Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

5

Nr 2.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner om införande av ersättare för riksdagens
ledamöter'' att i deras frånvaro inträda i riksdagen.

Uti de likalydande, till konstitution sutskottet hänvisade motionerna nr
20 i första kammaren av herr Arrhén ni. fl. och nr 20 i andra kammaren av
herr Braeonier m. fl. hemställes, »att riksdagen ville dels för sin del besluta
sådan ändring i riksdagsordningen, att vid långvarigt hinder för ledamot
av riksdagen, som föranleder befrielse från riksdagsarbetet, ersättare för
ledamoten utses att under dennes frånvaro vara ledamot av riksdagen, dels
uppdraga åt vederbörande utskott att upprätta förslag till erforderlig lagtext».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I Danmark kan suppleant (stedfortraeder) inkallas att deltaga i riksdagen
vid tillfälligt förfall av längre varaktighet för ordinarie riksdagsman. I Norge
kan suppleant (varamann) inkallas i stortinget redan vid kortare förhinder
för ordinarie stor tingsmän.

Förslag om införande av en liknande ordning även i den svenska riksdagen
vid långvarigt laga förfall för riksdagsman framfördes i en motion
(1:54 av herr Bergman) vid 1928 års riksdag. Motionen avslogs emellertid
av riksdagen. I konstitutionsutskottets till grund för beslutet liggande utlåtande
(nr 3) i ämnet anfördes bland annat följande. Fall kunde tänkas,
då en riksdagsman för längre tid kunde bliva hindrad att sköta sitt riksdagsmannakall,
men då det likväl skulle synas obilligt mot honom själv
och hans valmän samt måhända framstå som en förlust för det allmänna,
om han nödgades avsäga sig riksdagsmannaskapet för att hans plats under
förfallets fortvaro icke skulle stå obesatt. Avgörande invändningar kunde
dock resas mot tanken på temporärt inkallande av suppleanter. Dessa, som
i regel endast en kortare tid skulle komma att deltaga i riksdagsarbetet —
kanske insatta mitt under en riksdag, då arbetet redan organiserats —
skulle i allmänhet ej kunna hinna förvärva den erfarenhet och vana vid
detta arbete eller vinna det intresse för uppgiften, som erfordrades för att
deras insats skulle bliva av värde. De olägenheter, som kunde uppstå av
att en eller annan plats för någon tid i realiteten stode obesatt, vore ej av
större betydelse. Vid politiskt betydelsefulla avgöranden i kamrarna kunde
det visserligen synas oegentligt, om utgången vore beroende av någon ledamots
frånvaro på grund av sjukdom eller annat laga förfall. Men ett sådant för -

t;

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

hållande kunde lika väl inträffa i anledning av tillfällig sjukdom eller annat
plötsligt påkommet förfall, då suppleant enligt motionärens förslag icke
skulle kunna inkallas, som vid sådant förfall, då suppleant enligt förslaget
borde inträda. Förhållandena beträffande riksdagen vore ej jämförbara med
förhållandena rörande landstingen, där suppleantsystemet var infört. Helt
andra förutsättningar förelåge för en landstingsmannasuppleant, som bleve
inkallad att tjänstgöra vid ett omkring veckolångt landstingssammanträde,
att fylla sin uppgift inom landstingets begränsade verksamhetsområde än
vad det funnes för en eventuell riksdagsmannasuppleant, som inkallades
att tjänstgöra kanske blott under en del av riksdagen, att fylla sin uppgift
i folkrepresentationen. Dessutom erinrades om att landstingen bildade valkorporationer
för val till första kammaren och att det därför vore av särskild
vikt, att partiställningen icke förrycktes inom desamma.

Några nya vägande skäl för införande av ett suppleantsystem för riksdagens
ledamöter ha icke anförts i motionerna och föreligga enligt utskottets
mening ej heller. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka bifall till förevarande
förslag under hänvisning till sitt tidigare uttalande i ämnet. Utskottet
hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Karl August Johanson*, Herlitz, Björck, Linden*, Hällgren, Gustav
Emil Andersson, Arrhén* och Thun*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i
Norregård, Swedberg, Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora, Larsson
i Julita och Braconier.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Arrhén och Braconier, som inom utskottet yrkat, att utskottet
måtte hemställa, att riksdagen med anledning av motionerna i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville anhålla om utredning i motionernas syfte.