6

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

Nr 17.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grunderna
för allmänna barnbidrag för barn, som intagits på
nomadskolehem eller eljest inackorderats för obligatorisk
skolgång.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 33 i första kammaren av herr Bergh
samt nr 35 i andra kammaren av fru Boman.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en snabbutredning och därav föranledda
förslag till åstadkommande av jämställdhet i fråga om rätten till barnbidrag
mellan å ena sidan föräldrar till på nomadskolehem intagna barn och
å ändra sidan föräldrar till för obligatorisk skolgång eljest inackorderade
barn på så sätt, att jämväl de förra må komma i åtnjutande av fullt barnbidrag».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till motionerna.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag skall för barn, som
är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 260 kronor
om året (1 §). Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter
det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till
och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år (2 §). För kvartal,
vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och bostad
åt barnet helt bestridas av statsmedel, utgår icke allmänt barnbidrag
(6 §). Om vid ingången av visst kvartal barn, för vilket allmänt barnbidrag
utgår, på allmän bekostnad vårdas å anstalt i annat fall än nyss nämnts,
äger det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på kvartalet
belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra sig för
nämnda kostnad i den mån ersättning därför må uttagas av barnet eller annan
enskild person. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till den bidragsberättigade
(7 §). Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom vederbörande
barnavårdsnämnds försorg (11 §). Socialstyrelsen har att öva tillsyn
över tillämpningen av lagen (14 §).

Om nomadundervisningen finnas föreskrifter i Kungl. Maj:ts stadga den
17 juni 1938 angående nomadundervisningen. Enligt denna stadga skola
barn av nomadlappar undervisas i för dem särskilt avsedda skolor, kallade
nomadskolor. I vissa fall kunna även andra barn intagas på nomadskola.

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

7

Undervisningen i nomadskola meddelas dels i visteskola och dels i byskola.
I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola är
avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas uppehåll
i fjälltrakterna vår, sommar och höst och skall där i allmänhet vara
förlagd till eller i närheten av nomadlapparnas visten. Undervisning i visteskola
kan även anordnas under vintern, och då gäller beträffande skolans
förläggning vad som stadgas angående förläggning av byskola. I byskola
fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall i regel vara i verksamhet
under nomadlapparnas vinterupphåll i skogslandet samt vara förlagd
å viss plats, så belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid
lämpligen kunna dit samlas för att erhålla undervisning.

Skolålder för barn av nomadlapp räknas från och med det kalenderår,
under vilket barnet fyller sju, till och med det, då barnet fyller fjorton år.
I vissa fall kan tiden, då skolgång skall begynna eller skolplikten upphöra,
förskjutas.

Därest förhållandena nödvändiggöra inkvartering av vissa lärjungar vid
visteskola, skall genom lärarens försorg antingen inackordering verkställas
hos å skolplatsen boende lappfamiljer eller särskilt hushåll, lämpat efter
vistets bruk, upprättas för lärjungarna. Under den tid barnen bevista byskola,
skola de i allmänhet bo och förplägas i särskilt hushåll, som genom
nomadskolinspektörens försorg inrättas i lämplig lokal. Undantagsvis kan
även i sistnämnda fall inackordering av barn ske hos i trakten boende
familjer.

Kostnaderna för barnens inackordering på sätt nu nämnts bestridas helt
av statsmedel.

Jämlikt kungörelsen den 17 juni 19/73 angående statsbidrag för inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem kan skoldistrikt
erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna för inackordering av
skolpliktiga barn i distriktet tillhörande skolhem och arbetsstugor eller i
enskilda hem. Statsbidrag utgår med åtta tiondelar av skoldistriktets verkliga
kostnader för inackorderingen.

Ifrågavarande spörsmål har vid tidigare tillfällen varit föremål för uppmärksamhet.
Sålunda må nämnas, att skolöverstyrelsen vid avgivandet av
sina petita för budgetåret 1949/50 tillstyrkt ett av nomadskolinspektören
framlagt förslag att, med hänsyn till att allmänna barnbidrag icke utginge
för de i nomadskolhemmen intagna barnen under läsåret, bidrag till beklädnad
av lärjungarna vid nomadskolorna skulle utgå med 100 kronor per
elev.

I anledning av detta förslag uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet,
statsrådet Weijne, i 1949 års statsverksproposition, att en översyn av 1947
års lag om allmänna barnbidrag torde komma att företagas, sedan närmare
erfarenheter vunnits rörande lagens verkningar, och att han icke, innan resultatet
av en dylik översyn förelåge, vore beredd taga ställning till frågan,

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

huruvida särskilt bidrag till beklädnad av eleverna vid nomadskolorna borde
utgå.

Motioner i förevarande ämne väcktes även vid 1949 års riksdag. Andra
lagutskottet, som behandlade motionerna, lät då inhämta yttrande över
motionerna från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens
län.

Skolöverstyrelsen erinrade då om sitt framlagda förslag om beklädnadsbidrag
till nomadbarnen. Därmed avsågs att utjämna vissa olikheter mellan
nomadskolorna och vissa andra av staten helt bekostade skolor, nämligen
blind- och dövstumskolorna, vid vilka barnen av statsmedel erhålla hjälp till
beklädnad. Överstyrelsen fann förklarligt, att de rådande förhållandena, vilka
medföra att barnbidrag för barn som bevista nomadskola icke ansetts
kunna utbetalas under tre av årets kvartal, medan däremot barnbidrag utan
inskränkning kunna utbetalas för barn som äro intagna vid vanliga skolhem
och vid arbetsstugor, icke ansetts tillfredsställande och att de utlöst
missnöje hos nomaderna. Men då lagen om allmänna barnbidrag syntes vara
i behov av allmän revidering, fortsatte överstyrelsen, torde frågan böra behandlas
i detta vidare sammanhang. Överstyrelsen betonade emellertid, att
revideringen borde ske med all skyndsamhet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalade bland annat, att det berörda förhållandet
måste för nomadskolebarnens föräldrar te sig uppenbart orättvist
i synnerhet som barnen å kommunalt skolhem eller på arbetsstuga, förutom
fri kost och logi, oftast åtnjuta förmånen av fri beklädnad.

Länsstyrelsen fortsatte:

Denna nomadfamiljernas ogynnsammare ställning har väckt missnöje
och framträder klarast inom de trakter av länet, där levnadsbetingelserna
äro i det närmaste likartade för såväl bofasta som nomader. I många fall
komma sålunda familjer, bosatta på endast obetydligt avstånd från varandra,
med tillämpning av gällande bestämmelser att behandlas olika i barnbidragshänseende.
Synnerligen otillfredsställande synes det länsstyrelsen, att
indragningen av barnbidraget i regel drabbar de barnrika och ekonomiskt
sämre lottade nomadfamiljerna. Härtill kommer, att den av lagstiftaren genom
bidragets införande åsyftade höjningen av barnfamiljernas allmänna
standard i stor utsträckning uteblir eller i varje fall icke i lika grad kommer
dessa familjer till godo.

Socialstyrelsen anförde i sitt yttrande:

Av motionärerna upptagna spörsmål ha tidigare förelagts socialstyrelsen
i samband med framställning till Konungen från ett vid nomadskola
inskrivet barns fader om att bidrag måtte beviljas för tid, då barnet vistades
vid nomadskola. 1 sitt yttrande över denna framställning har socialstyrelsen
framfört sina synpunkter beträffande en ändring av 6 § barnbidragslagen
i syfte att tillmötesgå framställda önskemål beträffande rätt till allmänna
barnbidrag för ifrågavarande barn. Styrelsen har härvid bland annat
anfört, att det icke kunde anses befogat att vidtaga sådan ändring av lagen
om allmänna barnbidrag, att den nomadiserande lappbefolkningens skolpliktiga
barn i här berörda avseende skulle erhålla en förmånligare ställning
än andra å statliga internatskolor intagna barn. Därest en allmän ut -

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

9

vidgning av rätten till barnbidrag för barn, som å statens bekostnad vårdades
å anstalt eller för vilka kostnaderna för kost och bostad åt barnet helt
bestredes av statsmedel, skulle genomföras, skulle detta beröra förutom nomadskolebarnen
främst barn intagna å statliga anstalter för blinda och dövstumma
samt barn i skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Då varken
bidragsförskott jämlikt 11 § bidragsförskottslagen eller särskilt barnbidrag
enligt 14 § lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
in. fl. barn eller folkpension jämlikt 17 § folkpensioneringslagen utginge i
de fall, där kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och bostad åt
barnet helt bestredes av statsmedel, skulle en ändring av barnbidragslagen
svårligen kunna göras utan att medföra en ändring av dessa bestämmelser
i motsvarande riktning.

Socialstyrelsen har dessutom framhållit, att det snarast vore det förhållandet,
att barns vistelse på skolhem eller arbetsstuga icke inverkade på
rätt till barnbidrag, som kunde anses oförenligt med de allmänna principerna
för barnbidragslagen. Då allmänt barnbidrag principiellt skall uppbäras
av den, som vårdar barnet, borde föräldrar icke i något fall uppbära
barnbidrag för barn, som vårdas utom hemmet på det allmännas bekostnad.
Det lämpligaste sättet att åvägabringa likställighet mellan barn, som vistas
vid nomadskola respektive skolhem, skulle därför vara att vidtaga sådana
åtgärder, att icke heller de senares föräldrar skulle få uppbära barnbidrag.

Socialstyrelsen erinrade därjämte om att även från målsmän för vid dövstumsskolor
inskrivna barn framställningar inkommit om ändring av lagens
tillämpning beträffande denna kategori barn. I infordrat yttrande till
Konungen i anledning därav hade socialstyrelsen i huvudsak framfört samma
synpunkter som i fråga om nomadskolebarn.

Socialstyrelsen fortsatte:

I anledning av här relaterade framställningar har Kungl. Maj :t genom
skrivelse den 28 januari 1949 uppdragit åt socialstyrelsen att med ledningav
de erfarenheter, som vunnits rörande tillämpningen av lagen om allmänna
barnbidrag beträffande barn, som å det allmännas bekostnad vårdas
å anstalt eller för vilka kostnaderna för kost och bostad åt barnet helt
eller i väsentlig grad bekostas av det allmänna, verkställa en översyn av
lagstiftningen å ifrågavarande område samt till Kungl. Maj :t inkomma med
det förslag i ämnet, vartill översynen kan föranleda.

Det hade varit socialstyrelsen angeläget att i samband med yttrande över
här ifrågavarande motioner kunna framlägga förslag i enlighet med Kungl.
Maj :ts uppdrag. På grund av för översynen erforderligt utredningsarbete
har så emellertid icke kunnat ske.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 13, uttalade utskottet, att
bärande skäl för olikheten i fråga om rätt till barnbidrag icke syntes föreligga
och att det syntes förklarligt, att det rådande förhållandet utlöst missnöje
hos nomadbarnens föräldrar. I likhet med motionärerna fann därför
också utskottet att åtgärder borde vidtagas för att åstadkomma jämlikhet
beträffande rätten till allmänt barnbidrag för ifrågavarande kategorier barn.
Med hänsyn till att Kungl. Maj:t den 28 januari 1949 uppdragit åt socialstyrelsen
att verkställa en översyn av lagstiftningen å ifrågavarande område
hemställde utskottet, att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 har chefen
för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för utredning angående de
spörsmål, som sammanhänga med de å offentliga eller eljest av det allmänna
understödda anstalter intagnas rätt till folkpension och andra sociala
förmåner. I samband därmed har det socialstyrelsen den 28 januari 1949
lämnade uppdraget avseende de allmänna barnbidragen återkallats.

I direktiven för de sakkunniga erinras bland annat om att de nu gällande
bestämmelserna leda till att allmänt barnbidrag ej utgår till barn, som
äro intagna å statliga anstalter för blinda och dövstumma eller som inackorderats
vid nomadskola, medan däremot barns vistelse på skolhem
eller arbetsstuga icke inverkar på rätten till sådant bidrag.

I direktiven anför departementschefen därefter bland annat följande:

Den av mig nu förordade utredningen bör ha karaktär av en allmän översyn
av samtliga bestämmelser angående folkpension, allmänt barnbidrag och
andra sociala förmåner till dem som vistas på offentliga eller eljest av det
allmänna understödda anstalter av olika slag. Utredningen bör sträva efter
att systemet blir så enhetligt som med hänsyn till förhållandena kan anses
påkallat. De sakkunniga böra beakta önskemålet, att alla de pensionstagare
å anstalt, vilkas hälsotillstånd är sådant att de kunna ha någon glädje
därav, få behålla någon mindre del av pensionen att användas efter vederbörandes
eget gottfinnande eller eljest till att öka hans trivsel. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt de problem, som uppstått genom att vissa intagna
f. n. ha möjlighet att av de förmåner staten ger samla överskottsmedel,
varav vederbörande själv icke har något behov. Även frågan till vem
utbetalning i olika fall skall ske bör övervägas av de sakkunniga, över huvud
bör det ankomma på de sakkunniga att med beaktande av vunna erfarenheter
upptaga och pröva alla de frågor, som sammanhänga med anstaltsvårdade
personers rätt till folkpension och andra sociala förmåner,
såsom allmänna barnbidrag, särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
in. fl. barn samt bidragsförskott.

Utskottet. Såsom utskottet tidigare framhållit, anser utskottet, att åtgärder
böra vidtagas för att åstadkomma jämlikhet beträffande rätten till
allmänt barnbidrag för barn, som inackorderats vid nomadskola, samt för
barn, som eljest inackorderats för obligatorisk skolgång. De rådande förhållandena
äro uppenbarligen ägnade att skapa missnöje.

Med hänsyn till de upplysningar, som utskottet erhöll vid ifrågavarande
spörsmåls behandling vid fjolårets riksdag, hade utskottet förväntat cn
ändring av berörda förhållanden inom en nära framtid. — Såsom av det
ovan anförda framgår har nu enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2
december 1949 chefen för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för
utredning angående de spörsmål, som sammanhänga med de å offentliga
eller eljest av det allmänna understödda anstalter intagnas rätt till folkpension
och andra sociala förmåner. Då detta utredningsuppdrag omfattar
jämväl förevarande spörsmål om rätt till barnbidrag, har det socialstyrelsen
den 28 januari 1949 lämnade uppdraget avseende de allmänna barnbidragen
återkallats. Utskottet inser väl, att för att ernå önskvärd enhetlighet
det torde vara ofrånkomligt, att samtliga de spörsmål, som de sak -

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

11

kunniga ha att utreda, prövas och lösas i ett sammanhang. Utskottet vill
-emellertid understryka angelägenheten av att utredningsarbetet bedrives
iså skyndsamt som möjligt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:33 och 11:35, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård,
''Wistrand*, Sunne*, Nils Elowsson och Bengtson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo*, Hellbacken*, RyT>erg*,
Hagård, Lundberg, Jansson i Hällefors, fru Sjöstrand* och herr An•dersson
i Linköping.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.