Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

1

JNr 90.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1949/50 till veterinärinrättningen i Skara
m. m.; given Stockholms slott den 25 februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att vissa ändringar skola vidtagas i organisationen
av och verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara.

I fråga om organisationen förordas bland annat, att antalet ledamöter i
inrättningens nämnd skall minskas från sex till tre samt att föreståndaren
för den ena av inrättningens båda avdelningar skall erhålla uppdrag att
vara platschef och i denna egenskap vara självskriven ledamot av nämnden.

Beträffande verksamheten föreslås, att den till inrättningen knutna hovslagarskolan
skall nedläggas samt att i samband därmed den på övergångsstat
placerade förutvarande föreståndaren för inrättningen skall överföras
å indragningsstat.

Slutligen hemställes, att till veterinärinrättningen i Skara för budgetåret
1949/50 måtte anvisas

dels till avlöningar ett förslagsanslag å 122 300 kronor,

dels till omkostnader ett förslagsanslag å 24 400 kronor,

dels till inredning och utrustning ett reservationsanslag å 75 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 90.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 90-

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga angående anslag
till veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1949/50 samt anför
därvid följande.

I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 43) har Kungl. Maj :t på min
hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna till Veterinärinrättningen i Skara:
Avlöningar, Omkostnader samt Inredning och utrustning två förslagsanslag
å 122 000 respektive 32 000 kronor samt ett reservationsanslag å 18 500
kronor. Jag får nu återkomma till dessa anslagsfrågor.

I skrivelse den 15 juli 1948 har styrelsen för veterinärhögskolan — med
överlämnande av en framställning i ämnet från nämnden för veterinärinrättningen
i Skara — hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår
måtte uppföras med respektive 144 085, 38 400 och 73 350 kronor. Styrelsen
har därvid förordat, bland annat, att den för innevarande budgetår gällande
staten för veterinärinrättningens rörelse skulle fastställas även för budgetåret
1949/50. Vid skrivelsen har såsom bilaga fogats bland annat en
sammanställning med uppgift å medelsåtgång och behållning vid slutet av
budgetåret 1947/48 å anslagen för sagda budgetår. Enligt denna sammanställning
hade inrättningens rörelse under ifrågavarande budgetår lämnat
ett underskott å omkring 91 000 kronor.

Högskolestyrelsen har vidare i anledning av vad sålunda framkommit
om resultatet av rörelsen under budgetåret 1947/48 i skrivelse den 5 oktober
1948 inkommit med utredning i ämnet. I skrivelsen har styrelsen även
framställt vissa erinringar mot nämndens medelsförvaltning under budgetåren
1946/47 och 1947/48. Vid denna skrivelse har fogats, bland annat, dels
ett den 31 augusti 1948 dagtecknat yttrande av nämnden, dels ett av denna
den 4 september 1948 upprättat förslag till stat för rörelsen, dels slutligen
av intendenten vid veterinärhögskolan uppgjorda sammanställningar över
inrättningens rörelse under budgetåren 1946/47 och 1947/48. Enligt dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

3

sammanställningar har inrättningens rörelse under nämnda budgetår lämnat
underskott å 57 311 kronor 68 öre respektive 91 002 kronor 90 öre.

Slutligen har styrelsen med utlåtande den 17 december 1948 överlämnat
en av nämnden i skrivelse den 11 december 1948 gjord framställning om
anvisande av ytterligare medel för vissa ändamål och om tillstånd att med
visst belopp få överskrida den i omkostnadsstaten för innevarande budgetår
ingående delposten till bränsle, lyse och vatten. Utlåtandet innebär bland
annat att det i styrelsens framställning den 15 juli 1948 äskade beloppet till
inredning och utrustning minskas till 66 350 kronor.

Med anledning av innehållet i högskolestyrelsens förenämnda skrivelse
den 5 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 15 i samma
månad åt statens sakrevision att i samråd med riksräkenskapsverket
granska veterinärinrättningens förvaltning under budgetåren 1946/47 och
1947/48 samt att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de åtgärder,
vartill granskningen kunde föranleda.

Till fullgörande av detta uppdrag har statens sakrevision med skrivelse
den 31 januari 1949 överlämnat en över resultatet av granskningen upprättad
promemoria.

I ärendet ha statskontoret och styrelsen för veterinärhögskolan, den senare
efter hörande av nämnden för veterinärinrättningen i Skara och lärarkollegiet
vid högskolan, avgivit infordrade utlåtanden. Härjämte har professorn
vid veterinärhögskolan B. Carlström inkommit med en skrift i ämnet.
Vid nämndens yttrande ha fogats särskilda yttranden av professorerna O.
Svanberg och E. Åkerblom, föreståndaren för hovbeslagsavdelningen vid
veterinärinrättningen V. Behm, jordbruksassistenten vid försöksjordbruket
samt agronomen H. Isacsson å Lantbruksförbundets revisionsbyrå i Skara.

Innan jag ingår på en redogörelse för innehållet i högskolestyrelsens och
nämndens framställningar samt den av sakrevisionen utarbetade promemorian
och de däröver avgivna yttrandena, torde jag inledningsvis i korthet
få erinra om verksamheten vid veterinäirinrättningen efter den av
1944 års riksdag beslutade omorganisationen ävensom lämna en sammanfattning
av vissa ekonomiska förhållanden i samband med denna omorganisation
och beträffande rörelsen under budgetåren 1946/47 och 1947/48.

Inledning.

Genom beslut av 1944 års riksdag (prop. nr 188; r. skr. nr 402) ändrades
veterinärinrättningen i Skara från att från början ha utgjort den äldsta
veterinärvetenskapliga undervisningsanstalten i landet — grundad på enskilt
initiativ år 1774 —- till alt utgöra en institution för husdjurssjukvård,
undervisning i hovbeslag samt hov- och klövvård ävensom bedrivande
av vetenskapliga undersökningar rörande husdjurens sjukdomar. Till

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

grund för denna omorganisation, vilken enligt beslut vid 1945 års riksdag
(prop. nr 94; r. skr. nr 268) trädde i kraft den 1 januari 1946, låg dels ett
av särskilt tillkallade sakkunniga (veterinärinrättningssakkunniga) den 20
oktober 1942 avgivet betänkande med förslag rörande veterinärinrättningens
i Skara framtida användning m. m. (SOU 1942: 43), dels en av dåvarande
expeditionschefen i jordbruksdepartementet G. A. Bouveng såsom
särskilt tillkallad utredningsman för överarbetning av nämnda betänkande
utarbetad promemoria av den 10 februari 1944.

Inrättningen är organiserad på en klinik- och en försöksavdelning, den
förra under ledning av en klinikchef och den senare med en försöksledare
som chef. Klinikavdelningen omfattar en stationär klinik och en poliklinik,
vid vilka djursjukvård och vetenskaplig forskning skola utövas, samt
en smedja vartill knutits en hovbeslagsskola. Enligt inrättningens stadga
äro smedjan och skolan organisatoriskt fogade till klinikavdelningen, men
ha lills vidare genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t underställts förutvarande
föreståndaren vid inrättningen, vilken överförts på övergångsstat.

Försöksavdelningen innefattar den forskningsverksamhet rörande husdjurens
sjukdomar, vilken bedrives med utnyttjande av inrättningens försöksjordbruk
och ett laboratorium.

Den närmaste ledningen av inrättningen utövas enligt stadga den 26
oktober 1945 (nr 697) av en nämnd bestående av sex ledamöter, vilka tillsättas
av Kungl. Maj :t. Nämnden skall utöva den närmaste uppsikten över
verksamheten och ekonomin samt besluta rörande löpande utgifter för inrättningen
in. in. Den har två lokala ledamöter. Dessa äga besluta i frågor,
vilka röra den rent lokala förvaltningen och påkalla skyndsamt avgörande.
Enligt stadgan åligger det vidare styrelsen för veterinärhögskolan att ha
högsta uppsikten över verksamheten, att handha förvaltningen av inrättningens
fastigheter, fonder och övriga medel samt att öva inseende över
inrättningens ekonomi och besluta i viktigare utgiftsfrågor. Inrättningens
medelsförvaltning handhaves av intendenten vid veterinärhögskolan under
inseende av högskolans rektor och styrelse. Närmare bestämmelser angående
den ekonomiska förvaltningen skola enligt stadgan meddelas av högskolestyrelsen,
i den mån Kungl. Maj :t icke härom förordnar.

Enligt propositionen nr 188/1944 beräknades engångskostnaderna i samband
med omorganisationen till sammanlagt 622 100 kronor i enlighet
med följande uppdelning:

Bvggnadsarbeten...........

Inredning och utrustning .. .

Försöksj ordbruket.........

Diverse engångskostnader ..

Försöksavd.

kronor

. .. 171300

. .. 53 700

... 63 500

... 5 000

Klinikavd.

kronor

305 600

18 000

5 000

S:a kronor

476 900

71 700
63 500
10 000

293 500

328 600

622 100

Bortsett från beräknade kostnader för byggnadsarbeten, vilka lämpligen
torde få behandlas i det följande i samband med redogörelsen för den av

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

5

sakrevisionen verkställda granskningen, skulle engångskostnaderna för försöksavdelningen,
122 200 kronor, enligt utfästelse gäldas av Skandinaviska
kreatursförsäkringsbolaget, medan engångskostnaderna för klinikavdelningen
skulle gäldas av, förutom vissa behållna försäljningsmedel, överskottsmedel
uppkomna vid export av hästar. Kungl. Maj :t anvisade i enlighet härmed
den 20 december 1946 av hästförsäljningsmedlen ett belopp av 23 000
kronor för klinikavdelningens inrednings- och utrustningskostnader ävensom
diverse engångskostnader.

De årliga utgifterna beräknades enligt propositionen nr 188/1944 till
57 6Q0 kronor för försöksavdelningen och till 37 000 kronor för kliniken.
Härvid hade dock avräknats inrättningens beräknade rörelseinkomster, 24 800
kronor, varav 2 000 kronor å försöksavdelningen och 22 800 kronor å klinikavdelningen.
Vad angår finansieringen av sagda utgifter skulle ett belopp å
57 600 kronor, motsvarande det för försöksavdelningen beräknade beloppet,
under verksamhetens två första år enligt utfästelse tillskjutas av Skandinaviska
kreatursförsäkringsbolaget och erläggas i förskott vid vartdera verksamhetsårets
början. De årliga utgifterna för klinikavdelningen skulle redan
från början gäldas av statsmedel.

För budgetåren 1946/47 och 1947/48 ha till avlöningar vid inrättningen
anvisats förslagsanslag å 18 500 respektive 60 900 kronor. Det belopp å 57 600
kronor, som bolaget åtagit sig att gälda under vart och ett av de två första
verksamhetsåren, har därvid ingått såsom inkomstposter under rubriken
Särskilda uppbördsmedel i de av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstaterna
för dessa båda budgetår.

Till omkostnader vid inrättningen ha för ett vart av ifrågavarande budgetår
anvisats förslagsanslag å 30 900 kronor. Såsom särskilda uppbördsmedel
i de av Kungl. Maj :t för dessa budgetår fastställda omkostnadsstaterna
har därvid bland annat upptagits ett belopp å 24 800 kronor, utgörande
överskott å inrättningens rörelse i enlighet med av Kungl. Maj :t fastställd
stat för rörelsen.

Inrättningens organisation m. in.

Sakrevisionen.

Den av Kungl. Maj:t anbefallda granskningen av veterinärinrättningens
rörelse har innefattat dels en granskning av räkenskaperna och vissa andra
kamerala förhållanden vid inrättningen, dels en saklig granskning av verksamheten
vid de olika avdelningarna. I anledning av resultatet av framför
allt den sakliga granskningen har sakrevisionen föreslagit vissa relativt genomgripande
förändringar med avseende å såväl inrättningens organisation
som den vid inrättningen bedrivna verksamheten. Sålunda har förordats,
bland annat, att nämnden skall avskaffas, att vissa förändringar rörande
personalens tjänstgörings- och avlöningsförhållanden skola genomföras, alt
den vid inrättningen bedrivna hovslagarulbildningen skall upphöra samt att
försöksjordbruket skall bedrivas efter i viss mån ändrade riktlinjer. Moti -

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

ven till de föreslagna förändringarna och den närmare utformningen av förslagen
framgå av följande redogörelse för det huvudsakliga innehållet i den
av sakrevisionen utarbetade promemorian.

Vad först angår den av sakrevisionen i samråd med riksräkenskapsverket
utförda räkenskap sgrans k ningen ha vissa korrigeringar gjorts
i de vid inrättningen förda räkenskaperna. Av den sålunda korrigerade bokföringen
framgår, att inrättningens rörelse under budgetåren 1946/47 och
1947/48 lämnat underskott på i runt tal 55 900 respektive 62 000 kronor i
stället för de i rörelsestaten beräknade överskotten å 24 800 kronor. De
ungefärliga resultaten av inrättningens rörelse under sagda budgetår i förhållande
till de vid omorganisationen beräknade framgå av följande sam -

manställning:

Beräknat Resultat Resultat

resultat 1946/47 1947/48

Kliniken............... + 15 000 - 1 635 - 19 803

Försöksavdelningen..... + 2 000 - 58 8231 — 46 0171

Smedjan............... + 3 000 + 1 943 + 527

Skogen................. + 2 000 - 1 + 218

Fonderna.............. + 2 800 + 2 654 + 3 004

+ 24 800 - 55 862 - 62 071

Under granskningen har vidare uppmärksammats, att inrättningen den
30 juni 1948 häftade i skuld för beställd materiel och verkställda byggnadsarbeten
för över 56 000 kronor. Efter tillägg av dessa skulder ha nettoutgifterna
på omkostnadsstaten för de båda budgetåren uppgått till sammanlagt
omkring 291 000 kronor mot beräknade 61 800 kronor.

Rörande räkenskapsgranskningen i övrigt har sakrevisionen i sin promemoria
anfört i huvudsak följande.

Vid bokföringen hade upprepade f eif öringar och omf öringar ägt rum,
vilket visade, att denna skötts på ett otillfredsställande sätt. Såsom ett exempel
härpå kunde anförag, att kostnaderna för de av den tillfälliga personalen
vid försöksavdelningen från jordbruket inköpta produkterna visserligen
hade avdragits från utgående löner men ej bokförts som inkomst i
jordbruksrörelsen. Under granskningen, som jämväl innefattat inventering,
hade emellertid intet framkommit som kunde giva anledning förmoda, att
oegentligheter av något slag förekommit i inrättningens medelsförvaltning.

Ehuru anslagsöverskridandena under de båda budgetåren endast avsett
anslagsposter, som betecknats förslagsvis, vore överskridandena sammanlagt
dock av sådan omfattning i förhållande till anvisade anslag, att de
måste betecknas som anmärkningsvärda. Därtill konnne, att överskridandena
i viss utsträckning berott på driftsanslagens disponerande för utgifter
av engångsnatur. Såvitt kunde bedömas hade nämnden för inrättningen icke
haft rätt överblick över anslagsbelastningen vid olika tidpunkter, då beslut
om anskaffning fattats. Bokföringens beskaffenhet hade i hög grad bidragit

1 De för budgetåren 1946/47 och 1947/48 å försöksavdelningen belöpande underskotten böra
ökas med 8 000 resp. 20 000 kronor för engångsutgifter, som i den korrigerade bokföringen avförts
från rörelsestaten men varför täckning i form av engångsanslag salmats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 1

härtill. Såsom en brist i förvaltningen av de till inrättningen anvisade
medlen kunde även framhållas, att styrelsen för veterinärhögskolan icke i
tillräcklig omfattning erhållit besked över anslagsställningen. Anskaffning
av materiel, vilken fråga i huvudsak anförtrotts åt avdelningscheferna, hade
även skett vid sidan av utav nämnden godkända förslag, varvid icke alltid
nämndens tillstånd inhämtats. Inköp av förbrukningsmateriel hade vidare
som regel gjorts under hand av avdelningscheferna i stället för att ske
centralt. Vidare syntes böra framhållas, att nämnden icke begagnat sig av
den i stadgan för inrättningen angivna möjligheten att för den lokala redovisningen
och räkenskapsföringen anställa lämplig person på platsen, varför
huvudparten av dessa arbetsuppgifter kommit att åvila avdelningscheferna
och deras närmaste män, vilket varit till nackdel för de vetenskapliga uppgifterna.
Med undantag för jordbruksdriften, vars redovisning, enligt sakrevisionens
uppfattning, tidigare icke skötts på ett helt godtagbart sätt, hade
dock redovisningen förts på ett tillfredsställande sätt. Erforderliga inventarieförteckningar
hade emellertid icke förts ordentligt. För jordbrukets
del hade numera Lantbruksförbundets revisionsbyrå i Skara på uppdrag av
nämnden lagt upp ett nytt redovisningssystem. Beträffande den lokala handläggningen
av kamerala frågor hade det slutligen varit en kännbar brist, att
uppgift saknats på hur stor del av respektive anslag varje avdelning ägt
förfoga över.

Med hänsyn till det anförda förordade sakrevisionen, som ansåge att medelsförvaltningen
fortfarande i princip borde vara centraliserad till veterinärhögskolan
och omhänderhavas av dess intendent, att en lämplig person,
förslagsvis ett kanslibiträde i Ce 11, anställdes med huvudsaklig uppgift att
ombesörja erforderlig lokal räkenskapsföring och de uppgifter i övrigt av
kameral natur, som ankomme på ledningen i Skara.

Vid den sakliga granskningen har sakrevisionen behandlat de
olika verksamhetsgrenarna vid inrättningen var för sig.

I fråga om försöksavdelningen har framhållits, att den övervägande delen
av underskottet å rörelsen under de båda budgetåren uppstått å verksamheten
vid denna. Det hade därför vid granskningen ansetts angeläget att
ägna särskild uppmärksamhet åt verksamheten vid denna avdelning och
speciellt vid jordbruket. Om resultatet av denna granskning har i sakrevisionens
promemoria anförts i huvudsak följande.

Beträffande jordbruket, vilket vid övertagandet den 14 mars 1946 helt
saknade inventarier, maskiner och redskap, syntes för dettas igångsättande
erforderliga närmare förberedelser utöver dem, som mera allmänt angivits i
förarbetena till omorganisationen, icke i god tid ha vidtagits. Detta borde enligt
sakrevisionens uppfattning ha ålegat nämnden med hänsyn till att de för
jordbruksdriften direkt ansvariga tjänstemännen icke tillträdde förrän vid
senare tidpunkter. Vidare syntes jordbruksassistenten och försöksledaren ha
givits alltför fria händer i arbetet med jordbrukets upprustning. På eget
bevåg hade dessa sålunda genomfört köp och gjort beställningar av betydande
ekonomisk storleksordning. Mot beräknade 68 500 kronor hade i anledning
härav kostnaderna för nyuppsättningen av jordbruket uppgått till
cirka 100 000 kronor. Inventariebeståndet vid jordbruket kunde även betraktas
som mer rikhaltigt ocli mera komplett än vid ett vanligt jordbruk,
även om något onödigt ej kunnat påvisas. Å andra sidan syntes man vid
omorganisationen ha underskattat kostnaderna för nyuppsättningen och

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

ej till alla delar ha förutsett behoven. Prisstegringar torde också ha spelat
en viss roll.

Vidare syntes en viss försening med 1946 års vårsådd på grund av de
bristande förberedelserna ha medverkat till det dåliga skörderesultatet 1946.
Torkan under 1947 syntes slutligen ha inverkat ogynnsamt på detta års
och 1948 års skördar.

Till följd av att arbetsförbrukningen inom jordbruket, vilket omfattade
sammanlagt endast 60 hektar, varit synnerligen hög uppvisade lönekontot
alltför höga siffror. Detta slutade sålunda på 18 650 kronor för budgetåret
1946/47 och på 36 925 kronor för budgetåret 1947/48. Arbetsstyrkan hade
under sagda budgetår uppgått till i genomsnitt 4,7 respektive 8 man, vartill
kommit extra personal. Enligt senare beslut av nämnden hade antalet fast
anställda lantarbetare emellertid fastställts till högst 4 med rätt till säsongmässig
förstärkning med ytterligare 2 extra under tiden 1 april—31 oktober.
Mycket av det vid jordbruket utförda arbetet skulle kanske, enligt sakrevisionens
mening, normalt ha slagits ut på flera år. Erinringar syntes även
kunna göras mot användningen av konstgödsel och mot växtodlingen. Denna
senare hade nämligen omfattat onormalt mycket av särskilt arbetskrävande
grödor. Dessutom syntes en viss överfodring, i varje fall för vissa
djurslag, ha förekommit.

Rörande jordbrukets byggnader torde böra framhållas, att ladugården oihbyggts
och inretts till eu kostnad av 140 000 kronor mot beräknade 100 000
kronor, enär dels ombyggnaden icke inkluderat inredning och cementbeläggning
till en kostnad av 24 000 kronor, dels en höjning av taket måst ske till
ett pris av cirka 16 000 kronor för att bland annat erhålla ökade skullutrymmen.
Vidare hade nämnden av driftsmedel måst bekosta uppförandet av ny
rotfruktsficka och avlastningsplan i logen, varjämte jordbruket bekostat
uppförande av traktorgarage med vagnbod och potatiskällare, en AlV-gropsilo
samt svingård. Ehuru sistnämnda byggnadsarbeten måste betraktas som
erforderliga, hade det dock ålegat nämnden att underställa frågan Kungl.
Maj :ts prövning och därvid hemställa om medel för ändamålet.

Med hänsyn till att jorden å den av försöksjordbruket disponerade Brogården
vore av mycket god beskaffenhet och lättbrukad ansåge sakrevisionen
att densamma vore alltför bra för att nyttjas till utarmningsförsök, av
vilka man ej kunde vänta resultat annat än på mycket lång sikt. Den fastighet
varå jordbruket bedreves vore vidare väl arronderad. Sakrevisionen ansåge
sig under sådana förhållanden böra förorda att utarmningen av jorden
snarast upphörde och att del foder, som behövdes för att reproducera spontant
förekommande sjukdomar, anskaffades från annat håll, d. v. s. från
jordar som redan lede brist på vissa jordelement. Vidare borde arrendet av
gården Planteringen, vilken vore relativt avlägset belägen och vilken hade
den svagaste jorden, upphöra, varigenom besparing kunde göras i arrendeavgift
(1 200 kronor) och arbetsförbrukning.

Arbetskraften slutligen, vilken redan minskats mot förut, borde kunna
nedbringas ytterligare, försöksvis med en lantarbetare och en extra djurskötare
eller i stället för den sistnämnde den djur sjukvårdare, som utnyttjades
för vaktmästarsysslor etc. å laboratoriet.

Vad anginge laboratoriet syntes någon saklig anmärkning icke kunna riklas
mot de inköpta inventarierna och de utförda inredningsarbetena. Rörande
den vid laboratoriet bedrivna försöks- och forskningsverksamheten syntes
det önskvärt, att bättre garantier organisatoriskt skapades för att avdelningens
arbete inordnades och nyttiggjordes i ett större sammanhang. Inrättningens
försöksplaner borde sålunda, innan de slutgiltigt fastställdes, till -

9

Kiingl. Maj:ts proposition nr 90.

ställas överinspektören vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
för kännedom och yttrande. Försöksplanerna borde vidare hädanefter av
försöksledaren direkt föreläggas styrelsen för veterinärhögskolan för fastställelse.

Rörande granskningen av klinikavdelningen har anförts i huvudsak följande.

Vad först beträffade avdelningens inkomstsida hade inhämtats, att verksamheten
vid kliniken icke nått full avsedd omfattning förrän i slutet av
budgetåret 1947/48 beroende dels på försening med erforderliga byggnadsarbeten
dels på att smittosamma sjukdomar förekommit vid anstalten, varför
nyintagning ej kunnat äga rum. Inkomsterna hade på detta sätt kommit
att bli lägre än beräknat, medan man samtidigt varit bunden för vissa omkostnader,
som icke i motsvarande mån kunnat begränsas.

Materielanskaffningen vid avdelningen hade dragit en kostnad av icke
mindre än 48 000 kronor trots att till förfogande för detta ändamål stått
endast 29 000 kronor. Utom det i inledningen omnämnda engångsbeloppet
å 23 000 kronor hade sålunda å omkostnadsstaten årligen anvisats 3 000 kronor.
Anskaffningen hade bland annat omfattat ett operationsbord för större
husdjur, vilket med hydraulisk anordning för höjning och sänkning dragit
en kostnad av omkring 16 300 kronor. För 24 000 kronor hade vidare inköpts
en röntgenapparat, vilket köp emellertid på nämndens begäran gått tillbaka
och ersatts med ett hyresavtal. Ehuru inträffade prisstegringar i viss
mån otvivelaktigt bidragit till kostnadsökningarna, hade granskningen av
materielinköpen dock lämnat det bestämda intrycket, att nämnden borde ha
iakttagit betydligt större återhållsamhet under upphandlingen och i tid hos
Kungl. Maj :t anmält behov av erforderliga materielinköp, varför medel saknats,
framför allt av operationsbordet och röntgenapparaten.

Mot kostnaderna för foder, medicin, m. m„ vilka under budgetåret 1947/
48 uppgått till det höga beloppet av 16 000 kronor, ansåge sig sakrevisionen
icke böra rikta någon anmärkning, då inköpen till en del avsett uppläggning
av vissa lager. Däremot ifrågasatte revisionen, om icke anskaffningen av
olika slags materiel för klinikavdelningen borde samordnas med veterinärhögskolans
inköp av motsvarande materiel.

i fråga om stallokalerna förordade sakrevisionen, som funnit en anordning
med ett mindre isoleringsstall med plats för 3—4 hästar jämte utrymme
för några hundar vara ofrånkomlig, att man genom byggnadsstyrelsens försorg
måtte låta undersöka de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för
att förlägga ett sådant mindre stall till smedjebyggnaden. Utrymmena i denna
byggnad vore för stora för smedjans behov och dessutom skulle ett bifall
till sakrevisionens i det följande framlagda förslag om hovbeslagsskolans
nedläggande för smedjan medföra ett minskat behov av bostadsutrymmen
i byggnaden.

'' Med anledning av dels klinikavdelningens jämförelsevis stora kostnader
för arvoden till tillfällig personal och dels de för klinikpersonalen i vissa avseenden
besvärliga tjänstgöringsförhållandena förordades att viss del av
veterinärkandidaternas praktiska kliniktjänstgöring å veterinärhögskolan
förlädes till inrättningens klinikavdelning. Detta skulle innebära stora fördelar
ur ulbildningssynpunkt samtidigt som klinikavdelningen bereddes
ökad personaltillgång, förslagsvis med 3 4 kandidater kontinuerligt året

runt. Lämpligast vore om den praktiska utbildningen avslutades med tjänstgöringen
i Skara.

Sakrevisionen ifrågasatte slutligen om icke de vid kliniken tillämpade,
enligt revisionens mening väl låga taxorna skulle kunna höjas med hänsyn
till den höga kvaliteten av det vid avdelningen utförda arbetet.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90-

Mot de av smedjan och hovbeslagsskolan redovisade resultaten under de
båda budgetåren har icke framställts någon saklig anmärkning bland annat
med hänsyn till de förutsättningar, varifrån man utgått vid driftens genomförande.
Däremot har sakrevisionen ingått på frågan, huruvida dessa förutsättningar
numera vore i allo riktiga och mest rationella. I anslutning
härtill bär sakrevisionen ansett sig böra föreslå, att hovslagarutbildningen
skulle nedläggas och att smedjan skulle bibehållas huvudsakligen som ett
komplement till klinikavdelningen och därvid direkt underställas klinikchefen.
Vidare har beträffande smedjan föreslagits, att till utfyllnad av
arbetet å klinikavdelningen allmän hovvårdsverksamhet skulle komma i
fråga i begränsad utsträckning, dock till en taxa, som helt täckte självkostnaderna
icke blott för materiel in. in. utan även för personalen, i den del
densamma toges i anspråk för arbetet i fråga. Rörande det framtida behovet
av arbetskraft vid smedjan har sakrevisionen uttalat, att detsamma syntes
kunna fyllas, om vid smedjan funnes anställd en hovslagare i Ce 11, men
att det vid ett maximalt och rationellt utnyttjande av smedjans kapacitet
kunde visa sig erforderligt med ytterligare en hovslagare, vilken borde placeras
i lönegrad Cg 9. Till stöd för förslagen har i promemorian anförts i
huvudsak följande.

Den vid smedjan åt allmänheten utförda hovvården visade en tydligt sjunkande
tendens. Utöver ren howård utförde smedjan även reparations- och
smidesarbeten åt kunder och åt försöksavdelningen. Något direkt behov av
en till inrättningen knuten smedja förelåge dock ej för denna avdelning,
vars jordbruk hade möjlighet att anlita andra smedjor i trakten. Däremot
hade kliniken behov av en hovslagare med smedja för nödig hov- och klövvård,
sjukbeslag samt enklare smidesarbeten.

Vad anginge den till smedjan knutna hovslagarutbildningen, som leddes
av den i det föregående omnämnde befattningshavaren å övergångsstat samt
eu imstruktionssmed, hade denna tidigare bedrivits vid en årlig kurs medan
man numera sökte genomföra en höst- och en vinterkurs, vardera om 3 */,
månader. Det hade emellertid visat sig allt svårare att få kurserna fullbelagda.
Ej heller till de vid lantbruksinstitutet i Alnarp bedrivna kurserna
hade maximalt antal elever anmält sig. Enligt vad sakgranskningen utvisat
skulle vidare ett upprätthållande av skolans verksamhet sammanlagt kräva
investeringar i byggnad, inredning och utrustning, som icke komme att understiga
lågt räknat 50 000 kronor. Med hänsyn till den begränsade elevtillströmningen
till den statliga hovslagarutbildningen samt till de kapitalinvesteringar,
som syntes ofrånkomliga, därgst hovslagarutbildningen vid
skolan i Skara i fortsättningen skulle bedrivas som förut, ifrågasatte sakrevisionen,
huruvida det vore ekonomiskt försvarligt att bibehålla den nuvarande
splittringen på tre skolor. Eleverna vid inrättningen i Skara kunde
beredas plats vid Alnarp och till en mindre del vid veterinärhögskolan.

Rörande de byggnadsarbeten, som utförts vid veterinärinrättningen, och
de medel som anvisats och disponerats för detta ändamål, bär sakrevisionen
i sin promemoria anfört i huvudsak följande.

Sedan 1944 års riksdag givit sitt tillstånd till utförande av vissa byggnadsarbeten
vid inrättningen för en beräknad kostnad av tillhopa 476 900
kronor, hade Kungl. Maj :t uppdragit åt inrättningens nämnd att ha inseen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

11

de över byggnadsverksamheten. Samtidigt ställdes 15 000 kronor till byggnadsstyrelsens
förfogande för arbetenas detaljplanering. Sedermera hemställde
byggnadsstyrelsen, efter att ha infordrat anbud, att för ändamålet
måtte anvisas 604 000 kronor, varav 368 300 kronor för klinikavdelningen,
215 500 kronor för försöksavdelningen och 20 200 kronor för oförutsedda
utgifter. Sedan nämnden föreslagit, att med hänsyn till de höga kostnaderna,
119 000 kronor, föreslagen ombyggnad av huvudbyggnaden och smedjan
skulle uppskjutas i avvaktan på ytterligare utredning angående billigare
byggnadssätt och sedan Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget förbundit
sig att ställa till förfogande det belopp, som inom den angivna kostnadsramen
komme att åtgå för försöksavdelningen, uppdrog Kungl. Maj:t i oktober
1945 åt byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst 485 000 kronor
låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten utom ombyggnaderna av huvudbyggnaden
och smedjan — beträffande försöksavdelningen dock endast i
den mån medel för arbetenas utförande eller 220 000 kronor ställdes till förfogande
av bolaget. Till förfogande för byggnadsarbetena avseende kliniken
hade vidare statens hästexportberedning ställt 265 000 kronor.

Utöver förenämnda medel å sammanlagt (15 000 + 220 000 + 265 000 =)
500 000 kronor, som till en början ställts till disposition, hade ytterligare
medel anvisats dels av Kungl. Maj :t, dels av nämnden. Sålunda hade Kungl.
Maj:t i februari 1947 med frångående av förslaget till ombyggnad av huvudbyggnaden
anvisat 170 250 kronor för uppförande av två föreståndarvillor,
ombyggnad av smedjan samt vissa kompletteringsarbeten. Då av detta belopp
endast 17 000 kronor disponerats, återstode alltså outnyttjat ett belopp
av 153 250 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj :t spärrats genom beslut den
18 juli 1947. Med Kungl. Maj :ts medgivande hade vidare den i omkostnadsstaten
för budgetåret 1947/48 upptagna delposten Diverse utgifter överskridits
med 1 000 kronor för att möjliggöra insättning av lösa innanfönster i
smedjan. Slutligen hade nämnden gentemot byggnadsstyrelsen påtagit sig
följande kostnader, nämligen 10 000 kronor för ladugårdsinredning, 15 695
kronor för höjning av yttertaket i ladugården m. in. samt 4 066 kronor för
montage av extra värmeledningspanna i stallbyggnaden. Sistnämnda kostnader
å tillhopa 29 761 kronor hade av nämnden förskotterats av de medel
som avselts för uppförande av föreståndarvillor. De medel som dels ställts
till byggnadsstyrelsens förfogande av Kungl. Maj:t och bolaget, dels anvisats
av nämnden genom särskilda åtaganden, uppgingo således till 547 761 kronor.
Enligt av byggnadsstyrelsen lämnade uppgifter skulle av sistnämnda belopp,
vilket ungefärligen fördelade sig med 294 456 kronor å klinikavdelningen
och 253 305 kronor å försöksavdelningen, finnas ett odisponerat belopp
å i runt tal 4 000 kronor. Detta belopp borde enligt byggnadsstyrelsen
reserveras för vissa smärre utgifter, som ännu icke vore debiterade.

Utöver de byggnadsföretag, som utförts av byggnadsstyrelsen, hade i
nämndens regi ytterligare byggnadsarbeten, huvudsakligen berörande försöksavdelningen,
utförts. Kostnaderna härför, 31 468 kronor, hade bestritts
av rörelsemedel.

Utgifterna för byggnadsarbeten vid veterinärinrättningen hade sålunda
uppgått till sammanlagt omkring 580 000 kronor, varav för försöksavdelningen
i runt tal 280 000 kronor och för klinikavdelningen 300 000 kronor.
Härav framginge, att kostnaderna för ändamålet överskridit de anslag, som
av statsmakterna och bolaget slällts till förfogande, med 61 229 kronor. Delta
syntes till stor del ha berott på mindre god planering före byggnadsarbetenas
igångsättande samt på bristande övervakning under arbetets gång. I
detta sammanhang erinrades om att det uppdragits åt nämnden att ha inseende
över byggnadsverksamheten.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Rörande den fortsatta användningen av till veterinärinrättningen hörande
byggnader och rörande ytterligare byggnadsarbeten för inrättningens behov
har sakrevisionen anfört i huvudsak följande.

Av de båda föreståndarvillorna syntes åtminstone den för försöksledaren
avsedda vara onödig, då denne icke behövde bo inom inrättningens område,
vilket icke heller nu vore fallet. Klinikchefen borde däremot på grund av
bland annat jourtjänst bo i nära anslutning till kliniken. Han disponerade
nu en mindre tjänstebostad om 3 rum och kök i gamla kliniken, i vilken
byggnad även vore inrymda två tjänstebostäder för befattningshavare vid
klinikavdelningen. För dagen syntes sålunda tjänstebostadsfrågan för klinikchefen
vara löst men skäligen ej på längre sikt. Man måste nog tänka sig
en större tjänstebostad för honom å inrättningens område, framförallt om
han betroddes med uppdraget som platschef, såsom sakrevisionen ansett sig
böra föreslå i det följande. Hur denna fråga lämpligen skulle ordnas, borde
närmare utredas. Härvid borde, om man av kostnadsskäl droge sig fölen
nybyggnad, möjligheten övervägas att efter viss restaurering förlägga
platschefens bostad till huvudbyggnaden. Därvid syntes visst utrymme kunna
avdelas för erforderliga expeditions- och andra lokaler för inrättningens
gemensamma behov. Huvudbyggnaden disponerades för närvarande av inrättningens
förutvarande föreståndare mot visst avdrag å lönen. Denne befattningshavare
å övergångsstat avginge enligt uppgift med pension först år
1956 men vore för sin tjänst vid inrättningen icke i behov av en tjänstebostad
inom området och hleve det i fortsättningen än mindre, om förslaget
till hovslagar skolans nedläggande och smedjans direkta inordnande under
klinikchefen förverkligades. Ombyggnaden av smedjan borde även omprövas
med hänsyn till förslaget om hovslagarskolans nedläggande och ett
eventuellt inrymmande av isoleringsstall i smedjebyggnaden. Frågan om inrättande
av en tvättstuga, för vilket ändamål 15 000 kronor avsetts, syntes
böra upptagas till omprövning.

Av de reserverade medlen, 153 250 kronor, syntes med utgångspunkt från
ovanstående synpunkter en ej obetydlig del icke behöva tagas i anspråk för
kommande byggnadsarbeten vid inrättningen.

I anledning av den verkställda granskningen har sakrevisionen uttalat, att
vad som inträffat i fråga om inrättningens medelsförvaltning möjligen kunde
giva anledning till en så kritisk inställning till verksamheten vid inrättningen,
att dess fortbestånd allvarligt kunde ifrågasättas, i vart fall i vad
avsåge där bedriven försöks- och forskningsverksamhet. Sedan granskningsresultatet
kunnat överblickas, hade sakrevisionen emellertid ansett sig kunna
utgå ifrån, att inrättningens verksamhet i princip borde fortsättas.

Utöver de förslag för vilka redogjorts i det föregående har sakrevisionen
slutligen ansett sig böra förorda vissa förändringar beträffande organisationen
av verksamheten vid inrättningen. De föreslagna förändringarna innebära
dels att nämnden och dess lokala delegation skola avskaffas, dels
att inrättningen skall företrädas av eu chef, dels slutligen att den å övergångsstat
placerade, nuvarande föreståndaren överföres å indragningsstat.
Härom har sakrevisionen anfört i huvudsak följande.

Inrättningen hade otvivelaktigt arbetat under former, som försvårat eu
effektiv kontroll och ledning av dess medelsförvaltning. Ansvaret hade varit
delat och en klar befälslinje saknats. För att råda hot härpå syntes verksamheten
böra knytas närmare till veterinärhögskolan och dess styrelse be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 90-

13

redas möjlighet till ett fastare grepp över inrättningens verksamhet. Sakrevisionen
ville i enlighet härmed förorda, att nämnden och dess lokala delegation
skulle avskaffas. I gengäld borde högskolestyrelsen, för att ortsintressena
måtte tillförsäkras inflytande på ledningen, förstärkas med en
eller två lokala representanter vid handläggning av ärenden rörande inrättningen.
En av dem förutsattes därvid vara en framstående representant för
jordbruk och husdjursskötsel i Skaraborgs län. Lämpligt skulle vara om åt
denne särskilt anförtroddes uppgiften att utöva kontroll över och lämna
råd och anvisningar rörande inrättningens jordbruksdrift samt att detta
komme till uttryck i stadgan för inrättningen.

Praktiska skäl talade enligt sakrevisionens uppfattning jämväl för att inrättningen
företräddes av en chef. Härigenom skapades en önskvärd stadga
i ledningen för verksamheten på platsen samtidigt som man undginge, att
högskolestyrelsen belastades med en mängd detalj spörsmål. Inrättningens
nuvarande föreståndare, nu å övergångsstat med viss begränsad tjänstgöringsskyldighet,
ägde nämligen icke några befogenheter såsom platschef.
Sakrevisionen lutade åt den uppfattningen, att denne befattningshavare, då
hans arbetsuppgifter, därest revisionens förslag genomfördes, bleve av sådan
art och omfattning, att de utan olägenhet kunde uppdragas åt annan
befattningshavare, borde överföras å indragningsstat, i överensstämmelse
med egen tidigare uttalad önskan. Sakrevisionen ville i stället föreslå, att
en av avdelningscheferna, lämpligen klinikchefen, utsåges som föreståndare
för inrättningen och att denne som kompensation härför tilldelades ett särskilt
årligt arvode å högst 1 200 kronor.

Ett särskilt arvode åt intendenten, vilket arvode hittills utgått med 2 400
kronor per år, syntes, därest den föreslagna omorganisationen av inrättningen
genomfördes, ej vidare vara sakligt motiverat.

Yttrandena.

Nämnden har i sitt yttrande gjort vissa uttalanden i anledning av de av
sakrevisionen påpekade tidigare missförhållandena. I yttrandet har sålunda
anförts bland annat följande.

Rörande den påtalade bristen på återhållsamhet i ekonomiskt hänseende,
vilken främst skulle bestått i att driften icke anpassats efter tillgängliga
medel samt byggnadsföretag igångsatts utan Kungl. Maj :ts medgivande och
utan att medel härför funnits tillgängliga, ville nämnden framhålla att
nämnden städse handlat i den föreställningen, att erforderliga medel funnits
tillgängliga. Nämnden hade emellertid förbisett, att särskilda medgivanden
borde ha inhämtats. Härutöver borde framhållas, att nämnden vid
beviljande eller godkännandet av vissa byggnadsarbeten, såsom rotfruktskällare
och traktorgarage m. in., handlat i situation, som påfordrat brådskande
beslut. Detta hade dock helt visst icke fritagit nämnden från att inhämta
vederbörligt godkännande av åtgärden. Nämndens uppfattning, att
vad som blivit utfört eller anskaffat varit påkallat och av för inrättningens
framtid bestående värde, hade delats av sakrevisionen. Anskaffningen för
jordbrukets upprustning hade skett i huvudsaklig överensstämmelse med
uppgjord plan samt efter godkännande av de lokala ledamöterna, men det
ansträngda materielläget våren 1946 hade tvingat till vissa avvikelser från
planen. Nämnden vitsordade vidare att viss förrådsgödsling med superfosfat
ägt rum. Att märka vore emellertid, att denna verkställts på rekommendation
av tillfrågade sakkunniga, sedan markkartering utvisat fosfatbrist
ä stora delar av Brogårdens mark. De tillförda fosfatkvantiteterna hade vi -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

dare betydligt understigit vad de sakkunniga rekommenderat. Uppgiften att
fosfatgödning skulle ha tillförts de delar av åkerjorden, vilka avsatts för
utarmning, måste vidare ha berott på missförstånd.

Beträffande den framtida verksamheten vid inrättningen har nämnden
i fråga om försöksjordbruket meddelat, att detta komme att begränsas till
en areal av 45 hektar, sedan numera arrendet av fastigheten Planteringen
upphört. Växtodlingen komme att omfatta i första hand odling av foderväxter
och i andra hand odling av sådana produkter, vilka kunde beräknas
giva gott ekonomiskt resultat. Försöken med utarmning av åkerjorden syntes
kunna begränsas till en areal av 2—3 hektar, vilket kunde beräknas icke
komma att i nämnvärd grad inverka på det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften.
Nämnden har vidare anfört, att den icke ansett sig kunna biträda
sakrevisionens uppfattning om behovet av lantarbetare. Antalet lantarbetare,
vilket för närvarande av nämnden bestämts till 4 med en säsongmässig
förstärkning under tiden 1 april—31 oktober med ytterligare högst
2, kunde nämligen enligt nämndens mening icke ytterligare reduceras med
hänsyn till bland annat gällande bestämmelser om semester och ledighet
av annat slag.

Vad angår isoleringsstallet för klinikavdelningen har nämnden anfört,
att den av sakrevisionen föreslagna ombyggnaden av smedjan icke syntes
komma att ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än en nybyggnad. Nämnden
ansåge sig sålunda icke i denna del kunna tillstyrka revisionens förslag, i
synnerhet som detsamma på grund av smittorisken för de i smedjan behandlade
friska djuren måste betecknas såsom i hög grad betänkligt.

Nämnden har i sitt yttrande bestämt avstyrkt ett nedläggande av hovbeslagsskolan.
Såsom skäl härför har nämnden anfört bland annat följande.
Behovet av hovslagare torde komma att ökas. Enligt vad nämnden inhämtat
vore vidare hästbeståndet i Stockholm med omnejd numera i stadigt avtagande,
vilket tvingat veterinärhögskolans hovbeslagsavdelning att för erhållande
av tillräckligt material bedriva ambulatorisk verksamhet. Dessa
förhållanden talade för ett bibehållande av hovbeslagsskolan i Skara, särskilt
som Skaraborgs län syntes komma att bibehålla sin tidigare rangplats
som ett av de främsta hästavelsområdena i landet. Vad anginge smedjan
hade nämnden anbefallt föreståndaren att genom taxehöjning bringa smedjans
priser i överensstämmelse med de i öppna marknaden gällande.

I fråga om byggnadsarbetena vid inrättningen har nämnden bland annat
förordat, att klinikchefens bostadsfråga skulle lösas genom uppförande av
den planerade villabyggnaden.

Det framlagda förslaget till inrättningens organisation i stort har i princip
tillstyrkts av nämnden, som emellertid samtidigt uttalat, att uppdraget
som föreståndare för inrättningen icke utan stort men för verksamheten
vid kliniken kunde anförtros åt klinikchefen, med mindre till dennes förfogande
ställdes ej blott det föreslagna kanslibiträdet utan även en assistent.

Rörande sakrevisionens förslag om höjning av kliniktaxorna har nämnden
slutligen i sitt yttrande meddelat, att nämnden beslutat att efter in -

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

hämtande av yttrande av priskontrollnämnden förelägga styrelsen förslag
om en höjning av dessa taxor.

Professorn E. Åkerblom har i sitt yttrande anfört, att starka skäl talade
för ett bibehållande av veterinärinrättningens hovslagarskola. Härom har anförts
bland annat följande.

Årsbehovet av hovslagare kunde uppskattas till 58—67. Även om plats
kunde beredas för flera hovslagareelever vid veterinärhögskolan och lantbruksinstitutet
i Alnarp borde hovslagarskolan i Skara fortsätta sin verksamhet
av flera skäl. Rekryteringen av hovslagare från västra Sverige skulle
nämligen med all sannolikhet bliva lidande på ett nedläggande av denna
senare. Sedan statligt stöd till hovvårdsföreningar och enskilda hovslagare i
ambulerande praktik införts, hade efterfrågan på yrkesmän stegrats avsevärt.
Två hovslagarskolor vore, även om de tillsammans kunde mottaga 60
elever per år, icke tillräckliga för att dels besätta vakanta tjänster, dels
besätta nyinrättade tjänster i områden, där förut hovslagare ej funnits.
Vidare vore krafter verksamma för att ingen skulle få utöva hovslagaryrket
med mindre vederbörande först genomgått en av statens hovslagarskolor.
Det vore därför nödvändigt, att utbildningsmöjligheterna ökades.

Föreståndaren för hovbeslagsavdelningen V. Behm har i sitt yttrande
framhållit betydelsen av att hovslagarutbildningen vid inrättningen finge
fortsättas. Till stöd härför har anförts bland annat, att efterfrågan på hästar
och därmed även hovslagare troligen åter komme att stegras. I yttrandet har
även erinrats om att medel årligen ansloges för hovvårdskurser och att hovvårdsföreningar
bildades i syfte att propagera för en bättre howård, varjämte
statsunderstöd utdelades till elever vid hovslagarskolor för att stimulera
utbildningen.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sitt utlåtande den 18 februari 1949
inledningsvis framhållit bland annat, att nämnden, som icke haft en rätt
överblick över anslagsbelastningen vid olika tidpunkter, uppenbarligen utan
fog ansett sig berättigad att — utan någons inblandning och utan hänsyn
till om medel funnits disponibla för ändamålet — fatta beslut om samtliga
de utgifter, som betingats av omständigheterna, samt handlat efter
denna oriktiga uppfattning. Högskolestyrelsen har vidare anfört, att den
utginge ifrån att inrättningens verksamhet i princip borde fortsättas, enär
den företagna granskningen i sak ej påvisat några förhållanden av den art,
att icke förarbetena till omorganisationen alltfort borde tillmätas vitsord beträffande
behovet av inrättningen.

Beträffande förslagen i fråga om inrättningens administrativa ställning
och organisation har styrelsen uttalat sin principiella anslutning till desamma.
Vad angår förslaget att uppdraget såsom platschef och föreståndare
för inrättningen skulle anförtros klinikchefen har styrelsen emellertid i likhet
med nämnden framhållit, att det med hänsyn till dennes nuvarande arbetsbörda
syntes ofrånkomligt all åtminstone under viss tid av året till kliniken
knyta en assistentveterinär. Det kunde vidare enligt styrelsens mening
ifrågasättas, om icke den av sakrevisionen förordade förstärkningen
av styrelsen lämpligen kunde inskränkas till allenast en lokal representant,

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

åt vilken uppgiften att utöva kontroll över samt lämna råd och anvisningar
rörande inrättningens jordbruksdrift kunde anförtros.

I fråga om försöksavdelningen har styrelsen tillstyrkt nämndens förslag,
att vissa mindre omfattande utarmningsförsök skulle fortsättas. Styrelsen
har vidare rörande jordbrukets behov av arbetskraft uttalat, att det syntes
som om någon reducering av arbetskraften skulle, åtminstone försöksvis,
kunna företagas.

Angående hovslagarskolan och hovbeslagssmedjan har styrelsen anfört,
att sakrevisionen icke kunde anses ha förebragt tillräcklig utredning för
sitt förslag om hovslagarskolans omedelbara nedläggande, även om vissa
icke helt värdelösa fördelar därigenom skulle stå att vinna, framför allt i
ekonomiskt avseende. Det borde i detta sammanhang uppmärksammas, att
statsmakterna så sent som år 1944 lämnat utan erinran framlagda förslag
om utökning av undervisningen till två årskurser för civila hovslagare. Styrelsen
har vidare anfört, att ett nedläggande av hovslagarskolan skulle
medföra behov av ytterligare personal för hantlangning vid operationer och
annan djurbehandling. Styrelsen har i anslutning till det anförda hemställt,
att den i princip redan beslutade restaureringen av smedjebyggnaden snarast
måtte verkställas.

Förslaget om veterinärkandidaternas praktiska tjänstgöring vid klinikavdelningen
har i princip förordats av styrelsen under förutsättning att
tjänstgöringen icke gjordes obligatorisk. I annat fall kunde styrelsen icke
förorda dess genomförande utan föregående utredning. Styrelsen har vidare
framhållit nödvändigheten av att staten för ändamålet inrättade stipendier
eller på annat sätt bidroge till kostnaderna för resor och bostad. Slutligen
har styrelsen i likhet med nämnden ifrågasatt lämpligheten av att förlägga
det av sakrevisionen föreslagna isoleringsstallet i omedelbar anslutning till
lokal, där friska djur skulle uppställas för behandling.

Vad angår frågan om den fortsatta användningen av de till veterinärinrättningen
hörande byggnaderna och rörande ytterligare byggnadsarbeten
för inrättningens behov har styrelsen i huvudsak icke haft något att
erinra mot sakrevisionens förslag. Styrelsen har dock framhållit, att den
icke kunde dela revisionens uppfattning, att den för försöksledaren planerade
villan vore onödig. Även denna senare fråga borde sålunda ytterligare
utredas.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan har i sitt yttrande förklarat sig
icke ha något att invända mot att veterinärkandidaterna efter avslutad
obligatorisk undervisning vid högskolan frivilligt tjänstgjorde vid kliniken
i Skara under 1—2 månader. Kollegiet har vidare anfört, att kollegiet icke
kunde taga ställning till en eventuell obligatorisk sådan tjänstgöring, innan
i detalj utretts, vilka förändringar som vid en dylik anordning behövde
vidtagas i högskolans studieplan för att studietiden ej skulle förlängas. I
likhet med högskolestyrelsen har kollegiet även förordat, att vid ett genomförande
av sakrevisionens förslag skulle anvisas särskilt anslag eller in -

17

Kunpl. Maj.ts proposition nr 90-

rättas stipendier för täckande av de studerandes kostnader för resor och
bostad.

Statskontoret har i utlåtande den 18 oktober 1948 över högskolestyrelsens
anslagsäskanden för nästa budgetår anfört, bland annat, att de förutsättningar
i fråga om det ekonomiska resultatet av veterinärinrättningens
rörelse, på vilka 1944 års riksdag byggt sitt beslut om omorganisation
av inrättningen, visat sig icke föreligga, eftersom rörelsen för budgetåren
1946/47 och 1947/48 utvisat högst betydande underskott i stället för beräknade
överskott. Med hänsyn härtill syntes det statskontoret, som om
tillräckliga skäl vore för handen att överväga, i vad mån verksamheten i
fortsättningen borde uppehållas.

I förnyat utlåtande i ärendet den 7 februari 1949 i anledning av den av
sakrevisionen verkställda granskningen har statskontoret framhållit, att
ämbetsverket ansåge sig ha fått sin tidigare i ärendet uttalade uppfattning
bestyrkt. Ämbetsverket förordade därför även denna gång, att frågan om
inrättningens nedläggande skulle tagas under allvarligt övervägande. Ämbetsverket
ville vidare för sin del uttala, att ett beslut om verksamhetens
fortsättande vid inrättningen i vart fall borde avse endast en viss begränsad
tidsperiod och att resultatet av verksamheten under denna period borde
läggas till grund för ett bedömande av spörsmålet om anstaltens fortbestånd.
Under denna förutsättning syntes för budgetåret 1949/50 anslag
till inrättningen böra anvisas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
sakrevisionen förordat.

1 den av professorn B. Carlström ingivna skriften, varå tecknats instämmanden
av fyra av högskolans övriga professorer, har framhållits, att det
vore anmärkningsvärt, att det vid granskningen icke ansetts lämpligt att
av sakkunskapen på forskningens område inhämta bedömande även ur
vetenskaplig synpunkt beträffande inrättningens arbete. Utredningen syntes
av denna anledning ej ha blivit tillfredsställande ur vetenskaplig synpunkt.
I skriften har vidare anförts, bland annat, att arbetsprogrammet
vid veterinärinrättningen måste begränsas, om något värdefullt vetenskapligt
resultat skulle kunna erhållas. Med den nuvarande planläggningen av
arbetet, vilket skulle utföras av en enda vetenskapligt utbildad forskningsledare
med hjälp av ett fåtal icke veterinära medhjälpare, syntes nämligen
endast kunna åstadkommas ett klent resultat. Planläggningen av forskningsarbetet
vid inrättningen borde därför bliva föremål för förnyad utredning.

Anslagsäskanden.

Avlöningar.

Till avlöningar för innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag
av 122 000 kronor. Kungl. Maj :t har för veterinärinrättningen fastställt dels
den 80 juni 1947 personalförteckning (statsliggaren s. 755), dels ock den
11 juni 1948 följande

2 Iliharuj till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 90.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr DO.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis . . kronor 14 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................ » 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .... » 96 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 11 200

Summa kronor 122 000

I sin skrivelse den 15 juli 1948 har st gr elsen för veterinärhögskolan, såsom
framgår av det föregående, hemställt, att ifrågavarande anslag för budgetåret
1949/50 måtte uppföras med 144 085 kronor. Av den föreslagna ökningen
å 22 085 kronor hänföra sig 19 717 kronor till icke-ordinarieposten
och återstoden till posten rörligt tillägg. Fördelningen av den ökning, som
belöper på icke-ordinarieposten, framgår av följande sammanställning:

Löneklassuppflyttningar ........... kronor 1 521

Nya tjänster:

1 djur sjukvårdare i Ce 9 å kliniken uppflyttas till djursjukvårdare,
tillika vaktmästare i Ce 11.............. » 516

1 laboratoriebiträde i Ce 13 å kliniken................ » 5 592

1 gårdskarl i Ce 9 för inrättningens gemensamma behov » 4 596

1 kontorsbiträde (regi. beford.gång) i Cf 4 å försöksavdel ningen

.......................................... » 3 492

Vikariatsersättningar m. in............................. » 4 000

Summa kronor 19 717.

Statens sakrevision har helt avstyrkt förslagen om uppflyttning av en
djursjukvårdare i Ce 9 till Ce 11 och om nyinrättande av en tjänist som
laboratoriebiträde i Ce 13. I stället för den av styrelsen upptagna tjänsten
som gårdskarl i Ce 9 har sakrevisionen vidare förordat inrättande av en
arvodesbefattning med avlöning från omkostnadsstaten. Beträffande de av
styrelsen föreslagna ökningarna i övrigt har revisionen, i anslutning till
vad den anfört vid den verkställda granskningen av förvaltningen under
de båda senaste budgetåren, förordat att en tjänst som kanslibiträde i Ce 11
skulle inrättas i stället för den av styrelsen föreslagna kontorsbiträdestjänsten
samt att den föreslagna ökningen av beloppet till vikariatsersättningar
m. m. skulle reduceras med 2 900 kronor. Av sistnämnda reduktion avse
2 400 kronor sekreterararvode och 500 kronor extra skrivlijälp.

I anslutning till vad tidigare i granskningspromemorian anförts har vidare
sakrevisionen beträffande avlöningsanslaget förordat, att den å övergångsstat
placerade tjänstemannen ävensom den vid inrättningen anställde instruktionssmeden
i Ce 16 skola överföras å indragningsstat. Dessutom har
föreslagits, att posten till arvoden och särskilda ersättningar skall höjas
till 1 400 kronor, varav 1 200 kronor till arvode åt föreståndaren vid inrätt -

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

ningen och 200 kronor till arvoden åt ledamöter. För rörligt tillägg har beräknats
11262 kronor.

Statskontoret har i anslutning till vad ämbetsverket yttrat om inrättningens
fortsatta verksamhet uttalat, att det föreslagna kanslibiträdet i Ce It
icke för närvarande borde erhålla extra ordinarie anställning utan inplaceras
i lönegraden Cg 11. Tillräcklig anledning att, såsom sakrevisionen föreslagit,
överföra nuvarande föreståndaren samt instruktionssmeden å indragningsstat
syntes ej heller föreligga. Med anställandet av särskild gårdskarl
syntes kunna anstå till dess närmare klarhet vunnits angående inrättningens
fortbestånd.

Omkostnader.

För innevarande budgetår har förslagsanslaget till Veterinärinrättningen
i Skara: Omkostnader uppförts med ett belopp av 32 000 kronor. Den 11
juni 1948 har Kungl. Maj :t för veterinärinrättningen fastställt dels omkostnadsstat
för inrättningen, dels stat för inrättningens rörelse. Staterna ha följande
utseende.

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Sjukvård in. m., förslagsvis.......................... kronor 200

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 4 200

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 38 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 1 000

5. Övriga utgifter:

a) Diverse utgifter, ej expensmedel,

förslagsvis ...................... kronor 600

b) Jord- och foderanalyser, förslagsvis
............................ » 2 000

c) Materielens förnyelse ............ » 10 000

d) Underhåll av byggnader, vägar m. m. » 4 900 s> 17 500

Summa kronor 60 900

Särskilda uppbörd smedel.

1. Överskott å inrättningens rörelse .................... kronor 24 800

2. Ersättning för bränsle, elektrisk ström, gas och vatten . . » 200

3. Diverse inkomster .................................. > 3 900

Summa kronor 28 900

Utgifter ...............

Särskilda uppbörd medel

Sammandrag.

kronor 60 900
» 28 900

Nettoutgift kronor 32 000,

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

Stat för veterinärinrättningens rörelse.
Inkomster.

Kliniken ...........

För söksa vdelningen

Smedjan ..........

Skogen ...........

Avkastning av fonder

kronor 24 000

» 2 000

» 11 400

» 2 000

» 2 800 kronor 42 200

Utgifter.

Arvoden till tillfällig personal, förslagsvis . . kronor 5 000
Underhåll och nyanskaffning av inventarier

och instrument, förslagsvis............. » 1 000

Diverse utgifter (foder, medicin, bandage,

järnvaror m. m.), förslagsvis............ » 11 400 » 17 400

Summa överskott kronor 24 800.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sina skrivelser den 15 juli och
den 5 oktober 1948 hemställt, att omkostnadsanslaget för budgetåret 1949/
50 måtte upptagas med ett till 68 600 kronor förhöjt belopp.

Av den föreslagna ökningen å 36 600 kronor hänföra sig 5 800 kronor till
anslagsposten reseersättningar samt 600 kronor till anslagsposten jord- och
foderanalyser. Som skäl för en höjning av förstnämnda post har anförts,
att två års erfarenheter med full tydlighet visat, att reseanslaget ursprungligen
blivit för lågt beräknat. Sålunda borde för tre av nämndledamöternas
och sekreterarens resor till sammanträden under budgetåret beräknas sammanlagt
3 000 kronor, för försöksledarens resor 500 kronor för månad eller
tillhopa 6 000 kronor, och för inrättningens övriga personal och flyttningsbidrag
högst 1 000 kronor. Såsom skäl för höjningen av posten jord- och
foderanalyser har anförts, att taxorna å de lantbrukskemiska kontrollstationerna,
vilka utförde sådana analyser, höjts med 30 procent.

Den återstående ökningen å 30 200 kronor hänför sig till det i omkostnadsstaten
under särskilda uppbördsinedel beräknade resultatet av inrättningens
rörelse. I den föreslagna rörelsestaten ha inkomster och utgifter
beräknats till följande belopp, nämligen

Inkomster.

Kliniken ...........

För söksj ordbruket

Smedj an ..........

Skogen ...........

Avkastning av fonder

kronor 24 000

» 40 900

» 11400

» 2 000

» 2 800 kronor 81 100

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

U t g i f t e r.

Kliniken och hovbeslagssmedjan:

a) Arvoden till tillfällig personal, förslagsvis
............................... kronor 15 100

b) Underhåll och nyanskaffning av inventarier
och instrument, förslagsvis .... » 1 000

c) Diverse utgifter (foder, medicin, bandage,
järnvaror m. m.), förslagsvis . . » 11 400

För söksjordbruket, förslagsvis ............ » 59 000 kronor 86 500

Summa underskott kronor 5 400.

Med denna beräkning av resultatet av inrättningens rörelse skulle således
såsom särskild utgiftspost i omkostnadsstaten behöva upptagas ett belopp
av 5 400 kronor såsom underskott å inrättningens rörelse i stället för
det hittills under särskilda uppbördsmedel upptagna överskottet å 24 800
kronor.

Högskolestyrelsens förslag innebär, att Kungl. Maj :t skulle fastställa särskild
rörelsestat för försöksjordbruket och att den för inrättningens rörelse
i övrigt gällande staten ej skulle undergå annan förändring än att utgiftsposten
arvoden till tillfällig personal, som i den gällande staten upptagits till
5 000 kronor, skulle höjas till 15 100 kronor. Sistnämnda ökning har motiverats
med att behov föreligger av en extra djurskötare vid klinikavdelningen
och en extra hovslagare vid hovbeslagssmedjan. Högskolestyrelsen har
vidare förutsatt, att Kungl. Maj :t i likhet med vad som skett för innevarande
budgetår skulle föreskriva, att de särskilda utgiftsposterna icke skulle
få överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Rörande den särskilda rörelsestaten för försöksjordbruket har i anslagsäskandena
anförts bland annat, att driften vid jordbruket på grund av försöksverksamhetens
natur icke kunde drivas efter vanliga ekonomiska principer.
Avkastningen från försöksjordbrukets djurbesättning, vilken vore underkastad
experimentell utfodring med varierande bristfoderstater, måste
vidare bliva jämförelsevis ringa. Driftsresultatet för försöksjordbruket för
ett normalt skördeår kunde därför icke, såsom hittills antagits, utvisa något
överskott utan komme med största sannolikhet att uppvisa ett underskott
på omkring 18 100 kronor. Inkomster och utgifter ha därvid beräknats enligt
följande

Specifikation av försöksjordbrukets rörelsestat.

Inkomster.

Försåld spannmål . .

Försålda djur .....

Försåld mjölk m. m. .
Hyror av lantarbetare

kronor 10 000
15 000
15 000
900

kronor 40 900

■»

22

Kungl. Ma.j:ts proposition nr 90.

Utgifter.

Arvoden till lantarbetare ................

Utsäde och gödselmedel ..................

Fodermedel ............................

Inköp av djur ..........................

Maskiner och redskap (underhåll och avskrivning)
................................

Driv- och smörjmedel ....................

Underhåll och reparation av lantarbetarbostäder
...............................

Elektrisk energi och vatten ..............

Fastighetsskatt .........................

Diverse utgifter för husdjur (betäcltningsav gifter

in. in.) .........................

Diverse utgifter för växtodlingen (betnings medel,

ogräsbekämpning m. m.) ........

Övriga omkostnader .....................

kronor 27 000

» 5 000

» 10 000

» 3 000

» 5 000

» 2 000

» 900

» 1 100

» 600

» 2 000

» 1 000

» 1 400 kronor 59 000

Summa underskott kronor 18 100.

Statens sakrevision har uttalat, att höjningen av posten till reseersättningar
borde begränsas till 2 800 kronor. Vidare borde posten för expenser
icke upptagas till högre belopp än 25 000 kronor, däri inberäknat arvode
till en gårdskarl. Anslagsposten Diverse utgifter, ej expensmedel, under anslagsposten
Övriga utgifter borde utgå. Kostnaderna för jord- och foderanalvser
borde i fortsättningen icke upptagas i omkostnadsstaten utan på
rörelsestatens utgiftssida under den nya titeln Försöksavdelningen, Diverse
utgifter. Någon höjning av nämnda post syntes icke erforderlig. Omkostnadsstatens
delpost Materielens förnyelse under anslagsposten Övriga utgifter
borde likaså överföras till rörelsestatens utgiftssida och för nästa
budgetår upptagas med ett till 8 000 kronor minskat belopp. Sistnämnda
belopp borde fördelas med 3 000 kronor å kliniken och smedjan samt med
5 000 kronor å försöksavdelningen under den nya titeln Underhåll och nyanskaffning
av inventarier och instrument.

I fråga om rörelsestaten har revisionen i sak icke haft någon erinran mot
beräkningarna å inkomstsidan. Vad utgifterna angår har revisionen föreslagit,
att den av högskolestyrelsen förordade höjningen av posten till arvoden
till tillfällig personal skulle begränsas till 5 000 kronor. Med hänsyn till
sakrevisionens i det föregående angivna förslag, att arbetskraften vid försöksavdelningen
skulle minskas med en extra djurskötare, skulle nämligen
den av högskolestyrelsen förordade utökningen med en extra djurskötare
vid klinikavdelningen och en extra hovslagare vid smedjan ändock kunna
genomföras. Vidare syntes den föreslagna utgiftsposten för försöksjordbruket
kunna beräknas till 50 100 kronor. Med denna beräkning av rörelsens
inkomster och utgifter skulle rörelsen lämna ett överskott av 600 kronor i
stället för det av högskolestyrelsen beräknade underskottet å 5 400 kronor.

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

Den av sakrevisionen föreslagna rörelsestaten har följande utseende.

Stat för veterinärinrättningens rörelse.

Inkomster.

Kliniken och smedjan ............ kronor 35 400

Försöksjordbruket och skogen ............ » 43 900

Avkastning av fonder .................... » 2 800 kronor 82 100

Utgifter.

Kliniken och smedjan:

Arvoden till tillfällig personal .......... kronor 10 000

Underhåll och nyanskaffning av inventarier
och instrument .................. » 3 000

Diverse utgifter (foder, medicin, bandage,

järnvaror m. in.) .................... > 11 400

Försöksavdelningen:

Underhåll och nyanskaffning av inventarier

och instrument ...................... * 5 000

Diverse utgifter (analyser m. in.) ........ » 2 000

Försöksjordbruket och skogen .......... » 50 100 » 81 500

Summa överskott kronor 600.

Sakrevisionen har slutligen framhållit, att en specifikation av försöksjordbrukets
och skogens inkomster och utgifter borde betraktas enbart som en
plan och sålunda ej intagas i regleringsbrevet. Sådan specifikation borde
dock alltid upprättas och intagas i inrättningens årliga anslagspetita såsom
närmare motivering till anslagsäskandena i denna del.

Rörande omkostnadsstaten, vilken i enlighet med de av sakrevisionen sålunda
gjorda beräkningarna skulle upptaga utgifter till ett belopp av 38 100
kronor och särskilda uppbördsmedel till ett belopp av 4 700 kronor, d. v. s.
en nettoutgift å 33 400 kronor, har sakrevisionen vidare anmärkt att de ändringar
rörande försöksjordbruket, som föreslagits i samband med den verkställda
granskningen, icke föranlett revisionen att företaga höjningar av
därav berörda inkomstposter. Ifrågavarande åtgärder kunde nämligen knappast
i avsedd utsträckning beräknas påverka inkomsterna redan under nästa
budgetår. I fråga om inkomsterna från kliniken hade någon uppräkning ej
heller skett, då bland annat icke bestämt kunde angivas, när och i vilken
omfattning den föreslagna taxehöj ningen kunde vidtagas. Sakrevisionen har
slutligen framhållit, att revisionen vid avgivandet av sina förslag ansett sig
böra utgå från att Kungl. Maj:t skulle föreskriva, att anslagsposterna till
reseersättningar, till publikationstryck samt till underhåll av byggnader och
vägar in. in. i omkostnadsstaten liksom de särskilda utgiftsposterna i rörelsestaten
icke finge överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Veterinärinrättningens nämnd har i sitt yttrande över sakrevisionens förslag
hemställt, att det av revisionen föreslagna beloppet till reseersättningar
måtte höjas till 8 000 kronor. Vidare bär nämnden i fråga om den av sakrevisionen
föreslagna rörelsestaten uttalat, att den för diverse utgifter vid
kliniken och smedjan beräknade utgiftsposten å 11 400 kronor med hänsyn

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

till vunna erfarenheter måste anses för låg. Nämnda post borde höjas med
18 600 kronor till 30 000 kronor. Å andra sidan syntes klinikens och smedjans
bruttoinkomster, därest intet oförutsett inträffade, kunna beräknas till
54 000 kronor, vilket jämväl innebure en ökning med 18 600 kronor. Nämnden
har slutligen framhållit, att det i högskolestyrelsens förslag till rörelsestat
för jordbruket beräknade beloppet å 10 000 kronor till inköp av foder
troligen skulle bliva otillräckligt, därest det föreslagna mottagningsstället
inrättades.

Styrelsen för veterinärhögskolan har uttalat betänkligheter mot den föreslagna
kraftiga nedskärningen av anslagen till expenser samt till underhåll
och nyanskaffning av inventarier och instrument, helst som dessa anslagsposter
hittills visat sig otillräckliga. Nämndens förslag, att bruttoinkomsterna
från kliniken och smedjan samt utgiftsposten för diverse utgifter
skulle uppräknas till 54 000 respektive 30 000 kronor, har tillstyrkts av styrelsen.
Härutöver har styrelsen framhållit nödvändigheten av att anslaget
till reseersättningar uppfördes med ett sådant belopp, att utrymme funnes
för styrelsen och framför allt dess i praktiskt jordbruk förfarne ledamot att
genom besök vid inrättningen fullgöra den övervakande och rådgivande
funktion, som sakrevisionen avsett att tilldela styrelsen.

Beträffande omkostnadsanslaget har högskolestyrelsen vidare ifrågasatt,
huruvida fog kunde finnas för förslaget att den uppgjorda specifikationen av
försöksjordbrukets inkomster och utgifter ej skulle intagas i regleringsbrevet.
Styrelsen har därvid hänvisat till den praxis, som åtminstone tidigare
tillämpats beträffande de lantbrukshögskolan underställda försöksgårdarna.

Inredning och utrustning.

Till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 18 500 kronor.

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt, att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1949/50 måtte anvisas ett reservationsanslag av 66 350
kronor enligt följande sammanställning:

Kliniken.

Röntgenapparat med tillbehör och mörk rumsutrustning.

..................... kronor 24 000

Förvaringsrum för röntgenapparat ...... » 800

Trappa till höskulle.................... » 1 200 kronor 26 000

För söksavdelningen.

Mottagningsställ.................................... » 30 000

Hovbeslagssmed jan.

Komplettering av verktygsutrustningen . . kronor 1 000

Kontorsmöbler ........................ » 800

Inredning i sex elevrum .............. » 7 800

Inredning i samlingsrum .............. » 750 » 10 350

Summa kronor 66 350.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

25

Till stöd för sin framställning rörande uppförande vid försöksavdelningen
av ett mottagningsställ, vilket vore avsett för 8—10 större husdjur, har högskolestyrelsen
anfört följande. Det vore enligt styrelsens mening nödvändigt
att sjuka djur i begränsad omfattning kunde transporteras in och uppställas
på inrättningen. Därigenom underlättades nämligen den fortlöpande
kontrollen av insjuknade djur, vilken erfordrades för det i försöksverksamheten
ingående studiet av bristsjukdomarna. Inrättningen hade tidigare under
flera år för ändamålet hyrt stallutrymmen i en närbelägen gård. Från
och med den t oktober 1948 hade inrättningen emellertid uppsagts därifrån
och annat lämpligt utrymme hade ej kunnat hyras å förmånliga villkor.
Rörande beloppet å 1 200 kronor till trappa till höskulle har styrelsen uppgivit,
att detta avsåge ombyggnad av en ur arbetsskyddssynpunkt otillfredsställande
trappa.

Härutöver har styrelsen för veterinärhögskolan i sitt förenämnda utlåtande
den 17 december 1948 hemställt om anvisande av engångsanslag å dels
8 000 kronor för täckande av kostnaderna för beställd laboratorieutrustning å
försöksavdelningen, dels 10 670 kronor för slutbetalning av det i sakrevisionens
promemoria omförmälda hydrauliska operationsbordet. I ill stöd för
förstnämnda framställning har anförts bland annat, att det engångsanslag
å 31 700 kronor som i prop. nr 188/1944 beräknats för apparatur och vetenskaplig
utrustning i försöksavdelningens laboratorium blivit otillräckligt
till följd av försenade leveranser, inträffade prisstegringar och nödvändiga
kompletteringar. Angående framställningen om medel till operationsbordet
har anförts i huvudsak följande.

I 1947 års petitaskrivelse gjordes framställning att få inköpa ett hydrauliskt
operationsbord för 5 000 kronor, varvid beräknades att övriga med bordets
anskaffande förenade kostnader såsom för schaktning, gjutning av fundament,
montering in. m. skulle kunna täckas inom ramen för tillgängliga
anslag. Sedan klinikchefen av nämnden bemyndigats att sluta avtal om leverans
av ifrågavarande bord gjordes i petitaskrivelsen 1948 förnyad framställning
om anslag för sådant bord, denna gång å 7 000 kronor, sedan det
visat sig att kostnaderna för enbart bordet avsevärt ökats. Efter godkänd
leverans, inklusive inmontering och tillbehör, hade numera begärts likvid
med sammanlagt 16 290 kronor. Efter förhandlingar hade leverantören medgivit
anstånd med slutbetalning till efter den 1 juli 1949 och tills vidare förklarat
sig nöjd med mottagen dellikvid å 10 820 kronor varav 5 200 kronor
utanordnats från årets engångsanslag för inredning och utrustning till
klinikavdelningen, egentligen avsett för klinikens laboratorieutrustning, och
återstoden från de för budgetåren 1947/48 och 1948/49 anvisade anslagen till
kliniken för materielens förnyelse. För ändamålet skulle sålunda erfordras
ett belopp av (16 290 — 10 820 -j-5 200 =) 10 670 kronor.

Statens sakrevision har tillstyrkt högskolestyrelsens framställning om anvisande
för nästa budgetår av tillhopa 26 000 kronor till röntgenapparat och
till förvaringsrum för denna samt till trappa. Rörande framställningen om
medel för uppförande av ett mottagningsställ vid försöksavdelningen har sakrevisionen
däremot framhållit, att den icke vore benägen att tillstyrka förslaget.
Det syntes vara lämpligare att använda delar av svinstallet och vissa

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

intilliggande utrymmen i ladugården till att där inreda det tänkta stallet.
Denna del av byggnaden vore ej fullt utnyttjad och syntes under alla förhållanden
inom kort behöva underkastas översyn på grund av dålig värmeisolering.
Detta förslag hade efter preliminära undersökningar förklarats
tekniskt möjligt att genomföra för en kostnad av cirka 9 000 kronor. Slutligen
har sakrevisionen i anslutning till sitt förslag om nedläggande av
hovslagarutbildningen vid inrättningen avstyrkt anvisande av medel till inredning
och utrustning vid hovbeslagssmedjan.

Den av högskolestyrelsen gjorda framställningen om anvisande av 8 000
kronor för täckande av kostnaderna för beställd laboratorieutrustning å försöksavdelningen
har tillstyrkts av sakrevisionen. Vad åter angår det av styrelsen
äskade engångsbeloppet till betalning av det inköpta operationsbordet
har sakrevisionen anfört, att medelsbehovet syntes kunna begränsas till
5 500 kronor, då 5 200 kronor redan utanordnats av 1948/49 års engångsanslag
för utrustning till klinikavdelningen. Detta senare anslag vore
nämligen avsett för klinikens laboratorieutrustning, och med komplettering
av denna utrustning borde tills vidare kunna anstå.

Nämnden har i sitt yttrande anfört, att det av sakrevisionen för inrättande
av ett mottagningsställ beräknade beloppet å 9 000 kronor förefölle för lågt.
Nämnden har vidare meddelat, att förhandlingar inletts med leverantören
av den förhyrda röntgenapparaten angående tillgodoräknande av redan
erlagda hyresbelopp.

Styrelsen för veterinärhögskolan har anfört, att det av sakrevisionen föreslagna
mottagningsstället, vilket skulle inredas i svinstallet och ladugården,
icke syntes lämna samma skydd mot smittöverföring till den värdefulla
försöksbesättningen som det av styrelsen föreslagna fristående stallet. I anledning
av att högskolestyrelsen, såsom framgått av det föregående, icke
ansett sig kunna tillstyrka ett nedläggande av hovslagarutbildningen, har
styrelsen vidare hemställt, att de för smedjans utrustning och inredning
äskade beloppen å tillhopa 9 550 kronor måtte beviljas.

Byggnadsarbeten.

Såsom förut anförts har nämnden iklätt sig vissa förpliktelser å tillhopa
25 695 kronor för av byggnadsstyrelsen utförda byggnadsarbeten vid försöksavdelningen.
Styrelsen för veterinärhögskolan har i sitt förenämnda
utlåtande den 17 december 1948 tillstyrkt, att medel måtte anvisas till täckande
av sagda kostnader. Av beloppet å 25 695 kronor hänföra sig 10 000
kronor till inredning av ladugården och 15 695 kronor till höjning av yttertaket
i ladugården m. m. Härom har anförts bland annat följande.

Den för ladugårdens ombyggnad uppgjorda planen hade av förbiseende
icke innefattat själva inredningen, varför kostnaderna blivit av byggnadsstyrelsen
beräknade till ett för lågt belopp. Då förhållandet sedermera upptäckts
hade erforderlig inredning anskaffats för cirka 24 000 kronor. Av sistnämnda
belopp skulle enligt överenskommelse mellan byggnadsstyrelsen

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

och nämnden av denna senare anvisas ett belopp av 10 000 kronor av det av
Skandinaviska kreatur sförsäkringsbolaget tillskjutna engångsbeloppet å 53 700
kronor. Erforderliga åtgärder hade emellertid icke vidtagits i anledning av
nämndens sålunda gjorda åtagande, med påföljd att engångsanslaget helt
förbrukats för andra ändamål. Vad anginge höjningen av yttertaket hade
denna vidtagits därför att den med ladugården sammanbyggda logen visat
sig ej ha samma takhöjd som ladugården, varför den i logen befintliga
hissen ej kunde användes även för ladugården, varå skullutrymmet dessutom
befunnits väl knappt. Nämnden hade ansett sig kunna ikläda sig ifrågavarande
förbindelse, då nämnden trott sig ha grundad anledning antaga,
att försöksjordbruket år 1946 skulle lämna sådan avkastning, att därmed
skulle kunna erhållas för arbetet erforderliga medel, vilket emellertid icke
blivit fallet.

Statens sakrevision har i sin promemoria tillstyrkt högskolestyrelsens
framställning.

Departementschefen.

Såsom framgår av sakrevisionens promemoria har det ekonomiska resultatet
av verksamheten vid veterinärinrättningen i Skara efter omorganisationen
blivit väsentligt sämre än vad som från början förutsetts. Orsakerna
härtill äro flera. I viss mån synes man sålunda i de utredningar, som
lågo till grund för beslutet om omorganisationen, ha beräknat kostnaderna
för verksamheten för lågt och även överskattat inkomstmöjligheterna, särskilt
vad angår avkastningen av det till inrättningen hörande jordbruket.
Till stor de! måste emellertid förklaringen till de stora underskotten sökas
däri, att inrättningens nämnd, vilken enligt gällande instruktion endast
ägt besluta rörande löpande utgifter, fattat beslut i ärenden av stor ekonomisk
räckvidd och därvid bortsett från de begränsningar, som fastställda
stater angivit. Även om de byggnadsföretag och den anskaffning av inventarier,
som sålunda kommit till stånd, i stort sett få anses ha varit till nytta
för inrättningen, ha statsmakterna uppenbarligen genom nämndens förfarande
undandragits möjligheten att bestämma omfattningen och takten av
den upprustning, som kan ha varit erforderlig utöver vad som förutsågs
vid fattandet av beslutet om omorganisationen. Härtill kommer att nämnden
ej i allo synes ha ägnat inrättningens ekonomiska frågor den omsorg,
som varit påkallad.

Det förhållandet, att verksamheten vid inrättningen dragit och väl även
i fortsättningen måste väntas draga ej oväsentligt större kostnader än som
tidigare förutsetts, aktualiserar frågan, om verksamheten bör uppehållas.
Rörande denna fråga vill jag framhålla, att det arbete, vilket bedrives såväl
vid den stationära kliniken och polikliniken som vid försöksavdelningen,
synes vara av betydande värde ur jordbrukets och den veterinärmedicinska
forskningens synpunkt. .lag anser det därför i och för sig önskvärt, att
detta arbete skall få fortsätta. Emellertid måste man självfallet vid frågans
avgörande även so till kostnaderna för verksamheten. Medelsåtgången under
de båda senaste budgetåren torde dock ej böra tagas som eu måttstock

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

för de anslag, vilka kunna behövas i fortsättningen. Det synes därför lämpligt,
att man skall taga definitiv ställning till frågan först då någon tids
erfarenhet vunnits rörande det resultat, som rörelsen kan utvisa, därest den
drives under mer normala förhållanden och med strängare aktgivande på de
ekonomiska faktorerna än vad som hittills skett. Jag anser alltså, att verksamheten
tills vidare bör fortgå men att frågan om inrättningens fortbestånd
efter lämplig tids förlopp bör upptagas till förnyad prövning.

Därest frågan om verksamhetens framtida bedrivande på dylikt sätt hålles
öppen tills vidare, är det självfallet angeläget, att nya investeringar ej
skola göras i vidare mån än som oundgängligen erfordras även på kortare
sikt. Det är vidare nödvändigt, att de brister i fråga om inrättningens organisation,
som visat sig föreligga, avhjälpas, samt att alla möjligheter att
förbättra det ekonomiska resultatet av verksamheten tillvaratagas. Jag kommer
därför att föreslå vissa förändringar i fråga om såväl organisationen
som verksamhetens omfattning.

Sakrevisionen har förordat, att inrättningens nämnd och dennas lokala
delegation skulle avskaffas och rörelsen direkt läggas under veterinärhögskolans
styrelse. Samtidigt skulle klinikchefen utses till platschef med uppgift
att leda verksamheten på platsen och med befogenhet att fatta beslut
i ärenden, som påkallade skyndsamma avgöranden. Detta förslag kan jag
delvis biträda. Jag ansluter mig sålunda till förslaget att den ene av de båda
avdelningsföreståndarna skall utses till platschef med de befogenheter, som
sakrevisionen angivit. För uppdraget som platschef bör utgå ett arvode av
1 200 kronor för år. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta,
vilken av föreståndarna som skall utses härtill. Däremot kan jag ej ansluta
mig till förslaget om avskaffande av inrättningens nämnd. Den tanke, som
torde ha legat bakom beslutet om inrättande av nämnden, nämligen att veterinärhögskolans
styrelse ej borde betungas med den direkta ledningen av
verksamheten utan att denna borde anförtros åt ett organ med betydande
lokal anknytning, synes mig i och för sig alltjämt bärande. De mindre goda
erfarenheterna av den hittills tillämpade organisationsformen torde ej böra
tillskrivas organisationsformen i och för sig utan den missuppfattning,
som förelegat i fråga om nämndens befogenheter. Jag anser därför, att nämnden
bör bibehållas, ehuru i något förändrad form. Till en början synes sålunda
antalet ledamöter i nämnden böra begränsas. Enligt min mening är
det för de uppgifter, som i fortsättningen böra ankomma på nämnden, tillräckligt,
om denna består av tre ledamöter. Veterinärhögskolans rektor och
platschefen böra vara självskrivna ledamöter och den förre liksom hittills
tillika ordförande. Den tredje ledamoten, som bör representera jordbruket
i orten, bör utses av Kungl. Maj :t. Den anknytning till den lantbrukskemiska
forskningen, som man nu velat trygga genom föreskriften om att professorn
i lantbrukskemi vid lantbrukshögskolan skall vara självskriven ledamot,
torde bliva tillräckligt tillgodosedd, därest, såsom jag i det följande skall
förorda, försöksavdelningens arbetsplaner underställas överinspektören för
försöksväsendet på lantbrukets område.

29

Kungl. Muj.ts proposition nr 90.

Självfallet bör i fortsättningen klart angivas, vilka befogenheter som
skola tillkomma platschefen och nämnden. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, veterinärhögskolans styrelse
att meddela erforderliga förskrifter härom.

Medelsförvaltningen vid inrättningen torde liksom hittills böra handhavas
av intendenten vid veterinärhögskolan. Någon särskild gottgörelse härför
bör ej utgå.

Uppdraget att tjänstgöra som platschef kommer, såsom framhållits både
i sakrevisionens promemoria och i vissa yttranden, att medföra en ej oväsentlig
arbetsbelastning för vederbörande avdelningsföreståndare. Jag kan
dock ej tillstyrka förslaget, att det på grund härav skulle inrättas en tjänst
som kanslibiträde i lönegrad Ce It, vars innehavare skulle ha till huvuduppgift
att ombesörja den lokala räkenskapsföringen och vissa andra kamerala
uppgifter. Däremot bör anslaget för tillfällig arbetskraft bestämmas
så, att möjlighet finnes att anlita lämplig person för erforderlig räkenskapsföring
och liknande uppgifter. Vidare synes det med hänsyn till omfattningen
av arbetet å kliniken angeläget, att klinikchefen skall erhålla biträde
av en assistent. För denne torde böra tillämpas samma löneställning och
befordringsgång, som gäller för assistenter vid veterinärhögskolan.

Vad härefter angår frågan om eventuell inskränkning eller omläggning
av verksamheten vid inrättningen vill jag först framhålla att, såsom redan
antytts, enligt min uppfattning verksamheten såväl å försöksavdelningen
som å den stationära kliniken och polikliniken bör fortsätta. Den omläggning
av jordbruksdriften å försöksavdelningen, som sakrevisionen förordat,
synes dock böra vidtagas. Huruvida utarmningsförsöken, såsom veterinärhögskolans
styrelse och nämnden ansett, böra få fortsätta i mycket
begränsad omfattning, torde få bliva beroende på om så anses kunna ske
utan att det i staten upptagna resultatet av jordbruksdriften äventyras.
Jag tillstyrker likaså förslaget, att planerna för den vid denna avdelning bedrivna
försöks- och forskningsverksamheten skola underställas överinspektören
för försöksväsendet på lantbrukets område. Det slutliga fastställandet
av planerna bör givetvis ankomma på styrelsen för veterinärhögskolan.

Förslaget, att en del av veterinärkandidaternas praktiska kliniktjänstgöring
skulle förläggas till inrättningen, synes innebära åtskilliga fördelar.
Jag är emellertid ej nu beredd att taga ställning till detsamma. Bland annat
synes det böra närmare övervägas, om denna utbildning bör vara obligatorisk
eller frivillig. Under sådana förhållanden synes icke heller frågan
om anvisande av medel för kandidaternas rese- och bostadskostnader nu
böra upptagas till prövning.

Under det alt bibehållandet av nyssnämnda grenar av verksamheten vid
inrättningen torde vara väl motiverat, är enligt min mening förhållandet
ett annat i fråga om verksamheten vid hovslagarskolan och smedjan. Jagvill
erinra om att elevanslutningen till skolan under senare år varit ringa,
samtidigt som ett ganska stort antal platser som hovslagareelever varit
obesatta såväl vid veterinärhögskolan »om vid Alnarps lantbruks-, mejeri -

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

och trädgårdsinstitut. Härtill kommer att det med hänsyn till det synnerligen
dåliga skick, vari framför allt elevbostäderna befinna sig, icke torde
vara möjligt att uppehålla skolan utan att betydande belopp nedläggas på
förbättring av lokalerna. Jag förordar därför, att hovslagarutbildningen
vid inrättningen skall upphöra från och med ingången av nästa budgetår.
I samband därmed torde, såsom sakrevisionen föreslagit, den nu å övergångsstat
placerade förutvarande föreståndaren för inrättningen böra överföras
å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Han bör därvid bibehållas
vid nuvarande löneförmåner utom provisoriskt lönetillägg, dock
att endast halvt dyrtids- och kristillägg skall utgå.

Även vad smedjan angår synes det mig kunna ifrågasättas, huruvida
icke denna bör nedläggas. Sakrevisionen har emellertid anfört, att kliniken
behöver en smedja för nödig hov- och klövvård, sjukbeslag samt enklare
smidesarbeten. Jag vill med hänsyn härtill ej motsätta mig, att smedjan
skall bibehållas tills vidare. Vid smedjan torde böra finnas en hovslagare.
I motsats till sakrevisionen anser jag det icke lämpligt, att instruktionssmeden
skall föras å indragningsstat. Denne befattningshavare bör
i stället sysselsättas i smedjan. Personalen å smedjan bör även kunna utföra
åtminstone huvuddelen av de sysslor, för vilka styrelsen föreslagit anställande
av en gårdskarl. I den mån tiden det medger bör å smedjan kunna
utföras allmän hovvård.

Några nybyggnader eller mera genomgripande ombyggnader vid inrättningen
torde icke nu böra komma i fråga. Däremot torde det, såsom sakrevisionen
anfört, kunna övervägas att efter viss restaurering av huvudbyggnaden
dit förlägga platschefens bostad och eventuellt även expeditionsoch
andra lokaler för avdelningarnas gemensamma behov. Innan ställning
tages till denna fråga, bör emellertid utredning ske rörande kostnaderna
för en sådan restaurering. Även möjligheterna att inreda ett isoleringsstall
i befintliga lokaler böra närmare utredas.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår anser jag mig med vissa
jämkningar kunna biträda sakrevisionens förslag.

Vad då först angår avlöningsanslaget medför det av mig i det föregående
tillstyrkta förslaget om överförande å indragningsstat av den å övergångsstat
placerade förutvarande föreståndaren vid» inrättningen, att posten till
avlöning av tjänsteman å övergångsstat utgår. Mot sakrevisionens beräkning
av posten arvoden och särskilda ersättningar har jag intet att invända.
Denna post bör sålunda för nästa budgetår ökas med ett belopp av 1 000
kronor till 1 400 kronor. Beträffande icke-ordinarieposten anser jag mig
i likhet med sakrevisionen böra avstyrka högskolestyrelsens förslag om uppflyttning
av en djur sjukvårdare i Ce 9 till djur sjukvårdare, tillika vaktmästare,
i Ce It samt om inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde i
Ce 13, en tjänst som gårdskarl i Ce 9 och en tjänst som kontorsbiträde med
lön enligt reglerad befordringsgång. Ej heller kan jag biträda sakrevisionens
förslag, att arvode till en gårdskarl skulle beräknas å omkostnadsstaten.
De sysslor, som skulle ankomma på denne gårdskarl, torde såsom för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

31

ut anförts, åtminstone i huvudsak kunna utföras av personalen vid smedjan.
Förslaget om inrättande av en kanslibiträdestjänst i Ce It har jag redan
i det föregående avstyrkt. I överensstämmelse med vad jag i anslutning
därtill anfört synes emellertid under icke-ordinarieposten böra beräknas
ett belopp av 2 000 kronor för att möjliggöra anlitande av sakkunnigt
biträde för vissa kamerala göromål. Det för vikariatsersättningar m. m. avsedda
beloppet synes av denna anledning böra höjas med sistnämnda belopp
utöver det av sakrevisionen föreslagna eller med tillhopa 3 100 kronor.
För avlönande av den assistent åt klinikchefen, vars anställande jag
redan förordat, torde böra upptagas 8 400 kronor. Jag har icke något att
erinra mot högskolestyrelsens beräkning av medelsbehovet för löneklassförändringar.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och då jag, såsom framgått
av det föregående, icke velat tillstyrka förslaget, att instruktionssmeden
skulle överföras å indragningsstat, skulle under nästa budgetår för avlöningar
till icke-ordinarie personal erfordras ett belopp av i runt tal (96 300
+ 3 100 + 8 400 -f- 1 521 =) 109 400 kronor. För rörligt tillägg synes böra
beräknas ett belopp av 11 500 kronor. Till avlöningar torde alltså för nästa
budgetår böra anvisas ett förslagsanslag av (1 400 4- 109 400 +11 500 =)
122 300 kronor.

I fråga om beräkningen av anslaget till omkostnader för nästa budgetår
synes först till behandling böra upptagas spörsmålet om ändrad beräkning
av resultatet av inrättningens rörelse. Vad som förekommit vid granskningen
av verksamheten har utvisat, att de hittills i rörelsestaten upptagna
posterna måste justeras såväl å inkomst- som å utgiftssidan. Sakrevisionens
förslag härutinnan synes i huvudsak böra läggas till grund för fastställande
av ny stat för inrättningens rörelse. Eftersom någon extra hovslagare
ej bör vara anställd vid smedjan, bör emellertid posten för tillfällig
personal beräknas till endast 5 000 kronor. Omkostnadsstaten skulle
med denna beräkning av rörelsens inkomster och utgifter komma att tillföras
ett belopp av 5 600 kronor årligen såsom särskilda uppbördsmedel.
Då särskilt arvode till gårdskarl ej bör beräknas, torde posten expenser ej
behöva upptagas till högre belopp än 21 000 kronor. Vid sådant förhållande
och då jag icke har något att erinra mot de förändringar, som sakrevisionen
i övrigt föreslagit i förhållande till omkostnadsstaten för innevarande
budgetår, synes omkostnadsanslaget för nästa budgetår böra uppföras med
ett till 24 400 kronor minskat belopp. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t alt i sinom tid fastställa stat för anslagets användning. Därvid synes
böra föreskrivas, att anslagsposterna till reseersättningar, till publikationstryck
samt till underhåll av byggnader och vägar in. in. i omkostnadsstaten
liksom de särskilda utgiftsposterna i rörelsestaten icke må överskridas utan
Kungl. Maj :ts medgivande.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att driftsresultatet av försöksjordbruket
under innevarande budgetår beräknas utvisa ett underskott å
omkring 10 000 kronor, vilket torde få täckas av överskottet å inrättningens
övriga rörel segrenar.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

I fråga om anslaget till inredning och utrustning anser jag inig i likhet
med sakrevisionen böra tillstyrka, att medel anvisas å riksstaten för nästa
budgetår för inköp av den nu förhyrda röntgenapparaten, för inredande
av förvaringsrum för denna och för anordnande av trappa till höskullen.
Mot de belopp, som högskolestyrelsen äskat för dessa ändamål, har jag
intet att invända. Vad angår röntgenapparaten förutsätter jag emellertid,
att högskolestyrelsen skall söka få till stånd en överenskommelse, som
innebär att redan erlagda hyresbelopp komma att avräknas å köpesumman.

Behovet av ett mottagningsställ synes böra tillgodoses på det sätt, som
sakrevisionen förordat. För detta ändamål bör alltså beräknas ett belopp
av 9 000 kronor. Då jag förordat, att hovslagarskolan skall nedläggas, torde
medel till inredning och utrustning av hovbeslagssmedjan icke erfordras.

Högskolestyrelsens framställning om anvisande av respektive 8 000,
10 670 och 25 695 kronor för reglering av vissa skulder för inköpt utrustning
och byggnadsarbeten kan jag biträda med den ändringen att för operationsbordet
bör, av skäl som sakrevisionen angivit, beräknas allenast
5 500 kronor. Då det belopp å 25 695 kronor, som avser utförda byggnadsarbeten,
använts till inrednings- och därmed i viss mån jämställda byggnadsarbeten,
torde hinder icke möta att beräkna detsamma under inrättningens
anslag till inredning och utrustning. Till inredning och utrustning
torde vid nu angivna förhållanden för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag
av i runt tal (24 000 + 800 + 1 200 + 9 000 + 8 000 +
5 500 + 25 695 =) 75 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att från och med den 1 juli
1949 överföra förutvarande föreståndaren för veterinärinrättningen
i Skara å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
samt att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för inrättningen, som påkallas därav;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be -

stämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis.. kronor 1400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 109 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 11500

Summa kronor 122 300;

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

33

3) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa

a) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar ett förslagsanslag
av 122 300 kronor;

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader ett
förslagsanslag av 24 400 kronor;

c) till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Luzell.

3 Bihang till riksdagens protokoll 19M). I samt. AV 90.