Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.
15
Nr 16.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter.
I en till riksdagen den 3 mars 1950 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 95, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att bifalla de under punkterna 1 och 2 här nedan
omförmälda förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet, i den mån ej
därför närmare redogöres i det följande, hänvisa till statsrådsprotokollet.
1 :o.
Karleby Norra 41 i Östergötlands län.
I skrivelse den 21 november 1949 har domänstyrelsen hemställt att kronoegendomen
Karleby Norra 41 i Normlösa socken, Östergötlands län, skall
säljas till egendomens arrendator Sten Hesser för ett pris av 83 500 kronor
och på vissa andra i skrivelsen närmare angivna villkor, däribland att
Hesser av honom tillhöriga fastigheter skall försälja ett område om cirka
6,i hektar åker och 0,7 hektar ängs- och betesmark till lantbrukaren Karl
Hagsten, som äger ett mindre jordbruk, gränsande till Hessers fastigheter.
Kronoegendomen, som taxeringsvärderats till 56 100 kronor, har ett uppskattat
saluvärde av 83 500 kronor.
Enligt köpeavtal den 7 juni 1949 har förut nämnda område sålts till
Hagsten under förutsättning, att Hesser får förvärva kronoegendomen.
Samtliga de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, ha tillstyrkt domänstyrelsens
framställning.
Departementschefen har förklarat sig anse domänstyrelsens förslag lämpligt
och har hemställt om bifall till framställningen.
Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Karleby
Norra 41 i Normlösa socken, Östergötlands län, må, sedan
försäljning enligt förenämnda köpeavtal den 7 juni 1949
kommit till stånd av ett område om cirka 6,8 hektar, säljas
till egendomens arrendator för en köpeskilling av 83 500
kronor samt på huvudsakligen de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.
16
J ordbruksutskottets utlåtande nr 16.
2:o.
Sunderbyns försöksgård i Norrbottens län.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i skrivelse
den 3 oktober 1949 hemställt, att statens försöksgård Norra Sunderbyn
i Nederluleå socken, Norrbottens län, skall säljas.
Sunderbyns försöksgård (Sunderbyn 461) är belägen mitt emellan Luleå
och Boden. Arealen är 121,7 hektar, varav omkring 24 hektar åker. Taxeringsvärdet
utgör 39 700 kronor. Gårdens levande och döda inventarier ha
uppskattats till ett värde av omkring 16 000 kronor.
Då försöksverksamheten vid Sunderbyn jämlikt statsmakternas beslut
(prop. nr 139/1944; r. skr. nr 309) i huvudsak avvecklades och överflyttades
till den nya försöksgården vid öjebyn utanför Piteå, förutsattes att
Sunderbyn skulle säljas. Frågan om försäljningen skulle enligt departementschefens
uttalande senare underställas riksdagen.
Av utredningen i ärendet framgår bland annat, att gården vid upprepade
tillfällen under hand utbjudits till försäljning utan att något antagbart
anbud avgivits. På våren 1948 förklarade sig emellertid Norrbottens
läns producentförening vilja förvärva egendomen för försök med gödsvinsproduktion,
baserad på vassle och hemmaproducerade fodermedel. Ett
preliminärt köpeavtal uppgjordes, enligt vilket egendomen, inklusive kreatur
och inventarier, skulle säljas för 60 000 kronor på vissa i avtalet närmare
angivna villkor. Dessa inneburo, bland annat, att de försöksserier,
som kunde pågå vid överlåtelsen, skulle kvarligga på försöksgården till
dess de enligt planen för försöksverksamheten skulle vara avslutade. Kostnaden
för försökens skötsel under vegetationsperioden, som skulle ske enligt
försöksledningens anvisningar, skulle bestridas av köparen, medan kronan
skulle svara för sådd och skörd av försöksytorna.
Sedermera har emellertid Rederiaktiebolaget Nordstjernan förklarat sig
önska inköpa försöksgården för det av bolaget inrättade institutet för växtforskning
och kyllagring i Nynäshamn för en köpeskilling av 60 000 kronor.
Bolaget har vidare förklarat, att det, om köp koinrne till stånd, vore
villigt att övertaga vissa av de till egendomen hörande inventarierna, i den
mån överenskommelse om priset kunde träffas. Egendomen skulle användas
för forsknings- och försöksverksamhet på potatisodlingens område med
särskild inriktning på att få till stånd svensk export av utsädespotatis.
Högskolestyrelsen har i särskilt yttrande anfört, att en jämförande värdering
av de försöksuppgifter, som de båda anbudsgivarna ha uppsatt på
sitt program, är synnerligen vansklig att göra. Styrelsen lutar dock åt den
uppfattningen, att institutets program är att föredraga framför producentföreningens,
icke minst med tanke på att statens försöksgård Öjebyn tillkommit
för att möjliggöra bland annat svinförsök. Om hänsyn tages till
köpeskillingens storlek måste uppenbarligen institutets anbud anses fördelaktigare
än producentföreningens. Styrelsen kan emellertid icke undgå
J ordbruksutskottets utlåtande nr 16. 17
att anse, att producentföreningen på grund av det preliminära köpekontraktet
har visst företräde till förvärvande av egendomen.
Producentföreningen har sedermera i en den 21 januari 1950 dagtecknad
skrift meddelat, att föreningen är villig att betala, förutom 60 000 kronor
för fastigheten, ett skäligt belopp för levande och döda inventarier tillhörande
gården.
Departementschefen har anfört följande.
»Såväl producentföreningen som bolaget ha enligt min mening anfört goda
skäl för sin önskan att förvärva Sunderbyns försöksgård. Det pris, som
båda bjudit, nämligen 60 000 kronor för själva gården jämte skäligt belopp
för inventarier, synes också godtagbart. Jag torde i detta sammanhang även
få erinra om att båda de ifrågasatta köparna förklarat sig villiga att låta
pågående försök kvarligga. Jag är emellertid ej beredd att utan ytterligare
överväganden angiva vem av dem som bör tillerkännas företräde. Under
dessa omständigheter anser jag att riksdagens medgivande bör inhämtas till
att gården säljes på angivna villkor. Därest riksdagen ej har något att erinra
däremot, torde det senare få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, om gården
skall säljas till föreningen eller bolaget.»
Utskottet. När försöksverksamheten vid Sunderbyns försöksgård genom
beslut av statsmakterna i huvudsak avvecklades och överflyttades till försöksgården
vid öjebyn förutsattes, att Sunderbvn i samband därmed skulle
säljas. Med hänsyn härtill och då den bjudna köpeskillingen torde böra
godtagas, vill utskottet biträda förslaget, att egendomen nu skall avyttras.
Huruvida producentföreningen eller bolaget bör få förvärva egendomen är
emellertid i hög grad tveksamt. Såsom styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök framhållit, är det nämligen synnerligen vanskligt
att avgöra vilketdera av de båda anbudsgivarnas arbetsprogram, som
bör tillerkännas företräde. Klart torde emellertid vara, att båda slagen av
försöksuppgifter i och för sig äro lämpliga och väl motivera ett förvärv av
egendomen. Vid nu angivna förhållanden synes det utskottet lämpligast, att
det överlåtes å Kungl. Maj :t att efter ytterligare överväganden avgöra, om
egendomen skall säljas till producentföreningen eller till bolaget. I den mån
så erfordras torde vid försäljningen tillses, att de försöksserier, som då
kunna pågå vid Sunderbyn, få fullföljas efter överlåtelsen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att sälja statens
försöksgård Norra Sunderbyn (Sunderbyn 461) i Nederluleå
socken, Norrbottens län, på i huvudsak de villkor, som angivits
i propositionen.
Stockholm den 25 april 1950.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
2 Bihang till riksdagens protokoll WHO. Itl siiwl. Nr 15—10.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr lå.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg*,
Svedberg*, Carl Sundberg*, Näslund*, Jon Jonsson, Henry Johansson,
Hjalmar Nilsson och Lars Andersson*; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Dädesjö,
Jacobson i Vilhelmina*, Antby, Jonsson i Järvsand och Alilsten, fru
Eriksson i Hallstahammar, herrar Svensson i Va* och Utbult* samt fru
Boman.
* Ej närvarande vid justeringen.
507450 Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.