Banlcoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1949, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1950.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från förs ta kammaren: herrar Åkerberg, Ewerlöf, Sundvik, Fahlander,
Petersson i Karlskrona, Nordenson, Persson i Vinslöv och Boo;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkal j ungby, Fröderberg,
Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby, fru Humla, herrar Schmidt,
Sköldin och von Seth.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. S sand. Nr 1.

,!-v f'' tf .H*

•: !/ 5''f /AL

*: < •: i

. .. ''• ■ 1 • -• ■ ''• '' ■

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1949.

Sveriges utrikeshandel har under året varit mera balanserad än under
de närmast föregående åren. Genom importregleringen samt i någon mån
genom en avmattning av efterfrågan på vissa importvaror har importen
begränsats med i runt tal 700 miljoner kronor i jämförelse med 1948 års
import, medan exporten visat en ökning. Importöverskottet kan härigenom
beräknas komma att under år 1949 uppgå till endast 100—200 miljoner
kronor mot cirka 950 miljoner kronor under närmast föregående år. Detta
utfall av utrikeshandeln har medfört att riksbankens guld- och valutareserver
icke ha behövt tagas i anspråk för betalning av importöverskottet,
vilket täckts genom andra inflytande betalningar än varulikvider. Tvärtom
har riksbanken under året kunnat öka sin behållning av utländska valutor.

Riksbankens innehav av guld och valutor har i kronor räknat därjämte
undergått en stegring genom den depreciering av den svenska kronan, som
genomfördes i mitten av september 1949. Sedan brittiska regeringen beslutat
att sänka pundets värde gentemot dollarn, beslöto fullmäktige den
19 september att höja riksbankens säljkurs för dollar från 3 kronor 60 öre
till 5 kronor 18 öre, vilket innebar en depreciering av den svenska kronan i
samma utsträckning som det engelska pundet eller med 30.5 procent. Samtidigt
justerades även kurserna på de valutor, som icke alls blevo föremål
för depreciering eller blevo detta i lägre grad än den svenska kronan. Guldpriset,
beräknat på grundval av det officiella guldpriset i Förenta staterna,
höjdes i överensstämmelse med den nya dollarkursen från 4 050 kronor 99
öre till 5 821 kronor 29 öre per kilogram fint guld.

Den totala ökningen av riksbankens nettobehållning av guld och valutor
har under året uppgått till 585 miljoner kronor, varav 125 miljoner
kronor till följd av deprecieringen. Vid en bedömning av valutautvecklingen
för landet i dess helhet måste emellertid hänsyn tagas även till
bland annat förändringarna i affärsbankernas valutabehållning samt i
clearingställningen gentemot utlandet. Ehuru uppgifter härom ännu ickeföreligga
för hela året, torde den totala siffermässiga förbättringen i landets
valutaställning under år 1949 kunna uppskattas till i runt tal 600 miljoner
kronor.

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

Förändringarna i riksbankens behållning av guld och valutor framga av
följande sammanställning (i miljoner kronor).

»''/,a 8,/u !7e 1949 31/u

1947 1948 Till kurser före Till kurser efter 1949

deprecieringen deprecieringen

Guld............ 379 290 254 365 362

Dollar........... 3 113 173 249 385

Pund............ 351 214 459 459 508

Övriga valutor.....156_85_92_100_61

Bruttosumma...... 889 702 978 1 173 1 316

Skulder..........165_97_192_262* 1)_126

Nettosumma...... 724 605 786 911 1 190

Anm.: Häri ingår icke riksgäldskontorets andel i:

Treasury Bills i £, 109 milj. kr.

Franska Bons du Trésor, 45 milj. kr.

*) Detta belopp inkluderar justeringar till följd av i betalningsavtal med vissa länder ställda
kursgarantier. Vissa av deprecieringen föranledda kursfrågor ha ännu ej lösts.

Nedgången i guldbehållningen före deprecieringen beror till ett belopp av
29 miljoner kronor på en betalning av guld i enlighet med den s. k. Washington-överenskommelsen
av den 18 juli 1946. Beträffande den inhemska förbrukningen
av guld hänvisas till § 18 i denna berättelse.

I enlighet med överenskommelsen angående intereuropeiska betalningar
och kompensationer m. m. har riksbanken ställt överdragningsrätter till
förfogande för vissa länder ävensom, under årets förra del, erhållit överdragningsrätter
från vissa andra länder. Under året 1/7 1948—30/6 1949
utnyttjades sålunda, huvudsakligen under kalenderåret 1949, på Sverige
överdragningsrätter till ett totalt belopp av 29.8 miljoner dollars, medan
de av Sverige utnyttjade överdragningsrätterna uppgingo till sammanlagt
7.7 miljoner dollars. Av de överdragningsrätter, som Sverige för året 1949/50
ställt till förfogande, hade per den 30 november 1949, vilket är den senaste
dag, för vilken uppgifter föreligga, utnyttjats 23.8 miljoner dollars.

Läget på kreditmarknaden har under året varit balanserat. De under
föregående år med vissa kreditinstitut i anslutning till stabiliseringspolitiken
träffade överenskommelserna angående återhållsamhet i kreditgivningen
ha under året bibehållits med endast smärre justeringar. I samarbete
med riksgäldskontoret har riksbanken tillsett att placeringsobjekt i
form av statspapper med varierande löptid stått till marknadens förfogande
för att avlasta det tryck mot en kreditexpansion, som eljest likvida
medel hos kreditinstituten skulle utövat. Någon kreditutvidgning har icke
kommit till stånd. Det utlåningsöverskott på 255 miljoner kronor, som
vid årets början redovisades av affärsbankerna, har successivt nedgått och

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

efterföljts av ett inlåningsöverskott. Den omsvängning i ränteläget i nedåtgående
riktning, som ägde rum mot slutet av 1948, fortsatte i januari 1949,
varefter den allmänna räntenivån stabiliserades vid ett läge av 3 procent
för statens långa obligationslån.

Riksbankens marknadsoperationer under året ha medfört en minskning
av dess obligationsportfölj med 616 miljoner kronor. Genom övertagande
av skattkammarväxlar, huvudsakligen från riksgäldskontoret, har dock riksbankens
totala innehav av svenska värdepapper icke undergått någon avsevärd
minskning. Större variationer i behållningen av skattkammarväxlar
ha förekommit till följd av att riksgäldskontoret under de månader, då
statsverkets kassaställning förbättrades i samband med skatteuppbörd, kunnat
inlösa en del av de utelöpande skattkammarväxlarna, medan kontoret
däremot under mellantiden nödgats utfärda nya skattkammarväxlar.

Riksbankens behållning av olika slag av svenska värdepapper framgår
av följande tabell (i miljoner kronor).

s,/i2 1947 3I/i2 1948 S1/t2 1949

Statsobligationer .......... 1 044 1 255 741

Skattkammarväxlar........ 1 340 1 325 1 807

Övriga värdepapper........ 363 737 635

Summa 2 747 3 317 3 183

Enligt riksdagens beslut om partiell sterilisering av aktiebolagens vinster
skola vissa belopp insättas på särskilt spärrkonto i riksbanken. Vid slutet
av år 1949 innestodo på dylikt konto 239 miljoner kronor.

Sedelcirkulationen har liksom under föregående år visat en fortgående
stegring. Sålunda var beloppet utelöpande sedlar under årets första månader
omkring 200 miljoner kronor högre än under motsvarande tid i fjol.
Sedan stegringstendensen under sommaren och hösten något mattats, har
under årets sista månader sedelmängden ökats i ungefär samma takt som i
början av året.

Vid uppgörandet av bokslutet för år 1949 har guldbehållningen redovisats
på riksbankens tillgångssida till ett pris av 2 480 kronor per kilogram.
Såsom en särskild tillgångspost, »Övervärde å guld», upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
De utländska valutorna upptagas till en medelkurs mellan de vid årets
slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och
värden efter inköps- respektive försäljningspriser vid handeln med guld
och valutor regleras å kursdifferenskontot.

Riksbankens behållning av obligationer har i bokslutet upptagits till
samma kurser som vid föregående bokslut. Upplupna räntor och diskonton
per den 31 december 1949 ha krediterats vinst- och förlustkontot.

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

Sedan den 1 april 1939 och 1 november 1939 har riksbanken innehaft
tvenne poster finska statsobligationer till ett bokfört värde av 9 respektive
30 miljoner kronor. Dessa obligationer måste, i varje fall sedan överenskommelse
den 17 november 1949 träffats mellan Sverige och Finland angående
betalning av vissa till Finland lämnade krediter, anses vara av sådan
karaktär att de böra redovisas inom linjen. De ha med anledning härav
avskrivits i föreliggande bokslut.

Riksbankens nettovinst under år 1949 redovisas med ett belopp av
36 713 075 kronor 66 öre.

Till frågan om avvecklingen av det belopp på 120 miljoner kronor, vilket
upptagits under posten »Riksgäldskontorets förbindelse», samt vissa bokföringsåtgärder
i samband med den slutliga avräkningen av de genom
deprecieringen aktualiserade kursgarantiema ämna fullmäktige återkomma
vid sin anmälan av förslag till disposition av riksbankens vinst.

in JottC-ir.SiK V:

?■''.» in

8

Bankoutskottets memorial nr 1

Utgående

1948

1

9 4 9

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar)

Kassa.

Guldbehållning................

177 662 714

36

154122 262

27

Övervärde å guld...............

112 542 882

10

207 648 055

51

361 770 317

78

(290 205 596

46)

Silvermynt...................

803 401

15

4 901 986

60

Brons-, järn- och kopparmynt........

11 162

91

26 849

21

4 928 835

81

(814 564

06)

Andra bankers postväxlar, checkar, m. m.

66 649 230

89

27 844 979

46

Svenska statspapper och

obligationer.

Skattkammarväxlar..............

1 325 000 000

—

1 807 300 000

—

Statens, hypoteksbankens och stadshypo-

tekskassans obligationer..........

1 991 793 876

50

1 376 308 947

25

3 183 608 947

25

(3 316 793 876

50)

Fordran på staten för förskott enligt

Washingtonöverenskommelsen . . .

132 891 707

28

12 000 000

—

Lånerörelse.

Diskonterade växlar..............

64 712 919

68

26 269 398

62

Hypoteks- och kommunlån..........

75 361 701

—

96 533 397

44

Kredit i checkräkning............

15 227 646

49

15 249 408

01

Avbetalningslån................

61 288 705

71

61 776 019

88

På indrivning beroende medel........

94 363

97

89 210

72

199 917 434

67

(216 685 336

85)

Utrikesrörelse.

Utländska statspapper och obligationer . .

245 698 233

75

694 575 777

—

Växlar, betalbara i utlandet.........

20 385 070

62

58 295 509

90

Fordran hos utländsk bank eller bankir, m.fl.

145 196 534

84

201 027 797

65

Övriga utländska tillgångar:

Utländska bankers sedlar.........

657 385

65

1 358 583

07

Övrigt.....................

134 562 589

76

78 330 508

80

1 033 588 176

42

(546 499 814

62)

Hos riksgäldskontorct innestående

medel....................

6 767 843

18

6 767 843

18

Riksgäldskontorets förbindelse ....

182 000 000

—

120 000 000

—

Övriga tillgångar..............

41 844 878

97

19 078 367

26

Summa

4 801 152 848

81

4 969 504 901

83

Bankoutskottets memorial nr 1

9

balansräkning.

1948

9 4 9

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.............

3 112 664 280

69

3 287 284 834

—

Postväxelräkning..............

4 691 058

23

7 854 074

73

Depositionsräkning............

1 620 257

02

1 056 334

14

Kapitalräkning...............

300 000

—

300 000

—

Uppsägningsräkning............

61000 000

—

46 000000

—

Spärrkontomedel..............

128 077 931

15

238 707 624

12

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

679112 374

32

467 147 451

63

Skuld till bankaktiebolag...........

357 816 960

65

361 064 163

41

Andra insättare ................

101 513 589

97

78 599 022

33

906 810 637

37

(1 138 442 924

94)

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir, m. fl.

96 545 861

87

126 093 041

74

Kursdifferenskonto.............

7 204 872

48

136 135 767

78

Övriga skulder...............

23 057 765

80

17 001 615

66

Kapital.

Grundfond....................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Tjänstepensionsfond..............

2 863 441

32

2 863 441

32

Familjepensionsfond..............

3 904 401

86

3 904 401

86

Balanserade vinstmedel:

frän föregående år.............

11 668 336

13

23 780 053

45

vinst för året .................

74111 717

32

36 713 075

66

202 260 972

29

(227 547 896

63;

Ansvarsförbindelser kr. 15 702 017: 09

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken i

Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000

(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frcs 7 500 000: —.

Summa

4 801 152 848

81

4 969 504 901

83

10

Bankoutskottets memorial nr 1,

Vinst- och

19 4 8

1

9

4 9

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelse.

Inom linjen förda växlar, m. m..........

—

—

6 218

85

Räntor å inlåningsräkningar............

407 069

86

336 061

71

Förvaltningskostnader.

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige......................

55 506

94

54 424

96

Suppleanter.......................

2 614

36

7 935

11

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem.......

142 335

45

142 376

72

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskon-

toret i Malmö...................

2 400

2 400

—-

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Nettolön, tjänstemän å ordinarie stat......

3 394 782

16

3 412 194

26

Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....

50 512

92

29 622

36

Arvode till ställföreträdande sektionschefer . . .

3 064

52

2 400

—

Kallortstillägg.....................

1 834

—

1 922

29

Vikariatsersättning..................

50 488

41

59 290

50

Felräkningspengar..................

8 892

11

6 953

65

Ersättning till jourhavande vaktchef.......

3 717

—

3 804

—

Ersättning till s. k. lokalvakt...........

4 334

—

4 131

50

Övertidsersättning..................

2 567

90

2 681

08

Avlöningar till övrig icke ordinarie personal.

Nettolöner.......................

862 935

51

1 001 466

59

Kallortstillägg.....................

417

42

1 231

85

Vikariatsersättning..................

24 077

01

24169

22

Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga

befattningshavare.................

697 268

—

727 622

60

Övertidsersättning..................

8 418

60

8112

31

Ersättning till s. k. lokalvakt...........

1206

—

1260

50

Ersättning till extra chaufför...........

19

50

46

50

Arvoden och särskilda ersättningar.

Personliga arvoden .................

5 894

17

5 824

01

Ersättning för arbetet med proklaman......

500

—

500

—

Gratifikationer och belöningar...........

10 378

45

4 220

—

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ........

11719

50

10 728

75

Rörligt tillägg.....................

541 734

98

553 126

63

Barntillägg.......................

11583

96

10 009

02

6 078 454

41

(5 899 202|87)

Transport

6 420 734|97

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

förlusträkning.

1948

1

9

4 9

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor å diskonterade och rediskonterade växlar

971 715

87

832 412

68

Räntor å hypoteks- och kommunlån.......

1 659 926

68

1 531 548

38

Räntor å avbetalningslån..............

2 058 393

56

2108 729

73

Räntor & kredit i checkräkning..........

260 200

63

357 557

63

Avgifter för kredit i checkräkning........

39 335

26

112274

60

Inkasseringsavgifter.................

1257

90

4 708

51

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

4 984

74

4 926

26

4 952157

79

(4 995 814

64)

Utrikesrörelse.

Remboursprovisioner.................

698 977

54

588 367

89

Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .

675 043

27

3 835 762 92

4 424 130

81

(1 374 020

81)

Svenska statspapper och obligationer.

Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor......

216 570

98

209 803

14

Räntor å statspapper och obligationer......

78 105 504

69

75 463 189

29

75 672 992

43

(78 322 075

67)

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner. . .

226 938

23

234 431

82

Ersättning för utländska clearingar........

10 000

—

20 000

—

Provisioner......................

15 222

99

16 519

39

Inbetalda familjepensionsavgifter.........

264

—

264

—

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond.......................

135 160

—

128 500

—

Ersättning för förvaltning av statens egnahems-

lånefond m. fl. fonder...............

—

—

326 581

50

Inkomster av hantverks- och småindustrilån . .

1136

88

2 409

22

Inkomster av fastigheter..............

306 579

73

308 505

70

Ersatta lagsökningskostnader............

1 185

03

729

77

Courtage å obligationer...............

21 894

43

87 301

14

Kassaöverskott....................

987

14

238

30

Vinst vid sedelpreskription.............

—

—

676 129

17

Diverse .........................

17 166

82

21 746

05

1 823 356

06

(736 535

25)

Summa

85 428 446

37

86 872 637

09

12

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1948

19 4 9

Kronor

Kronor

Kronor

Pensioner m. m.:

Transport

6 420 734

97

Pensioner åt f. d. befattningshavare.......

843 963

13

918 490

90

Pensioner åt f. d. befattningshavares efterle-

vande ........................

350 274

57

354 674

19

Diverse pensioner och understöd.........

14 884

ö5

16 050

Rörligt tillägg.....................

145 453

39

155131

56

1444 346

65

(1 354 575

64)

Förvaltningsutgifter.

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .

63 747

—

69 657

71

Uniformsbeklädnad..................

19 497

57

25 407

26

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

30 777

53

36 536

88

Fastighetsunderhåll.................

64 509

86

124 037

17

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

105 336

28

91848

58

Värme och belysning................

192 880

25

219 007

81

Hyror för fem kontor................

42 965

07

40171

08

Inventarier och deras underhåll..........

193 438

55

115 591

65

Inventeringar vid avdelningskontoren......

10 030

10

17 543

85

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

95 234

60

127 247

64

Bokbindeti, blanketter, tidningar, m. m......

91647

85

90 835

24

Annonser och kungörelser.............

21306

72

10 266

61

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

509117

97

593 303

48

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

26

75

64

77

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

25 467

67

17 282

53

Transportkostnader..................

13 454

65

24 050

22

Bevakning vid huvudkontoret...........

53 123

61

31 654

02

Inspektion av avdelningskontoren.........

3 740

30

1976

65

Lönenämnden och delegerade vid riksdagens

verk, m. m......................

2 987

55

2 053

80

Egnahemslånekostnader...............

62118

17

19 570

27

Diverse.........................

204 186

60

235 128

81

1 893 236

03

(1 805 594

65)

Kostnader för sedeltryckeriet..........

800 028

53

624 540

71

Kostnader för pappersbruket..........

687 831

68

682 338

12

Övriga utgifter.

Guldtransporter, m. m................

287 191

57

—

—

Räntor å lånebanksobligationer..........

7 637

33

7 637

33

Räntor å kassörers felräkningspengar......

627

89

600

97

Ersatt kassaförlust..................

2 975

70

4 939

23

Courtage å obligationer...............

63 256

33

74 007

99

Diverse .........................

737

—

7 179

43

94 364

95

(362 425

82)

Summa utgifter och förluster...........

11 316 729

05

11 159 561

43

Avskrivning å utländska obligationer......

—

—

39 000 000

_

Saldo vinst......................

74111 717

32

36 713 075

66

Summa

85 428 446

37

86 872 637

09

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Summa

19 4 8

1949

Kronor

Kronor

Kronor

85 428 446

37

86 872 637

09

85 428 446

37 |

86 872 637

Of

14

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1948 och

1949 års slut.

1048

1949

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

33 226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15 151 300

—

15 151 300

—

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1 800 000

—

Utländska obligationer....................

—

—

39 000 000

—

Summa

16 984 526

22

55 984 526

22

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

4 250 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1 30u 000

—

Malmö.............................

425 000

—

425 000

—

Falun.....................

200 000

900 OOO

Gävle.............................

280 000

_

280 000

_

Halmstad...........................

380 000

—

380 000

—

Härnösand..........................

205 000

—

205 000

—

Jönköping...........................

150 000

—

150 000

—

Karlstad............................

163 000

—

163 000

—

Kristianstad.........................

230 000

—

230 000

—

Linköping...........................

277 000

—

277 000

—

Luleå..........................

370 000

370 000

Mariestad...........................

200 000

_

200 000

_

Norrköping..........................

313 000

—

313 000

—

Nyköping...........................

428 600

—

428600

—

Sundsvall...........................

250 000

—

250 000

—

Uppsala............................

560 000

—

560 000

—

Visby.............................

200 000

—

200 000

—

Växjö.............................

346 600

—

346 600

—

Örebro.............................

275 000

—

275 000

_ .

Östersund...........................

200 000

—

200 000

—

Tumba ............................

2 823100

—

2 823 100

—

Diverse valv.........................

125 000

—

125 000

_

Summa

15 151 300

—

15 151 300

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12 277

39

12 277

39

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

» » 4*/« % > ..........

5 527

07

5 527

07

» » 3 •/. > ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 yl ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

20 283

37

20 283

37

Bankoutskottets memorial nr 1

15

Avbetalningslånefonden.

Fördelningen den 31 december 1949 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande
tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret.........................

14 260

*)24 130 790

30

Avdelningskontoret i: Göteborg..........

2 559

3 307 818

90

1 846

-*+

3

CC

k£5

<£

OJ

0<

_

Falun.................

686

1 411 521

_

Gävle ................

1745

2 293 915

—

Halmstad..............

556

1 050 125

—

Härnösand .............

506

821 217

—

Jönköping..............

1255

2 416 954

—

Kalmar ...............

269

442 827

—

Karlskrona.............

503

668 694

—

Karlstad...............

389 ,

734 778

-

Kristianstad.............

356

828 809

—

Linköping..............

630

1 268 979

—

Luleå.................

1504

2 405 039

-

Mariestad..............

320

750 617

68

Norrköping.............

1 303

1 680 469

—

Nyköping..............

483

994 219

—

Sundsvall..............

907

1 201 561

—

Umeå ................

1048

1 873 296

—

Uppsala...............

2 329

4 671980

-

Visby.................

477

961 285

—

Vänersborg.............

208

479 101

-

Västerås...............

979

1 553 294

—

Växjö................

203

467 549

—

Örebro................

735

1 373 356

—

Östersund..............

725

1 371 981

—

Summa

36 781

61 776 019

88

‘) På indrivning beroende medel, kr. 27 155: 82 inkluderas ej hilri.
'') » > » » , » 1089:81 » » > .

16

Bankoutskottets memorial nr 1

Statens bosättningslånefond.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1949
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår
i riksbankens balansräkning.

Huvudkontoret............

Avdelningskontoret i: Göteborg . .

Malmö. . . .
Falun . . . .
Gävle . . . .
Halmstad . .
Härnösand .
Jönköping .
Kalmar . . .
Karlskrona .
Karlstad . .
Kristianstad
Linköping .
Luleå . . . .
Mariestad . .
Norrköping .
Nyköping . .
Sundsvall . .
Umeå . . . .
Uppsala . . .
Visby . . . .
Vänersborg .
Västerås . .
Växjö

Örebro . . .
Östersund .

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

17 745

13 979 809

63

5 204

3 917 272

59

5 481

4 054155

98

1539

1 157 783

—

2 652

2 194 050

96

1082

801 657

—

1215

911 053

—

2184

1 790 572

—

636

442 860

54

840

667 258

—

2 064

1 478 749

—

1208

895 520

—

1306

1011021

—

1248

989 482

—

1366

1 179 686

—

1016

724 833

—

1 681

1 325 959

—

1166

940 588

56

888

759 078

50

1602

1 327 250

74

178

150 269

41

1027

806 189

73

2122

1 826 624

22

540

449 596

—

2114

1 631 106

—

811

589 756 |20

58 915 1

46 002 182

06

Summa

Bankoutskottets memorial nr 1

17

Egnahems- m. fl. lån.

Vid utgången av år 1949 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

5 747

70 077 644

12

Avdelningskontoret i: Göteborg................

2 797

7 465 709

54

Malmö.................

967

5 728 243

05

Falun..................

2 588

8 746 413

70

Gävle..................

3 870

11 198 761

—

Halmstad...............

3 479

14 783 692

41

Härnösand ..............

4 545

11 781 917

38

Jönköping...............

1373

6 257 360

95

Kalmar.................

2 458

8 612 588

93

Karlskrona..............

2 441

8 793 617

58

Karlstad................

4 926

16 251 672

97

Kristianstad..............

5 378

21104 267

32

Linköping...............

2 311

8127132

13

Luleå..................

8103

19 494 519

45

Mariestad...............

2 760

9 506 265

53

Norrköping..............

1168

4 748 522

72

Nyköping...............

2 749

13 546 474

05

Sundsvall...............

2110

5 367 610

58

Umeå..................

6 364

20 133 300

61

Uppsala................

3 210

11 089 633

14

Visby..................

2 799

8 511 784

94

j Vänersborg..............

5 552

19 243 299

47

Västerås................

1546

6 145 569

61

Växjö.................

2 642

10 046 452

15

Örebro.................

1907

4 203 721

53

Östersund...............

5 615

15 885 530

38

Summa

89 405

346 851 705

24

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 8 saml.

Nr 1

18

Bankoutskottets memorial nr 1.

De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1949 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontor

som huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

28 811

153 974 771

49

Bostadsegnahemslån.......................

15 571

67 270 088

96

Uppskovslån............................

1 in

293 923

02

Nybyggnadslån..........................

21 752

35 638 874

97

Förbättringslån..........................

5 722

18 290 994

22

1942 års tilläggslån.......................

2 826

3 989 862

28

Lån till estlandssvenskar....................

54

411 038

05

Premielån.............................

4 936

5 924 091

11

Gödselvårdslån..........................

966

453 661

65

Täckdikningslån..........................

4 462

3 719 036

55

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

11

6 721

65

Siloanläggningslån........................

832

631 529

30

Transport

87 054

290 604 593

25

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån.............................

227

502 433

98

Arbetarsmåbrukslån.......................

1 514

35 909 297

65

Jordbruksegnahemslån in. fl. lån till låneförmedlare . . .

96

2 002 027

05

Bostadsegnahemslån » > ...

438

16 725 506

09

Uppskovslån » » ...

14

10 876

22

1942 års tilläggslån » > ...

62

1 096 971

—

Summa

89 405

346 851 705

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

19

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Genom grundlagsändringar, slutligt antagna av 1949 års riksdag (jfr.
konstitutionsutskottets memorial nr 10 och S. F. S. 1949 nr 112) erhöllo
bland annat de grundlagsparagrafer, som innehålla bestämmelser om riksbanken
och fullmäktige, ändrad lydelse. Nämnda grundlagsändringar innebära
i huvudsak, att en personlig suppleant skall tillsättas för var och en
av de sex av riksdagen utsedda fullmäktige i riksbanken. Den riksdagsvalde
suppleanten för fullmäktig, som utsetts till chef för riksbanken, skall
dock inträda som fullmäktig först vid förfall även för den av fullmäktige
enligt § 72 regeringsformen utsedda suppleanten (d. v. s. vice riksbankschefen)
. Vid förfall för både fullmäktig och hans av riksdagen valde suppleant
äga fullmäktige inkalla annan — icke personlig — suppleant till
tjänstgöring.

På förslag av fullmäktige beslöt sedermera 1949 års riksdag vissa ändringar
i lagen för Sveriges riksbank och i bankoreglementet, vilka delvis
föranleddes av de vidtagna grundlagsändringarna. (Jfr. bankoutskottets
uti. nr 33 och lag den 3 juni 1949, nr 297.)

§ 2.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 21 maj 1949, utsågos till fullmäktige för valperioden 1949—1952 undertecknad
Gränebo, som då var i tur att avgå, samt nyvaldes undertecknad
Bergvall efter herr Hagberg, vilken utsetts till riksgäldsfullmäktig, samt
för återstoden av valperioden 1947—1950 undertecknad Olof Andersson,
nyvald efter herr Bjömsson, vilken avsagt sig uppdraget.

Till suppleanter utsågos samtidigt
för undertecknad Gränebo:

» » Bergvall:

» » Olof Andersson:

» » Allan Andersson:

» » Böök:

» » Hall:

herr Gunnar Hedlund
» Waldemar Svensson
» Patrik Svensson
» Ragnar Persson
» Ragnar Sundén och
» Emil Ahlkvist.

Fullmäktige utsågo därefter den 25 maj 1949 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige år 1950 försiggått:

till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall,
till riksbankschef: undertecknad Böök samt

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Harald
Magnusson.

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

Sedan herr Hall den 30 juni 1949 utnämnts till statsråd och därmed jämlikt
bestämmelserna i 30 § lagen för Sveriges riksbank frånträtt befattningen
såsom fullmäktig, inkallades suppleanten herr Ahlkvist att tjänstgöra
såsom fullmäktig. Samtidigt utsågs herr Allan Andersson att för tiden
intill dess vid riksdagens höstsession nytt val av fullmäktig efter herr
Hall försiggått, vara vice ordförande i fullmäktige samt deputerad.

Riksdagens kamrars valmän för utseende av bland annat bankofullmäktige
återvalde sedermera vid sammanträde den 21 oktober 1949 herr Hall
— vilken då frånträtt statsrådsämbetet — till fullmäktig för återstoden av
valperioden 1947—1950 samt till suppleant herr Ahlkvist. Vid sammanträde
den 25 oktober 1949 utsågo härefter fullmäktige herr Hall att för
tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1950 ägt rum, vara fullmäktiges
vice ordförande och deputerad.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
hava alternerat såsom jourhavande fullmäktige i perioder om
14 dagar enligt av fullmäktige fastställd turordning.

Förordnandena för bankdirektörerna Hjalmar Ekengren, Lennart Hammarskiöld
och Gunnar Månsson utgingo med utgången av år 1949. Vid
sammanträde den 21 december 1949 beslöto fullmäktige förlänga nämnda
bankdirektörers förordnanden för tiden 1 januari—31 december 1950 med
uppdrag för dem att vara chefer för, Ekengren sektion III, Hammarskiöld
sektion II och Månsson sektion I.

§ 3.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den 25
maj 1949 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1950 försiggått, herr
Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören RynoLundquist,
den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga
omvalda).

Till ledamot och ordförande efter herr Hall utsågs den 25 maj 1949 herr
Allan Andersson för tiden intill dess nytt val av fullmäktig efter herr Hall
försigggått.

Herr Hall utsågs därefter den 25 oktober 1949 att för tiden intill dess
val av fullmäktige år 1950 försiggått vara ledamot och ordförande i industristyrelsen.

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden herr Bergvall (nyvald), för
Ekengren bankdirektören Gunnar Månsson samt för Lundquist chefen för
grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson (de båda
sistnämnda omvalda).

Industristyrelsen har under 1949 hållit 17 sammanträden.

21

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 4.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1950 hava fullmäkför
sin del utsett herrar Gränebo och Allan Andersson med herr Bergvall
såsom suppleant för dessa.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och bankokommissarien Harry Nordmark
att under år 1950 vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta
Kanalverk och Nordmark ombud vid revisionen av samma verk (båda omvalda)
.

§ 5.

Beträffande förordnandena för direktörerna och sammansättningen i övrigt
av styrelserna för de olika avdelningskontoren hänvisas till fullmäktiges
protokoll den 1 september 1949, § 4, och den 8 december 1949, § 4.

§ 6.

Sedan riksdagen godkänt de i propositionen nr 151 till 1949 års riksdag
förordade allmänna riktlinjerna för inrättandet av en statlig affärsbank
(se statsutskottets utlåtande nr 154 samt riksdagens skrivelse nr 265), hemställde
Kungl. Maj:t i skrivelse den 20 maj 1949 till fullmäktige att i samråd
med Aktiebolaget Jordbrukarbanken låta verkställa den i nämnda proposition
och utskottsutlåtande förutsatta utredningen angående överförande
till den statliga affärsbanken av den del av riksbankens rörelse, som ej
vore av centralbankskaraktär, och därmed sammanhängande problem.

Vid anmälan av Kungl. Maj:ts ifrågavarande hemställan uttalade fullmäktige,
att för utredningen borde tillsättas en för riksbanken och jordbrukarbanken
gemensam kommitté, bestående av fem ledamöter. Av dessa
skulle två utses av fullmäktige och två av jordbrukarbanken, varefter de
sålunda utsedda sakkunniga i sin tur borde bemyndigas utse en opartisk
ledamot, vilken skulle fungera som ordförande Jordbrukarbanken anslöt
sig till förslaget beträffande utredningskommiKéns sammansättning. Till
ledamöter i kommittén ha utsetts av fullmäktige undertecknad Böök och
bankdirektören Hjalmar Ekengren, med vice riksbankschefen Magnusson
och bankdirektören Gunnar Månsson som suppleanter, samt av jordbrukarbanken
ordföranden i denna banks styrelse, advokaten Alf Lindahl och
bankdirektören Curt Lindahl med bankdirektören Bobert Sundvik som
ersättare. Till opartisk ordförande ha de sakkunniga utsett generaltulldirektören
Vidar Fahlander.

På kommitténs uppdrag ha vice riksbankschefen Magnusson och bankdirektör
Månsson (ersättare t. f. bankokommissarien Sven Lönnqvist och
direktören vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg Arvid Ståhl) jämte
två representanter för jordbrukarbanken verkställt förberedande utredning
beträffande lokal- och personalfrågor å orter, där såväl riksbanken som
jordbrukarbanken har avdelningskontor.

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

Som sakkunnig i löne- och personalfrågor har kommittén anlitat avdelningschefen
i finansdepartementet kanslirådet Folke Ericson.

Under utredningen har riksbankens tjänstemän beretts tillfälle framföra
sina synpunkter å de frågor, som speciellt beröra dem.

Kommitténs utredning angående den statliga affärsbankens organisation
m. m. torde i början av detta år komma att av fullmäktige överlämnas
till Kungl. Maj:t. Fullmäktige torde vidare komma att direkt till bankoutskottet
överlämna utredning angående personalfrågor, som äga samband
med överförandet av en del av riksbankens rörelse till den föreslagna
statliga affärsbanken.

I anslutning till affärsbanksutredningen ha fullmäktige tillsatt en kommitté
för en allmän, närmast teknisk översyn av riksbankslagen och till
denna anknytande författningar. Till ledamöter i denna kommitté ha utsetts
bankdirektören Ekengren, tillika ordförande, revisionssekreteraren CarlErik
Hagbergh, t. f. bankokommissarien Sven Lönnqvist, bankkamreraren
Torgny Lindgren och t. f. sekreteraren Gunnar Olsson.

§ 7.

Ramen för tjänstetillsättningar inom riksbanken (»övergångsplan II»),
som utlöpte med utgången av år 1949, har förlängts till och med den 31
december 1950 (se bankoutskottets utlåtande 49/1949).

Såsom förutsatts i riksbankens skrivelse den 19 maj 1949 till bankoutskottet
med förslag om fortsatt giltighet av övergångsplanen, hava fullmäktige
inrättat vissa extra ordinarie tjänster (fyra i lönegraden Ce 23 och en
i lönegraden Ce 22) vid de mest arbetstyngda avdelningskontoren, varjämte
vissa befordringar skett till extra ordinarie tjänster inom biträdesgraderna.

Under år 1949 har obligatorisk utbildningskurs varit anordnad för de
aspiranter, vilka uppfylla de i § 30 mom. 1 under punkten l:o) i Bankoreglementet
angivna kompetens villkoren (s. k. bankaspiranter). Aspiranterna
hava haft att studera dels en av Hermods korrespondensinstitut utarbetad
kurs »Bankteknik för bankmän», avsedd att ge aspirantema en
allmän bankteoretisk utbildning, och dels en inom riksbanken uppgjord
korrespondenskurs rörande riksbanksfrågor. Den praktiska utbildningen
har förlagts för huvudkontorets aspiranter till medelstora avdelningskontor
och för avdelningskontorens aspiranter till huvudkontoret. Kursverksamheten
har lämnat tillfredsställande resultat och kommer under innevarande
år att ske efter samma linjer.

För att bereda bankpersonal som ej genomgått eller skall genomgå
den obligatoriska kursen samt biträdespersonal tillfälle till viss teoretisk
bankteknisk utbildning, erhålla de tjänstemän, som önska genomgå kursen
»Bankteknik för bankmän» bidrag av riksbanken med en del av kursavgiften.

23

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 8.

Efter förhandlingar mellan representanter för direktionen och industristyrelsen,
å ena, samt representanter för personalföreningarna inom riksbanken,
å andra sidan, har överenskommelse träffats om inrättandet av
företagsnämnder vid riksbanken och dess industrier.

Bestämmelser om företagsnämnderna finnas fogade som bilaga till fullmäktiges
allmänna protokoll den 22 mars 1949, § 8.

§ 9.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
de föreliggande clearingavtalen gentemot utlandet.

Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige,
a ena, samt Argentina, Belgien, Bulgarien, Colombia, Danmark, Frankrike,
Grekland, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Ungern, Österrike samt de engelsk-amerikanska,
franska och sovjetiska ockupationszonerna i Tyskland,
å andra sidan, träffade betalningsavtalen.

§ 10.

Enligt lag den 15 mars 1940 angående preskription av vissa riksbankssedlar
av äldre typ inlöser riksbanken efter den 31 december 1949 icke sedlar
å riksdaler specie, riksdaler banko, skillingar och riksdaler riksmynt
ävensom sedlar å 5, 10, 50, 100 och 1 000 kronor av äldre typer än dem som
tillkommo under 1890-talet.

Fullmäktige hava under hösten 1949 genom annonsering erinrat om preskriptionen.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 24 till 1940 års riksdag med förslag till
förenämnda lag angavs det belopp, som preskriptionsbestämmelserna avsågo,
till 2 333 675 kronor 17 öre. Sedermera har av riksbanken inlösts sedlar,
som här avses, till belopp av 3 744 kronor 60 öre. Det slutliga beloppet,
som preskriberats, utgör alltså 2 329 930 kronor 51 öre. Av detta belopp har
redan tidigare 1 653 801 kronor 44 öre förts inom linjen och disponerats.
Det belopp, som i bokslutet för år 1949 ingått i riksbankens vinst med anledning
av preskriptionen, uppgår följaktligen till 676 129 kronor 17 öre.

Försäljningen av de av riksbanken efter avtal med »Kungakommittén
1948» i anledning av Hans Majestät Konungens 90-årsdag utgivna sedlarna
å 5 kronor (»Kungafemman»), vilka tillhandahållits allmänheten till ett
pris av 10 kronor per sedel, har enligt överenskommelse med Kungakommittén
upphört med utgången av 1949. Fer den 30 november 1949 uppgick
försäljningen till cirka 169 000 sedlar. Slutredovisningen rörande försäljningen
kommer att ske under innevarande januari. Hittills har till Kungakommittén
inlevererats ett belopp av 820 000 kronor.

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 11.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 8 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 12.

Från avbetalningslånefonden, vilken numera uppgår till 65 miljoner kronor,
utgjorde utlåningen vid utgången av 1949 — inklusive på indrivning
beroende medel — sammanlagt 61 804 265 kronor 51 öre. Däri ingår ett
belopp om 5 989 716 kronor 68 öre, vilket utlämnats såsom garantilån enligt
kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti
åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen. Antalet
garantilån utgjorde 640, därav vid huvudkontoret 233 och vid avdelningskontoren
407.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent; för garantilån dock endast

3 procent.

Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å s. 15
intagna uppgifter.

Riksdagen har medgivit, att för fortsatt utgivande av avbetalningslån
enligt för avbetalningslånefonden gällande villkor finge för tiden intill den
1 juli 1950 användas erforderligt belopp av riksbankens odisponerade vinstmedel,
därest till fonden anvisade medel icke skulle vara tillräckliga härför
(se bankoutskottets memorial nr 19/1949). Såvitt nu kan bedömas, äro till
fonden anvisade medel tillräckliga för fortsatt utlåning enligt hittills tilllämpade
grunder intill sistnämnda dag.

§ 13.

Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar
fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 14.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital
anvisat sammanlagt 54.1 miljoner kronor, varav 48 miljoner kronor
överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av 1949 utlåningen
46 002 182 kronor 06 öre.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

s. 16.

Sedan lånerörelsens början och till utgången av år 1949 hava utlämnats
127 513 lån till ett belopp av sammanlagt 138 783 282 kronor samt efterskänkts
eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 587 635 kronor
94 öre, motsvarande cirka 0.4 procent av hittills utlämnade medel.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat

4 procent.

25

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 15.

Vid utgången av 1949 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 86 467 kronor 68 öre, därav vid huvudkontoret
49 954 kronor och vid avdelningskontoren 36 513 kronor 68 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

§ 16.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor, vilket
enligt medgivande av 1949 års riksdag må disponeras jämväl under budgetåret
1949/50 — har ett belopp av 500 000 kronor överförts till riksbanken.
Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan förutsättes
för utlämnande av lån från fonden.

Vid utgången av 1949 hade utlämnats sammanlagt 51 lån med ett då
utestående belopp av tillhopa 383 060 kronor nämligen

Sammanlagd

Kontor Antal lånesumma kr.

Falun ................................ 14 st. 127 600

Jönköping ............................ 6 » 19 000

Kalmar .............................. 5 » 36 700

Norrköping ........................... 9 » 92 670

Uppsala .............................. 13 » 88 540

Vänersborg............................ 4 » 18 550

Summa 51 st. 383 060

Räntan å lån från fonden utgör 4^2 procent.

§ 17.

De genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna lånen (se fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1949 års riksdag, § 12) fördelade
sig per den 31 december 1949 å de olika kontoren på sätt närmare framgår
av sammanställningen å s. 17 och 18.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1948/49 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med kronor 326 581: 50; för
innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 24 mars 1949 har riksbanken bemyndigats
att beträffande ifrågavarande lån — frånsett premielån till egnahemslåntagare
och statslån till låneförmedlare — biträda ackord i eller
utom gäldenärens eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs
eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt.

Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fond 3

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 1.

26

Bankoutskottets memorial nr 1.

medel — vilka ej ingå i riksbankens balansräkning utan redovisas separat
— har hittills till statsverket återlevererats ett belopp av 25 104 522
kronor 40 öre, fördelat med 18 000 000 kronor å egnahemslånefonden,
2 000 000 kronor å gödselvårdslånefonden, 5 000 000 kronor å täckdikningslånefonden
samt 104 522 kronor 40 öre å norrländska nyodlingsfonden.

§ 18.

För riksbankens försäljning under 1949 av guld för inhemsk förbrukning
har tillämpats de grunder som angivits under § 13 i fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet vid 1949 års riksdag.

Den inom landet under år 1949 försålda kvantiteten finguld utgjorde
2 390 kg (1948 2 407 kg) med följande fördelning på de olika grupperna
av ändamål:

den talguld............................................... 815 kg

guldsmedsguld (därav för släta ringar uppskattningsvis 550 kg) 1 360 »

diverse industriella ändamål................................ 28 »

medaljer ................................................ 187 »

§ 19.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och
pappersbruket — uppgick vid ingången av år 1950 till följande antal:

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp.............................. 32

b) » Cr .............................. 61)

c) » Ca.............................. 324

därav bankpersonal ........................ 200

biträdespersonal ..................... 56

vaktpersonal ........................ 68

extra ordinarie tjänstemän.................................. 1522)

därav bankpersonal ........................... 82

biträdespersonal ........................ 61

vaktpersonal............................ 9

aspiranter ................................................ 28

därav bankaspiranter.......................... 13

biträdesaspiranter............. 15

extra tjänstemän................................ 56

Summa 598

*) Varav 5 tjänstemän tillika inneha lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca.
s) Varav 10 tjänstemän tillika inneha lägre ordinarie tjänst med lönegradsbeteckning Ca.

Bankoutskottets memorial nr 1.

27

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning och för tjänstgöring under kortare perioder, till ett
antal av cirka 250. Av sistnämnda personal tjänstgjorde under år 1949 i
medeltal 110 per arbetsdag.

Vid ingången av 1950 tjänstgjorde sammanlagt IT ordinarie och extra
ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret.

§ 20.

Sedan innevarande års riksdag bemyndigat fullmäktige att för utbyggnad
av holländeriet vid Tumba bruk av riksbankens medel taga i anspråk
ett belopp av förslagsvis 140 000 kronor, ha vissa maskinbeställningar gjorts
för leverans under 1950.

För pappersbruket ha under 1949 inköpts en skärmaskin och en rullmaskin
för sammanlagt 30 000 kronor.

Enligt fullmäktiges beslut kommer inom Tumba bruks samhälle viss omläggning
av det elektriska ledningsnätet att verkställas för en kostnad av
24 700 kronor.

Den i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1949 års riksdag
omnämnda, för sedeltryckeriet avsedda gravyrmaskinen har varit i bruk
sedan i februari 1949. I samma berättelse omnämnda koppartrycksrotationsmaskiner
och lottpress beräknas bliva levererade i början av innevarande
år. För sedeltryckeriet har under 1949 inköpts en matrispress för
en kostnad av 11 500 kronor.

§ 21.

Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts

av undertecknad Hall vid kontoret i Karlskrona,

av vice riksbankschefen Magnusson vid kontoren i Göteborg, Falun,
Gävle, Halmstad, Jönköping, Uppsala och Visby,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Mariestad, Nyköping och
Vänersborg,

av bankdirektören Månsson vid kontoren i Malmö, Kalmar, Kristianstad,
Linköping, Norrköping, Växjö och Örebro, samt

av t. f. bankokommissarien Sven Lönnqvist vid kontoren i Härnösand,
Karlstad, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ha under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.

§ 22.

För riktigheten av de å s. 8—14 lämnade sifferuppgifterna ansvara bankkamreraren
Axel Rosengren och kammarskrivaren Folke Öberg, vilka undertecknat,
respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

28

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 23.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk bifogas.

Stockholm den 4 januari 1950.

CONRAD JONSSON.

David Hall.

Klas Böök.

C. P. V. Gränebo.

Allan Andersson.

John Bergvall.

Olof Andersson.

/ Gunnar Olsson.

Stockholm 1950 Ivar Haggströms Boktryckeri A. B.

500042