Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

7

Nr 3.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om viss ändring av 10 § lagen om skolstyrelse
i vissa kommuner.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 342, av herr Johansson i Torp liemställes, »att riksdagen må besluta
att § 10 i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner skall i så måtto
ändras att orden: ''Till ordförande må dock kunna utses den kyrkoherde, som
avses i 13 § sista stycket’ skola utgå, och att ändringen skall träda i kraft
den 1 januari 1952.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 1909 års lag angående folkskoleväsendet i vissa städer ägde folkskolestyrelsen
inom sig utse ordförande och vice ordförande. Då kyrkoherden
i församlingen i regel var självskriven ledamot av styrelsen, kunde han sålunda
även väljas till ordförande i densamma. I den proposition med förslag
till lag om skolstyrelse i vissa kommuner, som förelädes 1930 års riksdag
och som med vissa ändringar antogs av denna och stadfästes av
Kun?1''.. föreslogs införande av liknande regler, så att kyrkoherden

alltså även i fortsättningen skulle vara valbar till ordförande i folkskolestyrelsen.
På konstitutionsutskottets framställning vidtogs emellertid den ändringen
i förslaget, att kyrkoherdens självskrivna ledamotskap upphörde.
Men för att öppna en möjlighet, som ansågs vara betydelsefull för vissa
mindre kommuner på landsbygden, att till ordförande i styrelsen utse en
kyrkoherde, som icke genom val blivit ledamot av folkskolestyrelsen, infördes
samtidigt på konstitutionsutskottets förslag en bestämmelse om att kyrkoherden
må kunna utses till ordförande i styrelsen, ändå att han icke är
ledamot av densamma.

Till stöd för det i motionen framlagda förslaget har framhållits, att i och
med att den nya kommunindelningen träder i kraft den 1 januari 1952 och
småkommunerna praktiskt taget upphöra försvinner skälet för bibehållande av
bestämmelsen om att kyrkoherde må kunna utses till ordförande i skolstyrelsen,
ändå att han icke är ledamot av densamma. Dels skulle enligt motionären
de nya kommunerna få sådan omfattning att det så gott som alltid kommer
att finnas tillgång till röstberättigad kyrkoherde eller annan präst, valbar
som ledamot i styrelsen, dels skulle det större invånarantalet medföra ökade
möjligheter att under alla omständigheter finna för ordföraudeuppdraget
lämpad ledamot i styrelsen.

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.

Ifrågavarande stadgande i 10 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner
bereder dessa möjlighet att utse kyrkoherden till ordförande i styrelsen
ändå att han icke är ledamot av densamma men ålägger dem icke någon
skyldighet liärutinnan. Denna regel infördes bland annat med tanke på
vissa mindre kommuner på landsbygden med begränsad tillgång på för
uppdraget kvalificerade personer. Flertalet dylika kommuner försvinner
efter kommuniudelningsreformens genomförande. Behovet av den förevarande
undantagsregeln kan därför antagas komma att minskas. Om den således
blir helt överflödig kan emellertid ej för närvarande avgöras. Utskottet kan
fördenskull ej nu tillstyrka en isolerad lagändring i motionens syfte och
hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 16 februari 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Herlitz, Björck, Lindén*, Hällgren, Gustav Emil Andersson, Arrhén*, Thun*
och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i
Norregård, Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora, Larsson i Julita,
Hammar och Braconier.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1980. K. L. Beckmans Boktryckeri.