Andra lagutskottets utlåtande nr 23.

1

Nr 25.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
inhämtande av riksdagens samtycke till förordnande
om tillämpning av vissa bestämmelser i allmänna förfogandelagen
den 22 juni 1939 (nr 293).

Genom en den 24 februari 1950 dagtecknad proposition, nr 81, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden, föreslagit riksdagen att lämna samtycke till
att Kungl. Maj:t med stöd av 1 § andra stycket allmänna förfogandelagen
förordnar, att 2—5 §§ samma lag skola äga tillämpning under tiden den
1 juli 1950—den 30 juni 1951, 2 § andra stycket samt 4 och 5 §§ dock
endast i den mån det erfordras för att tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Allmänna förfogandelagen utfärdades den 22 juni 1939 (nr 293) och
gällde ursprungligen till och med den 31 mars 1940. Lagens giltighetstid
förlängdes sedermera med ett år i sänder till och med den 30 juni 1949.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 210 till 1949 års riksdag
(r. skr. nr 317/1949) har lagen i något förändrad form genom lag den 3 juni
1949 (nr 273) erhållit fortsatt giltighet till och med den 31 december 1952.

1 § förfogandelagen upptar förutsättningarna för lagens tillämplighet och
förfarandet, när lagen skall sättas i tillämpning, medan 2—7 §§ innehålla
Kungl. Maj :ts fullmakter. Övriga paragrafer (8—31 §§) innehålla specialstadganden
i anslutning till fullmaktsparagraferna samt bestämmelser om
ersättning, påföljder m. in.

Innehållet i 2—7 §§ i förfogandelagen är i korthet följande.

Enligt 2 § äger Kungl. Maj :t — där så finnes erforderligt — meddela föreskrifter
om avstående till kronan av förnödenhet för att tillgodose behovet
för befolkningen eller produktionen eller för krigsbruk eller annat ändamål
av betydelse för det allmänna (första stycket) samt om viss skyldighet att
verkställa sedvanlig beredning av förnödenheterna (andra stycket). Jämlikt
tredje stycket kan föreskrift enligt paragrafen avse även förnödenhet, som
tillverkas eller importeras efter föreskriftens meddelande.

It i haag till riksdagens protokoll 1930. 9 sand. 2 avd. Nr 23.

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

I 3 § stadgas om beslag å förnödenhet, som avses i 2 §, samt i 4 § om upplåtelse
med nyttjanderätt till kronan av fastighet, byggnad, järnväg eller
annan anläggning, fartyg, motorfordon eller annat transportmedel för behov
som avses i 2 § eller för sjukvårdsändamål, för beredande av tjänstelokal
åt offentlig myndighet eller för annat liknande ändamål.

5 § innehåller bestämmelser om skyldighet för ägare eller innehavare av
fastighet, fabrik eller annan anläggning, järnväg, fartyg, motorfordon eller
annat transportmedel att för behov som avses i 2 § frambringa, tillverka,
bereda, iståndsätta eller tillhandahålla respektive verkställa forsling av förnödenhet.

fi § stadgar om upplåtelse av byggnad eller del därav eller markområde
eller annat utrymme till kronan för att bereda bostad åt husvilla eller för
förvaring av arkivalier eller samlingar eller för annat liknande ändamål.

7 § innehåller föreskrifter om tillhandahållande av elektrisk kraft från
starkströmsanläggning för kronans räkning eller upplåtelse av sådan anläggning
eller del därav till kronan för att tillgodose befolkningens eller
produktionens behov av elektrisk kraft eller eljest för ändamål av betydelse
för det allmänna.

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Kungl. Maj :t enligt
1 § första stycket förfogandelagen, utan medverkan av riksdagen, förordna
att lagens fullmaktsbestämmelser skola sättas i tillämpning. Riksdagens
godkännande av sådant tillämpningsförordnande är dock förutsättning för
förordnandets giltighet utöver viss kortare tid.

Under andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Kungl.
Maj :t enligt 1 § andra stycket förfogandelagen endast med riksdagens samtycke
förordna om tillämpning av vad i 2—7 §§ stadgas. Förordnandet gäller
i sådant fall under viss tid, högst ett år, och kan inskränkas till att avse
endast vissa av bestämmelserna i fråga eller vissa ändamål. Sedan 1949
års riksdag enligt nämnda skrivelse nr 317 lämnat samtycke som nyss sagts,
har Kungl. Maj:t genom förordning den 3 juni 1949 (nr 274) förordnat, alt
2—5 och 7 §§ förfogandelagen skola äga tillämpning under tiden den 1
juli 1949—den 30 juni 1950, 4 § dock endast i den mån det erfordras för
att tillgodose krigsmaktens beredskapsbehov.

För bedömande av frågan i vad mån behov av tillämpning av 2—5 och
7 §§ förfogandelagen kan väntas föreligga jämväl under tiden den 1 juli
1950—den 30 juni 1951 ha yttranden inhämtats från armé-, marin- och flygförvaltningarna,
fortifikationsförvaltningen, riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, statens livsmedelskommission, statens bränslekommission
och statens priskontrollnämnd.

Föredragande departementschefen, statsrådet Ericsson, har i propositionen
anfört bland annat följande:

Andra lagutskottets utlåtande nr 25. 3

»Försörj ningslägel har under det senaste året avsevärt förbättrats,
vilket gjort det möjligt alt upphäva ett flertal ransoneringar på mycket
betydelsefulla områden. Alltjämt kvarstå emellertid en del regleringar,
främst avseende fördelningen av råvaror. Dessa regleringar grunda
sig å allmänna förfogandelagen. För att kunna bedöma huruvida förfogandelagens
bestämmelser komma att vara behövliga även för det år, som
löljer efter den 30 juni 1950, är det därför nödvändigt att försöka bilda sig
eu uppfattning om utvecklingen av försörj ningsläget i stort för detta år
och om de eventuella regleringar som på grund av denna bedömning kunna
anses erforderliga. Att redan nu göra några mera bestämda uttalanden
härom är givetvis ej möjligt. I del följande lämnas eu kortfattad översikt
över läget inom olika försörjningsområden.

Skörden av brödspannmål år 1949 uppgick enligt preliminära uppgifter
till 989 milj. kg, vilket är den näst högsta siffra som noterats sedan förkrigstiden.
Tillsammans med övergångslager av gammal skörd täcker årets
skörd väl det inhemska behovet och lämnar dessutom rum för en icke obetydlig
nettoexport. Potatisskörden utgjorde 1 606 milj. kg och var därmed
eu av de lägsta som redovisats under det senaste årtiondet. Den är dock
tillräcklig för att täcka det inhemska behovet av mat- och fabrikspotatis.
Sockerbctsskörden beräknas medge tillverkning av 291 milj. kg råsocker,
vilket motsvarar ungefär 80 % av det inhemska årsbehovet.

Animalieproduktionen har under det gångna året visat en fortsatt uppgång.
Produktionen av mjölk har i det närmaste uppnått förkrigsnivån. Invägningen
av mjölk steg 1949 till 3 679 milj. kg, vilket är den högsta siffra
som någonsin uppnåtts. Även 1949 års produktion av mejerismör och ost
- 98,1 resp. 65,5 milj. kg — är hög, i fråga om ost t. o. in. den högsta som

någonsin noterats.

Utvecklingen har som bekant medgivit, att försäljning av tjock grädde
och lielfet ost kunnat friges. Standardiseringen av konsumtionsmjölken till
3 % tetlhalt kvarstår dock fortfarande och har inneburit ett ej obetydligt
tillskott till smörproduklionen. Till följd av produktionsökningen har uppstått
en lagerökning av såväl smör som ost. I fråga om båda varuslagen
bär en viss export ägt rum. Av mycket stor betydelse för vår matfettsförsörjning
har varit den omfattande oljeväxtskörden under senare år.

På kött råder alltjämt viss knapphet beroende på att nötkreatursstammen
starkt beskurits i förhållande till förkrigstiden. Viss import måste här
tillgripas för alt täcka efterfrågan. Fläskproduklionen har överskridit produktionen
under de sista förkrigsåren samt i stort sell medgivit täckning
av det inhemska behovet.

Produktionen av ägg har visat eu fortsatt stegring och eu betydande export
har förekommit hela år 1949 och pågår fortfarande. Förkrigsnivån för
produktionen har väsentligt överskridits.

Vår försörjning med livsmedel är, som av det föregående framgår, i stort

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

sett tillfredsställande. Vissa råvaruregleringar inom detta försörjningsområde
kvarstå alltjämt, men det torde ej vara omöjligt att såsom livsmedelskommissionen
påpekat grunda dylika regleringar, därest de över huvud
behöva bibehållas, på andra regler än allmänna förfogandelagens. Beträffande
kaffe synes den nuvarande konsumtionsregleringen vara nödvändig,
så länge valutaläget gör en begränsning av importen erforderlig.

Vad det industriella området angår torde helt allmänt kunna sägas, att
behovstäckningen är tillfredsställande, så tillvida att flertalet viktiga ändamål
kunna tillgodoses. Inom vissa sektorer av näringslivet ha dock svårigheter
uppstått, exempelvis beträffande tunnplåt för radiatorer, bleckplåt för
konserveringsändamål m. in. En detaljerad redogörelse för produktion och
försörjningsläge inom viktigare industriella varuområden återfinnes i Bihang
3 (Nationalbudgeten, sid. 17—26) till statsverkspropositionen till 1950
års riksdag, bilaga 1, Inkomsterna, till vilken må hänvisas.

Av de regleringar som kvarstå inom detta område må nämnas råvaruregleringarna
å läderområdet, varå skyldigheten att tillverkas, k. P-skor grundar
sig, samt inom textilområdet. Av konsumtionsregleringar kan nämnas
regleringen av koks och antracit, som till stor del kan sägas vara betingad
av subventioneringen av dessa bränslen. Regleringen av handeln med flytande
bränslen har numera upphävts.

Det torde vara uppenbart, att bestämmelserna i 2 § första och tredje styckena
och 3 § förfogandelagen, vilka bestämmelser utgöra den rättsliga grunden
för bestående regleringar, böra bibehållas även för tiden efter den 30 juni
1950. Man torde nämligen få utgå från att åtskilliga av nu gällande regleringar
komma att kvarstå efter den 30 juni 1950. Kungl. Maj :t bör därför
erhålla förlängt bemyndigande att förordna om tillämpning av nu nämnda
lagrum.

Vad beträffar 2 § andra stycket samt 4, 5 och 7 §§ synes, med hänsyn
till det förbättrade lörsörjningsläget, ett allmänt behov av tillämpning av
dessa lagrum knappast komma att föreligga under den tid, varom nu är
fråga. De militära myndigheterna ha emellertid — under framhållande av
den betydelse lagrummen i fråga äga för tillgodoseende av de militära beredskapsbehoven
— ansett, att möjlighet alltjämt bör finnas att tillämpa
desamma. Denna synpunkt synes icke kunna frånkännas berättigande,
i vad gäller 2 § andra stycket samt 4 och 5 §§. Däremot torde värdet av
möjligheten att kunna tillämpa 7 § vara relativt litet även ur dessa synpunkter.
Jag finner mig därför böra förorda, att förordnande om förfogandelagens
tillämpning skall omfatta även 2 § andra stycket samt 4 och
5 §§, varvid dock fullmakten beträffande dessa lagrum bör begränsas till
alt avse tillgodoseendet av allenast militära beredskapsbehov.»

Andra lagutskottets utlåtande nr 2ö.

:>

Utskottet. Utskottet hav icke funnit anledning till erinran mot del genom
propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 16 mars 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Slen, Hallagård,
Wistrand, Nils Elowsson, fru Svenson och herr Weiland;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Ryberg, fru Johansson i
Norrköping, fru Sandström, herrar Nilsson i Göteborg, Andersson i Alfredshem,
Huss och fröken Wetterström.