksstaten uppförda anslaget till Sveriges
geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten
får överföras till det under denna punkt upptagna anslaget.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen vid anmälan av anslagsfrågan
anfört. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 522 000 kronor.
20:o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartering inom Norrbottens
län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 40), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Jordartskartering inom Norrbottens län för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 27 500 kronor.
21 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 26, s. 41—46) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för statens provningsanstalt uppföra ytterligare en
extra ordinarie befattning som förste avdelningsingenjör i lönegrad Ce 27,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51,
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 978 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 920 000 kronor.
Departementschefen har förordat, att för den kamerala avdelningen inrättas
en biträdesbefattning enligt den reglerade befordringsgången. Departementschefen
har vidare förordat, att på elektriskt-fysikaliska avdelningen
en ingenjörstjänst i Cg 27 omvandlas till befattning som förste avdelningsingenjör
i Ce 27. Likaledes ha i överensstämmelse med hittills
tillämpade principer sex extra tjänstemän föreslagits skola beredas extra
ordinarie anställning i 15 lönegraden (tekniker) samt två extra tjänstemän
erhålla sådan anställning i 11 lönegraden (provberedare). I samband med
att en avdelningsingenjör i Ca 24 på övergångsstat avgår under budgetåret
1950/51 ha för återstoden av budgetåret medel beräknats för en avdelningsingenjör
i Cg 24. Medel ha jämväl beräknats till en för närvarande vakant
ordinarie laboratoriebiträdesbefattning.
Departementschefen har vidare tillstyrkt, att anslaget höjes med 39 000
kronor för anställande av ytterligare tillfällig personal samt med 5 854
12
Statsutskottets utlåtande nr 10.
kronor till övertidsersättningar. Härtill komma vissa automatiska kostnadsförändringar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under förevarande punkt anfört och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens provningsanstalt uppföra ytterligare en extra
ordinarie befattning som förste avdelningsingenjör i lönegrad
Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
..................................... 315 700
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 200
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 180 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 379 100
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 102 000
Summa kronor 978 600;
c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 978 600 kronor.
22:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27, s. 46—48), som innebär en anslagshöjning med 25 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
197 500 kronor.
23:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 28, s. 48—51) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Flygtekniska
försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 958 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 685 000 kronor.
Av den föreslagna anslagshöjningen, 273 500 kronor, hänföra sig 267 000
kronor till anslagsposten till avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga
biträden, vilken post för budgetåret 1948/49 överskridits med omkring
Statsutskottets utlåtande nr 10.
13
300 000 kronor. Detta belopp täcktes emellertid av ökade inkomster för verkställda
uppdrag.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 77 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ............ 3 000
3. Avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga
biträden, förslagsvis ...................... 417 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 395 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 000
Summa kronor 958 500;
b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 958 500 kronor.
24:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 51 och 52), innebärande en anslagshöjning med
63 500 kronor, i huvudsak föranledd av ökade utgifter för försöksutrustning
och verkstadsutrustning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 284 500 kronor.
25:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30, s. 53—55) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 423 000 kronor.
Styrelsen för flygtekniska försöksanstalten har hemställt, att för nästa
budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 725 000 kronor till komplettering
av maskiner och utrustning.
Styrelsen anför att sedan begärd nyanskaffning av maskiner och utrustning
år efter år uppskjutits, anstalten kommit i det läget, att den icke effektivt
kan fylla de forskningsuppgifter som flygteknikens snabba utveckling
kräver. Anstalten kan således icke fullgöra uppdrag från flygvapnet i önskvärd
takt. För att avhjälpa de mest betänkliga bristerna i fråga om anstaltens
resurser inom ramen för den nuvarande anläggningen anser styrelsen
det nödvändigt att dels förbättra den nuvarande höghastighetstunneln, dels
14
Statsutskottets utlåtande nr 10.
anskaffa vissa nya maskiner och apparater. Den begärda utrustningen är
avsedd att fördelas på de olika avdelningarna inom anstalten enligt följande
uppställning.
Aerodynamiska avdelningen .................................. 285 000
Hållfasthetsavdelningen ........................................ 210 000
Mättekniska laboratoriet............................ 110 000
Verkstadsavdelningen ........................ 120 000
725 000
Departementschefen framhåller, att flygtekniska försöksanstaltens verksamhet
på senare år ökat i hög grad. Anstaltens inkomster på grund av
uppdrag från flygvapnet och flygindustrien hade mer än fördubblats från
budgetåret 1946/47 till budgetåret 1948/49. Med hänsyn härtill och då forskningsuppdragen
tenderade att öka ytterligare, syntes det finnas goda skäl
för att ge anstalten möjlighet att i viss utsträckning komplettera utrustningen.
Det finge anses synnerligen angeläget att anstaltens höghastighetstunnel
förbättrades i enlighet med styrelsens förslag. Departementschefen
erinrade vidare om att flygforskningskommittén i sitt andra betänkande
understrukit önskvärdheten av att höghastighetstunnelns kapacitet ökades
(jfr prop. 165/1949 s. 5). Departementschefen tillstyrkte därför att 285 000
kronor anvisades för detta ändamål. Av utrustning som i övrigt begärts
syntes en utmattningsmaskin för 20 tons belastning samt en profilslipmaskin
särskilt viktiga. Kostnaderna för dessa borde beräknas till omkring
138 000 kronor. Departementschefen förordade, att ett belopp av (285 000
+ 138 000 =) 423 000 kronor anvisades för komplettering av anstaltens maskiner
och utrustning. Det syntes få ankomma på Ivungl. Maj :t att meddela
närmare bestämmelser, därest jämkningar beträffande den avsedda anskaffningen
skulle visa sig erforderliga.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen
och har intet att erinra mot vad departementschefen anfört vid anmälan
av anslagsfrågan. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten:
Komplettering av maskiner och utrustning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 423 000 kronor.
26:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för vindtunnelanläggning
m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31, s. 55—453) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
Statsmakterna ha år 1949 i samband med behandlingen av propositionen
1949: 165 i princip tagit positiv ställning till frågan om en utbyggnad
av vårt lands resurser för aerodynamisk forskning.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
15
Styrelsen för flygtekniska försöksanstalten har beräknat kostnaderna för
en vindtunnelanläggning till sammanlagt 8,is miljoner kronor, varav 6,075
miljoner kronor på kapitalbudgeten och 2,105 miljoner kronor på driftbudgeten.
Dessa kostnader beräknas komma att belasta budgetåren 1950/51—
1953/54 på följande sätt.
Budgetår Kapitalbudget Driftbudget
1950/51 ................ 1 400 000 500 000
1951/52 ................ 2 700 000 950 000
1952/53 ................ 1 600 000 500 000
1953/54 ................ 375 000 155 000
6 075 000 2 105 000
Departementschefen, som i ärendet samrått med chefen för försvarsdepartementet,
framhåller att flygteknikens snabba utveckling medför sådana
ökade krav på den flygtekniska forskningen, att betingelserna för denna i
möjligaste mån borde förbättras. Såväl försvarssynpunkter som andra omständigheter
talade för att vår anskaffning av moderna flygplan, robotar
in. in. grundades på svenska konstruktioner och svensk industri. Detta förutsatte,
att den inhemska flygtekniska forskningen kunde erbjuda ett tillräckligt
underlag i fråga om de problem, som måste lösas vid konstruktion
av nya flygplanstyper och robotar. Det hade nämligen visat sig, att man i
fortsättningen knappast kunde räkna med att i någon mera betydande omfattning
få del av de aktuellaste utländska forskningsresultaten på detta
område. Även om vissa forskningsresultat skulle kunna erhållas från utlandet,
syntes detta dock förutsätta, att svenska prestationer av motsvarande
värde lämnades i utbyte.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot den beräknade
totalkostnaden, 8,is miljoner, för den planerade vindtunnelanläggningen. I
enlighet med planen för kostnadsfördelningen på olika budgetår har departementschefen
föreslagit skola för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor på
driftbudgeten och 1 400 000 kronor på kapitalbudgeten.
Utskottet får erinra om att utskottet vid behandlingen av propositionen
1949: 165 (utlåtande nr 77) uttalat, att utskottet delade föredragande statsrådets
mening om att en snar utbyggnad av den aerodynamiska forskningens
resurser borde genomföras. I anslutning härtill anser sig utskottet böra
tillstyrka, att den föreslagna vindtunnelanläggningen, kostnadsberäknad till
sammanlagt 8,is miljoner kronor, kommer till utförande. För nästa budgetår
torde såsom Kungl. Maj :t föreslagit böra för ändamålet anvisas 500 000
kronor på driftbudgeten och 1 400 000 kronor på kapitalbudgeten. Utskottet,
som denna dag återkommer till frågan om anvisande av de erforderliga
medlen å kapitalbudgeten, hemställer i förevarande sammanhang,
16
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för vindtunnelanläggping m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
27 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 63—65), som innebär en av automatiska
kostnadsökningar föranledd anslagshöjning med 3 200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 97 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 145 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 27 600
Summa kronor 275 200;
b) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
275 200 kronor.
28:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Statens hantverksinstitut:
Bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 33 och 34, s. 65 och 66), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett
förslagsanslag av 31 000 kronor;
b) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
m. m. ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
29:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 35, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
kronor.
För budgetåret 1947/48 beviljades ett reservationsanslag av 70 000 kronor
till utrustning och inredning vid statens hantverksinstitut. Till grund för
anslagsberäkningen låg en av 1946 års utredning angående hantverksinstitutet
upprättad plan, som innebar att av statsmedel skulle till institutets för
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
17
fogande för nyanskaffning och komplettering av utrustning och inredning
ställas ett belopp av 175 000 kronor, så fördelat på fyra budgetår, att för
budgetåret 1947/48 skulle anvisas 70 000 och för vart och ett av de därpå
följande tre budgetåren 35 000 kronor (se prop. 153/1947 s. 19 och 20 samt
33). För budgetåren 1948/49 och 1949/50 anvisades emellertid icke några
medel för berörda ändamål. Följden har blivit en eftersläpning i den år
1947 uppgjorda utrustningsplanen. Det synes, framhåller departementschefen,
önskvärt, att hantverksinstitutet nu beredes möjlighet att göra åtminstone
den komplettering av utrustningen, som är mest av behovet påkallad.
Departementschefen tillstyrker därför, att 35 000 kronor anvisas
härtill för nästa budgetår.
Utskottet har intet att erinra mot den äskade medelsanvisningen och hemställer
därför,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
30 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 36 och
37, s. 67—69), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat
belopp och beträffande sistnämnda anslag en av den svenska kronans devalvering
föranledd höjning med 17 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 130 000 kronor;
b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet
ett reservationsanslag av 57 600 kronor.
31 :o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 38, s. 69 och 70), innebärande en anslagshöjning med 1 000 kronor,
avseende expenser och kostnader för forskningsrådens samarbetsdelegation
in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kronor.
32 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 39, s. 71—74) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 040 000 kronor.
2 Bihcing till riksdagens protokoll 1950. 6 saml. Nr 10.
18
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Rosander (1:53) och den andra inom andra kammaren av
herrar Persson i Växjö och Gustafson i Dädesjö (II: 56), hemställts, att riksdagen
måtte till uppförande av en institutionsbyggnad för Stiftelsen Glasinstitutet
i Växjö ställa till förfogande ett belopp av 100 000 kronor, att
utgå med 50 000 kronor under budgetåret 1950/51 och med 50 000 kronor
under budgetåret 1951/52.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 56.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 040 000
kronor.
Departementschefen har meddelat, att länsstyrelsen i Kronobergs län med
tillstyrkan överlämnat en av Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö gjord framställning
om statsbidrag med 100 000 kronor till en nybyggnad för det till
stiftelsen hörande forskningsinstitutet med samma benämning. Av handlingarna
i ärendet framgår bl. a. följande.
Till stiftelsen äro för närvarande anslutna trettiofem småglasbruk, vilka
förbundit sig att under minst tre år lämna årliga bidrag till stiftelsens verksamhet.
Stiftelsen har till ändamål att understödja och befordra undervisning
och tekniskt-vetenskaplig forskning rörande glas och tillverkning av
glas samt att tillhandagå med tekniska konsultationer på ifrågavarande område.
Institutet, vari stiftelsen bedriver sin verksamhet, har hittills varit förlagt
till provisoriska lokaler. Stadsfullmäktige i Växjö ha förklarat sig
villiga att för en beräknad kostnad av 286 000 kronor låta uppföra en nybyggnad
för institutet på villkor bl. a. att stiftelsen bidrager till byggnadskostnaderna
med ett belopp av lägst 100 000 kronor. Utöver byggnadskostnaderna
kräves för inredning och utrustning av byggnaden ett belopp av
100 000 kronor. De till stiftelsen anknutna glasbruken ha beslutat att sammanskjuta
ett belopp av omkring 100 000 kronor. Därutöver skulle erfordras
förenämnda statsanslag av 100 000 kronor.
Departementschefen har av statsfinansiella skäl ansett sig icke kunna
förorda, att anslag anvisas såsom bidrag till uppförande av en byggnad åt
glasinstitutet i Växjö. Anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning in. in.
föreslås för nästa budgetår upptaget med oförändrat belopp.
Utskottet. Den svenska glasbruksnäringens stora betydelse för vårt land
är väl känd och det forskningsarbete i kvalitetsförbättrande syfte, som bedrives
vid Glasinstitutet i Växjö, har utan tvivel en viktig uppgift att fylla.
Av stiftelsen för glasinstitutet gjord framställning om statsbidrag med
100 000 kronor till en nybyggnad för det till stiftelsen hörande institutet
—- vilken framställning överensstämmer med det i föreliggande motioner
gjorda yrkandet — har också i huvudsak tillstyrkts av samtliga i ärendet
hörda remissinstanser. Liksom på övriga områden påkallar emellertid det
statsfinansiella läget givetvis i fråga om nu förevarande anslag sträng åter
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
19
hållsamhet. Utskottet anser sig därför icke kunna föreslå någon höjning
av anslaget för nästa budgetår och nödgas alltså avstyrka motionerna i
fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 53 och II: 56, till Teknisktvetenskaplig
forskning m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 1 040 000 kronor.
33:o) Statens kommitté för byggnadsfoiskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 40, s. 74 och 75), innebärande en anslagshöjning med
1 000 kronor, avseende expenser och utrustning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens kommitté för byggnadsforskning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
49 500 kronor.
34:o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,
s. 76), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
35:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 42, s. 76—80) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 575 200 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 570 000
kronor.
Chefen för institutets papperstekniska avdelning har samtidigt tjänstgjort
såsom avdelningschef och som laborator. Han har nu utnämnts till professor
vid tekniska högskolan. Departementschefen föreslår, att en särskild laboratorbefattning
inrättas å träforskninginstitutets papperstekniska avdelning
för den tid chefen för avdelningen innehar professur vid tekniska högskolan.
I samband därmed föreslås, att till ifrågavarande laborator får utgå
lön eller arvode av statsmedel enligt de bestämmelser, som genom gällande
tilläggsavtal fastställts för Övriga laboratorer vid institutet. För detta ändamål
erfordras en anslagshöjning av 1 460 kronor. Under förutsättning att
riksdagen medgiver anslagshöjningen och icke i övrigt har något att invända
däremot, har det synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t
att traffa avtal med Stiftelsen Svensk träforskning om laboratorsbefattningens
inrättande enligt nyss angivna grunder.
Förslaget innebär vidare, att posten till rörligt tillägg minskas med 60
kronor samt att posten till städerskor med anledning av belastningen å
posten höjes med 3 800 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet anser sig böra tillstyrka förslaget om inrättande av en laboratorsbefattning
och har icke något att erinra mot att löneförmånerna till innehavaren
av befattningen bestämmes på sätt departementschefen föreslagit.
De verkställda anslagsberäkningarna i övrigt torde kunna godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 575 200 kronor.
36 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Bidrag till metallografiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 43 och 44,
s. 80 och 81), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet ett
förslagsanslag av 94 000 kronor;
b) till Bidrag till metallografiska institutet ett förslagsanslag
av 23 700 kronor.
37 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 75 000
kronor.
Institutet har räknat med att i de provisoriska lokaler, vilka för närvarande
stå till buds, kunna bereda rum för 13 statsavlönade befattningshavare.
Med anledning härav föreslår departementschefen, att de på staten ankommande
avlönings- och pensioneringskostnaderna för denna personalstyrka
beräknas till i runt tal 137 000 kronor. Härtill komma kostnader för arvoden
m. m. åt vissa styrelseledamöter med 2 000 kronor. För institutets omkostnader
beräknas 36 000 kronor. I enlighet härmed har anslaget för nästa
budgetår föreslagits till 175 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kronor.
38 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 46, s. 82—85) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Eskilsson och Aabg-Ericsson (I: 228) och den andra inom
Statsutskottets utlåtande nr 10.
21
andra kammaren av fröken Wetterström och fru Ewerlöf (11:355), hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att för budgetåret
1950/51 ett extra anslag av 10 000 kronor beviljas för tillsättande
av en speciell sekreterarbefattning med de uppgifter som i motionerna angivits.
I motionerna framhålles, att ifrågavarande sekreterare skulle i egenskap
av pressombudsman och instruktör vid utställningar, kurser och dylikt handhava
upplysnings- och instruktionsverksamheten vid institutet. Beträffande
motiven i övrigt till yrkandet hänvisas till motionen I: 228.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att 1946 års utredning angående kvalitetsforskning
och konsumentupplysning i sitt våren 1949 avgivna betänkande
bland annat föreslagit, att Hemmens forskningsinstitut utbygges genom
att vid detsamma inrättas en särskild upplysningsavdelning. En sådan
omorganisation har emellertid synts departementschefen, så vitt nu kan
bedömas, icke vara att vänta före utgången av nästkommande budgetår.
Forskningsinstitutet borde därför tillsvidare fortsätta sin verksamhet i nuvarande
form. En förutsättning härför vore dock, att institutet även i fortsättningen
erhölle statens stöd, och departementschefen vore också beredd
att förorda statsbidrag till verksamheten under år 1950.
Enligt vad departementschefen inhämtat torde institutets hyreskostnader
i de nya lokalerna, inberäknat värme, komma att uppgå till i runt tal 25 000
kronor per år. Institutet har anhållit om befrielse från skyldigheten att erlägga
hyra för sina lokaler. Departementschefen har emellertid, i likhet med
priskontrollnämnden, ansett, att sådan befrielse icke bör komma i fråga utan
att hyreskostnaden bör beaktas vid avvägningen av statsbidragets storlek.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget kunde departementschefen icke
tillstyrka av institutet begärd höjning av statsbidraget till 125 000 kronor
men ville dock, med tanke på den i förhållande till institutets budget betydande
hyreskostnaden, förorda ett statsbidrag på 100 000 kronor. Då man
inte syntes kunna vänta, att ett belopp, motsvarande det ökade statsbidraget,
komme att tillskjutas från enskilt håll, syntes kravet på att sådana bidrag
skola uppgå till samma belopp som statsbidraget icke längre kunna helt vidhållas.
Sålunda syntes för den del av statsbidraget, som svarade mot halva
hyreskostnaden, icke böra krävas något bidrag från enskilt håll.
Utskottet vill erinra, att årets riksdag till hemmens forskningsinstitut
å tilläggsstat anvisat ett anslag av 42 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts nu
förevarande förslag hemställes, att anslaget, som för innevarande budgetår
är uppfört med 80 000 kronor, höjes till 100 000 kronor för nästa budgetår.
Utskottet vill tillstyrka den begärda medelsanvisningen.
I de föreliggande motionerna har hemställts om en ytterligare höjning av
anslaget med 10 000 kronor för upplysnings- och instruktionsverksamhet,
22
Statsutskottets utlåtande nr 10.
närmast för anställande av en pressombudsman och instruktör. Utskottet
vill i samband härmed erinra, att 1946 års utredning angående kvalitetsforskning
och konsumentupplysning i ett våren 1949 avgivet betänkande föreslagit,
bland annat, att forskningsinstitutet skulle utbyggas genom inrättande
vid detsamma av en särskild upplysningsavdelning. Utskottet, som vill
understryka hemhushållets och hemarbetets stora samhälleliga betydelse,
anser alla åtgärder påkallade som kunna främja institutets verksamhet. Då
emellertid förenämnda utredningsförslag ännu är föremål för remissbehandling
och enligt vad departementschefen framhållit en omorganisation på området
icke torde vara att förvänta före utgången av nästa budgetår, synes
utskottet skäl tala för att i avvaktan därpå med ställningstagande till den i
motionerna berörda frågan bör anstå. Utskottet anser sig därför icke nu böra
biträda yrkandet i motionerna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 228 och II: 355, till Bidrag
till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
39:o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 85—87), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken
för vissa forskningsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
40 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 87—89) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500 000
kronor.
Aktiebolaget Atomenergi bildades år 1947 med ett aktiekapital av 3 500 000
kronor, varav staten tecknade 2 000 000 kronor och enskilda intressenter
1 500 000 kronor.
Avsikten var ursprungligen, att största delen av nämnda aktiekapital
skulle investeras i ett anrikningsverk för kolm vid Kvarntorp. Sedermera
har det, framhåller departementschefen, visat sig, att bolaget kan ha behov
av att använda aktiekapitalet för andra ändamål. Någon erinran häremot
har synts departementschefen icke böra göras. Departementschefen förutsätter
emellertid, att bolaget i förväg underrättar Kungl. Maj :t om avsedda
större kapitaldispositioner.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
23
Rörande finansieringen av bolagets anläggningar har departementschefen
erinrat om att bolagets närmaste uppgift är att bedriva forskning angående
möjligheterna att praktiskt utnyttja atomenergien för fredliga ändamål.
Det har synts departementschefen ligga i sakens natur att en dylik forskningsverksamhet
icke under åtskilliga år framåt kan beräknas lämna sådana
resultat, på vilka det är möjligt att grunda en kommersiell drift, som medgiver
förräntning och amortering av investerat kapital enligt affärsmässiga
principer.
Departementschefen har också funnit det naturligt, att bolaget för sin
verksamhet behöver uppföra såväl anläggningar av inera fast karaktär som
jämförelsevis kostnadskrävande försöksanordningar och andra tillfälliga anläggningar,
vilka med hänsyn till sin beskaffenhet böra göras till föremål
för snabbare eller omedelbar avskrivning. I princip anser departementschefen,
att fasta anläggningar böra finansieras med anlitande av aktiekapitalet
eller genom upptagande av lån. Med hänsyn till beskaffenheten av bolagets
verksamhet och investeringsbehov har departementschefen emellertid ansett,
att det i vissa fall kan befinnas lämpligast att använda anslagsmedel
för finansiering av bolagets investeringar. Om riksdagen icke har något
att invända däremot, har det synts departementschefen få ankomma på
Ivungl. Maj :t att avgöra i vilken utsträckning medel från förevarande anslag
må användas för investeringsändamål.
Från bolagets sida har upplysts, att det är ovisst om bolagets arbetsprogram
för innevarande budgetår kommer att fullföljas i sin helhet. Enligt
vad departementschefen erfarit har genomförandet av bolagets investeringsplaner
delvis redan något försenats, vilket medför, att anslagsmedel icke
torde komma att tagas i anspråk under innevarande budgetår i av styrelsen
beräknad utsträckning, 5 000 000 kronor, och att sålunda reservationen vid
ingången av nästa budgetår kan förväntas bli större än som beräknats i
petita, 335 000 kronor. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett,
att en höjning av anslaget till 4 000 000 kronor bör vara tillräcklig för att
tillgodose bolagets medelsbehov för verksamheten under nästa budgetår.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det Aktiebolaget
Atomenergi tillförda aktiekapitalet, som ursprungligen var till största delen
avsett att investeras i ett anrikningsverk för kolm vid Kvarntorp, även
skall kunna få användas för andra ändamål. Uppenbart är att bolaget för sin
verksamhet behöver uppföra såväl anläggningar av mera fast karaktär som
jämförelsevis kostnadskrävande försöksanordningar och andra tillfälliga
anläggningar. Även om — vilket även utskottet anser vara riktigt — principiellt
sett fasta anläggningar böra finansieras med anlitande av aktiekapitalet
eller genom upptagande av lån, synes utskottet icke någon erinran böra
göras mot att, därest så i vissa fall kan anses lämpligast, anslagsmedel få
tagas i anspråk för finansiering av bolagets investeringar. Det bör emellertid
såsom departementschefen förutsatt få ankomma på Kung], Maj:t att
avgöra, i vilken utsträckning medel från förevarande anslag må användas
för angivna ändamål.
24
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Mot beräkningen av anslaget för nästa budgetår har utskottet icke något
att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Atomenergiforskning m. m. inom
Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
41 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 89—91), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförådling
för torvforskning för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kronor.
42 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och
småindustri. Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker.
Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. Bidrag till
standardiseringsverksamheten. Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 50, 52—56, s. 91—96), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga
om hantverk och småindustri ett reservationsanslag av
270 000 kronor;
b) till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker ett reservationsanslag av 10 000 kronor;
c) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 50 000 kronor;
d) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor;
e) till Bidrag till standardiseringsverksamheten ett anslag
av 400 000 kronor;
f) till Bidrag till tekniska nomenklatnrcentralen ett anslag
av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
25
Sjöfart och handel.
43 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 97 och 98), innebärande en
anslaghöjning med 12 000 kronor, beroende på dels inrättande av en befattning
som elektroingenjör i Ce 23, dels ock löneklassförändringar m. m.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 298 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 117 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 49100
Summa kronor 465 000;
b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare ho?
lotsstyrelsen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 465 000 kronor.
44:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 58, s. 98—106) att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51, dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
å lots- och fyrstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 8 633 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 611 0001
kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att personalförteckningen för lots- och
fyrstaten skulle å ena sidan utökas med en lotsbefattning i Ca 11, tre fyrmästarbefattningar
i Ca 16, två förste fyrvaktarbefattningar i Ca 12 och tre
fyrvaktarbefattningar i Ca 10. Å andra sidan skulle från förteckningen avföras
en lotsbefattning i Ca 12 å övergångsstat, två fyrmästarbefattningar i
Ca 14, två fyrvaktarbefattningar i Ca 9, varav en å övergångsstat, och en
maskinistbefattning i Ca 14. Slutligen skulle en lotsförmansbefattning i
Ca 12 föras å övergångsstat.
Departementschefen har tillstyrkt framlagt förslag om förbättrad kompensation
för fyrpersonal för sön- och helgdagstjänstgöring. Kostnaderna
härför ha uppskattats till 27 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet. Av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten ha icke givit utskottet anledning till erinran
liksom ej heller den verkställda anslagsberäkningen. Utskottet tillstyrker
jämväl förslaget om förbättrad kompensation för fyrpersonal för sön- och
helgdagstjänstgöring.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för lots- och fyrstaten gällande personalförteckningen,
som i statsrådsprotokollet över handels- och folkhushållningsärenden
för den 4 januari 1950 angivits;
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 094 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
.................................... 2 170 500
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
personal, förslagsvis .......... 1 761 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 606 800
Summa kronor 8 633 000;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 8 633 000 kronor.
45:o) Lotsverket: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
{punkt 59, s. 106—108) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 2 837 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 679 000
kronor.
Departementschefen har tillstyrkt lotsstyrelsens förslag, att lotsaspirant
må enligt de i resereglementet för lotsar angivna grunderna åtnjuta resekostnadsersättning
vid resa för inställelse till lärotur, under vilken han i
och för sin utbildning till lots medföljer fartyg utan att lotsa på eget ansvar,
samt vid resa efter avslutad sådan tur åter till stationsorten. Bakgrunden
till lotsstyrelsens framställning är att utbildningen av lotsaspiranterna
som i allmänhet icke ha avlönad anställning vid lotsplatserna —
bl. a. sker i den formen att aspiranterna medfölja lotsarna på dessas lotsningsturer.
Aspiranterna få härigenom tillfälle att under erfaren ledning
inlära ledernas djup och grundens belägenhet samt förekommande ^prickning
m. m. ävensom tillägna sig förmåga att bedöma olika fartygstypers manöveregenskaper
m. m. Enligt lotsstyrelsens mening är det skäligt att lotsaspiranterna
icke skola behöva vidkännas resekostnader för sitt deltagande
Statsutskottets utlåtande nr 10.
27
i läroturerna. Ett bifall till framställningen skulle medföra en kostnadsökning
med allenast ungefär 1 600 kronor om året, att bestridas från delposten
till resor i samband med lotsning. Någon höjning av posten för att tillgodose
nu ifrågavarande ändamål har icke ifrågasatts.
Anslagshöjningen är i huvudsak föranledd av belastningen å anslaget.
Utskottet finner skäl tillstyrka departementschefens förslag att bereda
lotsaspiranterna ersättning för resekostnader i samband med läroturer. Mol
anslagsberäkningen synes icke något vara att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 837 000 kronor.
‘ _ s; . ■ \ M MI , jl | t | v ,. •;
46:o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 60) har
riksdagen (skrivelse nr 68) redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.
47 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 61, s. 114—116), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av anslagsbelastningen föranledd
höjning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 19 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t................................ 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 13 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 3 400
Summa kronor 39 500
Särskilda uppbörds medel:
Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesan
delar
....................................... 9 000
Nettoutgift kronor 30 500;
b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 10.
48 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 116 och 117), innebärande i förhållande till
motsvarande anslag för löpande budgetår en höjning med 400 kronor, beroende
på att särskilda medel beräknats för lagsökningskostnader m. m.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.
49:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 117—120), innebärande i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår en av automatiska utgiftsstegringar
föranledd höjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 37 000
2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .. 40 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 153 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 21 700
Summa kronor 252 000;
b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 252 000 kronor.
50:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64 s. 120), innebärande en anslagshöjning med 500
kronor, avseende anslagsposten till sjukvård m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 48 300 kronor.
51 :o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 65, s. 120—122) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
Anslaget har för nästa budgetår upptagits med oförändrat belopp.
Följande uppgifter ha i detta sammanhang lämnats om hur den pågående
förstärkningen av isbrytarberedskapen fortskrider. Arbetet på isbry
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
29
tåren Thule pågår planenligt och detta fartyg torde, såsom tidigare beräknats,
kunna färdigställas till vintern 1952/53. Däremot har arbetet med ritningar
till den fjärde statsisbrytaren, vilken brukar omtalas under arbetsnamnet
»isbrytaren D», tillfälligt avbrutits, sedan cirka 35 procent av projektarbetet
utförts. På statsutskottets förslag framhöll visserligen 1947 års
riksdag (skr. nr 296) angelägenheten av att detta fartygsbygge utan längre
dröjsmål fullföljdes, men med tanke på nuvarande höga byggnadskostnader
har föredragande departementschefen ej ansett sig böra forcera planiäggningsarbetet
beträffande denna båt. När riksdagen hade att taga ställning till
förslaget om anslag till ritningar till isbrytaren D, uppskattades kostnaderna
för fartygsbygget till inemot 10 000 000 kronor. Senare har det visat sig, att
redan den avsevärt mindre Thule kostar mer än detta belopp. Mot bakgrunden
härav har departementschefen ansett sig i första hand böra koncentrera
arbetet med att förstärka isbrytarberedskapen på ett mindre kostnadskrävande
projekt, nämligen den av Norrlandskommittén framlagda planen att anskaffa
s. k. hjälpisbrytare.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen. Vad departementschefen
anfört i fråga om den pågående förstärkningen av isbrytarberedskapen
föranleder icke något särskilt uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
52 :o) Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 122 och 123) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kronor.
Till ifrågavarande ändamål ha å driftbudgeten under rubriken Statens
isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
för budgetåren 1944/45—1946/47 såsom reservationsanslag anvisats tillhopa
5 650 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 303/48 (s. 28—34) bemyndigade
riksdagen (r. skr. 465/48) Kungl. Maj :t att uppdraga åt marinförvaltningen
att hos marinverkstäderna i Karlskrona beställa ett statens isbrytarfartyg
(Thule) för en beräknad kostnad av högst 10 068 000 kronor. Därvid
förutsattes att det ytterligare medelsbehovet (10 068 000 — 5 650 000 =)
4 418 000 kronor, skulle äskas å riksstaten för budgetåren 1950/51—1952/53
med 2 500 000 kronor för förstnämnda budgetår, 1 500 000 kronor för budgetåret
1951/52 och återstående 418 000 kronor för budgetåret 1952/53.
Marinförvaltningen (skr. 21/10 1949) har anmält, att enligt nyligen företagen
beräkning det erforderliga medelsbehovet för nästkommande tre budgetår
kan beräknas till respektive 1 500 000, 2 500 000 och 418 000 kronor
och att medelsanvisning bör ske i enlighet härmed.
30
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Departementschefen har framhållit, att han icke har något att invända
mot den av marinförvaltningen föreslagna ändringen i planen för medelsanvisningen
till det nya isbrytarfartyget och har således för nästa budgetår
beräknat 1 500 000 kronor för ändamålet. Erforderlig medelsanvisning har
ansetts böra ske över ett reservationsanslag å tionde huvudtiteln, benämnt
Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg.
Departementschefen har vidare föreslagit, att, därest riksdagen icke har
något att erinra däremot, vid löpande budgetårs utgång återstoden av de medel,
som för budgetåren 1944/45—1946/47 anvisats under rubriken Statens
isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,
skall tillföras nu ifrågavarande anslag.
Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot
den av marinförvaltningen föreslagna ändringen i planen för medelsanvisningen
till det nya isbrytarfartyget. Vad departementschefen i övrigt föreslagit
under förevarande punkt tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Anskaffande av ytterligare ett statens
isbrytarfartyg för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.
53:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 67, s. 123—125), innebärande en av automatiska utgiftsstegringar
föranledd anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 58 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 57 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 700
Summa kronor 130 000;
b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.
54:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Statens sjöhistoriska
museum: Underhåll av samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 68 och 69, s. 125 och 126), innebärande i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår beträffande förstnämnda anslag en
Statsutskottets utlåtande nr 10.
31
av anslagsbelastningen föranledd höjning med 200 kronor och beträffande
sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader ett
förslagsanslag av 23 200 kronor;
b) till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna
ett reservationsanslag av 3 000 kronor.
55 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Läkarundersökning
av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 70 och 71, s.
126 och 127), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader ett
anslag av 256 000 kronor;
b) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
56 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och
från hemorten i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72,
s. 127 och 128), innebärande en av belastningen å anslaget föranledd höjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
57 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kostnader
för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
73 och 74, s. 128 och 129), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
ett förslagsanslag av 400 000 kronor;
b) till Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.
58 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkterna 75 och 76,
s. 129—131) att för budgetåret 1950/51 anvisa till Bidrag till handelshögskolan
i Stockholm ett anslag av 100 000 kronor och till Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg ett anslag av 90 000 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Rylander och Kristensson
i Osby väckt motion (II: 238) hemställts, att riksdagen måtte höja de
föreslagna bidragen till handelshögskolorna, beträffande handelshögskolan
i Stockholm med 30 000 kronor till 130 000 kronor och beträffande handelshögskolan
i Göteborg med 15 000 kronor till 105 000 kronor.
Med förmälan att anslag icke äskats för stipendier för främjande av högre
vetenskapliga studier eller bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
handelshögskolorna föreslås i motionen att till handelshögskolan i Stockholm
anvisas för stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
20 000 kronor och för bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar 10 000
kronor samt till handelshögskolan i Göteborg för dylika stipendier 10 000
kronor och för bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar 5 000 kronor.
Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.
Departementschefen har icke föreslagit någon ändring i nu utgående bidragsbelopp
till de båda högskolorna liksom ej heller beträffande villkoren
för anslagens åtnjutande.
Utskottet får erinra, att Kungl. Maj :t genom beslut den 29 augusti 1947
förordnat justitierådet G. Dahlman att inom handelsdepartementet biträda
vid handläggningen av frågor rörande handelshögskolornas organisation och
arbetsuppgifter. Den 15 juni 1948 överlämnade utredningsmannen ett betänkande,
innehållande en uppskattning av handelshögskolornas utgifter
och inkomster samt behov av statsbidrag under tiden fram till år 1954. Vid
anmälan av denna fråga i 1949 års statsverksproposition uttalade dåvarande
departementschefen, att utredningen i fråga ådagalagt, att en kraftig höjning
av statens bidrag till handelshögskolorna vore behövligt. Med hänsyn
till det statsfinansiella läget ansåg sig departementschefen icke kunna för
det dåvarande förorda större höjning än med 100 000 kronor att fördelas
lika mellan de båda högskolorna. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
Styrelserna för ifrågavarande högskolor ha för nästa budgetår hemställt
om ytterligare högst avsevärda anslagshöjningar, vilka departementschefen
ansett sig i rådande läge icke kunna tillstyrka. Av samma skäl som departementschefen
anfört synas utskottet anslagen till handelshögskolorna böra
för nästa budgetår uppföras med oförändrade belopp. Motionen i fråga avstyrkes
alltså.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 238, för budgetåret 1950/51
anvisa
a) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag
av 100 000 kronor;
b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett anslag
av 90 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
33
59:o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 131—134) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 255 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att de orienterande marknadsundersökningarna
i Etiopien och Indien torde böra fortsätta även under nästa
budgetår. Därutöver ämnar departementschefen föranstalta om dylika undersökningar
i ytterligare några länder, där förutsättningar kunna finnas att
öppna en svensk exportmarknad eller att utvidga en redan pågående export.
Departementschefen avser att inom handelsdepartementet föranstalta
om särskild skyndsam utredning rörande frågan vilka områden av många
föreslagna som därvidlag med hänsyn till våra exportintressen i första
hand skola ifrågakomma. Bland de länder, som i sammanhanget nämnts,
äro Siam, Pakistan, Arabien, Belgiska Kongo, franska kolonierna i Afrika
samt staterna i Mellanamerika. Orienterande marknadsundersökningar av
den omfattning här förordats torde, framhåller departementschefen, såvitt
nu kan bedömas, komma att medföra ett ökat medelsbehov av åtminstone
100 000 kronor.
Vad handelssekreterarna beträffar har framhållits, att det för närvarande,
bl. a. med hänsyn till den pågående exportoffensiven, föreligger ett stort
behov av att utvidga och intensifiera det kommersiella fältarbete, som utföres
av dessa befattningshavare. I dagens läge har departementschefen
emellertid ansett sig kunna endast förorda, att medel beräknas för ytterligare
tre handelssekreterare. Departementschefen uppskattar denna merkostnad till
i runt tal 145 000 kronor. Frågan om de nya handelssekreterarnas placering
och arbetsområden har ansetts böra få avgöras av Kungl. Maj :t.
Anslaget skulle till följd härav komma att höjas med sammanlagt 245 000
kronor.
Utskottet, som vill erinra att riksdagen tidigare understrukit de orienterande
marknadsundersökningarnas betydande värde för den svenska utrikeshandeln,
finner välbetänkt att dessa undersökningar intensifieras och
spridas över flera geografiska områden. Utskottet tillstyrker därför departementschefens
förslag om höjning av bidragsbeloppet för ifrågavarande ändamål
med 100 000 kronor. Departementschefens förslag om anställande av
ytterligare tre handelssekreterare, medförande en merkostnad av 145 000
kronor, synes jämväl påkallat och tillstyrkes alltså. Vad departementschefen
i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.
15 Bihan (j till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 10.
34
Statsutskottets utlåtande nr 10.
60 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Avsättning till handelsflottans
välfärdsfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
78 och 79, s. 135—137), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ett
anslag av 102 000 kronor;
b) till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
61 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 80, s. 138—143) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 486 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 468 000
kronor.
Departementschefen föreslår, att en kansliskrivare i Ce 15 samt två
kanslibiträden i Ce 11 överföras till ordinarie stat. Detta innebär att tre
ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, som f. n. uppehållas av icke-ordinarie
kontorsbiträden, kunna avföras från personalförteckningen, under det att
iön för de sistnämnda befattningshavarna i stället bör beräknas under ickeordinarieposten.
Emellertid väntas två extra ordinarie kontorsbiträden vid
nästa budgetårs ingång uppfylla förutsättningarna för erhållande av ordinarie
tjänst, varför två nya tjänster i lönegraden Ca 8 böra inrättas. Den åtgärd
som erfordras blir alltså endast att en befattning i lönegraden Ca 8
slopas i personalförteckningen, samt att lön till ytterligare ett kontorsbiträde
i lönegraden Ce 8 beräknas under icke-ordinarieposten. Vidare ha medel
beräknats för en tjänst i 15 lönegraden.
Anslagshöjningen i övrigt är huvudsakligen föranledd av automatiska
lönegrads- och löneklassförändringar.
Utskottet tillstyrker av Kungl. Maj :t föreslagna ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket och har icke något att erinra
mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för patent- och registreringsverket
gällande personalförteckningen upptaga
ytterligare en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ca
15 och ytterligare två befattningar som kanslibiträde i löne
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
35
grad Ca 11 ävensom ur personalförteckningen avföra en befattning
som kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
..................................... 1 777 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
.................................... 1 338 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 370 000
Summa kronor 3 486 000;
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 486 000 kronor.
62 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81, s. 143 och 144), innebärande en anslagshöjning
med 100 000 kronor avseende anslagsposten till publikationstryck, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
63 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. Svenska
uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:
Understödjande verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
82—84, s. 144 och 145), vilka i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda båda anslag oförändrade
belopp och beträffande sistnämnda anslag en minskning med 25 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. in. ett förslagsanslag av 2 000 kronor;
b) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett anslag av 60 000 kronor;
c) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
64 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 145), innebärande en av anslagsbelastningen
föranledd höjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
36
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 275 000 kronor.
65 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 86, s. 146 och 147) får utskottet med erinran, att
inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» i förslaget till riksstat
för nästa budgetår upptagits till 400 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
U tgifter.
Avlöningar.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ 182 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t ............ 6 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ 92100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 30 100
5. Barntillägg, förslagsvis .............. 500 312 100
Omkostnader.
1. Sjukvård m. in., förslagsvis .......... 3 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ........ 6 000
3. Expenser, förslagsvis ................ 23 000
4. Hyror, förslagsvis .................. 19 200
5. Publikationstryck, förslagsvis ........ 9 000 60 200
Summa kronor 372 300
Särskilda uppbördsmedel.
Registreringsavgifter, förslagsvis ........ 900
Försålda publikationer, förslagsvis ...... 100
Hyresmedel .......................... 600 1 600
Nettoutgift kronor 370 700;
b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
37
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
66:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 148—150) att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 640 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 621 700
kronor.
Å riksnämndens personalförteckning finnes upptagen en kanslichef å
övergångsstat, vilken för närvarande åtnjuter lön från folkbushållningsdepartementets
avlöningsanslag. Då departementet skall upphöra med utgången
av innevarande budgetår, måste avlöning för denne tjänsteman beräknas
å riksnämndens anslag för tiden till den 1 maj 1951, då han inträder
i pensionsåldern. Detta föranleder en ökning av avlöningsposten till ordinarie
tjänstemän med 16 500 kronor och av posten rörligt tillägg med 1 400
kronor. Med hänsyn till löneklassuppflyttningar måste förstnämnda post
räknas upp med ytterligare 300 kronor och sålunda böra upptagas till
197 100 kronor.
Då en tidigare förutsatt anordning med en militär förbindelseman, avlönad
på arméns stat med särskilt tilläggsarvode från riksnämnden, icke
längre kan påräknas föreslås, att anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, minskas med 1 100 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal m. in. föreslås
höjd med 1 200 kronor.
Utskottet anser sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av ifrågavarande avlöningsanslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 197 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ............................ 14 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. in.,
förslagsvis .............................. 372 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 56 400
Summa kronor 640 000;
38
Statsutskottets utlåtande nr 10.
b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 640 000 kronor.
67:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 150), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
68:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 89, s. 151—153) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor.
Förenämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000
kronor.
Riksnämnden har uppskattat medelsbehovet för omkostnader för statlig
lagerhållning under nästa budgetår till 6,5 miljoner kronor, varav 2
miljoner kronor avses för egentliga lagringskostnader och 4,s miljoner kronor
till ränta å medel som tagits i anspråk av den rörliga kredit i riksgäldskontoret
å 100 000 000 kronor, varmed nämnden finansierar sin inköpsverksamhet.
Vid beräknandet av räntekostnaden har nämnden förutsatt, att
dess framställning om ökning av den rörliga krediten med 200 miljoner
kronor komme att bifallas. Departementschefen anser i likhet med nämnden,
att ifrågavarande räntekostnad bör bestridas från anslaget till
omkostnader för statlig lagerhållning. Då departementschefen i det följande
kommer att föreslå en ökning av krediten med endast 90 miljoner
kronor, synes departementschefen emellertid för bestridande av räntekostnaden
icke behöva beräknas större belopp än 3 miljoner kronor.
Då på sätt nyss nämnts inköpsmedel under nästa budgetår icke komma
att stå till förfogande i den utsträckning som riksnämnden förutsatt, synes
departementschefen icke heller lagringskostnaderna behöva upptagas
till det av nämnden föreslagna beloppet. Departementschefen anser sig
böra förorda, att för ändamålet anvisas 1,5 miljon kronor.
Departementschefen tillstyrker av riksnämnden framlagt förslag, att ersättningar
jämlikt lagen den 26 juni 1948 om skyldighet för näringsidkare
m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap
skola få bestridas från nu förevarande anslag. Anslaget har med
hänsyn härtill synts böra rubriceras Omkostnader för statlig lagerhållning
m. in.
Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens
förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riks
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
39
nämnden finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med
90 miljoner kronor till 190 miljoner kronor, anser sig böra godtaga den av
departementschefen föreslagna medelsanvisningen för bestridande av ränteoch
lagringskostnader. Departementschefens förslag i övrigt under nu förevarande
punkt tillstyrkas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållhållning
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
69 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 153—
156) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom (I: 310) och den andra inom andra kammaren av
herr Fröderberg m. fl. (II: 348), hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen och bergverkstäder för krigsviktig produktion
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000
kronor.
Av hittills anvisade medel till bidrag till bombsäkra cisternanläggningar
äro drygt 1 500 000 kronor ännu icke utnyttjade. Riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap har beräknat, att under nästa budgetår anläggningar
med en sammanlagd cisternvolym om 165 000 kubikmeter skulle
kunna helt eller delvis komma till utförande och att därutöver en anläggning
om ungefär 90 000 kubikmeter, om vilken nämnden preliminärt
förhandlat, skulle kunna påbörjas. För dessa anläggningar skulle erfordras
ytterligare 4 800 000 kronor till statsbidrag. Med hänsyn främst till byggnadsregleringen
bär nämnden dock funnit sig böra begränsa sitt anslagsäskande
till 3 000 000 kronor. Medel för ifrågavarande ändamål synas departementschefen
icke böra anvisas i vidare mån än som kan beräknas
åtgå under nästa budgetår. Den anläggning om vilken endast preliminära
underhandlingar förts lärer enligt vad departementschefen erfarit icke kunna
påbörjas förrän efter budgetårets utgång. Av övriga planerade anläggningar
avses, enligt vad departementschefen likaledes inhämtat, en anläggning
om 90 000 kubikmeter skola utföras i etapper, varav en första på omkring
14 000 kubikmeter. Medel synas departementschefen för närvarande
icke böra beräknas för mera än denna första etapp. Med dessa utgångspunkter
och under hänsynstagande till möjligheterna att påräkna byggnadstillstånd
bar departementschefen funnit medelsbehovet för ifrågava
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 10.
rande ändamål under nästa budgetår kunna uppskattas till i runt tal
2 000 000 kronor. Då av redan anvisade medel omkring 1 500 000 kronor
ännu icke utnyttjats, böra sålunda ytterligare 500 000 kronor anvisas.
Riksnämnden har även funnit önskvärt att man söker få till stånd skyddsanordningar
vid vissa ovanjordscisterner för flytande bränslen. Departementschefen
ansluter sig till denna tanke och tillstyrker, att Kungl. Maj :t
beredes möjlighet att i fall av behov använda förevarande anslag för bidrag
jämväl till sådana anordningar. Det har i så fall synts få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter härom.
Riksnämnden har understrukit behovet av bombsäkra bergverkstäder för
tillverkning av vissa för krigsmakten och folkförsörjningen oumbärliga varor
samt önskvärdheten att kunna lämna statsbidrag även till sådana anläggningar
och hemställt om ett anslag för ändamålet av 1 000 000 kronor.
Departementschefen har ansett förslaget vara värt beaktande. Då emellertid
frågan ännu befinner sig i utredningsstadiet och nämnden därför icke
kunnat framlägga någon säkrare beräkning av medelsbehovet, har departementschefen
funnit sig icke böra föreslå att anslag för ändamålet anvisas
redan för nästa budgetår.
I förberörda båda motioner 1:310 och 11:348 har, då utbyggnaden av
bergrumscisterner ansetts böra ske i snabbare takt än hittills, föreslagits, att
det av Kungl. Maj :t för ändamålet äskade anslaget höjes med 500 000 kronor.
Vidare yrkas, att ett anslag av 500 000 kronor ställes till riksnämndens
för ekonomisk försvarsberedskap förfogande såsom bidrag till uppförande
av bergverkstäder för vissa krigsviktiga industrianläggningar. Beträffande
motiveringen i övrigt hänvisas till motionen II: 348.
Utskottet. Såsom av propositionen framgår är av hittills anvisade medel
till bidrag till bombsäkra cisternanläggningar ett belopp av omkring
1 500 000 kronor ännu icke utnyttjat. Med hänsyn bland annat härtill har
departementschefen funnit medelsanvisningen för nästa budgetår kunna
begränsas till 500 000 kronor.
Vad beträffar det i motionerna gjorda yrkandet att utbyggnaden av bergrumscisterner
bör ske i snabbare takt än som departementschefen räknat
med får utskottet erinra om att Kungl. Maj :t i annat sammanhang föreslagit
riksdagen att å kapitalbudgeten anvisa 1 500 000 kronor för utförande av
fullträffsäkra cisternanläggningar. Med hänsyn härtill och då såsom av det
föregående framgår en avsevärd reservation föreligger å nu ifrågavarande
anslag anser sig utskottet icke böra biträda motionerna i denna del.
Vidkommande det i samma motioner gjorda yrkandet om anvisande av
500 000 kronor för uppförande av bombsäkra bergverkstäder — vilket yrkande
överensstämmer med av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
i ämnet gjord framställning — är det med hänsyn till landets försvarsberedskap
givetvis önskvärt, att detta behov kan tillgodoses. Då emellertid
såsom departementschefen upplyst denna fråga ännu befinner sig i
utredningsstadiet och nämnden därför icke ännu kunnat framlägga någon
Statsutskottets utlåtande nr 10.
41
säkrare beräkning av medelsbehovet, anser sig utskottet icke för närvarande
berett tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet.
Av det anförda följer, att utskottet avstyrker de båda föreliggande motionerna,
såvitt nu är i fråga.
Departementschefens beräkning av anslaget torde böra godtagas. Utskottet
har icke något att erinra mot att såsom departementschefen föreslagit
möjlighet beredes Kungl. Maj :t att i fall av behov använda anslaget i fråga
till uppförande av skyddsanordningar vid vissa ovan jordscisterner för flytande
bränslen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 310 och II: 348, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till uppförande av bombsåkra cisternanläggningar
för flytande bränslen för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
70 :o) Finansieringen av riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
inköps- och lagringsverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen medgiva
(punkt 91, s. 156—158), att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret
upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 190 000 000 kronor.
I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (skr. nr 317) har den rörliga
kredit, som jämlikt beslut av 1946 års riksdag upplagts i riksgäldskontoret
för finansiering av statens reservförrådsnämnds inköps- och försälj ningsverksamhet,
överförts på riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
som, efter beslut av Kungl. Maj :t, äger disponera krediten intill ett belopp
av 100 000 000 kronor. Genom beslut den 30 december 1948 och den 30 september
1949 har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 50 000 000 kronor av krediten
till riksnämndens förfogande.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (skr. 25/8 1949) hemställer,
att den rörliga krediten måtte ökas med 200 000 000 kronor och anför
därvid, att nämnden förbrukat 20 000 000 kronor och att återstående
80 000 000 kronor torde räcka för nämndens inköp under innevarande budgetår
i förutsatt omfattning.
Riksnämnden har därefter i skrivelse den 16 september 1949 hemställt om
Kungl. Maj :ts godkännande av en vid skrivelsen fogad plan för nämndens
fortsatta beredskapslagring. I planen har angivits de lagerkvantiteter som
nämnden med hänsyn till lagringsmöjligheter och med allmänt beaktande
av valutaläget anser möjliga att uppnå intill slutet av år 1950. Nämnden
framhåller, att denna plan endast är att betrakta såsom ett led i en fortsatt
lageruppbyggnad och alt nämnden avser alt i sinom tid framlägga förslag
om ytterligare beredskapslagring. För uppnående av den i planen förutsatta
lagernivån vid årsskiftet 1950/51 skulle under 1950 inköp böra ske
till ett belopp av i runt tal 159 000 000 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Sedermera har riksnämnden i skrivelse den 16 november 1949 anmält, att
värdet av de under 1950 planerade inköpen till följd av devalveringen beräknades
ha stigit till omkring 191 000 000 kronor. I skrivelsen har vidare anförts,
att av den av riksdagen medgivna kreditsumman 50 å 60 miljoner
kronor beräknades återstå vid 1950 års ingång. Därest den begärda utökningen
av krediten med 200 000 000 kronor bifölles, skulle medel sålunda
finnas tillgängliga för planens genomförande under 1950, varjämte 60 å 70
miljoner kronor komme att stå till förfogande för fortsatt inköpsverksamhet
efter nämnda år.
Riksnämndens inköp av varor sker för närvarande efter en av Kungl.
Maj:t genom beslut den 26 juni 1948 godkänd plan för den fortsatta beredskapslagringen.
Denna plan är, såsom riksnämnden anfört, uppgjord med
tanke främst på beredskapen inför ett krigsfall. Den nya plan, som riksnämnden
framlagt och som avses skola ersätta den nuvarande, i den mån
denna icke hunnit genomföras, har av nämnden betecknats som ett led i
den fortsatta lageruppbyggnad, som erfordras om behovet av nödvändiga varor
under en avspärrningsperiod skall kunna tillgodoses. Av de 100 miljoner
kronor av riksnämndens rörliga kredit i riksgäldskontoret, vilka kunna användas
för inköp av varor, återstå för närvarande i runt tal 60 miljoner kronor
odisponerade.
Ett genomförande av riksnämndens nya plan för beredskapslagringen
skulle, framhåller departementschefen, kräva inköp av varor till ett värde av
omkring 191 miljoner kronor. Åtskilliga av dessa varor måste emellertid tagas
från länder, där inköp med hänsyn till valutaläget endast kan ske i
begränsad omfattning. Med hänsyn härtill synes det departementschefen
knappast antagligt att före nästa budgetårs utgång varor till högre värde
än 150 miljoner kronor skola kunna inköpas. Då de medel, som behövas
för denna inköpsverksamhet, måste upplånas, är det enligt departementschefen
nödvändigt att för bedömningen av kreditens storlek även taga erforderlig
hänsyn till utvecklingen på kapitalmarknaden. På grund av ovissheten
härom är departementschefen icke beredd att förorda att krediten
ökas med större belopp än 90 miljoner kronor. Om hela det outnyttjade kreditbeloppet
jämte den nu förordade ökade krediten skulle ställas till riksnämndens
förfogande, skulle det bli möjligt för nämnden att genomföra lagringsplanen
i den begränsade omfattning som nyss angivits. Det har synts
departementschefen få ankomma på Kungl. Maj :t att, under hänsynstagande
till den aktuella situationen å kapitalmarknaden respektive valutaområdet,
successivt ställa medel till riksnämndens förfogande, varvid förutsatts,
att riksnämndens inköp enligt planen komma att utsträckas under
hela budgetåret 1950/51.
Utskottet finner erforderligt, att riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap
rörliga kredit i riksgäldskontoret höjes. Med hänsyn till valutaläget
och till utvecklingen på kapitalmarknaden anser utskottet, i likhet
Statsutskottets utlåtande nr 10.
43
med departementschefen, att höjningen bör kunna begränsas till 90 miljoner
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, under hänsynstagande
till den aktuella situationen å kapitalmarknaden respektive valutaområdet,
successivt ställa medel till riksnämndens förfogande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,
disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten
intill ett belopp av 190 000 000 kronor.
Krisförvaltningen.
71 :o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 94, s. 162 och 163) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000
kronor.
Frågan om bränslekommissionens fortsatta verksamhet är delvis beroende
av hur länge den nyligen återinförda subventioneringen av hushållens bränslekostnader
kommer att fortgå. Om denna subventionering, såsom är avsett,
upphör med utgången av 1950, synes man enligt departementschefen
böra räkna med att kommissionen kan vara avvecklad vid nästa budgetårs
utgång. Då kommissionen vid sina anslagsberäkningar utgått från att dess
verksamhet skulle under hela budgetåret bedrivas i det närmaste i samma
omfattning som för närvarande, synes en viss nedskärning av de av kommissionen
äskade beloppen kunna företagas. Departementschefen har ansett,
att för kommissionens avlöningar ett anslag av 600 000 kronor är till fyllest.
Skulle emellertid, framhåller departementschefen, subventioneringen,
av orsaker som för närvarande icke kunna förutses, behöva behållas även
efter innevarande års utgång, synes anslaget få överskridas i den omfattning
som kan vara erforderlig för att möjliggöra kommissionens fortsatta
handbavande av dessa frågor.
Utskottet anser sig böra godtaga de verkställda anslagsberäkningarna och
bar icke något att erinra mot vad departementschefen i samband därmed
anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 10.
72:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 95, s. 163 och 164), innebärande en anslagsminskning
med 430 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
270 000 kronor.
73:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 96, s. 164 och 165) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000
kronor.
Som en följd av den rikligare tillgången på förnödenheter har under senare
tid prisregleringen kunnat hävas inom vissa varuområden och ytterligare
lättnader torde kunna väntas. Det oaktat, framhåller departementschefen,
synes dock, med hänsyn till det ekonomiska läget, den priskontrollerande
verksamheten komma att behöva fortsätta även nästa budgetår efter i stort
sett samma linjer som nu. Departementschefen har därför ansett sig i likhet
med priskontrollnämnden böra räkna med att nämnden kommer att
bestå i ungefär nuvarande omfattning. Vid nämnden har inrättats ett för
Stockholms stad och län gemensamt priskontor, medan övriga priskontors
arbetsuppgifter från och med detta års ingång överflyttats på länsstyrelserna.
Beträffande statens upplysningsbyrås ställning anförde dåvarande chefen
för folkhushållningsdepartementet vid framläggandet av föregående års
statsverksproposition, att denna fråga borde slutligen prövas först i sammanhang
med ställningstagandet till det förslag som kommittén för social
upplysning komme att framlägga. I ett nu framlagt betänkande har denna
kommitté förordat inrättandet av ett särskilt institut för social upplysning,
till vilket upplysningsbyråns arbetsuppgifter skulle överflyttas. Då något
förslag i anledning av betänkandet icke torde vara att vänta, syntes departementschefen
upplysningsbyrån böra i oförändrad form fortsätta sin
verksamhet även under nästa budgetår och därvid alltjämt vara knuten till
priskontrollnämnden.
Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat torde genom det efter
statsverkspropositionens avlämnande på vissa områden inträdda förbättrade
försörjningsläget förutsättningar redan nu finnas för en begränsning av
priskontrollnämndens verksamhet. Då anslaget emellertid påverkas av många
ännu okända faktorer, anser utskottet försiktigheten bjuda att för nästa
budgetår räkna med en medelsanvisning av den storleksordning, som departementschefen
föreslagit.
Utskottet, som förutsätter att alla möjligheter till avveckling av priskontrollen
tillvaratagas, där så utan olägenhet kan ske, hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
45
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
2 130 000 kronor.
74:o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 97, s. 166), innebärande en anslagsminskning med
230 000 kronor, får utskottet — under erinran om vad utskottet anfört under
närmast föregående punkt — hemställa,
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
770 000 kronor.
75:o) överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar, överrevisionen för
krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
98 och 99, s. 166 och 167), innebärande beträffande förstnämnda anslag
en minskning med 20 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag
oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till överrevisionen för kris förvaltningen: Avlöningar
ett förslagsanslag av 95 000 kronor;
b) till Överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Diverse.
76:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 100 och 101, s. 168)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 461 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 303 000 kronor.
77 :o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102, s. 168 och 169) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000
kronor.
Bränslekommissionen beräknar att, sedan vedregleringen numera avvecklats,
samtliga engagement i samband med övertagandet och försäljningen av
de auktoriserade brännvedsuppköparnas vedlager skola vara helt avvecklade
under innevarande budgetår. På grund av den relativt stora omfattningen
av dessa affärer anser kommissionen det dock vara nödvändigt att för
täckande av sådana kostnader, som till äventyrs ej kunna redovisas under
detta budgetår, preliminärt räkna med ett belopp av 300 000 kronor för budgetåret
1950/51.
Departementschefen har godtagit bränslekommissionens förslag.
Utskottet anser sig på i ärendet anförda skäl böra tillstyrka Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Omkostnader i samband med inköp
och inlösen av ved m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 300 000 kronor.
78 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag
till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 103 och 104, s. 169 och 170), innebärande höjningar beträffande
förstnämnda anslag med 18 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa
a) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten ett förslagsanslag av 78 000 kronor;
b) till Bidrag till underhåll av en fyr ä Kap Spartel ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.
79 :o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 105, s. 170), innebärande en anslagsminskning med 2 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
9 400 kronor.
80 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 106, s. 170 och 171), innebärande
en anslagshöjning med 19 000 kronor — som medger ersättning till ytterligare
ett svenskt ombud samt ökat anlitande av sakkunniga och förbättrad
kontakt mellan de olika ländernas delegationer genom resor — hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
47
att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
81 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 107, s. 171 och 172) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundqvist m. fl. (I: 308) och den andra inom andra kammaren av
herr Braconier (II: 349), i vilka hemställts, att riksdagen ville för budgetåret
1950/51 besluta höja bidraget till Svenska turisttrafikförbundet från
av Kungl. Maj :t föreslaget belopp, 325 000 kronor, till 500 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne (I: 309) och den andra inom andra kammaren av herr
Nihlfors m. fl. (II: 350), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 594 000 kronor i stället för det av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget
å 325 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 308 och II: 350.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 231 000
kronor.
Svenska turisttrafikförbundet (skr. 10/9 1949, PM 23/9 1949) hemställer,
att anslaget höjes med 376 000 kronor till 607 000 kronor. Förbundet
hade till en början beräknat utgifterna för nästa budgetår till 820 000 kronor
och inkomsterna till 320 000 kronor, varför förbundet anhållit om statsbidrag
med 500 000 kronor, vilket innebär en höjning med 269 000 kronor.
Härtill kommo emellertid ökade utgifter med 107 000 kronor i anledning
av devalveringen av den svenska kronan.
Departementschefen har framhållit, att det får anses vara ett viktigt intresse
att den utländska turisttrafiken på Sverige på olika sätt främjas.
Det syntes därför önskvärt att turisttrafikförbundet erhölle ett statsbidrag,
som möjliggjorde en intensifiering av förbundets verksamhet. Särskilt angeläget
vore att den verksamhet, som bedreves i Amerikas förenta stater, åtminstone
kunde vidmakthållas. I nuvarande läge kunde departementschefen
emellertid ej förorda att förbundet erhölle hela det äskade beloppet
(231 000 -f- 376 000 = ) 607 000 kronor. Höjningen borde begränsas till
94 000 kronor. Anslaget skulle sålunda uppgå till 325 000 kronor.
Utskottet är fullt ense med motionärerna om betydelsen av att den utländska
turisttrafiken på Sverige på olika sätt främjas. EU ökat bidrag till
48
Statsutskottets utlåtande nr 10.
turisttrafikförbundet för en intensifiering av dess verksamhet vore alltså
önskvärt. Med hänsyn emellertid till den stränga sparsamhet, som rådande
statsfinansiella läge kräver, anser sig utskottet i likhet med departementschefen
icke böra för nästa budgetår förorda större höjning av anslaget än
med det belopp av 94 000 kronor, som kan anses motsvara krondevalveringen.
De i ämnet väckta motionerna finner utskottet sig alltså böra avstyrka.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 308 och II: 349 samt I: 309
och 11:350, till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.
82:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 108, s. 172—175) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 4 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Norman m. fl. (I: 225) och den andra inom andra kammaren av
herr Håstad m. fl. (11:249), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta
antingen och helst att öka avsättningen av tipsmedel till den fond, från
vilken administrationsbidrag till Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets
främjande i Sverige skall utgå, med 50 000 kronor eller att av
årets avsättningar till idrotts- eller till friluftsfonden 50 000 kronor skola
ställas till nämnda förenings förfogande som bidrag till dess förvaltningskostnader,
dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt motion
(11:99), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta bifalla Sveriges riksidrottsförbunds
framställning om avsättning till fonden för idrottens främjande
för budgetåret 1950/51 med 8 556 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:225 och 11:99.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000
kronor.
Sveriges riksidrottsförbund har hemställt, att anslaget höjes till 8 556 000
kronor.
Departementschefen har ansett det i och för sig angeläget att idrottsrörelsen
erhåller ett mera effektivt stöd av statsmakterna än vad som varit
möjligt att ge under senare år. Med hänsyn till den återhållsamhet, som
påkallas i nuvarande läge, vore departementschefen emellertid för närvarande
icke beredd att förorda, att anslaget upptoges till högre belopp än
för innevarande budgetår eller 4 000 000 kronor. Detta innebure dock i
realiteten en höjning med 175 000 kronor, d. v. s. det belopp som utgått
till Lingiaden av förstnämnda summa. Med hänsyn till svårigheten att i
Statsutskottets utlåtande nr 10.
49
rådande arbetsmarknads- och investeringsläge få utföra idrottsanläggningar
syntes det departementschefen skäligt att för nämnda syfte beräknas
en mindre del av anslaget än tidigare. Storleken av ifrågavarande delbelopp
borde Ivungl. Maj :t få bestämma. Departementschefen förutsatte, att sistnämnda
belopp tills vidare innehölles. Det borde få ankomma på Kungl.
Maj :t att vid den tidpunkt, då situationen medgåve det, besluta om dispositionen
av beloppet.
Vid bedömande av frågan om bidrag av tipsmedel skola tilldelas organisationer
på friluftslivets område till löpande organisationsutgifter torde,
framhåller departementschefen, i första hand böra beaktas de ekonomiska
konsekvenser, som skulle följa, om en dylik princip genomfördes. Bidrag
för nu nämnda ändamål förutsatte en icke obetydlig höjning av anslaget
till fonden för idrottens främjande och eventuellt även av anslaget till fonden
för friluftslivets främjande, eftersom åtskilliga organisationer av olika
slag torde komma att ställa anspråk på bidrag. För närvarande syntes det
departementschefen därför knappast vara möjligt att införa någon ny princip
beträffande bidragsgivningen. Frågan övervägdes emellertid inom handelsdepartementet
och vissa uppgifter i ämnet hade införskaffats. Departementschefen
avsåge att senare upptaga frågan till närmare behandling.
Utskottet. Med erinran om att innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat
ett anslag av 400 000 kronor till täckande av det underskott, som
uppstått vid genomförandet av Lingiaden 1949, tillstyrker utskottet att anslaget
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Motionen II: 99
avstyrkes alltså.
Beträffande det i motionerna 1:225 och 11:249 framförda förslaget om
bidrag ur tipsmedel till organisationer på friluftslivets område till löpande
organisationsutgifter uttalade föregående års riksdag vid behandlingen av
motsvarande anslag, att denna fråga vore av beskaffenhet att böra närmare
prövas av Kungl. Maj :t. Såsom departementschefen nu framhållit överväges
denna fråga inom handelsdepartementet. I avvaktan på resultatet
därav synas motionerna icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:225 och 11:249 ävensom
motionen 11:99, till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
4 000 000 kronor.
83:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 109, s. 175 och 176) alt till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000
kronor.
t Bihamj till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 10.
50
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Departementschefen har ansett sig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka
någon höjning av avsättningen till fonden för friluftslivets främjande,
ehuru detta skulle i och för sig ha varit önskvärt.
Utskottet. Under erinran om vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört i fråga om motionerna 1:225 och 11:249 får utskottet med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 1 000 000 kronor.
84:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 110, s. 176 och 177) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ivar Persson och Bengtson (I: 224) och den andra inom andra
kammaren av herr Ericsson i Näs (11:241), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 8 000 000 kronor,
dels en inom första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson m. fl. väckt
motion (1:86), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för avsättning
till lotterimedelsfonden för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
8 000 000 kronor,
dels en inom första kammaren av herr Björck m. fl. väckt motion (I:
157), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 9 000 000
kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. väckt
motion (II: 353), vari hemställts, att riksdagen måtte ej mindre besluta att
för avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 9 000 000 kronor än även i skrivelse till Kungl. Maj :t erinra
om att i motionen anförda synpunkter angående anslagets fördelning måtte
beaktas, därvid i motionen anmärkts på att landsbygdens intressen fått stå
tillbaka för städernas och att teatrarna i första hand erhållit anslag, medan
andra kulturella ändamål eftersatts.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 224, I: 86, I: 157 och II: 353.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000
kronor.
Det skulle, framhåller departementschefen, vara önskvärt, att anslaget
Statsutskottets utlåtande nr 10.
51
kunde höjas avsevärt, framför allt med hänsyn till de betydande bidragsbehoven
av engångsnatur. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har departementschefen
emellertid ansett sig icke kunna förorda någon höjning.
Utskottet vill erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av motsvarande
anslagsfråga uttalat, att det av redovisningen av anslagets disposition
syntes framgå, att de mindre städernas och landsbygdens berättigade
anspråk på stöd för kulturell verksamhet icke i tillräcklig grad tillgodosetts.
Riksdagen har vidare uttalat, att Kungl. Maj :t det oaktat icke vidtagit
någon större ändring av grunderna för fördelningen av ifrågavarande
medel och att huvudparten av dessa fortfarande tilldelades storstäderna.
Utskottet nödgas konstatera, att detta förhållande kvarstår i huvudsak
alltjämt.
Utskottet anser ofrånkomligt, att en ändring av nuvarande minst sagt
otillfredsställande grunder för fördelning av lotterimedlen kommer till
stånd och förväntar, att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag
till nya riktlinjer härutinnan. 1948 års utredning om en statens kulturfond
med uppgift att utreda och avgiva förslag rörande frågor om de
ändamål, till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna budgeten,
böra utgå, samt formerna för medlens fördelning, kan då beräknas ha slutfört
sitt uppdrag. Vid ett ställningstagande till nu omhandlade fråga torde
givetvis även tagas i beaktande resultatet av den numera verkställda utredningen
rörande möjligheterna att för framtiden vinna en begränsning av
de bidrag av lotterimedel som erfordras för Kungl. teaterns drift.
Vad beträffar medelsanvisningen för nästa budgetår får utskottet erinra,
att föregående års riksdag efter hemställan av utskottet höjde förevarande
anslag med 500 000 kronor att oavkortat användas för att i högre grad än
dittills varit fallet tillgodose ändamål, som avsåge att främja den allmänna
kulturella verksamheten på landsbygden och i stadssamhällena i övrigt. Utskottet
förutsätter, att motsvarande belopp av nästa års anslag kommer till
enahanda användning. Med hänsyn härtill anser sig utskottet i nuvarande
läge icke böra förorda en höjning av den av Kungl. Maj :t äskade medels
anvisningen.
De i motionerna gjorda yrkandena härutinnan kan utskottet
alltså icke biträda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 224 och II: 241 ävensom I: 80, I: 157 och II:
353, sistnämnda motion i vad den avser anslagsfrågan,
till Avsättning till lotterimcdclsfonden för budgetåret 1950/
51 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor;
b) med bifall till motionen 11:353, i vad den avser anslagets
fördelning, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet i det föregående anfört.
52
Statsutskottets utlåtande nr 10.
85 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 177 och 178), innebärande en anslagshöjning
med 50 000 kronor, beroende på att handelsdepartementet skall
från och med nästa budgetår övertaga huvuddelen av folkhushållningsdepartementets
kvarstående arbetsuppgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
86 :o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 112, s. 178), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
87 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s.
178), innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor, beroende på att
handelsdepartementet skall från och med nästa budgetår övertaga huvuddelen
av folkhushållningsdepartementets kvarstående arbetsuppgifter, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
88ro) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 178 och 179), innebärande en anslagsminskning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
53
Uppskjutna frågor.
89:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 25: Vissa kostnader för statens gruvegendom,
punkten 51: Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor,
punkten 92: Statens handels- och industrikommission: Avlöningar samt
punkten 93: Statens handels- och industrikommission: Omkostnader;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 28 mars 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding, Berling, Rosenberg, Hesselbom,
Erik Gustaf Andersson, Edin, Andrée, Alfred Nilsson, Lundgren och
Axel Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson
i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Ståhl,
Kollberg, Kyling, Persson i Vinberg, Persson i Växjö, Wedén, Henriksson
och Nihlfors.
Reservationer.
1) vid punkten 3:o) (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Kollberg
och Henriksson.
2) vid punkten 13:o) (Navigationsskolorna: Avlöningar) av herr Persson
i Vinberg.
3) vid punkten 32:o) (Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.) av herr
Persson i Växjö.
4) vid punkten 38:o) (Bidrag till Hemmens forskningsinstitut) av herrar
Lundgren, Axel Andersson, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Kollberg, Kyling,
Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
54
Statsutskottets utlåtande nr 10.
»Med hänsyn till hemhushållets och hemarbetets stora samhälleliga betydelse
och de viktiga uppgifter, som Hemmens forskningsinstitut därvid
har att fylla, synes utskottet angeläget, att alla åtgärder vidtagas som kunna
främja institutets verkamhet. En av institutets mera beydelsefulla uppgifter
är att sprida kännedom om dess verksamhet. Med den personal, varöver
institutet inom ramen för nuvarande anslag förfogar, är det icke möjligt
att i önskvärd utsträckning tillgodose denna del av verksamheten. Det är
därför ett trängande önskemål att möjlighet beredes institutet att anställa
en kvalificerad kraft, som i egenskap av pressombudsman och instruktör
vid utställningar, kurser och dylikt kan fullgöra de med en sådan befattning
förenade göromål. Kostnaderna härför torde kunna begränsas till 10 000
kronor. Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka, att i enlighet med yrkandet
i motionerna 1:228 och 11:355 det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
höjes för ifrågavarande ändamål med 10 000 kronor och alltså uppföres med
110 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 228 och II: 355, till Bidrag
till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.»
5) vid punkten 58:o) (Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag
till handelshögskolan i Göteborg.) av herrar Wedén och Nihlfors.
6) vid punkten 73:o) (Statens priskontrollnämnd: Avlöningar) av herrar
Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Alfred Nilsson, Lundgren, Axel Andersson,
Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Rubbestad, Ståhl, Kollberg, Kyling,
Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»Utskottet förutsätter, att alla möjligheter till avveckling av priskontrollen
tillvaratagas, där så utan olägenhet kan ske. Enligt vad utskottet under
hand inhämtat torde genom det efter statsverkspropositionens avlämnande
på vissa områden inträdda förbättrade försörjningsläget förutsättningar redan
nu finnas för en begränsning av priskontrollnämndens verksamhet. Till
följd härav torde förevarande anslag kunna för nästa budgetår minskas i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med i runt tal 330 000 kronor. Anslaget
bör alltså uppföras med 1 800 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
1 800 000 kronor.»
7) vid punkten 81 :o) (Bidrag till svenska turisttrafikförbundet) av herr
Nihlfors.
607404. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.