Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i
den till riksdagen den 4 januari 1950 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
A. Jordbruksdepartementet.
l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten
1 (s. i—3) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga viss ändring i personalförteckningen
för jordbruksdepartementet samt att godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 529 000 kronor, vilket
belopp med 29 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Av utgiftsökningen föranledas 19 200 kronor av att en byråchef
i folkhushållningsdepartementet föreslås skola i samband med detta
departements avveckling knytas till jordbruksdepartementet. Övriga 9 800
kronor av anslagshöjningen betingas av lönegradsuppflyttningar enligt gällande
befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal samt löneklassförändringar.
Departementschefen har beträffande jordbruksdepartementets övertagande
av vissa arbetsuppgifter från folkhushållningsdepartementet samt därmed
sammanhängande frågor anfört följande.
»I annat sammanhang har föreslagits, att folkhushållningsdepartementet
skall upphöra med ingången av budgetåret 1950/51 och att då kvarstående
arbetsuppgifter skola överföras till andra departement, överföringen innebär
bland annat att inom jordbruksdepartementet komma att behandlas
vissa frågor rörande livsmedelsförsörjningen och angående avsättningen av
fisk, vilka hittills handlagts inom folkhushållningsdepartementet. Detta
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
kommer att innebära en viss ökning av jordbruksdepartementets arbetsbörda.
Sveriges deltagande i den internationella verksamhet på jordbrukets område,
som bedrives bland annat genom Förenta Nationernas Europakommission
och genom Marshallorganisationen, har vidare redan under innevarande
år medfört en ej oväsentlig arbetsbelastning för departementet. Efter
vårt lands anslutning till FAO torde man få räkna med en ytterligare ökning
av arbetet på detta område.
Såväl sistnämnda förhållande som överföringen av vissa arbetsuppgifter
från folkhushållningsdepartementet till jordbruksdepartementet gör det
önskvärt, att jordbruksdepartementet skall förstärkas med en kvalificerad
arbetskraft för handläggandet av bland annat en del av dessa uppgifter. I
samband med avvecklingen av folkhushållningsdepartementet kommer en
där tjänstgörande byråchef, vilken tillika innehar en tjänst såsom extra
ordinarie förste kanslisekreterare, att bliva disponibel. Då denne befattningshavare
är synnerligen väl insatt i hithörande frågor, anser jag det önskvärt
att han skall knytas till jordbruksdepartementet. Innan visshet föreligger
att behovet av arbetskraft för nämnda uppgifter kommer att bliva stadigvarande
är jag dock icke beredd att föreslå, att en ny byråchefstjänst i jordbruksdepartementet
skall inrättas. Jag förordar därför, att ifrågavarande
tjänsteman skall erhålla ett arvode motsvarande byråchefslön, d. v. s. i detta
fall lönen i 10 löneklassen å löneplan 2. För detta ändamål bör anslaget uppräknas
med 19 200 kronor. Vidare torde den förste kanslisekreterartjänst,
som ifrågavarande tjänsteman innehar, böra överflyttas till jordbruksdepartementet.
Några avlöningskostnader för denna tjänst behöva dock icke
beräknas.»
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
jordbruksdepartementet Uppföra en tjänst som förste kanslisekreterare
i lönegrad Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen.............. 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 296 400
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. 19 200
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 135 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 50 800
Summa kronor 529 000;
c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 529 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3
2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 2 (s. 3) innefattar en anslagsanvisning av 54 500 kronor, vilket
belopp med 2 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Ökningen är betingad av behovet att anskaffa en ny steneileringsapparat.
Utskottet. Utskottet, som tillstyrker bifall till framställningen, hemställer,
att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 54 500
kronor.
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 3 (s.
4—9) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändring i personalförteckningen för lantbruksstyrelsen och godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 1 529 000
kronor, vilket belopp med 4 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Höjningen föranledes av beräknade löneklassförändringar
samt lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
1) 1:253 av herr Nilsson, Bror, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att de tre byrådirektörsbefattningar inom lantbruksstyrelsen, som äro
placerade i 29 lönegraden, skola — liksom övriga bvrådirektörstjänster inom
styrelsen — placeras i 31 lönegraden; ävensom
2) 1:254 av herr Nilsson, Bror, m. fl. samt 11:221 av herrar Nilsson i
Svalöv och Larsson i Karlstad, likalydande, vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att, såvitt nu är fråga, beträffande agronomutbildade amanuenser
hos lantbruksstyrelsen tills vidare skall tillämpas den i 4 § 1 mom. a)
kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436) angående reglerad befordringsgång
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst angivna befordringsgången.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande för nästa budgetår hemställt
om ett med 114 300 kronor till 1 639 300 kronor förhöjt avlöningsanslag.
Ökningen beror på vissa personalförstärkningar och löneregleringar.
Av ökningen hänföra sig sålunda 1 356 kronor till en begärd uppflyttning
av en byrådirektörsbefattning å lantbruksbyrån från 29 till 31 lönegraden.
Till motivering härav har åberopats huvudsakligen följande.
Vid lantbruksstyrelsens omorganisation år 1948 fick den byrådirektör
å lantbruksbyrån, som handlägger ärenden rörande trädgårdsskötseln,
kvarstå i 29 lönegraden. Trots att 1947 års centrala lantbrukskommitté
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
principiellt ansåg byrådirektörstiteln böra förbehållas befattningshavare i
31 lönegraden föreslog kommittén icke någon ändrad löneställning för
ifrågavarande tjänsteman. Kommittén motiverade detta med att vissa med
tjänsten sammanhängande frågor voro föremål för utredning inom 1946 års
trädgårdsundervisningskommitté. Statsmakterna ha numera efter förslag
av sistnämnda kommitté fattat beslut (prop. 79/1949) om trädgårdsundervisningens
ordnande. Någon förändring bär härigenom icke inträtt beträffande
arbetsuppgifterna för ifrågavarande byrådirektör. Tjänstens verksamhetsområde
har sålunda fastställts. På “grund härav och med hänsyn
jämväl till trädgårdsodlingens allt större betydelse anser lantbruksstyrelsen,
att tjänsten nu bör uppflyttas till 31 lönegraden.
Vidare har styrelsen bland annat hemställt om ökning av anslaget med
7 375 kronor för förbättrad befordringsgång för amanuenser med agronomexamen.
Styrelsen har härvid erinrat om att befordringsgången för styrelsens
amanuenspersonal är olika beroende på om vederbörande avlagt
agronom- eller lantmäteriexamen. För agronomutbildad amanuens tillämpas
bestämmelserna i 4 § 1 mom. b) befordringskungörelsen. Detta innebär en
befordringsgång från Cf 17 till Ce 24 under en tid av sju och ett halvt år. För
amanuens, som är lantmätare, tillämpas den i 4 § 1 mom. a) i kungörelsen
angivna befordringsgången. Enligt denna är begynnelseplaceringen Cf 19,
och befordran till Ce 24 uppnås efter fem års tjänst. Styrelsen har vidare
anfört.
Anledningen till att agronomerna erhållit sämre befordringsgång än lantmätarna
torde vara den att vid lantbruksstyrelsens omorganisation år 1948
den högre befordringsgången redan tillämpades för rekryteringspersonal vid
lantmäteristaten. Därtill kom att enligt departementschefens uttalande i
prop. nr 149/48 beträffande lantbruksassistenternas löneställning särskild
utredning borde ske angående anställningsförhållandena för befattningshavare
med agronomexamen inom statsförvaltningen. Det var därför tydligen
olämpligt att föregripa en sådan utredning genom att då föreslå den
högre befordringsgången för agronomerna. Det synes emellertid icke sannolikt
att en utredning skulle komma att föreslå sämre befordringsgång för
rekryteringspersonal med agronomexamen än för dylik personal med lantmäteriexamen.
Därför talar bland annat att kraven på praktisk utbildning
före examen äro större för agronomer än för lantmätare. Några principiella
hinder synas sålunda ej längre behöva stå i vägen för att tillförsäkra jämväl
den agronomutbildade amanuenspersonalen den bättre befordringsgången.
Styrelsen skulle härigenom få möjlighet att avlöna amanuenser, som arbeta
på samma byrå med likvärdiga arbetsuppgifter, efter enhetliga principer.
Efter redogörelse för styrelsens framställningar har departementschefen
anfört bland annat följande.
»För genomförande av lantbruksstyrelsens förslag under denna punkt synas
i flera fall bärande skäl ha anförts. Med hänsyn till det rådande ekonomiska
läget anser jag mig emellertid icke nu kunna tillstyrka att någon personalförstärkning
eller lönereglering skall genomföras. Jag kan ej heller
tillstyrka någon uppräkning av anslaget för avlönande av de tre kontorsbiträden
som anställts utöver den fastställda personalplanen för innevarande
Jordbrnksutskottets utlåtande nr 1.
5
imdgetår. Även posten ersättningar till sakkunniga torde böra bibehållas
vid oförändrat belopp.
Däremot finner jag ej anledning att motsätta mig styrelsens framställning
om att under nästa budgetår extra befattningshavare skola få anställas
i stället för de två förste byråingenjörer och en byråingenjör, vilkas
befattningar tills vidare icke skola återbesättas.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången torde tre kontorsbiträden
i Ce 8 böra överföras å ordinarie stat.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget allenast behöva
höjas i anledning av beräknade löneklassförändringar samt lönegradsuppflyttningar
enligt reglerad befordringsgång. För detta ändamål torde böra
beräknas i runt tal 4 000 kronor.»
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit ha i flera fall goda skäl
anförts för de förslag, som styrelsen framlagt i sina ifrågavarande anslagsäskanden.
Det yrkande, som därutöver framställts i motionen I: 253, synes
även ha visst fog för sig. Utskottet vill dock framhålla, att det även inom
andra ämbetsverk än lantbruksstyrelsen finns byrådirektörsbefattningar,
som äro placerade i lönegrad 29. Ej heller är lantbruksstyrelsen det enda
verk, inom vilket dylika befattningar finnas i olika lönegrader.
I likhet med departementschefen anser utskottet emellertid, att det ekonomiska
läget icke för närvarande tillåter ett bifall till de begärda personalförstärkningarna
och löneregleringarna. Utskottet biträder fördenskull
Kungl. Maj :ts förslag rörande denna anslagspunkt. Vad angår den i motionerna
1:254 och 11:221 föreslagna förbättrade befordringsgången för de
agronomutbildade amanuenserna vid lantbruksstyrelsen vill utskottet dock
understryka önskvärdheten av att skillnaden i befordringsgång mellan dylika
amanuenser och amanuenser med lantmätarutbildning avskaffas så
snart lämpligen kan ske.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 253 samt I: 254 och
II: 221, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för lantbruksstyrelsen upptaga ytterligare tre kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
..................................... 707 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. 15 200
3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 10 000
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
4. Ersättningar för byggnadskontroll, förslagsvis .. 70 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 572 300
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 154 000
Summa kronor 1 529 000;
c) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 529 000 kronor.
4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 4 (s. 9—10) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp -—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 235 000
kronor.
5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producent- och
kontantbidrag. Kungl. Maj :ts förslag under punkten 5 (s. 10) innebär en
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp, 60 000 kronor.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för
utbetalande av producent- och kontantbidrag för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 60 000 kronor.
6:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Under punkten 6 (s. 10—16) bär
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att — förutom att medgiva vissa ändringar
i personalförteckningen för lantbruksnämnderna och godkänna ändrad
avlöningsstat — för ändamålet anvisa 6 275 000 kronor, innebärande eu
ökning med 35 000 kronor i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår. Anslagshöjningen hänför sig med 20 000 kronor till nämndernas
utgifter för övertidsersättningar och tillfällig arbetskraft. Den återstående
ökningen föranledes av beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar
enligt reglerad befordringsgång.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:254 av herr Nilsson, Bror, m. fl. samt 11:221 av herrar Nilsson i
Svalöv och Larsson i Karlstad, likalydande, vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att, såvitt nu är fråga, beträffande agronoinutbildade lantbruksasisstenter
vid lantbruksnämnderna tills vidare skall tillämpas den i
4 § 1 mom. a) kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436) angående reglerad
befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst angivna befordringsgången;
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
2) I: 257 av herr Gränebo m. fl. och II: 316 av herr Ericsson i Näs m. fl.,
likalydande, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att en lantbruksingenjörsbefattning
skall inrättas för norra delen av Kalmar län; samt
3) I: 255 av herr Lindblom m. fl. och II: 325 av herr Ericsson i Sörsjöm
m. fl., likalydande, vari hemställts, att sju egnahemsdirektörer hos lantbruksnämnderna
skola från och med den 1 juli 1950 överföras på indragningsstat
samt att för detta ändamål skall beviljas ett anslag av 103 000
kronor för nästa budgetår.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att avlöningsanslaget
för nästa budgetår skall höjas med 424 200 kronor till 6 664 200
kronor. Styrelsen har därvid beräknat 33 543 kronor till förbättrad befordringsgång
för 35 lantbruksassistenter med agronomutbildning. För dessa
lantbruksassistenter skall enligt styrelsens förslag gälla samma befordringsgång
som för lantbruksassistenter med lantmäteriutbildning. Styrelsen har
såsom skäl härför åberopat vad som anförts i fråga om motsvarande förslag
rörande de hos styrelsen anställda amanuenserna med agronomutbildning.
Utskottet får härutinnan hänvisa till den under punkten 3 intagna
redogörelsen härför.
För åstadkommande av ett lantbruksingenjörsdistrikt i Kalmar läns norra
område har styrelsen föreslagit viss omorganisation av de nuvarande distrikten
i, förutom Kalmar län, Västerbottens och Norrbottens län. Styrelsen har
i samband därmed hemställt om viss annan personalförstärkning. Till motivering
härav har åberopats följande.
I Kalmar län, som är uppdelat på två lantbruksnämnder, finnes endast
ett lantbruksingenjörsdistrikt. Lantbruksstyrelsen anser att behovet av en
uppdelning av distriktet i överensstämmelse med lantbruksnämndsområdena
numera blivit så trängande att styrelsen måste upprepa sitt i föregående
års anslagsframställning gjorda förslag härom. Av lantbruksingenjörens
berättelse för år 1948 framgår nämligen att arbetsbalansen för detta ar
uppgick till 239 laga syneförrättningar och 130 andra förrättningar. Lantbruksstyrelsen
framhåller att möjlighet föreligger att utan mera omfattande
personalökning uppdela Kalmardistriktet. Styrelsen föreslår nämligen att
det distrikt, omfattande norra delen av Västerbottens län och södra delen
av Norrbottens län, som har sin stationeringsort i Skellefteå, skall uppdelas
mellan de båda övriga distrikten i Västerbottens och Norrbottens län. Dessa
två distrikt skulle därigenom komma att sammanfalla med lantbruksnämndsområdena
i dessa län. En viss ökning av personalen erfordras i
samband med denna omorganisation. Inom ett vart av de båda utvidgadt
distrikten böra finnas två tjänstgörande förrättningsmän. Därför böra två
befattningar såsom biträdande lantbruksingenjör i Ca 29 inrättas. Vidare
erfordras förstärkning med två assistenter till dessa distrikt. Lantbruksingenjörstjänsten
i Skellefteådistriktet bör överföras till det nybildade distriktet
i Kalmar läns norra område, vilket distrikt därutöver behöver eu
assistenttjänst. De två förste assistenter, som för närvarande tillhöra Skellefteådistriktet.
böra överflyttas till de utökade distrikten i Västerbottens
och Norrbottens län. Av de två förste assistenter, som tjänstgöra i det nu
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
varande Kalmardistriktet, bör en tillföras det föreslagna nya distriktet.
Några nya förste assistenter skulle sålunda icke erfordras.
Beträffande egnahemsdirektörerna å övergångsstat har styrelsen anmält,
att dessa numera minskat från elva till tio.
Styrelsen har vidare hemställt, att kompetenskraven för lantbrukskonsulentbefattning
skola ändras så, att dylik tjänst må kunna erhållas icke
endast av person, som avlagt agronomexamen, utan även av lantmätare.
Departementschefen har efter redogörelse för styrelsens anslagsframställning
anfört.
»För vissa av de av lantbruksstyrelsen föreslagna personalförstärkningarna
kunna enligt min mening goda skäl anföras. Med hänsyn till det rådande
läget anser jag mig dock ej böra föreslå någon utvidgning av lantbruksorganisationen,
liksom jag ej heller kan förorda de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta
löneregleringarna. Av samma anledning kan jag vidare ej tillstyrka
den föreslagna uppräkningen av posten ersättningar till sakkunniga. Vad
angår framställningen om att sekreterare hos hushållningssällskap skall
kunna erhalla dagarvode för deltagande i lantbruksnämndens sammanträden
vill jag framhålla att detta arbete bör anses tillhöra hans tjänsteåligganden
och att särskild ersättning för detsamma följaktligen icke bör utgå. Jag
kan salunda icke tillstyrka förslaget härom. Med den uppfattning, åt vilken
jag nu givit uttryck, finner jag det givetvis ej heller påkallat att lantbruksdirektör
skall erhålla särskild gottgörelse för deltagande i sammanträde
med hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Denna fråga torde
böra beaktas, därest i annat sammanhang de nu gällande allmänna grunderna
för hushållningssällskaps organisation skulle behöva justeras. Däremot
vill jag med hänsyn till vad styrelsen anfört om medelsbehovet till
övertidsersättningar och tillfällig arbetskraft förorda, att anslaget för dessa
ändamål skall uppräknas med sammanlagt 20 000 kronor. Medelsbehovet
under anslaget ökar vidare med i runt tal 15 000 kronor på grund av beräknade
löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar enligt reglerad
befordringsgång.
På grund av reglerad befordringsgång torde sex kontorsbiträden i Ce 8
böra överföras å ordinarie stat. Emellertid äro för närvarande tolv kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 vakanta. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen föreslagit
förordar jag att sex dylika befattningar skola utbytas mot lika många
motsvarande tjänster i Ce 8. Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 kommer
härigenom att minskas från 45 till 39.
Vad lantbruksstyrelsen anfört om viss ändring av kompetenskraven för
befattning som lantbrukskonsulent föranleder ej någon erinran från min
sida. Självfallet måste det dock vid tillsättandet av dylika befattningar tillses
att vederbörande äger den sakliga kompetens som fordras för de med
befattningen förenade arbetsuppgifterna.»
Utskottet. I likhet med departementschefen anser sig utskottet på grund
av det ekonomiska läget ej kunna förorda någon utvidgning av lantbruks
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 9
organisationen. Även om goda skäl åberopats för de i motionerna 1: 257 och
II: 316 framställda yrkandena, vill utskottet därför avstyrka bifall till dessa.
Av samma anledning kan utskottet ej heller biträda vad som i motionerna
3:254 och 11:221 hemställts i fråga om de agronomutbildade lantbruksassistenterna.
Liksom beträffande amanuenserna med agronomutbildning
vid lantbruksstyrelsen vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av
att den skillnad i befordringsgången, som för närvarande finnes mellan
agronomutbildade lantbruksassistenter och sådana assistenter med lantmatarexamen,
avskaffas så snart så lämpligen kan ske.
I lantbruksnämndernas personalförteckning upptagas för innevarande
budgetår elva egnahemsdirektörer å övergångsstat. Sedan numera en av
dessa befattningshavare avgått med pension, föreslås deras antal skola för
nästa budgetår minskas till tio.
I motionerna 1:255 och 11:325 yrkas emellertid, att sju av de sålunda
återstående egnahemsdirektörerna, nämligen David Linnart Andersson, född
1887, Harald Gustafsson, född 1890, Bror Adam Nilsson, född den 1 maj
1888, Lars Helmer Olla, född 1895, Ivar Petrus Risberg, född 1896, Eric Gustaf
Adolf Wizén, född 1892, och David Engelbrekt Påhlman, född den 17
maj 1888, skola den 1 juli 1950 överföras å indragningsstat samt att för sådant
ändamål skall beviljas ett anslag av 103 000 kronor för nästa budgetår.
Såsom skäl för yrkandena anföres i motionerna, bland annat, att egnahemsdirektörernas
nuvarande tjänstgöring hos lantbruksnämnderna innebure
stark psykisk och fysisk påfrestning, emedan denna för både^ dem
själva, deras omgivning och befolkningen i orten kommit att framstå som
en degradering. Egnahemsdirektörerna hade haft grundad anledning antaga,
att statsmakterna avsett att giva placeringen på övergångsstat endast
provisorisk karaktär. En sådan placering kunde nämligen anses motiverad
blott i fråga om dem, som efter något år inginge i pensionsåldern eller
inom den närmaste tiden överginge till länsbostadsorganisationen. Sedan de
numera icke längre kunde komma i fråga inom sistnämnda organisation,
hade det blivit regel som från början troligen avsetts skola utgöra undantag.
Med hänsyn härtill syntes det motionärerna ofrånkomligt, att de övertaliga
egnahemsdirektörernas ställning upptoges till förnyad prövning.
Med anledning av vad sålunda anförts vill utskottet till en början erinra
om att frågan om överförande å indragningsstat av sådana egnahemsdirektörer,
som"ej utnämnts till lantbruksdircktörer eller erhållit tjänst i högre
lönegrad inom den bostadspolitiska organisationen, redan tidigare varit
föremål för riksdagens prövning. I anslutning till Kungl. Maj :ts proposition
till 1948 års riksdag angående organisationen av rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets område in. in. väcktes nämligen två motioner,
1: 325 och II: 478, i vilka bland annat yrkades att dylika egnahemsdirektörer
skulle få rätt att, om de så önskade, efter Kungl. Maj :ts provning crhalla
placering å indragningsstat. I sitt utlåtande nr 27 till samma riksdag förklarade
utskottet sig icke kunna biträda detta yrkande. Utskottet förutsatte
dock att vid bestämmandet av de blivande arbetsuppgifterna for dessa be
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
fattningshavare största möjliga hänsyn skulle tagas till deras egna önskemål.
Mot utskottets utlåtande hade riksdagen intet att erinra.
De erfarenheter, som sedermera vunnits, synas emellertid giva vid handen,
att de övertaliga egnahemsdirektörernas inordnande i lantbruksnämndernas
verksamhet i flera fall slagit mindre väl ut. Det synes utskottet väl
förståeligt, att en egnahemsdirektör, som gått miste om sin tidigare chefsställning
och underordnats vederbörande lantbruksdirektör, känner vantrivsel
i sitt arbete. Även ligger det nära till hands, att ett sådant förhållande
inverkar störande på hela nämndens arbete. Bland annat med hänsyn
härtill torde motionärernas förslag förtjäna visst avseende. I skrivelse den
2 mars 1949 till Kungl. Maj :t har lantbruksstyrelsen givit uttryck åt en liknande
uppfattning. Styrelsen har sålunda framhållit, att egnahemsdirektörernas
anknytning till lantbruksnämnderna såsom tjänstemän med huvudsakligen
konsulentgöromål medfört misstämning hos dessa befattningshavare
och till följd därav på vissa håll även svårigheter för lantbruksdirektörerna
i deras egenskap av chefstjänstemän. Med kännedom om dessa förhållanden
och med hänsyn till egnahemsdirektörernas i allmänhet höga ålder
och i vissa fall även bristande hälsa har styrelsen ansett sig icke kunna
ställa sig avvisande till deras önskan att överföras på indragningsstat.
Efter överväganden finner utskottet sig vid nu angivna förhållanden böra
på så sätt biträda motionerna, att utskottet hemställer att riksdagen måtte
medgiva att, efter ansökan, dels de av de nämnda egnahemsdirektörerna,
som den 1 juli 1950 fyllt 62 år, måtte från och med samma dag överföras
å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, dels återstoden av dem måtte
överföras å sådan stat i den mån de uppnå nämnda ålder. Skulle i något
fall särskilda skäl böra föranleda därtill, torde Kungl. Maj:t dock äga att
efter ansökan överföra vederbörande på indragningsstat redan före 62 års
ålder. I detta sammanhang vill utskottet understryka, att möjligheten för
ifrågavarande egnahemsdirektörer att komma i fråga vid tillsättandet av
andra tjänster inom statsförvaltningen givetvis icke skall beröras av vad
utskottet sålunda föreslagit.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter,
som erfordras i samband med dessa befattningshavares överförande
å indragningsstat. Medel för ändamålet torde anvisas i annat sammanhang.
I övrigt biträder utskottet vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna auslagspunkt.
lTnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj ds framställning
samt motionerna 1:255 och 11:325 ävensom med
avslag å motionerna I: 254 och II: 221, såvitt nu är i fråga,
samt I: 257 och II: 316,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantbruksnämnderna som angivits
i det föregående;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksnämn -
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
derna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
....................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..........
3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ----
4. Ersättningar till täckdiknings- och cemente
ringsförmän,
förslagsvis .................
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..
6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................
2 840 000
170 000
50 000
100 000
2 492 000
623 000
Summa kronor 6 275 000;
c) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 275 000 kronor;
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att från och med den 1 juli
1950 i enlighet med de av utskottet angivna riktlinjerna
överföra sju egnahemsdirektörer å indragningsstat utan
t j änstgöringsskyldighet.
7:o) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under
punkten 7 (s. 16—17) innebär, att anslaget skall uppföras med oförändrat
belopp, 1 450 000 kronor.
Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning, däri styrelsen
äskat 1 695 000 kronor, ävensom för en av styrelsen i skrivelse den
29 september 1949 gjord ansökning om anvisande av ytterligare 10 000 kronor
för att bereda ersättning åt lantbruksinstruktör för hållande av expeditionslokal
och telefon, har departementschefen anfört bland annat följande.
»Det synes skäligt att lantbruksinstruktör skall erhålla gottgörelse för att
hans bostad och telefon utnyttjas för tjänstebruk. Jag har intet att erinra
mot att sådan ersättning utbetalas under de förutsättningar lantbruksstyrelsen
föreslagit. Ersättningen för upplåtande av expeditionsutrymme synes
lämpligen böra fastställas till 250 kronor för år. Gottgörelse för telefon torde
böra utgå enligt den för orten gällande lägsta abonnemangsklassen. Den
ökning av medelsåtgången som föranledes av ifrågavarande ersättningar torde
kunna rymmas inom omkostnadsanslaget. Jag kan i nuvarande läge med
anledning av vad lantbruksstyrelsen i övrigt anfört icke förorda, att medelsanvisningen
under anslaget skall höjas. Detta torde därför böra uppföras
med oförändrat belopp av 1 450 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000
kronor.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr J.
8:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombnden. Enligt Kungl.
Maj:ts under punkten 8 (s. 18) gjorda framställning föreslås anslagsanvisning
med oförändrat belopp av 200 000 kronor. Kungl. Maj :ts förslag innebär
jämväl, att ortsombud må kunna erhålla viss traktamentsersättning.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar
åt ortsombuden för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
9.o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Med biträdande
av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 9 (s. 18—20) _
innebärande dels att anslagsanvisning för ändamålet skall ske med oförändrat
belopp, dels ock att ersättning till verkställande ledamot av planeringskommitté
skall, i likhet med vad som redan gäller för expert utanför sådan
kommitté, kunna utgå efter överenskommelse i varje särskilt fall _ hem
ställer
utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Kostnader för
planeringskommittéer för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
10:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Kungl. Maj.ts framställning under
punkten 10 (s. 20—21) innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor till
139 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.
»Med hänsyn till devalveringen av den svenska kronan torde medelsanvisningen
avseende lantbruksrepresentanten i Washington böra uppräknas.
Jag föreslår därför, att arvodesposten skall höjas med 20 000 kronor
till 103 500 kronor. I övrigt synes någon förändring av förevarande anslag
icke vara erforderlig. Jag torde emellertid i detta sammanhang få erinra
om att för närvarande en av de båda i personalförteckningen upptagna lantbruksattachébefattningarna
icke är tillsatt. Med hänsyn till den omfattning,
som exporten av jordbruksprodukter till olika mellaneuropeiska länder nu
fått, torde det kunna befinnas önskvärt att en befattningshavare skall tillsättas
med uppgift att i dessa länder bevaka det svenska jordbrukets intressen.
Jag är visserligen ej för närvarande beredd att föreslå en sådan
åtgärd. Ej heller synes det möjligt att redan nu bedöma huruvida, därest en
sådan befattningshavare skall tillsättas, denne bör vara lantbruksattaché
eller bör givas motsvarande ställning som den nuvarande lantbruksrepresentanten
i Washington. Därest riksdagen ej har något att erinra däremot,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga efter omständigheterna.
Med hänsyn till det anförda synes posten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal lämpligen böra upptagas förslagsvis.»
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning har utskottet intet att erinra.
Utskottet vill emellertid understryka önskvärdheten av att den plane
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
13
rade befattningen som lantbruksattaché eller lantbruksrepresentant med uppgift
att bevaka det svenska jordbrukets intressen i Mellaneuropa tillsättes
så snart möjlighet föreligger därtill.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 103 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 32 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 3 500
Summa kronor 139 000;
2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 139 000 kronor.
11 :o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 11 (s. 21) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp -—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 42 000
kronor.
C. Lantbruksakademien m. m.
12:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 12 (s. 22) — innebärande att för nästa budgetår
skall till ändamålet anvisas oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 26 600
kronor.
13:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 13 (s. 22) — innebärande
en anslagsökning med 3 000 kronor med hänsyn till de verkliga kostnaderna
för akademiens bibliotek och museum — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,
bibliotek m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
14 :o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för
jordbrukets forskningsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 14 (s. 23—24) — innebärande en anslagsökning med 500
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
kronor för täckande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråds samarbete
med övriga forskningsråd — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för
bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 42 500
kronor.
15 :o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Kungl. Maj :t
har under punkten 15 (s. 24—25) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa oförändrat 250 000 kronor.
Jordbrukets forskningsråd har hemställt om en höjning av anslaget till
750 000 kronor.
Etter en närmare redogörelse för forskningsrådets framställning har departementschefen
anfört.
»Vid behandlingen av frågan om anslag till jordbrukets forskningsråd för
innevarande budgetår framhöll jag (IX H. T. s. 28) att den betydelse, som
forskningen på jordbrukets område har för strävandena att öka jordbruksproduktionen
och i övrigt förbättra förhållandena inom jordbruksnäringen,
syntes motivera en höjning av anslaget. I det då föreliggande läget ansåg jag
mig emellertid icke kunna tillstyrka, att anslaget skulle uppräknas med mer
än 50 000 kronor, eller från 200 000 till 250 000 kronor.
Vad jordbrukets forskningsråd nu anfört visar angelägenheten av att
ifrågavarande anslag skall höjas till en nivå, som motsvarar de föreliggande
arbetsuppgifterna och jordbrukets betydelse ur samhällsekonomisk synpunkt.
Med hänsyn till nödvändigheten att strängt begränsa ökningarna av statsutgifterna
ser jag mig dock förhindrad att för nästa budgetår tillstyrka den
ytterligare ökning av anslaget, som enligt min mening i och för sig är befogad.
Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat
belopp, 250 000 kronor.»
Utskottet. Jordbrukets forskningsråd har framhållit, att dess möjlighet att
effektivt fylla sin uppgift i hög grad inskränkes genom knappheten på medel.
I likhet med departementschefen anser utskottet en höjning av anslaget
därför vara i och för sig befogad. Med hänsyn till det rådande ekonomiska
läget finner utskottet sig emellertid likväl böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag
om oförändrad medelstilldelning för nästa budgetår. Utskottet vill dock
iramhålla önskvärdheten av att medelsbehovet för forskningen på jordbrukets
område framdeles blir tillgodosett i sådan utsträckning, som kan anses
påkallad av verksamhetens betydelse.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
16:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär under punkten
16 (s. 25—28) hemställt om en medelsanvisning av 401 000 kronor, vilket
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 15
belopp med 7 500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens första
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 333, av herr Osvald, vari
hemställts att riksdagen måtte under förevarande anslag anvisa jämväl 5 292
kronor till avlöning av ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 8.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Styrelsen för statens vöxtskyddsanstalt har i skrivelse den 10 augusti 1949
hemställt, att anslaget måtte höjas med 31 300 kronor, ökningen föranledes
i huvudsak av föreslagna nya tjänster och uppflyttning av tjänst i högre
lönegrad.
Efter redogörelse för anstaltsstvrelsens förslag samt för yttranden i ärendet
av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt
av 1949 års växtskvddsutredning har departementschefen anfört hland annat
följande.
»1 anslutning till vad såväl styrelsen för växtskyddsanstalten som 1949
års växtskyddsutredning anfört rörande personalförhållandena å anstaltens
kontroll- och upplysningsavdelning vill jag framhålla, att det även enligt min
uppfattning är angeläget att upplysningsverksamheten på växtskyddets område
snarast möjligt skall ordnas på tillfredsställande sätt. I nuvarande läge
och i avbidan på resultatet av utredningsarbetet kan jag dock ej tillstyrka,
att en ny överassistenttjänst skall inrättas vid denna avdelning. Likaså anser
jag att resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas, innan nya
tjänster inrättas eller tjänsteförändringar vidtagas å anstaltens kansli. Jag
kan därför icke heller biträda styrelsens förslag härom. Då visst behov av
personalförstärkning torde föreligga å kansliet, vill jag dock föreslå att ett
belopp av 2 000 kronor skall beräknas för nästa budgetår för avlönande av
tillfällig arbetskraft. Vidare finner jag det tydligt, att anstaltens Linköpingsfilial
behöver ett helårsanställt biträde. Detta behov torde böra tillgodoses
genom anställande av ett biträde i den för kontorspersonal gällande
befordringsgången.
Jag torde här få anmäla, att jag senare i annat sammanhang ämnar föreslå
Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga förslag om ordnandet av undervisnings-,
forsknings- och försöksverksamheten på biodlingens område.
Detta förslag innebär bland annat att den verksamhet på sagda område,
som nu bedrives vid växtskyddsanstalten, från och med nästa budgetår
skall överflyttas till statens lantbruksförsök. För närvarande äro vid växtskyddsanstalten
en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett tekniskt biträde i
Ce 8 sysselsatta med biodlingsfrågor. Med hänsyn till det anförda anser jag
medel icke böra beräknas under förevarande anslag till avlöningar åt ifrågavarande
båda tjänstemän. Härigenom minskas medelsbehovet under anslaget
med 17 400 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit och med beaktande av beräknade
löneklassförändringar skulle anslaget behöva uppföras med 401 000 kro
-
16 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
nor, vilket i jämförelse med löpande budgetår innebär en minskning med
7 500 kronor.»
Utskottet. Av upplysningar, som utskottet inhämtat, framgår att en i samband
med ordnandet av undervisnings-, forsknings- och försöksverksamheten
på biodlingens område lämnad uppgift om att ett tekniskt biträde vid
anstalten är sysselsatt med biodlingsfrågor är missvisande. Biträdet sysslar
nämligen därmed endast under sommarsäsongen och ägnar sig under större
delen av året åt rent växtpatologiska arbeten vid anstaltens zoologiska avdelning.
Indragningen av denna befattning skulle således medföra en icke
avsedd minskning av anstaltens personal. Såsom i motionen I: 333 framhållits
torde även hänsyn böra tagas till att ifrågavarande biträde på grund av
skilda kompetenskrav icke kan överföras till den nyinrättade befattningen
såsom biskötare vid statens husdj ursförsök och därför genom indragningen
skulle komma att stå utan anställning.
På grund av vad sålunda anförts och med beaktande jämväl av att anstaltens
arbetskrafter redan nu äro knappa, föreslår utskottet, att medel skola
anvisas till ifrågavarande befattning jämväl för nästa budgetår. Ett bifall till
denna hemställan skulle medföra en uppräkning av anslagsposten Avlöningar
till icke-ordinarie personal med i runt tal 4 700 kronor samt av posten
Rörligt tillägg med cirka 600 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionen 1: 333,
a) fastställa följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ...................................... 64100
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 298 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 43 000
Summa kronor 406 300;
b) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 406 300 kronor.
17:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under
punkten 17 (s. 28—29) innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en uppräkning av anslaget med 6 000 kronor till 98 000
kronor. Ökningen har föreslagits med hänsyn till medelsåtgången.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
98 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
IT
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.
18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 18 (s. 29—42) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök — anslagsanvisning till avlöningar
med 2 646 000 kronor, vilket belopp med 140 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sitt
anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med
364 600 kronor. Därvid har styrelsen bland annat hemställt, att envar av
institutionerna för husdjurens fysiologi och anatomi, för husdjurens utfodring
och skötsel samt för avels- och raslära ävensom analyslaboratoriet måtte
förstärkas med en laborator i Ca 29. Till stöd härför har styrelsen i huvudsak
anfört följande.
Inrättandet av laborator stjänsten vid analyslaboratoriet har föreslagits av
1945 års jordbruksförsöksutredning.
I enlighet med 1946 års högskoleutrednings förslag hemställde styrelsen
i sina anslagsäskanden såväl för budgetåret 1948/49 som för budgetåret
1949/50, att laborator stjänsterna vid nyssnämnda institutioner skulle inrättas.
Till stöd för sin nu ånyo gjorda framställning anför styrelsen, att inrättandet
av ifrågavarande tjänster är synnerligen angeläget med hänsyn såväl
till ämnenas betydelse ur forskningssynpunkt som till undervisningens omfattning.
Styrelsen erinrar vidare att motiveringen för avslaget på styrelsens
hemställan "för innevarande budgetår var att behovet av vetenskaplig forskning
på ifrågavarande ämnesområden borde kunna tillgodoses i erforderlig
omfattning genom det vidgade samarbete mellan lantbruks- och veterinärhögskolorna,
som förutsatts skola komma till stånd. Styrelsen framhåller
härom, att ifrågavarande discipliner vid veterinärhögskolan och vid lantbrukshögskolan
ha från varandra mycket väl avgränsade arbetsområden.
Den vid veterinärhögskolan bedrivna forskningen kan därför på intet sätt
täcka de forskningsuppgifter, som höra hemma inom lantbrukshögskolans
motsvarande institutioner. Om kallelseförfarande användes, kunna laboratorst
jänsterna vid institutionerna för husdjurens fysiologi och anatomi samt
för husdjurens utfodring och skötsel tillsättas under budgetåret 1950/51.
Vad åter angår tjänsten vid institutionen för avels- och raslära torde enligt
styrelsens åsikt åtgärder för dennas tillsättande kunna anstå till våren 1951.
Medel för denna tjänst behöver därför ej beräknas för budgetåret 1950/51.
Vidare har högskolestyrelsen hemställt, att fyra assistenttjänster skola
uppflyttas från lönegraden Ce 19 till Ce 22 samt att två arvodesbefattningar
skola utbytas mot tjänst i Ce 22 respektive Ce 19. Styrelsen har anfört
härom.
Förslagen om nämnda uppflyttning och utbyte ha föranletts av eu framställning
från högskolans försöksanstalters tjänstemannaförening. Förening
2
llihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. AV 1.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
en framhåller att de nuvarande innehavarna av de till uppflyttning föreslagna
tjänsterna innehaft dessa under en lång följd av år. Avlöningarna till
arvodesbefattningarna bestridas för närvarande från anslaget Avkastningsbedömning
rörande avelssvin. Den av de två arvodesavlönade assistenterna,
för vilken begäres en tjänst i 19 lönegraden, har varit anställd som assistent
vid statens husdjursförsök i 30 år och tjänstgör vid Åstorps försöksstation.
Någon inplacering i löneplan har icke ägt rum tidigare till följd av de sedan
omkring 15 år pågående utredningarna rörande avkastningsbedömningens
framtida organisation. Styrelsen finner det särskilt angeläget att detta nu
sker så att vederbörande, som är född 1896, erhåller pensionsrätt. Med hänsyn
till den långa tjänstetiden synes det vidare skäligt att han omedelbart
placeras i högsta löneklassen.
Departementschefen har anfört.
»De vid 1948 och 1949 års riksdagar fattade besluten rörande lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök ha, även om en viss återhållsamhet
iakttagits med hänsyn till angelägenheten att begränsa statsutgifterna, inneburit
en betydande upprustning av forskningen och den högre undervisningen
på jordbrukets område. Även för försöksverksamheten ha sagda beslut,
förutom de rent organisatoriska förändringarna, inneburit en viss utvidgning,
vilken dock varit betydligt mindre än den som kommit förstnämnda
båda verksamhetsgrenar till del. De förslag, som lantbrukshögskolans styrelse
nu framlagt, syfta emellertid till en ej oväsentlig ytterligare personaliörstärkning
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Nyssnämnda beslut innebära väl ej att lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök redan nu fått en personalorganisation, som kan anses i alla
avseenden fullt tillfredsställande med hänsyn till de uppgifter som åvila
dessa institutioner. Tvärtom äro enligt min mening åtskilliga av de nu
framlagda förslagen väl motiverade såsom ett led i strävandena att giva
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök sådana resurser, som svara
mot deras viktiga roll i arbetet på jordbrukets förkovran. Med hänsyn till
den stora upprustning, som här skett under de senaste åren, behöver dock
enligt min åsikt ett kortare dröjsmål med avhjälpandet av ännu återstående
brister ej behöva befaras medföra något mera allvarligt men för
verksamheten.
På grund av det anförda och med hänsyn till det ekonomiska läget anser
jag alltså de av högskolestyrelsen framförda önskemålen om inrättande av
nya tjänster nu böra bifallas endast i mycket begränsad omfattning. Vidare
böra i enlighet med vad statskontoret anfört förslagen om uppflyttning av
vissa tjänster i högre lönegrad upptagas till prövning först i samband med
pågående tjänsteförteckningsrevision och biträdesutredningar.
Jag torde redan här få anmärka att samma synpunkter enligt min meningböra
anläggas även vid prövningen av de förslag till personalökning och
tjänsteförändringar, som framförts av styrelserna för veterinärhögskolan
och skogshögskolan.
Efter denna redogörelse för min allmänna uppfattning beträffande den
fortsatta upprustningen av jordbrukets högskolor torde jag få närmare ingå
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
19
på de olika förslag, som framlagts av styrelsen för lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök.
Vad angår de av högskolestyrelsen begärda personalförstärkningarna vid
undervisningsinstitutionerna delar jag visserligen styrelsens uppfattning om
önskvärdheten av att vid envar av de tre husdjursinstitutionerna skall inrättas
en laboratorstjänst. Med hänsyn till vad nyss sagts anser jag mig
dock icke kunna förorda, att dessa tjänster nu skola inrättas. Det må i
detta sammanhang påpekas att olägenheterna av ett dröjsmål härmed torde
mildras av att för närvarande en docentstipendiat är knuten till var och en
av de ifrågavarande institutionerna. Icke heller övriga av högskolestyrelsen
föreslagna personalförstärkningar vid undervisningsinstitutionerna anser
jag mig kunna biträda annat än i ett par fall. Jag tillstyrker sålunda förslaget
om inrättandet av en ny tjänst för vaktmästargöromålen vid institutionen
för växtsjukdomslära. För de ifrågavarande göromålen synes dock
ej böra inrättas högre tjänst än en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 9. Vidare
anser jag mig böra förorda, att medel skola beräknas för avlönande av ytterligare
två biträden i lönegrad Cf 4 för att täcka institutionernas behov
av kontorspersonal. Fördelningen av dessa biträden mellan de olika institutionerna
synes lämpligen böra ankomma på högskolans styrelse.
På grund av det inledningsvis anförda anser jag mig icke heller i fråga
om de vid institutionerna föreslagna personalförändringarna kunna tillmötesgå
högskolestyrelsens önskemål i någon större utsträckning. Jag kan sålunda
endast tillstyrka, att vid institutionen för husdjurens fysiologi och
anatomi skall inrättas en laboratoriebiträdestjänst i lönegrad Ce 8 i stället
för den nuvarande arvodestjänsten samt att medel skola beräknas för anställande
av en andre amanuens vid institutionen för fysik och meteorologi
i stället för en tredje amanuens. Beträffande förslaget om förmånligare befordringsgång
för institutionernas assistenter vill jag i detta sammanhang
erinra om att jag i det föregående avstyrkt en av lantbruksstyrelsen gjord
framställning om ändrad befordringsgång för de vid lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna anställda agronomerna.
Mot förslaget att uppräkna förevarande anslag med belopp motsvarande
halvårslön till personalen vid Wiad och till två laboratorer har jag icke något
att erinra, då denna uppräkning är av automatisk karaktär.
Högskolestyrelsens framställning, att täckdikningsförsöksverksamheten
skall inordnas i försöksverksamheten i övrigt på jordbrukets område och
alt dess nuvarande personal skall närmare anknytas till institutionen för
agronomisk hydroteknik, anser jag mig icke heller i år kunna biträda.
Även i fråga om de föreslagna personalförändringarna och personalförstärkningarna
vid kansliet och kamrerarexpeditionen samt för vissa gemensamma
ändamål vid högskolan anser jag mig böra intaga en restriktiv
hållning. Jag tillstyrker sålunda endast att för kansliet skall beräknas medel
för ytterligare ett kontorsbiträde i Cf 4 och alt det för avlönande av tillfällig
arbetskraft vid kansliet och kamrerarexpeditionen avsedda beloppet
skall uppräknas med 1 000 kronor. Vidare tillstyrker jag att för lönegrads
-
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
uppflyttning av laboratoriebiträden inom för närvarande tillämpade lönegrader
skall beräknas ett belopp av 5 000 kronor. Frågan om lönegradsuppflyttning
av maskinisttjänsten bör enligt min mening prövas i samband med
behandlingen av det förslag, som 1947 års löneutredning avgivit beträffande
maskinistpersonal med flera. Jag har icke något att erinra mot styrelsens
åtgärd att disponera för avlönande av biträden å kansliet avsedda medel till
att avlöna en befattningshavare med mera kvalificerade göromål. Jag kan
emellertid icke förorda att denne nu skall givas en fastare anställning.
Även avlöningsäskandena för statens jordbruksförsök och statens husdjursförsök
anser jag mig endast till en mindre del kunna förorda. Jag tillstyrker
emellertid att vid vardera anstalten skall inrättas en aspiranttjänst
i lönegrad Cg 17 och att de för avlönande av tillfällig arbetskraft vid anstalterna
beräknade beloppen skola uppräknas med 5 000 respektive 4 000
kronor. Vidare har jag icke något att invända mot att de två assistentbefattningar,
vilkas innehavare för närvarande åtnjuta arvode från anslaget
Avkastningsbedömning rörande avelssvin, skola överföras å löneplan. Då
jag icke kan tillstyrka förslaget om uppflyttning av fyra assistenttjänster
från lönegrad Ce 19 till Ce 22 synes det icke heller föreligga skäl för att
den av de ifrågavarande arvodestjänsterna, som föreslagits skola inplaceras
i lönegrad Ce 22, skall placeras i högre lönegrad än Ce 19. Sistnämnda lönegrad
i ortsgrupp 3 motsvarar även närmast det till vederbörande nu utgående
arvodet, 8 160 kronor för år. Beträffande den vid Åstorps försöksstation placerade
assistenttjänsten anser jag mig icke kunna förorda att lön beräknas
enligt högsta löneklassen. För vederbörande bör sålunda enligt min mening
beräknas lön enligt 19 lönegraden 19 löneklassen i ortsgrupp 2, vilken lön
med någon förhöjning skulle motsvara det nu utgående årliga arvodet,
7 440 kronor. Bifall till sistnämnda båda förslag om inplacering i löneplan
föranleder en motsvarande minskning av medelsbehovet under anslaget till
avkastningsbedömning rörande avelssvin.
Förslaget om lönegradsplacering av de två till studiegårdsverksamheten
knutna driftslcdarna anser jag mig icke kunna biträda.
Såsom jag redan anmält i samband med behandlingen av avlöningsanslaget
till statens växtskyddsanstalt kommer jag senare att framlägga förslag
till ordnandet av upplysnings-, forsknings- och försöksverksamheten på
biodlingens område. Detta förslag innebär bland annat att den statliga forsknings-
och försöksverksamheten på detta område skall förläggas till statens
husdjursförsök. I anledning härav föreslår jag att för sagda verksamhet
skola där inrättas en tjänst som förste assistent i lönegrad Ce 24 samt en
tjänst som biskötare i lönegrad Ce 9. Härjämte bör den nuvarande arvodesbefattningen
för ändamålet vid statens husdjursförsök bibehållas. Detta
medför en ökning av medelsbehovet med 16 400 kronor. Jag torde här få erinra
att jag vid behandlingen av avlöningsanslaget till statens växtskyddsanstalt
föreslagit att detta anslag för nästa budgetår skall minskas med belopp
motsvarande årslönen till en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
21
tekniskt biträde i lönegrad Ce 8, vilka befattningshavare syssla med biodlingsfrågor.
Jag har icke något att invända mot högskolestyrelsens beräkning av det
för löneklassuppflyttningar begärda beloppet. Vid bifall till mina förslag
bör anslaget höjas med sammanlagt 140 000 kronor.»
Utskottet. Vad departementschefen anfört om nödvändigheten att begränsa
inrättandet av nya tjänster och om uppflyttning i högre lönegrad
av redan förefintliga befattningar biträdes av utskottet. I fråga om de föreslagna
laboratorstjänsterna vill utskottet dock med hänsyn till forskningens
betydelse och omfattningen av undervisningen understryka den av departementschefen
och högskolestyrelsen uttalade uppfattningen om önskvärdheten
av att en laboratorstjänst inrättas vid envar av de tre husdjursinstitutionerna.
Vad härefter angår den till Åstorps försöksstation knutna arvodestjänsten
biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag att denna tjänst inplaceras i lönegrad
Ce 19. Beträffande den nuvarande befattningshavarens löneklassplacering
vill utskottet emellertid erinra om att motsvarande arvodestjänster inordnades
i löneplan redan år 1945, varvid ifrågavarande befattning bibehölls
såsom arvodestjänst i avbidan på att pågående utredning rörande avkastningsbedömningens
framtida organisation skulle avslutas. Med hänsyn till
att den nuvarande befattningshavaren i Åstorp varit anställd vid statens
husdjursförsök i cirka 30 år, synes det utskottet vid nu angivna förhållanden
skäligt, att han omedelbart placeras i samma löneklass, efter vilken de
assistenter, som fingo sina tjänster reglerade år 1945, numera efter löneklassuppflyttningar
åtnjuta lön, d. v. s. i 20 löneklassen, varvid tiden för
nästa uppflyttning bör räknas från den 1 juli 1950.
I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från utskottets
sida utöver vad som anförts under 16 :o) här ovan angående indragningen
av en befattning såsom tekniskt biträde vid statens växtskyddsanstalt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
..................................... 804 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ............ 184 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 1 421 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 236 400
Summa kronor 2 646 000;
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
b) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 646 000 kronor.
19:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under
punkten 19 (s. 42—47) har Ivungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 325 300 kronor,
innebärande en minskning i förhållande till löpande budgetår med 47 400
kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan en utgiftsminskning å
39 100 kronor och utgiftsökningar å sammanlagt 41 700 kronor. Utgiftsminskningen
föranledes av att medel till försöksgårdarnas nettoutgifter från
och med nästa budgetår föreslås skola anvisas under särskilt anslag.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 325 300 kronor.
20:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 20 (s. 47—50) innefattar anslagsaiivisning
till ändamålet med 428 500 kronor, vilket belopp med 25 000
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sitt anslagsäskande
hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte höjas med
134 500 kronor. Styrelsen har därvid bland annat föreslagit, att 15 000 kronor
av de medel, som under anslaget till särskilda undersökningar utgått till undersökningar
rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter, skola
överföras till den del av förevarande anslagspost, som är avsedd för institutionen
för systematisk botanik och ärftlighetslära. Vidare har styrelsen
hemställt, att de institutioner och försöksanstalter, som utnyttja högskolans
kemiska analyslaboratorium, skola för utförda analyser erlägga avgifter
med belopp motsvarande 25 procent av grundtaxan för de lantbrukskemiska
kontrollstationerna. Avgifterna skola uppdebiteras på laboratoriets
andel i posten institutioner och samlingar för att av laboratoriet användas
till avlönande av tillfällig arbetskraft, inköp av kemikalier, glas, apparater
in. m.
Departementschef en har efter redogörelse för högskolestyrelsens förslag
samt för yttrande av statskontoret i ärendet anfört bland annat följande.
»Högskolestyrelsens förslag att institutionerna och försöksanstalterna skola
erlägga avgifter för de analyser, som de få utförda vid kemiska analyslaboratoriet,
är enligt min mening lämpligt. Jag förordar, att detta system
skall genomföras från och med ingången av nästa budgetår. Det torde böra
ankomma å högskolestyrelsen att fastställa storleken av avgifterna. Omlägg
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
23
ningen bör ej föranleda någon uppräkning av anslaget. Det belopp å 12 000
kronor, varmed analyslaboratoriets årsanslag bör minskas, bör fördelas
mellan dem, som i fortsättningen få betala för analyserna.
Vad angår den uppräkning av anslaget, som i övrigt begärts, är jag icke
beredd att förorda någon höjning av försöksanstalternas anslagsposter utöver
vad som motsvaras av anstalternas andel i förenämnda belopp å 12 000
kronor. Jag finner vidare icke tillräckliga skäl ha anförts för förslaget att
överföra ett belopp av 15 000 kronor från anslaget till särskilda undersökningar
till den botanisk-genetiska institutionens årsanslag. För fullföljande
av högskolans upprustning torde emellertid en viss höjning av institutionernas
årsanslag vara erforderlig. Höjningen bör dock enligt min mening
för nästa budgetår begränsas till 25 000 kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder icke någon utskottets
erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 428 500 kronor.
21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 21 (s. 50) -— innebärande oförändrad medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål -— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
22:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier. Å riksstaten
för löpande budgetår har för detta ändamål upptagits ett förslagsanslag
av 34 100 kronor. Kungl. Maj:t har under punkten 22 (s. 51) föreslagit,
att för nästa budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å samma belopp.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Stipendier för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 34 100 kronor.
23:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av byggnader
m. m. Tillstyrkande bifall till Kungl Maj :ts framställning under punkten
23 (s. 51—52) — innebärande en med 5 000 kronor höjd medelsanvisning
på grund av det ökade byggnadsbeståndet vid högskolan — hemställer
utskottet,
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
24:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 24 (s.
53) innebärande en med 153 300 kronor minskad medelsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Inredning och utrustning för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
25:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.
Kungl. Maj :t har under punkten 25 (s. 53—56) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 94 000 kronor,
vilket belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår
med 16 600 kronor. Höjningen hänför sig med 10 000 kronor till sorttörsök
med potatis och 6 600 kronor för avslutande av styckningsundersökningar
med svin.
L tskottet. Utskottet har icke nagot att erinra mot framställningen och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 94 000 kronor.
26.o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avkastningsbedömning
rörande avelssvin. Under punkten 26 (s. 56) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av
28 600 kronor, innebärande en minskning i förhållande till löpande budgetår
med 16 200 kronor. Minskningen föranledes av att avlöningskostnaderna
för två assistenter jämte ett belopp å 700 kronor för vikariatsersättningar
överflyttats till lantbrukshögskolans avlöningsanslag.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
A vkastning sbedömning rörande avelssvin för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 28 600 kronor.
27:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokal
försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten
28 (s. 57—58) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 25
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till lokal försöksverksamhet för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 225 000
kronor.
28 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet.
Under anslagsrubriken Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 43 000 kronor.
Kungl. Maj :t har under punkten 29 (s. 58—59) hemställt dels att för
nästa budgetår måtte till ändamålet anvisas ett oförändrat anslag av 43 000
kronor, dels att rubriken å anslaget måtte ändras till Lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskotan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till fast försöksverksamhet för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 43 000 kronor.
29 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts under punkten 30 (s. 59—63) gjorda framställning innefattar
förutom hemställan till riksdagen att för institutet godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 776 000 kronor, vilket
belopp med 34 000 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Skillnaden hänför sig till å ena sidan en sänkning med
37 500 kronor, därav 29 500 kronor på grund av att avlöningskostnaderna
för personalen vid den trädgårdsekonomiska byrån med undantag av föreståndaren
skola bestridas från ett särskilt anslag, samt å andra sidan en
höjning med 3 500 kronor.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
........................................ 283 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................
8 800
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ................................. 412 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 72 200
Summa kronor 776 000;
b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 776 000 kronor.
30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under
punkten 31 (s. 63—68) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
andamålet anvisa ett förslagsanslag av 316 000 kronor, vilket belopp med
27 200 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Av den föreslagna medelsanvisningen hänföra sig 148 200 kronor till statens
trädgårdsförsök och 167 800 kronor till institutets övriga verksamhet.
Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 316 000 kronor.
31 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 32
(s. 68) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 28 500 kronor.
32:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och
bokbindning för institutets bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj.ts framställning
under punkten 33 (s. 68—69) — innebärande oförändrad medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Bokinköp och bokbindning för institutets
bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 7 000 kronor.
33:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.
Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 34 (s.
69) — innebärande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 27
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Stipendier m. m. anvisa ett anslag av 9 700
kronor.
34 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk
byrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 35 (s.
69—71) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Trädgårdsekonomisk bgrå för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.
35:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök
och fasta försöksfält- Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts tramställning
under punkten 36 (s. 71) — innefattande anslagsanvisning med
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök och fasta för
söksfält
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
36 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 37 (s. 71—72) innefattar en anslagsanvisning
av 81 700 kronor, vilket belopp med 8 100 kronor överstiger anvisningen
för innevarande budgetår. Anslagsökningen är i huvudsak föranledd
av att medel upptagits till arvoden åt lärare vid den förberedande
klassen.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri-
och skogsstuderande för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 81 700 kronor.
37 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 38 (s. 72—74) innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 14 900 kronor,
ökningen beror dels på att ersättning skall utgå till speciallärare i vissa
ämnen, i vilka den ordinarie lärarinnepersonalen icke kan undervisa, dels
på att bidraget till seminariets driftkostnader skall beräknas enligt de
grunder, som nu tillämpas för de statsunderstödda lanthushållsskolorna.
Kostnaderna härför uppskattas till respektive 2 875 och 12 040 kronor.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 94 300 kronor.
38:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation
vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 39 (s. 74) — innebärande anslagsökning med 500 kronor — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning in. m.;
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 17 500 kronor.
39 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. Tillstyrkande
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 40 (s. 75) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lägre mejeriskolor anvisa ett reservationsanslag av 14 700
kronor.
40ro) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna.
länder punkten 41 (s. 75—77) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 61 400 kronor,
innebärande en ökning i förhållande till löpande budgetår med 19 400
kronor.
Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning i ärendet
av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, anfört.
»Högskolestyrelsen har föreslagit att posten avlöningar till övrig icke-ordinariepersonal
skall höjas med 1 200 kronor. Då jag anser, att en justering
av vissa timlärararvoden vid en närmare prövning av Kungl. Maj :t möjligen
kan komma i fråga, förordar jag att posten skall uppräknas med
800 kronor. För att genomföra de arbetsövningar, som skola anordnas enligt
den nya undervisningsplanen, torde lantbruksskolan vara i behov av viss
personalförstärkning. Jag kan emellertid icke tillstyrka styrelsens förslag,
att en yrkeslärare skall anställas för att leda dessa övningar. Enligt
min mening bör det vara tillräckligt om ett belopp av 2 000 kronor anvisas
till avlönande av extra arbetskraft. Till arbetsersättningar åt lantbrukseleverna
åtgår ett belopp av 16 800 kronor. Det synes böra övervägas huruvida
icke dessa ersättningar kunna bestridas av Ultuna egendom. Tills vidare
vill jag dock icke motsätta mig att medel härtill upptagas under förevarande
anslag. Högskolestyrelsens beräkningar i övrigt innebära dels ökning
av medelsbehovet med sammanlagt (240 + 3 000 + 3 600 =) i runt tal 6 800
kronor dels minskning med tillhopa 7 000 kronor. Jag har icke något att
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
29
erinra mot dessa beräkningar. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras
med (42 000 + 800 + 2 000 + 16 800 + 6 800 — 7 000 =) 61 400 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för
anslagets användning.»
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lantbruksskolan vid Ultuna för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 61 400 kronor.
41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 42 (s. 77—79) innefattar anslagsanvisning till avlöningar med
3 012 000 kronor, vilket belopp med 35 400 kronor överstiger motsvarande
medelsanvisning för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 177 av fröken
Osvald m. fl samt II: 319 av herr Norup m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta om lönereglering för lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna
i överensstämmelse med 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag
(SOU 1949: 50) att träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1950/51.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruks styrelsen har hemställt i skrivelse den 18 augusti 1949 dels att
förslag skall framläggas till 1950 års riksdag om lönereglering för lärarpersonalen
vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna, dels
att anslaget, i avbidan på nämnda förslag, skall i riksstatsförslaget uppta
gas med ett beräknat belopp av 3 071 400 kronor.
Vidare har ett stort antal lantmanna- och lanthushållsskolor inkommit
med framställningar om att proposition om lönereglering för lärarpersonalen
skall avlåtas till 1950 års riksdag.
Såsom motivering för sin framställning i fråga om lönereglering för lärarpersonalen
har lantbruksstyrelsen överlämnat en av Sveriges agronomoch
lantbrukslärareförbund tillstyrkt framställning från Svenska lanthushållslärarinnornas
förening, vari föreningen hemställer att styrelsen måtte
vidtaga lämpliga åtgärder för genomförande av lönereglering för ifrågavarande
lärarinnepersonal. Lantbruksstyrelsen framhåller i detta sammanhang
de svårigheter att anskaffa extra ordinarie ämneslärare, som lantbruksskolor,
lantmannaskolor och lanthushållsskolor haft under det gångna läsåret.
Även flera ordinarie befattningar ha måst ledigförklaras utan att kompetenta
sökande anmält sig. Lantbruksstyrelsen anser läget synnerligen allvarligt
och förklarar, att skolornas rekrytering av lärarkrafter kommer att
i hög grad äventyras om icke en lönereglering för skolornas lärarpersonal
genomföres inom eu snar framtid.
30
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I avvaktan på proposition till 1950 års riksdag om lönereglering för lärarpersonalen
grundar lantbruksstyrelsen sina beräkningar av anslagsbehovet
för budgetåret 1950/51 på de avlöningsbestämmelser, som gälla för
innevarande budgetår.
Styrelsen beräknar att under läsåret 1950/51 sex lantbruksskolor, 49
lantmannaskolor och 40 lanthushållsskolor samt två trädgårdsskolor och en
truktodlingsskola skola vara i verksamhet. För den planerade fruktodlingsskolan
beräknas statsbidrag till avlöning åt föreståndare och ämneslärare
samt speciallärare och till vikariatsersättningar för tiden februari—juni
1951 eller för halva kurstiden.
I fråga om statsbidrag till ersättningar åt speciallärare beräknas, att under
nästa läsår bidrag skall utgå till ersättning åt speciallärare i gymnastik
och sång.
Departementschefen har anfört.
»Vad angår framställningen om lönereglering för lärarpersonalen vid statsunderstödda
lantbruksundervisningsanstalter torde jag få erinra om att
1941 års lärarlönesakkunniga den 12 oktober 1949 avgivit betänkande angående
anställnings- och avlöningsförhållandena för bland andra nämnda
personal. Såsom i det föregående anförts torde någon lönereglering icke
komma att genomföras under budgetåret 1950/51. Vid sådant förhållande
torde bidrag till avlöning till lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna
böra beräknas enligt samma grunder som för innevarande budgetår.
Jag kan i stort sett godtaga lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet
under nästa budgetår. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit torde
till bidrag till kontanta bostadsersättningar vid lantmanna- och lanthushållsskolorna
samt bidrag till hyra för en lärarbostad vid lantbruksakademiens
trädgårdsskola böra upptagas tillhopa 50 000 kronor. Däremot kan
jag icke tillstyrka att statsbidrag skall utgå till avlöningar till speciallärare
i gymnastik och sång. Då det synes ovisst huruvida fruktodlingsskolan kan
träda i verksamhet under nästa budgetår, torde medel icke behöva beräknas
till bidrag till avlöningar vid denna skola. Med hänsyn härtill finner
jag det av lantbruksstyrelsen upptagna beloppet 3 071 400 kronor kunna
minskas med 59 000 kronor. Anslaget torde sålunda böra uppföras med i
runt tal 3 012 000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för
innevarande budgetår innebär en ökning med 35 400 kronor.»
Utskottet. Vad först angår det i motionerna I: 177 och II: 319 framställda
yrkandet om lönereglering för lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna vill
utskottet vitsorda, att svårigheter föreligga i fråga om rekryteringen av
denna personal samt att grunden härtill åtminstone till övervägande del
är att söka i det nuvarande löneläget. Detta har även understrukits i olika
framställningar om att Kungl. Maj :t måtte snarast möjligt upptaga frågan
om lönereglering för här ifrågavarande lärarinnor. Denna fråga torde emellertid
icke kunna skiljas från behandlingen av löneställningen för övrig lä
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
31
rarpersonal vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Enligt vad
Kungl. Maj :t anfört i annat sammanhang torde någon lönereglering icke
komma att genomföras för sistnämnda lärarpersonal under budgetåret 1950/
51. Vid sådant förhållande finner utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall
till vad som yrkats i motionerna.
På grund härav och då utskottet icke heller i övrigt har något att erinra
mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning under denna punkt, hemställer utskottet,
. ....
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I. 177
och II: 319, till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd
åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
3 012 000 kronor.
42:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Under punkten 43 (s. 80—81) har
Kungl. Maj :t hemställt att för ändamålet måtte anvisas ett förslagsanslag
av 1 291 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebar
en ökning med 321 000 kronor. Anslagsökningen betingas av att de nya bidragsreglerna,
vilka under budgetåret 1949/50 tillämpats först från och med
den 1 november 1949, komma att gälla hela budgetåret 1950/51.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning in. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 291 000 kronor.
43:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Bidrag till arvoden åt skolläkare. Tillstyrkande
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 44 (s. 81 82) innefattande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
. .
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag
till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.
44:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 45 (s. 82—86) om
anvisande för ändamålet av ett reservationsanslag av 97 600 kronor innebar
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en hojmng av anslaget
med 10 600 kronor. Beräkningen innefattar höjningar med sammanlagt
32 800 kronor för anordnande av en utbildningskurs för jordbruksinstruktörer
och lantbruksinstruktörer, en fortbildningskurs i maskinlära lör lärare
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
vid lantbruks- och lantmannaskolor samt två fortbildningskurser i växtskydd
och ogräsbekämpning för jordbruksinstruktörer. Vidare ökas medelsbehovet
på grund av att reservationen från tidigare anvisade anslag beräknas
nedgå med 10 400 kronor. Ä andra sidan nedräknas anslaget med
32 600 kronor, då medel till utbildningskurser för ladugårdsförmän icke
längre behöva utgå t rån anslaget samt bidragsbehovet för vissa andra kurser
minskar.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
således,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 97 600 kronor.
45:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.
I enlighet med en framställning av lantbruksstyrelsen har Kungl
Maj:t under punkten 46 (s. 86—87) föreslagit riksdagen att för ändamålet
anvisa ett med 3 200 kronor till 233 200 kronor höjt belopp.
Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 233 200 kronor.
46:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter m. m. Jämlikt Kungl. Maj :ts under punkten
47 (s. 87—89) gjorda framställning — innefattande bland annat medelsanvismng
i enlighet med av lantbruksstyrelsen framlagt förslag med ett från
920 000 kronor till 1 000 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
47.o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter. Under punkten 48 (s. 89—90) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett belopp
av 2 000 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 1 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 259 av herr
Gräncbo in. fl. samt II: 314 av herr Andersson i Dunker m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att till Lägre lantbruksundervisning m. m ■
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
Beträltande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
33
I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, alt anslaget
för nästa budgetår skall höjas med 3 090 000 kronor. Såsom motivering
för detta förslag anför styrelsen bland annat följande.
För ifrågavarande ändamål ha till och med innevarande budgetår 15 300 000
kronor ställts till förfogande. Av delta belopp ha 100 000 kronor enligt 1939
års urtima riksdags beslut tillförts budgetutjämningsfonden. Vidare har
av 1947/48 års anslag ett belopp av 2 000 000 kronor avsetts tills vidare
icke skola tagas i anspråk. Hittills ha beviljats statsbidrag å sammanlagt
10 994 438 kronor. Av för ändamålet tillgängliga medel återstå sålunda
2 205 562 kronor. Ansökningar från två skolor om statsbidrag med sammanlagt
937 500 kronor äro för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning,
varjämte fyra skolor, vilka tilldelats statsbidrag, äro berättigade till
ytterligare bidrag å tillhopa 2 200 000 kronor. Dessutom ha till lantbruksstyrelsen
inkommit ansökningar om statsbidrag till nybyggnader m. in. från
31 skolor, representerande en sammanlagd byggnadskostnad av omkring
20 700 000 kronor, av vilket belopp omkring 15 525 000 kronor skulle erfordras
såsom statsbidrag. Skulle för samtliga de byggnadsarbeten, för vilka ansökningar
inkommit, beviljas statsbidrag under nästa budgetår, kommer
sålunda att erfordras ett belopp av (937 500 + 2 200 000 + 15 525 000 = ) i
runt tal 18 662 000 kronor. Därutöver kunna enligt vad styrelsen har sig
bekant förväntas inkomma ansökningar om byggnadsbidrag från ett flertal
skolor. Vidare torde beslutet vid 1949 års riksdag att statsbidrag även skall
kunna utgå för ny-, till- eller ombyggnad av undervisningslokaler vid lantbruksskolor
samt av ekonomibyggnader vid lantmanna- och lanthushållsskolor
medföra ökade anspråk på medel från förevarande anslag.
Lantbruksstyrelsen finner det angeläget att betona, att byggnadernas tillstånd
både beträffande skollokaler, lärarbostäder och ekonomibyggnader vid
många lantbruksundervisningsanstalter fortfarande är synnerligen bristfälligt
samt att det är nödvändigt, att skolorna inom rimlig tid få igångsätta
planerade byggnadsarbeten.
Lantbruksstyrelsen är dock väl medveten om, att förhållandena på byggnadsmarknaden
allt fortfarande kräver en viss återhållsamhet vid beviljande
av anslag och byggnadstillstånd. Med hänsyn härtill begränsar styrelsen sig
till att äska medel endast för oundgängligen nödvändiga byggnader och föreslår,
att anslaget för nästkommande budgetår skall upptagas med 4 000 000
kronor.
Departementschefen har anfört:
»Läget nödvändiggör att investeringarna även under nästa budgetår begränsas
i största möjliga utsträckning. Emellertid synes vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
byggnadsbeståndet vara i sådant skick, att förbättrings-
och utvidgningsarbeten knappast kunna uppskjutas längre, om skolorna
skola kunna fylla sina uppgifter. Jag anser mig därför böra förorda,
att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 1 000 000 kronor. Anslaget
bör sålunda uppföras med 2 000 000 kronor. Härvid förutsätter jag även att
det hittills reserverade beloppet å 2 000 000 kronor av anslaget för budgetåret
1947/48 åtminstone delvis skall kunna tagas i anspråk under nästa budgetår.
Under anslagsrubriken Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten
vid fruktodlingsskola bar riksdagen för budgetåret 1946/47 anvisat
ett reservationsanslag av 150 000 kronor (prop. nr 114/1946; r. skr. nr
266/1946). Enligt beslut av Kungl. Maj :t må anslaget disponeras även un
;S
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 sand. Nr 1.
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
der innevarande budgetår. Sedan numera även bidrag till byggnadsarbeten
vid fruktodlingsskola kan utgå från förevarande anslag torde, därest riksdagen
icke har något att erinra däremot, behållningen å 1946/47 års anslag
böra överföras till här ifrågavarande anslag.»
Utskottet. Av utredningen framgår, att stort behov föreligger av förbättringar
och utvidgningar av lantbruksundervisningsanstalternas byggnader.
Såsom både departementschefen och lantbruksstyrelsen framhållit är emellertid
läget fortfarande sådant, att investeringarna böra begränsas i största
möjliga utsträckning. Med hänsyn härtill anser utskottet, att ifrågavarande
kyggnadsarbeten för nästa budgetår böra begränsas på sätt Kungl. Maj :t
hemställt.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 259
och II: 314, till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Bidrag
till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kronor.
48 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för maskinundervisning. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 49 (s. 90) — innefattande anslagsanvisning för
ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
49 :o) Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 50 (s. 91—93) innefattar anslagsanvisning
för ändamålet med 940 000 kronor, vilket belopp med 100 000
kronor överstiger motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 103 av herr Persson, Ivar, m. fl. samt II: 122 av herr Adolfsson m. fl.,
likalydande, vari hemställes, att riksdagen måtte besluta att de för undervisningskurser
med muntlig undervisning samt för kurser med kombinerad
muntlig och skriftlig undervisning avsedda delarna av ifrågavarande anslag
skola uppföras som förslagsanslag; samt
2) I: 258 av herr Gränebo m. fl. samt II: 313 av herr Andersson i Dunker
m. fl., likalydande, i vilka motioner hemställes, att riksdagen måtte till Bidrag
till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m. anvisa
ett anslag av 950 000 kronor, varav 40 000 kronor skola avses för bidrag till
studieresor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
35
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Lantbruksstijrelsen anhåller i skrivelse den 18 augusti 1949, att anslaget
för nästa budgetår skall höjas med 225 000 kronor till 1 065 000 kronor. Vidare
föreslår styrelsen att anslaget skall uppföras såsom förslagsanslag. I
en vid skrivelsen fogad framställning (skr. 9/8 1949) anhåller Föreningen
skogs- och lantbruksfilin om ett anslag å 60 000 kronor för budgetåret
1950/51. Av detta belopp avses 50 000 kronor för framställning av undervisnings-
och instruktionsfilmer ävensom bildserier på jordbrukets och
trädgårdsodlingens område och 10 000 kronor för anordnande av lokala
filmkurser.
Av den begärda anslagshöjningen föreslås 10 000 kronor skola avse posten
studieresor, vilken därmed skulle uppräknas till 40 000 kronor. Såsom
skäl härför anföres, att stor efterfrågan råder på statsbidrag till sådana resor
samt att resekostnaderna blivit dyrare.
Departementschefen har anfört:
»1949 års riksdagsbeslut angående yrkesutbildningen inom jordbruk och
skogshantering (prop. 124; r. skr. 346) innebär bland annat att hushållningssällskapens
undervisningsverksamhet skall utvidgas och att sällskapen
anförtros uppgiften att handhava kursverksamheten med kombinerad muntlig
och skriftlig undervisning. Vid uppskattningen av medelsbehovet för undervisningskurserna
med enbart muntlig undervisning räknade jag i nämnda
proposition med att verksamheten först under andra halvåret 1949 skulle
få den förutsatta utvidgade omfattningen. Med hänsyn härtill förordade
jag, att bidraget till nämnda ändamål skulle utgå med 100 000 kronor för
första och 200 000 kronor för andra halvåret 1949. Jag anser mig därför
nu böra tillstyrka att motsvarande bidrag för kalenderåret 1950 skall beräknas
till 400 000 kronor.
I fråga om kursverksamheten med kombinerad muntlig och skriftlig undervisning
har för innevarande budgetår beräknats bidrag till åtta längre
s. k. sammansatta kurser med 80 000 kronor samt till omkring 350 kortare
kurser, s. k. ämneskurser, med 400 000 kronor. Jag torde emellertid få erinra
om att Kungl. Maj :t den 14 oktober 1949 bifallit en framställning av
lantbruksstyrelsen om alt till ämneskurser få använda den del av det till
sammansatta kurser anvisade beloppet, som under läsåret 1949/50 icke
komme att disponeras för sådana kurser. Lantbruksstyrelsen hade i sin
framställning upplyst, att till styrelsen inkommit ansökningar om bidrag
till två sammansatta kurser med omkring 14 000 kronor och till 487 ämneskurser
med omkring 494 000 kronor. Med hänsyn härtill anser jag att vid
anslagsberäkningen för nästa budgetår bör upptagas ett gemensamt belopp
för sammansatta kurser och ämneskurser. Jag finner därvid icke erforderligt
att för ändamålet beräkna högre belopp än för innevarande budgetår
eller 480 000 kronor.
I nuvarande läge kan jag icke tillstyrka någon höjd medclsanvisning till
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
bidrag till studieresor och till undervisningsfilm och bildserier. Icke heller
kan jag förorda, att bidrag skall utgå till filmkurser. Slutligen kan jag icke
biträda lantbruksstyrelsens förslag, att anslaget skall uppföras såsom förslagsanslag.
»
Utskottet. Till grund för yrkandet i motionerna I: 103 och II: 122 att anslaget
i vissa delar skall få karaktär av förslagsanslag bar anförts, att lantbruksstyrelsen
med den nuvarande anordningen icke kan meddela dem,
som ämna anordna undervisningskurser av här avsett slag, besked om huruvida
statsbidrag kan utgå, förrän samtliga ansökningar om bidrag kommit
styrelsen till handa och åtminstone en preliminär fördelning ägt rum av de
tillgängliga medlen. Av denna anledning påbörjas kurserna ofta så sent,
att de antingen icke hinna avslutas före vårbrukets början eller måste forceras
på ett mindre lämpligt sätt. Genom att anslaget uppföres såsom förslagsanslag
i den del det avser kursverksamheten, skulle dessa olägenheter försvinna.
Även om man icke kan bortse från de sålunda anförda olägenheterna, bör
dock å andra sidan hänsyn tagas till att ifrågavarande undervisningsverksamhet
i dess nuvarande form är av så färskt datum, att den ännu icke
hunnit vinna önskvärd stadga. Ur denna synpunkt torde det vara lämpligt,
att åtminstone tills vidare den ekonomiska ramen för verksamheten erhåller
den större fasthet, som innefattas i att medelsanvisningen sker i form av ett
obetecknat anslag. Enligt utskottets mening torde det vidare finnas möjlighet
att genom en lämplig avvägning av tiden för ingivandet av ansökningarna
och en ändamålsenlig anordning av ansökningarnas behandling kunna till
väsentlig del avhjälpa de angivna olägenheterna. Vid sådana förhållanden
finner sig utskottet icke kunna biträda förevarande yrkande.
Ej heller kan utskottet tillstyrka den i motionerna I: 258 och II: 313 gjorda
hemställan om ökad medelsanvisning till studieresor. Med hänsyn till nödvändigheten
att i nuvarande läge iakttaga sträng sparsamhet bör enligt utskottets
mening denna gren av hushållningssällskapens verksamhet under
nästa budgetår bedrivas inom ramen av oförändrad medelsanvisning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 103 och II: 122, likalydande,
samt I: 258 och II: 313, likalydande, till Bidrag till
hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 940 000 kronor.
50 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. I enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 51 (s. 93) — innebärande anslagsanvisning
för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
37
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
51:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar. Kungl. Majrts under
punkten 52 (s. 93—96) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna ändrad
avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 473 000 kronor, vilket
belopp med 6 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Beräkningen innebär å ena sidan en ökning med sammanlagt
10 600 kronor till uppräkning av det till vikarier för stallpersonalen avsedda
beloppet och löneklassuppflyttningar m. m. samt å andra sidan en
minskning med 4 600 kronor på grund av att beridartjänsten i lönegraden
Ca 20 vid Strömsholms hingstdepå, vilken tjänst föreslås skola indragas
från och med den 1 juli 1951, icke skall återbesättas, då nuvarande innehavaren
avgår med pension vid utgången av innevarande år.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepåer
och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 63 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 2 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 356 700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän .................... 1600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 49 000
Summa kronor 473 000;
b) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.
52:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader. Under punkten 53
(s. 96—99) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett förslagsanslag av 266 500 kronor, vilket belopp med 13 500 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 266 500 kronor.
38
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
53:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna
anslagstitel har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
22 500 kronor till beräknade merkostnader för omändring och modernisering
av ett bostadshus vid Flyinge, till vilka byggnadsarbeten medel anvisats
för budgetåret 1947/48.
För budgetåret 1950/51 har Kungl. Maj:t under punkten 54 (s. 99—101)
hemställt om en anslagsanvisning av 89 000 kronor till följande arbeten vid
Flyinge, nämligen omändring och modernisering av ett betjäningshus,
uppförande av ett nytt ekonomihus till beridarbostaden samt sanitära installationsarbeten
m. m. i den s. k. scholärlängan. Vidare har till vissa byggnadsarbeten
å ridhuset vid Strömsholm beräknats ett belopp av 9 000 kronor.
Till ytterligare merkostnader för nyssnämnda omändring och modernisering
av ett bostadshus vid Flyinge ha slutligen beräknats 7 000 kronor.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:
Byggnadsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 105 000 kronor.
54:o) Hästavelns befrämjande. Under denna anslagstitel har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 206 200 kronor. Utöver
detta anslag disponeras under budgetåret för ändamålet ett belopp av 200 000
kronor av en tidigare reservation å anslaget.
Under punkten 55 (s. 101—104) har Kungl. Maj :t beräknat medelsbehovet
för hästavelns befrämjande under budgetåret 1950/51 till 1 436 200
kronor eller 30 000 kronor högre än det för innevarande budgetår disponibla
beloppet. Med hänsyn till en beräknad reservation å anslaget vid ingången
av budgetåret 1950/51, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet
anvisa 1 136 200 kronor.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 106 av herr Nilsson,
Hjalmar, m. fl. och II: 75 av herr Staxäng m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen för budgetåret 1950/51 måtte anvisa ett belopp av
100 000 kronor att ställas till lantbruksstyrelsens förfogande till understöd
åt ardennerhingstföreningar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte
minskas med 370 000 kronor till 836 200 kronor, varvid styrelsen emellertid
räknat med att av reservationer å anslaget få taga i anspråk 700 000 kronor.
Beräkningen innefattar sålunda en medelsökning med 130 000 kronor, ökningen
föreslås skola disponeras på så sätt, att till understöd åt ardennerhingstföreningar
skall beräknas ett belopp av 100 000 kronor och att posten
till understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare skall hö
-
J ordbriiksutskottets utlåtande nr 1.
39
jas med 30 000 kronor till 100 000 kronor. Till stöd för framställningen har
iantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Under den lågkonjunktur, som drabbat hästaveln efter kriget, har antalet
betäckta ston sjunkit väsentligt under vad som erfordras för alt upprätthålla
rekryteringen av det för framtiden behövliga beståndet av draghästar.
Detta har medfört, att många hingstföreningar för närvarande kämpa
med ekonomiska svårigheter. För att föreningarna skola kunna fortsätta
sin verksamhet till dess konjunkturerna bliva bättre behövs i manga fall
statsbidrag till föreningarnas hingsthållning. Enligt lantbruksstyrelsens mening
böra åtminstone ‘under den nuvarande krisperioden föreningar, som
hålla hingstar av ardennerras, kunna erhålla dylika bidrag, i likhet med vad
fallet för närvarande är med föreningar, som hålla hingstar av nordsvensk
Styrelsen har vidare anfört, att de med anlitande av nu ifragavarande
anslag statsunderstödda åtgärderna för hovvårdens förbättrande numera
helt äro inriktade på bidrag till hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare.
Föreningsverksamheten på detta område har tagit ett mycket livligt
uppsving och bör enligt styrelsens mening så långt möjligt stödjas.
Trots sträng gallring av ansökningarna om bidrag har det för budgetåret
1948/49 för ändamålet anvisade beloppet icke på långt när varit tillräckligt
för att understöd skulle kunna lämnas i den omfattning som gällande bestämmelser
medgivit. För sådant ändamål hade nämligen erfordrats ytterligare
93 050 kronor. En höjning av anslagsposten med åtminstone 30 000
kronor synes därför önskvärd.
Lantbruksstyrelsen har vidare hemställt, att posten nordsvenska ackordshästar
skall få tagas i anspråk för att lämna uppfödningsbidrag jämväl för
till armén inköpta s. k. stamdraghästar av nordsvensk ras, vilket inom anslagspostens
ram skulle merföra en ökad utgift av omkring 2 500 kronor.
Slutligen har styrelsen föreslagit, att delposterna Främjande av enskild
hingsthållning samt Hovvård skola erhålla benämningarna Bidrag till hingstföreningar,
respektive Understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande
hovslagare.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Jag kan icke förorda att medel nu skola anvisas för understöd av ardennerhingstföreningar.
Däremot kan jag på de skäl, som lantbruksstyrelsen
anfört, förorda den begärda uppräkningen av posten för understöd till hovvårdsföreningar
och ambulerande hovslagare. Denna post bör således ökas
med 30 000 kronor till 100 000 kronor. Jag har icke heller något att erinra
mot att posten nordsvenska ackordshästar inom anslagspostens ram skall
få tagas i anspråk för det av lantbruksstyrelsen föreslagna nya ändamålet.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att övriga anslagsposter böra bibehållas
oförändrade. Slutligen biträder jag lantbruksstyrelsens förslag om
ändring av benämningarna a vissa av de i anslagstablan upptagna delposterna.
Till hästavelns befrämjande torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas
(377 000 + 232 200 + 207 000 + 460 000 + 100 000 + 60 000 =)
1 436 200 kronor. Då man enligt min mening icke hör taga i anspråk större
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
belopp av den vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknade reservationen
å anslaget än 300 000 kronor, synes detta böra uppföras med ett belopp av
1 136 200 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda och i det föregående förordat skulle för
olika hästavelsändamal för nästa budgetår böra beräknas sammanlagt
2 041 500 kronor enligt följande sammanställning:
Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen
Avlöningar ..................
Omkostnader ................
Statens hingstdepåer och stuteri
Avlöningar ...................
Omkostnader .................
Byggnadsarbeten..............
Hästavelns befrämjande .........
52 800
8 000 60 800
473 000
266 500
105 000 844 500
1 136 200
Summa kronor 2 041 500
Riksräkenskapsverket har beräknat, att under budgetåret 1950/51 komma
att inflyta 7 500 000 kronor i totalisatormedel.»
Utskottet. I motionerna I: 106 och II: 75 har yrkats, att i enlighet med
lantbruksstyrelsens hemställan ett belopp av 100 000 kronor måtte ställas
till styrelsens förfogande till understöd åt ardennerhingstföreningar. Såsom
skäl härför har i huvudsak anförts, att det svenska hästbeståndet nedgått
väsentligt samt att åldersfördelningen bland hästarna icke är normal, i det
att antalet överåriga hästar är förhållandevis stort samt antalet unghästar
och föl onormalt lågt. Motionärerna framhålla, att det måste vara ett betydande
allmänt intresse, att själva stommen i avelsarbetet vidmakthålles så
långt som möjligt. Vad aveln med ardennerhästar beträffar utgöres denna
stomme av hingstföreningarna. Dessa kämpa i många fall med ekonomiska
svårigheter. För att de skola kunna fortsätta sin verksamhet tills konjunkturerna
på området bliva bättre, torde enligt motionärernas mening visst
statsbidrag till deras hingsthållning i många fall vara nödvändigt.
Utskottet vill till en början erinra om att nedgången av hästbeståndet redan
tidigare varit föremål för diskussion inom riksdagen. Vid 1949 års
riksdag framställde salunda herr Andersson i Dunker med andra kammarens
tillstånd till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet frågorna
huruvida statsrådet observerat den starka nedgången i antalet föl, som ägt
rum under de senaste åren, samt huruvida statsrådet hade för avsikt att
låta vidtaga åtgärder för att stimulera intresset för hästuppfödningen.
I sitt svar på denna interpellation framhöll statsrådet bland annat, att det
vore ofrånkomligt att den mekanisering av jordbruket, som påginge i rask
takt, finge till följd en betydande minskning av häststammen. Det vore ju
icke gärna möjligt att uppehålla en större häststam än som motsvarade det
praktiska behovet inom jordbruk och skogsbruk. I den mån tillgång och eftertrågan
komnie att bättre balansera varandra, hade man anledning anta
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
41
ga, att hästuppfödningen komme att höja sig ur den vågdal, i vilken den legat
de närmaste åren. Det funnes för övrigt redan flera tecken, som tydde
på att läget förbättrats.
Såsom dylika tecken anförde statsrådet, att nedslaktningen — framför
alu av föl — avsevärt nedgått samt att betäckningarna ökat. Sammanfattningsvis
framhöll han, att han hade sin uppmärksamhet riktad på de i interpellationen
berörda förhållandena men att han icke för det dåvarande
vore beredd till något särskilt ingripande. Skulle emellertid utvecklingen på
nytt vända i negativ riktning med bland annat klara risker för försvarsberedskapen,
finge frågan bliva föremål för nytt övervägande.
De svnpunkter, statsrådet sålunda anlagt i fråga om hästuppfödningen,
kan utskottet i huvudsak dela. Med hänsyn till att vissa omständigheter tala
för att en förbättring av det nuvarande läget kan väntas, synes det därför
utskottet lämpligt att man ytterligare någon tid avvaktar utvecklingen, innan
vidare åtgärder övervägas. Utskottet tager därvid fasta på departementschefens
uttalande, att han har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande
förhållanden och är beredd att upptaga frågan till nytt övervägande,
därest utvecklingen går i icke önskvärd riktning.
Mot Kungl. Maj :ts kostnadsberäkning har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 106
och II: 75, till Håstavelns befrämjande för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 1 136 200 kronor.
55:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 56
(s. 104—105) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 337 000 kronor.
56:o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 58
(s. 106__107) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett anslag av 124 200 kronor, vilket belopp med 12 200 kronor understiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Utöver den minskning å
6 200 kronor, som betingas av att något bidrag till den vid Wiad hittills bedrivna
forsknings- och försöksverksamheten pa faravelns område i fortsättningen
icke skall bestridas från iörevarande anslag, beror det minskade medelsbehovet
på att under anslaget tör nästa budgetår icke beräknas nagot
belopp till biskötselns främjande. Medel till sistnämnda ändamål ha i stället
begärts i samband med Kungl. Maj:Ls i proposition nr 28 framlagda förslag
till ordnandet av upplysnings- och undervisningsverksamheten på biodlingens
område. Under punkten bar vidare föreslagits, att bestämmelserna an
-
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
gående statsbidrag till fåravelns främjande skola ändras så, att till hushållningssällskap
må till bagghållningsbidrag av statsmedel utgå högst vad sällskapet
utgivit för ändamålet, dock högst 40 kronor för bagge, till vilken
understöd utgått. Förslaget innebär en höjning av bidraget med 10 kronor
för bagge, till vilken understöd utgått.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Diverse åtgärder på husdjursavelns
område m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
124 200 kronor.
F. Veterinärväsendet m. m.
57ro) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 59 (s. 107—109) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen för veterinärstyrelsen och
godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
412 000 kronor, vilket belopp med 9 600 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Av utgiftsökningen hänföra sig 2 000 kronor
till tillfällig arbetskraft å kastsjukeavdelningen och 1 400 kronor för
uppräkning av deF till vikariatsersättningar beräknade beloppet. Övriga
6 200 kronor av den föreslagna anslagsökningen föranledas av automatiska
lönegrads- och löneklassuppflyttningar. Därjämte föreslås, att en förste
expeditionsvakttjänst och tre kontorsbiträdesbefattningar skola uppföras å
ordinarie stat.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för veterinärstyrelsen uppföra en tjänst som förste expeditionsvakt
i lönegrad Ca 11 samt öka antalet kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 med tre;
b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 166 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 202 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 40 500
Summa kronor 412 000;
c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 412 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
43
58:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Ivungl. Maj :ts
framställning under punkten 60 (s. 109) — innefattande oförändrad inedelsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärstijrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 62 900 kronor.
59:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 61
(S- no—116) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat för veterinärhögskolan — anslagsanvisning
till avlöningar med 1 405 000 kronor, vilket belopp med
20 000 kronor överstiger motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.
Högskolestyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt om en höjning av
anslaget med i runt tal 151 400 kronor, varjämte styrelsen sedermera framfört
ytterligare önskemål avseende bland annat löneställningen för högskolans
administrativa personal.
Under ifrågavarande anslagspunkt har vidare anmälts en av överdirektören
i veterinärstyrelsen G. A. Bouveng på uppdrag av Kungl. Maj :t verkställd
utredning angående möjligheterna att åstadkomma gemensam styrelse
in. in. för högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt.
Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden och remissyttrande
av statskontoret med anledning av äskandena ävensom för den av
Bouveng verkställda utredningen jämte däröver avgivna utlåtanden har departementschefen
anfört.
»Vid behandlingen av veterinärhögskolans avlöningsanslag torde jag först
få upptaga det av en särskild utredningsman framlagda förslaget, att en
gemensam styrelse skall tillsättas för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt samt att vissa administrativa befattningar skola
göras gemensamma för högskolan och anstalten. Jag vill då framhålla, att
det är tydligt att ett nära samarbete mellan de båda institutionerna bör
eftersträvas. Ett dylikt samarbete bör nämligen kunna avsevärt främja institutionernas
gemensamma intressen och göra arbetet vid dem mer fruktbringande
än eljest är möjligt. Emellertid finner jag, i likhet med de flesta
remissinstanserna, övervägande skäl tala för att högskolan och anstalten
även i fortsättningen skola ha skilda styrelser. Däremot anser jag det lämpligt,
att man genom vissa ändringar i föreskrifterna om sammansättningen
av de båda styrelserna skall skapa ökade garantier för ett samarbete mellan
högskolan och anstalten. För detta ändamål förordar jag att rektorn vid
veterinär högskolan skall ingå som självskriven ledamot i anstaltens styrelse
och att omvänt anstaltens chef skall vara självskriven ledamot i högskolans
styrelse. Sistnämnda styrelse skulle i anledning härav komma att
utökas med en ledamot. Antalet ledamöter i anstaltens styrelse torde däremot
icke böra förstärkas. Veterinärhögskolans rektor synes nämligen böra
ersätta den ledamot av anstaltsstyrelsen som för närvarande utses av Kungl.
u
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
Maj:t efter förslag av högskolans lärarkollegium. Jag torde senare få åter
anmäla dessa frågor för Kungl. Maj :t.
Vad vidare angår utredningsmannens förslag om att samordna högskolans
och anstaltens kansliorganisation finnes det enligt min mening anledning
befara, att en dylik samordning skulle försvåra skötseln av kansliärendena
vid de båda institutionerna. Då det vidare synes tveksamt, huruvida
någon nämnvärd besparing skulle kunna göras genom sammanslagningen,
anser jag mig ej heller kunna biträda utredningsmannens förslag i denna
del. Vad nu sagts gäller även biblioteksorganisationen.
Jag torde härefter få övergå till högskolestyrelsens anslagsäskanden.
Flei talet av styrelsens framställningar om tjänsteförändringar och personalförstärkningar
behandlades redan vid anslagsprövningen i fjol utan
att då vinna bifall. Även om det i och för sig är önskvärt att vissa av dem
nu genomföras, kan jag endast tillstyrka desamma i följande mycket begränsade
omfattning. I anledning av förslaget om uppflyttning av åtta laboratoriebiträden
från lönegrad Cf 4 till lönegrad Ce 8 vill jag förorda, att
den för avlönande av ifrågavarande laboratoriebiträden avsedda summan
skall uppräknas med det belopp, som motsvarar en uppflyttning med två
löneklasser, eller i runt tal 3 800 kronor. Vidare finner jag den ökade arbetsbelastningen
på patologisk-anatomiska avdelningen motivera, att personalen
på denna avdelning redan från och med ingången av nästa budgetår
skall förstärkas med en vaktmästare i lönegrad Ce 9.
Frågan om arvode till högskolestyrelsens ordförande och ledamöter har betydelse
även för åtskilliga andra styrelser för statliga institutioner, där sådant
arvode nu ej utgår. Jag är ej beredd att nu upptaga denna fråga i hela
dess vidd. Högskolestyrelsens framställning på denna punkt torde därför
för närvarande ej böra föranleda någon åtgärd.
Mot högskolestyrelsens uppskattning av det ökade medelsbehov, sammanlagt
8 800 kronor, som föranledes av beräknade löneklassförändringar
och lonegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång, har jag icke
nagot att erinra. Till vikariatsersättningar torde en med 1 800 kronor ökad
medelsanvisning vara tillräcklig.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget uppräknas med
sammanlagt 20 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts framställning och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 610 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis
129 700
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 45
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 528 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 135 800
Summa kronor 1 405 000;
b) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 405 000 kronor.
60:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 62 (s. 116—117) — innebärande en anslagsanvisning
med ett med 22 100 kronor till 185 100 kronor förhöjt belopp,
vilken ökning med 500 kronor hänför sig till reseersättningar, med 20 000
kronor till bränsle, lyse och vatten samt med 1 600 kronor till övriga expenser
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 185 100
kronor.
61 :o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 63 (s. 117—119) om anslag för ändamålet med 175 000 kronor
innebär, jämfört med anvisningen för innevarande budgetår, en ökning
med 25 000 kronor.
Förutom för högskolestyrelsens anslagsäskande, lydande å 188 200 kronor,
jämte i anledning därav avgivet remissutlåtande av statskontoret har
under förevarande anslagspunkt redogörelse jämväl lämnats för en av professorn
vid högskolan Nils Lagerlöf gjord ansökning om medelsanvisning
med 15 000 kronor för bestridande av vissa kostnader för fruktsamhetsstudier
å enäggiga tjurtvillingar.
Departementschefen har under framhållande, att under nästa budgetår
flertalet av högskolans nya institutioner kunna beräknas vara i full verksamhet,
uttalat att det därför synes befogat att nu bevilja medel till materiel
m. m. i något större omfattning än under innevarande budgetår. Då det
är angeläget, att de påbörjade försöken med tjurtvillingar för vissa fruktsamhetsstudier
fullföljas, tillstyrker departementschefen vidare att medel
anvisas därtill under detta anslag. På dessa skäl förordas, att materielanslaget
uppräknas med sammanlagt 25 000 kronor till 175 000 kronor.
Utskottet. Biträdande Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
175 000 kronor.
62:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts under punkten 64 (s. 119—120)
gjorda framställning — innebärande oförändrad inedclsanvisning — och
hemställer,
46
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.
63:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 65 (s. 120), innebärande medelsanvisning med oförändrat
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 31 000 kronor.
64:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Under tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 66 (s. 120) gjorda
framställning — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
65:o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 67 (s. 120—121) innebär anslagsanvisning med
63 000 kronor, vilket belopp understiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår med 112 000 kronor.
Högskolestyrelsens anslagsframställning har enligt Kungl. Maj:ts förslag
tillstyrkts utom beträffande begärd medelsanvisning för anskaffande av en
röntgenapparat för större djur samt en ljudfilmsanläggning.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och
utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 63 000 kronor.
66:o) Veterinär inrättningen i Skara: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 68 (s. 122—123) innefattar hemställan om fastställande
av ny avlöningsstat för veterinärinrättningen ävensom en anslagsanvisning
till avlöningar för nästa budgetår med 123 700 kronor, vilket belopp
innebär en höjning av anslaget för innevarande år med 1 400 kronor. Utgiftsökningen
föranledes av löneklassförändringar och reglerad befordringsgång.
Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 47
Avlöningsstat.
1) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 1 400
2) Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
...................................... 110 600
3) Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 11 700
Summa kronor 123 700;
b) till Veterinårinråttningen i Skara: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 123 700
kronor.
67:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkten 69 (s. 123) gjorda framställning — innebärande
oförändrad medelsanvisning — och hemställer,
att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 24 400 kronor.
68:o) Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 70 (s. 123—124) — innefattande
en anslagsminskning med 60 300 kronor i överensstämmelse med
styrelsens för veterinärhögskolan anslagsäskanden för ändamålet — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning
och utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 14 700 kronor.
69:o) Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten. Jämlikt Kungl.
Maj :ts under punkten 71 (s. 124) gjorda framställning hemställer utskottet»
att
riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II för budgetåret
1946/47 anvisade reservationsanslaget till Veterinärinrättningen
i Skara: Byggnadsarbeten må under budgetåret
1950/51 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
70 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 72 (s. 124—129) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för anstalten
och godkänna ändrad avlöningsstat för densamma — anslagsanvisning till
avlöningar med 1 206 000 kronor, vilket belopp med 1 000 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
48
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens anslagsframställning, innebärande
en höjning av anslaget med 51 000 kronor, samt i anledning därav avgivet
remissyttrande av statskontoret har departementschefen anfört:
»De av anstaltens styrelse i anslagsframställningen för nästa budgetår föreslagna
löneförbättringarna och personalförstärkningarna ha så gott som
samtliga tidigare prövats av statsmakterna. Jag kan ej heller i år tillstyrka
styrelsens önskemål annat än på en enda punkt, nämligen i fråga om de
vid anstalten befintliga laboratorerna i 27 lönegraden. Med hänsyn till vad
styrelsen anfört och med beaktande av de kompetenskrav som gälla för här
ifrågavarande laboratorer förordar jag sålunda att en ordinarie och fyra
extra ordinarie laborator stjänster skola uppflyttas från 27 till 29 lönegraden
samt att i samband härmed två av dessa befattningar skola överföras å ordinarie
stat. Detta medför en ökning av medelsbehovet med 4 200 kronor.
Ä andra sidan bör anslaget minskas med 3 200 kronor avsedda för lärararvoden
vid en under innevarande budgetår hållen kurs för stadsveterinärer.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget höjas med tillhopa
(4 200 — 3 200 =) 1 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer förty,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens veterinärmedicinska anstalt,
som angivits i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 373 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 4 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 699 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 128 600
Summa kronor 1 206 000;
c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 206 000
kronor.
71 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 73 (s. 129—131) innefattar anslagsanvisning
för ändamålet med 615 500 kronor eller 72 700 kronor mera än motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
49
Departementschefen har efter redogörelse för anstaltsstyrelsens förslag,
lydande å 643 000 kronor, samt för yttrande av statskontoret i ärendet anfört
följande:
»Delposten övriga expenser torde böra uppräknas med 5 000 kronor. Delposterna
inköp och underhåll av inventarier och apparatur samt yttre renhållning
m. m. torde med hänsyn till medelsåtgången ävensom till behovet
av en viss nyanskaffning av inventarier och apparatur böra uppräknas med
2 500 respektive 200 kronor. För att tillverkningen av valpsjukevaccin vid
anstalten skulle kunna igångsättas vid ingången av innevarande budgetår
ställdes 7 000 kronor till anstaltens förfogande för viss försöksverksamhet
på området. Förberedelserna ha nu fortskridit så långt att anstalten räknar
med att börja producera valpsjukevaccin under nästa budgetår. Anläggningsoch
driftkostnaderna för vaccintillverkningen, vilken föreslås skola omfatta
även framställning av vaccin för pälsdjur, uppskattas till sammanlagt 119 000
kronor för nästa budgetår. Då föregående års riksdag biträdde förslaget att
vaccintillverkning skulle igångsättas vid anstalten har jag intet att erinra
mot att medel anvisas för ändamålet. Ett belopp av 100 000 kronor torde
emellertid böra vara till fyllest. Jag vill i detta sammanhang erinra att det
förutsatts att prissättningen å valpsjukevaccinet skall bliva sådan, att inkomsterna
för de försålda preparaten skola minst täcka framställningskostnaderna.
Posten tillverkning av valpsjukevaccin torde böra få disponeras
endast efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall. På grund av den planerade
vaccinproduktionen vid anstalten torde till inköp av bakteriologiska
preparat behöva anvisas allenast hälften av det för innevarande budgetår
anvisade beloppet eller 25 000 kronor. Med hänsyn till medelsförbrukningen
torde delposten inköp och underhåll av djur kunna minskas med 10 000 kronor
till 100 000 kronor. Övriga poster inklusive sjukvårdsposten torde kunna
upptagas med oförändrade belopp.
Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppräknas med sammanlagt
(107 700 — 35 000 =) 72 700 kronor och bestämmas till (542 800 +
72 700 =) 615 500 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i
sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för anstalten.»
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 615 500 kronor.
72 :o) Yeterinärstaten: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 74 (s. 131—135) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
alt medgiva ändringar i personalförteckningen för veterinärstaten och godkänna
ändrad avlöningsstat för densamma — anslagsanvisning till avlöningar
med 2 967 000 kronor, vilket belopp med 117 000 kronor överstiger
del för innevarande budgetår anvisade avlöningsanslaget.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
50
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Veterinär styrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt om höjning av
anslaget med 121 600 kronor. Vidare har Kungl. Maj :t i detta sammanhang
redovisat av veterinärslyrelsen framlagda förslag om ändrade grunder för
ersättning åt vikarier å läns- och distriktsveterinärtjänster samt om utvidgad
semesterrätt i vissa fall för sådana vikarier.
Efter redogörelse för veterinärstyrelsens framställningar samt för avgivna
yttranden av statskontoret och statens lönenämnd har departement,schefen
anfört:
»Vid fjolårets riksdag beslöts att utöver de tio nya veterinärdistrikt, som
inrättats under de två senaste budgetåren, under innevarande budgetår skulle
tillskapas ytterligare fyra distrikt. Veterinärstyrelsen har i sina yrkanden
för nästa budgetår föreslagit att utbyggnaden av distriktsorganisationen skall
fortsättas och har i sådant syfte hemställt dels att fyra nya distrikt skola
inrättas, dels ock att lönebidrag med 4 800 kronor skall lämnas till en extra
veterinär inom Arvidsjaurs distrikt. Det kan dock enligt min mening ej vara
lämpligt att både utbygga organisationen med nya distrikt och anvisa statsbidrag
till lönefyllnad för en extra veterinär med eget verksamhetsområde,
i synnerhet som dylika extra veterinärer hittills torde helt ha avlönats av
kommunala medel. Jag kan därför icke tillstyrka sistnämnda förslag. Däremot
förordar jag att under nästa budgetår fyra nya distrikt skola tillskapas.
Det torde därigenom bliva möjligt att på ett tillfredsställande sätt sörja för
veterinärvården inom de delar av Arvidsjaurs distrikt som äro särskilt missgynnade.
Med hänsyn till att ersättningarna till vikarier för förste provinsialläkare
och provinsialläkare ha höjts torde det vara befogat att även höja
motsvarande ersättning för vissa veterinära vikarier. Jag tillstyrker sålunda
veterinärstyrelsens förslag att vikariatsersättning från och med nästa budgetår
skall utgå till vikarie för länsveterinär med 25 kronor för dag samt till
vikarie för distriktsveterinär med högst 20 kronor för dag. Beträffande mindre
inkomstbringande eller svårskötta distrikt bör dock sistnämnda ersättning
kunna efter veterinärstyrelsens bestämmande höjas till högst 30 kronor
för dag. Veterinärstyrelsens förslag att vikarier, som uppehålla länsveterinärs-
eller distriktsveterinärsbefattningar, skola kunna tillerkännas längre
semester än enligt semesterlagens bestämmelser kan jag ej biträda. Ifrågavarande
spörsmål bör enligt min mening prövas i samband med den utredning
om de obefordrade veterinärernas ställning över huvud, som veterinärstyrelsen
ämnar verkställa. Mitt förslag om inrättande av fyra nya distriktsveterinärstjänster
föranleder en ökning av anslaget med i runt tal 32 000
kronor. Då förslaget om höjda vikariatsersättningar beräknas medföra ett
ökat medelsbehov av 85 000 kronor, bör alltså anslaget uppräknas med tillhopa
117 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för veterinärstaten uppföra ytterligare fyra distriktsveterinärstjänster;
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
51
b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 2 394 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 34 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 255 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 282 900
Summa kronor 2 967 000;
c) till Veterinär stat en: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 2 967 000 kronor.
73 :o) Veter inär staten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 75
(s. 135—136) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ett
anslag av 84 700 kronor.
Under förevarande anslagspunkt har redovisats dels veterinärstyrelsens
anslagsäskande för ändamålet, lydande å 78 500 kronor, dels ock styrelsens
i annat sammanhang gjorda framställning om expensmedel med 500 kronor
åt varje länsveterinär.
Departementschefen har efter redogörelse för veterinärstyrelsens framställningar
anfört följande:
»Då gällande inskränkningar i fråga om företagande av s. k. hygieniska
inspektioner synas böra fortfara torde posten reseersättningar böra minskas
med ett belopp av 1 000 kronor. I likhet med veterinärstyrelsen finner jag
det önskvärt, att en kurs för länsveterinärer och länsveterinärsaspiranter
skall anordnas under nästa budgetår. De av veterinärstyrelsen beräknade
kostnaderna för reseersättningar i samband med kursen och utgifter för
själva kursen anser jag mig kunna godtaga. Jag föreslår därför, att sammanlagt
13 450 kronor skola anvisas för ändamålet. Veterinärstyrelsens ånyo
gjorda framställning om anvisande av expensmedel till länsveterinärerna
vill jag ej längre motsätta mig, bland annat med hänsyn till önskvärdheten
av att beslutanderätten i vissa grupper av ärenden skall överföras från styrelsen
till länsveterinärerna. Det av veterinärstyrelsen begärda beloppet, 500
kronor, torde dock vara onödigt högt. Ett belopp av 300 kronor till varje
länsveterinär, eller tillhopa 7 200 kronor, synes mig vara tillfyllest. Kostnaderna
härför torde lämpligen böra utgå från veterinärstatens omkostnadsanslag.
Anslaget skulle sålunda behöva bestämmas till (65 000 — 1 000 +
13 450 -f- 7 200 =) i runt tal 84 700 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
alltså,
52
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 84 700 kronor.
74:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Jämlikt Kungl. Maj :ts under
punkten 76 (s. 137) gjorda framställning — innefattande medelsanvisning
med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 3 400 kronor.
75 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 77 (s. 137— 138)
har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande
föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 1 580 000 kronor,
innebärande i jämförelse med innevarande budgetårs anslagsanvisning
en minskning med 45 000 kronor. Till åtgärder inom tuberkulosfria områden
ha beräknats 325 000 kronor, till statlig kontroll med turberkulin
750 000 kronor, till klinisk tuberkuloskontroll 100 000 kronor, till åtgärder
vid juver- och könstuberkulos 5 000 kronor samt till utrensning av tuberkulos
inom mindre nötkreatursbesättningar 400 000 kronor. Till motsvarande
ändamål ha för innevarande budgetår beräknats respektive 250 000,
700 000, 170 000, 5 000 och 500 000 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos
hos nötkreaturen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 580 000 kronor.
76:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier. I
enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 78 !s. 138) gjorda framställning
— innebärande oförändrad anslagsanvisning — tillstyrker utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens
veterinärbakteriologiska laboratorier för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 88 000 kronor.
77:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Kungl. Maj :t har under
punkten 79 (s. 138—139) i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande
föreslagit oförändrad anslagsanvisning av 620 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
53
Departementschefen har anfört:
»Veterinärstyrelsens anslagsberäkning föranleder ingen erinran från min
sida. Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla att det enligt min mening
är angeläget att bekämpandet av kastsjukan skall bedrivas så snabbt
som förhållandena medgiva. På åtskilliga håll utbetalas redan nu av jordbrukets
ekonomiska organisationer särskilda bidrag vid nedslaktning av
smittade djur utöver det statliga bidraget för ändamålet. Enligt vad jag inhämtat
torde denna frivilliga bidragsverksamhet komma att utvidgas. Hinder
bör ej möta att även den statliga bidragsverksamheten utvidgas i den
omfattning som motsvarar efterfrågan även om den av veterinärstyrelsen
beräknade kostnadsramen härigenom skulle komma att överskridas.»
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot anslagsberäkningen. Departementschefens
åsikt, att bekämpandet av kastsjukan bör bedrivas så
snabbt som förhållandena medgiva, delas av utskottet. Jämväl enligt utskottets
mening bör hinder därför ej möta, att den av veterinärstyrelsen beräknade
kostnadsramen överskrides, därest så visar sig erforderligt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 620 000 kronor.
78:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot hönstyfus. Under punkten 80 (s. 139—140) har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 30 000 kronor,
vilket belopp överstiger motsvarande anslagsanvisning för innevarande budgetår
med 5 000 kronor.
Efter redogörelse för veterinärstyrelsens anslagsäskande har departementschefen
anfört bland annat följande.
»Förordningen om bekämpande av hönstyfus m. m. (nr 437/49) är tilllämplig
allenast å höns. Erfarenheten har emellertid visat, att fråga kan
uppkomma om att bekämpa paratyfoser även hos annat fjäderfä än höns.
Det måste anses otillfredsställande om ersättning icke skall kunna utgå i
dylika fall. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde därför
de i författningen angivna ersättningsbestämmelserna få tillämpas jämväl
för annat fjäderfä än höns.»
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönsttjlus
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
54 Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
79:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts förslag under punkten
81 (s. 140) — innefattande oförändrad medelsanvisning med ett formellt
belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
80 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 82 (s. 141)
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
81 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts hemställan under punkten 83 (s. 141) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — och hemställer,
att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och
grädde m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.
82 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Med biträdande
av Kungl. Maj :ts i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande
gjorda hemställan under punkten 84 (s. 141—142) — innebärande
medelsanvisning med ett med 200 000 kronor förhöjt belopp —
tillstyrker utskottet,
att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor.
G. Lanthushållning i allmänhet.
83ro) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under
punkten 85 (s. 142—148) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning
till avlöningar med 3 300 000 kronor, vilket belopp med 132 000 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
55
1) I; 101 av herr Andersson, Lars m. fl., likalydande med II: 126 av herr
Johnsson i Kastanjegården m. fl., i vilka motioner hemställts att riksdagen
måtte besluta, att för år 1950 statsbidrag jämväl skall utgå till täckande av
de avlöningsförstärkningar och ålderstillägg, om vilka överenskommelser
träffats mellan hushållningssällskapens förbund samt hemkonsulenternas
och fiskeritjänstemännens organisationer;
2) I: 332 av herr Hermansson. Albert, m. fl., likalydande med 11:400 av
fröken Wetterström, in. fl., vari beträffande ifrågavarande punkt hemställts,
att riksdagen måtte besluta att anvisa medel för avlönande av ytterligare en
jordbruksinstruktör hos Östergötlands läns hushållningssällskap från och
med den 1 september 1950 och att i samband därmed utöka antalet statsbidragsavlönade
jordbruksinstruktörer till 81.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
hudgetåret 1950/51 måtte till hushållningssällskapen anvisas ett avlöningsanslag
av 3 389 000 kronor.
Därjämte ha framställningar gjorts av lantbruksstyrelsen den 7 februari
1949 och av hushållningssällskapens förbund den 28 mars 1949 om utredning
rörande hemkonsulenternas löneställning. Slutligen har nämnda förbund i
skrivelse den 11 oktober 1949 hemställt, att Kungl. Maj :t måtte avgiva förslag
till 1950 års riksdag rörande definitiv lönereglering för hemkonsulenterna
och fiskeritjänstemännen från och med den 1 januari 1950 eller, för den
händelse dylikt förslag icke framlägges, beräkna statsbidrag till hushållningssällskapen
för år 1950 till täckande av kostnaderna för vissa avlöningsförstärkningar
och ålderstillägg till nämnda befattningshavare.
I detta sammanhang har vidare anmälts två särskilda framställningar den
11 oktober 1949 av hushållningssällskapens förbund samt en skrivelse den 3
oktober 1949 av Gävleborgs läns hushållningssällskap. Förbundet har hemställt
om dels statsbidrag till avlönande av extra eller biträdande konsulenter
hos hushållningssällskapen m. in., dels utökning av antalet med statsmedel
avlönade instruktörer hos sällskapen m. in. Hushållningssällskapet har anhållit,
att ett belopp av 12 000 kronor måtte ställas till sällskapets förfogande
för avlöning åt en extra konsulent.
Beräkningen av lantbruksstyrelsens anslagsäskanden innefattar å ena sidan
en minskning med 3 900 kronor på grund av att avlöningen till en övertalig
jordbrukskonsulent i lönegrad Ca 26 hos hushållningssällskapet i Östergötlands
län endast behöver utgå under åtta månader i stället för ett år. Å
andra sidan begärcs en ökning av anslaget dels med 47 700 kronor för avlöningar
till ytterligare fyra maskinkonsulenter i lönegrad Ca 26, dels med
28 600 kronor till täckande av kostnader för fyra nya jordbruksinstruktörer
i lönegrad Ca 16, dels med 67 500 kronor för löneklassuppflyttningar, dels ock
med 81 100 kronor för avlöningsförstärkningar och ålderstillägg till hemkonsulenter
och fiskeritjänstemän.
56
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Såsom motivering för anslagsökningarna har lantbruks styr elsen anfört
bland annat följande.
Erfai enheten från den hittills förflutna liden efter omorganisationen har
enligt lantbruksstyrelsen visat, att inom flera hushållningssällskap ytterligare
instruktörer behövas för att fältarbetet skall kunna bedrivas i önskvärd
omfattning. Ett dylikt behov har framför allt framträtt inom Uppsala,
Östergötlands, Gotlands och Skaraborgs läns hushållningssällskap. Styrelsen
vill därför förorda, att för budgetåret 1950/51 statsbidrag skall beräknas
till avlönande av ytterligare en jordbruksinstruktör hos vart och ett
av nyssnämnda hushållningssällskap. Då 84 med statsbidrag avlönade jordbruksinstruktörer
i fortsättningen torde komma att utgöra minimibehovet
av dylika instruktörer, anser styrelsen hinder icke längre möta, att jordbruksinstruktörsbefattningarna
uppföras på hushållningssällskapens personalförteckningar.
Lantbruksstyrelsen förordar därför att, med tillämpning
från och med den 1 januari 1950, 84 jordbruksinstruktörsbefattningar i
lönegrad Ca 16 skola uppföras i nu gällande personalförteckningar för hushållningssällskapen.
Styrelsen avser att senare framlägga förslag till fördelning
av tjänsterna å de olika hushållningssällskapen.
I samband med hushållningssällskapens omorganisation genomfördes eu
lönereglering för flertalet av sällskapens befattningshavare. Därvid undantogos
bland andra hemkonsulenterna (jfr IX H. T. 1948 s. 91). Deras löneställninS
är, trots att 1948 års riksdag tillerkände dem viss provisorisk löneförbättring,
enligt lantbruksstyrelsens mening icke tillfredsställande. Vid
förhandlingar mellan hushållningssällskapens förbund samt hemkonsulenternas
fackorganisation Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund har
överenskommelse träffats om att hemkonsulent skulle för tiden den 1 oktober
1948—den 31 december 1950, dock längst intill dess definitiv statlig reglering
av lönerna för ifrågavarande befattningshavare genomförts, äga av vederbörande
hushållningssällskap uppbära provisorisk avlöningsförstärkning
med 1 000 kronor för år. Hemkonsulent skulle vidare äga åtnjuta tre ålderstillägg,
ett vart å 400 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års väl vitsordad
tjänstgöring. Den lön, som för närvarande utgår till hemkonsulent, uppgår
sålunda till (5 900 + 960 + 1 000 =) 7 860 kronor jämte ålderstillägg enligt
nyssnämnda grunder.
De med statsbidrag avlönade 33 fiskeritjänstemännen, vilka likaledes undantagits
vid förutnämnda lönereglering, åtnjuta enligt en mellan hushållningssällskapens
förbund, å ena, samt Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund
och Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän, å andra sidan,
traffad överenskommelse samma provisoriska avlöningsförbättring som hemkonsulenterna.
I anledning härav utgår lön till fiskeritjänsteman för närvarande
med (5 500 + 960 + 1 000 = ) 7 460 kronor jämte ålderstillägg enligt
tidigare angivna grunder.
Lantbruksstyrelsen föreslår att statsbidrag till hemkonsulenternas och
fiskeritjanstemännens avlöningar för år 1950 skall utgå med belopp, som
tacker de enligt förenämnda överenskommelser utgående avlöningsförstärk
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
57
ningarna och ålderstilläggen. Styrelsens förslag överensstämmer med det alternativa
yrkande, som hushållningssällskapens förbund framställt i sin
skrivelse den It oktober 1949.
Beträffande frågan om utökning av antalet instruktörer hos sällskapen
framhåller hushållningssällskapens förbund bland annat, att det av lantbruksstyrelsen
föreslagna antalet jordbruksinstruktörer, 84 stycken, måste
med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila instruktörerna,
betraktas som ett minimum.
Departementschefen har anfört:
»Vad först angår frågan om en utvidgning av antalet med statsbidrag avlönade
befattningshavare hos hushållningssällskapen vill jag framhålla, att
erfarenheterna från den tid, som förflutit efter det 1947 års riksdags beslut
rörande omorganisation av sällskapen trädde i kraft, enligt min mening
klart ådagalägga, att farhågorna för att sällskapen skulle komma att lida
brist på arbetsuppgifter efter inrättandet av lantbruksnämnderna varit helt
ogrundade. De förslag, som nu från skilda håll framkommit om inrättande
av nya tjänster hos sällskapen, visa även, att sällskapen hysa stort intresse
för en intensifiering av verksamheten på de områden, som enligt nyssnämnda
riksdagsbeslut anförtrotts dem. För min del anser jag det i och för sig
önskvärt, att sällskapen skola erhålla de personella och materiella resurser,
som erfordras för en sådan intensifiering. Härvid torde en ökning av antalet
instruktörer böra sättas i främsta rummet. I nuvarande läge ser jag mig
dock förhindrad att tillstyrka inrättande av nya tjänster annat än i ytterst
begränsad omfattning. Jag kan sålunda icke förorda, att statsbidrag skall
utgå till avlönande av extra eller biträdande konsulenter hos sällskapen.
Lantbruksstyrelsens förslag, att medel skola beräknas för avlönande under
viss del av år 1950 av en övertalig jordbrukskonsulent hos hushållningssällskapet
i Östergötlands län, föranleder dock ej någon erinran från min sida.
önskemålen om inrättande av nya statsbidragsberättigande instruktörsbefattningar
anser jag vidare ej för närvarande böra föranleda annan åtgärd
än att ett mindre antal inaskininstruktörsbefattningar bör inrättas. Såsom
lantbruksstyrelsen framhållit torde man nämligen icke kunna räkna med att
mer än omkring 20 maskinkonsulentbefattningar skola bliva besatta under
år 1950. För att härutöver tillgodose det mest trängande behovet av handledning
i hithörande frågor böra enligt min mening medel upptagas för avlönande
av sex maskininstruktörer med belopp motsvarande lön enligt lönegrad
Ca 16. Då ifrågavarande maskininstruktörer emellertid icke torde
komma att anställas förrän vid budgetårsskiftet, synas medel till deras avlöningar
behöva beräknas endast för andra halvåret 1950. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lanlbruksstyrelsen
att fastställa kompetenskraven för nämnda maskininstruktörer.
.lag förutsätter vidare, att sammanlagda antalet maskinkonsulenter
och maskininstruktörer under de närmaste åren skall begränsas till 26.
De nu nämnda maskininstruktörstjänsterna torde tills vidare ej böra
uppföras på hushållningssällskapens personalförteckningar. Däremot vill jag
58
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ej motsätta mig, att de nu befintliga jordbruksinstruktörsbefattningarna
skola uppföras på dessa förteckningar. Erfarenheterna från tiden efter
omorganisationen av sällskapen få nämligen anses ha visat, att ett stadigvarande
behov av dessa tjänster föreligger. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att etter förslag av lantbruksstyrelsen fördela befattningarna å de
olika sällskapen.
Gävleborgs läns hushållningssällskap har i särskild framställning hemställt
om statsbidrag med 12 000 kronor för avlönande av en befattningshavare,
vilken skulle tjänstgöra såsom föreståndare för och lärare vid en av
sällskapet planerad undervisnings- och demonstrationsgård. Jag kan emellertid
icke tillstyrka att medel för detta ändamål skola beräknas under förevarande
anslag. Däremot vill jag erinra om att enligt de beslut, som vid 1949
års riksdag fattades angående den lägre lantbruksundervisningen in. m.,
statsbidrag kan utgå ur anslaget till bidrag till hushållningssällskapens
kursverksamhet till bestridande av kostnaden för lärare vid av sällskap anordnade
kortare kurser. Bidraget utgår, därest läraren är anställd hos sällskapet,
med belopp som Kungl. Maj :t bestämmer. Därest den planerade
undervisnings- och demonstrationsgården inrättas, torde jag senare för
Kungl. Maj:t få anmäla frågan om fastställande i sistnämnda ordning av
arvode för ifrågavarande befattningshavare.
Vad angår frågan om utredning rörande hemkonsulenternas löneställning
vill jag erinra om att anledningen till att någon definitiv lönereglering
för dessa befattningshavare ej genomfördes i samband med hushållningssällskapens
omorganisation var, att förslag framlagts om att hemkonsulentverksamheten
skulle övertagas av landstingen och att det med hänsyn
därtill ej ansågs lämpligt att i dåvarande läge företaga en sådan reglering.
I propositionen nr 76/1947 angående hushållningssällskapens omorganisation
uttalades även, att chefen för socialdepartementet torde komma
att efter ytterligare beredning ånyo anmäla frågan om tidpunkten för denna
förändring och övriga härmed sammanhängande spörsmål. Enligt vad jag
nu inhämtat av chefen för socialdepartementet torde denne emellertid tills
vidare icke komma att föreslå överflyttande av ifrågavarande verksamhet
till landstingen. Under sådana förhållanden torde denna fråga icke böra föranleda
att löneregleringen för hemkonsulenterna längre uppskjutes. Frågan
om hemkonsulenternas löneställning bör därför nu utredas.
Däremot kan jag ej biträda förslaget, att av statsmedel nu skall gäldas
avlöningsförstärkning till hemkonsulenterna eller fiskeritjänstemännen utöver
vad som tillerkänts dem genom 1948 års riksdags beslut. I detta sammanhang
vill jag påpeka, att särskilt tillkallade sakkunniga — fiskeriutbildningskonnnittén
— den 17 oktober 1949 avgivit betänkande med förslag
till, bland annat, reglering av löneställningen för de hos hushållningssällskapen
anställda fiskeritjänstemännen. Jag avser att efter vederbörlig beredning
anmäla kommitténs förslag för Kungl. Maj :t i så god tid, att proposition
på grundval av desamma kan föreläggas årets riksdag. Då någon lönereglering
för dessa befattningshavare icke bör genomföras under kalender
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
59
året 1950 och anslagsäskandena under ifrågavarande punkt avse avlöningar
under detta år påverkas desamma alltså ej av nämnda förslag.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle ifrågavarande anslag
behöva höjas med sammanlagt 65 200 kronor. Härjämte ökas medelsbehovet
med 66 800 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar.
Anslaget skulle sålunda för budgetåret 1950/51 behöva uppföras med
(3 168 000 -f 65 200 + 66 800 =) 3 300 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen,
att det i och för sig är önskvärt, att hushållningssällskapen erhålla de personella
och materiella resurser, som fordras för att deras verksamhet skall
på angivet sätt kunna intensifieras, ävensom att i första hand en ökning
av antalet instruktörer bör komma i fråga. Det ekonomiska läget manar
emellertid fortfarande till stor återhållsamhet vid inrättandet av nya
tjänster. Även om goda skäl anförts för en utökning av antalet jordbruksinstruktörer,
finner sig utskottet därför icke kunna biträda yrkandet om en
ökning av personalen i vidare mån än Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet avstyrker
således bifall till motionerna I: 332 och II: 400.
Vad härefter angår motionerna I: 101 och II: 126 vill utskottet erinra
om att hemkonsulenterna och fiskeritjänstemännen genom beslut av 1948
års riksdag tillerkändes en löneförbättring av 960 kronor om året. Samtidigt
avslogs ett inotionsvis framställt yrkande om att dessa tjänstemän
jämväl skulle åtnjuta rörligt tillägg. Utskottet uttalade emellertid i detta
sammanhang att det vore önskvärt att lönegradsplaceringen snarast möjligt
fastställdes slutgiltigt för ifrågavarande tjänstemän.
Departementschefen har anfört att, då hemkonsulentverksamheten åtminstone
tills vidare icke torde komma att övertagas av landstingen, frågan
om hemkonsulenternas löneställning nu bör utredas. Av hans anförande
framgår vidare, att fiskeriutbildningskommittén numera avgivit förslag till,
bland annat, reglering av löneställningen för de hos hushållningssällskapen
anställda fiskeritjänstemännen.
Vid de av departementschefen angivna förhållandena och med hänsyn
till vad som förekommit vid 1948 års riksdagsbehandling av lönefrågan anser
utskottet att, i avbidan på de förslag, som kunna väntas rörande ifrågavarande
befattningshavares löneställning, statsbidrag tills vidare bör utgå
efter oförändrade grunder. Utskottet förutsätter därvid, att förslag i ämnet
komma att framläggas så snart som möjligt.
Jämväl i övrigt biträder utskottet vad Kungl. Maj :t föreslagit under
denna anslagspunkt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 101 och
11:126 ävensom de likalydande motionerna 1:332 och
II: 400,
60
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
a) medgiva, att Kungl. Maj :t må i personalförteckningarna
för hushållningssällskapen uppföra sammanlagt 80
jordbruksinstruktörer i lönegrad Ca 16;
b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000
kronor.
84:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten 86
(s. 148 150) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
anvisa 3 100 000 kronor, innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp.
I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 102 av herr Persson, Helmer samt II: 121 av herr Holmberg, likalydande,
vari hemställts att riksdagen måtte, i avvaktan på eventuell utredning
rörande andra fördelningsgrunder än de nu gällande, till Bidrag till
hushållningssällskapen: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 3 500 000 kronor; samt
2) I: 181 av herr Näslund m. fl. samt II: 222 av herr Östlund m. fl., likalydande,
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att som
tilläggsanslag för bestridande av rese- och traktamentskostnader för hos
Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap anställda befattningshavare
under innevarande år anvisa ett belopp av 130 000 kronor att
fördelas med 70 000 kronor till Norrbottens läns samt 60 000 kronor till
Västerbottens läns hushållningssällskap.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 18 augusti 1949 hemställt, att anslaget
skall uppföras med oförändrat belopp 3 100 000 kronor.
Vidare har hushållningssällskapens förbund i skrivelse den 11 oktober
1949 i anslutning till sitt förslag om utökning av antalet instruktörer hos
hushållningssällskapen (se närmare föregående anslagspunkt) hemställt,
att omkostnadsanslaget skall uppräknas för att täcka kostnader för reseoch
traktamentsersättningar åt de begärda nya befattningshavarna. Förbundet
har uppskattat dessa kostnader till omkring 5 000 kronor för år och
befattningshavare.
Som motivering för sin framställning har lantbruksstyrelsen anfört bland
annat följande.
Erfarenheten från hushållningssällskapens hittillsvarande verksamhet tyder
på att omkostnadsanslaget redan nu är i knappaste laget. För nästa budgetår
tillkomma dessutom ökade rese- och traktamentsersättningar, därest
den av styrelsen förordade utökningen av sällskapens personal bifalles.
Det sammanlagda medlemsantalet i hushållningssällskapen utgjorde vid
utgången av år 1947 i runt tal 149 000. Vid sistförflutna årsskifte hade an
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
61
talet nedgått till omkring 134 000. Minskningen synes vara en följd av det
förändrade uppbördssättet för medlemsavgifterna. Under sådana förhållanden
komma uppenbarligen de förväntningar, som tidigare hysts angående
de höjda medlemsavgifternas betydelse för stärkande av sällskapens ekonomi,
icke att kunna infrias. Enbart den minskning i medlemsantalet, som
inträtt under år 1948, torde sålunda kunna beräknas representera ett inkomstbortfall
för hushållningssällskapen av tillhopa omkring 60 000 kronor.
Därest den genom omorganisationen avsedda utvidgningen av sällskapens
verksamhet på driftsrationaliseringens område skall komma till stånd, är
det ofrånkomligt, att sällskapen äga nödiga ekonomiska resurser för att
kunna bedriva ett energiskt och målmedvetet arbete på ifrågavarande område.
En uppräkning av omkostnadsanslaget skulle därför vara motiverad.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget avstår emellertid lantbruksstyrelsen
från att framställa yrkande härom.
I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Norrbottens läns
hushållningssällskap i skrivelse den 17 februari 1949 hemställt att frågan
om ändrade regler för fördelningen av ifrågavarande anslag mellan sällskapen
måtte övervägas. Framställningen motiveras med att den del av anslaget
som enligt nu gällande fördelningsgrunder tillfaller Norrbottens län ej står i
rimligt förhållande till de stora omkostnader som hushållningssällskapet har
för reseersättningar till befattningshavarna med hänsyn både till det stora
antalet tjänstemän och till resornas längd.
Lantbruksstgrelsen har i yttrande över hushållningssällskapets framställning
anfört, bland annat, att enligt de nu gällande, automatiskt verkande fördelningsgrunderna
någon prövning av de enskilda hushållningssällskapens
ekonomiska ställning eller deras behov av medel för verksamhetens upprätthållande
icke sker. Ej heller tages hänsyn till antalet befattningshavare
i konsulterande uppgifter hos de olika sällskapen eller till variation
ner i fråga om genomsnittliga kostnaden per resa. Lantbruksstyrelsen har
gjort vissa beräkningar rörande andra fördelningsgrunder än de nu gällande.
Därvid ha bland annat övervägts olika alternativ med avseende å
förhållandet mellan antalet resande befattningshavare hos hushållningssällskapen
och sällskapens andel i omkostnadsanslaget. Enligt vad styrelsen
därvid funnit är det ej osannolikt, att man på denna väg kan komma fram
till en medelsfördelning, som bättre tillgodoser samtliga hushållningssällskaps
berättigade intressen än vad nu är fallet. Även om förevarandc spörsmål
prövats av statsmakterna så sent som år 1947 vill lantbruksstyrelsen
därför icke motsätta sig att frågan närmare utredes.
Departementschefen har anfört.
»Såsom jag anfört under nästföregående punkt är jag icke beredd att tillstyrka
förslaget från hushållningssällskapens förbund om personalförstärkningar
i vidare mån än att sex maskininstruktörer få anställas i hushållningssällskap,
där maskinkon stilen t er saknas. Med hänsyn härtill anser jag
inig icke heller kunna biträda den av förbundet föreslagna uppräkningen av
62
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
törevarande anslag. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att kostnaderna
för penningpris och övriga belöningar vid hästpremieringar, vilka
tidigare bestritts gemensamt av hushållningssällskapen och statsverket,
från och med den 1 januari 1950 helt överflyttats på statsverket (jfr IX H. T.
s. 47, 50). De därigenom uppkommande besparingarna torde kunna användas
för att täcka eventuella merkostnader under andra omkostnadsposter.
Förevarande anslag bör sålunda i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag
uppföras med oförändrat belopp. Vad gäller frågan om grunderna för fördelningen
av anslaget mellan hushållningssällskapen vill jag framhålla, att
verkningarna av nu gällande bestämmelser icke synas fullt tillfredsställande.
Jag finner det därför önskvärt att en särskild utredning med uppgift
att söka komma fram till rättvisare fördelningsgrunder skall igångsättas.
Denna fråga torde jag senare få anmäla för Kungl. Maj :t. En dylik utredning
torde emellertid ej kunna slutföras inom sådan tid att förslag i frågan kunna
föreläggas årets riksdag. Nu gällande fördelningsgrunder torde alltså tillsvidare
fortfarande böra tillämpas.»
Utskottet. Enligt kungörelsen den 5 december 1947 (nr 928) angående fördelning
av anslagsmedel till bestridande av hushållningssällskapens omkostnader
skall fördelningen av ifrågavarande anslag ske så, att ett grundbelopp
av 15 000 kronor skall tillföras varje sällskap. Återstoden skall fördelas mellan
sällskapen med tre tiondelar efter den med jordbruk och fiske sysselsatta
folkmängden inom sällskapens områden, med två tiondelar efter den övriga
folkmängden inom samma områden, dock att, där stad inom sådant område
har mera än 10 000 invånare, av det överskjutande invånarantalet skola medräknas
allenast tjugo procent, med fyra tiondelar efter antalet brukningsdelar
inom områdena samt med en tiondel efter områdenas totalareal.
Såsom departementschefen framhållit äro verkningarna av dessa bestämmelser
icke fullt tillfredsställande. Salunda torde den del av anslaget, som
enligt de nu gällande fördelningsgrunderna tillfaller Norrbottens och Västerbottens
läns hushållningssällskap, icke stå i skälig proportion till de synnerligen
stora omkostnader, som dessa sällskap måste vidkännas för reseersättningar
till befattningshavarna på grund av de avsevärda avstånden inom länen
och det i förhållande till övriga sällskap stora antalet konsulenter och instruktörer.
En snar översyn av fördelningsgrunderna synes därför vara påkallad.
De båda nyssnämnda hushållningssällskapens ställning synes emellertid,
såsom framhållits i motionerna I: 181 och II: 222, vara sådan att viktiga
arbetsuppgifter löpa fara att hämmas av brist på medel till resor och traktamenten.
I likhet med motionärerna anser utskottet därför, att dessa sällskap
redan under budgetåret 1950/51 böra erhålla förstärkning av de för reseoch
traktamentskostnader avsedda medlen. Utskottet vill emellertid erinra
om att under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område brukar
beräknas ett särskilt belopp — hittills å 900 000 kronor — till produktionsfrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
63
sett likartad med dess ställning i Norrland. Denna post har under innevarande
år disponerats med 500 000 kronor till hushållningssällskapen i •
dessa områden, därav 100 000 kronor till vartdera av sällskapen i Norrbottens
och Västerbottens län, samt med återstoden i huvudsak till ett antal
mejeriföreningar. Enligt utskottes mening torde möjlighet finnas att tillgodose
det ökade medelsbehovet för de båda sistnämnda hushållningssällskapen
ur denna anslagspost, varför medelsanvisning för ändamålet icke
torde behövas under den nu ifrågavarande anslagspunkten.
Någon generell höjning av anslaget på sätt yrkats i motionerna 1: 102
och II: 121 kan utskottet icke förorda.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt anfört under förevarande anslagspunkt föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionerna I: 102 och II: 121,
likalydande, samt motionerna I: 181 och II: 222, likalydande,
till Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
3100 000 kronor.
85:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 87 (s. 150), vilken
framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
86:o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten
88 (s. 151—152) har Kungl. Maj:t i enlighet med lantbruksstyrelsens
framställning föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett med 74 700
kronor till 450 700 kronor höjt anslag.
Departementschefen har anfört:
»Lantbruksstyrelsen utgår vid anslagsberäkningen från det förslag om ett
utvidgat underlag för den jordbruksekonomiska undersökningen, som styrelsen
och statens livsmedelskommission efter särskild utredning gemensamt
lagt fram den 1 februari 1949. Detta förslag behandlades i propositionen
43/1949. Jag anförde då, att antalet i undersökningen deltagande jordbruk
borde betydligt ökas för att tillräckligt material för upprättande av typjordbrukskalkyler
snarast möjligt skulle erhållas. Med hänsyn härtill tillstyrker
jag den fortsatta ökning av anslutningen till undersökningen under nästa
budgetår, som förslaget innefattar. I nämnda proposition ställdes frågan om
den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten samt om inrättande
av en särskild institution för den centrala bearbetningen av bokföringsmaterialet
och en därtill ansluten rådgivande nämnd på framtiden.
Jag är icke heller för närvarande beredd att upptaga ifrågavarande spörsmål
64
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
till behandling. Då lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet enligt
min mening böra godtagas torde anslaget för nästa budgetår böra bestämmas
till 450 700 kronor.»
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 450 700 kronor.
87 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 89 (s. 153—155) gjorda
framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna
ändrad avlöningsstat för anstalten — anslagsanvisning till avlöningar med
1 227 000 kronor, vilket belopp med 25 700 kronor överstiger anvisningen för
innevarande år. ökningen hänför sig till beräknade löneklassförändringar.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ..... 181 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis
................................ 931 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 114 700
Summa kronor 1 227 000;
b) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 227 000 kronor.
88:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader. Under punkten 90 (s. 155—156) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 330 000 kronor, innebärande
en ökning av 6 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen
för innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 1 000 kronor till posten
reseersättningar, 3 000 kronor till posten bränsle, lyse och vatten samt
2 000 kronor till posten övriga expenser.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.:
Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
65
89 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 91
(s. 156) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understöd åt lokala frökont rollanstalter för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
90 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.
Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under punkten 92 (s.
156) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
—- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1950/51
anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa
kulturväxter. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 93
(s. 156—157), vilken framställning innebär en oförändrad anslagsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.
92:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Under punkten 95 (s. 158—162) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 4 700 kronor till 520 000 kronor förhöj!
belopp.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1: 183 av herr Bengtson m. fl., likalydande med II: 223 av herr Pettersson
i Norregård m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till
Sveriges utsädesförenings substation å småländska höglandet för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag å 6 000 kronor;
2) 1:262 av herr Aabg-Ericsson och herr Karlsson, Fritiof, likalydande
med II: 321 av herr Nolin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1950/51 för enahanda ändamål uppräkna anslaget med 6 000
kronor till 526 000 kronor.
I fråga om de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
I skrivelse den 18 juli 1949 har Sveriges utsudesförening hemställt, att
anslaget måtte höjas med 57 200 kronor till 572 500 kronor. Anslagsökningen
hänför sig med 6 000 kronor till föreningens substation å småländska
höglandet. Som skäl härför har föreningen liksom i föregående års
stalförslag anfört, att föreningen hittills icke haft möjligheter till speciella
förädlingsarbeten inom denna del av landet. I enlighet med önskemål,
5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
66
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
som framförts av hushållningssällskapen i Jönköpings och Kronobergs län,
bör verksamheten planläggas så, att den får något större omfattning än
som beräknats vid tidigare tillfällen. Sålunda föreslås, att under sommarhalvåret
skall för försökens tillsyn och skötsel anställas en agronom med
ett arvode av 4 500 kronor. Återstående belopp, 1,500 kronor, upptages för
övriga utgifter.
Förvaltningsutskotten i Jönköpings läns hushållningssällskap och landsting
samt i Kronobergs läns hushållningssällskap ha i särskilda skrivelser
hemställt, att föreningens framställning om medel till substationen å småländska
höglandet måtte bifallas.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har tillstyrkt
föreningens anslagsäskanden.
Departementschefen har anfört följande:
»Ehuru utsädesföreningen för nästa budgetår begär eu anslagshöjning av
57 200 kronor innebära icke dess äskanden, frånsett yrkandet om medel till
försöksarbeten å småländska höglandet, någon utvidgning av föreningens
verksamhet. Den största anslagsökningen begäres för att kromosomavdelningen
skall kunna fortbestå, trots att bidragen från Wallenbergska stiftelsen,
vilken hittills under en följd av år bekostat denna verksamhet, upphöra
under nästa budgetår. Enär det arbete, som bedrives å denna avdelning, måste
betraktas som ett av de allra viktigaste avsnitten av förädlingsarbetet, vill
jag tillstyrka, att medel skola anvisas till avdelningens drift, däri inberäknat
lön till en föreståndare. Jag kan dock icke förorda att större belopp skall beräknas
för detta ändamål än 30 000 kronor, d. v. s. samma belopp som under
den senaste femårsperioden erhållits från stiftelsen.
Föreningen har vidare hemställt, att tre nya andre assistenttjänster skola
inrättas å oljeväxt- och spånadsväxtavdelningarna samt råg- och potatisavdelningen,
den sistnämnda tjänsten i utbyte mot en befattning som tredje
assistent. Tjänsterna avses för personer med sådana kvalifikationer och så
lång tjänstetid att de, om de varit i statstjänst, med all sannolikhet skulle
ha uppnått tjänst i lägst 24 lönegraden. Trots att de skäl, som föreningen
anfört till stöd för sin hemställan, enligt min mening äro bärande, anser jag
mig i nuvarande läge ej kunna biträda densamma. Under sådana förhållanden
synes anledning ej heller föreligga att till här ifrågavarande anslag överföra
det statsbidrag, som föreningen under senare år åtnjutit från anslaget
till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter.
Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 21 oktober 1949 bifallit en
framställning från föreningen att från och med den 1 oktober 1949 få ansluta
57 befattningar vid huvudanstalten och filialerna till statens pensionsanstalt.
Från och med nästa budgetår torde kostnaderna för de föreningen
åvilande pensionsavgifterna och för nödvändiga jämkningar i samband med
tjänsternas reglering böra bäras av statsverket. Jag förordar, att 8 100 kronor
skola anvisas för att täcka de pensionsavgifter, som belöpa å föreningen,
och de merkostnader, som föranletts av den för anslutningen till pensionsanstalten
nödvändiga regleringen av tjänsterna.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
67
Uppräkningen av beloppen till kontrollföreningsverksamheten för utsädesaktiebolaget,
ålderstillägg samt värme, belysning och renhållning med respektive
9 000, 1 300 och 3 300 kronor föranleder icke någon erinran från
min sida. Däremot anser jag det tillräckligt, om för diverse utgifter avses ett
2 000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår. Framställningarna
om höjt arvode till föreståndaren, förbättrad löneställning för kassören samt
inrättande av en assistenttjänst vid Ultunafilialen kan jag icke biträda. Ej
heller kan jag förorda, att medel anvisas för anordnande av en försöksstation
på småländska höglandet.
Föreningens beräkning, att inkomsterna skola öka med 49 000 kronor,
synes kunna godtagas.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit torde anslaget för nästa
budgetår böra uppföras med (515 300 + 30 000 -f- 8 100 + 9 000 -|- 1 300
+ 3 300 + 2 000 — 49 000 =) 520 000 (+ 4 700) kronor.»
Utskottet. Vad först angår det i motionerna I: 183 och II: 223 samt I: 262
och II: 321 framställda yrkandet om anvisande av 6 000 kronor till en substation
å det småländska höglandet, vill utskottet framhålla, att klimatet
och jordmånen inom denna del av vårt land äro i flera hänseenden särpräglade.
Försöksverksamheten vid en substation å detta högland torde därför
vara av avsevärd betydelse för ett vidsträckt område.
Även om goda skäl sålunda kunna åberopas för medelsanvisning till
denna substation, finner utskottet sig likväl, bland annat med hänsyn till
nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet vid anslagsbeviljandet, icke
för närvarande kunna biträda vad i motionerna hemställts.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionerna I: 183 och II: 223,
likalydande, samt motionerna I: 262 och II: 321, likalydande,
till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Bidrag till Sveriges
ntsädesförening för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av
520 000 kronor.
93:o) Befrämjande av fröodlingen in. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för kvalitetsundersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 96 (s. 163), innebärande medelsanvisning
med oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Särskilt bidrag till Sveriges ntsädesförening för kvalitetsundersökning
av lin in. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 60 000 kronor.
94:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts
68
Jordbi-uksutskottets utlåtande nr 1.
framställning under punkten 97 (s. 163—164) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.:
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsliolm för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag
av 175 000 kronor.
95:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
under punkten 99 (s. 165—167) gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalten
— anslagsanvisning till avlöningar med 187 700 kronor, vilket belopp
med 1 600 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Av anstaltens styrelse framlagt förslag om inrättande av nya
tjänster och uppflyttningar av tjänster i högre lönegrad har i stort sett icke
biträtts av Kungl. Maj :t i avvaktan på resultatet av den översyn av anstaltens
organisation och arbetsformer, varmed statens sakrevision för närvarande
är sysselsatt.
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 61 900
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
...................................... 107 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 000
• Summa kronor 187 700;
b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
187 700 kronor.
96 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning under punkten 100 (s. 168) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett
förslagsanslag av 46 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
69
97 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. I enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 101 (s. 168) —- innebärande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska
kontrollstationer för budgetåret 1950/51 anvisa ett
anslag av 30 000 kronor.
98:o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med
Kungl. Maj :ts under punkten 102 (s. 168) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
99:o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj :ts under punkten
103 (s. 169) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
100 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 104 (s. 169) — innefattande anslagsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.
101 :o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. Tillstyrkande Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 105 (s. 169) —- innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp - — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska
förening för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
102:o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade
kostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 107
(s. 171) — innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må Lill Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
70
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
103 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Tillstyrkande bifall
till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 108 (s. 172) —- innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
104 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av
mejerikonsulenter m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 109 (s. 172) •—• innebärande oförändrad medelsanvisning —
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
in. m.: Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. in.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 120 000 kronor.
105 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska
smörprovningarna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 110 (s. 172—173) -— innefattande en med hänsyn till omläggningen
av smörprovningarnas verksamhetsår från budgetår till kalenderår nödvändig
anslagsökning från 7 400 till 14 700 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. in.: Bidrag till Svenska smörprovningarna för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 14 700 kroonr.
106 :o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Medel till verksamheten
ha tidigare anvisats under tolfte huvudtiteln. I enlighet med statens
livsmedelskommissions äskanden har Kungl. Maj :t under punkten 112 (s.
173—174) hemställt om en med 700 000 kronor minskad anslagsanvisning.
Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
900 000 kronor.
107 :o) Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk.
Under punkten 114 (s. 175—176) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett med 5 000 000 kronor till 69 000 000 kronor
minskat anslag.
Departementschefen har anfört.
»Jag torde här först få erinra om att jag jämlikt bemyndigande av Kungl.
Maj :t den 2 december 1949 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om
behovet av ändringar i bestämmelserna om producent- och kontantbidragen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
71
Denna utredning torde emellertid ej kunna slutföras å sådan tid, att eventuella
förslag i ämnet kunna föreläggas 1950 års riksdag. Med anledning härav
torde medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår böra
bedömas med utgångspunkt från nu gällande bidragsgrunder.
Enligt vad jag numera inhämtat från lantbruksstyrelsen ha producentoeh
kontantbidragen för första halvåret 1949 uppgått till något över
34 000 000 kronor. I betraktande härav torde det kunna antagas, att medelsbehovet
för nästa budgetår icke skall överstiga 69 000 000 kronor.»
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts framställning finner utskottet icke anledning
till erinran och hemställer alltså,
att riksdagen må till Producent- och kontantbidrag till
vissa innehavare av mindre jordbruk för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 69 000 000 kronor.
108 :o) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 117 (s.
178) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Revision
av jordbrukskasserörelsen m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 53 000 kronor.
109:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.
Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 118 (s. 178) —
innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande år en minskning
med 30 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag
till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
110:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 119 (s. 179) — innebärande en anslagsminskning
med 5 000 kronor •— och hemställer alltså,
att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare
av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 52 000
kronor.
111 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 120 (s. 179—182) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalterna
— anslagsanvisning till avlöningar med 180 500 kronor, vilket
belopp med 14 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för inneva
-
72
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
rande budgetår. Ökningen hänför sig med 8 000 kronor till medel för avlönande
av extra arbetskraft samt med återstoden till beräknade löneklasslörändringar
in. in.
Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 7 300
2. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden
m. fl., förslagsvis ........................ 16 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
................................ 143 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 300
Summa kronor 180 500;
b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 180 500 kronor.
112:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har under punkten 121 (s. 182—185) föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett anslag av 46 400 kronor, vilket i förhållande till
motsvarande anvisning för innevarande budgetår innebär en minskning med
11 000 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en uppräkning av anslaget
med tillhopa 22 000 kronor till bränsle, lyse och vatten, övriga expenser
och instrument m. in. samt å andra sidan en minskning med sammanlagt
33 000 kronor, huvudsakligen uppkommen genom att en engångsutgift för
innevarande år bortfaller.
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 46 400 kronor.
113:o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts under punkten 122 (s. 185) gjorda framställning —- innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 250 000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
73
114 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 125 (s. 187—189) om anvisande
för ändamålet av ett förslagsanslag av 425 000 kronor innebär i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslaget
med 100 000 kronor.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 105 av herr Pålsson m. fl., likalydande med II: 125 av herr Johnsson
i Kastanj egården m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen matte
besluta dels att det belopp, inom vars ram utfästelser om ifrågavarande bidrag
få göras, skall fastställas för kalenderår, dels att för andra halvåret
1950 detta belopp bestämmes till 1 250 000 kronor, dels ock att i 17 § kungörelsen
den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond
m. in. uttrycket »tjugofem procent» ändras till »högst tjugofem
procent»;
2) I: 178 av herrar Osvald och Petersson, Emil, likalydande med II: 225
av herrar Persson i Svensköp och Widén, i vilka motioner yrkats, att bestämmelserna
om bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond
skola omarbetas i syfte att göra tillämpningen smidigare och rättvisare;
3)
1:263 av herr Nilsson, Bror, m. fl., likalydande med 11:311 av herr
Pettersson i Dahl, i vilka motioner hemställts, att bidrag till återbetalning
av ifrågavarande lån mätte utgå med högst tjugofem procent av det kapitalbelopp,
som erhållits eller kunnat erhållas såsom lån.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, dels att
anslaget för nästa budgetår skall upptagas med 425 000 kronor, dels ock
att det belopp, inom vars ram under första hälften av budgetåret 1950/51
bidrag till återbetalning av dylika lån skola få medgivas i samband med
beviljande av maskinlån från maskinlånefonden eller utfästelser om bidrag
skola få göras, skall fastställas till 1 250 000 kronor.
Vidare har hushållningssällskapens förbund yrkat, att nyssnämnda bidragsram
för budgetåret 1950/51 skall fastställas till 3 000 000 kronor, samt
att bidragsreglerna skola ändras så att bidraget skall utgå med belopp, motsvarande
högst 25 procent av lånets ursprungliga kapitalbelopp eller, där
län icke åtnjutits, av det belopp, vilket kunnat erhållas såsom lån.
Beträffande anslagsberäkningen anför lantbruksstyrelsen, att denna verkställts
med ledning av de redogörelser för hushållningssällskapens förmedling
av lån från jordbrukets maskinlånefond, som inkommit till styrelsen.
Vad angår nyssnämnda ram framhåller lantbruksstyrelsen i huvudsak töljande.
Lantbruksstyrelsen har hemställt om anvisande av ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor till jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1950/51.
Vid bifall härtill räknar styrelsen med att lån för anskaffande av jordbruks
-
74
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
maskiner under nästa budgetår skola komma att utlämnas från fonden till
ett sammanlagt belopp av 7 800 000 kronor. Detta lånebelopp motsvarar ett
bidragsbelopp av 1 950 000 kronor. Härutöver torde böra beräknas ett belopp
av 300 000 kronor för att kunna möta efterfrågan på dels bidrag till
återbetalning av lån, som för anskaffande av jordbruksmaskiner upptagits
i enskilda kreditinrättningar, dels ock bidrag utan samband med lån. Det
belopp, inom vars ram under budgetåret 1950/51 bidrag till återbetalning
av maskinlån må beviljas och utfästelser om bidrag göras, torde därför
böra beräknas till 2 250 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke bidragsramen
lämpligen från och med år 1951 borde fastställas för kalenderår i stället
för som nu sker för budgetår. Hushållningssällskapens förmedling av lån
från jordbrukets maskinlånefond redovisas nämligen per kalenderår, och
erfarenheterna från ifrågavarande låne- och bidragsverksamhet ha visat att
betydande olägenheter, bland annat ur redovisningssynpunkt, uppstå genom
att bidragsramen fastställts för budgetår.
Vid bifall till detta förslag torde, då bidragsramen för budgetåret 1949/50
redan bestämts, 1950 års riksdag endast behöva taga ställning till förslag
om bidragsram för första hälften av budgetåret 1950/51. Med beaktande
härav torde ett belopp av 1 250 000 kronor böra fastställas såsom bidragsram
under första hälften av nästa budgetår.
I avgivet yttrande över framställningen från hushållningssällskapens förbund
hänvisar lantbruksstyrelsen beträffade bidragsramen till vad styrelsen
anfört i sina anslagsäskanden och avstyrker förbundets framställning
i denna del. Däremot tillstyrker styrelsen förbundets hemställan om ändring
i bidragsbestämmelserna. Styrelsen erinrar om att styrelsen själv tidigare
framfört samma förslag men att detta icke föranlett någon Kungl.
Maj :ts åtgärd. Styrelsen anför nu att det enligt dess mening är viktigt att
den gemensamma maskinanvändningen befrämjas på bästa sätt inom den
givna bidragsramen. Detta synes möjligt endast under förutsättning att bidragsprocenten
icke bibehålies fixerad till tjugofem procent av det belopp,
som erhållits eller kunnat erhållas såsom lån, utan att möjlighet föreligger
att bevilja bidrag även efter en lägre procentsats. Också ur rättvisesynpunkt
synas skäl tala för en uppmjukning av gällande bestämmelser på området.
För närvarande har en bidragssökande att förvänta antingen bidrag med
tjugofem procent av det belopp, som erhållits eller kunnat erhållas såsom
lån, eller också helt avslag på sin ansökning. Om det bidragsbeviljande organet
får möjlighet att bevilja bidrag även till lägre bidragsprocent än tjugofem,
kan en rättvisare fördelning av tillgängliga bidragsmedel mellan olika
bidragssökande erhållas.
Departementschefen har anfört.
»Medelsbehovet under törevarande anslag är beroende av omfattningen
av de maskinlån, som utlämnats under tidigare budgetår. Lantbruksstyrelsens
anslagsäskande, vilket grundats på redogörelser från hushållningssällskapen
rörande sällskapens låneförmedling, föranleder icke någon erinran
från min sida.
Vad angår bidragsramen har lantbruksstyrelsen till en början föreslagit
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
75
att denna skulle fastställas för kalenderår i stället för, såsom hittills skett,
för budgetår. Genom en dylik omläggning skulle emellertid omfattningen
av den bidragsverksamhet, som sällskapen skola få bedriva under visst
kalenderår, bliva fastslagen först sedan en god del av kalenderåret gått till
ända. Detta är uppenbarligen mindre lyckligt. Med hänsyn härtill anser jag,
att bidragsramen liksom hittills bör fastställas för budgetår. Beträffande
verksamhetens omfattning under nästa budgetår synes det vidare tillräckligt,
om bidragsramen bestämmes till samma belopp, som gäller för innevarande
budgetår, eller 1 500 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.
Jag förordar i annat sammanhang denna dag, att för nästa budgetår skall
anvisas ett investeringsanslag å 5 000 000 kronor till jordbrukets maskinlånefond.
Samma förslag angående ändring av bidragsreglerna, som nu framförts
av hushållningssällskapens förbund, framlades av lantbruksstyrelsen år 1948.
Vid behandlingen av frågan om anslag å tilläggsstat II för innevarande budgetår
(prop. nr 2, bil. 8, s. 41) uttalade jag i anledning därav att, med hänsyn
bland annat till att gällande bidragsregler prövats av riksdagen så sent som
år 1948, anledning ej syntes föreligga att överväga någon ändring av desamma.
Någon erinran häremot gjordes ej av riksdagen. Med anledning av vad
nu anförts i frågan vill jag framhålla att det visserligen, såsom lantbruksstyrelsen
påpekar, genom den föreslagna ändringen skulle bliva möjligt att
lämna bidrag till ett större antal bidragssökande. Man kan emellertid enligt
min mening ej bortse från risken att bidragsbeloppen i så fall ofta kunna
bliva så låga, att den gemensamma maskinhållningen ej får det stöd, som
avsetts med bidragsbestämmelserna och som behövs i det enskilda fallet.
Bland annat med hänsyn härtill anser jag alltjämt, att de gällande bidragsbestämmelserna
böra tillämpas ytterligare någon tid, innan frågan om eventuella
ändringar i desamma upptages till övervägande.»
Utskottet. Vad till en början angår de i motionerna I: 105 och II: 125 framställda
yrkandena i fråga om bidragsra m e n har departementschefen
anfört, att ett fastställande av denna ram för kalenderår i stallet för, såsom
hittills, för budgetår skulle medföra, att omfattningen av den bidragsverksamhet,
som hushållningssällskapen finge bedriva under ett visst kalendeiår,
skulle bliva fastslagen först sedan en god del av kalenderåret gått till ända.
Gentemot detta har emellertid i motionerna invänts, att ett dylikt uppskov
med fastställandet av bidragsverksamheten under alla omständigheter måste
ske, eftersom samtliga under kalenderåret inkomna bidragsansökningar på
grund av den otillräckliga tillgången på medel måste behandlas i ett sammanhang.
Utskottet vill för sin del framhålla, alt eu omläggning av fastställandet av
bidragsramen till att avse kalenderår i stället för budgetår uppenbarligen
medför, att bidragsverksamheten obligatoriskt uppskjutes högst avsevärt.
Det uppskov, som enligt motionärerna förekommer för närvarande, är däremot
beroende på antalet bidragsansökningar och kan därför bliva jämfo
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
7(3
relsevis ringa. Möjlighet torde även finnas att nedbringa detta uppskov
genom att ordna ansökningsförfarandet på lämpligt sätt. Vid nu angivna
iörhållanden och då ej heller de av lantbruksstyrelsen anförda olägenheterna
synas vara av avgörande betydelse, vill utskottet förorda att bidragsramen
även i fortsättningen fastställes för budgetår.
I fråga om bidragsramens storlek och medelsanvisningen biträder utskottet
likaledes vad Kungl. Maj :t därvidlag hemställt.
Beträffande de motionsvis framställda yrkandena i fråga om b i dragsbestämmelserna
får utskottet anföra följande.
Enligt kungörelsen den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets
maskinlanefond m. m. ma lantbruksstyrelsen på framställning av hushållningssällskap
bevilja bidrag till låntagare hos sällskapet för återbetalning
av maskinlån. Sådant bidrag utgår med belopp, motsvarande 25 procent av det
kapitalbelopp, som erhållits eller, därest lån icke erhållits, som kunnat erhållas
såsom lån. Som förutsättning för bidrag gäller bland annat, att av
den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, vilka deltagit i den gemensamma
maskinanvändningen, minst 65 procent skola tillhöra brukningsdelar
med högst 20 hektar åker. Utan hinder av att denna förutsättning
ej uppfyllts må dock bidrag beviljas, därest maskinhållningen avsett grundförbättringsarbete
eller lantbruksstyrelsen eljest efter prövning av omständigheterna
så finner skäligt.
Vid 1948 års riksdag fastställdes bidraget till nuvarande 25 procent i stället
för tidigare 20 procent. Samtidigt avslogs ett förslag, att bidrag skulle
kunna beviljas — oberoende av huvudregeln att av den åkerareal, som innehaves
av jordbrukare, vilka deltagit i den gemensamma maskinanvändningen,
minst 65 procent skola tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar åker
— om minst tio brukningsdelar deltagit i maskinanvändningen. I stället antogs
den nu gällande bestämmelsen, att om 65-procentregeln icke uppfyllts bidrag
dock får beviljas, därest maskinhållningen avsett grundförbättringsarbete
eller lantbruksstyrelsen eljest efter prövning av omständigheterna så
finner skäligt.
I motioner vid 1949 års riksdag framställdes enahanda yrkanden i fråga
om ändring av bidragsbestämmelserna som i de nu förevarande motionerna.
Under hänvisning till vad som förekommit vid 1948 års riksdag anförde därvid
utskottet, att det enligt dess mening icke funnes tillräckliga skäl att upptaga
frågan till förnyad prövning, förrän erfarenhet vunnits om de nuvarande
bestämmelsernas lämplighet. Utskottet hemställde därför, att motionerna
ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Denna hemställan bifölls
av riksdagen.
Numera har ytterligare ett års erfarenhet vunnits rörande ifrågavarande
bestämmelser. Önskemålet om en ändring av den s. k. 25-procentregeln kvarstår
fortfarande. Som grund härför åberopas i första hand, att en rättvis fördelning
av medlen lättare kan äga rum, om möjlighet finnes att bevilja bidrag
även efter en lägre procentsats. Särskilt vid nuvarande förhållanden, då
de tillgängliga medlen icke motsvara efterfrågan, anses en sådan uppmjukning
av bestämmelserna angelägen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
77
Enligt utskottets mening äro de skäl, som anförts till stöd för en uppmjukning
av 25-procentregeln, utan tvivel värda uppmärksamhet. Sasom
departementschefen framhållit kan emellertid bland annat invändas, att den
ifrågasatta ändringen innefattar risk för att bidragsbeloppen bliva så låga,
att den gemensamma maskinhållningen ej får det stöd, som avsetts med
bidragsbestäinmelserna och som behövs i det enskilda fallet. Efter vägande
av de skäl, som tala för och emot ändringen, har utskottet ehuru med viss
tvekan stannat för Kungl. Maj :ts förslag att låta den nuvarande regeln liksom
övriga nu gällande bidragsbestämmelser tillämpas ännu någon tid,
innan frågan om eventuella ändringar i desamma upptages till övervägande.
Utskottet förutsätter därvid, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad
på de uppgivna olägenheterna och snarast möjligt till riksdagen inkommei
med de förslag till ändringar i bestämmelserna, som kunna anses påkallade.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
A. att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån
frän jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 425 000 kronor;
B. att de likalydande motionerna I: 105 och II: 125, såvitt
angår fastställandet av bidragsramen, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd; samt
C. att de likalydande motionerna I: 105 och 11:125, såvitt
angår yrkandet om ändring av bidragsbestäinmelserna, ävensom
motionerna I: 178 och II: 225, likalydande, samt motionerna
I: 263 och II: 311, likalydande, ej må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
115 :o) Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 126 (s. 189—192) innebär anslagsanvisning
med 143 000 kronor, vilket belopp med 15 200 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande år.
Efter redogörelse för kommitténs äskanden har departementschefen anfört.
»Såsom forskningskommittén erinrat avgav den i februari 1949 ett betänkande
med förslag till omorganisation av kommitténs forsknings- och försöksverksamhet.
I proposition nr 129 till 1949 års riksdag angående anslag
till kommittén för innevarande budgetår anförde jag att jag, bland
annat på grund av vad som förekommit vid remissbehandlingen av betänkandet,
icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till frågan om
en sådan omorganisation utan ansåge, att kommitténs förslag först borde
överarbetas. Vissa överväganden rörande riktlinjerna för omorganisationen
ha därefter ägt rum inom departementet.
Med hänsyn till den betydelse, som ifrågavarande forsknings- och försöksverksamhet
har för lösandet av olika viktiga frågor på jordbrukets område,
78
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
är det enligt min åsikt angeläget, att verksamheten snarast möjligt skall få
den fastare organisation, som på längre sikt torde vara en förutsättning för
att arbetet skall kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. På grund av
nödvändigheten att nu begränsa statsverkets utgifter anser jag mig emellertid
icke böra föreslå, att kommittén redan nästa budgetår skall ombildas
till ett mera fast organiserat forskningsinstitut. Kommittén torde därför även
under nästa budgetår böra bedriva sitt arbete under samma former som
hittills. I betraktande av vikten och omfattningen av de föreliggande arbetsuppgifterna
synes dock en viss förstärkning av kommitténs resurser påkallad,
även om denna förstärkning icke torde böra bliva så stor som kommittén
föreslagit i sina anslagsäskanden.
Någon uppräkning av posterna för arvoden åt ordförande och ledamöter
samt åt utredningsmannen kan jag icke förorda. Däremot torde av skäl som
nyss angivits posten för arvoden åt assistenter in. m. böra uppräknas för att
möjliggöra en viss utvidgning av verksamheten. Jag föreslår att denna post
skall uppräknas med 10 200 kronor till 69 000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, forskningskommittén
att meddela närmare föreskrifter om beloppets användning.
För att tillgodose det ökade medelsbehovet i samband med den intensifiering
av verksamheten, som personalförstärkningen innebär, föreslår jag
vidare, att posterna ersättning för specialutredningar, reseersättningar och
försöksomkostnader skola uppräknas till respektive 13 000, 15 000 och 9 000
kronor.
Till utrustning, expenser, publikationstryck in. in. torde ett med 1 000
kronor till 17 000 kronor förhöjt belopp vara till fyllest.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget bestämmas till (2 000
+ 18 000 + 69 000 + 13 000 + 15 000 -j- 9 000 + 17 000 =) 143 000 kronor.»
Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet det vara angeläget,
att den forsknings- och försöksverksamhet, som bedrives av kommittén,
får en fastare organisation. Enligt utskottets mening bör därför frågan
om kommitténs omorganisation ånyo upptagas så snart lämpligen kan
ske. I avbidan härpå torde kommittén böra bedriva sitt arbete under samma
former som för närvarande, ehuru med den förstärkning av kommitténs
resurser, som Kungl. Maj :t föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 143 000 kronor.
116:o) Jordbrukets upplysningsnämnd. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 127 (s. 192—194) om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag
av 52 300 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning av anslaget med 9 300 kronor, ökningen hänför sig med
8 000 kronor till utgivandet av en broschyr angående potatislagring.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
79
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
således,
att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 52 300 kronor.
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
117 :o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 130 (s. 201) gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
118:o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.
Jämlikt Kungl. Maj :ts förslag under punkten 131 (s. 201—202) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning vid
förlängning av vissa servitut för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
119:o) Betesförsök i Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 134 (s. 204) — innebärande oförändrad anslagsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
120:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.
Under punkten 136 (s. 208) har departementschefen anmält, att
någon medelsanvisning under anslaget för budgetåret 1950/51 icke torde
vara erforderlig på grund av förefintlig behållning, vilket utskottet velat för
riksdagen
omförmäla.
121 :o) Täckdikningsförsök m. m. Kungl. Maj :t bar under punkten 137
(s. 208—209) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor, vilket belopp med 50 000 kronor understiger mot
-
80
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
svarande medelsanvisning för innevarande budgetår. En reservation av
50 000 kronor beräknas emellertid därutöver stå till förfogande under nästa
budgetår. Enligt Kungl. Maj :ts förslag avses 30 000 kronor för avlönande
av den till täckdikningsverksamheten knutna personalen, 75 000 kronor för
försöksverksamheten och 20 000 kronor för forskning.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ls förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.
122 :o) Försök med täckdikningsmaskiner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts under punkten 138 (s. 209—210) gjorda framställning hemställer
utskottet, i 1
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisade reservationsanslaget till Försök med
täckdikningsmaskiner in. m. må under budgetåret 1950/51
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
123 :o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. Under
punkten 139 (s. 210) har departementschefen anmält, att någon medelsanvisning
under anslaget för budgetåret 1950/51 icke torde vara erforderlig
på grund av uppkommen behållning, vilket utskottet velat för riksdagen
omförmäla.
124 :o) Arrendenämnder. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 140 (s. 210—211) —- innebärande medelsanvisning med
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
125:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 141 (s. 211) -— innebärande oförändrad
medelsanvisning med ett formellt belopp — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
81
I. Fiskeriväsendet.
126:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 142 (s. 211—220) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen
för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök och godkänna ändrad avlöningsstat
för densamma — anslagsanvisning till avlöningar med 642 000
kronor, vilket belopp med 31 600 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande år.
Framställningen innefattar bland annat förslag om ini-ättande av en byråinspektör
stjänst i Ce 27 vid tillsynsavdelningen. Vidare hemställes, att de
nuvarande beteckningarna å undersökningsanstalterna ändras till sötvattenslaboratoriet
respektive havsfiskelaboratoriet, varjämte fartygen Skagerak
och Eystrasalt böra sammanföras under den gemensamma anslagsrubriken
Undersöknings- och bevakningsfartygen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 338 av herr Osvald, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
befattningen såsom överinspektör och chef för fiskeristvrelsens tillsynsavdelning
skall överföras å ordinarie stat; ävensom
2) II: 215 av herrar Skoglund i Umeå och Levin, vari hemställts, att en
befattning såsom laborator i lönegrad Ce 29 för ostkustfisket måtte inrättas
vid fiskeristyrelsen inom ramen för det av Kungl. Maj :t beräknade anslagsbeloppet
samt att den av Kungl. Maj :t föreslagna befattningen såsom byråinspektör
i lönegrad Ce 27 vid tillsynsavdelningen tills vidare icke måtte inrättas.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
I sitt anslagsäskande för nästa budgetår har fiskeristyrelsen med statens
fiskeriförsök hemställt om ett med 81 000 kronor till 691 400 kronor förhöjt
avlöningsanslag. Fiskeristyrelsen har därvid bland annat hemställt, att vid
styrelsen måtte inrättas en laboratorstjänst i Ce 29 för ostkustfisket ävensom
att vid tillsynsavdelningen måtte inrättas en laboratorstjänst i Ce 27,
vars innehavare skulle vara specialist inom vattenkemiens område. Dessutom
har bland annat föreslagits, att den vid sistnämnda avdelning inrättade
överinspektörstjänsten i Ce 31 måtte överföras å ordinarie stat.
Beträffande behovet av en laboratorstjänst för ostkustfisket bär styrelsen
i huvudsak hänvisat till de skäl för samma framställning, som styrelsen anförde
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 (IX H. T. 1949 s. 163
f.). Styrelsen har framhållit, att den nuvarande ordningen för det på ostkustfisket
inriktade undersökningsarbetet — nämligen att verksamheten ledes
av byråinspektören på styrelsens byrå för saltvaltensfisket — icke kan
6 Jlihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
82
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
upprätthållas utan allvarligt men för arbetet inom denna byrå. Ifrågavarande
undersökningsverksamhet bör ledas av en särskild tjänsteman i laborators
ställning. Någon särskild institution för ändamålet är dock icke behövlig,
ulan laboratorn bör anknytas till styrelsen och stationeras i Göteborg.
Laboratorieresurser kunna ställas till förfogande inom undersöknings- och
försöksanstalten för havsfisket i Lysekil.
Vad angår förslaget om en laborator stjänst vid tillsynsavdelningen har
styrelsen framhållit, att tjänsten avses för en specialist inom vattenkemiens
område med filosofie licentiat- eller civilingenjörsexamen. Dess inrättande
motiveras dels med den allt kraftigare föroreningen av sjöar och vattendrag
i landet, dels med att tillsynsavdelningens vattenlaboratorium måste hållas
på en hög nivå, dels med krav från vattendomstolarnas sida att tillsynsavdelningen
skall utöva löpande kontroll över reningsanläggningarnas skötsel
i avseende å s. k. biologisk förorening.
Beträffande slutligen skälen för ordinariesättning av överinspektörstjänsten
har styrelsen — med förmälan att innehavaren av tjänsten har en sammanlagd
tjänstetid av 27 år inom fiskeriadministrationen — hänvisat till vad
styrelsen anfört i denna fråga i sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/
50 (IX H. T. 1949 s. 163).
Remissutlåtanden över styrelsens anslagsäskanden ha avgivits av statskontoret
och statens lönenämnd. Statskontoret har därvid anfört, att enligt dess
mening nya tjänster icke böra inrättas eller redan befintliga sådana utbytas
mot andra och högre, förrän man vunnit närmare erfarenheter rörande den
nyligen fastställda organisationen av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök.
Ämbetsverket vill dock icke motsätta sig, att överinspektör stjänsten
överföres på ordinarie stat.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.
»Den för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök gällande organisationen
tillkom den 1 juli 1948. Redan i sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/
50 begärde styrelsen vissa förstärkningar av personalen och vissa förbättringar
i fråga om dennas löneförmåner. Med hänsyn till att några tillförlitliga
erfarenheter rörande den nya organisationen då ännu icke vunnits,
ansåg jag mig icke kunna tillstyrka de sålunda framlagda förslagen. Styrelsen
har nu upprepat vissa av dessa framställningar ävensom framlagt
nya förslag, som innebära personalökningar och tjänsteförändringar. Den
nya organisationen har nu kunnat prövas under ett och ett halvt år.
Denna tid är visserligen för kort för att några mera slutgiltiga omdömen
om personalbehovet skola kunna fällas. Emellertid visa enligt min uppfattning
de erfarenheter som redan vunnits att förstärkningar behövas åtminstone
på ett par punkter. Sålunda synes den anordningen, att ledningen
av Eystrasalts undersökningar i Östersjön åvilar byråinspektören å saltvattensbyrån,
ha menligt påverkat arbetet på denna byrå. Fog synes därför
föreligga för styrelsens förslag om inrättande av en laboratorstjänst
för ostkustfiskef. Likaså synas goda skäl tala för förslaget om inrättande
av en fiskmästartjänst för de mera rutinbetonade undersökningarna i sam
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
83
band med verksamheten å undersökningsfartygen. Jag anser mig dock ej
kunna förorda, att dessa tjänster skola inrättas redan från och med nästa
budgetår. Vad angår övriga beträffande fiskeristyrelsen föreslagna personalökningar
och tjänsteförändringar kan jag endast tillstyrka att en kontorsbiträdestjänst
skall ordinariesättas.
I fråga om tillsynsavdelningen delar jag styrelsens uppfattning om nödvändigheten
av att avdelningen förstärkes med en specialist inom vattenkemiens
område. Denne bör placeras i lönegrad Ce 27 och benämnas byråinspektör.
Den personal, som för närvarande står till förfogande för här
ifrågavarande arbetsuppgifter, synes nämligen vara uppenbart otillräcklig
och med hänsyn till den ökade omfattningen av vattenföroreningarna
finner jag det angeläget att avdelningen utan dröjsmål erhåller någon förstärkning.
Med beaktande av att den nuvarande assistenten i Ce 20 har en
synnerligen lämplig ämneskombination i sin examen och även i övrigt är
väl kvalificerad för sina arbetsuppgifter vill jag icke motsätta mig att den
för fiskeriassistenterna gällande befordringsgången skall tillämpas å denne.
Däremot kan jag icke tillstyrka att överinspektörstjänsten skall överföras
å ordinarie stat. Vidare anser jag mig med hänsyn till pågående utredning
angående den högre biträdespersonalen böra avstyrka förslaget att utbyta en
kontorsbiträdestjänst å avdelningen mot en kanslibiträdestjänst.
Då de nuvarande beteckningarna å undersökningsanstalterna på grund
av sin längd visat sig ej fullt lämpliga föreslår jag, att namnen å dessa anstalter
ändras till sötvattenslaboratoriet respektive havsfiskelaboratoriet.
Fiskeristyrelsen har i sina anslagsäskanden sammanfört fartygen Skagerak
och Eystrasalt under den gemensamma anslagsrubriken Undersöknings- och
bevakningsfartygen. Då förslaget innebär en förenkling, tillstyrker jag detsamma.
»
Utskottet. Erfarenheterna av den organisation, som fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök erhöll den 1 juli 1948, synas giva vid handen att vissa
förändringar äro påkallade. Goda skäl tala sålunda både för att en laboratorstjänst
bör inrättas för ostkustfisket och för att överinspektörstjänsten
vid tillsynsavdelningen skall överföras på ordinarie stat. Med hänsyn
till att klarhet först bör vinnas i vad mån ytterligare omorganisation är av
nöden, anser sig utskottet dock icke kunna förorda att de nu nämnda förändringarna
vidtagas redan från och med nästa budgetår.
Vad åter angår byråinspektör stjänsten vid tillsynsavdelningen delar utskottet
departementschefens uppfattning, att behovet av en sådan förstärkning
är så starkt, att tjänsten bör inrättas omedelbart.
Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts framställning under
denna punkt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 338 och II: 215,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök uppföra ytter
-
84
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ligare en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8 och en byråinspektörstjänst
i lönegrad Ce 27;
b) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
Fiskeristyrelsen.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... 65 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis. . 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... 194 000
4. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis
.............................. 1 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 30 200 292 900
Sötvattenslaboratoriet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ 42 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... 1 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ 19 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 7 300 70 100
Havsfiskelaboratoriet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ 30 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . 15 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. 65 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 10 000 121 600
Undersöknings- och bevakningsfartygen:
Skagerak.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... 58 000
2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,
förslagsvis ........................ 68 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 6 300
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie
personal, förslagsvis ............ 750 133 850
Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 85
Eystrasalt.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... 6 000
2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,
förslagsvis ........................ 16 000
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie
personal, förslagsvis ............ 1 550 23 550
Summa kronor 642 000;
c) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
642 000 kronor.
127:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Under
punkten 143 (s. 221—225) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår anvisa ett med 42 200 kronor till 308 700 kronor förhöjt
belopp. Höjningen beror i huvudsak på undersöknings- och bevakningsfartygens
ökade behov.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,
att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 308 700 kronor.
128:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet. Kungl. Maj:t har under punkten 144 (s. 225—228)
hemställt om anvisande av ett reservationsanslag å ett formellt belopp av
100 kronor under förevarande anslagsrubrik.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har hemställt, att ett förslagsanslag
å 200 000 kronor skall anvisas till att bestrida avlöningskostnader
och utgifter i övrigt för de undersökningar inom undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket, vilka utföras på uppdrag av intressenter
i vattenregleringsföretag. Av anslaget avses icke större belopp skola få tagas
i anspråk än som motsvara de av uppdragsgivarna inbetalade ersättningarna.
Dessa ersättningar böra tillgodoföras riksstatens inkomstsida.
Efter redogörelse för yttranden av statskontoret och riksräkenskapsverket
har departementschefen anfört följande i ärendet:
»Jag delar fiskeristyrelsens uppfattning, att det nuvarande systemet för
finansiering och organisation av de fiskeribiologiska undersökningarna för
sjöreglcringsändamål ur flera synpunkter måste anses otillfredsställande.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att utredningen rörande vissa ändringar
i vattenlagen i sitt förslag till ändrade bestämmelser angående skydd
för fisket vid vattenkraft- och vattenregleringsföretag samt vid flottning
uttalat, att vad fiskeristyrelsen föreslagit synes förtjäna beaktande. Utred
-
86
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ningen har vidare framhållit, bland annat, att ett långvarigt behov torde
förefinnas av särskild arbetskraft för undersökningsverksamhet av detta
slag ävensom att det, med hänsyn till att verksamheten är av allmänt intresse,
torde vara principiellt riktigast att densamma skall bedrivas inom
ramen för den statliga administrationen.
Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra i princip tillstyrka, att ett
särskilt anslag med den i det föregående angivna benämningen skall anvisas
för ändamålet. Däremot kan jag icke ansluta mig till förslaget att de ersättningar
som inflyta skola tillgodoföras riksstatens inkomstsida. Enligt min
mening böra nämligen dessa ersättningar tagas till uppbörd å anslaget. Då
detta icke bör få tagas i anspråk i större utsträckning än som motsvaras av
erlagda ersättningar synes detsamma för nästa budgetår behöva upptagas med
endast ett formellt belopp av 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.»
Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t tillstyrker utskottet, att det nuvarande
systemet för finansiering och organisation av de fiskeribiologiska undersökningarna
för sjöregleringsändamål skall omläggas på sätt, departementschefen
föreslagit. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
129 :o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Tillstyrkande bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 145 (s. 228—229) — innebärande
en med 500 kronor höjd medelsanvisning på grund av beräknade löneklassförändringar
— hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 100 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 6 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
.................................. 36 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 16 400
Summa kronor 159 300.
Särskilda uppbördsmedel.
Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel . . 37 600
Nettoutgift kronor 121 700;
b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 121 700 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
87
130:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 146 (s. 229) — innebärande oförändrad
medelsanvisning för ifrågavarande ändamål — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag a\
27 500 kronor.
131 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 147 (s.
229—230) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till
ändamålet anvisa ett anslag av 53 000 kronor, vilket innebär en ökning i
förhållande till löpande budgetår med 3 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 69 av herr Spetz, likalydande med II: 78 av herrar Utbult och Svensson
i Ljungskile, samt I: 339 av herr Hermansson, Herbert, m. fl., och II: 395,
likalydande, av herr Carlsson i Bakeröd, i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor, därav
22 000 kronor som bidrag till hushållningssällskap eller annan ortskorporation
för insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket;
2)
I: 269 av herr Sunne m. fl., likalydande med II: 312 av herr Jacobsson
i Igelsbo m. fl., vari hemställts, att ifrågavarande anslag måtte höjas med
10 000 kronor utöver vad upptagits i propositionen att utgå till insamlande
av statistiska uppgifter över sötvattensfisket.
Beträffande de skäl. som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande för
nästa budgetår homställt, att anslaget måtte höjas med 20 000 kronor till
70 000 kronor. Av höjningen avse 10 000 kronor bidrag till hushållningssällskap
eller annan ortskorporation för insamlande av primäruppgifter för
fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket samt återstoden bidrag till landsting
eller hushållningssällskap för fiskets främjande i de särskilda orterna.
Som skäl för förstnämnda ökning har styrelsen anfört, att nuvarande medelsanvisning
icke räcker till för att lämna rimliga ersättningar för insamlingsarbetet.
Statistiken beträffande saltsjöfisket kan därför icke längre
upprätthållas, om icke medelsanvisningen för ändamålet höjes. Detta är enligt
styrelsens uppfattning så mycket betänkligare, som en anslutning av Sverige
till Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)
medför skyldighet alt upprätthålla löpande statistik på bland annat förevarande
område. Den begärda höjningen av anslagsposten anses utgöra ett
absolut minimum.
Remissutlåtande över styrelsens framställning har avgivits av statskontoret,
som förklarat sig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka eu uppräkning
av anslaget.
88
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Det synes angeläget att statistiken beträffande saltsjöfisket skall upprätthållas
jämväl i fortsättningen. Med hänsyn härtill och då den del av anslaget,
som avsetts till bidrag till kostnaderna för insamlande av primäruppgifter
beträffande detta fiske, varit oförändrad sedan budgetåret 1933/
34 trots en väsentlig stegring av sagda kostnader, biträder jag fiskeristyrelsens
förslag om en ökad medelsanvisning för ändamålet. Jag anser mig
dock icke kunna förorda en större höjning än med 3 000 kronor. Fiskeristyrelsens
förnyade framställning om en uppräkning av den del av anslaget,
som är avsedd såsom bidrag till landsting eller hushållningssällskap för
fiskets befrämjande i de särskilda orterna, anser jag mig icke heller i år
kunna biträda. Förevarande anslag bör sålunda bestämmas till (50 000 +
3 000 =) 53 000 kronor.»
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget,
att statistiken i fråga om saltsjöfisket upprätthålles även framdeles. Med
hänsyn till vad som upplysts angående kostnaderna för insamlingen av uppgifter
för sådant ändamål, synes det nuvarande anslaget böra höjas. Även
om skäl tala för den mera avsevärda höjning, varom hemställes i motionerna
1:69 och 11:78 samt 1:339 och 11:395, finner utskottet sig dock för
närvarande böra tillstyrka allenast den av Kungl. Maj :t föreslagna mindre
uppräkningen av denna delpost. Det synes emellertid utskottet lämpligt, att
Kungl. Maj :t tager under övervägande huruvida icke framdeles bättre ekonomiska
möjligheter böra skapas för uppgiftsinsamlingen.
Vad beträffar det i motionerna 1:269 och 11:312 framställda yrkandet
vill utskottet framhålla, att den föreslagna insamlingen av statistiska uppgifter
rörande sötvattensfisket utan tvivel skulle vara av stort värde. På
grund av nödvändigheten att iakttaga största möjliga sparsamhet anser sig
utskottet emellertid icke för närvarande kunna biträda detta yrkande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:69 och 11:78, likalydande,
1:339 och 11:395, likalydande, samt 1:269 och
11:312, ävenledes likalydande, till Fiskets befrämjande i de
särskilda orterna för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 53 000 kronor.
132 :o) Kostnader för kvalitetskontroll vid export av fisk och fiskprodukter
m. m. Kungl. Maj:t har under punkten 149 (s. 233) föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning av statens
livsmedelskommission, härom anfört följande:
»Då tillförlitliga erfarenheter ännu saknas rörande medelsbehovet för den
under livsmedelskommissionens ledning bedrivna kvalitetskontrollen å fisk
J ordbruksutskottets utlåtande nr 1.
89
och fiskkonserver, som skola exporteras, anser jag i likhet med kommissionen,
att man för nästa budgetår bör beräkna samma belopp för ändamålet
som för innevarande budgetår, eller 90 000 kronor. Av detta belopp torde,
liksom under innevarande budgetår, 70 000 kronor böra bestridas ur livsmedelskommissionens
clearingkassa för fisk. Återstoden, 20 000 kionor,
torde däremot i enlighet med kommissionens förslag böra anvisas i form av
ett särskilt reservationsanslag som bör ställas till kommisisonens förfogande.
Med hänsyn till att kommissionen även förestår kontrollen av beredning
m. m. av salt strömming torde emellertid jämväl kostnaderna för denna
kontroll böra bestridas från detta reservationsanslag. För sistnämnda ändamål
torde böra beräknas oförändrat belopp, 5 000 kronor. Jag föreslår salunda
att för nu angivna båda ändamål skall uppföras ett nytt reservationsanslag
å 25 000 kronor, benämnt Kostnader för kvalitetskontroll vid
export av fisk och fiskprodukter m. in. Ett bifall till detta förslag skulle
innebära att medelsbehovet för budgetåret 1950/51 under anslaget Befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen kommer att minska med (20 000 +
5 000 —) 25 000 kronor.»
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för kvalitetskontroll vid
export av fisk och fiskprodukter m. m. för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
133 :o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.
På förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 174) anvisades för budgetåret 1931/
32 under anslagstiteln Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten ett extra
reservationsanslag av 50 000 kronor. För samma ändamal anvisades under
budgetåren 1932/33, 1933/34, 1935/36, 1937/38 och 1938/39 sammanlagt
112 000 kronor. I samband med anslagsanvisningen för budgetåret 1938/39
föreskrevs, att anslaget skulle konstrueras såsom anslag för avsättning till
diversemedelsfond samt att vid utgången av sistnämnda budgetår förefintlig
behållning å anslaget skulle överföras till nämnda fond. Anslaget uppfördes
därvid såsom obetecknat under titeln Avsättning till fonden för befrämjande
av fiske på avlägsna fiskevatten. Under sistnämnda anslagsrubrik
ha sedermera anvisats för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47 50 000
kronor och för ett vart av budgetåren 1947/48—1949/50 80 000 kronor. Nettoutgifterna
under budgetåren 1947/48 och 1948/49 uppgingo till 64 000 respektive
72 000 kronor. Vid utgången av sistnämnda budgetår förelåg å fonden
en behållning av cirka 23 900 kronor.
Under punkten 150 (s. 233—234) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 30 000 kronor,
vilket belopp med 50 000 kronor understiger anslagsanvisningen för löpande
budgetår.
90
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I detta sammanhang har riksdagen behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 104 av herr Arrhén
och herr Hermansson, Herbert, och II: 76 av herrar Staxäng och Carlsson
i Bakeröd, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande
anslag skall i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptagas med ett belopp
av 75 000 kronor.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande hemställt,
att anslaget med hänsyn dels till den behållning å fonden, som förelåg
vid ingången av innevarande budgetår, dels till den faktiska belastningen
å anslaget måtte minskas med 5 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Såsom redan nämnts skola ifrågavarande understödslån enligt de för anslaget
gällande bestämmelserna kunna utlämnas till fiskare, som behöva
anskaffa utrustning med redskap för att på avlägsna fiskevatten bedriva
fisken, i vilka svenska fiskare icke eller endast i ringa grad deltagit. De
understödslån, som hittills utlämnats, ha så gott som uteslutande gällt sillfiske
vid Island. Detta fiske har numera för Sveriges del fått en sådan
omfattning, att förutsättningarna för utlämnande av understödslån knappast
kunna sägas vara uppfyllda, såvitt gäller dylikt fiske. Det statliga stöd,
som kan erfordras åt sillfisket vid Island, bör vidare enligt min mening
i fortsättningen lämnas i annan form än genom här ifrågavarande lån. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att ett svenskt bevakningsfartyg innevarande
sommar under omkring sju veckor varit förlagt till fiskevattnen
vid Island för att på olika sätt tillhandagå de svenska fiskarena. Jag ämnar
senare hos Kungl. Maj :t hemställa, att proposition skall avlämnas till riksdagen
om anvisande av medel för att möjliggöra utsändandet av ett sådant
bevakningsfartyg även sommaren 1950.
Under nu angivna förhållanden kan enligt min mening ifrågavarande
anslag sänkas med större belopp än det, som fiskeristyrelsen föreslagit. Med
hänsyn till den behållning å fonden, som fanns vid ingången av innevarande
budgetår, torde medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår icke
behöva beräknas till mer än 30 000 kronor.»
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit torde förutsättningarna
för lån från förevarande anslag för sillfisket vid Island knappast längre vara
uppfyllda. Utskottet delar därför Kungl. Maj :ts uppfattning, att det statliga
stöd, som anses böra utgå till detta fiske, i fortsättningen bör lämnas i annan
form än genom ifrågavarande lån. Med hänsyn härtill ävensom till den
förefintliga behållningen å fonden biträder utskottet Kungl. Maj :ts anslagsberäkning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 104
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
91
och II: 76, till Avsättning till fonden för befrämjande av
fiske på avlägsna fiskevatten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 30 000 kronor.
134 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten
151 (s. 234—235) — innebärande en ökad anslagsanvisning för ändamålet
med 180 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för
av dess utövare erlagt bensinskatt för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 540 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemcdlen.
135:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. För ifrågavarande
ändamål är för innevarande budgetar uppfört ett förslagsanslag av
100 kronor.
Kungl. Maj :t har under punkten 152 (s. 235—241) föreslagit riksdagen
att för ändamålet för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 54 600
kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 176 av herr
Petersson, Emil, och II: 213 av herr Johnsson i Kastanjegården m. fl., vari
hemställts, att riksdagen under ifrågavarande anslagspunkt måtte bevilja
ett skäligt ersättningsbelopp till förutvarande ägaren av ön Tjärö i Åryds
socken för mistad fiskerätt och intrång.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Under punkten har upptagits en av riksdagen tidigare behandlad fråga om
utbetalande av ersättning i vissa fall utöver vad som följer av gällande ersättningsbestämmelser.
Enligt lagen den 17 juni 1932 (nr 240) angående ytterligare utsträckt tilllämpning
av lagen den 22 juni 1928 (nr 184) om ersättning till strandägare
för mistad fiskerätt — i det följande kallad 1932 års ersättningslag —
skulle ersättning av statsmedel utgå till vissa strandägare inom Uppsala,
Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Blekinge ävensom
Gotlands län för mistad rätt till strömmingsfiske.
Det stadgades emellertid i 1932 års ersättningslag, att anspråk på ersättning
enligt sagda lag skulle, vid talans förlust, framställas före den 1 juli
1937.
I anledning av två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 177
och II: 250) anhöll riksdagen i skrivelse den 6 maj 1939, nr 228, att Kungl.
Maj :t måtte föranstalta om utredning angående ersättning av statsmedel i
sådana fall, då på grund av nämnda preklusionsbestämmelse förutvarande
92 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
fiskerättsägare tillskyndats rättsförlust, för vilken han skäligen borde hållas
skadeslös.
Den SO juni 1939 uppdrog Kungl. Maj :t åt kammarkollegiet att i samverkan
med vederbörande strandägare verkställa den av riksdagen begärda
utredningen och därefter till Kungl. Maj :t inkomma med det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning.
Sedan kollegiet genom vederbörande länsstyrelser verkställt den anbefallda
utredningen, bar kollegiet med skrivelse den 17 februari 1949 till
Kungl. Maj :t överlämnat sagda utredning och därvid föreslagit, att ersättning
av statsmedel för mistad fiskerätt skall utgå till vissa av de i utredningen
närmare angivna strandägare, som framställt anspråk på sådan ersättning.
Kammarkollegium har i sin skrivelse till en början redogjort för det sätt,
på vilket den begärda utredningen verkställts. Härom anföres, att som en
första åtgärd inom kollegiet utarbetats en promemoria angående sättet för
införskaffande av erforderliga sakuppgifter och ersättningsanspråk.
Kollegiet anför vidare att promemorian tillställts samtliga berörda länsstyrelser.
Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands och Gotlands län hade
i skrivelser till kollegiet anmält, att några strandägare, som vore berättigade
till ersättning enligt 1932 års ersättningslag, icke funnes inom nämnda län.
Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar och Blekinge län hade
i enlighet med de direktiv, som lämnats i promemorian, vid på förhand kungjorda
sammanträden på olika platser inom skärgårdsområdena lämnat
strandrättsägarna tillfälle att framställa krav på ersättning för mistad fiskerätt.
Vid dessa sammanträden hade som regel vederbörande fiskeriintendent
och fiskeriinstruktör närvarit. Sedan därefter fiskeriintendenten avgivit yttrande
angående de framställda ersättningskraven, hade dessa länsstyrelser
överlämnat den verkställda utredningen till kollegiet.
Kollegiet behandlar härefter frågan om de all m änna grunde r, enligt
vilka ersättning bör utgå. Härom framliålles, att ersättning för mistat
strömmingsfiske uppenbarligen endast bör ifrågakomma, där sådan kunnat
utgå vid tillämpning av 1932 års ersättningslag. Ersättningens belopp
bör icke heller överstiga vad som skäligen kan antagas ha bestämts vid tilllämpning
av denna lag. Vid bestämmande av ersättningarna bör därför
jämförelse göras med de belopp, som enligt nämnda lag utdömts åt fiskerättsägare
i respektive län. De av fiskeriintendenten föreslagna ersättningsbeloppen
till strandägarna för mistat strömmingsfiske ha även beräknats
med hänsynstagande till de ersättningar, som enligt 1932 års ersättningslag
utdömts till respektive ägare av närbelägna fiskeområden. Härvid har
fiskeriintendenten jämfört fångstmängden före 1932 inom dessa områden
och de områden, för vilka nu yrkas ersättning, samt arealen av områdena.
Med hänsyn till att anspråken på ersättning icke framställts inom den i
1932 års ersättningslag föreskrivna tiden synes det kollegiet, att vid tveksamhet
angående storleken av ett ersättningsbelopp det mindre belopp, som
kan ifrågakomma, bör utgå. Vidare har kollegiet jämkat ersättningsbelop
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
93
pen ur skälighetssynpunkt i de fall, där det icke kan anses till fullo styrkt
att strandägarna hävdat uteslutanderätt till strömmingsfisket inom sitt vattenområde
före år 1932, eller där tvekan rader om fiskerättsomradets a\-gränsning mot fritt fiskevatten.
Beträffande de olika ersättningsanspråken anför kollegiet bland
annat följande.
I Östergötlands län ha ersättningsanspråk framställts av E. M.
Lindkvist och Ruth Kjellberg såsom ägare av 7» mantal Kettilö l8 respektive
Vs mantal Kettilö T. Fiskevattnet till Kettilö nr 1 är oskiftat och till
övriga delägare har jämlikt 1932 års ersättningslag utdömts ersättning med
1 500 kronor för varje 1/a mantal. Lindkvist har förvärvat sin fastighet 1931,
medan Ruth Kjellberg förvärvat sin fastighet genom köp av sin fader 1941.
Denne var emellertid ägare av fastigheten vid ikraftträdandet av 1932 års ersättningslag.
Då Ruth Kjellberg och en broder, för vilken hon är förmyndare,
äro enda dödsbodelägare efter fadern, som avled 1943, synes ersättning bora
tillerkännas henne för den mistade fiskerätten. Kollegiet tillstyrker darfor,
att ersättning för mistad fiskerätt må utgå till ägarna av Kettilö l8 och 1
med tillhopa 3 000 kronor.
I Blekinge län har anspråk på ersättning framställts av förutvarande
ägaren av ön Tjäryd i Åryds socken. Då av en år 1931 verkställd
utredning framgår, att sillfisket även intill stränderna i denna trakt anses
fritt för envar, lärer ersättning till sökanden icke kunna ifrågakomma.
Fiskeristyrelsen och statskontoret ha i avgivna remissutlåtanden avstyrkt
ersättning till vissa byamän i Kalmar län men ha i övrigt icke haft något att
erinra mot kollegiets förslag.
Departementschefen har anfört.
»Ersättning för mistad rätt till strömmingsfiske torde såsom kammarkollegiet
framhållit endast böra ifrågakomma, där sådan gottgörelse kunnat
utgå vid tillämpning av 1932 års ersättningslag. Ersättningen bör icke heller
överstiga det belopp, vilket skäligen kan antagas skulle ha utgått vid tilllämpning
av denna lag. Av den verkställda utredningen synes framgå, att
endast inom Stockholms, Östergötlands och Kalmar län finnas strandrättsägare,
som kunnat erhålla ersättning enligt 1932 års ersättningslag, därest
de framställt sina anspråk inom den i nämnda lag föreskrivna tiden.
Beträffande de fall, där ersättning bör utgå, och ersättningsbeloppen kan
jag- ansluta mig till kammarkollegii förslag utom såvitt gäller frågan om
gottgörelse till Ruth Kjellberg såsom ägare av fastigheten y„ mantal Kattilö
l5. Då Ruth Kjellberg förvärvat fastigheten först efter utgången av den
i 1932 års ersättningslag angivna preklusionstiden, synas sådana omständigheter
icke föreligga, att någon ersättning skäligen bör utgå till henne.
Till Övriga i kammarkollegii förslag upptagna strandägare bör däremot ersättning
utgå med tillhopa 54 600 kronor.
Huruvida anslaget under nästa budgetår kan komma att belastas med
några andra utbetalningar är givetvis omöjligt att med säkerhet förutse.
Eftersom under flera år de anvisade anslagsmedlen icke till någon del tagits
i anspråk, synes det dock icke erforderligt att vid bestämmande av anslagets
storlek räkna med någon dylik utbetalning.»
94
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet. Vad angår det i motionerna I: 176 och II: 213 framställda yrkandet
om gottgörelse för mistad fiskerätt och intrång till förre ägaren av ön
Tjärö i Åryds socken, Axel Andersson, får utskottet till en början framhålla,
att ersättning i förevarande hänseende kan utgå endast för mistad rätt till
strömmingsfiske. Såsom förutsättning för att ersättning skall utgå gäller
principiellt, att vederbörande strandägare kan styrka, att han hävdat uteslutanderätt
till strömmingsfisket inom sitt vattenområde före år 1932. Stundom
har dock ur skälighetssynpunkt ett jämkat ersättningsbelopp bestämts, bland
annat i fall då sådan rätt icke blivit till fullo styrkt.
Av handlingarna framgår, att såväl Andersson själv som flera andra personer
vid sammanträde den 12 september 1931 för undersökning av möjligheterna
till gottgörelse för mistat fiske gjort gällande, att strömmingsfisket
vid Tjärö vore fritt. Den utredning, som därvid förekom, kan icke anses vederlagd
genom vad i motionerna anförts. Vid sådant förhållande finner utskottet
skäl ej föreligga för ersättning till Andersson.
I fråga om gottgörelsen till Ruth Kjellberg anser utskottet däremot i likhet
med kollegiet omständigheterna vara sådana, att hon på samma sätt som övriga
delägare i ifrågavarande fiskevatten bör erhålla ersättning för mistad
fiskerätt med ett skäligt belopp av 1 500 kronor. Vid bifall härtill bör anslaget
uppräknas till 56 100 kronor.
I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 176
och II: 213, till Ersättning till strandågare för mistad fiskerätt
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
56 100 kronor.
136 :o) Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid försäkringsförluster. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkten 153 (s. 241) —
innebärande anslagsanvisning för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid
försäkringsförluster för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
137:o) Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts under punkten 154 (s. 241) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 37 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
95
138:o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts under punkten 155 (s. 241—242) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande av
beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret
1950/51 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
139 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj -.ts framställning under punkten 156 (s. 243) — innebärande en
av minskad medelsåtgång betingad anslagssänkning med 10 000 kronor —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
140 :o) Understöd åt fiskare. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under punkten
157 (s. 243—244) gjorda framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd
åt fiskare må under budgetåret 1950/51 användas för det
med anslaget avsedda ändamålet.
141 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj -.ts under punkten 158 (s. 244) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap m. m. må under budgetåret
1950/51 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
'' 142:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Under punkten
159 (s. 244—246) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
till ändamålet anvisa ett anslag av 54 200 kronor, vilket belopp med
21 100 kronor överstiger anslagsanvisningen för löpande budgetår.
Av det för budgetåret 1949/50 anvisade anslaget ha 7 100 kronor avsetts
för underhåll och drift av fiskefyrar m. m. Återstoden av anslaget skall användas
till nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:270 av herrar
Arrhén och Lundgren och 11:391 av herr Nilsson i Bästekille, vari hem
-
96
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ställts att riksdagen måtte besluta att till säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg, utöver i statsverkspropositionen yrkat belopp, 54 200
kronor, anvisa ytterligare ett reservationsanslag för nästa budgetår av
42 500 kronor samt att bemyndiga livsmedelskommissionen att av de medel,
som hopsamlats genom upptagande av prisregleringsavgifter å importerad
fisk, ställa 42 500 kronor till förfogande för ovannämnda ändamål.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande hemställt,
att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 60 600 kronor. Av
sistnämnda belopp hänföra sig 100 kronor till underhåll och drift av fiskefyrar.
De sammanlagda kostnaderna för nyanläggningar ha beräknats till
89 500 kronor. På grund av en vid utgången av budgetåret 1948/49 förefintlig
reservation å 3 000 kronor av belopp, som tidigare anvisats till nyanläggning
av säkerhetsanordningar, begränsas medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål till 86 500 kronor. Fördelningen av de av styrelsen beräknade
kostnaderna för ifrågavarande nyanläggningar framgår av följande
sammanställning och de därefter återgivna motiven.
a. 1 fiskefyr på Skarpudden söder om Barsvikens fiskeläge i Hägg
dångers
socken, Västernorrlands län ...................... 10 000
b. 1 fiskefyr på Kallviksklubben i Lövångers socken, Västerbottens
län .................................................... 8 500
c. 1 fiskefyr å Vitörarna (Sörskäret), Gävleborgs län ............ 11 000
d. Förbättring av fyrbelysningarna vid inseglingarna väster om
Hasslö och öster om Tärnö, Blekinge län .................. 20 000
e. Fiskefyr å kumlet Södra Syster på Väderöfjord utanför Fjäll
backa,
Göteborgs och Bohus län .......................... 18 000
f. Lys- och ljudboj vid grundet Kilen norr om Väderöarna, Göte
borgs
och Bohus län .................................... 22 000
89 500.
Motiv. a. Begäran om byggande av denna fyr har gjorts av Bar svikens
fiskförsäljningslag. Då fyren, vilken enligt uttalande av lotsstyrelsen bör anordnas
såsom agafyr av 6:e ordningen, skulle bliva till betydande gagn ej
blott för fiskarena i Barsviken utan för samtliga fiskare i den stora Ävikebukten
och således få stor allmän betydelse, anser fiskeristyrelsen det skäligt
att dess anordnande skall bekostas med statsmedel.
b—e. Beträffande dessa säkerhetsanordningar hänvisas till vad styrelsen
anfört i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår (jfr IX H. T. 1949 s.
189—191).
f. Framställning om utläggande av denna lys- och ljudboj har gjorts av
Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening. Föreningen framhåller, att
navigering i dimma i dessa farvatten är synnerligen besvärlig, eftersom mistsignalering
saknas vid Vädcröbod. Flera fiskefartyg ha förolyckats i dessa
farvatten, därav ett nyligen. Lotsstyrelsen — som förklarat bojen icke vara
erforderlig för den allmänna sjöfarten — har kostnadsberäknat bojen till i
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
97
runt tal 22 000 kronor med en leveranstid av omkring 2 år. Fiskeristyrelsen
framhåller för sin del, att fiskebåtstrafiken förbi Väderöarna är synnerligen
livlig, och att den föreslagna bojen säkerligen skulle bliva av största betydelse,
särskilt för fiskarena från Havstenssund, Grebbestad och Fjällbacka.
De timade förlisningarna av fiskefartyg tala också sitt tydliga språk om de
svåra förhållandena till sjöss i dessa farvatten. Åt lotsstyrelsen bör uppdragas
att anskaffa ifrågavarande boj och att för framtiden svara för dess underhåll
och drift.
Statskontoret har i yttrande framhållit, att ämbetsverket på grund av
nödvändigheten att i rådande läge iakttaga största återhållsamhet i fråga
om investeringsverksamheten icke kan förorda, att ökade medel ställas till
förfogande för nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Mot fiskeristyrelsens förslag till medelsanvisning till underhåll och drift
av fiskefyrar m. in. för nästa budgetår har jag intet att erinra. För ändamålet
bör sålunda beräknas ett belopp av 7 200 kronor.
De av fiskeristyrelsen ifrågasatta nya säkerhetsanordningarna synas
samtliga i och för sig ägnade att bliva till gagn för fiskerinäringen. Med hänsyn
till nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga återhållsamhet i fråga
om investeringsverksamheten anser jag mig dock icke kunna gå längre än
att föreslå att den kostnadsram inom vilken nya säkerhetsanordningar för
fisket under nästa budgetår skola få anläggas skall bestämmas till ett belopp
av 50 000 kronor.
Med hänsyn till förevarande reservation å 3 000 kronor skulle vid bifall
till vad jag i det föregående förordat anslaget till här ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår behöva upptagas med (7 200 -f- 50 000 — 3 000 =)
''54 200 kronor.»
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget har utskottet intet
att erinra.
Vad härefter angår det i motionerna 1:270 och 11:391 framställda yrkandet
om anvisande för ändamålet av ett ytterligare reservationsanslag
av 42 500 kronor att utgå av tillgängliga prisregleringsavgifter å importerad
fisk vill utskottet erinra om att dylika avgifter enligt bestämmelserna
i förordningen den 17 juni 1948 (nr 311) om viss reglering av handeln med
fisk, m. m. skola på sätt livsmedelskommissionen bestämmer användas för
reglering av priset å fisk. Redan på grund härav finner sig utskottet icke
kunna biträda yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 54 200 kronor;
b) att de likalydande motionerna 1:270 och 11:391 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
7 Bihong till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
98
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
143:o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
Kungl. Maj:t har under punkten 160 (s. 246—247) föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor. Medel till verksamheten ha tidigare anvisats under tionde huvudtiteln.
Härom har departementschefen anfört följande.
»Sedan budgetåret 1946/47 har under tionde huvudtiteln funnits upptaget
ett reservationsanslag med förestående rubrik. Sålunda anvisades för här
ifrågavarande ändamål för ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48
20 000 kronor samt för budgetåret 1948/49 30 000 kronor. För innevarande
budgetår har för ändamålet anvisats 20 000 kronor. Vid budgetårsskiftet den
1 juli 1949 förelåg icke någon reservation å anslaget. Beträffande anslagets
disposition har föreskrivits att detsamma skall användas för utdelning av
bidrag till inköp av radiotelegraf- eller radiotelefonstation å fiskefartyg samt
att dylikt bidrag skall utgå med 600 kronor för anläggning. Det skall vidare
ankomma på fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök att avgöra,
vilka fiskefartyg som i första hand böra åtnjuta ifrågavarande förmån.
De från anslaget utgående bidragen äro av stor betydelse för fiskerinäringen
närmast ur sjöfartssäkerhetssynpunkt. Genom bidragen skapas emellertid
även goda möjligheter för fartygen att nå förbindelse med hemorten,
varigenom bland annat utvägar öppnas för ett mera ändamålsenligt ordnande
av fiskets avsättningsmöjligheter. Anslaget främjar sålunda i huvudsak
samma ändamål som vissa av de under nionde huvudtiteln upptagna anslagen
till fiskeriväsendet. Med anledning härav har vid samråd mellan mig
och chefen för handelsdepartementet befunnits lämpligast, att medel till
de här ifrågavarande bidragen hädanefter skola äskas under sistnämnda
huvudtitel. För ändamålet torde för nästa budgetår böra upptagas samma
belopp som anvisats för innevarande budgetår.»
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende
med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
J. Skogsväsendet.
144:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 161 (s. 247—250) har
Kungl. Maj :t föreslagit -—- förutom att riksdagen måtte medgiva ändringar
i personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning till skogsstyrelsens avlöningar med 318 300 kronor,
vilket belopp med 18 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för
innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 13 400 kronor till inrättandet
av en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 samt återstoden till löneklassförändringar
och vikariatsersättningar.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
99
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen
för skogsstyrelsen uppföra ytterligare en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ca 11 och en tjänst som förste byråsekreterare
i lönegrad Ce 27;
b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 121 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 21500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -
slagsvis .................................. 143 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 31 500
Summa kronor 318 300;
c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51
anvisa ett förslagsanslag av 318 300 kronor.
145:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 162 (s. 250—251) — innebärande anslagshöjning
med 2 200 kronor av delposten till bränsle, lyse och vatten —- hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 72 800 kronor.
146 :o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 163 (s. 251—257) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen för skogshögskolan och godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 500 800
kronor, vilket belopp med 1 800 kronor överstiger motsvarande anvisning för
innevarande budgetår. Anslaget har å ena sidan ökats med 24 800 kronor,
vilket belopp i huvudsak hänför sig till vissa personalförstärkningar dels i
anslutning till högskolans upprustning, dels på grund av kursdubbleringar.
Härjämte har anslaget uppräknats med 3 400 kronor till beräknade löneklassförändringar.
Å andra sidan har anslaget minskats med tillhopa 26 400
kronor på grund av att dels föreståndaren vid den nuvarande förberedande
kursen avgår från och med den 1 januari 1951, dels en lektor å övergångsstat
numera utnämnts till professor och dels speciallärartjänsterna i maskin-
och redskapslära samt i nationalekonomi icke längre erfordras.
100
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ur personalförteckningen
för skogshögskolan avföra tjänsten såsom lektor i Ca 29 å
övergångsstat;
b) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 169 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 69 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 219 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 42 800
Summa kronor 500 800;
c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 500 800 kronor.
147:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 164 (s. 257—260)
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag
av 180 900 kronor, vilket belopp med 38 100 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår. Beräkningen innebär att posterna
till reseersättningar till lärare och assistenter, till övriga expenser och
till praktiska övningar ökats med tillhopa 36 500 kronor. Vidare ha till
kostnaderna för en automatisk telefonväxel och till underhåll av möbler beräknats
8 600 respektive 2 000 kronor. Mot dessa utgiftsökningar svarar en
minskning å 9 000 kronor, föranledd av att posten till underhåll av byggnader
bortfaller.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 180 900
kronor.
148:o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 165 (s. 261), innefattande en medelsanvisning
för ändamålet av ett med 12 700 kronor till 40 000 kronor höjt belopp,
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
101
149 :o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 166 (s. 261—262) gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 14 000 kronor.
150:o) Skogshögskolan: Stipendier. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 167 (s. 262) — innebärande anslagsanvisning
för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.
151 :o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Under punkten 168 (s.
262—264) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 125 000 kronor, vilket
med 56 000 kronor överstiger nu gällande anslagsanvisning.
Stgrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,
att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med 320 800 kronor i
enlighet med följande sammanställning.
1. Underhåll av möbler i nuvarande lokaler.................... 3 000
2. Inköp av möbler m. m. till två nya tjänsterum................ 3 000
3. Inköp av adresseringsmaskin................................. 1 000
4. Inredning och möbler till nya lokaler för
a. institutionerna för skoglig marklära och skogsbotanik...... 99 300
b. biblioteket............................................... 98 900
c. förläggningen i Malingsbo ................................ 42 400
d. förläggningen i Garpenberg .............................. 73 200
320 800
Departementschefen har anfört:
»I annat sammanhang denna dag avser jag att föreslå, att erforderliga
medel skola anvisas till fullföljande av påbörjade ombyggnadsarbeten för
institutionerna för skoglig marklära och skogsbotanik samt ombyggnadsarbeten
vid förläggningen i Malingsbo. Jag ämnar vidare föreslå Kungl.
Maj:t att frigiva det belopp av 125 000 kronor, som ännu kvarstår spärrat
å 1947/48 års anslag till byggnadsarbeten vid högskolans förläggning å Garpenberg.
Till de nya lokaler av olika slag som på grund härav komma att
erhållas erfordras givetvis, såsom även 1946 års högskoleutredning räknat
med, inredning och utrustning i betydande utsträckning. I likhet med högskolestyrelsen
anser jag, att medel för dessa ändamål böra anvisas redan
102
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
för nästa budgetår. Emellertid synas de utav högskolestyrelsen begärda beloppen
kunna nedsättas. Enligt min mening bör det vara tillräckligt, därest
till institutionerna för skoglig marklära och skogsbotanik anvisas ett engångsbelopp
av 80 000 kronor. Till förläggningarna i Malingsbo och Garpenberg
torde böra avses sammanlagt 45 000 kronor. Härvid förutsätter jag
tillika, att det belopp av 13 000 kronor, som anvisats för budgetåret 1947/48
till anskaffande av kassaskåp och annan utrustning å sistnämnda förläggnings
expedition, skall göras disponibelt. Till inredning och utrustning i
biblioteksbyggnaden torde nu icke behöva anvisas några medel, då detta
bygge enligt vad jag i annat sammanhang uttalar icke torde böra påbörjas
nästa budgetår. Vad angår förslaget att till underhåll av möbler m. m.
i högskolans nuvarande lokaler skola anvisas 3 000 kronor, torde jag få
erinra, att jag tagit ställning till detta förslag redan vid behandlingen av
högskolans omkostnadsanslag. Någon medelsanvisning till inköp av en
adresseringsmaskin kan jag slutligen icke förorda.»
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.
152:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj:t har
under punkten 169 (s. 264—266) hemställt att för nästa budgetår måtte till
ändamålet anvisas ett anslag av 66 000 kronor, vilket belopp överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 16 000 kronor.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,
att anslaget skall uppföras med 99 600 kronor, varav 44 000 kronor
till upprustning av högskolans institutioner, 38 800 kronor till upprustning
av förläggningen i Garpenberg och 16 800 kronor till upprustning av högskolans
fotografiska laboratorium.
Departementschefen har anfört:
»Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i 1949 års statsverksproposition
(IX H. T. p. 138) framhöll jag, att medelsanvisningen till upprustning
av högskolans institutioner borde fördelas på flera år. I överensstämmelse
härmed och då det är angeläget, att upprustningen icke försenas avbrist
på medel, förordar jag, att medel för ändamålet anvisas även för nästa
budgetår. Enligt min mening torde det emellertid vara möjligt att begränsa
medelsanvisningen till 30 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att efter hörande av högskolestyrelsen fördela dessa medel å de olika institutionerna.
Högskolestyrelsens förslag i fråga om upprustning av förläggningen vid
Garpenberg kan jag i stort sett biträda. Dock anser jag någon anledning
icke föreligga att anvisa medel till inlösande av de studerandes lager av
diverse material för undervisningen. Med beaktande härav och då även i
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
103
övrigt en viss nedsättning av det begärda anslaget torde kunna vidtagas,
tillstyrker jag, att till nu ifrågavarande ändamål beräknas ett belopp av
30 000 kronor.
Vad slutligen angår högskolans fotografiska laboratorium är det min avsikt
att i annat sammanhang denna dag begära medel för att även här förbättra
lokalförhållandena. Jag anser mig även böra förorda att medel skola
anvisas för anskaffande av bättre fotografisk utrustning. Ett belopp av 6 000
kronor bör emellertid enligt min mening tills vidare vara tillfyllest. Däremot
kan jag icke tillstyrka, att särskilda medel beräknas för uppläggande av ett
fotografiskt bildarkiv.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas
upprustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 66 000 kronor.
153:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 170 (s. 266—268) innefattar —- förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola —
anslagsanvisning till avlöningar med 43 500 kronor, vilket belopp med 800
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t .............................. 3 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 35 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 4 300
Summa kronor 43 500;
b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 43 500 kronor.
154:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 171 (s. 268
—269) har Kungl. Maj:t för ändamålet hemställt om en anslagsanvisning
av 16 500 kronor, vilket belopp understiger motsvarande anslagsbelopp för
innevarande budgetår med 1 400 kronor. Framställningen innebär dels att
posten till övriga expenser uppräknas med 2 100 kronor till driftkostnader
för en av skolan såsom gåva emottagen skogsbrandjeep, dels att posten
till underhåll av byggnader minskas med 3 500 kronor.
104
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsmäsförskola: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
16 500 kronor.
155 :o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 172 (s. 269) — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 11 000
kronor.
156:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 173 (s. 269—270) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 2 800 kronor.
157:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 174 (s. 270—273) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut
— anslagsanvisning till avlöningar med 812 500 kronor, vilket
belopp med 14 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår, ökningen hänför sig i huvudsak till löneklassförändringar
och uppflyttningar på grund av reglerad befordringsgång.
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 226 100
2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis. . 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 501 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis 85 000
Summa kronor 812 500;
b) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 812 500
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
105
158:o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Under punkten 175
(s. 273—276) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett belopp av 203 000 kronor, vilket med 34 000 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår, ökningen hänför sig med
20 100 kronor till att hyra för statistikmaskiner skall överflyttas till förevarande
anslag från anslagen till särskilda undersökningar samt till riksskogstaxering
och avverkningsstatistik. I övrigt föreslås smärre höjningai
av posterna sjukvård, underhåll av byggnader m. fl.
Utskottet. Framställningen biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 203 000 kronor.
159:o) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning. Under punkten 176 (s.
276) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 20 000 kronor till inköp
av återstående erforderlig apparatur till den vid skogsforskningsinstitutet
nyinrättade avdelningen för arbetslära. Det begärda beloppet understig-er
med 46 000 kronor motsvarande anslagsanvisning för innevarande budgetår.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
160:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Kungl.
Maj :t har under punkten 177 (s. 277—278) föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 154 000 kronor, vilket
belopp understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med
8 000 kronor. Minskningen är föranledd av att den del av kostnaderna för
hyra av statistikmaskiner, som hittills bestritts från förevarande anslag,
överflyttats till skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag.
Utskottet. Då utskottet icke bär något att erinra mot framställningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda
undersökningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 154 000 kronor.
161 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverk
ningsstatistik.
Under punkten 178 (s. 278) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår för ändamålet anvisa ett oförändrat anslag av
190 000 kronor. Framställningen innebär emellertid i realiteten en ökad
medelsanvisning med 12 000 kronor, enär den del av kostnaderna för hyra
av statistikmaskiner, som hittills bestritts från anslaget, överflyttats till
skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag.
106 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
162:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 179 (s. 279) —
innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogsproduktforskning för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
163:o) Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å försöksfält vid
Bogesund. Under punkten 180 (s. 279) har Kungl. Maj:t i enlighet med en
framställning av styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
hemställt om ett med 50 000 kronor till 80 000 kronor ökat
anslag.
Det sålunda äskade anslaget avses till uppförande av trädgårdsmästarbostad
för 42 000 kronor, anläggande av iskällare för 8 000 kronor, anskaffande
av inredning och utrustning för 5 000 kronor samt uppsättande av
stängsel och hägnader för 25 000 kronor. Åtgärderna utgöra en andra etapp
av de byggnadsarbeten in. in., vilka ansetts erforderliga i samband med
institutets förvärv av ifrågavarande försöksfält.
I eu framställning till Kungl. Maj :t den 2 februari 1950 har högskolestyrelsen
emellertid anmält, att en betydligt större del av det gamla byggnadsbeståndet
på den till skogsforskningsinstitutet upplåtna delen av Bogesund
kan sättas i stånd än vad från början ansågs möjligt. På grund härav har
högskolestyrelsen begärt en viss omdisposition av den tidigare uppgjorda
planen för byggnadsarbeten m. in. å ifrågavarande område. Sålunda föreslås,
att huvudbyggnaden och bostadshuset på Röskär, stora huset på
Grabbtorp och två byggnader på Holminge skola iståndsättas för en kostnad
av (39 900 17 600 -f- 10 900 -f- 12 700 -j- 4 000=) 85 100 kronor. De i den
tidigare planen upptagna kostnaderna för en mindre reparation å Holminge,
uppförande av trädgårdshus samt anskaffande av viss inredning och utrustning
å tillhopa (5 000 + 75 000 + 5 000 =) 85 000 kronor skola i stället
utgå.
Enligt inhämtade upplysningar är sistnämnda framställning för närvarande
föremål för granskning inom byggnadsstyrelsen.
Utskottet. Anslagsäskandet under ifrågavarande punkt står i överensstämmelse
med de tidigare godkända riktlinjerna för upprustningen av Bogesund
och föranleder därför icke någon utskottets erinran. Mot högskolestyrelsens
framställning om viss omdisposition av planen för byggnadsarbete
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
107
na m. m. på den till skogsforskningsinstitutet upplåtna delen av Bogesund
synes heller icke vara något att erinra, under förutsättning att omdispositionen
befinnes lämplig och icke föranleder några ökade kostnader. Kungl.
Maj :t torde därför böra äga att, efter prövning, vidtaga den jämkning i
medlens användning, som sålunda kan anses påkallad.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
164 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar
vid statens skogsskolor m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 181
(s. 279—281) innefattar en nedräkning av anslaget med 22 600 kronor till
186 400 kronor. Nedräkningen hänför sig å ena sidan till en höjning av
posten expenser och underhåll med 9 000 kronor samt å andra sidan en
minskning med 29 600 kronor på grund av att statens kolarskola upphört
med utgången av år 1949 och med 2 000 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar.
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m.
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 186 400
kronor.
165 :o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Under
punkten 182 (s. 281—282) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 175 000 kronor, vilket belopp
överstiger innevarande budgetårs anslag med 13o 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 122 av herrar
Grym och Nyström samt II: 141 av herr Jansson i Kalix in. fl., i vilka motioner
hemställts att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med ytterligare
75 000 kronor till 250 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Domänstyrelscn har i skrivelse den 30 augusti 1949 hemställt, att anslaget
måtte uppföras med 453 700 kronor enligt följande fördelning.
1. Hällnäs skogsskola........................................ 41800
2. Bispgårdens skogsskola.................................... 159 500
3. Bjurfors skogsskola ...................................... 1® ^50
4. Kolleberga skogsskola .................................... 242150
453 700
108
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Motiv. Domänstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen tidigare
vid flera tillfällen framhållit angelägenheten av att byggnaderna vid statens
skogsskolor underhållas och förbättras.
1. Det för Hällnäs skogsskola beräknade beloppet avses till diverse arbeten
å lärarbostäderna (18 590 kronor), å elevhemmet (17 054 kronor) och
a föreståndarbostaden (4/74 kronor) samt till cykelstall och vissa underhållsarbeten
i övrigt (1 382 kronor).
2. Domänstyrelsen föreslår, att vid Bispgårdens skogsskola skall dels anordnas
ny brunn (7 000 kronor), dels uppföras ny skolbyggnad i enlighet
med styrelsens statförslag för budgetåret 1948/49 (150 000 kronor) och dels
utföras diverse arbeten (2 500 kronor). Om förslaget att uppföra ny skolbyggnad
framhåller domänstyrelsen, att med denna åtgärd icke längre bör
anstå, enär det visat sig att de nuvarande otillräckliga utrymmena inverka
menligt på undervisningen. Elevernas möjligheter till självstudier äro sålunda
mycket begränsade, enär samlingar och bibliotek endast till ringa del
kunna hållas tillgängliga. Därjämte fara samlingarna illa, då de måste tillfälligt
magasineras i under vintern oeldade lokaler.
3. Vid Bjurfors skogsskola behöva enligt domänstyrelsen utföras diverse
arbeten för 10 250 kronor.
4. I fråga om Kolleberga skogsskola anser domänstyrelsen följande åtgärder
erforderliga, nämligen ombyggnad av gamla skolbyggnaden samt uppförande
av ny byggnad, inrymmande kök, matsal för eleverna och rum för
samlingar m. m. enligt styrelsens statförslag för budgetåret 1948/49
(210 000 kronor), djupborrning av brunn (8 000 kronor), installerande avtvå
nya värmepannor (7 000 kronor), utbyte av vattenledningsrör (3 000
kronor), uppförande av garage för brandbil och motorredskap (3 000 kronor)
samt diverse reparationer och arbeten i övrigt (11 150 kronor). Såsom
motivering för förstnämnda förslag anföres, att den nuvarande skolbyggnaden,
som imymmer lärosalar och elevrum, bostad för husföreståndarinna
med biträde samt matsal för eleverna, är i otidsenligt skick och saknar erforderliga
utrymmen för undervisningens bedrivande samt för hushållets
ändamålsenliga skötsel.
Departementschefen har anfört.
»Såsom framgår av redogörelsen för domänstyrelsens förslag har styrelsen
beräknat medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag
till icke mindre än omkring 450 000 kronor. En medelsanvisning av
denna storlek kan jag emellertid i nuvarande läge icke förorda. Enligt min
mening böra nu endast sådana byggnads- och underhållsarbeten komma till
stånd, som äro oundgängligen nödvändiga. I första hand torde härvid den
föreslagna nybyggnaden vid Kolleberga skogsskola böra komma i fråga. Enligt
vad jag inhämtat äro förhållandena vid denna skola sådana, att uppförandet
av nämnda nybyggnad rimligen icke längre kan ställas på framtiden.
Jag föreslår alltså, att medel anvisas till detta byggnadsföretag. Kostnaderna
härför kunna beräknas till 115 000 kronor. Härutöver torde till
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
109
vissa reparationer in. in. å den gamla skolbyggnaden böra avses ett belopp
av 10 000 kronor.
Vad härefter angår övriga ifrågasatta åtgärder vid de fyra skogsskolorna
kan jag av skäl som nyss anförts blott tillstyrka en medelsanvisning av
sammanlagt 50 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, domänstyrelsen att fördela detta belopp
med vederbörlig hänsyn till angelägenhetsgraden.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle ifrågavarande anslag för
nästa budgetår uppföras med (115 000 -f- 10 000 + 50 000 =) 175 000 kronor,
innebärande en anslagsökning å 135 000 kronor i jämförelse med löpande
budgetår.»
Utskottet. Såsom framhållits i motionerna I: 122 och II: 141 är behovet
av medel för byggnads- och underhållsarbeten vid skogsskolorna stort. I
likhet med Kungl. Maj :t anser emellertid utskottet, att i nuvarande läge
endast de oundgängligen nödvändiga arbetena böra komma till stånd samt
att i första hand nybyggnaden och vissa reparationer -sid Kolleberga skogsskola
böra ifrågakomma. I övrigt torde arbetena böra hållas inom den av
Kungl. Maj :t föreslagna ramen av 50 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså, _ .
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 122
och II: 141, till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens
skogsskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.
166 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för provisorisk
skogsskolekurs. Under punkten 183 (s. 283) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att anvisa ett belopp av 51 700 kronor till kostnaderna för en provisorisk
skogsskolekurs vid Färna under tiden mars 1950 februari 1951.
Under innevarande budgetår anvisades 48 000 kronor till dylika kurser
samt 6 500 kronor till vissa merkostnader för en tidigare kurs vid Kratte
Masugn.
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för provisorisk skogsskolekurs för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 51 700 kronor.
167:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar
vid statens förberedande skogskurs m. m.
Vid 1948 och 1949 års riksdagar (prop. nr 177/1948; r. skr. nr 266/1948
samt IX H. T. 1949 p. 159; r. skr. nr 9/1949) beslöts, att statens kolarskola
från och med år 1950 skulle ersättas med eu statens förberedande skogskurs
Ilo
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
med en förläggning i Skinnskatteberg och en förläggning på annan ort. Tilllika
anvisade 1949 års riksdag (IX H. T. p. 152; r. skr. nr 9) ett reservationsanslag
av 267 500 kronor till byggnadsarbeten för iordningställande av dessa
förläggningar. Sedermera förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 24
mars 1949, att den andra förläggningen skulle anordnas intill Storsunds
järnvägsstation i Piteå landskommun i Norrbottens län, samt ställde förenämnda
reservationsanslag till domänstyrelsens förfogande.
Under punkten 184 (s. 283—285) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
den förberedande skogskursen in. m. för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 57 100 kronor. Förslaget överensstämmer med en av domänstyrelsen
i ärendet gjord hemställan.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurs
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 57 100 kronor.
168:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 185 (s. 285
—286) — innebärande en minskning av anslagsanvisningen med 1 900 kronor
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 337 900 kronor.
169 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande
av Bogesunds egendom. Under punkten 186 (s. 286—287) har Kungl. Maj:t
hemställt om ett anslag av 440 000 kronor till täckande av kostnaderna för
fortsatt upprustning av de av domänstyrelsen förvaltade delarna av Bogesunds
egendom. För upprustning av nämnda delar av egendomen ha för
budgetåren 1948/49 och 1949/50 anvisats tillhopa 1 500 000 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för iståndsättande av Bogesunds egendom för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 440 000
kronor.
170 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 187 (s. 288—291) innefattar
anslagsan visning till avlöningar med 5 978 000 kronor, vilket belopp med
79 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
111
Utgiftsökningen hänför sig till omändring av en länsskogvaktartjänst i
Ca 16 hos skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län till en förste länsskogvaktartjänst
i Ca 19 och av en extra biträdande länsskogvaktartjänst i Cg 12
hos skogvårdsstyrelsen i Stockholms län till en biträdande länsskogvaktartjänst
i Ca 13. Vidare förordas att medel skola beräknas för en biträdestjänst
i reglerade befordringsgången hos skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens
län, en extra biträdande länsskogvaktartjänst i Cg 10 hos vardera av skogsvårdsstyrelserna
i Kronobergs och Kristianstads län samt två dylika tjänster
hos skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län. Ett belopp av 7 200 kronor beräknas
för arvoden till ledamöter av de råd i undervisningsfrågor, vilka
skola finnas hos skogsvårdsstyrelserna. På grund av löneklassförändringar
samt ökat medelsbehov till vikariats- och övertidsersättningar föreslås slutligen
att anslaget höjes med tillhopa 43 300 kronor. Framställningen innebär
vidare att fyra icke-ordinarie kontorsbiträden skola erhålla ordinarie
tjänster.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna:
Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 5 978 000 kronor.
171 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Under punkten 188 (s. 291—300) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår anvisa ett med 700 400 kronor till 4 662 000 kronor förhöjt
belopp.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget för nästa
budgetår måtte uppföras med 5 477 400 kronor, innebärande en ökning å
1 515 800 kronor i jämförelse med löpande budgetår.
Departementschefen har, efter redogörelse för styrelsens förslag samt föi
yttrande av statskontoret, i ärendet anfört följande:
»De anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, som anvisats för innevarande
budgetår, ha beräknats med utgångspunkt från att verksamheten
skall kunna uppehållas i en omfattning motsvarande ungefär 65 procent av
normalprogrammet. Vid anmälan av dessa anslagsfrågor för 1949 års riksdag
framhöll jag (IX H. T. 1949 p. 154 och 155), att det icke vore möjligt att utan
risk för mycket allvarliga återverkningar beträffande storleken av den framtida
skogsproduktionen inskränka ifrågavarande verksamhet under nämnda
nivå. Vad jag sålunda uttalade gäller uppenbarligen alltjämt. Jag anser därför
liksom skogsstyrelsen, att även för nästa budgetår medel böra ställas till
skogsvårdsstyrelsernas förfogande i sådan utsträckning, att verksamheten
kan uppehållas i en omfattning motsvarande ungefär 65 procent av normalprogrammet.
Vid sin beräkning av medelsbehovet till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader
för nästa budgetår har även skogsstyrelsen utgått från denna förutsättning.
Icke desto mindre innebära styrelsens anslagsberäkningar en så
112
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
betydande ökning i förhållande till löpande budgetår som 1 515 800 kronor.
Ökningen beror emellertid till stor del på att under posten skogsvårdsgårdar
upptagits avsevärda belopp till ny- och ombyggnadsåtgärder rörande lokaler
för undcrvisningsändamål. Vidare har skogsstyrelsen icke räknat med
att någon reservation från innevarande års anslag skall uppstå och ej heller
med att nagra medel skola stå till förfogande från ett särskilt vedutsyningsanslag
eller andra statsanslag eller att någon upplåning av kapital skall ske.
Slutligen har styrelsen föreslagit en väsentlig uppräkning av det till Kungl.
Maj :ts förfogande avsedda beloppet, främst på grund av att medel eventuellt
behöva anvisas till uppförande av expeditionsbyggnad för en skogsvårdsstyrelse.
Någon utvidgning i egentlig mening av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
synas skogsstyrelsens ifrågavarande anslagsberäkningar sålunda icke
innebära.
Statskontoret har ifrågasatt vissa ändringar i formerna för medelsanvisningen
till skogsvårdsstyrelserna. Den nuvarande uppdelningen av medelsanvisningen
i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag har emellertid genomförts
först från och med ingången av innevarande budgetår. Jag anser
det lämpligt, att närmare erfarenheter av det nuvarande systemet avvaktas,
innan någon ändring av detsamma överväges.
Jag övergår härefter till en närmare prövning av medelsbehovet under
förevarande anslag för nästkommande budgetår. Vad då först angår skogsvårdsstyrelsernas
utgifter anser jag skogsstyrelsens beräkningar böra godtagas
i fråga om posterna avlöningar till tillfällig personal, traktamentsersättningar,
sjukvård, tjänstelokaler och expenser, inventarier, annan upplysning
och propaganda, kapital, återbetalning av lån samt oförutsedda utgifter.
Dessa poster torde alltså, såsom skogsstyrelsen föreslagit, böra uppräknas
med respektive 170 600, 40 700, 700, 42 500, 8 400, 4 200, 3 200, 89 200
samt 10 000 kronor till respektive 1 458 400, 1 820 700, 20 600, 607 300,
144 900, 73 600, 6 000, 212 200 samt 240 000 kronor. Jag vill här erinra om
att av det under posten återbetalning av lån upptagna beloppet, 212 200 kronor,
131 300 kronor avse återbetalning av erhållna frölån. Till frågan hur
denna återbetalning bör påverka beräkningen av inkomsterna av fröförsäljning
återkommer jag i det följande. Vidare anser jag posterna resekostnader,
kursverksamhet, övriga fastigheter och diverse i anslutning till vad skogsstyrelsen
föreslagit böra upptagas med respektive 1 664 100, 67 400, 136 300
och 51 000 kronor, innebärande minskningar å respektive 23 500, 42 800,
37 100 och 2 600 kronor.
Utgiftsposten skogsvårdsgårdar har av skogsstyrelsen upptagits till
1 627 700 kronor. Av detta belopp har ej mindre än tillhopa 890 000 kronor
avsetts till bestridande av byggnadskostnader för skogsvårdsgårdar i Stockholms
och Jämtlands län. Jag finner det visserligen i och för sig önskvärt,
att dessa län snart skola erhålla ändamålsenliga skogsvårdsgårdar. Med
hänsyn till att redan ett uppehållande av den löpande verksamheten vid
skogsvårdsstyrelserna under nästa budgetår kommer att kräva avsevärt
ökade insatser från det allmännas sida och med hänsyn jämväl till rådande
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
113
läge på byggnadsmarknaden kan jag emellertid icke förorda, att berörda
byggnadsföretag nu skola igångsättas. Av samma skäl torde även i övrigt
ifrågavarande post böra reduceras. Jag anser, att posten bör upptagas till
637 700 kronor eller 382 000 kronor mindre än för löpande budgetår.
Någon medelsanvisning för att möjliggöra uppräkning av den utgående
behållningen hos vissa skogsvårdsstyrelser synes icke böra ifrågakomma.
I anslutning till det anförda skulle följaktligen skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader för nästa budgetår — bortsett från utgifter för fröoch
plantförsörjning — komma att uppgå till (1 458 400 -f- 1 820 700 +
20 600 + 607 300 + 144 900 + 73 600 + 6 000 + 212 200 + 240 000 +
1 664 100 + 67 400 + 136 300 + 51 000 + 637 700 =) 7 140 200 kronor.
Vad härefter angår kostnaden för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för
frö- och plantför sörj ningen vill jag först erinra om att jag vid behandlingen
av frågan om anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för innevarande
budgetår uttalade, att enligt min mening ifrågavarande verksamhet
under detta budgetår borde hållas inom en sådan ram, att nettoförlusten
begränsades till 375 000 kronor. För instundande budgetår har
skogsstyrelsen räknat med att nettoförlusten skall uppgå till omkring
436 000 kronor. Härvid har skogsstyrelsen antagit att fröförsörjningen skall
visa en vinst å omkring 59 000 kronor samt verksamheten för plantförsörjningen
en förlust å omkring 495 000 kronor. I detta sammanhang bör
emellertid uppmärksammas, att skogsstyrelsen under utgiftsposten återbetalning
av lån upptagit ett belopp av 131 300 kronor för återbetalning
av frölån. Dessa lån ha lämnats för att giva skogsvårdsstyrelserna möjlighet
att under goda fröår omhändertaga mer frö än som motsvarar det omedelbara
behovet och att på så sätt få till stånd ett lager av frö, vilket efter
hand avvecklas genom försäljning av det insamlade fröet. Då denna avveckling
normalt bör kunna ske i ungefärligen samma takt som den, med
vilken lånen skola amorteras, synes det befogat att räkna med att amorteringskostnaden
i princip skall kunna täckas genom ökade inkomster av
fröförsäljning.
Det är självfallet utomordentligt angeläget, att det skogliga uppbyggnadsarbetet
ej skall hämmas av brist på frö- och plantmaterial. Det bör
emellertid i detta sammanhang ihågkommas, att skogsvårdsstyrelserna under
de senaste åren erhållit och även under instundande budgetår torde
kunna påräkna ej oväsentliga belopp ur prisutjämningsmedel för utvidgning
av fröklängningsanstalter och plantskolor samt mekanisering av driften
vid dessa.
Med hänsyn bland annat till nu anförda förhållanden synes det mig rimligt
att räkna med att verksamheten för fröförsörjningen bör kunna giva
ett överskott, som åtminstone i det närmaste förslår även till amortering
av beviljade frölån, eller 120 000 kronor. Då nettoförlusten å plantförsörjningsverksamheten
torde böra uppskattas till det av skogsstyrelsen angivna
beloppet av 495 000 kronor, synes man alltså för ifrågavarande verksamhetsgrenar
tillsammantagna för instundande budgetår böra räkna med
8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
114
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
en nettoförlust av i runt tal 375 000 kronor, eller samma belopp som antagits
beträffande löpande budgetår.
Skogsvårdsstyrelsernas övriga inkomster ha av skogsstyrelsen uppskattats
till 2 977 200 kronor. Av detta belopp avse 2 347 900 kronor biträdesersättningar
och intäkter i övrigt av utförda uppdrag, 486 800 kronor skogsvårdsgårdar,
77 100 kronor övriga fastigheter, 49 200 kronor kapital samt
16 200 kronor diverse. Dessa styrelsens beräkningar synas mig böra godtagas
utom i vad gäller förstnämnda båda poster. Det förefaller mig försvarligt
att räkna med något högre inkomster av biträdesersättningar än skogsstyrelsen
ansett sig böra göra. Ifrågavarande inkomstpost synes sålunda
kunna upptagas till åtminstone 70 000 kronor mer än det av skogsstyrelsen
angivna beloppet. Vad härefter angår posten skogsvårdsgårdar ingår däri
bland annat ett belopp av 200 000 kronor utgörande beräknat bidrag från
Jämtlands läns landsting till byggnadskostnaderna till förenämnda skogsvårdsgård
i Jämtlands län. Vidare ingår däri ett belopp av 15 000 kronor utgörande
avkastning av skogsvårdsgården, som avsetts skola användas för att
täcka en del av nämnda byggnadskostnader. Då jag såsom förut anförts,
anser denna gård icke för närvarande böra komma till stånd, bör ifrågavarande
inkomstpost minskas med nämnda belopp till 271 800 kronor.
Skogsvårdsstyrelsernas inkomster av andra verksamhetsgrenar än frö- och
plantförsörjningen torde sålunda böra upptagas till (2 417 900 -f- 271 800
+ 77 100 + 49 200 + 16 200 =) 2 832 200 kronor.
Med utgångspunkt från nu angivna beräkningsgrunder skulle till täckande
av skogsvårdsstyrelsernas omkostnader behövas ett belopp av
(7 140 200 -f- 375 000 — 2 832 200 =) 4 683 000 kronor. Härutöver synes
emellertid liksom för tidigare budgetår böra upptagas ett särskilt belopp till
Kungl. Maj :ts förfogande för bestridande av uppkommande utgifter av
mera betydande storleksordning. För detta ändamål har skogsstyrelsen beräknat
ett belopp av 500 000 kronor. Enligt min mening torde emellertid
ifrågavarande belopp kunna begränsas till 400 000 kronor. Jag har härvid
utgått från att medelsbehovet för genomförande av de av 1949 års jorderosionskommitté
föreslagna åtgärderna för produktion av läplantor bör,
därest så efter närmare beredning av frågan finnes lämpligt, kunna få täckas
i denna ordning. Å andra sidan torde till täckande av förevarande omkostnader
i viss mån böra tagas i anspråk skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar.
Skogsstyrelsen har härför beräknat 648 200 kronor. Av detta
belopp avses emellertid 325 000 kronor till den av styrelsen föreslagna skogsvårdsgården
i Jämtlands län. I anslutning till vad jag förut anfört i detta
ämne torde förstnämnda belopp därför böra reduceras till 321 200 kronor.
Vidare anser jag att man med hänsyn till de reservationer som tidigare brukat
föreligga bör kunna räkna med att en reservation å åtminstone omkring
100 000 kronor å innevarande års anslag skall finnas vid ingången av nästa
budgetår. Ifrågavarande anslag bör följaktligen för budgetåret 1950/51 uppföras
med (4 683 000 + 400 000 — 321 200 — 100 000 =) avrundat 4 662 000
kronor. I förhållande till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
115
budgetår innebär detta en ökning med 700 400 kronor. Tages emellertid hänsyn
till att minskningen av utgiftsposten kursverksamhet å 42 800 kronor
endast innebär en överflyttning till annat anslag, blir den faktiska ökningen
(700 400 + 42 800 ==) 743 200 kronor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stater
för skogsvårdsstyrelserna för nästa budgetår.»
Utskottet. Liksom skogsstyrelsen och departementschefen anser utskottet,
att även för nästa budgetår medel böra ställas till skogsvårdsstyrelsernas
förfogande i sådan utsträckning, att verksamheten kan uppehållas i en omfattning,
som motsvarar ungefär 65 % av normalprogrammet. Med utgångspunkt
härifrån biträder utskottet vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt
föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Skogsvård m. in.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 4 662 000 kronor.
172:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 700 000 kronor ha avsetts högst 650 000
kronor såsom bidrag till markägare, förvaltningsbidrag till Skogssällskapet
samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial,
dock att för sistnämnda ändamål må tagas i anspråk högst
50 000 kronor, samt förslagsvis 50 000 kronor till åtgärder mot skadegörelse
av skogsinsekter. Härjämte må erinras, att 1949 års riksdag (IX H. T. p. 157;
r. skr. nr 9) bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva, att nyssnämnda bidragssumma
å 650 000 kronor finge överskridas med belopp motsvarande den
odisponerade behållningen å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag,
som inlevererats eller inlevereras till budgetutjämningsfonden.
Kungl. Maj :ts under punkten 189 (s. 300—302) gjorda förslag till anslagsanvisning
innebär att motsvarande anslag för innevarande budgetår uppräknas
med 300 000 kronor till 1 000 000 kronor.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt att anslaget måtte höjas
med 700 000 kronor till 1 400 000 kronor. Tillika har styrelsen räknat med
att ett belopp av omkring 200 000 kronor, som under nästa budgetår torde
kunna inlevereras till budgetutjämningsfonden i form av odisponerad behållning
å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag, skall få disponeras
för ändamålet.
Departementschefen har, efter redogörelse för av statskontoret avgivet
yttrande, anfört.
»Såsom skogsstyrelsen anfört är behovet av bidrag från förevarande anslag
mycket stort. De åtgärder, till vilka bidrag från anslaget kunna lämnas,
äro även av utomordentlig betydelse för det skogliga återuppbyggnadsarbetet.
Redan med hänsyn härtill är en uppräkning av anslaget för
nästa budgetår önskvärd. En sådan uppräkning motiveras även av att det
116
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ej är osannolikt att man under nästa budgetår får att möta en vikande sysselsättning
inom skogsbruket. Igångsättande av bland andra sådana skogsvårdsåtgärder
som avses med ifrågavarande anslag kan i en dylik situation
verksamt bidraga till att avvärja en arbetslöshetskris. Emellertid kan jag i
nuvarande läge icke tillstyrka en anslagsökning i den omfattning som skogsstyrelsen
föreslagit. Jag föreslår för min del, att anslaget höjes med 300 000
kronor till 1 000 000 kronor, varav 50 000 kronor för bidrag till åtgärder mot
skadegörelse av skogsinsekter och 950 000 kronor för övriga med anslaget
avsedda ändamål. För ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt
utlämnat skogsodlingsmaterial torde vidare böra avses högst 50 000 kronor.
Tillika torde, i likhet med vad som skett för löpande budgetår, Kungl.
Maj :t böra erhålla bemyndigande att medgiva, att det nyss angivna maximibeloppet
för bidrag till andra ändamål än bekämpande av skogsinsekter
må överskridas med belopp, motsvarande summan av de medel som under
budgetåret 1950/51 inlevereras till budgetutjämningsfonden i form av odisponerad
behållning å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag.
Skogsstyrelsen har räknat med att en dylik behållning av cirka 200 000 kronor
skulle komma att stå till förfogande. Hinder torde slutligen icke böra
möta, att denna behållning även må disponeras under senare budgetår.»
Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer,
att riksdagen må
a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor;
b) medgiva, att under samma budgetår må från nämnda
anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande
av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst
950 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att den bidragssumma,
som står till förfogande för de under b) avsedda
ändamålen, må överskridas med belopp motsvarande den
odisponerade behållning å statens skogsutdiknings- och
skogsodlingsanslag, som inlevererats till budgetutjämningsfonden.
173:o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. Kungl. Maj:t har under punkten 190 (s. 302—303) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 2 200 000 kronor,
vilket belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår
med 700 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 268 av herr Gränebo
m. fl. och II: 326 av herr Hedlund i Rådom m. fl., vari hemställts att
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
117
ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1950/51 anvisas med ett till
4 000 000 kronor förhöjt belopp.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte höjas
med 2 500 000 kronor till 4 000 000 kronor, varav 5 000 kronor skola disponeras
för anordnande av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Som motiv
för sin hemställan har styrelsen anfört följande.
1936 års skogsutredning angav i sitt under år 1943 avgivna betänkande
(SOU 1943:4) det årliga behovet av medel för utdelning av bidrag till
skogsvägbyggnad under en 10-årsperiod till 4 000 000 kronor. Såvitt erfarenheterna
visa, har utredningen icke överskattat detta behov. Av olika skäl,
tidtals brist på arbetskraft, ha likväl medel icke anvisats på långt när i
nämnda utsträckning. Det är därför ur skoglig synpunkt angeläget, att omfattningen
av skogsvägbyggandet snarast kan vidgas genom ökad medelstilldelning.
Om avverkningarna under de närmaste åren skulle minska därhän, att
svårigheter uppstå att sysselsätta skogsarbetarna under vintern, synes det
lämpligt att uppskjuta avverkningsarbetena till de vintermånader, då andra
skogliga arbeten icke kunna utföras, och utöka omfattningen av sistnämnda
arbeten, främst sådana som kunna bedrivas även sent på hösten.
Av de skogliga arbetena kommer skogsvägbyggnad härvid närmast i fråga.
För närvarande äro ett så stort antal skogsvägar planlagda, att möjlighet
finnes att utvälja sådana objekt, som äro särskilt lämpliga ur sysselsättningssynpunkt.
Men även om så sker blir en vägbyggnadsverksamhet, som
skall få någon väsentlig effekt ur nämnda synpunkt, relativt kapitalkrävande.
En del av arbetena utföres nämligen huvudsakligen med maskin.
Den nu föreslagna anslagshöjningen avser att möjliggöra ökad sysselsättning
för de skogsarbetare, av vilka skogsbruket på lång sikt har behov.
Skulle däremot mera allmän arbetslöshet inträffa, erfordras åtgärder av
helt annan storleksordning.
Statskontoret har i nuvarande läge och med hänsyn till den betydande reservationen
å anslaget — den 1 juli 1949 uppgående till i runt tal 4 760 000
kronor -— funnit anledning ej föreligga att ställa ökade medel till förfogande
under anslaget.
Departementschefen har anfört.
»Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t genom beslut den 7 oktober 1949
medgivit skogsstyrelsen att disponera vad av det för budgetåret 1947/48
anvisade skogsväganslaget alltjämt kvarstod spärrat, eller 700 000 kronor.
Även med vederbörlig hänsyn härtill torde emellertid anslaget för nästkommande
budgetår böra väsentligt uppräknas. De synpunkter, som föranlett
mig att förorda en betydande ökning av medelsanvisningen under statens
skogsförbättringsanslag, göra sig nämligen i lika hög grad gällande vid bedömandet
av nu förevarande anslagsfråga. Det bör i detta sammanhang även
118
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
framhållas att, enligt vad jag inhämtat, den av statskontoret omförmälda
anslagsreservationen den 1 juli 1949 utgjordes av medel, som tilldelats olika
företag men på grund av gällande bidragsbestämmelser ännu icke utbetalats.
Ifrågavarande reservation är sålunda i realiteten redan disponerad.
Vad angår anslagets storlek har skogsstyrelsen föreslagit en höjning med
2 500 000 kronor till 4 000 000 kronor. En så stor anslagsökning kan jag
dock icke tillstyrka. Enligt min mening torde en uppräkning av anslaget
med 700 000 kronor till 2 200 000 kronor få anses till fyllest i nuvarande läge.
Hinder torde icke höra möta, att av anslaget högst 5 000 kronor tagas i
anspråk för anordnande av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Vidare
torde från anslaget få utgå förvaltningsbidrag till skogssällskapet enligt
gällande grunder.»
Utskottet. Även de åtgärder, till vilka bidrag kunna lämnas från ifrågavarande
anslag, äro av mycket stor betydelse för det rationella skogsbruket.
Det torde därför såsom skogsstyrelsen framhållit vara angeläget, att byggandet
av skogsvägar m. m. med det snaraste kan vidgas. Härtill kommer
att nämnda åtgärder äro lämpliga för att möta en vikande sysselsättning
inom skogsbruket. En väsentlig ökning av medelsanvisningen för ändamålet
torde fördenskull böra äga rum för nästa budgetår.
I nuvarande ekonomiska läge är utskottet emellertid icke berett att tillstyrka
en så stor uppräkning av anslaget, som måhända i och för sig skulle
vara väl motiverad. Efter överväganden har utskottet därför stannat för att
biträda den mindre höjning om 700 000 kronor, som Kungl. Maj :t föreslagit.
Ej heller vad Kungl. Maj:t i övrigt anfört under förevarande anslagspunkt
föranleder någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 268
och II: 326, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 2 200 000 kronor.
174:o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. Under punkten 191 (s. 304—305) har Kungl. Maj:t till förevarande ändamål
hemställt om ett anslag av 1 200 000 kronor, vilket med 200 000 kronor
överstiger nu gällande anslagsanvisning.
Departementschefen har, efter redogörelse för av skogsstyrelsen framställt
förslag ävensom för yttrande av statskontoret, anfört följande i ärendet.
»Jag har tidigare förordat ej oväsentliga anslagshöjningar beträffande
såväl statens skogsförbättringsanslag som anslaget till väg- och flottledsbyggnader
i enskild ägo. Av de skäl, som jag då anfört, finner jag det likaledes
önskvärt att omfattningen av den verksamhet, som bedrives med
anlitande av medel från det norrländska skogsproduktionsanslaget skall
kunna ökas under nästa budgetår. En sådan ökning framstår som önskvärd
jämväl med hänsyn till angelägenheten av att den av skogsstyrelsen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
119
omnämnda betydande balansen i form av äldre, ännu icke bifallna ansökningar
om bidrag skall kunna minskas.
I riksstaten har för innevarande budgetår under ifrågavarande anslag beviljats
ett belopp av 1 000 000 kronor. Ehuru anslaget även för budgetåret
1948/49 upptagits till samma belopp skedde i realiteten en ej oväsentlig
anslagshöjning för innevarande budgetår genom att anslaget från och med
den 1 juli 1949 ej längre skall användas till betesförbättringsverksamhet
utanför lappmarkerna eller till förvaltningsbidrag i samband med sådan
verksamhet. De medel som stå till förfogande för innevarande budgetår ha
vidare ökats genom att Kungl. Maj :t genom beslut den 7 oktober 1949 medgivit
skogsstyrelsen att disponera kvarstående spärrat belopp, 350 000 kronor,
av det för budgetåret 1947/48 beviljade anslaget.
Vad angår storleken av det anslag, som bör beviljas för nästa budgetår,
må först framhållas att, enligt vad jag inhämtat, den av statskontoret omförmälda
reservationen den 1 juli 1949 utgjordes aV medel, som tilldelats
olika företag men på grund av gällande bidragsbestämmelser icke utbetalats.
Reservationen är sålunda i själva verket redan tagen i anspråk. Såsom
jag förut framhållit, anser jag det önskvärt att anslaget skall höjas. Det
synes mig dock tillräckligt, därest anslaget för nästa budgetår bestämmes
till 1 200 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag även få upptaga en fråga om ändring i
bestämmelserna om beviljande av bidrag ur ifrågavarande anslag. Enligt
dessa ankommer det på Kungl. Maj :t att besluta om anvisande av medel,
som skola utbetalas såsom statsbidrag. Ifråga om skogsförbättringsanslaget
äger däremot skogsstyrelsen befogenhet att besluta om bidrag. Någon anledning
att uppehålla en dylik skillnad mellan de båda anslagen synes ej
föreligga. Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde därför
beslutanderätten rörande medelsanvisning från skogsproduktionsanslaget
böra överflyttas från Kungl. Maj :t till skogsstyrelsen. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser härom.»
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
175:o) Skogsvård m. ni.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. ni. Under
anslagsrubriken Skogsvård in. in.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser har
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 145 000 kronor
(prop. nr 124; r. skr. nr 346). Vidare ha för samma budgetår till Skogsvård
in. in.: Bidrag till vissa föreningar samt till Kurser för virkesmätare
in. in. anvisats obetecknade anslag av 5 000 respektive 10 000 kronor.
Kungl. Maj :t har under punkten 192 (s. 305—308) hemställt, att för nästa
budgetår måtte till ifrågavarande ändamål anvisas ett anslag av 265 000
kronor.
120
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens första
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 182, av herr Persson, Helmer,
vari hemställts att riksdagen måtte till skogsvård m. in.: Bidrag till
vissa skogsbrukskurser in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 436 250 kronor ävensom i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om skyndsam omarbetning av nuvarande statsbidragsbestämmelser
för skogsbrukskurser.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen hänvisas till denna.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande — under åberopande av i det
följande återgivna motiv — hemställt att för budgetåret 1950/51 måtte anvisas
1.
till bidrag till vissa skogsbrukskurser ett med 230 000 kronor till
375 000 kronor förhöjt anslag enligt följande beräkning:
Kurstyp m. m. 1949/50 Ökning
Ungdomskurser................................ 35 000 45 000
Skogsarbetarkurser ............................ 35 000 43 000
Förmanskurser ............................... 10 000 10 000
Körarkurser .................................. 3 000 17 000
Kombinerade kurser............................ — 60 000
Instruktionsverksamhet ........................ 27 000 3 000
Fortbildningskurser ........................... 15 000 10 000
Skogsbrukskurser (SFS 389/1949) .............. 20 000 22 000
Kvarstående bidrag avseende föregående budgetår . . — 10 000
Oförutsett..................................... _ io 000
Summa kronor 145 000 230 000;
2. till kurser för virkesmätare m. in. ett med 5 000 kronor till 15 000 kronor
förhöjt anslag; samt
3. till bidrag till vissa föreningar ett oförändrat anslag av 5 000 kronor.
Motiv. 1. Skogsstyrelsen erinrar, att den skogliga yrkesundervisningsverksamheten
icke beräknats kunna komma i gång på allvar enligt de nya
riktlinjerna under innevarande budgetår. Tillräckliga erfarenheter väntas
emellertid skola uppnås för en utveckling och intensifiering av verksamheten
redan under nästkommande budgetår. Då den nya form för den skogliga
yrkesutbildningen, som beslutats vid 1949 års riksdag, mötts med stort intresse,
är det av vikt, att tillräckliga medel ställas till förfogande för ändamålet.
Skogsvårdsstyrelserna ha för sin del funnit sig böra räkna med en väsentlig
utökning av verksamheten och äskat tillhopa 436 250 kronor. Enligt
skogsstyrelsens mening bör emellertid anslagstilldelningen kunna begränsas
till 375 000 kronor. Skogsstyrelsen beräknar härvid, att följande
antal kurser skola hållas under nästa budgetår, nämligen 18 ungdomskurser,
20 skogsarbetarkurser, 11 förmanskurser, 20 körarkurser, 36 kombinerade
Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 121
kurser, 4 fortbildningskurser (i skogsstyrelsens regi) samt 42 skogsbrukskurser.
Bidragsbehovet till körarkurser beräknades för innevarande budgetår till
3 000 kronor med utgångspunkt från att kurserna skulle få en längd av 1 å 2
dagar, enär längre kurser befarades icke kunna samla tillräckligt antal
deltagare. Skogsvårdsstyrelserna anordnade emellertid under budgetåret
1948/49 5 körarkurser av en veckas längd, vilka blevo synnerligen uppskattade.
För dessa kurser utgick statsbidrag med sammanlagt 16 385 kronor.
Mot bakgrunden härav beräknar skogsstyrelsen medelsbehovet för körarkurser
under budgetåret 1950/51 till 20 000 kronor.
Den kombinerade undervisningen har hittills tillämpats i förhållandevis
liten omfattning inom skogsbruket. De skogsvårdsstyrelser, som äga praktisk
erfarenhet på området, ha emellertid uttalat sig mycket positivt för
metoden. Skogsstyrelsen beräknar, att anordningen med kombinerade kurser
kommer att utnyttjas i betydligt större omfattning, allteftersom eleverna
få kontakt med denna undervisningsform. Medelsbehovet för sådan kursverksamhet
under budgetåret 1950/51 uppskattar skogsstyrelsen till 60 000
kronor.
Enär bristen på personal med utbildning för handhavande av verksamheten
innebär ett hinder för att bedriva denna i önskvärd omfattning, bör
antalet fortbildningskurser ökas. Med anledning härav beräknas medelsbehovet
för dylika kurser uppgå till ett från 15 000 till 25 000 kronor förhöjt
belopp.
2. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till kostnader för
virkesmätning må enligt riksdagens medgivande 5 000 kronor tagas i anspråk
för bestridande av kostnaderna för i prop. nr 95/1947 närmare omförmälda
undersökningar rörande mätning av sågtimmer. Motsvarande medgivanden
ha lämnats för tidigare budgetår. Jämväl under budgetåret 1950/51
torde det vara nödvändigt att företaga vissa provmätningar och provsågningar.
Kostnaderna härför uppskattas till förslagsvis 5 000 kronor.
Skogsstyrelsen har i samband med behandlingen av anslagen till styrelsen
föreslagit att de egentliga kostnaderna för virkesmätningen skola överföras
till sagda anslag. Därest detta förslag bifalles, synes det lämpligast, att medel
för nyssnämnda mätningsundersökningar anvisas under anslaget till
kurser för virkesmätare m. m. I samband härmed torde anslaget få ombildas
till förslagsanslag.
Statskontoret har i avgivet yttrande anfört, att anslaget till bidrag till
vissa skogsbrukskurser bör uppföras med oförändrat belopp i avvaktan på
närmare erfarenheter rörande den skogliga undervisningsverksamheten. I
övrigt ha skogsstyrelsens förevarande anslagsäskanden icke föranlett någon
erinran från statskontorets sida.
Departementschefen har anfört.
»Enligt vad närmare framgår av propositionen nr 124/1949 har det för
innevarande budgetår anvisade anslaget till bidrag till vissa skogsbrukskur
-
122
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ser beräknats med den utgångspunkten, att den med anslaget avsedda kursverksamheten
till en början skulle ha blott försökskaraktär. Till nästa budgetår
torde emellertid, såsom skogsstyrelsen framhållit, tillräckliga erfarenheter
ha vunnits för att ifrågavarande kursverksamhet skall kunna utökas
betydligt. Med hänsyn till den stora betydelse det har att en effektiv
yrkesutbildning skall komma till stånd även på detta hittills relativt förbisedda
område anser jag mig böra förorda, att för nästa budgetår medel
beräknas till en kursverksamhet i ökad omfattning. Jag föreslår, att för ändamålet
beräknas ett med 105 000 kronor till 250 000 kronor förhöjt belopp.
Samtidigt vill jag emellertid framhålla, att jag vid medelsberäkningen
utgått från att vissa kostnader å omkring 43 000 kronor skola överföras
hit från posten kursverksamhet under skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.
Den verkliga anslagsökningen blir därför endast cirka 62 000 kronor.
Till kurser för virkesmätare m. in. torde böra beräknas ett oförändrat
belopp av 10 000 kronor.
Vad slutligen angår medelsanvisningen till bidrag till vissa föreningar torde
för detta ändamål för nästa budgetår böra upptagas ett oförändrat belopp
av 5 000 kronor. Härav böra liksom för innevarande budgetår 4 000
kronor avses för Svenska skogsvårdsföreningen och 1 000 kronor för Norrlands
skogsvårdsförbund. Jag torde i detta sammanhang jämväl få erinra
att 1949 års riksdag (IX H.T. 1949 p. 160; r. skr. nr 9) medgivit, att Kungl.
Maj:t finge för år 1949 tilldela Föreningen för växtförädling av skogsträd
bidrag med 45 000 kronor ävensom att bidraget finge utgå från domänfondens
driftsmedel. Därest erinran från riksdagens sida icke göres, torde ett
lika stort bidrag av nämnda driftsmedel få tilldelas föreningen även för år
1950.
Medelsanvisningarna till de i det föregående omförmälda ändamålen torde
från och med nästa budgetår böra ske från ett gemensamt anslag, benämnt
Skogsvård in. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Jag föreslår alltså,
att för budgetåret 1950/51 under nämnda rubrik upptages ett anslag av
(250 000 -f- 10 000 -f- 5 000 =) 265 000 kronor. Anslaget synes böra givas
karaktär av reservationsanslag.»
Utskottet. Den skogliga yrkesundervisningsverksamheten erhöll sin nuvarande
utformning vid 1949 års riksdag. I samband därmed betonades, att
verksamheten till en början skulle ha försökskaraktär. Sedan någon erfarenhet
på området numera vunnits, torde medel böra beräknas till en ökad
sådan verksamhet. Därvid synes dock kostnaden för verksamheten i nuvarande
läge skäligen böra hållas inom gränserna för den av Kungl. Maj :t
föreslagna medelsanvisningen.
Med hänsyn till att tillräcklig erfarenhet ännu saknas i fråga om verksamheten
anser utskottet det vara för tidigt att, såsom yrkats i motionen
I: 182, nu taga en ändring av bidragsbestämmelserna under övervägande.
Vad Ivungl. Maj :t i övrigt anfört under denna punkt biträdes av utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
123
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen I: 182, till Skogsvård m. m.:
Bidrag till vissa skogsbrukskurser in. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.
176:o) Kostnader för virkesmätning. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 193 (s. 308—309) — innebärande anslagsanvisning
med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
177:o) Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt å kronoskogar
i Västerbottens eller Norrbottens län. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts
under punkten 194 (s. 309) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kostnader i samband med upplåtande
av viss utsyningsrätt å kronoskogar i Västerbottens
eller Norrbottens län för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
178:o) Belöningar för rovdjurs dödande. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 195 (s. 309) om oförändrad medelsanvisning för ändamålet
biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
179:o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. Vad Kungl. Maj:t hemställt
under punkten 196 (s. 310), innefattande medelsanvisning med oförändrat
belopp, biträdes av utskottet. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade
tamdjur för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
124
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
K. Lantmäteriväsendet.
180ro) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungi. Maj:ts framställning under
punkten 197 (s. 310—321) innefattar — förutom fastställande av ändrad avlöningsstat
för lantmäteristyrelsen — en anslagsanvisning till avlöningar
med 679 500 kronor, vilket belopp med 43 500 kronor överstiger anvisningen
för innevarande budgetår. Ökningen hänför sig med 27 000 kronor till
avlönande av tillfällig arbetskraft å styrelsens kamrerarkontor, med cirka
9 600 till en tjänst såsom förste mätningstekniker i lönegrad Cg 21 samt
med återstoden till löneklassuppflyttningar samt vikariats- och övertidsersättningar
in. in.
Utskottet. Under erinran om att riksdagen i samband med anslagsäskandena
å tilläggsstat för budgetåret 1949/50 medgivit, att icke-ordinarieposten
av ifrågavarande anslag får överskridas med högst 27 000 kronor för avlönande
av tillfällig arbetskraft m. m. å kamrerarkontoret under nämnda
budgetår, biträder utskottet Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -
slagsvis .................................. 329 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 286 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 63 000
Summa kronor 679 500;
b) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 679 500 kronor.
181 :o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 198 (s. 321—322) — innefattande en med 3 000
kronor till 99 000 kronor ökad medelsanvisning — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 99 000
kronor.
182:o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 199 (s. 322—323) — innefattande oförändrad
medelsanvisning — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
125
att riksdagen må till Lantmäteristijrelsen: Kartlagningsarbeten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
183:o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 200 (s. 324—327) innefattar medelsanvisning med ett
med 87 000 kronor till 2 550 000 kronor höjt belopp.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 37 av herr Karlsson,
Gustaf, in. fl. samt II: 38 av herr Johansson i Torp m. fl., i vilka motioner
hemställts att riksdagen måtte besluta inrätta en biträdande överlantmätarbefattning
i Ca 32 vid lantmäterikontoret i Göteborg i stället för en
lantmätarbefattning i Ca 29 samt för ändamålet anvisa 2 000 kronor för budgetåret
1950/51.
Beträffande de skäl, som anförts för motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.
Lantmäteristyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1949 hemställt, att
ifrågavarande anslag måtte uppräknas med 209 700 kronor till 2 672 700
kronor. Av ökningen hänföra sig 2 000 kronor till inrättandet av en biträdande
överlantmätarbefattning i Ca 32 i stället för en befattning såsom
lantmätare i Ca 29 vid lantmäterikontoret i Göteborg. Rörande detta utbyte
har lantmäteristyrelsen anfört i huvudsak följande.
Såsom motiv för ifrågavarande framställning framhåller styrelsen de svåra
arbetsförhållandena i Göteborgs och Bohus län. Styrelsen anför sålunda, att
länet kännetecknas av en under senare år allt intensivare fastighetsbildning
såväl för permanentbostäder som för fritidsbebyggelse. Antalet nya
förrättningar och uppdrag utgjorde under åren 1947 och 1948 sammanlagt
5 174. Detta är det högsta antalet nya förrättningar och uppdrag inom något
län i landet under denna tid. Fastighetsbildningen och särskilt avstyckningsverksamheten
möter också speciella svårigheter inom Göteborgs och Bohus
län. Detta beror framför allt på en onormalt stor brist på detaljplaner,
främst bvggnadsplaner. Genom ikraftträdandet av den nya byggnadslagstiftningen,
vilken i förhållande till äldre planlagstiftning väsentligt skärpt
kraven på planer för reglering av tätbebyggelse, har fastighetsbildningsverksamheten
kommit i ett kritiskt läge. Icke mindre än en tredjedel av
samtliga inom länet förekommande bostadsavstyckningar måste nu handläggas^
under förutsättning att länsstyrelsen lämnar dispens från avstyckningsförbud,
som utfärdats i avvaktan på att plan för berört område skall
utarbetas. Fn betydande uppgift föreligger även i fastighetsbildningsåtgärder
i länets många fiskelägen med där rådande invecklade och säregna fastighets-
och äganderättsförhållanden. Denna arbetsuppgift har dock ännu
icke påbörjats i nämnvärd omfattning på grund av brist på arbetskraft.
Den snabba utvecklingen på fastighetsbildningens och planväsendets område
i Göteborgs och Bohus län skulle i och för sig kunna anföras som motiv
för eu allmän omprövning av länets arbetskraftsfråga. Styrelsen anser
sig emellertid icke för närvarande böra påyrka detta. Eu viss förstärkning av
länskontorcts personal kommer styrelsen att genomföra redan innevarande
höst med för styrelsen tillgänglig arbetskraft. Emellertid kan icke på så
126
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
sält överlantmätarens personliga arbetsbörda och ansvar avlastas tillnärmelsevis
i den utsträckning, som är nödvändig. Härför erfordras en varaktig
förstärkning av kontoret med en synnerligen kvalificerad befattningshavare,
som kan handhava bland annat större delen av de på överlantmätaren
ankommande löpande uppgifterna inom kontoret. Endast om en
befattning som biträdande överlantmätare i lönegrad Ca 32 inrättas vid kontoret
blir det möjligt att förvärva och behålla en person med de synnerligen
stora kvalifikationer, som här erfordras. Kommer denna tjänst till stånd,
kan den nuvarande kontorslantmätarbefattningen i lönegrad Ca 29 tills
vidare slopas.
Statskontoret har, med hänsyn till att statsmakterna så sent som 1948
prövat behovet av biträdande överlantmätare i de olika länen, förklarat sig
icke kunna biträda det föreslagna utbytet.
Departementschefen har anfört.
»Länskontoret i Göteborg placerades vid omorganisationen 1948 beträffande
personalbehovet i en grupp, i vilken endast kontoret i Kalmar län
ansågs böra erhålla biträdande överlantmätare. Beträffande övriga kontor i
denna grupp uttalades, att den vidare utvecklingen av jordbrukets yttre
rationalisering borde avvaktas, innan dylika tjänster inrättades. Även om,
såsom framgått av vad lantmäteristyrelsen anfört rörande arbetsförhållandena
å länskontoret i Göteborg, överlantmätaren där har en mycket stor
arbetsbörda, är jag icke redan nu beredd tillstyrka, att kontorslantmätaren
därstädes skall utbytas mot en biträdande överlantmätare.
Då löneställningen för länskontorens personal prövades så sent som år
1948 kan jag icke förorda, att kansliskrivartjänsterna vid länskontoren i
Falun och Härnösand skola förändras till kanslisttjänster. Beträffande frågan
om en särskild befordringsgång för specialutbildad biträdespersonal
inom lantmäteristaten torde jag få erinra, att jag redan vid behandlingen
av styrelsens avlöningsanslag förklarat mig icke för närvarande kunna förorda
att en dylik befordringsgång skall införas.
Lantmäteristyrelsen har beräknat medelsbehovet till avlöningar åt extra
skrivbiträden samt tillfälliga biträden i kontorstjänst till sammanlagt 61 700
kronor. Styrelsen framhåller att den därvid endast räknat med sådan personal,
som redan finnes anställd. Emellertid är att märka, att ramen för
1948 års personalorganisation å kontoren ännu icke blivit fylld. I och med
att personalstyrkan utbygges torde behovet av extra och tillfällig personal
minska högst väsentligt. Jag anser det därför till fyllest, om 20 000 kronor
anvisas till avlönande av dylik personal under nästa budgetår.
Mot styrelsens äskanden i övrigt, vilka äro av i huvudsak automatisk karaktär,
har jag icke något att erinra.
I enlighet med vad jag anfört skulle anslaget behöva höjas med sammanlagt
87 000 kronor.»
Utskottet. Vid statsmakternas prövning år 1948 av personalbehovet vid
lantmäterikontoren i länen befanns länskontoret i Göteborg icke böra erhålla
någon biträdande överlantmätare. Såsom departementschefen fram
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
127
hållit uttalades samtidigt, att man borde avvakta den vidare utvecklingen
av jordbrukets yttre rationalisering, innan ytterligare sådana tjänster inrättades.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit bör enligt utskottets mening
ännu någon tid förflyta, innan frågan om inrättandet av en befattning
såsom biträdande överlantmätare vid nämnda länskontor på nytt upptages
till prövning. Utskottet kan fördenskull icke biträda yrkandena i motionerna
I: 37 och II: 38.
Framställningen i övrigt under ifrågavarande punkt föranleder icke någon
utskottets erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 37 och
II: 38,
a) fastställa följande avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis
................................ 1 330 000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för
slagsvis
................................ 24 000
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Orts- till- lägg |
Titel |
An- tal |
Kro- nor |
2 200 |
1500 |
150 |
Assistent i Västernorrlands län...... |
i |
3 850 |
2 200 |
1500 |
— |
Annan assistent .................... |
i |
3 700 |
Summa kronor |
7 550 |
Anm. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5,
10 och 15 år.
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -
vis .................................... 932 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 264 000
Summa kronor 2 550 000;
b) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 550 000 kronor.
184:o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 201 (s. 327—328) innefattar en höjning av anslaget
med 86 000 kronor till 410 000 kronor. Höjningen hänför sig med 16 000
kronor till posterna sjukvård m. m. och reseersättningar samt med 70 000
kronor till posten övriga expcnscr. Sistnämnda uppräkning är betingad av
128
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att länskontoret i Älvsborgs län skall erhålla viss ny utrustning i samband
med inflyttning i nya lokaler.
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning under förevarande punkt föranleder
icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Lantmåterikontorcn i länen: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 410 000 kronor.
185:o) Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurser. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 202 (s. 329) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurser
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 14 500 kronor.
186:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar. Under punkten
203 (s. 329—339) har Kungl. Maj :t hemställt om ett med 437 500 kronor
till 9 475 000 kronor höjt anslag.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 274 av herr Sundberg,
Carl, m. fl. samt II: 317 av herr Ericsson i Näs m. fl., i vilka motioner
yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om upprättandet av en
speciell skiftesorganisation för Kalmar län.
Lantmäteristyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1949 hemställt, att anslaget
måtte höjas med 910 900 kronor till 9 948 400 kronor. Av höjningen
hänföra sig 90 258 kronor till omorganisation av skiftesverksamheten i Kopparbergs
län och 61 615 kronor till en särskild skiftesorganisation i Kalmar
län. I sina anslagsäskanden framlägger styrelsen vissa allmänna synpunkter
på arbetsbalansen inom lantmäteriväsendet.
Styrelsen hänvisar först till statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 143/1949 i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers
berättelse. Utskottet framhöll i utlåtandet, att den rådande situationen på
lantmäteriväsendets område finge betecknas som kritisk. Arbetsbalansen
inom lantmäteriets distriktsorganisation ävensom vid länskontoren vore nu
större än någonsin. Genom att i samband med jordbruksrationaliseringen
och den nya byggnadslagstiftningen utökade arbetsuppgifter tillförts lantmäteriorganisationen
syntes det vara att befara, att arbetsbalansen komme
att ytterligare stegras. Utskottet ansåg, att särskilda åtgärder snarast borde
vidtagas för att åstadkomma mera tillfredsställande förhållanden på förevarande
område. Det kunde enligt utskottet därvid icke undvikas, att frågan
om en viss tillfällig förstärkning av lantmäteriets personalorganisation upptoges
till prövning. Parallellt härmed borde emellertid alla möjligheter att
förenkla och rationalisera såväl arbetsmetoderna som själva förrättningsförfarandet
tillvaratagas.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
129
Lantmäteristyrelsen anför att de återgivna uttalandena av riksdagsrevisorerna
grundats på en inventering av arbetsbalansen inom lantmäteriet,
som styrelsen verkställt den 1 oktober 1948. En ny undersökning av arbetsbalansen
hade gjorts den 1 juni 1949. Det hade därvid framkommit, att balansen
— trots att hösten och vintern 1948 varit gynnsamma för fältarbeten
— ytterligare ökat med omkring fem procent. Den takt, i vilken nya förrättningar
och uppdrag strömmade in, visade även totalt ökande tendens.
Styrelsen förklarar, att de av riksdagen uttalade önskemålen om åtgärder
för att nedbringa arbetsbalansen inom lantmäteriväsendet och de aktuella
undersökningarna om balansens tillväxt föranlett styrelsen att i anslagsäskandena
för budgetåret 1950/51 begära medel för fortsatta personalförstärkningar
och för en råd åtgärder i syfte att effektivisera lantmäteriverksamheten.
Härför erfordras förhöjda anslag, vilket dock i viss utsträckning kompenseras
av höjda taxeinkomster för statsverket.
Beträffande den föreslagna särskilda skiftesorganisationen
i Kalmar län anför styrelsen i huvudsak följande.
Till en början erinrar styrelsen om att styrelsen i sina anslagsäskanden för
innevarande budgetår föreslog inrättande av en särskild skiftesorganisation
i Kalmar län. Förslaget motiverades med att det visat sig omöjligt för distriktsorganisationen
inom länet att jämsides med övriga förrättningar på ett
tillfredsställande sätt medhinna handläggningen av de tungarbetade och
tidsödande skiftesförrättningarna. Styrelsen framhåller, att arbetskraftssituationen
i länet under sistförflutna året ytterligare förvärrats. På grund av
den stigande arbetsmängden äro möjligheterna för distriktsorganisationen
att medverka i arbetet med jordbrukets yttre rationalisering mycket små.
Den yttre rationalisering, som åstadkommes genom skiftena, hotar nu att
helt avstanna. Enligt styrelsens mening kan inrättandet av en särskild skiftesorganisation
i länet icke längre uppskjutas. För denna bör avses en distriktslantmätare
som chef. Såsom biträdande förrättningsman ämnar styrelsen
disponera en av förfogandelantmätarna inom distriktsorganisationen.
Någon ny befattning behöver alltså icke inrättas för sistnämnda ändamål.
Då skiftesorganisationen behöver synnerligen kvalificerad mätningsteknisk
personal, vilken icke kan avvaras från distriktsorganisationen i övrigt, upptager
styrelsens förslag tre nya befattningar som mätningstekniker. Slutligen
räknar styrelsen för kontorsarbetet med ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden.
Länsstyrelsen i Kalmar län samt lantbruksnämnderna i Kalmar läns norra
och södra områden ha i särskilda skrivelser hemställt, att frågan om inrättandet
av en särskild skiftesorganisation i länet måtte ånyo prövas.
Statskontoret har icke velat motsätta sig en omorganisation av skiftesverksamheten
i Kopparbergs län men har förklarat sig icke kunna tillstyrka
bifall till förslaget om cn särskild skiftesorganisation i Kalmar län.
Departementschefen har anfört.
»De utredningar, som lantmäteristyrelsen företagit rörande arbetsbalansen
inom lantmäteriets distriktsorganisation, visa cn fortgående stegring av
denna balans. En sådan stegring är desto betänkligare som det redan tidigare
på grund av anhopningen av arbetsuppgifter ofta förekommit oskäligt
långa dröjsmål med utförande av begärda förrättningar. Då uppenbarligen
stora samhällsekonomiska olägenheter kunna vållas av dylika dröjsmål fin
0
Bilumg till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.
130
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ner jag det angeläget att, såsom jämväl understrukits av riksdagen år 1949,
särskilda åtgärder skola vidtagas för att åstadkomma mera tillfredsställande
förhållanden på området. Lantmäteristyrelsen har nu för detta ändamål
föreslagit dels vissa personalförstärkningar, dels vissa andra åtgärder i
syfte att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av arbetskraften. Härjämte
arbetar man emellertid såväl inom styrelsen som inom fastighetsbildningssakkunniga
på att så långt möjligt förenkla arbetsmetoderna och förrättningsförfarandet.
Det torde i detta sammanhang bland annat kunna nämnas
att fastighetsbildningssakkunniga den 31 oktober 1949 till Ivungl. Maj:t
framlagt förslag om vissa ändringar i jorddelningslagen. Dessa ändringar
avse huvudsakligen borttagande av en del föreskrifter av formell natur, vilka
icke ha någon större praktisk betydelse, men vilka kunna verka fördröjande
eller fördyrande på förrättningsarbetet. Dessa förslag behandlas för
närvarande i justitiedepartementet. Vidare kan påpekas att lantmäteristyrelsen
nämnda dag framlagt ett förslag till ny lantmäteritaxa, vilket innebär
en väsentlig förenkling av nu gällande taxebestämmelser och därigenom
är ägnat att minska det administrativa arbetet vid utställande av räkningar
för förrättningar och granskning av dessa räkningar.
Även om de möjligheter, som kunna finnas att förenkla och rationalisera
arbetet vid lantmäteriför rättningar na, i största möjliga utsträckning tillvaratagas,
torde det emellertid även vara nödvändigt att förstärka lantmäteriets
personalorganisation, om den nuvarande arbetsbalansen skall
kunna nedbringas inom rimlig tid. Härvid gäller det givetvis att tillse att
denna organisation får den sammansättning, som är lämpligast för att arbetet
skall kunna föras snabbt framåt med minsta möjliga kostnader. I
fråga om proportionerna mellan olika personalgrupper innebära de förslag
till utvidgningar, som lantmäteristyrelsen framlagt, vissa avvikelser från
den ram för distriktsorganisationen, som fastställdes av 1947 års riksdag.
Antalet lantmätare skulle sålunda även vid ett bifall till lantmäteristyrelsens
förslag komma att ligga ett gott stycke under sagda ram. Däremot
skulle ramen överskridas i någon mån beträffande kontorsbiträden och i
ganska avsevärd omfattning i fråga om mätningstekniker. I viss mån få
emellertid dessa avvikelser ses som ett led i det pågående rationaliseringsarbetet
inom lantmäteriväsendet, vilket arbete bland annat går ut på att
avlasta lantmätarna från sådant arbete, som ej oundgängligen kräver lantmätarutbildning.
Såväl med hänsyn härtill som i betraktande av att den
totala arbetsbelastningen för lantmäteriet ökat avsevärt anser jag därför
att hinder ej bör möta för att överskrida den av 1947 års riksdag fastställda
ramen, där detta kan anses påkallat av omständigheterna.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till frågan om en
förstärkning av lantmäteriets distriktsorganisation torde jag få övergå till
att behandla de olika av lantmäteristyrelsen föreslagna förändringarna.
Vad då först angår frågan om en ändring av den särskilda skiftesorganisationen
i Kopparbergs län finner jag, att lantmäteristyrelsen anfört
övertygande skäl för att en sådan ändring är oundgängligen påkallad. Jag
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
131
kan även ansluta mig till styrelsens förslag om det sätt, på vilket omorganisationen
bör ske. Framhållas må, att förslaget endast innebär en obetydlig
ökning av kostnaderna för den lantmäteriutbildade personalen och
att denna kostnad torde mer än väl uppvägas av fördelen av att täta ombyten
på dessa tjänster kunna undvikas. Däremot innebär förslaget en ej
oväsentlig utvidgning av antalet mätningstekniker och biträden i kontorstjänst.
En sådan utökning torde emellertid vara nödvändig, om skiftena
skola kunna genomföras inom rimlig tid och därigenom möjlighet skapas
att få till stånd en verklig sanering av de ytterst otillfredsställande jordförhållandena
i denna del av landet.
Med hänsyn till vad som upplysts rörande arbetsbelastningen för distriktsorganisationen
i Kalmar län och det stora behovet av omskiften därstädes
finner jag jämväl lantmäteristyrelsens hemställan om inrättande av
en särskild skiftesorganisation i detta län vara befogad. I betraktande av att
jag nu föreslår en omorganisation av skiftesverksamheten i Kopparbergs
län anser jag mig dock förhindrad att samtidigt föra fram förslaget om
skiftesorganisationen i Kalmar län.
Enligt lantmäteristyrelsens förslag skulle vidare inrättas ett särskilt centralkontor
i Stockholm för vissa specialarbeten. Jag kan i princip ansluta
mig till styrelsens uppfattning om lämpligheten av att vissa arbeten, som
äro särskilt komplicerade eller lämpligen kunna utföras med användande
av speciella maskiner, skola uppdragas åt särskilt utbildad och med specialinstrument
försedd personal. Jag kommer även i det följande att vid behandlingen
av frågan om anslag till utrustning åt lantmäteriorganisationen
förorda, att medel skola beviljas för inköp av dylika specialinstrument.
Däremot anser jag det icke lämpligt att särskild personal skall beräknas
för det ifrågasatta centralkontoret. Personalbehovet för de specialarbeten,
som här kunna komma i fråga, bör i stället kunna tillgodoses inom distriktsorganisationens
allmänna ram.
Lantmäteristyrelsens beräkningar angående medclsbehovet för den lantmäteriutbildade
personalen vid distriktsorganisationen med undantag av
de särskilda skiftesorganisationerna äro i huvudsak av automatisk natur
och föranleda ej någon erinran från min sida. Det torde här få erinras
om att vid 1947 års omorganisation antalet lantmätare och aspiranter vid
full utbyggnad förutsattes skola uppgå till omkring 370. Även vid ett bifall
till förslaget om ändring i skiftesorganisationen i Kopparbergs län torde det
verkliga antalet under nästa budgetår icke komma att uppgå till mer än
omkring 345.
Antalet mätningstekniker och biträden i kontorstjänst förutsattes vid
1947 års omorganisation vid full utbyggnad skola uppgå till omkring 345
respektive 305. För innevarande budgetår har medel även beräknats för
nämnda antal befattningshavare i dessa kategorier. Lantmäteristyrelsen
har nu i sina anslagsäskanden beräknat medel för sammanlagt 402 mätningstekniker.
Av skäl, som jag förut angivit, anser även jag det nödvändigt
att den av 1947 års riksdag beslutade ramen för antalet mätningstekni
-
132
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
ker överskrides. Enligt min mening bör dock utvidgningen icke göras så
stor som lantmäteristyrclsen föreslagit. Jag föreslår sålunda att medel skola
beräknas för avlönande av sammanlagt 367 mätningstekniker. Därvid torde
fem nya tjänster i lönegrad Ce 21 böra avses för skiftesorganisationerna.
Av de övriga nya tjänsterna torde två böra placeras i lönegrad Ce 19. Vad
angår kontorspersonalen kan jag icke biträda lantmäteristyrelsens förslag
om inrättande av ett antal kontoristtjänster. Av skäl som angivits vid behandlingen
av anslagsäskandena för avlöning åt personal vid lantmäteristyrelsen
kan jag ej heller biträda förslaget om införande av en särskild befordringsgång
för viss kontorspersonal. Däremot anser jag även här en viss
utökning av personalen erforderlig. Jag förordar sålunda, att för nästa budgetår
medel skola beräknas för 314 biträden i kontor stjänst. Detta innebär
en ökning med nio biträden och motsvaras helt av den för skiftesorganisationerna
avsedda förstärkningen av dylik personal.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat erfordras en höjning av anslaget
med i runt tal 192 500 kronor. Av detta belopp hänföra sig omkring 75 500
kronor till de nya skiftesorganisationerna i Kopparbergs län, 21 000 kronor
till den lantmäteriutbildade personalen i övrigt samt 96 000 kronor till den
mätningstekniska personalen i övrigt. Härtill kommer en ökning av medelsbehovet
för lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång och
löneklassförändringar samt för vikariats- och övertidsersättningar m. in.,
vilken torde kunna uppskattas till i runt tal 250 000 respektive 20 000 kronor.
Å andra sidan minskas medelsbehovet med sammanlagt 25 000 kronor
avseende avlöningar till extra mätningstekniska biträden och tillfälliga
biträden i kontorstjänst. Anslaget bör sålunda höjas med (192 500 -f- 250 000
+ 20 000 — 25 000 =) 437 500 kronor.
Vid bifall till vad jag föreslagit bör den för lantmäteriets distriktsorganisation
gällande personalförteckning en ändras så, att dels en
distriktslantmätartjänst i Ca 32 och sex lantmätartjänster i Ce 29 avföras
från förteckningen, dels å förteckningen uppföras fem distriktslantmätartjänster
i Ce 32, dels antalet kanslibiträdestjänster ökas med två, dels ock
antalet lantmätartjänster å övergångsstat minskas med 20.»
Utskottet. Vad först angår yrkandet om inrättande av en särskild skiftesorganisation
i Kalmar län framhålles i motionerna I: 274 och II: 317, att det
inom länet finns ett stort antal byar, beträffande vilka skifte ännu icke begärts
eller påbörjats. Dessa byars areal uppskattas till sammanlagt omkring
44 000 hektar. Därjämte uppgives, att cirka 1 000 skiften, som begärts, antingen
ännu icke påbörjats eller också ha pågått kortare eller längre tid, i
vissa fall mer än ett tjugutal år. Med hänsyn till vad sålunda upplysts vill
utskottet understryka departementschefens uttalande, att det synes vara
befogat att inrätta en särskild skiftesorganisation i länet.
Emellertid är även en ändring av den särskilda skiftesorganisationen i Kopparbergs
län påkallad. I likhet med departementschefen anser sig utskottet
ej kunna tillstyrka såväl denna ändring som inrättandet av den särskilda
skiftesorganisationen i Kalmar län. Vid valet mellan dessa båda alternativ
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
133
har utskottet stannat för att förorda nämnda ändring, vilken synes vara
oundgängligen nödvändig.
Vad i övrigt anförts under ifrågavarande punkt föranleder icke någon utskottets
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1:274
och II: 317,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantmäteriets distriktsorganisation,
som angivits i det föregående;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteriets distriktsorganisation,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
................................... 3 591 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ............................... 4 895 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 989 000
Summa kronor 9 475 000;
c) till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 9 475 000
kronor.
187:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Omkostnader. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 204 (s. 339—341) innefattar förslag om en
bland annat med hänsyn till medelsåtgången påkallad uppräkning av anslaget
med 675 000 kronor till 2 550 000 kronor. Utskottet biträder framställningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 550 000 kronor.
188:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Ersättning för''publik renovation.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 205 (s. 342)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Ersättning för publik renovation för budgetåret 1950/51 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
134
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
189:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Utrustning. Utskottet biträder
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 206 (s. 342—345) — innefattande
en anslagshöjning med 102 500 kronor, därav 69 000 kronor för merkostnader
vid inköp av instrument till följd av devalveringen av den svenska
kronan — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 252 500 kronor.
190 :o) Kostnader för kurser för lantmäteritekniska biträden m. fl. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 207 (s. 345) — innefattande
medelsanvisning med ett med 85 000 kronor till 14 100 kronor minskat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för kurser för lantmäteritekniska
biträden m. fl. för budgetåret 1950/51 anvisa ett
reservationsanslag av 14 100 kronor.
191 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts under punkten 209 (s. 347) gjorda framställning om
oförändrad medelsanvisning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1950/
51 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.
192 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister
m. m. Kungl. Maj:ts framställning under punkten 211 (s. 348)
— innefattande oförändrad medelsanvisning — tillstyrkes av utskottet, som
alltså hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra samhällen
för upprättande av fastighetsregister m. m. för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
193:o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning under punkten 212 (s. 348) om oförändrad
medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
135
194:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Kungl. Maj:ts under
punkten 213 (s. 348) gjorda framställning om medelsanvisning med ett
med 700 till 5 400 kronor höjt belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns
lappmark för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
5 400 kronor.
195 :o) Ströängars indragande till kronan. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 214 (s. 349) om medelsanvisning med ett med
2 100 kronor sänkt belopp och hemställer alltså,
att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 7 200 kronor.
196:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 215 (s. 349) innefattar medelsanvisning med ett
med 29 000 kronor till 35 000 kronor nedsatt belopp. Utskottet biträder framställningen
och hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
35 000 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk.
197:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 216 (s. 350—355) omfattar — förutom hemställan om fastställande
av ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
2 771 000 kronor, vilket belopp med 25 000 kronor överstiger nuvarande
anvisning. Förslaget innebär vidare att å den för kartverket gällande
personalförteckningen skola dels från extra ordinarie till ordinarie stat
överföras en byrådirektör (Ca 31) och en förste statskartograf (Ca 29),
dels ock uppföras en ingenjör i Ca 23 ävensom ytterligare 7 kartassistenter
i Ca 19 och 11 kartassistenter i Ca 16.
Tillika föreslås, att till byråingenjör i Ce 24 skall kunna förordnas kartassistent,
som förvärvat högskolutbildning i vissa ämnen.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj ds förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för rikets allmänna kartverk, som angivits
i det föregående;
136
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
b) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöning sstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ 1 513 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............. 9 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 963 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 284 800
Summa kronor 2 771 000;
c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 771 000 kronor.
198:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Under punkten 217 (s.
355—356) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 18 400 kronor till 361 800
kronor ökad medelsanvisning, huvudsakligen sammanhängande med att
kartverket erhållit större lokaler.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
361 800 kronor.
199:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten 218 (s. 356—357) innefattar en anslagsanvisning av 850 000
kronor, vilket belopp med 12 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Beräkningen innebär att posten flygfotografering
höjes med 30 500 kronor samt att vissa andra poster i enlighet med
kartverkets anslagsframställning minskas med sammanlagt 18 500 kronor.
Utskottet. Utskottet, som ej har något att erinra mot framställningen,
hemställer,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.
200:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Under punkten 219
(s. 357—358) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 80 500
kronor, vilket belopp med 143 300 kronor understiger nu gällande anslagsanvisning.
Förslaget innebär att för underhåll av flygplan och för fortsatt
anskaffning av möbler m. m. beräknas 50 000 respektive 7 000 kronor samt
att för inköp från Schweiz av vissa instrument anvisas 23 500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
13
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 80 500 kronor.
M. Lappväsendet.
201 :o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 220 (s. 359—361) innefattar — förutom hemställan om bemyndigande
att företaga ändring i personalförteckningen för lappfogdarna
och om fastställande av ny avlöningsstat för dessa — anslagsanvisning för
ändamålet med 223 400 kronor, vilket belopp understiger motsvarande medelsanvisning
för innevarande budgetår med 1 800 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
lappfogdarna uppföra en kontorsbiträdestjänst i lönegrad
Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för lappfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
...................................... 59100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 31 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
................................ 113 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 20 000
Summa kronor 223 400;
c) till Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 223 400 kronor.
202:o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
under punkten 221 (s. 361) gjorda framställning — innefattande en med
hänsyn till medelsåtgången under sist förflutna budgetår ökad anslagsanvisning
med 11 100 kronor, varav 100 kronor avses för sjukvård m. m.,
10 000 kronor för reseersättningar och 1 000 kronor för expenser — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 101 400
kronor.
138
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
N. Diverse.
203:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten
222 (s. 362) — innefattande medelsanvisning med ett med 333 000 kronor
till 2 485 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 485 000 kronor.
204 .o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Jämlikt
Kungl. Maj :ts under punkten 223 (s. 362) gjorda framställning — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för upplåten mark för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 26 800 kronor.
205 :o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 224 (s. 362—363) — innebärande medelsanvisning med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för
förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 22 100 kronor.
206 :o) Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen. Utskottet biträder
Kungl. Maj :ts under punkten 225 (s. 363) gjorda framställning — innefattande
oförändrad anslagsanvisning — och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska naturs ky dds föreningen
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 12 000
kronor.
207 ro) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Jämlikt
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 226 (s. 364) — innefattande
medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk
anstalt för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.
208 :o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj :ts hemställan under punkten 227 (s. 364) — innetattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
139
att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet
i Paris för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
209 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 228 (s. 364—365) — innefattande en
med 145 000 kronor till 470 000 kronor ökad medelsanvisning, sammanhängande
med dels devalveringen av den svenska kronan, dels beräknade kostnader
för en nationell kommitté samt för deltagande i konferenser, kurser
m. m. — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i FAO för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av
470 000 kronor.
210:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 229 (s. 365) gjorda framställning
-—- innebärande en med hänsyn till medelsåtgången med 20 000 kronor
till 5 000 kronor minskad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
211 :o) Kontroll å standardisering av mjölk. Under punkten 230 (s. 365
366) har Kungl. Maj :t hemställt, att det för innevarande budgetår under
folkhushållningsdepartementets anslagsanvisningar uppförda anslaget till
förevarande ändamål, med hänsyn till att nämnda departement föreslås skola
upphöra med utgången av innevarande budgetar, måtte för nästa budgetår
med oförändrat belopp av 18 000 kronor upptagas under nionde huvudtiteln.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 18 000
kronor.
212 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 231 (s. 366) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
140
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
213:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 232 (s. 366) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
214:o) Extra utgifter. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 233 (s. 366) — innebärande oförändrad medelsanvisning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
215 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 234 (s. 367)
innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
216.o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivas i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer
utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 17 mars 1950.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,
Svedberg, Carl Sundberg, Näslund, Jon Jonsson, Bror Nilsson, Hjalmar
Nilsson och Bertil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Johnsson i
Kastanjegården, Gustafson i Dädesjö, Norup, Jacobson i Vilhelmina, Antbv,
Andersson i Hyssna, Hseggblom, Ahlsten och Ekdahl;
dock att vid behandlingen av punkterna
1—17, 49, 84 och 114 herr Isaksson deltagit i stället för herr Carl Sundberg,
samt
18—28 herr Grym deltagit i stället för herr Jon Jonsson.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
141
Reservationer:
1) Vid punkten 47:o) (Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbrulcsundervisningsanstalter) av herrar Tjållgren,
Bror Nilsson och Norup, vilka ansett att utskottet bort med tillstyrkande
av motionerna 1:259 och 11:314 förorda en medelsanvisning av
4 000 000 kronor för ändamålet och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Av den tillgängliga utredningen torde framgå, att byggnaderna vid
många av de lägre lantbruksundervisningsanstalterna äro synnerligen bristfälliga
och att det är nödvändigt att dessa anstalter inom rimlig tid skola
få sätta i gång planerade byggnadsarbeten. Enligt lantbruksstyrelsens utredning
skulle för att tillgodose samtliga redan föreliggande ansökningar
om statsbidrag till sådana arbeten fordras i runt tal 18 600 000 kronor. Härutöver
väntas ansökningar från ytterligare ett flertal skolor. För ändamålet
tillgängliga medel uppgå emellertid för närvarande endast till omkring
2 200 000 kronor.
Även om försiktighet alltjämt måste iakttagas i fråga om medelsanvisning
och byggnadstillstånd, är det dock otvivelaktigt sa, att utrymmet för
investeringar numera ökat något. Denna ökning bör givetvis i första hand
tagas i anspråk för sådana behov, vilkas tillgodoseende icke längre kan
uppskjutas utan stora skadeverkningar. Enligt utskottets mening höra
åtskilliga av de lägre lantbruksundervisningsanstalternas planerade byggnadsarbeten
till dessa. Som framgår av lantbruksstyrelsens beräkningar
är en väsentligt större medelsanvisning än den Kungl. Maj :t föreslagit nödvändig
för att de mest trängande arbetena skola kunna utföras under nästa
budgetår. Utskottet vill därför föreslå, att anslaget på sätt lantbruksstyrelsen
begärt samt i motionerna 1:259 och 11:314 hemställts måtte uppräknas
till 4 000 000 kronor. Härvid förutsätter utskottet, att även det
hittills reserverade beloppet å 2 000 000 kronor av anslaget för budgetaret
1947/48 åtminstone delvis skall kunna tagas i anspråk under nästa budgetår.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till de likalydande motionerna
1:259 och 11:314, till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruk sunder visningsanstalter
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor.»
2) Vid punkten 115:o) (Statens forskningskoinmitté för lantmannabyggnader)
av herrar Norup och Antbg.
142
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3) Vid punkten 131 :o) (Fiskets befrämjande i de särskilda orterna) av
herr Antby.
4) vid punkten 135:o) (Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m.) av herr Johnsson i Kastanjegården, vilken ansett att utskottet bort
biträda yrkandet i motionerna I: 176 och II: 213 och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Vad angår —--(lika med utskottet)---fullo styrkt.
Av den utredning, som legat till grund för Kungl. Maj :ts ställningstagande
synes framgå, att strömmingsfisket vid Tjärö varit fritt år 1931 och
dessförinnan. En därefter vidtagen undersökning har emellertid givit vid
handen, att såväl Andersson som tidigare ägare till Tjärö hävdat uteslutanderätt
till sådant fiske inom ifrågavarande vattenområde före år 1932. Vid
sådant förhållande torde ersättning för den mistade fiskerätten böra utgå
till Andersson.
Beträffande ersättningens storlek har inhämtats, att Andersson anser 6 000
kronor vara ett skäligt belopp. Från sakkunnigt håll inom orten har upplysts,
att en gottgörelse av 5 000 kronor kan anses skälig. Ehuru det är svårt
att tillförlitligt uppskatta värdet av strömmingsfisket, finner utskottet sig
dock kunna ansluta sig till sistnämnda uppskattning.
I fråga om gottgörelsen till Ruth Kjellberg anser utskottet i likhet med
kollegiet omständigheterna vara sådana, att hon på samma sätt som övriga
delägare i ifrågavarande fiskevatten bör ei\hålla ersättning för mistad fiskerätt
med ett skäligt belopp av 1 500 kronor.
I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning.
Vid bifall till vad utskottet salunda föreslagit bör anslaget uppräknas med
(5 000 + 1 500 =) 6 500 kronor till 61100 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt med bifall till de likalydande motionerna I:
176 och 11:213, till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. in. för bugdetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag
av 61 100 kronor.»
5) Vid punkten 173:o) (Skogsvård m. in.: Väg- och flottledsbyggnader å
skogar i enskild ägo)
a) av herr Carl Sundberg;
b) av herrar Tjällgren, Bror Nilsson och Norup, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna 1: 268 och II: 326 samt att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»Även de---(lika med utskottet)---nästa budgetår.
Den ökning, som Kungl. Maj :t föreslagit, synes emellertid icke vara på
långt när tillräcklig. Utskottet förordar i stället en uppräkning av anslaget
till 4 000 000 kronor i enlighet med vad som hemställts i motionerna I: 268
och II: 326. Som skäl härför åberopar utskottet i huvudsak vad skogsstyrelsen
anfört i sitt anslagsäskande. Därjämte vill utskottet framhålla, att byg
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
143
gandet av skogsvägar utgör ett mycket viktigt led i skogsbrukets rationalisering.
I första hand minskas nämligen därigenom behovet av arbetskraft
vid virkets utdrivning och sänkas transportkostnaderna. Dessutom medför
ett väl utbyggt skogsvägnät ofta, att det blir möjligt att tillvarataga sådana
sortiment och dimensioner, som eljest icke kunna utnyttjas. Även med hänsyn
till den betydelse, som skogsprodukterna ha för den svenska utrikeshandeln,
synes det angeläget att genom en utbyggnad av skogsvägarna möjliggöra
en ökad produktion inom skogsbruket.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under förevarande anslagspunkt föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till de likalydande motionerna I:
268 och II: 326, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.»
6) Vid punkten 186:o) (Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar)
av herr Carl Sundberg.
144
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Bilaga.
Uppskjutna frågor.
Punkt |
Anslagets rubrik |
Punkt |
Anslagets rubrik |
27 |
Lantbrukshögskolan och statens lant- |
124 |
Bidrag till Jordbrukarungdomens |
bruksförsök: Statens försöksgårdar. |
förbund. |
||
57 |
Nötboskapsavelns befrämjande: |
128 |
Bidrag till jordbrukets rationalisering. |
Understöd åt kontrollföreningsverk- |
129 |
Täckande av förluster på grund av |
|
samhet. |
statlig kreditgaranti. |
||
94 |
Befrämjande av fröodlingen m. m.: |
132 |
Kolonisation: |
Bidrag till stödjande av priset å |
Byggnadshjälp till iståndsättande |
||
hamphalm och linhalm. |
av vissa äldre lägenheter m. m. |
||
98 |
Odling av gummiförande växter. |
Avträdesersättningar och flytt- |
|
106 |
Bidrag till Föreningen för växtför- |
ningsbidrag. |
|
ädling av fruktträd. |
133 |
Odlings- och byggnadshjälp åt inne- |
|
in |
Statens jordbruksnämnd: |
havare av odlingslägenheter m. fl. |
|
Avlöningar. |
135 |
Grundförbättringar: Statens avdik- |
|
Omkostnader. |
ningsanslag. |
||
Kommission för krisuppgifter på livs- |
148 |
Befrämjande i allmänhet av fiskeri- |
|
medelsområdet. |
näringen. |
||
113 |
Prisreglerande åtgärder på jordbru- |
208 |
Understöd åt jorddelningsväsendet |
kets område. |
m. m.: |
||
115 |
Kostnader i samband med Svenska |
Bidrag till vissa förrättningskost- |
|
spannmålsaktiebolagets verksam- |
nader m. m. |
||
het. |
210 |
Bidrag till kostnader vid ensittar- |
|
116 |
Statlig lagerhållning: Omkostnader |
förrättningar. |
|
för statlig inköps- och försäljnings- |
Bidrag till ersättning åt vissa för- |
||
verksamhet. |
rättningsmän enligt lagen om |
||
123 |
Befrämjande av landsbygdens elek- |
enskilda vägar. |
|
trifiering. |
507321. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.