Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 269)
om fastighetsbildning i stad, m. m.

Genom en den 17 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 195, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till

i) Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning
i stad.

Härigenom förordnas, dels att 2 kap. 15 §, 3 kap. 1 §, överskriften till
4 kap., 4 kap. 4 §, 5 kap. 18, 19, 20 och 21 §§, 6 kap. 15 § samt 7 kap. 1,
17 och 18 §§ lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad* 1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att fjärde stycket i övergångsbestämmelserna
till lagen skall upphöra att gälla, dels ock att i lagen
skola införas tre nya paragrafer, nämligen i 4 kap. två paragrafer, betecknade
3 a § och 3 b §, samt i 5 kap. en paragraf, betecknad 19 a §, av nedan
upptagen lydelse.

(Gällande lydelse.)

2 KAP.

15 §.

Vad i detta kapitel föreskrives för
stad skall äga motsvarande tillämpning
inom annat samhälle, varest finnes
tomtindelning såsom i stad, så
ock eljest inom område å landet, varest
på grund av stadsplan finnes sådan
tomtindelning.

(Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

15 §.

Vad i detta kapitel föreskrives för
stad skall äga motsvarande tillämpning
inom annat samhälle, varest finnes
tomtindelning såsom i stad, så
ock eljest inom område å landet, varest
på grund av stadsplan finnes sådan
tomtindelning. Ändå att tomtindelning
icke finnes, skall stadgandet
i 13 § andra stycket äga motsvaran -

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 15 § och 7 kap. 1 § SFS 1947:703, beträffande 3 kap.
1 § och överskriften till 4 kap. SFS 1921: 199, beträffande 4 kap. 4 § och 5 kap. 20 § SFS
1948:97, beträffande 5 kap. 21 § SFS 1932:265, beträffande 6 kap. 15 § SFS 1931:143 samt
beträffande 7 kap. 17 och 18 §§ SFS 1936:316.

1 Hihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 3 avd. Nr 16.

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse.)

1 fråga------- ------

3 KAP.

1 §•

Har i stad enligt fastställd tomtindelning
tomt bildats av mark, som
hör till särskilda fastigheter eller
särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,
må sammanläggning
av de områden, som utgöra tomten,
medgivas i den ordning som i
detta kapitel sägs.

4 KAP.

Om sammanläggning av stadsägor.

(Föreslagen lydelse.)

de tillämpning inom samhälle eller
annan ort å landet, där fastighetsregister
skall föras enligt de för stad
meddelade bestämmelser.

- delar gälla.

3 KAP.

1 §•

Har i stad enligt fastställd tomtindelning
tomt bildats av mark, som
hör till särskilda fastigheter eller
särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,
må sammanläggning
av de områden, som utgöra tomten,
medgivas i den ordning som i
detta kapitel sägs. Sammanläggning
må dock icke medgivas av områden,
som redovisas i olika slag av fastighetsregister.

4 KAP.

Om sammanläggning av stadsägor, så
ock av vissa områden som redovisas i
jordregister.

3 a §.

1 stad eller del därav, där jordregister
föres, skola angående sammanläggning
av fastigheter, som redovisas
i sådant register, bestämmelserna i
1—3 §§ äga motsvarande tillämpning
med nedan i andra stycket angivna
undantag.

Vid ansökan om sammanläggning
skall i stället för sådant registerutdrag,
som avses i 2 § första stycket,
fogas utredning rörande fastigheternas
registerbeteckning, omfattning
och läge, verkställd av mätningsman
eller till sådan befattning behörig person.
Utlåtande av furste lantmätaren
skall inhämtas i ärendet.

Tredje lagutskottets utlåtande nr J6.

3

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

4 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för
stad skall ock gälla för samhälle å
landet, för vilket föres fastighetsregister
enligt de för stad meddelade
bestämmelser.

Om behörighet för Konungen att
beträffande område av stad eller samhälle
som nu sagts förordna om tilllämplighet
av de för landet meddelade
bestämmelserna är stadgat i lagen
med särskilda bestämmelser om fastighetsbildning
inom vissa områden
av stad.

5 KAP.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning,
skall myndighet, som
meddelat beslutet, ofördröjligen därom
underrätta den, som för fastighetsregistret,
där sådant finnes för
staden upplagt.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning
skall förvaras under byggnadsnämndens
vård.

3 b §.

Ej må sammanläggning medgivas
av fastigheter, som redovisas i olika
slag av fastighetsregister.

4 §•

Vad i detta kapitel är stadgat för
stad skall ock gälla för samhälle å
landet, därest för samhället eller del
därav föres fastighetsregister enligt
de för stad meddelade bestämmelser,
så ock för annan ort å landet, för vilken
sådant register föres.

Om behörighet för Konungen att
beträffande område av stad eller av
sådant samhälle eller annan ort å landet,
som i första stycket sägs, förordna
om tillämplighet av de för landet
meddelade bestämmelserna är stadgat
i lagen med särskilda bestämmelser
om fastighetsbildning inom
vissa områden av stad.

5 KAP.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning,
skall myndighet, som meddelat
beslutet, ofördröjligen underrätta
vederbörande registerförare
därom.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning
skall, där ej annat följer av vad i
19 a § stadgas, förvaras under byggnadsnämndens
vård.

19 a §.

I stad eller del därav, där jordregister
föres, må mark som tillagts
fastighet genom sämjedelning avstyckas
under de villkor som angivas i

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse.)

20 §.

Bestämmelserna i detta kapitel
skola även gälla för samhälle å landet,
för vilket skall föras fastighetsregister
enligt de för stad meddelade
bestämmelser.

Om behörighet för Konungen att
beträffande område av stad eller samhälle
som nu sagts förordna om tilllämplighet
av de för landet meddelade
bestämmelserna är stadgat i lagen
med särskilda bestämmelser om
fastighetsbildning inom vissa områden
av stad.

21 §.

Vad om magistrat i detta kapitel
sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet,
i stad, som lyder under
landsrätt, för Konungens befallningshavande
eller den Konungen
därtill förordnar, samt i samhälle på
landet, där bestämmelserna i kapitlet
äga tillämpning, för Konungens
befallningshavande.

(Föreslagen lydelse.)

19 kap. 1 § andra stycket sista punkten
lagen om delning av jord å landet.

Utlåtande av förste lantmätaren
skall inhämtas i ärende rörande avstyckning
i stad eller del därav, där
jordregister föres. Konceptakt rörande
sådan avstyckning skall redovisas
till lantmåterikontoret i länet. Avser
avstyckningen område inom stadsplan
eller byggnadsplan, skall avskrift
av förråttningsakten mot stadgad
avgift överlämnas till byggnadsnämnden
att förvaras under dess
vård.

20 §.

Bestämmelserna i detta kapitel
skola även gälla för samhälle å landet,
därest för samhället eller del därav
skall föras fastighetsregister enligt
de för stad meddelade bestämmelser,
så ock för annan ort å landet, för vilken
sådant register skall föras.

Om behörighet för Konungen att
beträffande område av stad eller av
sådant samhälle eller annan ort å landet,
som i första stycket sägs, förordna
om tillämplighet av de för landet
meddelade bestämmelserna är
stadgat i lagen med särskilda bestämmelser
om fastighetsbildning inom
vissa områden av stad.

21 §.

Vad om magistrat i detta kapitel
sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet,
i stad, som lyder under
landsrätt, för Konungens befallningshavande
eller den Konungen
därtill förordnar, samt i samhälle eller
annan ort å landet, där bestämmelserna
i kapitlet äga tillämpning,
för Konungens befallningshavande.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

5

(Gällande lydelse.)

6 KAP.

15 §.

Vad i 1—3 samt 5—14 §§ stadgas
för stad skall ock gälla för samhälle
å landet, för vilket skall föras fastighetsregister
enligt de för stad meddelade
bestämmelser.

7 KAP.

1 §•

För varje stad skall finnas ett fastighetsregister,
bestående av tomtbok
för tomterna och stadsägobok
för övriga fastigheter inom staden.

Till fastighetsregistret-----

Tomtboken skall--—----

Föreskrift, som,-------

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående
stad, som lyder under landsrätt,
skall, där Konungen därom förordnar,
äga motsvarande tillämpning
i avseende å samhälle å landet, där
den för städerna gällande ordning för
bebyggande skall iakttagas.

I fall,-----------

För samhälle å landet vare förste
lantmätaren registerförare, så framt
ej samhället förklarat sig vilja bekosta
registerföringen.

(Föreslagen lydelse.)

6 KAP.

15 §.

Vad i 1—3 samt 5—14 §§ stadgas
för stad skall ock gälla för samhälle
å landet, därest för samhället eller del
därav skall föras fastighetsregister
enligt de för stad meddelade bestämmelser,
så ock för annan ort å landet,
för vilken sådant register skall föras.

7 KAP.

1 §•

För varje stad skall, i den mån Konungen
ej annorlunda förordnat, finnas
fastighetsregister, bestående av
tomtbok för tomterna och stadsägobok
för övriga fastigheter inom staden.
Konungen må ock, där det med
hänsyn till omständigheterna finnes
lämpligt, förordna att fastighetsregister
såsom för stad skall föras för
samhälle eller del därav eller för annan
ort å landet.

----— — fastigheter enskilt.

■---nämnda bihang.

----- särskilt fall.

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående
stad, som lyder under landsrätt,
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande samhälle eller annan ort
å landet, där fastighetsregister såsom
för stad skall föras.

av registerkarta.

För sådant samhälle eller annan ort
å landet, som i första stycket sägs,
vare förste lantmätaren registerförare,
så framt ej samhället eller vederbörande
kommun förklarat sig vilja
bekosta registerföringen.

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse.)

Sedan fastighetsregister enligt de
för stad meddelade bestämmelser
upplagts för samhälle, skall, där så
ej förut skett, fastighet eller område,
som ingår i samhället, uteslutas ur
jordregistret. För åtgärdens vidtagande
har registerföraren för samhället
att göra anmälan hos den som för
jordregistret.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare
sin rätt vara förnärmad genom
beslut som jämlikt detta kapitel meddelats
av magistraten, Konungens befallningshavande
eller lantmäteristyrelsen,
äge däröver anföra besvär i
den ordning som för överklagande av
förvaltande myndigheters och ämbetsverks
beslut är bestämd.

Finner någon-------- •—

(Föreslagen lydelse.)

Sedan fastighetsregister enligt de
för stad meddelade bestämmelser
upplagts för samhälle eller ort å landet
skall, där så ej förut skett, fastighet
eller område, som redovisas i
fastighetsregistret, uteslutas ur jordregistret.
För åtgärdens vidtagande
har vederbörande registerförare att
göra anmälan hos den som för jordregistret.

18 §.

Anser kommun, samhälle eller enskild
sakägare sin rätt vara förnärmad
genom beslut, som jämlikt detta
kapitel meddelats av magistraten, Konungens
befallningshavande eller
lantmäteristyrelsen, äge däröver anföra
besvär i den ordning som för
överklagande av förvaltande myndigheters
och ämbetsverks beslut är
bestämd.

---å registret.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

Skall jordregister föras för stad eller
samhälle eller för del av stad eller
samhälle, skola bestämmelserna
i 13 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926
om vad iakttagas skall i avseende å
införande av lagen om delning av
jord å landet gälla för jordregisterområdet.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

7

2) Lag

angående ändring i lagen den 27 februari 1948 (nr 96) med särskilda
bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad.

Härigenom förordnas, att första stycket i lagen den 27 februari 1948 med
särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

Där så påkallas av hänsyn till
jordbruksnäringen eller skogsbruket
äger Konungen beträffande område
av stad, vilket ej ingår i stadsplan
eller efter den 1 januari 1948 fastställd
byggnadsplan, förordna att, i
stället för de i lagen om fastighetsbildning
i stad meddelade bestämmelserna
om avstyckning av område
som ej ingår i tomtindelning och om
sammanläggning av stadsägor, vad
för landet är stadgat om avstyckning
och sammanläggning skall äga
tillämpning med nedan angivna undantag.
Sådant förordnande må av
Konungen återkallas, när förhållandena
föranleda därtill, och skall vara
förfallet, där stadsplan eller byggnadsplan
fastställes. Vad här sagts
skall ock gälla beträffande dylikt
område inom samhälle å landet, varest
enligt lagen om fastighetsbildning
i stad samma lags bestämmelser
om avstyckning och sammanläggning
skola tillämpas.

(Föreslagen lydelse.)

Där så påkallas av hänsyn till
jordbruksnäringen eller skogsbruket
äger Konungen beträffande område
av stad, vilket ej ingår i stadsplan
eller efter den 1 januari 1948 fastställd
byggnadsplan, förordna att, i
stället för de i lagen om fastighetsbildning
i stad meddelade bestämmelserna
om avstyckning av område,
som ej ingår i tomtindelning och om
sammanläggning av stadsägor, vad
för landet är stadgat om avstyckning
och sammanläggning skall äga
tillämpning med nedan angivna undantag.
Sådant förordnande må av
Konungen återkallas, när förhållandena
föranleda därtill, och skall vara
förfallet, där stadsplan eller byggnadsplan
fastställes. Vad här sagts
skall ock gälla beträffande dylikt
område inom samhälle eller annan
ort å landet, varest enligt lagen om
fastighetsbildning i stad samma lags
bestämmelser om avstyckning och
sammanläggning skola tillämpas.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

3) Lag

angående ändring i lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning
av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning
av fastigheter å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

4 §•

Område, som —----denna

Ej heller må sammanläggning enligt
denna lag äga rum inom samhälle
å landet, för vilket föres fastighetsregister
enligt de för stad
meddelade bestämmelser.

(Föreslagen lydelse.)

4 §•

lag.

Ej heller må sammanläggning enligt
denna lag äga rum inom samhälle
eller annan ort å landet, där de i
4 kap. lagen om fastighetsbildning
i stad meddelade bestämmelserna om
sammanläggning äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

4) Lag

angående ändring i lagen den 18 jnni 1925 (nr 334) om rätt i vissa fall
för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område.

Härigenom förordnas, att 6 och 18 §§ lagen den 18 juni 1925 om rätt i
vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

6 §.

Har ansökan ingivits, såsom i 5 §
sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt
icke kan äga rum, förordne
Konungens befallningshavande
lantmätare att med biträde av gode
män verkställa förrättning, som i

6 §.

Har ansökan ingivits, såsom i 5 §
sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt
icke kan äga rum, förordne
Konungens befallningshavande
lantmätare att med biträde av gode
män verkställa förrättning, som i

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 § SFS 1939:74 och beträffande 18 § SFS 1947:704.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

9

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

nämnda paragraf avses. Hör mark, nämnda paragraf avses. Hör mark,
om vars inlösen är fråga, till stad om vars inlösen är fråga, till stad
eller eljest till samhälle, för vilket eller är den belägen inom samhälle
skall föras fastighetsregister enligt eller annan ort å landet, där de i 5
de för stad meddelade bestämmelser, kap. lagen om fastighetsbildning i
skall vad denna lag innehåller i av- stad meddelade bestämmelserna om
seende å lantmätare och förordnande avstyckning äga tillämpning, skall
för sådan gälla om den, som jämlikt vad nu förevarande lag innehåller i
lagen om fastighetsbildning i stad är avseende å lantmätare och förordpå
grund av tjänst eller förordnande nande för sådan gälla om den, som
behörig att förrätta avstyckningar i jämlikt lagen om fastighetsbildning i
staden eller samhället. stad är på grund av tjänst eller för ordnande

behörig att förrätta avstyckningar
i staden, samhället eller
orten.

I fråga--—--inom kommunen.

Besväras marken---—--allmänna tidningarna.

18 §. 18 g.

I fråga------annorlunda stadgat.

Fullföljes talan-----är stadgat.

Den i--- — — — beslut avgjord.

Skall med------12 § förmäles.

Är fråga om område i stad eller Är fråga om område i stad eller i
annat samhälle, för vilket skall fö- samhälle eller annan ort å landet,
ras fastighetsregister enligt de för där de i 5 kap. lagen om fastighetsstad
meddelade bestämmelser, skall bildning i stöd meddelade bestämfastställelse
meddelas, därest områ- melserna angående avstyckning äga
dets avskiljande överensstämmer tillämpning, skall fastställelse medmed
vad i 5 kap. 6 §, 8 § 1 mom. delas, därest områdets avskiljande
och 12 § i lagen om fastighetsbild- överensstämmer med vad i 5 kap.
ning i stad är stadgat. Meddelas fast- 6 §, 8 § 1 mom. och 12 § i samma lag
ställelse, skall, såvitt framställning är stadgat. Meddelas fastställelse,
därom gjorts, det avstyckade områ- skall, såvitt framställning därom
det åsättas särskilt namn. gjorts, det avstyckade området åsät tas

särskilt namn.

Är fråga om annat — —---varder avskild.

Om beslut, — -----Konungens befallningshavande.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

5) Lag

angående ändring i lagen den 25 april 1930 (nr 99) om delning av
fastighet vid ändring i rikets indelning med mera.

Härigenom förordnas, att 1, 15, 19 och 20 §§ lagen den 25 april 1930
om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning med mera1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

1 §• 1 §•

Har Konungen förordnat om-----överensstämmelse därmed.

Har Konungen förordnat, att--- —--nämnda gräns.

Skall inom visst område av stad
eller landskommun eller av samhälle
å landet föras fastighetsregister enligt
de för stad meddelade bestämmelser
och inom annat område av staden,
landskommunen eller samhället föras
jordregister och ligger en och
samma fastighet på ömse sidor om
gränsen mellan sådana områden,
skall fastigheten delas efter nämnda
gräns.

Fatler på-----är samfälld.

Med fastighet--------i fastighetsregister. (

15 §.

Har fastställelse meddelats å förrättningen,
skall konceptakten av
ägodelningsdomaren insändas till
överlantmätaren eller, där avstyckning
skett från fastighet i stad eller
samhälle å landet, för vilket föres
fastighetsregister enligt de för stad
meddelade bestämmelser, till vederbörande
registerförare.

19 §.

Konceptakt rörande förrättning enligt
denna lag skall förvaras å lantmäterikontoret.
Berör förrättningen

15 §.

Har fastställelse meddelats å förrättningen,
skall konceptakten av
ägodelningsdomaren insändas till
överlantmätaren eller, där någon av
styckningsdelarna skall redovisas i
fastighetsregister enligt de för stad
meddelade bestämmelser, till vederbörande
registerförare.

19 §.

Konceptakt rörande förrättning enligt
denna lag skall förvaras å lantmäterikontoret.
Berör förrättningen

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1939:158.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

11

(Gällande lydelse.)

stad eller samhälle å landet, där den
för städerna gällande ordning för bebyggande
skall iakttagas, skall genom
överlantmätarens försorg avskrift
av förrättningshandlingarna
och kopia av upprättad karta översändas
till byggnadsnämnden.

Berör förrättningen---— —

20 §.

Vad i denna lag sägs beträffande
avstyckning från viss fastighet skall
i tillämpliga delar gälla i fråga om avstyckning
från sådan mark inom stad
eller samhälle å landet, som ej ingår
i fastighetsindelning.

(Föreslagen lydelse.)

stad eller samhälle å landet, där den
för städerna gällande ordning för bebyggande
skall iakttagas, skall genom
överlantmätarens försorg avskrift
av förrättningshandlingarna
och kopia av upprättad karta översändas
till byggnadsnämnden. Detsamma
skall gälla, därest förrättningen
berör annan ort, för vilken
fastighetsregister såsom för stad föres
av annan än överlantmätaren.
upprättad karta.

20 §.

Vad i denna lag sägs beträffande
avstyckning från viss fastighet skall
i tillämpliga delar gälla i fråga om
avstyckning från sådan i fastighetsregister
enligt de för stad meddelade
bestämmelser redovisad mark. som
ej ingår i fastighetsindelning.

Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda
lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här
nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att Kungl. Maj :t skall äga att efter omständigheterna
besluta, att jordregister skall föras i stad eller del därav och fastighetsregister
såsom för stad på landet.

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

Inledning.

Gällande regler om fastighetsregistrering återfinnas såvitt
angår landsbygden i förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister.
Jordregistrets omedelbara uppgift var att bereda ett underlag för
nya, specialiserade fastighetsböcker. Jordregistret avsåg icke att skapa en
ny fastighetsindelning utan utgick från att en sådan indelning redan fanns
och ställde såsom mål att i ett register sammanställa vissa uppgifter om
denna indelning. Det grundar sig sålunda — frånsett Kopparbergs län, där
särskilda bestämmelser gälla — på jordeboken och därtill hörande förteckning
över avsöndrade lägenheter samt i övrigt på den legala jorddelningsverksamhet
som redovisas i handlingar rörande lantmäteriförrättningar av
olika slag. I jordregistret, som upplägges sockenvis, upptagas hemman och
övriga jordeboksenheter å särskilda upplägg, där bl. a. namn och nummer
antecknas å den jordeboksenhet för vilken upplägget är avsett (t. ex. Eka
nr 1). Var och en av de i ett sådant upplägg ingående fastigheterna åsättes
ett registernummer, bestående av jordeboksenhetens å upplägget antecknade
nummer med en sifferexponent (1\ V, l3 o. s. v.).

Arbetet med jordregistrets uppläggande, som påbörjades år 1909 och avslutades
år 1930 (i Kopparbergs län dock först år 1933), anförtroddes åt
länslantmäterikontorens föreståndare — vid jordregisterförordningens tillkomst
kallade förste lantmätare men från år 1921 överlantmätare. Överlantmätaren
ombesörjer även jordregistrets förande, d. v. s. tillser att ändringar
i fastighetsindelningen bli vederbörligen redovisade i registret. Lantmäteristyrelsen
är den centrala jordregistermyndigheten.

Till jordregistret hör icke någon sammanhängande karta över de i registret
upptagna fastigheterna. De i länslantmäterikontoren förvarade jorddelningsakterna
med därtill hörande kartor äro dock att anse som bilagor
eller verifikationer till jordregistret.

Fastighetsregistreringen i stad regleras dels i 7 kap. lagen
den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad och dels i den till detta
kapitel anslutna, samma dag utfärdade förordningen med närmare föreskrifter
om fastighetsregister i stad. Fastighetsregistret har samma huvuduppgift
som jordregistret, nämligen att redovisa den fasta egendomens indelning
i fastigheter, men bestämmelserna rörande fastighetsregistret äro
likväl i åtskilliga avseenden annorlunda utformade än reglerna om jordregistret.
Olikheterna äro främst betingade av det förhållandet, att man i
städerna icke kunnat anknyta till någon redan befintlig matrikel, då någon
urkund, svarande mot jordeboken, icke fanns för städerna. På grund härav
och då fastighetsbildningen i städerna i många fall skett utan några legala
former, var man tvungen att välja en annan metod för registreringen
än den som gällde på landsbygden. Man valde då att låta fastighetsregistret
bygga på en för ändamålet särskilt upprättad översiktskarta, kallad registerkarta.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

13

Upprättandet av registerkarta har karaktären av en särskild förrättning,
vilken syftar till att åstadkomma en såvitt möjligt fullständig utredning
av rådande fastighetsförhållanden. På grundval av denna utredning, som
alltså skall innefatta en inventering av all stadens jord, uppgöres ett förslag
till den fastighetsindelning, som skall redovisas i registret, och denna
fastighetsindelning skall därefter, såvitt angår de blivande stadsägorna,
fastställas. Ändringar i fastighetsindelningen skola undan för undan utmärkas
å registerkartan.

Fastighetsregistret består, förutom av registerkartan, av tomtbok för de
rättsligen bildade tomterna, stadsägobok för stadsägorna samt två förteckningar
kallade bihang B och C för områden, som anses icke ingå i fastighetsindelning
(samfällda områden, vägar, gator, övriga allmänna platser
etc.). Dessutom föres en tomtbildningslängd (bihang A) över tomter, som
endast äro administrativt bildade och som alltså ännu icke utgöra fastigheter.
Principerna för vad som skall utgöra registerfastighet äro icke helt
lika enligt reglerna för stad och enligt jordregisterförordningen. Sålunda
skall i fastighetsregistret — men icke i jordregistret — såsom särskild fastighet
i regel redovisas även område, som vid registrets uppläggande är utbrutet
genom privat delning.

Fastigheter i stad skola betecknas efter ett helt annat system än på landsbygden
(se 5—8 §§ fastighetsregisterförordningen).

I fråga om den närmare gränsdragningen mellan de områden
där jordregister skall föras samt de områden
där fastighetsregistreringen skall ske enligt reglerna
i 7 kap. fastighetsbildningslagen och fastighetsregisterförordningen
gäller i huvudsak följande. Fastighetsregister
enligt sistnämnda regler skall i princip finnas för varje stad och för stadens
hela område. I sådana fall då socken eller annat större område överflyttats
till stad samt jordregister före överflyttningen finnes upprättat för
sådant område, må emellertid Konungen, enligt fjärde stycket i slutbestämmelserna
till fastighetsbildningslagen, förordna att jordregister fortfarande
skall föras för området under viss tid, dock ej över tio år från det överflyttningen
ägde rum eller, om den skett före fastighetsbildningslagens ikraftträdande,
från dagen därför.1 Å andra sidan föres jordregister icke obetingat
överallt utanför stads område. Enligt 7 kap. 17 § fastighetsbildningslagen
(jfr § 1 jordregisterförordningen) kunna de för stad gällande registreringsbestämmelserna
sålunda komma till tillämpning även utanför stads
område, nämligen i fråga om samhälle på landet där den för städerna gällande
ordningen för bebyggande skall iakttagas, d. v. s. köping och municipalsamhälle.
För sådant samhälle ankommer det på Konungens särskilda
förordnande, huruvida fastighetsregistreringen skall ske enligt jordregister -förordningens regler (s. k. jordregistersamhälle) eller om de beträffande
fastighetsregister för stad meddelade bestämmelserna skola tillämpas (s. k.

1 Denna bestämmelse har i praxis tillämpats även beträffande s. k. fastighetsregistersamhällen
å landet.

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

fastighetsregistersamhälle). — 1 detta sammanhang må anmärkas stadgandet
i 1 § andra stycket lagen den 25 april 1930 om delning av fastighet vid
ändring i rikets indelning m. m. Där föreskrives att, om på grund av Konungens
förordnande fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelserna
skall föras för samhälle på landet samt därvid en och samma fastighet
ligger dels inom och dels utom gränsen för samhället, fastigheten
skall delas efter nämnda gräns.

Även inom område där jordregister föres kan förekomma tomtindelning
såsom i stad. För dessa områden, antingen de förekomma inom landssamhälle
där fastighetsregistreringen jämlikt Konungens förordnande skall ske
enligt jordregisterförordningens föreskrifter eller eljest å landet, har införts
en speciell registreringsmetod, jordregister med tomtbok,
Denna metod innebär, att rättsligen bildade tomter skola från jordregistret
överföras till en för samhället särskilt upplagd tomtbok och där registreras
på väsentligen samma sätt som i tomtbok till fastighetsregister
för stad samt att över de allenast administrativt bildade tomterna skall
föras en tomtförteckning, svarande mot tomtbildningslängden till stadsregister.
Tomtboken är här att anse som en del av jordregistret. Något uttryckligt
stadgande om upprättande av registerkarta över tomterna finnes
icke. I praktiken brukar likväl regelmässigt en registerkarta upprättas såsom
komplement till jordregistret i förevarande del. Dock sker därvid icke
någon sådan grundläggande fastighetsutredning som föreskrives beträffande
fastighetsregister i stad, utan registerkartan stöder sig beträffande fastighetsredovisningen
på tomtindelningarna.

Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelserna upplagts
för samhälle, skall — där så ej förut skett — fastighet eller område
som ingår i samhället uteslutas ur jordregistret.

I detta sammanhang må även något beröras frågan, på vem förandet av
fastighetsregistret ankommer. Härvid anmärkes till en början, att själva
upprättandet av registerkartan med därtill hörande handlingar — som ju
enligt vad förut framhållits har karaktären av en särskild förrättning —
verkställes av en därtill utav länsstyrelsen särskilt förordnad förrättningsman
(7 kap. 5 § första stycket fastighetsbildningslagen). Förandet av fastighetsregistret,
vartill även registrets första uppläggande hänföres, ombesörjes
återigen av en särskild registerförare, som likaledes förordnas av
länsstyrelsen (7 kap. 4 § fastighetsbildningslagen). I fråga om samhälle på
landet, som förklarat sig icke vilja bekosta registerföringen, fullgör överlantmätaren
registerförarens åligganden (17 g tredje stycket samma kapitel).
*:$:

Den närmare tillsynen över fastighetsregistreringen utövas i magistratsstäderna
av magistraten (i Stockholm dock av överståthållarämbetet) och i
övriga städer samt i fastighetsregistersamhällena å landet av länsstyrelsen.
Fastighetsregisterarbetets centrala ledning utövades från början av en särskild
kommission, kallad fastighetsregisterkommissionen, men denna uppgift
övertogs år 1936 av lantmäteristyrelsen.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

15

Angående kostnaderna för fastighetsregistreringsarbetet äro bestämmelser
meddelade i 7 kap. 17 och 19 §§ fastighetsbildningslagen och i kungörelsen
den 12 maj 1917 (nr 289) i ämnet. Bestämmelserna innebära i huvudsak
följande. Kostnaden för fastighetsregistrets första uppläggande skall i
stad och i köping, som utgör egen kommun, bestridas av staden eller köpingen.
Tidigare förelåg viss rätt till bidrag av statsmedel, men enligt 2 § i
nämnda kungörelse utgår icke sådant bidrag till kostnaden för upptagande
i fastighetsregister av område, som efter utgången av år 1915 införlivats med
samhälle och vilket upptagits i jordregister. Numera äro dylika områden alltid
upptagna i jordregister. Kostnaden för fastighetsregistrets förande skall
bestridas av vederbörande stad eller köping, men om köping förklarat sig ej
vilja bekosta registerföringen sker denna på statens bekostnad genom överlantmätaren.

Vad härefter själva reglerna om fastighetsbildningen beträffar
återfinnas dessa såvitt angår städer och stadsliknande samhällen i
fastighetsbildningslagen och för den egentliga landsbygden i lagen den 18
juni 1926 om delning av jord å landet och lagen samma dag om sammanläggning
av fastigheter å landet. Även här föreligga betydande olikheter
mellan stads- och landsbygdsreglerna, bland annat såtillvida att de för avstyckning
och sammanläggning enligt landsbygdsreglerna gällande stränga
jordpolitiska villkoren i princip icke äga tillämpning inom stad. Fastighetsbildningsreglerna
för stad bygga i övrigt i icke ringa utsträckning på de
för landet meddelade bestämmelserna. Särreglerna i fastighetsbildningslagen
betingas av behovet att få dessa regler anpassade efter dels den stadsmässiga
bebyggelsen, dels den förvaltningsorganisation för handhavandet
av fastighetsbildningen som är säregen för städerna och dels slutligen det
särskilda registreringssättet i städerna.

Fastighetsbildningslagen gäller, såsom redan dess rubrik angiver, beträflande
all fastighetsbildning i stad. Beträffande jorddelning å landet är enligt
gällande rätt — frånsett tomtindelning och tomtmätning — fastighetsregistreringssättet
i princip avgörande för frågan, vilken jorddelningslagstiftning
— fastighetsbildningslagen eller jorddelningslagen — som skall tilllämpas.
Om sålunda fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelserna
skall föras för samhälle på landet, sker jorddelningen inom detta
samhälle i princip enligt fastighetsbildningslagen; i annat fall gälla bestämmelserna
i jorddelningslagen. Fastighetsbildningslagens bestämmelser om
tomtbildning, tomtmätning och sammanläggning av områden vilka utgöra
tomt äga även tillämpning inom s. k. jordregistersamhällen, d. v. s. samhällen
för vilka icke föres fastighetsregister såsom för stad utan jordregister
med tomtbok, ävensom inom annat område å landet, för vilket fastställts
tomtindelning såsom i stad.

Utvecklingen under senare tid — särskilt sammanslagningen av utpräglade
jordbruksbygder med städer eller andra tätorter -— har medfört, att de
i lagstiftningen utbildade motsättningarna mellan land och stad i fastighetsbildnings-
och registreringshänseende icke kunnat i allo upprätthållas. Ett

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

försök att utjämna vissa av dessa motsättningar har lett till lagen den 27
februari 1948 med särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa
områden av stad. Enligt denna lag äger Konungen, där så påkallas av hänsyn
till jordbruksnäringen eller skogsbruket, förordna att vad för landet är
stadgat om avstyckning och sammanläggning skall, med vissa i lagen angivna
undantag, äga tillämpning inom de landsbygdsbetonade delarna av stad
eller annat samhälle, där eljest fastighetsbildningslagens bestämmelser skolat
gälla. Ett sådant förordnande medför alltså, att även de jordpolitiska
regler som gälla vid avstyckning och sammanläggning på landet bli tillämpliga
inom det område förordnandet avser.

I propositionen har föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,
inledningsvis anfört:

»I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 september 1949 har lantmäteristyrelsen
— med överlämnande av en promemoria i ämnet — föreslagit vissa
lagändringar i syfte att möjliggöra dels att jordregister såsom för landet
skall kunna föras för stad eller samhälle eller del därav, där eljest bestämmelserna
om fastighetsregister i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad skulle gälla, och dels att fastighetsregister såsom för stad skall
kunna föras för område på landet utan sammanhang med köpings- eller
municipalbildning.

Över lantmäteristyrelsens promemoria ha efter remiss yttranden avgivits
av byggnadsstyrelsen, fastighetsbildningssakkunniga, länsstyrelserna i Östergötlands,
Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro, Västemorrlands och
Norrbottens län, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,
svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges lantmätareförening.

Länsstyrelserna ha envar bifogat utlåtanden av överlantmätaren och länsarkitekten
i länet. Yttranden ha därjämte inkommit från stadsfullmäktige
i Norrköping, Skänninge, Söderköping och Mjölby samt från köpingsfullmäktige
i Finspång, stadsfullmäktige i Lysekil och Kungälv samt från Tanums
kommunalfullmäktige, vidare från magistraten och byggnadsnämnden
i Kristinehamn, vilket sistnämnda yttrande avgivits på uppdrag av
stadsfullmäktige i staden, från stadsfullmäktige i Karlskoga och Askersund
samt kommunalfullmäktige i Degerfors köping och slutligen från stadsfullmäktige
i Kramfors, Sollefteå och Kiruna.»

Lantmäteristyrelsens promemoria.

Beträffande behovet av ändrad lagstiftning angående gränsdragningen
mejlan de områden där fastighetsregister och där jordregister skall föras
har låntmäteristyrelsen inledningsvis yttrat, att det sedan länge stått klart
att vissa olägenheter följa av att nuvarande lagstiftning icke möjliggör förande
av jordregister för stad eller del därav. Styrelsen anför härom:

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

17

Under senare år ha stadsbildningar kommit till stånd, som icke överensstämma
med vad man tidigare ansett böra karakterisera svenska städer. Tydligen
av skattetekniska och ekonomiskt-sociala skäl ha städer bildats, vilka
omtatta mycket stora områden av ren landsbygdsnatur. Som exempel kan
nämnas Karlskoga, som omfattar 43 049 hektar, Värnamo och Sollefteå, vilka
innehålla vardera omkring 20 000 hektar, samt Kiruna, som omfattar
1 318 110 hektar.'' Även andra exempel på liknande stadsbildningar förekomma.
Stadsblivandet medför, att fastighetsregister såsom för stad skall
uppläggas för stadens hela område och alltså även för de rent agrara delarna
därav. Detta innebär ofta ett stöld och tidsödande arbete. Visserligen äger
Kungl. Maj :t medgiva att, efter det att område lagts till stad, för området må
under viss tid alltjämt föras jordregister. Sådant medgivande får dock enligt
uttrycklig lagbestämmelse icke utsträckas under längre tid än tio år.
Kör exempelvis Karlskoga utgår den angivna maximitiden redan den 31 december
1949. Det har för stadsmyndigheterna trots lovvärda ansträngningar
icke varit möjligt att bedriva arbetet med fastighetsregistrets uppläggande
så, att registret kan vara färdigt nämnda dag. Efter 1949 års utgång uppkommer
sålunda, därest lagändring icke kommer till stånd, den situationen,
att jordregistret för Karlskoga icke längre kan föras samt ej heller fastighetsregister,
det sistnämnda därför att sådant register då ännu ej föreligger
tärdigt. Det kan förutses, att även för andra städer en liknande situation
kan komma att inträda.

Lantmäteristyrelsen framhåller, att problemet finge en särskild aktualitet
genom den stora nu pågående reformen av kommunindelningen. Redan
meddelade beslut samt föreliggande förslag från kammarkollegiet och länsstyrelserna
innebure, att i ett stort antal fall en eller flera förutvarande
landskommuner med ofta mycket betydande arealer skulle införlivas med
städerna. Även i dessa fall vore det då, enligt gällande lag, alltid nödvändigt
att lägga upp fastighetsregister såsom för stad för hela de inkorporerade
socknarna.

Styrelsen fortsätter:

Det kan under dessa omständigheter icke vara vare sig lämpligt eller nödvändigt,
att sättet för fastighetsregistreringen ovillkorligen skall vara beroende
av om det område, varom fråga är, ingår i landskommun eller ingår
i stad. Skillnaden mellan stad och landsbygd har i olika avseenden alltmer
utjämnats. Det kan sålunda erinras, att enligt 1947 års byggnadslagstiftning
de för stad gällande reglerna, bland annat angående stadsplan,
kunna tillämpas på rena landsbygden. Vidare kunna enligt byggnadslagstiftningen
de för landet gällande bestämmelserna i viss utsträckning, t. ex.
angående byggnadsplan, tillämpas i stad. Även i fråga om brandlagstiftningen,
hälsovårdsföreskrifterna in. m. synes en liknande utjämning ha
skett. För att en rationell ordning skall vinnas även på fastighetsregistreringens
område torde böra uppställas som mål, att avgörande för det sätt,
på vilket fastighetsregistrering skall verkställas, bör vara icke huruvida området
är att hänföra till landskommun eller stadssamhälle utan dess faktiska
karaktär av landsbygd eller tätort samt lämpligheten av alt använda det
ena eller det andra registreringssystemet i varje särskilt fall.

Med dessa utgångspunkter finner styrelsen den mest praktiska och lämpliga
lösningen av det ifrågavarande problemet för närvarande vara, att

1 Till jämförelse med dessa siffror må anmärkas, att Stockholm liar en areal av 13 708 hektar.

2 llihang till riksdagens protokoll 1950. !) samt. 3 and. Nr 10.

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

Kungl. Maj:t skall äga att för varje särskilt fall med hänsyn till föreliggande
förhållanden förordna om tillämpligheten av registreringsreglerna. Kungl.
Maj :t skall alltså enligt styrelsens förslag kunna efter omständigheterna besluta
att jordregister skall föras i stad och fastighetsregister såsom för stad
på landet.

Beträffande den närmare regleringen av jordregisterföringen i stad har
lantmäteristyrelsen föreslagit, att för de områden av stad, varom nu är fråga,
jordregistreringen skall ombesörjas av överlantmätaren på statsverkets
bekostnad samt att såväl registret självt som de därtill hörande akterna rörande
fastighetsbildningen böra förvaras på länslantmäterikontoret.

Beträffande fastighetsregisterföringens ordnande på landsbygden anför
lantmäteristyrelsen — efter att ha erinrat om att det i styrelsens förslag
förutsattes att förordnande att föra fastighetsregister s$som för stad skulle
kunna meddelas för område på landet, som ej är samhälle — att för sådant
område i fråga om registerföringen borde tillämpas samma regler som redan
gällde i fråga om samhällen på landet med fastighetsregister såsom
för stad (se 7 kap. 17 § tredje stycket fastighetsbildningslagen), överlantmätaren
borde sålunda vara registerförare, om ej vederbörande kommun
förklarade sig vilja bekosta registerföringen. På liknande sätt borde även
i fråga om aktförvaringen gälla samma föreskrifter, som nu tillämpades i
fråga om dylika samhällen.

I fråga om förslagets inverkan på fastighetsbildningslagstiftningen har
lantmäteristyrelsen föreslagit, att reglerna för fastighetsbildningen vad angår
stad bibehållas bundna vid staden såsom enhet, oberoende av om därinom
föres fastighetsregister såsom för stad eller jordregister, och att detsamma
skall gälla för fastighetsregistersamhälle, oberoende av om för någon
del därav skall föras jordregister. Annat område å landet med fastighetsregister
såsom för stad skall enligt förslaget i fastighetsbildningshänseende
likställas med fastighetsregistersamhälle, där så är möjligt.

Departementschefen,

I propositionen har departementschefen anfört:

»Jag vill biträda lantmäteristyrelsens, i remissyttranden allmänt gillade
uppfattning, alt det i princip icke bör vara den kommunala tillhörigheten
som avgör om fastighetsregistrcringett inom ett område skall ske
enligt det ena eller det andra systemet, utan att områdets reella karaktär av
landsbygd eller tätort skall vara avgörande. Ändrade bestämmelser i detta
ämne få sin största praktiska betydelse däri att jordregister skall kunna
föras inom de agrara delarna av stad eller annan tätort utan hinder av att
fastighetsregistreringen inom kommunens övriga delar sker enligt de för
stad gällande reglerna. Reformen får emellertid praktisk betydelse även ur
den synpunkten att fastighetsregister enligt stadsreglerna skall kunna föras
jämväl inom sådana landsbygdsområden som icke utgöras av köpingar eller

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

19

municipalsamhällen. Behovet av en reform även i denna riktning framgår
tydligt av vad i ärendet anförts rörande Grebbestads köping i Göteborgs
och Bohus län. I och med genomförandet av den nya kommunindelningen
upphör Grebbestad att vara köping och blir i stället en del av en större
landskommun. Uppenbarligen skulle det vara synnerligen opraktiskt, om
det inom det gamla köpingsområdet hittills förda fastighetsregistret efter indelningsändringen
måste utbytas mot jordregister.»

Enligt departementschefens mening borde de nu aktuella spörsmålen
lösas på annat sätt än genom en justering av övergångsbestämmelserna till
fastighetsbildningslagen. I stället vore den mest praktiska och lämpliga lösningen
av problemet för närvarande, att Kungl. Maj :t erhölle behörighet att
för varje särskilt fall förordna om tillämpligheten av registreringsreglerna,
d. v. s. efter omständigheterna besluta att jordregister skall föras i stad och
fastighetsregister såsom för stad på landet. Kungl. Maj :ts prövningsrätt torde
härvid böra vara obunden av schematiska regler. Gränsen mellan områden
med olika registreringssystem borde redan från början dragas så, att
tillräckligt utrymme bereddes för stadsplanebebyggelsens framtida utveckling
inom fastighetsregisterområdet.

Departementschefen har vidare förklarat sig anse, att valet mellan de båda
registreringssätten borde få träffas oberoende av omständigheter, som icke
direkt hade med själva registreringen att göra. Därför borde -— i fråga om
förhållandet mellan fastighetsbildningslagstiftningen och den föreslagna nya
ordningen beträffande fastigheters registrering — kommuntypen, d. v. s. å
ena sidan stad, köping eller muncipalsamhälle och å andra sidan landsbygdskommun,
bli bestämmande för vilken fastighetsbildningslagstiftning (fastighetsbildningslagen
eller jorddelningslagen, i båda fallen med erforderliga
jämkningar) som skall tillämpas.

Vidare har departementschefen anfört, att han biträdde lantmäteristyrelsens
förslag även såvitt det avsåge att jordregisterföringen inom stad skulle
ombesörjas av överlantmätaren på statsverkets bekostnad samt att registret
med tillhörande akter borde förvaras på länslantmäterikontoret.

I enlighet härmed ha inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning
i stad,

2) lag angående ändring i lagen den 27 februari 1948 (nr 96) med särskilda
bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad,

3) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning
av fastigheter å landet,

4) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1925 (nr 334) om rätt i vissa

fall för ngttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
samt W

5) lag angående ändring i lagen den 25 april 1930 (nr 99) om delning av
fastighet vid ändring i rikets indelning med mera.

Beträffande detaljer rörande förslagen får utskottet hänvisa till specialmotivering
å s. 54—59 i propositionen.

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

•'' Pver lagförslagen har lagrådets utlåtande inhämtats, varefter förslagen varit
föremål för ytterligare överarbetning inom justitiedepartementet.

Utskottet.

»

Utskottet har icke funnit skäl till erinran i sak mot de genom propositionen
framlagda lagförslagen.

i Den ändring, som i propositionen föreslås i lagen den 27 februari 1948 med
särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad,
avser första stycket i lagen. I den tidigare av utskottet behandlade propositjonen
nr 177 har föreslagits en ändring i andra stycket samma lag. I propositionerna
ha de föreslagna två ändringslagarna erhållit likalydande rubfik.
I utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 12 i anledning av propositionen
nr 177 har föreslagits att, till undvikande av förväxling, i rubriken
till vardera av de två ändringslagarna skall angivas det stycke i 1948
åys lag, som ändringen avser. t

Utskottet får hemställa,

, • att riksdagen måtte antaga de vid propositionen fogade

lagförslagen med den ändring, att rubriken till den i detta
utlåtande inledningsvis under 2) upptagna lagen skall lyda
, »Lag angående ändrad lydelse av första stycket lagen den

27 februari 1948 (nr 96) med särskilda bestämmelser om
fastighetsbildning inom vissa områden av stad».

Stockholm den 9 maj 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holinbäck, Carl Edmund Eriksson, Nils
A. Larsson, Hermansson*, Werner*, Eskilsson*, Boo och Ivar Nilzon; samt

från andra kammaren: herrar Stjärne, Ericsson i Sörsjön, Andersson
i Dunker, Holm, Åhman, Andersson i Mölndal, Fagerholm och Persson i
Appuna.

Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

BOiSlö