Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
1
Nr 59.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1950/51, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1950/51 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1950 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1950: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1950/51
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid
anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1949 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för
är 1950 utgå med en och en halv promille.
Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften
för år 1950 utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.
I en den 31 mars 1950 dagtecknad proposition nr 237 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m., har Kungl. Maj :t
1 ramlagt förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst
och förmögenhet för samma budgetår m. in. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit
riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i
Preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51 med 100 procent av grundbeloppet.
Sistnämnda proposition har, såvitt angår bl. a. grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under budgetåret 1950/51, hänvisats till
bevillningsutskottet.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit de vid riksdagens
början väckta, likalydande motionerna I: 315 av herr Elon Andersson
in. fl. och II: 380 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
1 llihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 59.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för den
del av budgetåret 1950/51, som faller inom tiden 1 juli till 31 december med
100 % av grundbeloppet samt för tiden 1 januari till 30 juni med 90 % av
grundbeloppet».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen 1: 315.
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1950/51 äro bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . 2 200 000 000
Kupongskatt............................ 6 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Skogsvårdsavgift ...................... 4 600 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................ 200 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt
................................ 55 000 000
Lotterivinstskatt ...................... 28 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. 43 000 000 2 337 800 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 100 000 000
Bensinskatt ............................ 430 000 000 530 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................ 220 000 000
Varuskatt .............................. 150 000 000
Trafikskatt ............................ 35 000 000
Accis å silke............................ 4 300 000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror 3 500 000
Skatt å kaffe .......................... 11 000 000
Tobaksskatt .......................... 435 000 000
Brännvinstillverkningsskatt ............ 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.......................... 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.......................... 30 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ........................ 480 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin 36 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
3
Kronor
Kronor
Maltdrycksskatt ......
Skatt å läskedrycker . .
Statlig nöjesskatt
Postverket (överskott)
67 000 000
30 000 000
45 000 000 1 586 800 000
15 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret
1949/50 som 1950/51.
Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet
i fråga om verksamhetsåret 1948 och den beräknade inkomstutvecklingen
under verksamhetsåret 1949 räknat med någon stegring av skatteunderlaget
för verksamhetsåret 1950 och den inflytande preliminärskatten under uppbördsåret
1950/51. Även för uppbörden året 1951/52 har riksräkenskapsverket
ansett sig böra räkna med ytterligare någon stegring. I fråga om
skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort följande antaganden.
Vad först gäller fysiska personer har riksräkenskapsverket framhållit,
att inkomsten av jordbruksfastighet — som för verksamhetsåret 1948
utvisar en stegring av 2 procent i jämförelse med året närmast före — torde
på grund av det relativt goda skördeutfallet ha ökats under år 1949. Riksräkenskapsverket
har därvid i huvudsak med ledning av de kalkyler, som
legat till grund för överenskommelserna rörande prissättningen å jordbrukets
produkter räknat med en betydligt större ökning under detta senare
år än under år 1948. Det jämförelsevis goda skördeutfallet år 1949 beräknas
komma att påverka även 1950 års inkomst av jordbruksfastighet. Till följd
härav och med hänsyn till den tillämpade ordningen på prissättningen å
jordbrukets produkter torde inkomsten av jordbruksfastighet sistnämnda
år kunna antagas bli av samma storlek som under år 1949. Beträffande inkomsten
av arbctsanställning, som under verksamhetsåret 1948 stigit med
nära 14 procent i jämförelse med närmast föregående år, har riksräkenskapsverket
med ledning av föreliggande statistik över löneinkomsterna
uppskattat den genomsnittliga stegringen för år 1949 till omkring 3 procent
i jämförelse med 1948, varvid ämbetsverket erinrat om den stabilisering av
lönenivån, som kunnat ernås. Även för år 1950 har riksräkenskapsverket
räknat med en i stort sett stabiliserad lönenivå. Jämväl för den närmaste
tiden därefter har riksräkenskapsverket på grund av svårigheterna att för
närvarande bedöma den fortsatta utvecklingen utgått från i huvudsak samma
förutsättning. Vidare anser sig riksräkenskapsverket även för nästa år böra
räkna med mycket god sysselsättning och en fortsatt ökning av produktionsvolymen.
På grund härav och med hänsyn till den alltjämt fortgående överflyttningen
av arbetskraft från lägre betalda till högre betalda yrken torde
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
man enligt ämbetsverket även vid en stabiliserad lönenivå kunna räkna med
en viss ökning av inkomsten av arbetsanställning. Inkomsten av rörelse
utvisar för verksamhetsåret 1948 en ökning med närmare 5 procent i jämförelse
med år 1947. För år 1949 förutsättes rörelseinkomsten i stort sett
oförändrad jämfört med närmast föregående år. Aktiebolagens inkomster
beräknas icke komma att under år 1949 i någon mera betydande grad avvika
från taxeringsresultatet för år 1948. I fråga om fysiska personers rörelseinkomster
och aktiebolagens inkomster under år 1950 har riksräkenskapsverket,
bland annat med hänsyn till svårigheterna att nu på längre sikt
bedöma verkningarna av kronans devalvering, utgått från ett i huvudsak
oförändrat läge.
Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1948 års taxering
kvarstående skatt påfördes de skattskyldiga ett belopp av i runt tal 850
miljoner kronor, medan ett belopp av omkring 200 miljoner kronor skulle
återbetalas. Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade
uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grundval av 1949 års taxering
till i runt tal 700 miljoner kronor, medan restitutionerna kunna beräknas
till omkring 260 miljoner kronor.
Vad beträffar storleken av den kvarstående skatten, som kan komma att
påföras och de återbetalningar av för mycket erlagd preliminärskatt, som
kan komma att verkställas på grundval av 1950 års taxering, finnes enligt
ämbetsverket icke anledning att räkna med en fortsatt förändring av samma
storleksordning som den senast konstaterade. En viss minskning av den
kvarstående skatten och ökning av den överskjutande preliminärskatten
förefaller emellertid sannolik. Vissa beräkningar beträffande storleken av
den slutliga skatten på 1949 års inkomst och förmögenhet med ledning av
de tidigare redovisade antagandena om inkomstutvecklingen tyda härpå.
Riksräkenskapsverket erinrar om att enligt förordningen den 17 december
1948, nr 761, den kvarstående skatt på grund av 1948 års taxering, som
förföll till betalning under uppbördsterminen i mars 1949, i stället skulle få
erläggas under terminen i maj 1949 och att den kvarstående skatt, som
förföll till betalning under majterminen, i stället skulle få erläggas under
uppbördsterminen i september 1949. I proposition nr 218 till 1949 års riksdag
har föreslagits, att motsvarande regler skola gälla i avseende på kvarstående
skatt på grund av 1949 års taxering. Vidare har riksräkenskapsverket erinrat
om att i nämnda proposition förutsatts att något liknande anståndsförfarande
icke vidare skulle ifrågakomma, såvitt läget icke bleve ett annat än
vad som nu kunde förutses.
Med utgångspunkt från dessa kalkyler kommer riksräkenskapsverket till
det resultatet, att bruttoinkomsterna å förevarande riksstatstitel skulle
komma att uppgå för budgetåret 1949/50 till omkring 4 300 miljoner kronor
och för budgetåret 1950/51 till omkring 4 500 miljoner kronor.
Då utgifterna å titeln för budgetåret 1949/50 beräknas komma att uppgå
till över 2 300 miljoner kronor uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av
inkomsttiteln innevarande budgetår till i runt tal 2 000 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
5
Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat
utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedel
— här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under
kalenderåret 1950, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det
under kalenderåret 1948 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt
— torde under kalenderåret 1950 komma att uppgå till i runt tal 1 900
miljoner kronor, varav å första hälften av budgetåret 1950/51 skulle falla
950 miljoner kronor. På andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande
utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande inkomstutvecklingen
samt under förutsättning av i stort sett oförändrad kommunal
utdebitering för år 1951 — belöpa sig till likaledes 950 miljoner kronor.
Till kommunalskattemedlen, 1 900 miljoner kronor, skall läggas dels
restitutioner av preliminärskatt, beräknade till något över 260 miljoner kronor,
samt omföringar av pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,
skogsvårdsavgifter, annuiteter m. m. med ca 165 miljoner kronor. Utgifterna
å titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under nästa
budgetår antagas sålunda uppgå till omkring 2 300 miljoner kronor. Under
framhållande av svårigheterna att beräkna förevarande inkomsttitel —-bland annat på grund av att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits i fråga om
verkningarna av dels det nya uppbördssystemet, dels det från och med 1948
tillämpade skattesystemet — och med understrykande även av ovissheten
i de gjorda antagandena om den kommande inkomstutvecklingen förordar
riksräkenskapsverket, att titeln uppföres i riksstaten med 2 200 miljoner
kronor.
I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har
riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa
budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 6 miljoner
kronor.
Även inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt
har av riksräkenskapsverket för budgetåret 1950/51 upptagits till
oförändrat belopp, 1 miljon kronor.
Inkomsttiteln skogsvårdsavgifter har för innevarande budgetår
upptagits till 5 miljoner kronor. Under budgetåret 1948/49 utgjorde inkomsten
å titeln 4,6 miljoner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgiften
för år 1950 fastställes att utgå efter samma promillesats som för
år 1949, eller en och en halv promille, förordar riksräkenskapsverket, att
inkomsttiteln för nästa budgetår upptages med 4,6 miljoner kronor, innebärande
en minskning i förhållande till gällande riksstat med 0,4 miljon
kronor.
Inkomsterna å titeln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ha av riksräkenskapsverket för nästa
budgetår beräknats till 200 000 kronor, innebärande en ökning med 50 000
kronor.
I anslutning till av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket
för innevarande budgetår uppskattat inkomsterna under
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
titeln arv slottsskatt, gåvoskatt och It vårlåtens k ap sskatt
till 65 miljoner kronor. Häri ingår emellertid ett betydande belopp
från ett enda dödsbo. På grund härav och med hänsyn till den överskjutning
av inkomster till budgetåret 1949/50 som föranletts av arbetskonflikten
vid Stockholms rådhusrätt år 1948, har riksräkenskapsverket föreslagit
att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 55 miljoner
kronor, vilket innebär en minskning med 15 miljoner kronor.
Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1948/49 uppgått till
27,2 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med
28 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats
till sistnämnda belopp innebärande en höjning i förhållande till gällande
riksstat med 2 miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar
in. m., som i gällande riksstat uppförts med 50 miljoner
kronor, beräknas av generalpoststyrelsen till 43 miljoner kronor för budgetåret
1949/50, vilken beräkning riksräkenskapsverket godtagit. Även för
nästa budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln upptages
till sistnämnda belopp, 43 miljoner kronor. Den beräknade minskningen
sammanhänger med en nedgång av stämpeluppbörden beträffande lagfarter
samt aktie- och obligationsemissioner.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonskatten
och bensinskatten upptagits till 85 resp. 350 miljoner
kronor. Med ledning av från statens trafikkommission inhämtade uppgifter
rörande motorfordonsbeståndet vid ingången av fjärde kvartalet 1949 har
riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 95 miljoner kronor för innevarande
budgetår och till 100 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.
Enligt från statens bränslekommission efter bensinransoneringens upphörande
införskaffade uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen
av bensin under tiden fram till utgången av budgetåret 1950/51, har skatten
å importerad och inom riket tillverkad bensin ansetts kunna beräknas
i anslutning till av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen verkställda
kalkyler samt uppskattas till nära 380 miljoner kronor för budgetåret
1949/50 och till något mer än 390 miljoner kronor för budgetåret 1950/
51. Skatten å motorsprit har i enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar
uppskattats till 5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och
till 6 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Inkomsterna av skatt å
brännoljor beräknar riksräkenskapsverket med ledning av införskaffade
uppgifter från länsstyrelserna till omkring 30 miljoner kronor för budgetåret
1949/50 och till något högre belopp för budgetåret 1950/51. I enlighet
härmed har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln bensinskatt för
budgetåret 1949/50 till 415 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till
430 miljoner kronor.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1948/49
gav en behållen intäkt av 230 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
7
budgetår uppförd med 225 miljoner kronor. Vid i november 1949 gjord uppskattning
har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande
budgetår till 2l5 miljoner kronor och för nästa budgetår till 220 miljoner
kronor. Styrelsen har därvid utgått från i stort sett oförändrade tullsatser
under den tid beräkningen avser och alltså icke räknat med den sänkning
av vissa tullsatser, som skulle följa av en svensk anslutning till den i Annecy
träffade GATT-överenskommelsen. Den sänkning av tullsatserna, som maximalt
kan ifrågakomma enligt nämnda överenskommelse, har styrelsen beräknat
motsvara en uppbördsininskning av 20 miljoner kronor för år.
Riksräkenskapsverket erinrar om att Ivungl. Maj :t genom proposition nr
215 till 1949 års riksdag hemställt om bemyndigande att intill den 1 juli
1950 i den utsträckning Kungl. Maj :t finner lämpligt besluta om överförande
av tull, tilläggslull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe samt
framhåller, att då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma i vilken omfattning
sådan överföring kommer att ske, tullmedelsinkomsterna och lcaffeskatten
här torde få upptagas till belopp, som komma i fråga, därest någon
överföring av medel till clearingkassa icke kommer att äga rum. Riksräkenskapsverket,
som godtagit generaltullstyrelsens beräkning i fråga om
såväl löpande som nästkommande budgetår, förordar, att inkomsttiteln
tullmedel, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret
1950/51 uppföres med 220 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten
å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen
till ett belopp av 155 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar av kontrollstyrelsen,
generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av inkomsttiteln
— ehuru med avrundning av beloppen — har riksräkenskapsverket,
med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser beträffande beskattningen
av choklad- och konfektyrvaror, beräknat inkomsten å titeln
för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 150 miljoner kronor.
Inkomsttiteln pappersslcatt är i riksstaten för innevarande budgetår
upptagen till 50 miljoner kronor. Enligt de beräkningar, som verkställts
av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen, skulle å titeln för budgetåren
1949/50 och 1950/51 inflyta cirka 48 resp. 51 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har godtagit dessa beräkningar, därvid dock beträffande
budgetåret 1950/51 från riksräkenskapsverkets sida förutsatts, att pappersskatt
skall uttagas jämväl efter den 1 juli 1950.
Trafikskatten, som i gällande riksstat upptagits till 35 miljoner
kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen till oförändrat 35 miljoner kronor
för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Riksräkenskapsverket
har anslutit sig till järnvägsstyrelsens beräkningar.
Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen
gjord beräkning, uppskattat inkomsterna för nästa budgetår av a cc
i s å silke, som för löpande budgetår i riksstaten uppförts med 3,7
miljoner kronor och för löpande budgetår beräknas inflyta med 4,2 miljoner
kronor, till 4,3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket bar därvid för
-
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
utsatt, att silkeaccis fortfarande skall uttagas enligt gällande bestämmelser.
I fråga om titeln accis å margarin och vissa - andra fettvaror,
som i gällande riksstat uppförts med 8 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket
— med utgångspunkt från att accisen å margarin i enlighet
med vad som uttalats i proposition nr 215 till 1949 års riksdag skall
upphöra men att accis skall erläggas för leveranser, som ske före innevarande
kalenderårs utgång — beräknat med ledning av kontrollstyrelsens
kalkyler inkomsterna till 8,5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och
3,5 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.
I nära överensstämmelse med av generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen
uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket, att skatt
å kaffe skall inflyta under löpande budgetår med 11,4 miljoner kronor
och föreslår, att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till
11 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har därvid — på skäl som av
riksräkenskapsverket anförts i sammanhang med ämbetsverkets beräkning
av inkomsttiteln tullmedel — upptagit inkomsterna under förevarande inkomsttitel
till belopp, som komma i fråga, därest någon sådan överföring
av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe, varom
Kungl. Maj :t gjort framställning till 1949 års riksdag, icke skall äga rum.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 435 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten
för innevarande budgetår till 432 miljoner kronor samt för nästkommande
budgetår, under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden,
utförsäljningspriser och importmöjligheter, till 420 miljoner
kronor. Nedgången sammanhänger med en av nuvarande importrestriktioner
föranledd minskning av försäljningsvolymen, såvitt gäller amerikanska
cigarretter, vilka betinga ett avsevärt högre utförsäljningspris än
de cigarretter, som tillverkas inom landet.
Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna räkna med att devalveringen
av den svenska kronan icke under den tid riksräkenskapsverkets beräkning
avser skall medföra sådan prisstegring på tobaksvaror, att tobaksskatteinkomsterna
i nämnvärd grad påverkas därav. Med utgångspunkt
härifrån och med hänsyn till av tobaksmonopolet lämnade uppbördssiffror
—som utvisa att den inlevererade tobaksskatten för de första fyra månaderna
av löpande budgetår uppgått till drygt 152 miljoner kronor -—
har riksräkenskapsverket funnit sig böra beräkna tobaksskatten för innevarande
budgetår till det i riksstaten upptagna beloppet, 435 miljoner kronor,
samt föreslår, att samma belopp, 435 miljoner kronor, uppföres i riksstaten
för budgetåret 1950/51.
Brännvinstillverknings skatten har i gällande riksstat upptagits
till 17 miljoner kronor och beräknas för löpande budgetår inflyta
med 18 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 har kontrollstyrelsen beräknat
intäkten till 20 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket
icke haft något att erinra.
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
9
Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av partihandelsbolag,
vilka för innevarande budgetår upptagits med 26 miljoner kronor,
för budgetåret 1950/51 beräknas till 20 miljoner kronor.
Inkomsterna av detalj handelsbolag har i riksstaten för löpande
budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen
lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda
inkomster för vart och ett av budgetåren till oförändrat 30 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 450 miljoner kronor.
I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket
inkomsterna å förevarande titel till 475 miljoner kronor
under budgetåret 1949/50 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1950/51
beräknas till 480 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor och torde enligt
av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med hänsyn
till den ovissa utvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna för nästa
budgetår böra upptagas med 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar
inkomsterna å förevarande titel till 36 miljoner kronor för såväl
det löpande budgetåret som budgetåret 1950/51.
Maltdryck sskatten, som i gällande riksstat upptagits till 65 miljoner
kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 67 miljoner kronor.
Styrelsen har, under antagande av oförändrad maltdryckskonsumtion,
för nästa budgetår räknat med samma belopp, 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har anslutit sig till kontrollstyrelsens beräkning.
I enlighet med av kontrollstyrelsen framlagt förslag beräknar riksräkenskapsverket
inkomsterna av skatt en å läskedrycker under vart
och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 30 miljoner kronor, vilket
är samma belopp varmed titeln uppförts i gällande riksstat.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i
riksstaten för löpande budgetår upptagits till 40 miljoner kronor, komma
att uppgå till 41,3 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 och till något
lägre belopp under budgetåret 1950/51. Riksräkenskapsverket beräknar
emellertid med stöd av uppbördssiffrorna titeln för innevarande budgetår
till 45 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret
1950/51 upptages till likaledes 45 miljoner kronor.
I fråga om beräkningen av de olika huvudtitlarna ansluter jag mig, där
icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.
Vid beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. bar riksräkenskapsverket utgått från att uppbörden av kvarstående
skatt på grund av 1949 års taxering — i enlighet med riksdagens numera
fattade beslut —- delvis kommer att falla på budgetåret 1950/51. Däremot
räknas icke med att någon motsvarande förskjutning kommer att ske till det
därefter följande budgetåret. I avvaktan på den översyn av inkomstberäk
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
ningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar
jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages
med 100 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln nu preliminärt
upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 2 200 miljoner
kronor, eller samma belopp som i gällande riksstat.
Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1950,
liksom för år 1949, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift
angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln
skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp
av 4,6 miljoner kronor.
Såsom i det föregående framhållits förordar jag icke någon förlängning
av pappersskatten efter innevarande budgetårs utgång. Inkomsttiteln
torde därför icke böra uppföras å riksstaten för nästa budgetår, vilket föranleder
en minskning med 51 miljoner kronor.
I propositionen nr 237 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:
I skrivelse den 23 mars 1950 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1950/51. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de
olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel beräknades i
december 1949 till 2 200 miljoner kronor och upptogs i statsverkspropositionen
till detta belopp. Sedan riksrälcenskapsverkets beräkning avgavs, ha
vissa uppgifter om skatteuppbörden i januari och mars innevarande år blivit
tillgängliga, varjämte uppgifter nu föreligga om det belopp, som under
första hälften av budgetåret 1950/51 skall utbetalas till kommunerna.
Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring av den av riksräkenskapsverket
förut avgivna beräkningen rörande denna inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment
ligger dock i svårigheten att beräkna, hur den kvarstående
skatten på grund av 1949 års taxering efter det medgivna anståndet med
dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande budgetåret och budgetåret
1950/51.
Kupongskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 6 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari
1950 har överståthållarämbetet beräknat inkomsterna å titeln för nästa
budgetår till 5 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna
till 5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till sistnämnda belopp.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 55 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen
den 3 mars 1950 avgiven beräkning uppskattas postverkets
uppbörd under titeln till 54 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 31
miljoner kronor, gåvoskatt 2,5 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt
20,5 miljoner kronor. Uppbörden genom länsstyrelserna under titeln torde
kunna uppskattas till omkring 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket anser
sig ej böra frångå statsverkspropositionens beräkning.
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
11
Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats
till 28 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststyrelsen
med vidhållande av tidigare verkställd beräkning uppskattat uppbörden
under nästa budgetår till 27 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Omsättnings- och cxpeditionsstämplar m. m. Denna titel beräknades i
december 1949 av riksräkenskapsverket till 43 miljoner kronor, vilket belopp
godtogs i statsverkspropositionen. Generalpoststyrelsen har nu liksom
i sin ursprungliga beräkning uppskattat inkomsterna å titeln till 42 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat
inkomsterna å titeln till 43 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln
även för budgetåret 1950/51 upptages till sistnämnda belopp.
Fordonsskatt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars 1950 har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel till 100 miljoner
kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket
förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga
riksstat sförslaget.
Bensinskatt. Denna skatt beräknades i december 1949 av riksräkenskapsverket
till 430 miljoner kronor, vilket belopp upptogs i statsverkspropositionen.
Bensinransoneringens upphävande i november 1949 antogs komma
att medföra en icke obetydlig ökning av bensinförbrukningen och av bensinskatteuppbörden.
För innevarande budgetår beräknades sålunda i anslutning
till generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens kalkyler inkomsten av
bensinskatt till 415 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 350 miljoner
kronor men kan enligt en av riksräkenskapsverket nu företagen beräkning
uppskattas till endast 375 miljoner kronor. För nästa budgetår har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i till riksräkenskapsverket avgiven förnyad
beräkning uppskattat inkomsten å denna titel till 430 miljoner kronor,
varvid styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt kommer att stiga
i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av fordonsbeståndet. I
förnyade beräkningar ha generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen beräknat
inkomsten av bensinskatt till 275 miljoner kronor för importerad bensin
respektive 105 miljoner kronor för inom riket tillverkad bensin och motorsprit.
Härtill kommer skatt å brännoljor, som torde kunna uppskattas
till närmare 40 miljoner kronor, varjämte titeln å andra sidan belastas med
viss skatterestitution till jordbrukare. Från statens bränslekommission har
riksräkenskapsverket införskaffat uppgifter rörande den beräknade bensinförbrukningen,
vilka utvisa, att skatten å importerad och inom riket
tillverkad bensin kan beräknas i nära anslutning till generaltullstyrelsens
och kontrollstyrelsens beräkningar. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna
å titeln bensinskatt till 420 miljoner kronor för nästa budgetår
och förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till detta
belopp.
Tiillmcdel. Denna inkomsttitel upptogs i liksräkenskapsverkets inkomstberäkning
i december 1949 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning
till 220 miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. Generaltullstyrelsen
förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars
1950, att tullmedlen beräknas till nämnda belopp. Härvid har generaltullstyrelsen
räknat med eu viss uppbördsökning på grund av en väntad stegring
av importen. Denna uppbördsökning beräknas emellertid motvägas
av minskade tullintäkter till följd av Sveriges anslutning till allmänna tulloch
handelsavtalet, varom Kungl. Maj :t gjort framställning till årets riksdag.
Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av den
i statsverkspropositionen upptagna inkomsten å denna titel. 1 sina beräk
-
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
ningar har riksräkenskapsverket ej medtagit någon överföring av tull och
tilläggstull å kaffe till clearingkassa för kaffe, enär ämbetsverket saknar
möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik överföring kan komma
att ske under nästa budgetår.
Varuskatt. I statsverkspropositionen bär denna inkomsttitel upptagits
till 150 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha i till
riksräkenskapsverket: avgivna förnyade beräkningar upptagit uppbörden
av varuskatt till 140 resp. 5,5 miljoner kronor, vartill kommer den kvarstående
uppbörden av allmän omsättningsskatt, som torde uppgå till omkring
1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring
i statsverkspropositionen beräkning av denna inkomsttitel.
Pappersskatt. Denna inkomsttitel är icke upptagen i statsverkspropositionen,
då pappersskatten förutsatts icke skola uttagas efter innevarande budgetårs
utgång. Kontrollstyrelsen beräknar den till nästa budgetår kvarstående
uppbörden av pappersskatt till 7 miljoner kronor. Under förutsättning
att pappersskatten upphör att utgå från och med den 1 nästkommande juli
föreslår riksräkenskapsverket, att nämnda belopp upptages i det slutliga
riksstatsförslaget. Med hänsyn till beloppets storlek finner riksräkenskapsverket
det önskvärt, att inkomsttiteln bibehålies i riksstaten under nästkommande
budgetår.
Trafikskatt. Denna inkomsttitel har järnvägsstyrelsen i skrivelse till
riksräkenskapsverket den 11 mars 1950 beräknat till 35 miljoner kronor
eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket
förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Accis å silke. Denna titel är upptagen i statsverkspropositionen med 4,3
miljoner kronor. I proposition till riksdagen angående vissa ändringar i gällande
tulltaxa m. in. har emellertid föreslagits, att förordningen om accis
å silke skall upphöra att gälla. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad
beräkning har generaltullstyrelsen ej räknat med några inkomster av accis
å silke under nästkommande budgetår. Styrelsen har härvid utgått från
att under detta budgetår inflytande kvarstående uppbörd skall behöva tagas
i anspråk för de restitutioner, som förutses i nämnda proposition. Under
förutsättning att accisen å silke slopas föreslår riksräkenskapsverket,
att titeln ej upptages i det slutliga riksstatsförslaget.
Skatt å kaffe. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits
till 11 miljoner kronor. Statens livsmedelskommission har i skrivelse till
riksräkenskapsverket den 9 mars 1950 räknat med någon reducering av importen
av kaffe under nästa budgetår och uppskattat inkomsterna å titeln
till 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att titeln uppföres
med sistnämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget. Härvid har riksräkenskapsverket
ej räknat med någon överföring till clearingkassa för kaffe,
då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik
överföring kan komma att ske under nästa budgetår.
Tobaksskatt. Denna inkomsttitel beräknades i statsverkspropositionen till
435 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 3 mars 1950 uppskattat tobaksskatten för
nästa budgetår till 420 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas
skatten till 430 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning
till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten
till 420 miljoner kronor för nästa budgetår.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I statsverkspropositionen
har denna titel upptagits till 480 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 mars 1950 uppskattat in
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
13
komsterna å titeln för nästa budgetår till 490 miljoner kronor. För innevarande
budgetår beräknas inkomsterna till 480 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
anser sig ej böra föreslå någon ändring av statsverkspropositionens
beräkning av denna titel.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Riksräkenskapsverket beräknade
i december 1949 denna titel till 36 miljoner kronor, vilket belopp
godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin
ursprungliga beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning frångå sin
tidigare beräkning av uppbörden under budgetåret 1950/51.
Maltdrg eks skatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits
till 67 miljoner kronor och beräknas till samma belopp av kontrollstyrelsen
i dess förnyade beräkning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Skatt å läskedrycker. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga
beräkning uppskattat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår till
30 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket
finner ej skäl föreligga att frångå statsverkspropositionens
beräkning på denna punkt.
Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits
till 45 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln
lämna en avkastning av 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner
ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
I propositionen nr 237 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande:
I
det förslag till riksstat för budgetåret 1950/51, som framlades i statsverkspropositionen,
uppgingo utgifterna till 4 667 miljoner kronor och de
beräknade inkomsterna till 5 139 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle
man sålunda kunna räkna med ett överskott på 472 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets i det föregående redovisade nya beräkningar av
vissa större inkomsttitlar innebära en nettominskning i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen med sammanlagt 23 miljoner kronor.
Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. in. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörden och utbetalning
till kommunerna icke givit riksräkenskapsverket anledning till ändring
i ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 200 miljoner
kronor. Emellertid har ämbetsverket understrukit det osäkerhetsmoment
som ligger i svårigheten att beräkna fördelningen av inflytande betalning
av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår. Beträffande övriga
inkomsttitlar, vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning
av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har ämbetsverket
förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget
i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen kupongskatt med
1 miljon kronor, bensinskatt med 10 miljoner kronor, kaffeskatt med 1 miljon
kronor samt tobaksskatt med 15 miljoner kronor. Med hänsyn till att
förordningen om accis å silke föreslagits skola upphöra att gälla har ämbetsverket
utgått från att denna inkomsttitel bortfaller nästa budgetår, vilket
föranleder en inkomstminskning av 4,3 miljoner kronor. Vidare har riks
-
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
räkenskapsverket förutsatt, att pappersskatten kommer att utgå under hela
det löpande budgetåret, och därför föreslagit, att den kvarstående uppbörden
ca 7 miljoner kronor även nästa budgetår beräknas under särskild titel.
Slutligen har ämbetsverket beräknat en höjning av inkomsterna från domänverket
med 1 miljon kronor i förhållande till beräkningen i statsverkspropositionen.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa
budgetår ha endast i de i det följande berörda fallen givit mig anledning att
frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande inkomsttiteln
preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. föreslår jag
med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln upptages
till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att anståndsförfarande
icke kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i anledning
av 1950 års taxering. I statsverkspropositionen upptogs tobaksskatten,
som av riksräkenskapsverket då beräknades utfalla med 435 miljoner
kronor för det löpande budgetåret, till samma belopp för nästa budgetår.
Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter beräknas uppbörden
för det löpande budgetåret giva 430 miljoner kronor. Ämbetsverket har med
hänsyn till en av tobaksmonopolet gjord kalkyl föreslagit en nedräkning i
förhållande till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet med 15
miljoner kronor. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt för nästa budgetår
upptages till samma belopp som det beräknade utfallet för det löpande
budgetåret, vilket i förhållande till statsverkspropositionens beräkning
innebär en minskning med 5 miljoner kronor. Beträffande inkomsttitlarna
kupongskatt och skatt å kaffe, för vilka riksräkenskapsverket föreslagit
viss nedräkning, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets nu gjorda
beräkningar. Jag kommer i det följande närmare behandla frågan om en
sänkning av bensinskatten under nästa budgetår ävensom beräkningen av
intäkterna av denna skatt. Såsom riksräkenskapsverket föreslagit torde —
med hänsyn till att förordningen om accis å silke förutsatts skola upphöra
att gälla — denna inkomsttitel böra utgå ur riksstatsförslaget för nästa budgetår.
Då i propositionen nr 193 föreslagits, att pappersskatten skall avvecklas
med utgången av april 1950, torde icke heller denna inkomsttitel böra
uppföras i riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt
torde kunna godtagas.
Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats
— nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 110
miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln
av vissa varor och till prisclearing å kaffe å tillhopa 99 miljoner
kronor. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår kunna
sålunda nu uppskattas till (4 667 -f- 110 =) 4 777 miljoner kronor.
Departementschefen har därefter i propositionen nr 237 behandlat frågan
om den extra bensinskattens fortbestånd och därvid förordat att skattesatserna
för bensin och brännoljor från och med den 1 januari 1951
skulle sänkas till 25 öre per liter bensin och 20 öre per liter brännolja mot
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
15
för närvarande respektive 45 och 34 öre. I anslutning härtill har departementschefen
anfört följande:
Den av mig föreslagna skattesänkningen innebär för helt år en skatteminskning
för statsverket på omkring 185 miljoner kronor vid nuvarande
förbrukning. Konsumtionsökningen vid en skattesänkning skulle enligt
bränslekommissionens beräkningar utgöra ca 100 miljoner liter per år,
motsvarande en inkomstökning på 25 miljoner kronor. Under ett halvt år
skulle intäktsminskningen därför bli ca 80 miljoner kronor. Därutöver kommer
inkomsttiteln att belastas med kostnaderna för skatterestitution för
vissa lager som finnas i landet vid skattesänkningens genomförande. Denna
skatterestitution kan beräknjas till ca 40 miljoner kronor. Inkomsttiteln
bör därför minskas i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar
med 120 miljoner kronor eller från 420 till 300 miljoner kronor.
Med denna beräkning av bensinskatteintäkterna skulle de totala inkomsterna
för nästa budgetår komma att uppgå till 4 998 miljoner kronor, vilket
innebär en minskning med 140 miljoner i förhållande till statsverkspropositionen.
I enlighet med tidigare anförda beräkningar skulle utgifterna
komma att uppgå till 4 777 miljoner kronor. Överskottet skulle sålunda
bli 221 miljoner kronor mot 472 miljoner kronor i statsverkspropositionen.
Av minskningen på 251 miljoner kronor sammanhänger 130 miljoner
med minskade bensinskatteintäkter, 99 miljoner kronor med utgifter
för importsubventioner — vilka utgifter förutsattes i statsverkspropositionen
men utan angivande av beloppet — samt 22 miljoner kronor med såväl
ökade utgifter som minskade inkomster i övrigt.
I statsverkspropositionen genomfördes en uppdelning av budgetöverskottet,
som hänfördes dels till den extra bensinskatten, dels till övriga extraordinära
skatter samt dels till ett ordinarie budgetöverskott. Beloppen voro
respektive 227, 240 och 5 miljoner kronor. En motsvarande uppdelning av
det nu beräknade överskottet, varvid subventionerna avräknas på överskottet
för övriga extraordinära konsumtionsskatter, ger till resultat, att budgetöverskottet
på 221 miljoner kronor fördelar sig med 97 miljoner på
bensinskatten och 140 miljoner på övriga extraordinära konsumtionsskatter,
medan budgeten i övrigt visar ett underskott på 16 miljoner kronor.
Jag torde vidare få beröra frågan om förbrukningen av reservationsmedel
på driftbudgeten. Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition
inträdde under de första åren efter krigets slut en betydande ökning av reservationsmedelsbehållningarna.
I anslutning till de inom finansdepartementet
under hösten 1947 företagna utredningarna i reservationsmedelsfrågan
underströks i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag angelägenheten
av att komma fram till en avveckling av denna reservationsanhopning.
En dylik avveckling påbörjades också under budgetåret 1948/49
och har därefter fortsatt. I finansplanen till årets statsverksproposition förutsattes
en fortsatt avveckling av reservationerna på driftbudgeten under
löpande budgetår, beräknad till uppåt 200 miljoner kronor. Såsom i det föregående
framhållits har riksräkenskapsverket nu uppskattat reservations
-
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
medelsförbrukningen under innevarande budgetår till 260 miljoner kronor.
Härvid bör emellertid beaktas, att av nämnda belopp viss del icke representerar
en motsvarande belastning av statsverkets kassa; sålunda hänför sig
den under finansdepartementet angivna medelsförbrukningen på 45 miljoner
kronor väsentligen till avskrivning av vissa tidigare lämnade utlandskrediter.
En reservationsmedelsförbrukning av den av riksräkenskapsverket
angivna omfattningen innebär, att den totala behållningen av reservationsmedel
på driftbudgeten per den 30 juni 1950 kan beräknas ha nedgått till
omkring 1 miljard kronor (avskrivningar av nya kapitalinvesteringar ej
inräknade). Därav faller omkring hälften på materielanskaffningsanslag
under fjärde huvudtiteln, vilka äro i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.
På övriga anslag fördela sig reservationsbehållningarna
med relativt begränsade belopp.
I årets statsverksproposition har förutsatts, att avvecklingen av rcservationsanhopningen
på driftbudgeten kommer att fortsätta även under nästa
budgetår. Reservationsmedelsförbrukningen torde komma att uppgå till
över 100 miljoner kronor — exklusive eventuell förbrukning av reservationsmedel
på väganslagen — och komma att huvudsakligen falla på anslagen
under fjärde huvudtiteln och avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Med den sålunda förutsatta reservationsmedelsförbrukningen under
nästa budgetår skulle alltså driftbudgeten kunna beräknas bli ungefär reellt
balanserad under 1950/51, om man bortser från aufomobilskattemedlen.
1 detta budgetläge finner jag icke anledning att närmare gå in på frågan
om sänkning av övriga indirekta skatter eller de direkta skatterna. Jag anser
sålunda budgetläget icke nu möjliggöra ytterligare skattesänkningar utöver
borttagandet av pappersskatten och sänkningen av bensinskatten. Vidare
förordar jag denna dag — i proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen —- att åtgärder vidtagas i syfte att sänka kommunalskatterna,
vilket bl. a. medför betydande utgifter för statsverket. Möjligheterna
till ytterligare skattesänkningar bli beroende på den fortsatta
utvecklingen av statens inkomster och utgifter, som f. n. är mycket svår
att beräkna. Så mycket står dock klart, att fortsatta skattesänkningar kunna
uppnås endast om en stor återhållsamhet iakttages i fråga om nya statsutgifter.
Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg
bundet, har jag i det föregående utgått från att någon ändring av den
statliga inkomstskatten icke skall äga rum. Jag förordar alltså, att för fysiska
personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt,
som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1950/51, ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
17
tages med 100 procent av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som
för dess senare hälft.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1950 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1949.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 237 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/
51 med 100 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å
driftbudgeten för budgetåret 1950/51 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer
med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med
undantag av att inkomsttiteln kupongskatt upptagits till 5 miljoner kronor,
att inkomsttiteln automobilskattemedel: bensinskatt upptagits till 300
miljoner kronor, att inkomsttiteln skatt å kaffe upptagits till 10 miljoner
kronor, att inkomsttiteln tobaksskatt upptagits till 430 miljoner kronor
samt att inkomsttiteln accis å silke utgått ur riksstatsförslaget.
De i propositionen nr 237 föreslagna beräkningarna av inkomsterna å de
nu nämnda inkomsttitlarna innebära således följande minskningar i förhållande
till statsverkspropositionens motsvarande beräkningar, nämligen
kupongskatt med 1 miljon kronor, bensinskatt med 130 miljoner kronor,
skatt å kaffe med 1 miljon kronor och tobaksskatt med 5 miljoner kronor,
varjämte accis å silke å 4,3 miljoner kronor helt bortfallit. Den sammanlagda
minskningen utgör således 141,3 miljoner kronor.
I de likalydande motionerna 1:315 och 11:380 har anförts bl. a., att en
sänkning av den direkta beskattningen vore en av de väsentliga uppgifterna
i nuvarande läge. Det syntes motionärerna lämpligt att riksdagen redan
i år markerade sin uppfattning därom genom ett beslut om provisorisk
sänkning av den statliga inkomstskatten, även om denna sänkning varken
bleve så stor som vore önskvärt eller finge precis den utformning som kunde
tänkas bliva bestående. Eu balanserad budget torde kunna ernås endast genom
en beslutsam sparsamhetspolitik. Återhållsamhet med nya kostnadskrävande
reformer bleve därför för den närmaste framtiden av nöden. Ä
andra sidan vore det angeläget att framhålla den gynnsamma verkan en
sänkning av den direkta beskattningen med all sannolikhet komme att få på
produktion och sparande. Skatteunderlagets storlek komme som följd därav
att steg för steg ökas. Motionärerna vore alltså icke villiga att anse att
statskassan lede en förlust, som vore lika stor som skattesänkningen.
Skattesänkningen borde, såsom motionärerna redan föregående år föreslagit,
erhållas genom att uttagningsprocenten för den statliga inkomstskat2
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 sand. Nr 59.
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
ten sänktes från 100 till 90. En sänkning av denna art skulle medföra en
skattelättnad för det stora flertalet skattebetalare. En sådan sänkning skulle
medföra minskade inkomster för statskassan med omkring 150 miljoner
kronor per budgetår, frånsett de så småningom uppträdande gynnsamma
verkningarna på skatteunderlaget. Eftersom motionärerna förordade sänkning
fr. o. in. den 1 januari 1951 komme vid två av de sex inbetalningsterminerna
omkring 50 miljoner kronor att bortfalla under nästa budgetår.
En sänkning av den extra bensinskatten, vilken motionärerna räknade
med, kunde väntas innebära minskade statsinkomster på cirka 125
miljoner kronor. Om därtill lades, att vissa subventioner enligt av regeringen
uppdragna riktlinjer kanske måste utgå under andra halvåret 1950 med
cirka 100—150 miljoner kronor, uppstode en minskning av budgetöverskottet
för nästa budgetår med 275—325 miljoner kronor. Då finansministern
för nästa budgetår räknade med ett budgetöverskott på omkring 470
miljoner kronor, skulle detta nedgå till 150—200 miljoner kronor. Behovet
av budgetöverskottet måste bedömas mot bakgrunden av den prognos som
uppgjorts för budgetåret 1950/51. Nationalbudgetdelegationen ansåge därvidlag
riskerna för deflation under nästa budgetår vara något större än
för en motsatt utveckling. Motionärerna delade denna uppfattning. Under
sådana omständigheter torde därför i varje fall en ökning av budgetöverskottet
vara obehövlig. En minskning av överskottet av ovan antydd storlek
syntes i det läget vara möjlig att genomföra med bibehållen samhällsekonomisk
balans.
Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för
år 1950 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den
föreliggande propositionen nr 237 förordat, att statlig inkomstskatt för
skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51 med 100
procent av grundbeloppet. I sistnämnda proposition har Kungl. Maj :t slutligen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret 1950/51.
I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna 1:315 och II:
380 har yrkats, att det procenttal, med vilket den statliga inkomstskatten
skall utgå under den senare hälften av budgetåret 1950/51, skall bestämmas
till 90. Motionärerna ha därvid med utgångspunkt från ett i statsverkspropositionen
beräknat budgetöverskott för budgetåret 1950/51 av
472 miljoner kronor räknat med att detta budgetöverskott genom en sänkning
av den extra bensinskatten och genom ett bibehållande av vissa subventioner
under andra halvåret 1950 kunde komma att nedgå till 150 å 200
miljoner kronor. Den av motionärerna föreslagna sänkningen av skatteprocenten
skulle minska budgetöverskottet med ytterligare 50 miljoner kronor.
En sänkning av skatteprocenten till 90 skulle nämligen för helt budgetår
medföra en minskning av statsinkomsterna av omkring 150 miljoner
kronor, varav med hänsyn till att endast två av de sex uppbördsterminerna
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
19
skulle infalla under budgetåret 1950/51, 50 miljoner kronor skulle belöpa
å samma budgetår. Motionärerna funne en minskning av budgetöverskottet
av sådan storleksordning möjlig att genomföra med bibehållen samhällsekonomisk
balans.
Utskottet får i anledning av det i motionerna framställda yrkandet påpeka,
att budgetläget för nästkommande budgetår sedan statsverkspropositionen
avlämnades i riksdagen avsevärt förändrats. Det siffermässiga överskottet
för budgetåret 1950/51, som i statsverkspropositionen beräknades
till 472 miljoner kronor, kan, såsom framgår av propositionen nr 237 och
utskottets den 4 maj 1950 avgivna betänkande nr 51 rörande skatterna å
bensin och brännoljor, numera beräknas till allenast omkring 160 miljoner
kronor. Denna beräkning har skett med utgångspunkt från att enligt av riksdagen
vid gemensam omröstning den 17 innevarande månad fattat beslut
sänkningen av skatterna å bensin och brännoljor skall träda i kraft först den
1 januari 1951 (jfr utskottets memorial nr 56). En sänkning av procenttalet
för uttagande av preliminär skatt för andra hälften av budgetåret
1950/51 till 90 i enlighet med motionärernas förslag skulle medföra en
ytterligare minskning av det beräknade siffermässiga överskottet för samma
budgetår till 110 miljoner kronor.
En sänkning av den direkta beskattningen är enligt utskottets mening
synnerligen önskvärd. Utskottet har dock icke kunnat undgå att känna
stark tveksamhet inför tanken att i nuvarande statsfinansiella läge vidtaga
en sänkning av skatteprocenten. Vid bedömandet av möjligheten till
en sådan sänkning bör hänsyn tagas ej allenast till det beräknade budgetutfallet
för nästkommande budgetår utan även till utsikterna i detta hänseende
för tiden därefter. Den skatteprocent, som fastställes för senare
hälften av nästkommande budgetår, skall författningsenligt iakttagas jämväl
under första hälften av budgetåret 1951/52. En nu beslutad sänkning
av skatteprocenten får således återverkningar även å budgetutfallet för
budgetåret 1951/1952. I realiteten innebär alltså den nu föreslagna sänkningen
av skatteprocenten ett inkomstbortfall för de närmaste två budgetåren
av minst 150 miljoner kronor, räknat efter nuvarande skatteunderlag.
Därest efter beslut vid 1951 års riksdag denna sänkning skulle bibehållas
under hela budgetåret 1951/52, blir inkomstbortfallet enbart under samma
budgetår efter angiven beräkningsgrund minst 150 miljoner kronor.
I detta sammanhang bör ej heller bortses från den ovisshet, som nu råder
angående de statliga utgifternas storlek under de närmaste åren. Utgiftsökningar
torde vara att förvänta på flera områden. I statsverkspropositionen
har härutinnan erinrats om de ökade kostnader för det rörliga
tillägget till de statsanställda, som torde uppstå i samband med upphörandet
av den nuvarande inkomststabiliseringen vid årsskiftet 1950/51. Att
det i riksstaten beräknade budgetöverskottet under nuvarande ovissa förhållanden
icke bör vara alltför knappt tillmätt framgår även av den omständigheten,
att budgetöverskottet för innevarande budgetår, som i riksstaten
beräknades till 679 miljoner kronor, numera får antagas komma
att uppgå till allenast omkring 200 miljoner kronor.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
Med hänsyn till vad ovan anförts anser sig utskottet icke kunna tillmötesgå
motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker således, att skatteprocenten
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag skall för hela budgetåret 1950/51 utgöra
100, varemot utskottet avstyrker motionerna.
Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften
för år 1950 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej
heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen
nr 237 gjorda inkomstberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 237 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 315 av
herr Elon Andersson m. fl. och II: 380 av herr Ohlin m. fl.
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51
med 100 procent av grundbeloppet;
B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgift^
besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen
om skogsvårdsavgift skall för år 1950 utgå med en
och en halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1950/51 måtte beräknas
sålunda:
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 2 200 000 000
Kupongskatt .......................... 5 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Skogsvårdsavgifter .................... 4 600 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter .................... 200 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt
.......................... 55 000 000
Lotterivinstskatt ...................... 28 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 43 000 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 100 000 000
Bensinskatt ............................ 300 000 000
Kronor
2 336 800 000
400 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
21
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................
Varuskatt ............................
Trafikskatt ............................
Accis å margarin och vissa andra fettvaror
Skatt å kaffe ..........................
Tobaksskatt ............................
Bännvinstillverkningsskatt ..............
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
............................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. .
Maltdrycksskatt ........................
Skatt å läskedrycker ....................
Statlig nöjesskatt ......................
Postverket (överskott) .....................
Kronor
220 000 000
150 000 000
35 000 000
3 500 000
10 000 000
430 000 000
20 000 000
20 000 000
30 000 000
480 000 000
36 000 000
67 000 000
30 000 000
45 000 000
Kronor
1 576 500 000
15 000 000
Stockholm den 19 maj 1950.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Velander,
Heiiman, Franzon, Niklasson, Wehtje*, Falk, Werner och Damström; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund*, Sandberg,
Jonsson i Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i
Malmö, Nilsson i Kristinehamn och Sjölin.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer:
I) av herrar Elon Andersson, Sandberg, Kristensson i Osby och Sjölin,
vilka anfört följande:
»Under efterkrigsåren har en viss sänkning av skattetrycket från den under
krigsåren uppnådda höga nivån genomförts. Därvid har helt naturligt
en sänkning av vissa indirekta skatter, som hårt belastat de mindre inkomst
-
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
tagarnas konsumtion, genomförts, i främsta rummet genom omsättningsskattens
borttagande, önskvärdheten av att genom en sänkning även av de direkta
skatterna till staten ytterligare lindra det hårda skattetrycket är dock
uppenbar och vitsordas även av utskottet. Betydelsen av att ett orimligt
högt skattetryck undgås har ofta och med rätta påpekats under senare års
skattedebatter. En skattesänkning medför en stimulerande effekt på produktion
och sparande. Enligt vår mening gör man sig skyldig till ett mycket
allvarligt misstag, om skattepolitikens inverkan på nationalinkomst och
därmed på skatteinkomsterna förbises. Å andra sidan är det uppenbart, att
de gynnsamma verkningarna av en skattesänkning på produktion och statsinkomster
först uppträder så småningom och inte kan väntas bli av någon
mera betydande storleksordning under det första år skattesänkningen genomföres.
I motionerna I: 315 och II: 380 har föreslagits, att som provisorium i avvaktan
på slutförandet av utredningar inom 1949 års skatteutredning en
sänkning av uttagningsprocenten från 100 till 90 skulle genomföras från
1 januari 1951. Därigenom skulle statskassans inkomster under nästkommande
budgetår minskas med ungefär 50 milj. kr.
Enligt vår mening lämnar statens finansiella resurser utrymme för en
sänkning av den direkta beskattningen av föreslagen storlek. Vi vilja dock
starkt framhäva att den endast synes vara möjlig, om under de kommande
åren stor återhållsamhet iakttages i fråga om statsutgifterna.
Nästkommande budgetår företer driftbudgeten enligt nu tillgängliga beräkningar
ett överskott av ungefär 160 milj. kr. Skatteintäkternas nedgång
i samband med bensinskattens sänkning med 20 öre vid årsskiftet är dock
enligt vår mening för högt beräknad, varför överskottet snarast kan väntas
uppgå till 185 milj. kr. Även efter ett beslut om sänkning av den statliga
inkomstskatten med en tiondel skulle alltså ett budgetöverskott på ungefär
135 milj. kr. återstå. Vi tillägga, att om sänkningen av bensinskatten genomförts
redan den 1 juli men å andra sidan de reduktioner av vissa subventioner
beslutats, som från vårt håll i annat sammanhang förordats, skulle
likväl ett budgetöverskott ha kvarstått på omkring 100 milj. kr.
Den vid nyåret 1951 sannolika höjningen av levnadskostnaderna och därmed
följande ökning av statsutgifterna kommer att belasta statskassan redan
under senare hälften av budgetåret 1950/51. Med en allmän höjning av
inkomstnivån följer emellertid å andra sidan ökade inkomster särskilt av
den direkta beskattningen, varför den därav följande nettobelastningen icke
torde ha någon väsentlig betydelse.
En nu beslutad sänkning av den statliga inkomstskatten kommer att påverka
det statsfinansiella läget även under budgetåret 1951/52. Under i övrigt
lika förutsättningar skulle statsinkomsterna genom den föreslagna skattesänkningen
då nedgå med ytterligare 100 milj. utöver de 50 milj., som
belasta budgetåret 1950/51. Dessutom reduceras inkomsterna från bensinskatten,
varjämte en jämkning av reglerna för familjebeskattningen kan
redan under detta år komma att medföra någon reduktion av skatteintäk
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
23
terna. Det är likaledes uppenbart, att en ökning av statsutgifterna är att förutse,
även om man räknar med en fortsatt stark begränsning i fråga om nya
utgifter. Statsbidragen till kommunerna i anledning av de höjda kommunala
ortsavdragen komma att delvis belasta budgeten redan under budgetåret
1951/52. Levnadskostnadernas stegring i samband med subventionernas
borttagande gör det sannolikt, att ökade tillägg till löner åt statstjänstemän
och höjda tillägg till folkpensionärerna måste utgå. Därtill komma de
automatiska utgiftsstegringarna och måhända ökade kostnader för försvaret.
Emot detta kunna emellertid ställas vissa besparingar och inkomstökningar.
En avveckling enbart av de genom devalveringen införda subventionerna
kommer att medföra en besparing av omkring 100 milj. Det förefaller möjligt,
att även subventionerna på livsmedel kunna reduceras steg för steg under
kommande år. Den automatiska inkomstökning, som staten har att påräkna
genom nationalinkomstens fortskridande stegring, kommer att uppgå
till betydande belopp. Den av produktivitetsstegringen föranledda ökningen
av nationalinkomsten har under de senare åren uppgått till 3 å 4 procent om
året. Eftersom marginalskatten på inkomstökningen överstiger den genomsnittliga
skatteprocenten synes det naturligt att förvänta att skatteinkomsterna
stiga något snabbare än nationalinkomsten. En därav föranledd höjning
av statens inkomster av direkta och indirekta skatter med 4 å 5 procent
förefaller därför icke osannolik. I den mån subventionernas avveck-.,
ling medför en allmän höjning av inkomstnivån under nästa år kommer
dessutom statskassan att i ökade skatteinkomster erhålla ett icke ringa belopp
utöver det, som blir resultatet av den normala kvantitativa expansionen
inom näringslivet.
En försiktig beräkning av å ena sidan inkomstbortfall och ökade utgifter
och å andra sidan besparingar och inkomststegringar under budgetåret
1951/52 i jämförelse med budgetåret 1950/51 leder oss fram till en ökning
av de förstnämnda posterna med omkring 550 miljoner och de senare med
omkring 450 miljoner kronor. Budgetöverskottet, som för budgetåret 1950/
51 av oss beräknats till omkring 135 miljoner, skulle därigenom för budgetåret
1951/52 nedgå med omkring 100 miljoner, men utrymmet skulle dock
vara tillräckligt för att möjliggöra en balanserad budget även för budgetåret
1951/52.
Genom den höjning av pris- och inkomstnivån, som under senare år ägt
rum, kommer en person med i viss mån höjd inkomst icke att ha någon
höjd levnadsstandard men däremot beskattas hårdare än som vid framställandet
av skatteskalorna avsågs. Denna icke avsedda skärpning av det direkta
skattetrycket är det enligt vår mening angeläget att avlägsna. Frågan
gäller alltså ej om den för några år sedan beslutade direkta beskattningen
skall bestå, utan om eu icke förutsedd skärpning av beskattningen skall
fortsätta att äga bestånd. Svaret blir enligt vår mening nekande.
Mot det i motionerna framförda förslaget har gjorts den invändningen,
att en procentuell sänkning av den statliga inkomstskatten medför en järn
-
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
förelsevis liten lättnad i de lägre inkomstgrupperna. Den kommitté, som utarbetade
de nu gällande skalorna för inkomstbeskattningen, förutsatte dock
att en variation av uttagningsprocenten skulle kunna ske i nu föreslagen
omfattning. Det kan därtill framhållas, att resultatet av de skattesänkningar,
som företagits efter kriget beträffande direkta och indirekta skatter, nu
föreslagen skattesänkning inberäknad, innebära en procentuellt mångfaldigt
större sänkning för de lägre inkomsttagarna än för de högre. Vi vilja dessutom
än en gång understryka, att verkningarna av en skattesänkningspolitik
böra bedömas med hänsyn tagen till de stimulerande verkningarna på
produktion och nationalinkomst och därmed på levnadsstandarden för alla
folkgrupper.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställes,
A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 237 framlagda förslag angående skatteprocenten
och med bifall till de likalydonde motionerna 1:315 av
herr Elon Andersson m. fl. och II: 380 av herr Ohlin m. fl.
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses
i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1950/
51 med 100 procent av grundbeloppet och för senare hälften
av samma budgetår med 90 procent av grundbeloppet;
B) att riksdagen måtte---( = utskottet s. 20 rad 18
—rad 22 uppifrån)---halv promille; samt
C) att bevillningarna för budgetåret 1950/51 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
in. m........... 2 150 000 000
Kupongskatt ........... 5 000 000
---(== utskottet s. 20
rad 12—rad 4 nedifrån)
Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
m. in..... 43 000 000 2 286 800 000
Automobilskattemedel:
---(= utskottet s. 20 rad 3 nedifrån—s.
21 rad 20 uppifrån) — — —-Postverket (överskott) ............ 15 000 000.»
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
25
II) av herrar Vetander, Niklasson, Wehtjc, Werner, Jonsson i Skedsbygd
och Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande
lydelse:
»1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit---— (= utskottet
s. 18 rad 21 nedifrån—s. 19 rad 3 uppifrån)----att genomföra med
bibehållen samhällsekonomisk balans.
Utskottet vill allvarligt framhålla nödvändigheten av en rationell och varaktig
sänkning av den direkta beskattningen. Utskottet åsyftar härvid icke
endast den statliga inkomstbeskattningen utan jämväl övriga former av
direkt beskattning. Riktpunkten för en dylik angelägen reform bör vara
skattelättnad för alla.
En sådan allmän skattelättnad utgör otvivelaktigt en kraftig stimulans till
ökat sparande och stegrad produktion. Det nuvarande höga skattetrycket
motverkar dessa för vår allmänna utveckling nödvändiga förutsättningar.
Den enskilde individen liksom ock företagsamheten i stort känna sig hämmade
i sin produktiva verksamhet av det höga skattetrycket. Företagarandan
och viljan att taga risker befordras icke genom att det allmänna lägger beslag
på en alltför stor andel av verksamhetens resultat, om detta blir positivt,
medan företagaren själv får bära hela risken av ett misslyckande. Känslan
av att det rådande skattetrycket är alltför högt framträder inom allt bredare
lager av vårt folk. Uppfattningen om att en lättnad i detta skattetryck
måste åvägabringas återspeglas jämväl i tillsättandet av 1949 års skatteutredning
med direktiv bl. a. att söka utvägar till nedbringande av skatterna.
Denna utredning kommer givetvis att i sitt arbete söka nå fram till förslag,
ledande till bestående skattesänkningar, så långt möjligheter härtill förefinnas.
Möjligheten att lätta skattebördan sammanhänger emellertid intimt med
statsmakternas vilja och förmåga att särskilt i nuvarande läge iakttaga den
största aktsamhet vid fattande av beslut om nya statsutgifter resp. vidtagande
av åtgärder, som kunna leda till undan för undan ökade anslagskrav. Kontrollen
över de s. k. automatiska utgiftsstegringarna måste upprätthållas och
en sänkning av vissa nu utgående anslag måste tagas under omprövning.
Vid bedömandet av det aktuella statsfinansiella läget och förutsättningarna
för en omedelbar skattesänkning — i form av en reduktion av uttagningsprocenten
— bör bringas i erinran, att budgetläget för nästkommande
budgetår, sedan statsverkspropositionen avlämnades till riksdagen, försämrats.
Det siffermässiga överskottet för budgetåret 1950/51, som i statsverkspropositionen
beräknades till 472 miljoner kronor, kan, såsom framgår
av propositionen nr 237 och utskottets den 4 maj 1950 avgivna, av riksdagen
numera godkända betänkande nr 51 rörande skatterna å bensin och brännoljor,
beräknas till omkring 160 miljoner kronor. En sänkning av procenttalet
för uttagande av preliminär skatt för andra hälften av budgetåret 1950/
51 till exempelvis 90 skulle medföra eu ytterligare minskning av det beräknade
siffermässiga överskottet för samma budgetår till omkring 110 miljoner
kronor.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 59.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
Ävenledes bör i förevarande sammanhang erinras om uttalandet i statsverkspropositionen
till årets riksdag att under budgetåret 1950/51 torde
komma att anmäla sig utgiftsbehov av betydande storlek, vilka icke beaktats
vid uppgörandet av riksstatsförslaget. Utskottet åsyftar härvid de
ökade utgifter för det rörliga tillägget till de statsanställda, som kunna vara
att förvänta i samband med upphörandet av den nu förda inkomst- och
stabiliseringspolitiken med årsskiftet 1950/51. Om exempelvis en höjning
av detta rörliga tillägg från 12 till 18 procent skulle visa sig ofrånkomlig,
torde de sammanlagda merkostnaderna i förhållande till de beräkningar,
som ligga till grund för riksstatssiffrorna, komma att uppgå till 40 å 50 miljoner
kronor, varmed budgetöverskottet alltså skulle komma att ytterligare
reduceras.
Möjligheterna till en sådan sänkning av uttagningsprocenten, som i ovannämnda
motioner ifrågasatts, kunna givetvis ej bedömas allenast med hänsynstagande
till det beräknade budgetutfallet för nästkommande budgetår.
Även de statsfinansiella möjligheterna för tiden därefter måste beaktas. Den
skatteprocent, som fastställes för senare hälften av nästkommande budgetår,
skall författningsenligt iakttagas jämväl under första hälften av budgetåret
1951/52. En nu beslutad sänkning av skatteprocenten får således
återverkningar även å budgetutfallet för budgetåret 1951/52. I realiteten
innebär alltså en dylik sänkning av skatteprocenten ett inkomstbortfall för
de närmaste två budgetåren av omkring 150 miljoner kronor med utgångspunkt
från nuvarande skatteunderlag. Utskottet vill i detta sammanhang
även erinra om att i det ovan nämnda siffermässiga budgetöverskottet för
1950/51 på 160 miljoner kronor ingå intäkter av den extra bensinskatten,
vilka medel dock enligt riksdagens beslut skola helt användas för vägväsendets
finansiering.
Utskottet finner jämväl påkallat att här rikta uppmärksamheten på de
nya krav på statskassan, vilka, utöver utgiftsökningar av automatisk karaktär,
på något längre sikt komma att anmäla sig. Sålunda förutsätter
ett riksdagens godkännande av utskottets betänkande nr 57 med förslagtill
höjning av de kommunala ortsavdragen ett betydande statsbidrag till
kommunerna m. m. redan under budgetåret 1951/52. Härtill kommer, att
den arbetande försvarskommittén, enligt vad som förljudes, avser att framlägga
förslag om avsevärt ökade anslag till försvarsväsendet.
Ovan antydda omständigheter föranleda enligt utskottets mening betänkligheter
mot att nu företaga en sänkning av uttagningsprocenten av tillfällig
natur, hur önskvärd och nödvändig en sådan skattesänkning än får anses
vara. En tillfällig skattesänkning av ifrågasatt karaktär skulle icke heller
beröra skattesystemet såsom sådant. Detta skulle sålunda alltjämt bestå
med dess enligt utskottets uppfattning synnerligen betänkliga utformning
i skilda hänseenden, ledande till en framträdande brist på jämlikhet och
rättvisa de skattskyldiga emellan.
Ehuru utskottet finner en skattesänkning synnerligen önskvärd, anser sig
utskottet med hänsyn till vad i det föregående anförts icke kunna biträda
Bevillningsutskottets betänkande nr 59.
27
motionärernas förslag. Utskottet förväntar emellertid att 1949 års skatteutredning
skall kunna i så god tid avsluta sitt arbete för översyn av skattefrågan
i dess helhet, att därav föranledda förslag rörande en från grunden
gående reformering av vårt skattesystem samt en därtill knuten bestående
skattelättnad skola kunna föreläggas 1951 års riksdag.
Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften
för år 1950 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej
heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen
nr 237 gjorda inkomstberäkningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte----(= utskottet s. 20 rad 10
uppifrån—s. 21 rad 20 uppifrån)---
Postverket (överskott) .................... 15 000 000.>