Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/
51, m. m.

Medel till nettoutgifterna för statens försöksgårdar ha hittills anvisats under
lantbrukshögskolans omkostnadsanslag. I årets statsverksproposition
(IX H. T. p. 19) biträdde Kungl. Maj:t emellertid en framställning av styrelsen
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök att medel till
dessa utgifter skulle från och med budgetåret 1950/51 anvisas under ett
särskilt förslagsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Statens försöksgårdar. Vid behandlingen av denna punkt i statsverkspropositionen
hade riksdagen intet att erinra mot framställningen
(utsk. uti. nr 1; r. skr. nr 9).

Kungl. Maj:t hemställde vidare i statsverkspropositionen (IX H. T. p. 27)
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, anslaget till statens försöksgårdar
skulle för budgetåret 1950/51 uppföras med ett beräknat belopp av
126 000 kronor.

Sedan 1949 års försöksgårdskommitté den 20 december 1949 avgivit betänkande
med förslag rörande fortsatt utbyggnad av försöksgårdsverksamheten
har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 27 januari 1950 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition nr 76, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att dels å riksstaten för budgetåret
1950/51 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 156 800 kronor
till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar
samt ett anslag av 40 000 kronor till Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien
tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet, dels ock å kapitalbudgeten
för budgetåret 1950/51 under Statens affärsverksfonder: Domänverket
anvisa ett investeringsanslag av 321 600 kronor till Byggnadsarbeten
och markförvärv m. in. vid statens försöksgårdar.

I sitt betänkande framlägger försöksgårdskommittén ett program för upprustning
av de nu befintliga försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.
Vidare föreslås, att en utvidgad husdjursförsöksverksamhet skall komma
till stånd vid vissa av gårdarna. Vid sidan av de statliga försöksgårdarna
böra enligt kommitténs åsikt inrättas gårdar, som skola drivas av hushållningssällskapen
och huvudsakligen tjäna demonstrations- och upplysningssyften.
Denna fråga anses böra utredas närmare. Slutligen framlägges ett

L liilicmg till riksdagens protokoll 1930. 10 samt. Nr 21—23.

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

program för utbyggnad av det statliga försöksgårdssystemet, innebärande att
åtta nya statliga försöksgårdar skola inrättas förutom en försöksgård vid
Bogesund med särskilda uppgifter. Utbyggnaden skall enligt förslaget icke
genomföras, förrän de nuvarande gårdarna blivit upprustade.

Med hänsyn till att åtskilliga beröringspunkter finnas mellan den fasta
och den lokala försöksverksamheten samt den verksamhet, som bedrives
vid de statliga försöksgårdarna, har Kungl. Maj :t emellertid ansett, att resultatet
av en planerad översyn av organisationen av den fasta och den lokala
försöksverksamheten bör avvaktas, innan ställning tages till förslaget om en
utvidgning av den statliga försöksgårdsverksamheten. Hinder torde däremot
icke möta att nu upptaga till behandling kommitténs förslag, såvitt gäller
upprustning av de nu förefintliga försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.

I propositionen behandlas vidare framställningar av högskolestyrelsen om
inköp av vissa fastigheter för sammanläggning med Offers försöksgård, om
medel till inlösen av vissa skulder, som åvila Wiads försöksgård, samt om
anslag till underhållsarbeten å vissa byggnader vid Experimentalfältet.

Anslaget till statens försöksgårdar.

I sin framställning om anslag för budgetåret 1950/51 (skr. ”/, 1949)
hemställer styrelsen för lantbrukshögskohm och statens lantbruksförsök,
att till statens försöksgårdar skall för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag
av 231 300 kronor. Av detta belopp avses 181 300 kronor för de
normala nettoutgifterna, d. v. s. skillnaden mellan de utgifter och de inkomster,
som med någorlunda säkerhet kunna beräknas i förväg. Återstående
belopp, 50 000 kronor, begäres för att täcka oförutsedda utgiftsökningar
rörande jordbruksdriften såsom höjda arbetslöner, prisstegringar
på förbrukningsartiklar m. in. Högskolestyrelsen föreslår, att specialstaterna
för försöksgårdarna i fortsättningen skola fastställas av styrelsen. Vid
bifall härtill avser styrelsen att efter hörande av försöksgårdsföreståndarna
i juni månad för varje försöksgård fastställa en preliminär normalstat för
följande budgetår. En definitiv stat skulle sedan fastställas i januari månad,
då skörderesultaten föreligga. Enligt styrelsens mening böra försöksgärdsföreståndarna
äga använda ökade inkomster av jordbruksdriften till
investeringar, om nettoutgifterna hållas inom den fastställda normalstatens
ram.

Statskontoret avstyrker i remissutlåtande den 17 oktober 1949 förslaget
om ändring av medelsanvisningen till försöksgårdarna.

J ordbruk sutskottets utlåtande nr 21.

3

Upprustning av försöksgårdarnas byggnader och
fasta anläggningar.

Försöksgårdskommittén framlägger i sitt betänkande detaljförslag till de
nuvarande försöksgårdarnas upprustning beträffande byggnader och andra
fasta anläggningar. Kommittén framhåller, att vid de flesta gårdarna därjämte
behövs en ökad och förbättrad inventarieutrustning. Kommittén anser,
att detta behov bör överses och att översynen bör resultera i en plan
för inventarieanskaffning under de närmaste åren. Kostnaderna för att genomföra
det program, som kommittén lagt fram beträffande upprustningen
av byggnader och andra fasta anläggningar, uppskattas till i runt tal 800 000
kronor.

Angående det närmare innehållet i förslaget samt i högskolestyrelsens
yttrande däröver torde utskottet få hänvisa till s. 6—8 i propositionen.

Framställningen om inköp av ytterligare jord till
Offers försöksgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. s/,2
1949) hemställer, att ett investeringsanslag av 39 000 kronor skall anvisas
för inköp av fastigheterna Subbersta 22 och Klippen l1 i Bobeå socken
i Västernorrlands län. Fastigheterna, som gränsa till Offers försöksgård,
avses skola sammanläggas med denna. Av styrelsens skrivelse inhämtas
bland annat följande.

De till inköp föreslagna fastigheterna omfatta cirka 7,5 hektar åker och
äng samt cirka 62 hektar skogsmark. Ägaren har erbjudit styrelsen för
lantbrukshögskolan att köpa dem för 36 000 kronor. Anbudet gäller till
och med den 1 juli 1950. Fastigheterna besväras av ett skogs- och betesservitut.
Enligt en uppskattning, som företagits av forstmästaren T. Jonsson,
har fastigheternas skog, efter avdrag av den belastning som servitutet
utgör, ett värde av omkring 32 000 kronor. Föreståndaren för försöksgården
har värderat åkerjorden till 14 000 kronor.

Högskolestyrelsen anser det begärda priset, 36 000 kronor, godtagbart.
Utöver detta belopp beräknar styrelsen att 3 000 kronor erfordras för att
bestrida vissa kostnader i samband med köpet.

Inlösen av skulder, som belasta Wiads försöksgård.

Enligt beslut vid 1949 års riksdag (prop. nr 41; r. skr. nr 347) har den
forskning, som bedrivits vid Institutet för husdjursförädling vid Wiad, från
och med den 1 januari 1950 inordnats under lantbrukshögskolan såsom eu
självständigt arbetande avdelning av dess institution för avels- och raslära.
Egendomen Wiad har lagts under förvaltning av styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök som en försöksgård.

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Ivungl. Maj :t den 29 december
1949 fastställt ett avtal om statens övertagande av institutets tillgångar, vilket
träffats mellan styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
samt styrelsen för institutet. Enligt avtalet har institutet förbundit
sig att den 1 januari 1950 med full äganderätt och utan vederlag till staten
överlämna institutets samtliga tillgångar, såsom egendomen Wiad med
institutionen, levande och döda inventarier samt allt vad därtill hörer. Staten
skall därvid övertaga betalningsansvaret för institutets fasta skulder.
Dessa uppgå per den 31 december 1949 till 244 486 kronor 83 öre. Av detta
belopp utgöras 24 509 kronor 97 öre av en inteckningsskuld till institutets
pensionsfond. Fonden har dessutom omkring 20 000 kronor innestående å
bankräkning.

Under framhållande att statens domäner bruka vara gravationsfria hemställer
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr.
“/i 1950), att för inlösen av de skulder, som belasta Wiads försöksgård, skall
å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av
244 500 kronor.

Anslag till underhållsarbeten å vissa byggnader vid
Experimentalfältet.

Enligt avtal mellan styrelsen för lantbrukshögskolan, å ena, samt lantbruksakademien,
å andra sidan, disponerar lantbrukshögskolan för statens
jordbruksförsöks räkning sedan den 1 januari 1939 vissa akademien
tillhöriga byggnader vid ExperimentalfälteU Byggnaderna utgöras av en ladugård
med vagnslider, en byggnad, som förut inrymt ett gasverk, och ett
ishus. Byggnaderna ha tidigare från och med år 1907 varit upplåtna åt
centralanstalten för försöksväsendet på jordbrukets område. Upplåtelsen
åt lantbrukshögskolan är hyresfri men det åligger högskolan att ombesörja
och bekosta tillfredsställande underhåll av byggnaderna.

Sedan vid besiktning konstaterats, att underhållsarbeten äro erforderliga
till en kostnad av 40 000 kronor, hemställer styrelsen för lanbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök i skrivelse den 6 december 1949, att skäligt belopp
måtte tillerkännas lantbruksakademien till dessa arbeten.

Byggnadsstyrelsen har vid besiktning på platsen funnit, att de ifrågasatta
arbetena helt avse underhåll och att den uppgivna kostnaden måste anses
skälig.

Departementschefen.

Departementschefen anför följande.

»Jag torde först få behandla frågan om anslag till försöksgårdarna för
nästa budgetår. Den omständigheten att staterna för gårdarna i regel icke
kunnat hållas under senare år och att ett flertal framställningar måst göras
hos Kungl. Maj :t om överskridande har föranlett högskolestyrelsen att

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

5

föreslå vissa ändringar i formerna för medelsanvisningen. Kungl. Maj :t
har redan i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 biträtt detta förslag,
såvitt detsamma avser att medelsanvisningen skall ske under ett särskilt
förslagsanslag. I övrigt innebär förslaget att fastställandet av staterna för
försöksgårdarna skall delegeras till styrelsen för lantbrukshögskolan. Vidare
förutsättes, att medel skola beräknas för att täcka oförutsedda utgifter
och att staterna skola grundas på uppskattningar av medelsbehovet, som
icke gjorts så långt i förväg som nu är fallet.

Med anledning av vad högskolestyrelsen sålunda föreslagit vill jag först
erinra om att de årliga kostnaderna för försöksgårdsverksamheten blivit
väsentligt högre än vad man från början ansåg sig behöva räkna med. I
1943 års statsverksproposition (IX H. T. punkt 16) framhöll dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet önskvärdheten av att verksamheten vid
försöksgårdarna — då ränta icke beräknades å vare sig jordbruks- eller inventariekapital
och då gårdarna icke heller belastades med utgifter för
driftsledare — bedreves så att den, bortsett från ofrånkomliga extra kostnader
för försöksverksamheten, icke behövde föranleda direkta bidrag av
statsmedel. I själva verket ha emellertid, såsom framgår av den förut lämnade
redogörelsen, avsevärda belopp utöver vad som motsvarar de extra
kostnaderna för försöksverksamheten årligen måst ställas till gårdarnas
förfogande.

Enligt min mening kan man ej heller räkna med att det önskemål, som
dåvarande departementschefen uttalade år 1943, skall kunna förverkligas
för försöksgårdarna som en enhet betraktade. Försöken inverka på grund
av sin beskaffenhet i regel störande och försämrande på resultatet av jordbruksdriften
i betydligt större utsträckning än som motsvaras av de direkta
kostnaderna för försöken. Vid vissa av de norrländska försöksgårdarna äro
vidare de naturliga förutsättningarna för en lönsam jordbruksdrift mindre
goda. Slutligen har otvivelaktigt i viss utsträckning en önskvärd rationalisering
av driften hindrats av medelsbrist.

Jag delar vidare högskolestyrelsens uppfattning, att det nuvarande systemet
för reglering av försöksgårdarnas ekonomiska förhållanden icke är fullt
tillfredsställande. Sålunda finner jag det önskvärt, att detaljfrågor rörande
de ekonomiska förhållandena vid de olika gårdarna i större omfattning än
vad nu är fallet skola kunna avgöras av underordnad myndighet, att frågor
om anvisande av medel för oförutsedda utgifter skola kunna handläggas
enklare än nu, då alla dylika ärenden måste prövas av Kungl. Maj :t, samt
att över huvud en smidigare form skall finnas för bestämmande av medelsanvisningen
till de olika gårdarna och för dispositionen av de anvisade medlen.
En dylik ökad frihet får dock givetvis ej leda till att Kungl. Maj :t
kommer att sakna möjlighet att effektivt reglera användningen av medel
för olika ändamål.

Ur nu anförda synpunkter kan jag delvis ansluta mig till det förslag, som
högskolestyrelsen framlagt. Jag anser sålunda att staterna för de olika försöksgårdarna
i fortsättningen böra fastställas av högskolestyrelsen och ej,

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

såsom hittills, av Kungl. Maj:t. Det bör emellertid ankomma på Kungl.
Maj :t att bestämma storleken av de belopp, som för samtliga gårdar skola
få användas till utgifter för försöksverksamheten och för investeringar.
Även storleken av det nettotillskott av statsmedel, som skall få medräknas
vid upprättandet av staterna, bör bestämmas av Kungl. Maj :t. Vidare torde
Kungl. Maj :t böra föreskriva, att styrelsen vid fastställandet av staterna
skall reservera viss del av sistnämnda belopp för oförutsedda utgiftsökningar.
Styrelsen bör äga medgiva överskridande av staterna endast inom
ramen för detta belopp. Frågor om ytterligare överskridanden böra prövas
av Kungl. Maj :t. Därest överskott i förhållande till staten skulle uppkomma
på någon gård, bör det likaledes ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, om
och i vad mån detta överskott skall få användas för utvidgning av försöksverksamheten
eller för ytterligare investeringar.

De åtgärder, som nu föreslagits, torde få betraktas som ett försök. De
praktiska erfarenheterna torde sålunda få avgöra, huruvida andra vägar
måste sökas för att en tillfredsställande form för medelsanvisningen till
försöksgårdarna skall erhållas.

Vad angår medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår anser jag
mig icke kunna förorda någon anslagshöjning för försöksverksamheten.
För detta ändamål torde böra beräknas oförändrat 102 800 kronor. Försöksgårdskommittén
har föreslagit, att gårdarnas behov av ökad och förbättrad
inventarieutrustning skall utredas, så att en plan för inventarieanskaffning
under de närmaste åren kan uppgöras. Jag finner kommitténs förslag
lämpligt. Det torde få ankomma på högskolestyrelsen att låta verkställa en
sådan utredning. I avbidan på resultatet av en dylik översyn bör enligt
min mening anvisningen till investeringar under nästa budgetår bibehållas
oförändrad. För ändamålet torde sålunda böra beräknas 48 000 kronor.
Till försöksgårdsledningen för Brännberg och Sunderbyn torde böra upptagas
oförändrat 3 900 kronor. Kostnaderna för jordbruksdriften och inkomsterna
av denna för budgetåret 1950/51 uppskattar högskolestyrelsen
till 407 400 respektive 425 300 kronor. Inkomsterna beräknas sålunda överstiga
utgifterna med 17 900 kronor. Jag har icke något att erinra mot dessa
beräkningar. Såsom jag nyss uttalat torde visst belopp böra upptagas för
att täcka oförutsedda kostnadsökningar eller inkomstminskningar. Högskolestyrelsen
har för detta ändamål begärt 50 000 kronor. Enligt min mening
bör ett belopp av 20 000 kronor anses tillräckligt. I likhet med högskolestyrelsen
anser jag försiktigheten bjuda att man icke räknar med någon nettoinkomst
från Wiads försöksgård under nästa budgetår. Jag torde i detta
sammanhang få nämna, att en framställning om försäljning av Sunderbyns
försöksgård för närvarande prövas inom jordbruksdepartementet. En försäljning
av gården torde emellertid icke nämnvärt påverka medelsbehovet
under förevarande anslag. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra
uppföras med (102 800 + 48 000 + 3 900 — 17 900 + 20 000 =) 156 800
kronor.

Jag torde härefter få övergå till försöksgårdskommitténs förslag rörande

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

7

upprustning av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.
Ett genomförande av detta skulle kräva en niedelsanvisning av
omkring 800 000 kronor. En investering av denna storlek kan givetvis icke
nu komina i fråga. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att det förslag
beträffande uppförande av ny ladugård in. in. vid Öjebyns försöksgård,
som ingår i nämnda program och som kostnadsberäknats till 283 100 kronor,
upptagits av högskolestyrelsen i dess äskanden om anslag till byggnadsarbeten
för budgetåret 1950/51 men ej biträtts av Kungl. Maj :t (statsverkspropositionen,
bil. 29, p. 3). Vidare ingå i programmet investeringar
å Gisselås försöksgård för en sammanlagd kostnad av 188 000 kronor.
Jag lutar närmast åt den uppfattningen, att Gisselås försöksgård bör nedläggas.
Slutlig ståndpunkt i denna fråga torde emellertid böra tagas först
i samband med prövningen av kommitténs förslag rörande försöksgårdssystemets
utbyggnad. Innan beslut i frågan fattats böra några investeringar
i gården icke göras. Vad angår kommitténs förslag i övrigt finner jag det
önskvärt, att upprustningen påbörjas genom att medel för nästa budgetår
anvisas till utförande av de mest angelägna investeringarna. Med hänsyn
till att de åtgärder, som föreslagits beträffande Ugerups försöksgård, äro
av intresse för den aktuella kampen mot jordförstöringen å Skånes sandjordar,
förordar jag, att dessa åtgärder skola utföras under nästa budgetår.
I enlighet med kommitténs uppskattning av kostnaderna torde för ändamålet
böra anvisas 36 100 kronor. Då bostadsbeståndet vid Öjebyns försöksgård
icke är tillfredsställande föreslår jag, att såsom ett första led i upprustningen
av detsamma en arbetarbostad skall uppföras under nästa budgetår.
För detta ändamål torde böra beräknas 29 500 kronor. Slutligen anser
jag, att till de mest angelägna investeringarna bör hänföras det föreslagna
förvärvet av ytterligare mark till Offers försöksgård. Den begärda
köpeskillingen, 36 000 kronor, finner jag godtagbar. Då enligt min mening
några särskilda medel till omkostnader i samband med köpet icke behöva
anvisas, torde för ändamålet böra upptagas 36 000 kronor. För upprustning
av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar
torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas (36 100 + 29 500 + 36 000 ==)
101 600 kronor.

I likhet med högskolestyrelsen finner jag det lämpligt, att de skulder,
som belasta Wiads försöksgård, skola inlösas. Dessa skulder uppgå till i
runt tal 244 500 kronor. Härav utgöras emellertid omkring 24 500 kronor
av en skuld till Wiadinstitutets pensionsfond. Då denna fond skall tillföras
statsverket, torde hänsyn icke behöva tagas till sistnämnda belopp.
För inlösen av skulderna torde sålunda erfordras ett anslag å 220 000 kronor.
Medel för detta ändamål och för den upprustning av försöksgårdarna,
som jag nyss förordat, torde böra anvisas under ett gemensamt anslag å
kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket och benämnas
Byggnadsarbeten och markförvärv in. in. för statens försöksgårdar.
Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med (101 600 -f- 220 000 =)
321 600 kronor.

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Till slut torde jag få beröra framställningen om anslag till lantbruksakademien
för byggnadsarbeten å vissa byggnader vid Experimentalfältet, vilka
disponeras av statens jordbruksförsök. Av den redogörelse, som lämnats i
det föregående, torde framgå, att dessa arbeten avse sådant underhåll av
byggnaderna, som enligt avtal åvilar lantbrukshögskolan. Då byggnadsstyrelsen
funnit de kostnader å 40 000 kronor, som beräknats för dessa arbeten,
skäliga, tillstyrker jag, att ett anslag å nämnda belopp skall anvisas
för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1950/51. Anslaget torde böra benämnas
Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien tillhöriga byggnader
vid Experimentalfältet och vara obetecknat.»

Utskottet.

De årliga kostnaderna för verksamheten vid statens försöksgårdar ha
såsom departementschefen framhållit blivit väsentligt högre än vad man
från början beräknat och årligen ha avsevärda belopp måst ställas till gårdarnas
förfogande utöver vad som kan anses ha motsvarat de särskilda
utgifter, som föranletts av försöken. Utskottet delar emellertid departementschefens
mening, att man icke bör räkna med att verksamheten vid
försöksgårdarna skall kunna bedrivas så att den, bortsett från de ofrånkomliga
extra kostnaderna för försöken, icke behöver föranleda direkta
bidrag av statsmedel, även om ränta icke beräknas å vare sig jordbrukseller
inventariekapital samt gardarna ej heller belastas med utgifter för
driftsledare. Härvidlag vill utskottet understryka vad departementschefen
anfört om försökens i regel störande och försämrande inverkan på resultatet
av jordbruksdriften, om vissa försöksgårdars mindre goda naturliga
förutsättningar för en lönsam drift samt om ofullständig rationalisering på
grund av brist på medel.

Utskottet är även ense med departementschefen om att det nuvarande
systemet för reglering av försöksgårdarnas ekonomiska förhållanden icke
är fullt tillfredsställande och förordar, att det i propositionen framlagda förslaget
om ändring härutinnan skall försöksvis genomföras.

Vad angår medelsbehovet för försöksgårdarna för nästa budgetår får utskottet
till en början erinra om att utskottet i sitt utlåtande nr 16 biträtt
ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag om försäljning av Sunderbyns försöksgård.
Såsom departementschefen anfört torde emellertid försäljningen av
denna gård icke nämnvärt påverka medelsbehovet under förevarande anslag.
Då utskottet icke har något att erinra mot anslagsberäkningen, biträder
utskottet därför Kungl. Maj:ts hemställan, att anslaget för nästa
budgetår skall uppföras med 156 800 kronor.

I fråga om upprustningen av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader
och fasta anläggningar torde det vara uppenbart, att försöksgårdskommitténs
förslag är alltför kostnadskrävande för att nu kunna genomföras. De mest angelägna
investeringarna böra emellertid komma i fråga under nästa bud -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

9

getår. Vad Kungl. Maj :t i sådant hänseende föreslagit synes välgrundat och
biträdes av utskottet. Den i propositionen berörda frågan om nedläggandet
av Gisselås försöksgård föranleder intet annat uttalande från utskottets
sida än att frågan bör upptagas i samband med prövningen av kommitténs
förslag rörande utbyggnaden av försöksgårdssystemet.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder ingen utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln
anvisa

a) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Statens försöksgårdar ett förslagsanslag av 156 800 kronor;

b) till Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien tillhöriga
byggnader vid Experimentalfåltet ett anslag av
40 000 kronor;

2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under Statens
affärsverksfonder: Domänverket till Byggnadsarbeten
och markförvärv m. m. vid statens försöksgårdar anvisa
ett investeringsanslag av 321 600 kronor.

Stockholm den 4 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Alfred Andersson, Anderberg, Svedberg*,
Carl Sundberg*, Jon Jonsson*, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,
Lars Andersson*, Herbert Hermansson* och Hugo Osvald*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta*, Gustafson i
Dädesjö*, Jacobson i Vilhelmina, Antby*, Andersson i Hyssna, Hseggblom
och Ahlsten, fru Eriksson i Hallstahammar samt herrar Boman i Stafsund
och Andersson i Långviksmon.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.