Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående ändring av reglerna om platsfördelning enligt
riksdagsstadgan samt lagen om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, d kommunalstämma m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft en
inom första kammaren väckt motion, nr 39, av herr Petrén m. fl. samt tre
inom andra kammaren väckta motioner, nr 22, av herrar Persson i Norrby
och Ericsson i Näs samt nr 343 och 344 av herr Håstad.

I motionen I: 39 hemställes, »att riksdagen ville hemställa hos Kungl. Maj:t
om utredning och förslag i ändamål att bringa stadgandena i lagen den
6 juni 1930 om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. till överensstämmelse med de regler om proportionellt valsätt,
som finnas i andra lagar».

I motionen 11:22 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen förslag
till sådan ändring av gällande lag om proportionellt valsätt vid val
inom landsting, å kommunalstämma m. m. att ordnandet av namnen å kandidatlistorna
måtte ske enligt samma metod, som är föreskriven i Lag om
val till riksdagen».

I motionen 11:344 hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t begära översyn och revidering av 1930 års lag om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m., så att dess fördelningsregler
bättre klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt
den i vallagen numera införda metoden».

I motionen 11:343 hemställes, »att riksdagen ville besluta revidera riksdagsstadgan
i vad avser val av utskott, så att dess fördelningsregler bättre
klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt den i vallagen numera
införda metoden».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till vederbörande motioner.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1950. 5 saml. 2 avd. Nr 5.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

Gällande valförfattningar inrymma tvenne system för sammanräkning
vid tillsättande av platser inom grupper och partier. Sålunda tillämpas
den s. k. rangordningsregeln kombinerad med reduktionsregeln dels enligt
1949 års riksdagsstadga vid val inom kamrarna samt dels enligt 1930 års
lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m., därest proportionellt val skall företagas vid annat val inom landsting
än riksdagsmannaval eller ock vid val å kommunalstämma, municipalstämma,
allmän rådstuga eller kyrkostämma eller inom kommunal-, municipal-,
stads- eller kyrkofullmäktige. Reglerna om sådant valsätt äro
fakultativa. Vid riksdagsmannaval samt vid kommunalval d. v. s. val av
landstingsmän, kommunal-, municipal-, stads- och kyrkofullmäktige gäller
en annan sammanräkningsmetod benämnd regeln om absolut rangordning.

Sammanräkningen enligt rangordnings- och reduktionsregeln tillgår på
följande sätt:

Valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma partibeteckning
bilda en grupp. Inom varje grupp bestämmes därefter, i den mån detta är
erforderligt för valet, ordningen mellan de å valsedlarna upptagna namnen.
Så långt möjligt tillämpas härvid rangordningsregeln: om samma
namn står först på mer än hälften av gruppens valsedlar (gruppens röstetal),
blir detta gruppens första namn; upptaga valsedlar, som ha samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens röstetal, samma
andra namn, blir detta namn gruppens andra och så vidare efter samma
grund. När denna regel icke längre kan tillämpas, fortsätter sammanräkningen
enligt reduktionsregeln. Enligt denna är ej ordningen mellan namnen
utan deras röstetal, beräknat efter vissa grunder, avgörande. Detta
röstetal fastställes genom särskilda sammanräkningar: en sedel, som icke
fått något namn placerat, räknas som hel röst, en sedel med ett namn
placerat, som en halv röst, en sedel med två namn placerade som en tredjedels
röst o. s. v. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen,
som erhållit högsta röstetalet. Riksdagsstadgan och 1930 års lag om proportionellt
valsätt innehålla ej några bestämmelser om fördelningen av platserna
emellan oplacerade namn med lika röstetal. I praxis har denna fråga
inom riksdagen lösts så, att det namn, som stått först å sedeln, ägt företräde
framför längre ned placerade namn, varemot vid tillämpning av
1930 års lag lottning företagits i liknande fall.

Den absoluta rangordningsregeln enligt lagen om val till riksdagen och
kommunala vallagen innebär, att valsedeln gäller för de därå befintliga
namnen i den ordning, vari de uppförts å densamma, och sålunda ej kan
tillgodoräknas eif längre ned på sedeln upplaget namn, förrän samtliga
ovanför befintliga blivit placerade. Röstmängden fördelas lika på varje
röstenhet, d. v. s. platsens tillsättande åstadkommes i lika mån av varje
avgiven röst.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

3

Den proportionella valmetodens genomförande år 1909 innebar, att rangordnings-
och reduktionsregeln föreskrevs i samtliga ifrågakommande valförfattningar.
Så blev alltså även fallet vid val till riksdagens utskott enligt
en samma år antagen stadga i ämnet. Motsvarande bestämmelser inflöto
i en ar 1913 utfärdad stadga om val inom landsting och stadsfullmäktige.
Sistnämnda stadga ersattes år 1930 av lagen om proportionella val inom
landsting, å kommunalstämma m. m. I denna författning bibehölls den i
1913 års stadga föreskrivna sammanräkningsmetoden. Någon övergång till
den absoluta rangordningsregeln, som åren 1921 och 1922 införts vid riksdagsmannaval
resp. kommunalval var vid detta tillfälle icke ifrågasatt.
Likaledes bibehölls den äldre regeln oförändrad i 1949 års riksdagsstadga.

I en motion (II: 362) vid 1945 ars riksdag hemställdes om sådan översyn
och revidering av den då gällande stadgan om val till riksdagens utskott
att dess fördelningsregler bättre klargjordes i lagtexten och bringades så
nära som möjligt den i vallagen föreskrivna metoden. I sitt avstyrkande
utlåtande över motionen framhöll utskottet (uti. nr 13) bl. a., att rangordnings-
och reduktionsregeln under vissa omständigheter skulle kunna tänkas
leda till oförutsedda konsekvenser; de praktiska erfarenheterna syntes
emellertid vid detta tillfälle icke vara sådana, att ett behov av ändrade
regler kunde anses föreligga. Motionen föranledde icke någon riksdagens
åtgärd.

Att olägenheter kunna uppkomma vid platsfördelning inom grupp med
samma partibeteckning enligt rangordnings- och reduktionsregeln belyses
av omständigheterna vid ett i motionerna omnämnt val föregående år.
Osäkerheten rörande de härom gällande författningsbestämmelsernas rätta
tolkning liksom risken för att väljarnas mening icke skall komma till
rättvist uttryck i valresultatet utgöra enligt utskottets mening bärande skäl
för en revision av desamma. Härvid bör om möjligt eu enklare sammanräkningsmetod
eftersträvas än den vid riksdagsmannaval och kommunalval
gällande. Denna skulle nämligen genom sin invecklade beskaffenhet
sannolikt komma att medföra tolkningssvårigheter vid tillämpningen särskilt
inom de kommunala församlingarna. En utredning i ämnet med
avseende på 1930 års lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting
etc. faller inom ramen för direktiven till 1946 års kommunallagskommitté
och torde därlör böra verkställas av denna. Resultatet av denna utredning
bör sedan kunna tjäna till vägledning vid en revision av 1949 års riksdagsstadga.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen, i anledning av motionerna 1:39, 11:22
och 11:344 i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa om
utredning av frågan om revision av 1930 års lag om pro -

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

portionelit valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. i syfte att undanröja rådande olägenheter
vid platsfördelning inom grupp med samma partibeteckning;
samt

2) att motionen 11:343 måtte anses besvarad genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 28 februari 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Herlitz*), Björck, Gustav Emil Andersson, Thun*), Damström, Georg Pettersson,
Ramberg och Stener*); samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Fast, Pettersson i Norregård,
Norén, Swedberg, Spångberg, Jonsson i Haverö, Hammar, Håstad*) och
Löfroth.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1950
1 9 4 5 0