Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

5

Nr 35.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående utredning om fastighetsskattens avskaffande,
m. m.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1:321 av herr Niklasson m. fl. och 11:372 av herr Rubbestad
in. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om utredning snarast möjligt, avseende fastighetsskattens avskaffande
samt tryggande av erforderligt minimum av skatteunderlag för de kommuner,
som äro i behov därav, genom en reformerad, tidsenlig kommunal skatteutjämning».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen 11:372.

Den kommunala beskattningen i vårt land bygger på en allmän repartitionsskatt,
vilken har till uppgift att tillföra kommunerna de medel, som utöver
särskilda inkomster av olika slag erfordras för täckande av kommunernas
utgifter. Repartitionsskatten utgår proportionellt i förhållande till
ett skatteunderlag, vari de kommunala beskattningsföreinålen ingå med ett
värde, som är betingat av i skatteförfattningarna givna regler. De kommunala
utgifter, som icke kunna bestridas på annat sätt, täckas genom proportionell
uttaxering å detta skatteunderlag.

Den kommunala repartitionsskatten är dels en objektskatt å fastighet och
dels eu allmän inkomstskatt. Fastighet och inkomst bilda tillsammans det
kommunala skatteunderlaget, vilket mätes i skattekronor och skatteören.
Fastighetsskatten är anordnad såsom s. k. garantiskatt, vilket innebär, att
fastighetsskatt utgöres i förhållande till viss procentuellt bestämd del av
fastighets taxeringsvärde samt att vid inkomstbeskattningen avdrag (s. k.
procentavdrag) får göras för denna del från den av fastigheten härflytande
inkomsten, i den mån denna därtill förslår. Om sådant avdrag kan effektivt
utnyttjas, utgår skatt endast i förhållande till inkomsten. Då den i skatteunderlaget
ingående delen av fastighets taxeringsvärde ej motsvaras av inkomst
från den förvärvskälla, vari fastigheten ingår, förekommer däremot
objektskatt. Sådan skatt kan utgå, även om inkomsten är lika stor som
eller större än den del av taxeringsvärdet, för vilken fastighetsskatt utgår.
Så kan vara fallet, därest den genom avdraget undantagna fastighetsinkomsten
vid en ren inkomstskatt ändock skulle helt eller delvis hava bort -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

fallit på grund av allmänna avdrag och ortsavdrag eller inkomsten med hänsyn
till gränsen för skatteplikten ej skulle hava blivit tagen till beskattning.
Objektskatten är sålunda av mycket växlande storlek för de skattskyldiga,
som drabbas av sådan skatt, oavsett den skillnad, som måste förefinnas pa
grund av olikheten i taxeringsvärden.

Kommunalskatteberedningen, som hade till uppgift att söka åstadkomma
större jämlikhet och rättvisa i skattebelastningen inom kommunerna, avgav
under åren 1942 och 1943 tre betänkanden i detta ämne, nämligen ett
angående den kommunala beskattningen (SOU 1942: 34), ett angående inkomstbeskattningen
av skogsbruk (SOU 1942:35) och ett angående den
kommunala skatteutjämningen (SOU 1943:43).

Enligt det förstnämnda av dessa betänkanden skola de kommunala beskattningsföremålen
såsom hittills vara av två slag, nämligen inkomst och
fastighet. Med hänsyn till kommunernas behov av ett fast skatteunderlag
har en särskild fastighetsbeskattning befunnits alltjämt vara nödvändig.
Denna beskattning har dessutom ansetts sedan så lång tid tillbaka hava
inverkat på fastighetsvärdena att dess borttagande kunde befaras innebära
en opåkallad rubbning i de bestående egendomsförhållandena. Beredningen
har även undersökt möjligheterna att låta annat realkapital än fastighet
samt penningkapital deltaga i den kommunala repartitionen såsom särskilda
skatteobjekt men funnit detta vara förenat med sådana svårigheter
och olägenheter, att någon utvidgning av kommunernas fasta beskattningsföremål
icke kunnat förordas.

Beträffande fastigheternas särskilda belastning har beredningen föreslagit
en övergång från det nuvarande garantiskattesystemet till fristående
objektskatt, så att viss del av fastighets taxeringsvärde skall ingå i det
kommunala skatteunderlaget utan att fastighetsinkomstens storlek röner
inverkan därav vid inkomstbeskattningen. Detta bör enligt beredningens
uppfattning leda till en rättvisare fördelning av fastighetsägarnas bördor.
Den faktiskt utgående objektskattens storlek påverkas då icke av ovidkommande
förhållanden.

Vid 1948 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 178 (av herr
Velander in. fl.) och II: 363 (av herr Sveningsson), att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t ville snarast möjligt förelägga
riksdagen förslag till fastighetsskattens avskaffande. I enlighet med
förslag av samma års bevillningsutskott i dess av riksdagen godkända betänkande
nr 42 beslöt riksdagen i anledning av nämnda motioner att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t ville med beaktande av vad
utskottet i betänkandet anfört snarast låta verkställa en förnyad utredning
rörande frågan om kommunalskattelagstiftningens utformning samt för
riksdagen framlägga de förslag, som kunde av utredningen föranledas.

Vid 1949 års riksdag framställdes i de likalydande motionerna I: 100 (av
herr Heiding in. fl.) och II: 120 (av herr Rubbestad in. fl.) enahanda yrkan -

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

7

de som i de nu förevarande motionerna. Samma års bevillningsutskott hemställde
i sitt i anledning av bl. a. motionerna I: 100 och II: 120 avgivna betänkande
nr 13, att nämnda motioner icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Efter erinran om att chefen för finansdepartementet med stöd av
ett av Kungl. Maj :t i februari 1949 givet bemyndigande tillkallat särskilda
sakkunniga för utredning av frågan om ändring av kommunalskattelagens
bestämmelser angående ortsavdrag och därmed sammanhängande spörsmål
(ortsavdragskommittén) framhöll utskottet i berörda betänkande, att frågan
om fastighetsskattens avskaffande icke avsetts skola upptagas till behandling
i samband med den tillsatta utredningen. Då emellertid den i motionerna
I: 100 och II: 120 berörda frågan fölle inom ramen för den av 1948 års
riksdag begärda utredningen rörande kommunalskattelagstiftningens utformning,
samt utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t ägnade uppmärksamhet
jämväl åt spörsmålet, huruvida fastighetsskatten borde bibehållas eller
icke, ansåge sig utskottet ej hava anledning att ånyo förorda skrivelse till
Kungl. Maj :1 i detta ämne. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

I de nu förevarande motionerna har bl. a. erinrats om att frågan om fastighetsskattens
avskaffande varit föremål för riksdagens prövning både år
1948 och år 1949. Efter vad vid tiden för motionernas väckande vore känt
hade ortsavdragskommittén för avsikt att föreslå en betydande ökning av
de kommunala skattefria avdragen utan samband med ändring av garantiskatten.
Följden därav torde bliva, såsom också bevillningsutskottet konstaterade
år 1948, en övervältring av skattebördan på fastigheterna, vilket icke
kunde vara rättvist. Följaktligen borde nu göras en förnyad hemställan om
utredning angående fastighetsskattens avveckling.

Utskottet. 1 de ifrågavarande motionerna har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning snarast möjligt av
frågan om fastighetsskattens avskaffande.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har frågan om fastighetsskattens
avskaffande i anledning av väckta motioner varit föremål för
riksdagens prövning såväl år 1948 som år 1949. I anledning av de vid 1948
års riksdag väckta motionerna beslöt riksdagen på förslag av bevillningsutskottet
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville snarast
låta verkställa en förnyad utredning av frågan om kommunalskattelagstiftningens
utformning.

Enligt vad utskottet inhämtat bär Kungl. Maj :t genom beslut den 17 mars
1950 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga
med uppdrag alt inom departementet biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen
in. in. I direktiven för de sakkunniga bär anförts, att vid
den tekniska revisionen av inkomstskattelagstiftningen aktuella reformfrågor
inom delta område skola beaktas och bringas till lösning, i vilket hänseende
i främsta rummet nämnts frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Då frågan huruvida fastighetsskatten bör bibehållas eller icke således
kommer att upptagas till prövning i samband med den av Kungl. Maj :t numera
beslutade utredningen, har syftet med de förevarande motionerna redan
tillgodosetts. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:321 av herr Niklasson
m. fl. och II: 372 av herr Rubbestad m. fl. angående utredning
om fastighetsskattens avskaffande m. m. icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Walilmark, Velander,
Franzon, Niklasson, Falk, Rosander, Werner och Damström samt

från a n d r a kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,
Kristensson i Osby, Sundström, Nilsson i Kristinehamn, Persson i Svensköp,
Vigelsbo, Bladh och Edström.